SAMRÅDSHANDLING PROJEKT SÄTTRAVALLEN STEFAN LARSSON

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING PROJEKT SÄTTRAVALLEN STEFAN LARSSON

2 Figur 1. Översiktskarta som visar projekteringsområdets placering

3 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 3 SAMRÅDSHANDLING Projekt Sättravallen Kristinehamns kommun, Värmlands län Underlag för bedrivande av vindbruk på Sättravallen, öster om Kristinehamn, norr om Björneborg. oktober 2010 STEFAN LARSSON Prevind AB Figur 2. Flygfoto över projekteringsområdet, öster om Kristinehamn och norr om Björneborg.

4 4 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version

5 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 5 Sammanfattning Prevind AB har utvecklat ett vindkraftprojekt på Sättravallen, öster om Kristinehamns tätort. I området planeras för upp till 19 st vindkraftverk, med en total installerad effekt som uppgår till maximalt megawatt. Etableringen skall ske på en ås, vilken består av skogsmark som delvis är kalhyggen med ett inslag av myrområden. Vindkraftverken kommer att uppföras i ett skogsområde, långt ifrån bostäder. De planerade verken ger lokalt sett inverkan främst genom att nya vägar anläggs, samt att de kommer att synas i landskapet och ge upphov till vissa ljud och skuggor. I ett globalt perspektiv ger vindkraften minskade utsläpp av försurande, övergödande och klimatpåverkande gaser, eftersom de ersätter el som annars skulle ha kommit från andra energikällor. Området har ett gott vindläge, och uppvisar enligt MIUU-kartering på 71 meters nivå årsmedelvindar som uppgår till omkring 6,5 m/s. Både energimyndigheten och Kristinehamns kommun har pekat ut delar av området som lämpligt för vindbruk. Den slutliga utformningen av vindkraftparken är ännu inte definitivt fastställd, eftersom den bl.a. är beroende av vilken generatorstorlek som väljs, eftersom detta påverkar antalet verk och ger därmed olika placeringar. Placering kommer att väljas utifrån optimal verkningsgrad och krav på minimiavstånd mellan verken, men är även beroende av terräng, markförhållanden och möjlighet att utnyttja befintliga vägar inom etableringsområdet. Samt annan väsentlig fakta som framkommer under projekteringsstadiet.

6 6 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Administrativa uppgifter Ärendet Bakgrund Betydande miljöpåverkan Samrådshandlingens syfte Projektet och dess lokalisering Projektbeskrivning Vindkraftverkens placering Exempel med 12 verk Exempel med 19 verk Anläggningens utformning och teknisk beskrivning Typ av vindkraftverk Fundament Beskrivning av området Landskap och topografi Bebyggelse Elanslutning och anläggning av vägar Befintligt och planerat elnät Vägar Områdets vindläge och lämplighet för vindkraftsetablering Utpekat område Platsens vindläge Skyddsvärda intressen Intressen som ej förekommer Intressen som förekommer utanför projekteringsområdet Intressen som förekommer inom projekteringsområdet Människors påverkan Undersökningsskedet Anläggningsskedet Driftskedet Ljud Skuggor och reflexer Hälsa och säkerhet Iskast Flygsäkerhet Djurlivet Fåglar Fladdermöss... 35

7 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 7 10 Samhällseffekter Vindkraft och miljö Uppfyllande av miljömål Beskrivning av återställande efter avslutad drift Förslag till innehåll i MKB Referenser...39

8 8 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version Administrativa uppgifter Sökande: Prevind AB Lantvärnsgatan Karlstad Organisationsnummer: E-post: mw@prevind.se Telefon: Kontaktperson: Madeleine Weinholm Etableringsplats: Sättravallen, ca 6 km öster om Kristinehamns tätort och ca 2 km norr om Björneborgs tätort. Berörda fastigheter: Län: Vassgårda 1:13, Bottsviken 1:2 och 1:3 (samt eventuellt även Varums-Nytorp 1:6, Bäcketorp 1:3 och Västanås 2:1) Värmland Kommun: Kristinehamn

