Miljökonsekvensbeskrivning för Vindpark Sättravallen i Kristinehamns kommun, Värmlands län

Transkript

1 Scanergy West AB Miljökonsekvensbeskrivning för Vindpark Sättravallen i Kristinehamns kommun, Värmlands län Uppdragsnummer Karlstad Sweco AB 1 (66 Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Martin Stenqvist Uppdragsledare Telefon direkt martin.stenqvist@sweco.se

2 Projekt: Sökande: Rapport: Konsult: Uppdragsledare för MKB: Landskapsarkitekt: Lokaliseringsutredning, parklayout och samrådsförfaranden: Väglayout: Kvalitetssäkring: Gruppstation för vindkraft på Sättravallen i Kristinehamns kommun, Värmlands län Scanergy West AB Miljökonsekvensbeskrivning (MKB till tillståndsansökan för vindpark Sweco, Karlstadkontoret Martin Stenqvist, Sweco Ulrica Larsson, Sweco Scanergy West AB Rustan Lundquist, Sweco Louise Alström, Sweco Tidpunkt för framtagande av handling: September februari 2011 Kartmaterial: Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/ ( (66

3 Icke teknisk sammanfattning Scanergy West AB planerar att etablera en vindpark med maximalt 16 vindkraftverk på en höjdrygg ca 6 km öster om Kristinehamn i Värmlands län. Projekteringsområdet finns delvis utpekat i Kristinehamns vindbruksplan som ett lämpligt område för vindkraft och Energimyndigheten har delvis pekat ut området som riksintresse för vindbruk. Inom området råder mycket goda vindförutsättningar. Vindkarteringen enligt MIUU visar att de teoretiskt beräknade årsmedelvindarna för projekteringsområdet ligger omkring 6,5 m/s på nivån 71 m över nollplansförskjutningen, vilket innebär att en etablering anses vara kommersiellt lönsam. För att åstadkomma en mer tillförlitlig bedömning av produktion har också egna mätningar genomförts. Vindkraftverkens totalhöjd, inklusive rotorblad, kommer att bli maximalt 186 meter. Vindparkens totala årsproduktion har beräknats till ca 120 GWh. Beräkningen är preliminär och baseras på 16 vindkraftverk med en effekt om 3 MW vardera som uppnår 2500 fullasttimmar. Inför upprättandet av ansökan om tillstånd har samråd genomförts enligt bestämmelserna i 6 kapitlet miljöbalken med Länsstyrelsen, kommunen, övriga statliga myndigheter och organisationer samt med närboende och allmänheten. Samtliga inkomna synpunkter har vägts in och beaktats vid utformningen av vindparken, tillståndsprocessen och denna miljökonsekvensbeskrivning. Den planerade vindparken ligger i ett område som i huvudsak består av skogsmark med inslag av flera mindre sumpskogar och vattendrag. Utanför områdets östra del ligger sjön Vismen. Den huvudsakliga markanvändningen på Sättravallen är idag skogsbruk, vilket innebär att området redan är påverkat av mänsklig aktivitet. Inom området finns inga utpekade riksintressen, naturreservat, natura 2000-områden eller andra skyddade naturområden. Avståndet till närboende är stort. Trots få motstående intresse har flera undersökningar genomförts för att säkerställa att vindkraftetablering på Sättravallen inte skall medför några negativa konsekvenser för människors hälsa eller miljön. Bland annat har häckfågelfaunan samt vår- och höststräck för fågel inventerats inom området under 2009 och Därutöver har det genomförts en spelplatsinventering av tjäder, en inventering av häckfågelfaunan inom en 3- kilometerszon utanför projekteringsområdet samt en fladdermusinventering. En naturvärdesbedömning enligt artskyddsförordningen är också genomförd. Vid utplacering av vindkraftverken, nya vägar och uppställningsytor har särskild hänsyn tagits till de resultat och rekommendationer som finns i rapporterna. Sammantaget bedöms därför vindkraftsetableringen medföra mycket små konsekvenser för de biologiska värdena inom området. Genom vindparkens synlighet kommer landskapsbilden att förändras. Den samlade bedömningen ur landskapsperspektiv är att verken både syns längst och mest från höjdpunkter i Kristinehamns tätort, vid större sjöar och framför allt vid sjön Vismen, samt där odlingslandskap ger öppna vyer. Parkens visuella påverkan kan i dessa fall bli 3 ( (66

4 betydande, dock är graden av påverkan beroende av avståndet samt starkt subjektiv. Vegetationsridåer ger många gånger även begränsning i sikt. Ljudberäkningar har gjorts för närliggande byggnader. Resultatet visar att de ekvivalenta ljudnivåerna ligger under 40 db(a för all bebyggelse som används för fritids- eller permanentboende i vindparkens närområde. Den skugganalys som genomförts visar att gällande praxis för skuggtid inte kommer att överskridas för bostads- eller fritidsbebyggelse. Ljus till följd av hindermarkeringen kommer att avskärmas i enlighet med Luftfartsstyrelsens föreskrifter. Inga boende bedöms påverkas av elektromagnetisk strålning. Under byggtiden kommer störningar från erforderliga anläggningsarbeten temporärt att öka i området vilket framför allt bedöms medföra negativa konsekvenser för det rörliga friluftlivet på Sättravallen. Efter avslutade arbeten bedöms emellertid tillgängligheten till området öka vilket bedöms som positivt för de som regelbundet vistas i området. Ett vindkraftverk har en beräknad livslängd på ca 25 år. När tillståndet för vindparken gått ut kommer antingen ett nytt tillstånd att sökas eller så demonteras parken och området återställs. Under projekteringsskedet har olika alternativa lokaliseringar, alternativa utformningar samt ett nollalternativ undersökts. Genomförd lokaliseringsutredning visar att fördelarna med huvudalternativet (16 verk är övervägande både ur produktions- och miljösynpunkt. Nollalternativet innebär att det inte anläggs någon vindpark och att markanvändningen förblir som idag, d.v.s. enbart skogsbruk. Om ingen vindpark anläggs kommer påverkan på människors hälsa i form av buller, skuggor och förändrad landskapsbild helt att utebli. Inte heller kommer naturmiljön i området att påverkas negativt. I ett större och mer långsiktigt perspektiv innebär dock nollalternativet att tillförseln av förnyelsebar energi helt uteblir och att den potentiella mängden förnyelsebar energi som skulle kunna produceras vid Sättravallen, troligtvis ersätts med ett miljömässigt sämre alternativ med ökad klimatpåverkan som följd. 4 ( (66