9 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 9 1 Ärendet Prevind AB undersöker möjligheten att bedriva vindbruk på Sättravallen, öster om Kristinehamns tätort och norr om Björneborgs samhälle. Tillstånd kommer att sökas enligt miljöbalken för att uppföra en vindkraftpark bestående av upp till 19 st vindkraftverk med en sammanlagd effekt av högst megawatt. 1.1 Bakgrund Området Sättravallen i Kristinehamns kommun är en av de platser som är intressant för vindkraftsetablering i Värmland. Energimyndigheten har utpekat delar av området som riksintresse för vindbruk, och Kristinehamns kommun har utsett vissa delar av platsen som lämplig för etablering av vindkraftverk, vilket framgår av figur 10. Med bakgrund av detta planeras nu för en vindkraftetablering inom det aktuella området. 1.2 Betydande miljöpåverkan En gruppstation som består av sju eller fler vindkraftverk som vart och ett är högre än 120 meter, eller två eller fler vindkraftverk som vart och ett är högre än 150 meter, anses alltid medföra en betydande miljöpåverkan. Detta framgår av förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 3 och bilagan till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Det faktum att verksamheten anses medföra en betydande miljöpåverkan innebär enligt Miljöbalken 6 kap 4 och 7 att: - Sökanden skall samråda med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Samt även samråda med övriga statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och organisationer som kan antas bli berörda. - En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) skall ingå i tillståndsansökan om att bedriva verksamheten, och denna MKB skall innehålla: 1. En beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning 2. En beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas och hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken 5 kap. överträds. 3. De uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. 4. En redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och 5. En icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1 4.

10 10 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 1.3 Samrådshandlingens syfte Syftet med samrådet är att informera om vad som har planerats och inhämta synpunkter. Det är under samrådstiden som allmänheten och övriga berörda parter har störst möjlighet att framföra synpunkter och påverka projektets utformning och omfattning. Samrådshandlingen ska även fungera som ett underlag för det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), som har till uppgift att redovisa vilken miljöpåverkan projektet har. I den kommande MKB:n skall olika alternativ studeras och beskrivas, t.ex. utformning och lokalisering. Ett nollalternativ som innebär att den planerade etableringen inte genomförs skall också beskrivas. Under processens gång skall samråd hållas med Länsstyrelse, kommun och berörd allmänhet, vilka sedan redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. MKB-processen skall leda till att projektets påverkan på omgivningen begränsas, och den kommer att användas för att bedöma om miljötillstånd ska ges för anläggningen.

11 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 11 2 Projektet och dess lokalisering 2.1 Projektbeskrivning Prevind AB undersöker möjligheterna att uppföra en vindkraftpark på fastigheterna Vassgårda 1:13, Bottsviken 1:2 och 1:3 (samt eventuellt även Varums-Nytorp 1:6, Bäcketorp 1:3 och Västanås 2:1) i Kristinehamns kommun (figur 8). Inom det aktuella området planeras för upp till 19 st vindkraftverk med en effekt på vardera 2-3 MW. Detta innebär en sammanlagd installerad effekt som kan uppgå till maximalt MW. 2.2 Vindkraftverkens placering Parkens slutgiltiga utformning är beroende av flera faktorer. Dels finns begränsningar av hur tätt vindkraftverken kan placeras utan att störa varandra. Detta är främst beroende av verkens storlek, men påverkas även av vindens styrka och den förhärskande vindriktningen. Dessutom finns givna begränsningar såsom avstånd till bebyggelse och nyttjanderätt till marken. Hänsyn måste även tas till rådande terrängoch markförhållanden. Slutligen försöker man även anpassa parkens utformning så att befintliga vägar i möjligaste mån kan utnyttjas, att marken är lämplig för fundamentsbyggnad och att inte större intrång än nödvändigt görs i naturmiljön. De enskilda vindkraftverkens slutgiltiga placering eller antal är ännu inte definitivt bestämd, utan olika alternativ utreds. En förstudie har gjorts, där flera preliminära parklayouter har studerats. Vindkraftsområdet består av två delar, vilka avskiljs från varandra av E18. Ett säkerhetsområde som motsvarar vindkraftverkens totalhöjd tillämpas på vardera sidan av vägen, där inga verk kommer att placeras. Utgångspunkten är att få en väl sammanhållen etablering med jämna inbördes avstånd. Vindkraftsparken kommer att anpassas efter det befintliga landskapets utseende och struktur. Figur 2 och 3 på följande sidor visar två exempel på hur två tänkbara placeringsalternativ kan se ut. Observera dock att detta endast är exempel på hur verken kan komma att placeras, och inte något färdigt förslag. Efter framtagningen av dessa förslag, har även några ytterligare fastigheter tillkommit i områdets södra del, där möjligheten att placera vindkraftverk undersöks.

12 12 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version Exempel med 12 verk Figur 3. Exempel på en layout med 12 verk, där samtliga är placerade söder om E18. Efter framtagningen av detta exempel har området utökats åt söder, där möjligheten att placera vindkraftverk nu undersöks. En parklayout som omfattar 12 st vindkraftverk med en effekt på vardera 2 3 MW placeras söder om E18 (figur 3). Detta exempel innebär en total installerad effekt av MW.

13 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version Exempel med 19 verk Figur 4. Exempel på en layout med 19 st verk, placerade på båda sidor av E18. Efter framtagningen av detta exempel har området utökats åt söder, där möjligheten att placera vindkraftverk nu undersöks. En parklayout som omfattar 19 st vindkraftverk med en effekt på vardera 2 3 MW (figur 4). Dessa placeras så att ett stort antal verk går in i projekteringsområdet, med hänsyn tagen till bl.a. befintliga myrmarker och parkens verkningsgrad. Detta alternativ innebär en total installerad effekt av MW.

14 14 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 3 Anläggningens utformning och teknisk beskrivning 3.1 Typ av vindkraftverk Fabrikat, typ och storlek kommer att bestämmas senare i processen. I dagsläget baserar sig planeringen på att vindkraftverk med en installerad effekt av 2-3 megawatt kommer att användas. Utvecklingen går dock snabbt framåt, och det är därför inte möjligt att idag fastställa exakt vilken typ av verk eller storlek som slutligen kommer att installeras. Avsikten är att installera den typ av vindkraftverk som har högst effekt och är beprövat vid den tidpunkt då byggnationen startar. 3.2 Fundament Beroende på markens beskaffenhet kan vindkraftverken antingen bergsförankras eller uppföras på ett fundament (figur 5). Om marken består av jord används ett så kallat gravitationsfundament av betong, vilket hålls på plats med hjälp av sin egen tyngd. Marknära bevuxet berg förekommer på vissa platser inom området, men en mer ingående geoteknisk undersökning av de aktuella platsernas markförhållande måste dock genomföras innan det går att fastställa vilken typ av förankring som kommer att väljas. Figur 5. Principskiss av gravitationsfundament, som består av en betongplatta med 18 m i diameter. Det har en sluttande ovansida, vilket medför att tjocklek är 1 m vid kanterna och 2 m vid fundamentets centrum där tornet monteras. Hela fundamentet placeras under marknivå och övertäcks med jord.