5 Innehållsförteckning ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING VINDKRAFT PÅ SÄTTRAVALLEN ADMINISTRATIVA UPPGIFTER BOLAGSHISTORIK SYFTE MED MKB PLANERINGSMÅL FÖR VINDKRAFTSUTBYGGNAD LOKALISERINGSUTREDNING SYFTE MED LOKALISERINGSUTREDNINGEN GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR PLACERING AV VINDKRAFTVERK LOKALISERINGS OCH LAYOUTALTERNATIV HUVUDALTERNATIVET FÖRKASTADE ALTERNATIV ALTERNATIV 1 RISHÖJDEN ALTERNATIV 2 KUSTPLATÅN ALTERNATIV 3 VISNUMS KIL ALTERNATIVA UTFORMNINGAR TILL HUVUDALTERNATIVET PARKLAYOUT INOM KOMMUNENS UTPEKADE OMRÅDE ENLIGT ÖVERSIKTSPLAN NOLLALTERNATIVET BESKRIVNING AV HUVUDALTERNATIVET LOKALISERING VINDFÖRUTSÄTTNINGAR PLANFÖRHÅLLANDEN VINDKRAFTVERKEN VISUALISERING SAMT LJUD OCH SKUGGBERÄKNINGAR FUNDAMENT VÄGAR OCH KRINGANLÄGGNINGAR TRANSPORTER ELANSLUTNING HINDERMARKERING OCH FLYGHINDERANMÄLAN VINDKRAFTSANLÄGGNINGAR I NÄROMRÅDET MOTSTÅENDE INTRESSEN AVVECKLING ( (66

6 5 SAMRÅD ENLIGT 6 KAP. 4 MB AVGRÄNSNING AV MKB NULÄGESBESKRIVNING OCH BEDÖMDA MILJÖKONSEKVENSER LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ VÄXTER OCH DJUR ENLIGT ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN NYCKELBIOTOPER SUMPSKOGAR HÄCKFÅGEL FAUNA INOM PROJEKTERINGSOMRÅDET HÄCKFÅGELFAUNAN RUNT SÄTTRAVALLEN VÅR OCH HÖSTSTRÄCKET FLADDERMÖSS VATTENMILJÖ/HYDROLOGI KULTURMILJÖ FRILUFTSLIV MÄNNISKOR, HÄLSA OCH SÄKERHET LJUD SKUGGOR, REFLEXER OCH LJUS ELEKTROMAGNETISKA FÄLT OLYCKSRISKER KLIMAT OCH LUFTPÅVERKAN KUMULATIVA EFFEKTER PÅVERKAN UNDER BYGGSKEDE MILJÖKVALITETSNORMER UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL UPPFÖLJNING SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER Bilagor Bilaga 4.1 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Samrådsredogörelse Reviderad samrådshandling Protokoll från samråd med Länsstyrelsen och kommunen Samrådsmeddelande från Länsstyrelsen Inbjudan till samråd, utskick till fastighetsägare och övriga särskilt berörda Inbjudan att lämna synpunkter, utskick till Länsstyrelsen i Värmlands Län och Kristinehamns kommun Inbjudan att lämna synpunkter, utskick med samrådshandling i samband med skriftliga samråd Förteckning över fastighetsägare som kallats till samråd Deltagarlista från samrådsmöte med allmänheten 6 ( (66

7 Bilaga Protokoll från samrådsmöte med allmänheten Bilaga Inkomna yttranden Bilaga 4.2 Ljudberäkning Bilaga kumulativa effekter Bilaga 4.3 Skuggberäkning Bilaga 4.4 Landskapsanalys Bilaga Begreppsförklaring Bilaga Fotomontage, bilder Bilaga Fotomontage, rapport från WindPro Bilaga 4.5 Häckfågelfaunan inom den planerade vindkraftsparken Sättravallen, Kristinehamns kommun, år 2009 Bilaga 4.6 Studier av fågelfaunan inom och i anslutning till den planerande vindkraftsparken Sättravallen, Kristinehamns kommun, 2010 Sättravallen, Kristinehamns kommun, år 2009 Bilaga Sekretessbilaga med tjädermiljö samt häckningslokal för tretåig hackspett Bilaga 4.7 Planerad vindkraftpark vid Sättravallen, Kristinehamns kommun En analys av effekterna på fladdermöss, Rapport Bilaga Väderlek vid observation Bilaga 4.8 Planerad vindkraftpark vid Sättravallen, Kristinehamns kommun.effekter på växt- och djurarter listade enligt artskyddsförordningen (2007:845 Bilaga Väderlek vid observation 7 ( (66

8 1 Inledning 1.1 Vindkraft på Sättravallen Scanergy West AB har under 2009 och 2010 undersökt möjligheten att bedriva vindbruk på ett flertal platser i Värmlands län. Det område som slutligen bedömts ha bäst förutsättningar för vindbruk utifrån genomförd lokaliseringsutredning och som Scanergy West AB har för avsikt att etablera vindkraftverk inom, benämns Sättravallen. Inom projekteringsområdet Sättravallen planeras för en samlad vindpark med upp till 16 vindkraftverk och med en högsta totalhöjd om maxmalt 186 m. Sättravallen ligger strax öster om Kristinehamns tätort och norr om Björneborg samhälle (figur 1. Stora delar av projekteringsområdet finns utpekat i kommunens översiktsplan som ett lämpligt område för vindkraftsetablering. Dessutom har delar av området även pekats ut som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten. Vindförhållandena på Sättravallen är goda. Enligt MIUU vindkartering är de teoretiskt beräknade årsmedelvindarna för projekteringsområdet omkring 6,5 m/s på nivån 71 m över nollplansförskjutningen, vilket innebär att en etablering anses vara kommersiellt lönsam. För att åstadkomma mer tillförlitliga värden än vad en teoretiskt beräknad vindkartering visar, genomförs nu vindmätningar från en mätmast som uppfördes inom området under våren/sommaren Utöver goda vindförhållanden finns det få motstående intressen både inom och i nära anslutning till projekteringsområdet. Med beaktande av ovanstående bedöms Sättravallen utgöra den mest lämpliga lokaliseringen av de områden som studerats. Sättravallen utgör därför huvudalternativet i tillståndsansökan till Länsstyrelsen och är det alternativ som kommer att genomgå den mest omfattande miljökonsekvensbeskrivningen. Huvudalternativet och de förutsättningar som råder inom området presenteras under rubrik 4. Utöver Sättravallen har även alternativa lokaliseringar utretts, liksom alternativa utformningar av huvudalternativet. Dessa beskrivs och värderas vidare under rubrik 3. Planerad verksamhet utgör en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. MB och skall prövas av Länsstyrelsen i Värmlands län. Inom ramen för framtagandet av denna miljökonsekvensbeskrivning har samråd genomförts i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. 4 MB. Under rubrik 5 följer en sammanställning av genomförda samråd, en fullständig samrådsredogörelse redovisas i bilaga 4.1. Framkomna synpunkter har vägts in och beaktats vid utformningen av vindparken på Sättravallen. 8 ( (66