15 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 15 4 Beskrivning av området 4.1 Landskap och topografi Området är delvis bevuxen med skog, vilken huvudsakligen består av ung till medelålders barrskog, men har även ett inslag av öppna områden och myrmark. Trädslagsfördelningen är 52 % tall, 36 % gran, 10 % björk och 2 % andra trädslag (troligtvis lövträd). På ett fåtal platser inom området förekommer Asp. Tilltalande åsar med äldre tallskog förekommer på flera ställen inom området. Hyggesarealen är ej påfallande stor. Projekteringsområdet Sättravallen är beläget på en ås med höjden 180 m över havet. Avståndet till Vänerkusten är 10 km, och vindkraftverken kommer således att uppföras på en nivå som är 140 m över Vänerns yta (figur 6). De kan därmed uppföras på ett högt läge, och platsen ligger långt bort från bostäder. Figur 6. Figuren ovan visar profilen i sydvästlig riktning. Sättravallen ligger 10 km från Vänern, på en höjd av 180 meter över havet. Vindkraftsområdet är således beläget 140 meter över Vänerns yta. Figuren är inte skalenlig, utan höjden har förstorats 4 gånger i förhållande till längden för att höjdskillnaden lättare ska kunna illustreras grafiskt. 4.2 Bebyggelse Sättravallen är beläget i ett glesbefolkat skogslandskap. Det finns ingen bostadsbebyggelse inom projekteringsområdet eller i dess närhet, bortsett från ett hus norr om E 18. Denna byggnad kommer att beaktas vid utplacering av vindkraftverk, så att bostadshuset inte utsätts för en ljudnivå som överskrider det fastställda gränsvärdet på 40 db(a). Vi är även medvetna om att Sättrastugan med tillhörande motionsspår finns inom området. Dessa befintliga leder har beaktats och inga vindkraftverk planeras därför inom det område där Sättrastugans motionsspår idag finns.

16 16 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version Figur 7. Det aktuella projekteringsområdet (blåmarkerat på bilden) är beläget ca 6 km öster om Kristinehamns tätort och ca 4 km norr om Björneborgs samhälle.

17 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 17 Figur 8. Projekteringsområdet består hittills av de fastigheterna Vassgårda 1:13, Bottsviken 1:2 och 1:3. Dessutom tillkommer eventuellt även fastigheterna Varums-Nytorp 1:6, Bäcketorp 1:3 och Västanås 2:1 i områdets södra del.

18 18 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 5 Elanslutning och anläggning av vägar 5.1 Befintligt och planerat elnät Energimängden som kan utvinnas ur ett vindkraftverk varierar med vindens styrka. Detta medför att spänningen i nätet kommer att variera när kraftverken ansluts. Spänningsförändringarna är lättare att hantera i högspänningsnätet, allra bäst är att kunna ansluta till 130 kv-ledningar. Anslutning till elnätet kräver också att det finns kapacitet i nätet. Kostnaden och insatsen som krävs för att ansluta vindkraftverk till elnätet beror därför i hög utsträckning på kapaciteten i det befintliga nätet. Utanför Kristinehamns tätort finns två 130 kv-ledningar; en som går i väst-östlig riktning norr om Kristinehamn och en kraftledning i nord-sydlig riktning som löper öster om Björneborg via Bäckhammar och vidare söderut. Bägge dessa ledningar ägs av Fortum. Utbyggnaden av vindkraften inom kommunen måste anpassas efter kraftnätets kapacitet. Nätägaren, Fortum, har redovisat att en anslutning kan ske av maximalt 220 MW, vilket motsvarar ca 70 stycken 3 MW verk eller 110 stycken 2 MW verk. Prevind AB har lämnat in förfrågan till Kristinehamns Energi Elnät, vilken avser anslutning av 15 st vindkraftverk med en effekt av vardera 2 3 MW. Fortum har lämnat uppgifter om en tänkbar placering av mottagningsstation i anslutning till den 130 kv-ledning som går strax söder om E18. Med utgångspunkt från Previnds förslag på placeringar av verk och Fortums förslag på placering av mottagningsstation, har Kristinehamns Energi Elnät tagit fram förslag på ett tänkbart uppsamlingsnät där kablarna från vindkraftverken till mottagningsstationen huvudsakligen följer befintliga vägar. Figur 9 visar Kristinehamn energis förslag på ett radiellt uppsamlingsnät för 15 st vindkraftverk. Förslaget avser ett nät med kablar av standarddimensionen 240 kvadratmillimeter. Det exakta antalet kablar som erfordras är beroende av ansluten effekt, antal verk, kabeldimension och uppsamlingsnätets spänningsnivå. I dagsläget anses det inte vara motiverat att begära mer specificerade uppgifter om el-anslutningen från Fortum eller Kristinehamns energi, innan det är slutligt fastställt hur många vindkraftverk som skall uppföras inom området. Sökanden kommer att söka el-anslutning för erforderligt antal verk när det är fastställt hur parken ska se ut.