9 1.2 Administrativa uppgifter Sökanden: Scanergy West AB Vita Gavelns väg Västra Frölunda Organisationsnummer: Kontaktperson: Mats Svensson, VD Tfn: E-post: Madeleine Weinholm, projektledare Tfn: E-post: Etableringsplats: Sättravallen, ca 6 km öster om Kristinehamns tätort Berörda fastigheter: Vassgårda 1:13, Bottsviken1:2 och 1:3. Län: Kommun: MKB-handläggare: Värmlands län Kristinehamn Martin Stenqvist Sweco Environment AB Box Karlstad Tfn: eller E-post: martin.stenqvist@sweco.se 1.3 Bolagshistorik Vindpark Sättravallen utvecklas av Scanergy AB för projektbolaget Scanergy West AB:s (före detta Prevind AB räkning, som därmed är sökanden. Scanergy West AB ägs till 80% av det norska holdingbolaget Scanergy AS, och resterande 20% ägs av Previnds ursprunglige grundare. Scanergy AS är verksamt inom vattenkraft, vindkraft samt teknologi för framställning av förnybar energi. Kärnverksamheten består av att identifiera och utveckla projekt för etablering av vindkraftverk och småskaliga vattenkraftverk i Sverige och Norge. Bolaget hette tidigare Conceptor Renewable Energy and Technology AS, men har under 2010 bytt namn till Scanergy AS. Scanergy AB är ett helägt dotterbolag till Scanergy AS. 9 ( (66

10 1.4 Syfte med MKB Enligt 6 kap. 7 första stycket miljöbalken skall en miljökonsekvensbeskrivning, i den utsträckning det behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning, innehålla de uppgifter som behövs för att beskrivningen skall uppfylla sitt syfte. Detta syfte är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. (Se 6 kap. 3 miljöbalken. Om verksamheten eller åtgärden som i detta fall skall antas medföra en betydande miljöpåverkan, skall miljökonsekvensbeskrivningen alltid innehålla de uppgifter som föreskrivs i 6 kap. 7 andra stycket, punkt 1-5 miljöbalken. I 4:e punkten föreskrivs att en redovisning av alternativa platser skall göras, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. Övriga regler för miljökonsekvensbeskrivningar finns i 6 kap. miljöbalken samt förordning (1988:905 om miljökonsekvensbeskrivningar. 1.5 Planeringsmål för vindkraftsutbyggnad I Sverige finns ett gällande planeringsmål, antaget av riksdagen 2002 för vindkraft på 10 TWh till Riksdagen har i juni 2009 antagit ett nytt nationellt planeringsmål till 2020 på 30 TWh vindkraft, varav 10 TWh havsbaserat. Totalt kan det handla om en utbyggnad av vindkraftverk beroende på placering och effekt. Syftet med planeringsramen är att synliggöra vindkraftintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. Planeringsramen bygger på de måls som EU satt upp när det gäller förnybar energi. Vår konsumtion av förnybar energi år 2020 ska i Sverige uppgå till 50 %. I oktober 2010 nåddes 3 TWh gränsen för en 52 veckors period. 10 ( (66

11 2 Lokaliseringsutredning I detta kapitel beskrivs hur Scanergy AB har arbetat för att utreda lämpliga lokaliseringar för vindkraftsutbyggnad. 2.1 Syfte med lokaliseringsutredningen I miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 kap och grundläggande bestämmelser för hushållning av mark- och vattenområden (3 kap finns regler för vad som ska beaktas vid val av lokalisering för verksamheter. Enligt miljöbalken 2 kap 6 gäller nämligen att: För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett markeller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vidare anges i miljöbalkens 3 kap 1 att: Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. För att bidra till att uppfylla planeringsmålet för vindkraftsutbyggnad behöver flera vindkraftsanläggningar upprättas inom bland annat Värmlands län. Enligt miljöbalken ska lokalisering av vindkraftverk/vindparker väljas utifrån vad som är lämpligt för att uppnå verksamhetens ändamål samt medför minsta omgivningspåverkan avseende hälsa och miljö. Syftet med lokaliseringsstudien är att identifiera möjliga platser och utifrån miljöbalkens bestämmelser samt utifrån kommunal planering och infrastruktur utvärdera olika platsers förutsättningar för etablering av vindkraft. 2.2 Grundläggande förutsättningar Scanergy AB arbetar kontinuerligt med att finna tänkbara lokaliseringar för vindparker över hela Sverige, och är verksamma i flera olika kommuner. Genom denna tillståndsansökan önskar bolaget etablera en park med en installerad effekt om minst ca MW. Grundläggande kriterier vid identifiering av presumtiva lokaliseringar utgörs av följande: Tillräckliga vindresurser som ger en kommersiellt lönsam etablering Närhet till eldistribution Befintligt vägnät 11 ( (66