19 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 19 Figur 9. Exempel på placering av regionnätstation och uppsamlingsnät för 15 vindkraftverk. Kristinehamn Energi har koncession i området. Anslutning av vindkraftparken till elnätet kommer att ske genom en mottagningsstation i anslutning till den 130 kv ledning som går strax söder om E18. Från mottagningsstationen kommer ett uppsamlingsnät byggas, vilket huvudsakligen dras längs befintliga vägar (figur 9). 5.2 Vägar Vid dragning av nya vägar kommer särskilt hänsyn tas till de vattendrag och mossar som förekommer inom området. Vägarnas dragning utformas så att minsta möjliga ingrepp behöver göras i känsliga våtmarksbiotoper. Det ligger även i projektörens eget intresse att förlägga inte förlägga vägarna så de passerar genom en våtmark, eftersom det är både praktiskt olämpligt och kostsamt att anlägga en väg genom våtmark. De vägar som anläggs kommer att vara grusvägar med en bredd som uppgår till drygt 4 meter exkl. diken.

20 20 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 6 Områdets vindläge och lämplighet för vindkraftsetablering 6.1 Utpekat område Med anledning av platsens goda vindförhållanden och dess höga årsmedelvindar har Energimyndigheten har pekat ut ett område på Sättravallen som riksintresse för vindbruk. Även kommunen är positivt inställd till vindkraftsetablering på Sättravallen och har pekat ett område som lämpligt i den kommunala översiktsplanen, vilken blev fastställd av kommunalfullmäktige den 17 juni 2008 (figur 10). Figur 10. Röd markering anger det planerade projekteringsområdet. Blå markering anger det område kommunen utpekat som lämpligt för vindkraft. Ljusblå skuggning anger det område som energimyndigheten utsett till riksintresse för vindbruk. 6.2 Platsens vindläge Allmänt sett kan man säga att vindstyrkan ökar med högre höjd, och av tillgängliga vindenergikartor kan man utläsa att vindförhållandena på 103 meter över nollplansförskjutningen är goda i stort sett över hela kommunen. Detta motsvarar ca 120 meter över marknivån i skogsmark. Ur kommersiell synpunkt är det dock inte alltid lönsamt att utnyttja vinden på denna höga nivå, eftersom höga torn är förenade med stora kostnader. Vindhastigheten på nivån 71 meter över nollplansförskjutningen är därför mer intressant, men på den lägre höjden finns det emellertid betydligt färre platser med tillräcklig goda vindförhållanden.

21 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 21 Den viktigaste faktorn vid val av plats är vindens energiinehåll, eftersom en liten ökning av medelvindhastigheten kan betyda mycket för produktionsresultatet. Detta beror på att vindens energiinnehåll är proportionellt mot vindhastigheten i kubik. Sättravallen är en av de platser som uppvisar tillräckligt goda vindförhållanden på nivån 71 över nollplansförskjutningen. Vindkartering kan användas för att undersöka om en omgivning ser ut att ha tillräckliga vindenergiresurser. Dessa är framtagna med hjälp av en Mesoskalemodell benämnd MIUU som beräknar vindens hastighet/energi utifrån lufttryck, lufttemperatur, luftfuktighet, topografi och markråhet. Figur 11. MIUU-kartering visar årsmedelvindar beräknade för varje kvadratkilometer. Det övre värdet avser nivån 103 m över nollplansförskjutningen, och det nedre värdet avser 71 m över nollplansförskjutningen. En vindkartering enligt MIUU visar enligt figur 10 att de teoretiskt beräknade årsmedelvindarna för projekteringsområdet på Sättravallen ligger omkring 6,5 m/s på nivån 71 m över nollplansförskjutningen, vilket innebär att en etablering anses vara kommersiellt lönsam. Med nollplansförskjutning menas att vindarna inte är uträknade för höjden ovan mark, utan för höjden ovan den höjd som upplevs som marknivån för vindens gränsskikt. Anledningen till att vindarna anges ovan nollplansförskjutningen och inte ovan mark är att vindberäkningar görs utan kännedom om höjden på skogen. När man använder karteringen måste därför höjden för nollplanet läggas till. Detta är ¾ av vegetationens höjd, och för en normalhög skog på 20 meter lägger man alltså till 15 m. Detta betyder att 71 meter över nollplansförskjutningen då motsvarar 86 meter över marken. För att åstadkomma ett mer tillförlitligt värde än vad en teoretsikt beräknad vindkartering visar, erfordras en mätning av verkliga vindförhållanden. En mätmast uppfördes därför inom området under våren/sommaren 2010, och vindmätning pågår.

22 22 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 7 Skyddsvärda intressen Skyddsvärda områden kan pekas ut av både kommunen och staten. För riksintressen, naturreservat, forn- och byggnadsminnen, Natura 2000-områden med mera finns ofta speciella föreskrifter om vad som ska skyddas och på vilket sätt. Dessa områden pekas ut och regleras med stöd av Miljöbalken (MB). Kulturmiljöer, byggnadsminnen och fornlämningar kan pekas ut och skyddas med stöd av kulturmiljölagen (KML). Nya vindkraftverk inom områden utpekade genom Miljöbalkens lagstiftning kan byggas först efter prövning mot gällande föreskrifter för dessa områden. Vid etablering av vindkraft måste hänsyn därför tas till skyddsvärda områden av sådant slag. De skyddsvärda intressen som finns inom projekteringsområdets och i dess närhet redovisas på följande sidor. 7.1 Intressen som ej förekommer Hela etableringsområdet, samt även ett utökat område med radien 3-4 km utanför detta, har undersökts med avseende på förekomsten av skyddsvärda intressen. Vid kontroll med information hämtad från Länstyrelsernas geografiska informationssystem (GIS-data) samt skogsstyrelsens skogens pärlor har konstaterats att inget av följande intressen förekommer varken inom själva etableringsområdet eller i dess närhet. Våtmarker av internationell betydelse för våtmarksfåglars livsmiljö (Ramsarkonventionen). Skyddsområde för vattentäkter. Naturminnen. Naturreservat enligt miljöbalken 7 kap. 4-8, eller interimistiskt naturreservat enligt 7 kap 24. Landskapsbildsskydd. Kulturreservat enligt miljöbalken 7 kap 9. Gränsbestämda fornlämningar enligt kulturmiljölagen. Djur- och växtskyddsområden (inkl. fågelskyddsområden) enligt miljöbalken 7 kap. 12. Byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen 3 kap 1. Biotopskyddsområde enligt miljöbalken 7 kap. 11. Objekt förtecknade i myrskyddsplanen. Historiskt intressanta vägar ur rapporten Vägar till historien år Geologiska fyndigheter av ämnen eller material av riksintresse. Vattendrag av riksintresse enligt miljöbalken 4 kap 6. Områden av riksintresse för natura 2000 SCI enl Habitatsdirektiver samt SPA enl Fågeldirektivet.

23 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 23 Riksintresse för naturvård enligt miljöbalken 3 kap. 6. Riksintresse för friluftsliv enligt miljöbalken 3 kap. 6. Biotopskydd Naturvårdsavtal 7.2 Intressen som förekommer utanför projekteringsområdet Riksintresse för turism och friluftsliv (figur 13). Vägar av riksintresse (figur 13). Skötselområde runt flera fornminne. Ett begränsat skötselområde runt ett eller flera fornminnen som finns i fornminnesregistret (figur 13). Mark- och vattenregleringar/avvattningsforetag som bildats vid förrättningar enligt Vattenlagen. De olika typerna av avvattningsföretag är sjösänkningar, invallningar och utdikningar av lågt belägen åkermark (figur 13). Figur 13. Röd linje visar projekteringsområdets gränser. Lila markering anger riksintresse för turism och friluftsliv. Svart linje anger vägar av riksintresse. Grön markering visar skötselområde runt ett fornminne som finns i fornminnesregistret. Blå markering anger avvattningsföretag som bildats vid förrättningar enligt Vattenlagen.