12 Få motstånden intressen Litet antal ljudkänsliga byggnader i närhet av området 2.3 Placering av vindkraftverk Vindkraftverkens placering inom utredningsområdet framgår av bilaga 1.2. Placeringen av de enskilda verken har optimerats utifrån en avvägning mellan största möjliga utnyttjande av vindenergin, tekniskt möjliga placeringar samt med beaktande av känsliga områden. Därutöver har man utgått från följande kriterier: Minsta avstånd mellan vindkraftverken uppgår till 5-7 rotordiametrar (baserat på rotorstorlek 112 m beroende på förhärskande vindriktning Avstånd till allmänna vägar och luftledningar är till minst verkens maximala totalhöjd, d v s 186 m Högt belägna platser (parkens verk etableras till huvudsaklig del på en ås, delvis omgiven av kalhyggen med inslag av myrmarker Lokalisering på våtmarker och myrar har undvikits Övriga känsliga områden har undvikits Erfordrad hänsyn till befintliga telekomlänkstråk Ljudnivån skall hos kringliggande fastigheter inte överstiga 40 db(a Skuggtiden skall vara under gällande praxis på 30 timmar per år för teoretisk maximal skuggtid samt 8 timmar per år och 30 min per dag för beräknad faktisk skuggtid Arbetet med att optimera vindkraftverkens placering pågår under hela projekteringstiden. Det måste därför finnas en viss flexibilitet vad gäller verkens slutliga placering. Scanergy AB vill därför ha möjlighet att flytta verken inom en radie om 50 m från huvudlokaliseringen. Genom möjligheten att genomföra mindre justeringar i ett sent skede kan optimala avvägningar mellan vindenergi och andra intressen i området göras. 12 ( (66

13 Bilaga 4 3 Lokaliserings- och layoutalternativ I detta kapitel beskrivs och värderas de områden som blev resultatet av lokaliseringsutredningen. Därutöver beskrivs alternativa utformningar av huvudalternativet samt nollalternativet, d.v.s. den situation som uppkommer eller inte uppkommer om vindkraftsutbyggnaden uteblir. 3.1 Huvudalternativet Huvudalternativet i tillståndsansökan till Länsstyrelsen benämns Sättravallen och ligger ca 6 km väster om Kristinehamn (figur 1. Inom projekteringsområdet planeras för en samlad vindpark med högst 16 vindkraftverk och med en högsta totalhöjd på 186 m. En detaljerad redovisning av huvudalternativet görs under rubrik 4 Beskrivning av huvudalternativet. Figur 1. Huvudalternativet på Sättravallen, samt de tre alternativa lokaliseringarna. 3.2 Förkastade alternativ Under utredningsprocessens gång har ett antal lokaliseringar studerats innan det slutliga valet med Sättravallen som bolagets huvudalternativ har identifierats. De områden som i 13 ( (66

14 ett tidigt skede har studerats mer ingående, men som sedan av olika anledningar har förkastats, redovisas nedan Alternativ 1 - Rishöjden Rishöjden ligger ca 10 km öster om Kristinehamns tätort och direkt öster om området Sättravallen. Rishöjden är liksom Sättravallen identifierat som ett lämpligt område för vindkraftetablering enligt kommunens översiktsplan. Vindförhållandena är även de liknande de i Sättravallen med vindhastigheter på 6,1-6,6 m/s på 71 m höjd över nollplansförskjutningen. En presumtiv parkutformning innebär uppdelning av två delparker norr om respektive söder om E18, se figur 2. Området har följande etableringsmässiga fördelar: Få motstående intressen 130 kv-ledning passerar genom parkområdet Möjligt att utforma parklayout som innebär < 40 db(a ljudpåverkan vid närliggande fastigheter Områdets nackdelar utgörs av följande: Området rymmer högst ca 10 verk Produktionsberäkningar visar på ca 40% lägre produktion vid Risberget jämfört med Sättravallen Figur 2. Möjlig parklayout vid utbyggnad av vindkraftverk på Rishöjden. 14 ( (66

15 3.2.2 Alternativ 2 - Kustplatån Kustplatån, ca 6 km söder om Kristinehamns tätort och 4 km väster om Björneborg, är föreslaget i kommunens översiktsplan som ett lämpligt område för vindkraftetablering. Medelvindförhållandena är något sämre med ca 5,95 6,2 m/s över nollplanförskjutningen vid 71 m höjd. Kommunen hänvisar i översiktsplanen till kommunens hittills enda vindkraftverk som är belägen på Kustplatån. Med dess tornhöjd på 76 m rekommenderas detta verk vara normgivande för totalhöjder på tillkommande verk i området. Området har följande etableringsmässiga fördelar: Få motstående intressen 40 kv-ledning passerar på ca 2 km avstånd från parkområdet 700 m avstånd till närliggande fastigheter bör preliminärt innebära < 40 db(a ljudpåverkan vid fasad Områdets nackdelar utgörs av följande: Parkoptimering med 76 meters tornhöjd innebär 47 verk med en total effekt på 38 MW, att jämföra med parkoptimering vid Sättravallen på 48 MW fördelat på 16 verk Osäkert vilken högsta totalhöjd som kan accepteras Osäkra produktionsberäkningar till följd av oklara totalhöjder Lägre vindhastigheter Figur 3. Möjlig men troligen ekonomiskt ointressant parklayout vid Kustplatån med 47 verk och tornhöjd 76 m. 15 ( (66

16 3.2.3 Alternativ 3 - Visnums-Kil I södra delen av Kristinehamns kommun ligger Visnums-Kil som med medelvindförhållanden på 6,3-6,8 m/s vid 71 m höjd över nollplanförskjutningen är mycket intressant för vindkraftetablering. Området är dock inte prioriterat för vindkraftutbyggnad enligt kommunens översiktsplan. En presumtiv park delas lämpligen upp i två delområden norr respektive söder om vägen mellan Visnums-Kil och Medhamn. Området har följande etableringsmässiga fördelar: Goda vindförhållanden Liknande produktionskapacitet som parklayout vid Sättravallen Möjlighet att utforma en parklayout som innebär < 40 db(a ljudpåverkan vid närliggande fastigheter En 40 kv-ledning passerar på ca 2 km avstånd från parkområdet, Områdets nackdelar utgörs av följande: Ingår ej som lämpligt område för vindkraft enligt kommunens översiktsplan Flera motstående intressen, bl a riksintresse för friluftsliv samt Natura område enligt fågelhabitatet finns sydost samt nordväst om presumtivt parkområde Kulturmiljöhistoriskt värdefulla områden i närhet av presumtivt parkområde Stationär havsörn i området Figur 4. Möjlig parkutformning med 14 verk vid Visnums-Kil. 16 ( (66

17 3.3 Alternativa utformningar till huvudalternativet Under processens gång har flera olika parklayouter tagits fram och bedömts, innan huvudalternativets utformning har prioriterats. Under samrådsprocessen 2010 redovisades ett något större parkområde med utvidgning mot sydväst jämfört med det slutligt identifierade parkområdet. I denna sydvästra del utfördes aldrig natur- och fågelinventeringar varför bolaget tidigt valde att ta bort detta delområde. Inom det slutligt identifierade parkområdet ryms 19 verk. Vid detaljplanering valdes att ta större hänsyn dels till parkverkningsgrad men i hög grad även till befintliga tjäderspelplatser. Dessutom skulle det vid lokalisering av 19 verk ha varit nödvändigt att inkräkta på delar av myrområden. Dessa områden har ett naturmiljömässigt värde då myrmosaiken utgör viktiga områden för tjäder. Sammantaget ledde detta till att 3 verk togs bort ur parklayouten och kvarvarande 16 verk placerades med optimal lokalisering med hänsyn till parkverkningsgrad samt undvikande av myrområden, se figur 5. I arbetet med att optimera huvudalternativets layout med 16 verk, har ett antal varianter studerats och förkastats. Samtliga varianter motsvarar en produktionskapacitet på ca MWh, d v s i samma storleksordning som huvudalternativet. Den mest väsentliga skillnaden mellan varianterna beror på prioritering av hänsynstagande till naturvärden. I en variant har verk placerats närmare en tjäderspelplats, men istället på längre avstånd från myrmosaikområden samt från Hömossen och Orrmossen. I en annan variant förläggs ett större avstånd till tjäderspelplatser medan ett verk i stället har placerats mellan Hömossen och Orrmossen. Huvudalternativets slutliga layout innebär en kompromiss av ovanstående varianter där vindkraftverk placeras med något kortare avstånd till tjäderspelplatser samt på längre avstånd till myrmosaik och mossarna Parklayout inom kommunens utpekade område enligt översiktsplan Om vindkraftverk placeras enbart inom det område vid Sättravallen som kommunen har pekat ut som lämpligt område för vindkraftverk i sin översiktsplan, är det möjligt att optimalt rymma 14 verk. Produktionskapaciteten uppgår till MWh, d v s ca 15% mindre än vid huvudalternativet. En layout med 14 verk inom kommunens översiktsplaneområde innebär på liknande sätt som vid ovan redovisad 19-verkslayout ett visst inkräktande på viktiga myrområden vid Hömossen och Orrmossen alternativt alltför nära tjäderspelplatser. Vid samma hänsynstagande till tjäderspelplatser och myrområden som huvudalternativets 16-verkslayout, kan högst 12 verk rymmas inom kommunens översiktsplaneområde. Skillnaden i produktionskapacitet blir då stor vid jämförelse med huvudalternativet, sökanden har därför valt att gå vidare med huvudalternativet. 17 ( (66

18 3.4 Nollalternativet Nollalternativet skall spegla den situation som händer eller inte händer om projektet inte genomförs. Nollalternativet innebär i detta fall att det inte sker någon vindkraftsutbyggnad inom projekteringsområdet. Genom nollalternativet kommer skogbruk att förbli den huvudsakliga markanvändningen i området. Ur exploateringssynpunkt bedöms skillnaden mellan enbart fortsatt skogsbruk och en kombination av skogsbruk och vindkraft att bli små. Även om vindkraftsutbygganden uteblir kommer exempelvis nya skogsbilvägar att behöva byggas och avverkningar genomföras. Då anläggande av skogsbilvägar och avverkningar i skogsbrukets regi inte kommer att behandlas inom ramen för en tillståndsansökan kommer åtgärderna inte heller att omfattas av någon miljökonsekvensbeskrivning eller vara föremål för en översiktlig naturinventering, fågelinventeringar eller hydrologiska utredningar. Det är därför tänkbart att framtida vägdragningar och avverkningar i skogsbrukets regi medför större negativa miljökonsekvenser för området än ett samutnyttjade. De utredningar som gjorts inom området inför vindkraftsutbyggnaden är mycket omfattande och kan ha ett stort värde för naturhänsynens vid skogsbrukets framtida planer inom området. Även om de fysiska ingreppen till följd av vindkraft bedöms som små medför ändå nollalternativet att ingrepp för vägar, fundament, kablage m.m. helt eller delvis uteblir på kort sikt. Inte heller kommer landskapsbilden att förändras eller störningar i form av buller och skuggor att uppstå. Samtidigt är stora delar av Sättravallen av riksintresse för vindbruk. Den sammanlagda arealen för vindbruk behövs för att uppnå de av EU och Sverige uppsatta målen om förnybar energi (Energimyndigheten Nollalternativet skulle innebära att det blir svårare att uppnå dessa mål. Nollalternativet innebär att den energimängd som skulle produceras vid Sättravallen istället måste ersättas med energi som utvinns på annat sätt eller vindkraft på annan plats. Det är också tänkbart att den uteblivna energiproduktionen från Sättravallen ersätts på marknaden med motsvarande mängd importerad el. Den potentiella mängd elenergi som kan produceras vid Sättravallen kommer således i nollalternativet troligen att ersättas med miljömässigt sämre alternativ med ökad klimatpåverkan som följd. Nollalternativet innebär också att flertalet arbetstillfällen uteblir både i utbyggnads- och driftskede. En vindkraftsutbyggnad beräknas kunna ge 1,25 årsarbetstillfällen per vindkraftverk (2,5 MW under drifttiden. Vid en samlad bedömning avseende för- och nackdelar ur miljösynpunkt bedöms nollalternativet som ett sämre alternativ än det förordade huvudalternativet på Sättravallen. 18 ( (66

19 4 Beskrivning av huvudalternativet 4.1 Lokalisering Den planerade vindkraftsparken om maximalt 16 stycken verk kommer att förläggas på en höjdrygg ca 6 km öster om Kristinehamns statskärna inom fastigheterna Vassgårda 1:13, Bottsviken 1:2 och Bottsviken 1:3 i Kristinehamns kommun (figur 5. Se även översiktskartan i bilaga 1.1. Figur 5. Sättravallens vindpark med totalt 16 vindkraftverk. 19 ( (66