24 24 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version Lantbruksnämndens inventering av åkermark från 1976 (figur 14). Ängs- och hagmarker enligt Naturvårdsenhetens rapport 1994:20 Ängar och hagar i Värmlands län, reviderad (figur 14). Inventerade ängs- och betesmarker Utförd av Länsstyrelsernas lantbruksstödsenheten i samarbete med Jordbruksverket (figur 14). Figur 14. Brun markering visar åkermarker som har inventerats av Länsstyrelsens Lantbruksenhet. Mörkgrön markering visar Ängs- och hagmark som är upptagen i Naturvårdsenhetens rapport 1994:20. Ljusgrön markering visar Lantbruksstödsenhetens inventerade Ängs- och betesmarker.

25 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 25 Kulturmiljöprogrammet - Ditt Värmland 1989 Länsstyrelsens Samhällsbyggnadsenheten / Kultur (figur 15). Figur 15. Grönmarkerat område anger Kulturmiljöprogrammet - Ditt Värmland 1989.

26 26 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version Områden av riksintresse för turism och friluftsliv, enligt 4 kap 1 och 2 Miljöbalken (figur 16). Figur 16. Blå markering visar område av riksintresse för turism och friluftsliv, enligt 4 kap 1 och 2 Miljöbalken.

27 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version Intressen som förekommer inom projekteringsområdet Inventerade våtmarker enligt naturvårdsenhetens våtmarksinventering från 1993 (figur 17). Våtmarker i Värmlands odlingslandskap/biologisk mångfald. Schematisk översikt över vilka områden som bör prioriteras för anläggning av våtmarker i Värmlands odlingslandskap fördelat på vad som är huvudsyftet med våtmarksan äggningen. Biologisk mångfald här ges en översiktlig bild över de områden som dikats ut mest och där återskapande av våtmarker bör prioriteras (figur 17). Våtmarker i Värmlands odlingslandskap/minskat näringsläckage. Schematisk översikt över vilka områden som bör prioriteras för anläggning av våtmarker i Värmlands odlingslandskap fördelat på vad som är huvudsyftet med våtmarksanläggningen. Minskad näringsretention ytor där retention av kväve eller fosfor bör prioriteras (figur 17). Figur 17. Grönt område visar inventerade våtmarker. Ljusgrå skuggning visar prioriterade områden för anläggning av våtmarker där huvudsyftet är biologisk mångfald. I området med mörkare skuggning är huvudsyftet minskad näringsretention.

28 28 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version Kontroll med Riksantikvarieämbetets tjänst Fornsök visar att det endast förekommer endast två stycken fornlämningar inom själva projekteringsområdet. Isakstorp i områdets norra del, en torplämning i skogsmiljö som består av en husgrund med spisröse och en övrig husgrund (figur 18). Älgarås i områdets södra del, en torplämning som bestående av tre husgrunder, varav en med spisröse (figur 18). Figur 18. Samtliga kända fornlämningar inom området. Källa: Riksantikvarieämbetet, Fornsök.

29 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 29 Sumpskogar (figur 19). Nyckelbiotoper (figur 19). Figur 19. Blå markering anger sumpskogar. Rosa markering anger nyckelbiotoper inventerade av Skogsstyrelsen, och orange markering anger nyckelbiotoper inventerade av storskogsbruket. Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter. Vetskapen om var dessa områden är belägna är avgörande för att skogsnäringen ska kunna leva upp till sitt ansvar att bevara den biologiska mångfalden. Skogsstyrelsen har inventerat på småskogsbrukets marker, medan storskogsbruket själva inventerat sitt innehav. För närvarande registrerar Skogsstyrelsen nyckelbiotoper hos alla markägare. Figur 19 visar sumpskogar och nyckelbiotoper. Nyckelbiotoper har inventerats sedan Under inventeringen har man också registrerat andra objekt som har naturvärden, utan att nå upp till samma kvalitet som en nyckelbiotop.