20 4.2 Vindförutsättningar Allmänt sett kan man säga att vindstyrkan ökar med högre höjd, och av tillgängliga vindenergikartor kan man utläsa att vindförhållandena på 103 meter över nollplansförskjutningen är goda i stort sett över hela kommunen. Detta motsvarar ca 120 meter över marknivån i skogsmark. Den viktigaste faktorn vid val av plats är vindens energiinnehåll eftersom en liten ökning av medelvindhastigheten kan betyda mycket för produktionsresultatet. Detta beror på att vindens energiinnehåll är proportionellt mot vindhastigheten i kubik. Sättravallen är en av de platser som uppvisar tillräckligt goda vindförhållanden på nivån 71 över nollplansförskjutningen. Vindkartering kan användas för att undersöka om en omgivning ser ut att ha tillräckliga vindenergiresurser. Dessa är framtagna med hjälp av en Mesoskalemodell benämnd MIUU, som beräknar vindens hastighet/energi utifrån lufttryck, lufttemperatur, luftfuktighet, topografi och markråhet. En vindkartering enligt MIUU-modellen visar att de teoretiskt beräknade årsmedelvindarna för projekteringsområdet på Sättravallen ligger omkring 6,5 m/s på nivån 71 m över nollplansförskjutningen, vilket innebär att en etablering anses vara kommersiellt lönsam. Med nollplansförskjutning menas att vindarna inte är uträknade för höjden ovan mark, utan för höjden ovan den höjd som upplevs som marknivån för vindens gränsskikt. Anledningen till att vindarna anges ovan nollplansförskjutningen och inte ovan mark är att vindberäkningar görs utan kännedom om höjden på skogen. När man använder karteringen måste därför höjden för nollplanet läggas till. Detta är ¾ av vegetationens höjd, och för en normalhög skog på 20 meter lägger man alltså till 15 m. Detta betyder att 71 meter över nollplansförskjutningen då motsvarar 86 meter över marken. För att åstadkomma ett mer tillförlitligt värde än vad en teoretiskt beräknad vindkartering visar, erfordras en mätning av verkliga vindförhållanden. En mätmast uppfördes därför inom området under våren/sommaren 2010 och mätningar pågår. 4.3 Planförhållanden Med anledning av platsens goda vindförhållanden och dess höga årsmedelvindar har Energimyndigheten delvis pekat ut området Sättravallen som riksintresse för vindbruk. Även kommunen är positivt inställd till en vindkraftsetablering på Sättravallen och har delvis identifierat området som lämpligt i den kommunala översiktsplanen, vilken blev fastställd av kommunfullmäktige den 17 juni 2008 (figur ( (66

21 Figur 6. Röd markering anger det planerade projekteringsområdet. Blå markering anger de områden som kommunen utpekat som lämpliga för vindkraft. Ljusblå skuggning anger det område som energimyndigheten utsett till riksintresse för vindbruk. 4.4 Vindkraftverken Vindkraften har på bara några år genomgått en enorm utveckling och intresset är större än någonsin. Vindkraftverken är idag både effektiva, driftsäkra och producerar elektricitet till bra priser. Genom effektivare verk och riksdagens beslut om att vindkraftens andel av den totala energiproduktionen skall öka, har antalet områden som är intressanta för vindkraft ökat. På grund av den snabba teknikutvecklingen går det i dagsläget inte exakt att fastställa vilken typ av verk (fabrikat och storlek som slutligen skall installeras. Avsikten är dock att installera det mest kostnadseffektiva vindkraftverket vid tidpunkten för byggnationsstart. Exempel på verk som är möjliga och som använts i förstudier är Enercon E 101 samt Vestas V112. Vindkraftverkens totalhöjd d.v.s. verkets höjd upp till navet samt halva rotordiametern, blir maximalt 186 m. 21 ( (66

22 4.5 Visualisering samt ljud- och skuggberäkningar Scanergy West AB har i sina visualiseringar använt rotordiameter på 100 m samt navhöjd på 136 m vilket ger en totalhöjd på 186 m. De utförda visualiseringarna presenteras i bilaga 4.4 Landskapsanalys. Vid ljudberäkningar har ett så kallat värsta scenario antagits. I beräkningarna används ett källjud om 106,5 db(a. I skuggberäkningar har använts vindkraftverket Vestas 112 med en rotor på 112 m. Skuggberäkningar har utförts för teoretisk maximal skugga samt beräknad faktisk skugga. Teoretiskt maximal skuggtid innebär att man beräknar för ett värsta fall, och utgår ifrån att solen från uppgång till nedgång inte skuggas av moln och att rotorn hela dagen är vinkelrät mot solen. Beräkningen tar hänsyn till topografi, dock ej vegetation. Detta innebär att vindkraftverken i verkligheten kan vara skymda av skog och mot vissa mottagare inte ge upphov till någon skuggning alls. Vid beräknad faktisk skuggtid har representativ soltimmesstatistik samt vindförhållanden för området använts, se bilaga 4.3. I bilagorna benämns fastigheten Vassgårda 1:52 med beteckningen Sättra 1: Fundament Förankringen av vindkraftverken sker vanligen med bergadapter eller gravitationsfundament. Val av förankringsmetod styrs av markens beskaffenhet. Gravitationsfundament används vanligen där berg saknas. För ett vindkraftvek med 150 meters totalhöjd har gravitationsfundamentet ca 20 meters diameter och ca 3 meters höjd i centrum, i ytterkanterna är det ca 0,5 meter tjockt. Inför etableringen av ett gravitationsfundament måste gropar med cirka 20 meters diameter och ca 3 meters djup grävas eller sprängas ur. De massor som uppkommer i samband med dessa arbeten kan användas som fyllnadsmaterial vid exempelvis byggnation av vägar. Åtgången av betong till ett fundament uppgår till ca 350 m 3 och kan tillverkas på platsen eller hämtas från närmsta betongstation. Fördelen med gravitationsfundament är att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergets kvalitet och överskottsmassorna kan användas vid vägbyggnationen. För ett vindkraftverk av samma storlek som ovan har bergsadapterfundamentet ca 10 meters diameter. Inför etablering av bergadapter brukar man först planspränga berget, men det är inte alltid nödvändigt. Metoden bygger på att en armerad betongkonstruktion fästs med långa förankringsstag ner i berget. Bergadapter ställer stora krav på bergets hållfasthet. Därför måste en geoteknisk undersökning av bergförhållandena genomföras på aktuella platser för att klargöra om berget klarar de krav som ställs. Vilken typ av fundament som kommer att användas på Sättravallen är i dagsläget inte bestämt utan kommer att avgöras efter en mer noggrann geoteknisk undersökning av de aktuella etableringsplatserna. 22 ( (66

23 4.7 Vägar och kringanläggningar Inom området finns idag ca 16,3 km skogsbilvägar vilka kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Befintligt vägnät är mycket bra och vägarnas standard är hög. Endas 300 m av befintliga vägar behöver justeras för att klara erforderliga transporter. För att kunna fullfölja planerad vindkraftsutbyggnad kommer ca 4,8 km ny väg att behöva byggas. Vägarna kommer att behöva vara ca 5 m breda och klara ett axeltryck på ca 15 ton. Vägarnas lutning bör inte överstiga 5-10 grader. Det planerade vägsystemet för vind parken på Sättravallen framgår av figur ( (66

24 Figur 7. Befintliga samt planerade vägar inom projekteringsområdet. 24 ( (66

25 Vid framtagande av nytt vägnät inom området har särskild hänsyn tagits till vattendrag, våtmarker, platser för tjäderspel och nattskärra samt kända historiska lämningar. Vägarnas dragning har utformats så att minsta möjliga ingrepp behöver göras i känsliga biotoper. Det finns även ekonomiska vinster att inte förlägga vägarna så de passerar genom en våtmark eller andra känsliga miljöer eftersom det är både praktiskt olämpligt och kostsamt. I samband med byggnation av vägar kommer schakt- och fyllnadsarbeten att behöva utföras. Inom etableringsområdet kommer massbalans att eftersträvas genom att befintligt schaktmaterial återanvänd i största möjliga mån för att därigenom minimera antalet transporter. Utöver byggnation av vägar erfordras en uppställningsplan för kranar och byggbaracker vid varje vindkraftverk. Den totala materialåtgången för erforderliga åtgärder har beräknats översiktligt och redovisas i tabell 1. Det är idag oklart hur försörjning av berg- och grusmaterial skall ske. Antingen kommer befintliga grus- och bergtäkter att användas eller kan det bli aktuell att etablera en ny täkt. Tabell 1. Materialåtgång för erforderliga vägar och uppställningsytor. Material Mängd Grusslitlager 50 mm Bärlager 100 mm Förstärkningslager 450 mm 2500 m m m3 Innanför byggnation av vägar och uppställningsytor kommer vegetationen att behöva avverkas. Arealen som måste avverkas vid varje vindkraftverk uppgår till ca 1290 m 2, vilket innebär en total markåtgång på ca 2 ha för uppställningsytor. Erforderlig avverkning inför byggnation av vägar uppgår till ca 3,5 ha. Sammantaget innebär detta avverkning av ca 5,5 ha skog. 4.8 Transporter Under byggtiden kommer tunga transporter att förekomma både inom och utanför Sättravallen. Troligtvis kommer vindkraftverken att levereras till en hamn för att sedan transporteras med lastbil på det allmänna vägnätet till vindparken. Detta kan medföra tillfälliga störningar även utanför projekteringsområdet. Det troligaste och ur miljösynpunkt mest fördelaktiga alternativet är om vindkraftverken kan transporteras från Kristinehamns hamn via E18 till området. Hur verken kommer att levereras samt vilken transportväg som väljs kan dock inte fastställas förrän i detaljprojekteringen när beslut om fabrikat och modell av vindkraftverk har fattats. I det fortsatta planeringsarbetet kommer sökanden att ta fram en transportplan som ska användas i kontakt med Trafikverket. 25 ( (66

26 En uppskattning av mängden erforderliga lastbilstransporter under byggskedet har gjorts, se tabell 2. Uppskattningarna gäller transporter enkel väg. Tabell 2. Uppskattning av antalet erforderliga transporter under exploateringsskedet. Typ av transport Antal transporter med lastbil (enkel väg Berg och grusmaterial 1500 Betong för fundament 1370 Sand till kabelgravar 160 Konstruktionsmaskiner och kranar 720 Personaltransporter 7200 (personbil Antal transporter per vindkraftverk Elanslutning Energimängden som kan utvinnas ur ett vindkraftverk varierar med vindens styrka. Detta medför att spänningen i nätet kommer att variera när vindkraftverken ansluts. Spänningsförändringarna är lättare att hantera i högspänningsnätet. Allra bäst är att kunna ansluta till 130 kv-ledningar. Anslutning till elnätet kräver också att det finns tillräcklig kapacitet i nätet. Kostnaden och insatsen som krävs för att ansluta vindkraftverk till elnätet beror därför i hög utsträckning på kapaciteten i det befintliga nätet. Utanför Kristinehamns tätort finns två 130 kv-ledningar; en som går i väst-östlig riktning norr om Kristinehamn och en kraftledning i nord-sydlig riktning som löper öster om Björneborg via Bäckhammar och vidare söderut. Båda dessa ledningar ägs av Fortum. Utbyggnaden av vindkraften inom kommunen måste anpassas efter kraftnätets kapacitet. Nätägaren, Fortum, har redovisat att en anslutning kan ske av maximalt 220 MW, vilket motsvarar ca 70 stycken verk om 3 MW. Scanergy har lämnat in förfrågan till Kristinehamns Energi Elnät, vilken avser anslutning av 15 vindkraftverk med en effekt av vardera 2 3 MW. Fortum har lämnat uppgifter om en tänkbar placering av mottagningsstation i anslutning till den 130 kv-ledning som går strax söder om E18. Med utgångspunkt från Scanergys West AB förslag på placeringar av verk och Fortums förslag på placering av mottagningsstation, har Kristinehamns Energi Elnät, som har koncession i området, tagit fram förslag på ett tänkbart uppsamlingsnät för 15 vindkraftverk där kablarna från vindkraftverken till mottagningsstationen huvudsakligen följer befintliga vägar. Förslaget avser ett nät med kablar av standarddimensionen 240 kvadratmillimeter. Det exakta antalet kablar som erfordras är beroende av ansluten effekt, antal verk, kabeldimension och uppsamlingsnätets spänningsnivå. 26 ( (66