30 30 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version Skogshistoria (figur 20). Figur 20. De ljusbruna punkterna markerar lämningar som uppmärksammats vid inventeringsprojektet Skog och historia. Skog och Historia är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen, och bedrivs regionalt tillsammans med Länsstyrelser, Skogsstyrelsens regionorganisation, Länsarbetsnämnder och Länsmuseer. Projektet syftar till att öka kunskapen om skogens kulturmiljöer, samt hindra att lämningarna förstörs eller försvinner. I figur 20 visas de fornlämningar som framkommit vid inventeringar i projektet skog och historia.

31 Samrådshandling Sättravallen, reviderad version 31 8 Människors påverkan 8.1 Undersökningsskedet Omgivningen kommer att beröras i mycket liten omfattning när markundersökning genomförs i området och sträckor för kabeldragning studeras. De närboende och andra människor som besöker området upplever då en mycket begränsad påverkan av skogsmiljön. 8.2 Anläggningsskedet Under anläggningsskedet kan en tillfälligt ökad påverkan upplevas med anledning av trafikflödet inom området. Den påverkan som förväntas består av buller och avgasutsläpp från de maskiner, båtar och fordon som används för transporter. Vid nedläggning av kabel erfordras transporter, lossning, grävning och eventuellt sprängning. Detta arbete, samt återställning av marken och hantering av schaktmassor, kommer att föranleda visst buller och damm. 8.3 Driftskedet Vid driftskedet medför vindkraftverken på Sättravallen ingen påverkan av människor, bortsett från den rent visuella upplevelsen. En visuell påverkan är ofrånkomlig, eftersom vindkraftverk syns på långt håll. De framträder dock mest påtagligt när betraktaren befinner sig i ett öppet landskap. Lokaliseringen i ett skogslandskap medför att vindkraftverken till stor del blir skymda av träden, och därför inte framträder så tydligt. Fotomontage som visar hur vindkraftverken framträder från olika betraktningsplatser kommer att tas fram i samband med ansökan om miljötillstånd. Inför detta fotomontage kommer kommunen erbjudas möjlighet att lämna önskemål om från vilka platser fotomontage ska utföras Ljud De närmaste bostadshusen ligger så långt bort från etableringsområdet. Enligt riktlinjer från Naturvårdsverket och Boverket, vilka blivit svensk praxis, bör ljudnivån från vindkraftverk inte överstiga 40 db(a) vid bostäder eller fritidshus. Dessa riklinjer kommer följas, och ljudberäkningar kommer att utförts för att säkerställa att ljudspridningslinjen för nivån 40 db(a) inte når fram till någon ljudkänslig byggnad. Det har nu även kommit till vår kännedom att det finns en bostadsfastighet strax norr om E18, och denna kommer vi att ta hänsyn till. Det är därför inte längre är aktuellt att placera fyra vindkraftverk norr om E18 på det sätt som visas i exemplet i figur 4 på sidan Skuggor och reflexer Enligt Boverkets rekommendationer bör det totala antalet skuggtimmar, beräknat enligt värsta tänkbara utfall, inte överskrida 30 skuggtimmar per år eller 30 skuggminuter per dygn. Men eftersom denna utgår ifrån värsta tänkbara fall, blir det verkliga utfallet ca 1/3 av det beräknade värdet. En beräkning som visar värsta fall och utgår ifrån att solen inte vid något tillfälle under dagen skyms av moln, samt att vinden hela tiden blåser i en sådan riktning att rotorn står vinkelrätt mot solen. Beräkningen tar hänsyn till topografin men inte till vegetationen.