27 I dagsläget bedöms det inte vara motiverat att begära mer specificerade uppgifter om elanslutningen från Fortum eller Kristinehamns energi. Sökanden kommer att söka elanslutning för erforderligt antal verk i samband med att tillstånd beviljas Hindermarkering och flyghinderanmälan Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverken förses med hindermarkering. Vindkraftverken kommer att hindermarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155. Den 1 september 2010 trädde en ny luftfartslag och luftfartsförordning i kraft i Sverige. I luftfartslagen fastslås att en flyghinderanmälan ska göras för byggnader och anläggningar som kan tänkas utgöra fara för flygsäkerheten. Sökanden kommer därför att göra en flyghinderanmälan minst fyra veckor innan resningen av verken Vindkraftsanläggningar i närområdet För närvarande planerar Långmarken Vindkraft AB att uppföra en vindpark på upp till 11 vindkraftverk i Kristinehamns kommun. Parken är lokaliserad vid Långmarksberget ca två kilometer nordost om Kristinehamn. Tillståndsansökan för Långmarkens vindpark planeras att lämnas in till Länsstyrelsen i början av år 2011 och drifttagande beräknas till tidigast 2012, om tillstånd ges Motstående intressen Området Sättravallen är väl lämpat för vindkraft med hänsyn taget till områdets och omgivningarnas motstående intressen. Inom området finns inga utpekade riksintressen (förutom riksintresset vindbruk och naturvärdena är begränsade samtidigt som få bostadsfastigheter finns inom området. Det aktiva skogbruket innebär även att området redan är påverkat av mänsklig aktivitet. En ingående nulägesbeskrivning och konsekvensbeskrivning av identifierade sakintressen, vilka bedöms bli berörda, görs under rubrik Avveckling Vindkraftverken beräknas ha en livslängd på ca år. Livslängden kan förlängas genom att vissa komponenter som exempelvis rotorblad, växellåda och generator byts ut eller uppgraderas. Troligtvis kommer verken att bytas mot en ny generation vindkraftverk alternativt återställs området genom att vindkraftverken med tillhörande delar demonteras. Stora delar av tornet och maskinhuset består av stål och kan återanvändas. Rotorbladen likt delar av maskinhuset består av glasfiber vilket i dagsläget inte återanvänds. En metod för utvinning av energi genom förbränning av glasfiber är dock under utveckling. 27 ( (66

28 Beträffande fundamenten kan dessa tas bort helt eller delvis. Betongen kan separeras från armeringen och materialet kan återanvänds. De hål som uppstår i marken kommer att återfyllas. Vägarna inom området kan också tas bort och materialet återanvändas. Troligen kommer dock vägarna att bibehållas eftersom markägaren kan utnyttja dess vid framtida virkesuttag. Transformatorn kan transporteras bort och användas på annan plats. Elkablarna i marken kan grävas upp och metallen och isoleringen i kablarna kan återvinnas. 28 ( (66

29 5 Samråd enligt 6 kap. 4 MB Planerad verksamhet utgör en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. MB och samråd har genomförts i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. 4 MB. Samråd har skett med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, övriga statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och organisationer. Samrådsprocessen inleddes under december 2009 med myndighetssamråd. Möte hölls med representanter från Länsstyrelsen i Värmlands län, Kristinehamns kommun och Prevind AB. Scanergy AB har under samrådstiden haft återkommande kontakter med länsstyrelsen, bl. a. i de frågor som lyfts i länsstyrelsens yttrande. Under hösten 2010 undersökte Prevind AB möjligheten att utöka projekteringsområdet med i söder angränsande område som utpekats i Vindkraft Kristinehamn, Tillägg till Översiktplanen. Ny samrådshandling utformades och skickades till Länsstyrelsen under oktober Prevind AB har även hållit samråd med övriga berörda myndigheter och särskilt berörda dvs. företag, organisationer och privatpersoner. Inbjudan till samråd har i vissa fall skett genom skriftlig inbjudan som innehöll projektbeskrivning, och i andra fall har även samrådshandlig bifogats. I utskicken har det har det framkommit hur tillståndsprocessen går till, var mer information om projektet kan hämtas, samt var synpunkter kan lämnas. Samrådsmöte för allmänheten, enskilda samt övriga berörda hölls 15 november 2010 i Björneborgs Folkets Hus. Inbjudan att närvara samt att lämna synpunkter skickades till alla fastighetsägare och boende inom 1 km från vindkraftområdet. Inbjudan skickades även till intresseorganisationer som kunde vara särskilt berörda, samt för kännedom till Kristinehamns kommun. Övriga kallades till mötet genom tidningsannons införd i Värmlandsfolkblad och NWT lördagen den 23/ I Nya Kristinehamns Posten infördes annonsen måndagen den 25/ Ett fyrtiotal personer deltog vid mötet. Vid mötet fanns fotomontage samt samrådshandling att tillgå för intresserade. Prevind AB bjöd på kaffestund och möjlighet att få ställa ytterligare frågor, diskutera och lämna synpunkter. Samtliga inkomna synpunkter från genomförda samråd har beaktats i samband med vindparkens utformning och vid upprättandet tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. En fullständig redogörelse av genomförda samråd redovisas i bifogad samrådsredogörelse (bilaga ( (66

30 6 Avgränsning av MKB Miljöpåverkan som uppstår till följd av en vindraftsetablering är av olika slag och sker under olika tidsrymder. Vi har dels en direkt påverkan under etableringsfasen och dels en mer bestående påverkan till följd av genomförd exploatering och vindparkens drift. För att få rätt fokus och inriktning på MKB är det därför viktig att göra en genomtänkt avgränsning så att de miljöaspekter som faktiskt berörs av vidkraftsetableringen beskrivs och konsekvensbedöms på ett ingående och korrekt sätt. Denna miljökonsekvensbeskrivning har avgränsats i rum, tid och sak. Avgränsningen är i huvudsak gjord utifrån genomförda samråd, verksamhetens art och omfattning samt områdets förutsättningar. Den rumsliga avgränsningen varierar beroende på ingreppets art och omfattning, vilken miljöaspekt som behandlas och vilka förväntade relevanta miljökonsekvenser som bedöms kunna uppstå. Som ett första steg i den rumsliga angränsningen har samtliga skyddsvärda intressen inom parken identifierats. Därefter har ett utökat område med en radie om 3-4 km utanför etableringsområdet undersökts. Den tidsmässiga avgränsningen omfattar en tidsrymd på ca 30 år d.v.s. vindparkens livslängd. Identifiering av intressen har gjorts med stöd av nedanstående GIS-tjänster: Länsstyrelsens tillgängliga GIS-material Riksantikvarieämbetets tillgängliga GIS-material Skogsstyrelsens tillgängliga GIS-material Under rubrik 7 görs en konsekvensbedömning av de miljöaspekter som bedöms kunna påverkas av en vindkraftsetablering på Sättravallen. Det är i huvudsak intressen inom etableringsområdet som bedöms bli berörda. Den huvudsakliga påverkan bedöms vara; förändrad landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsa. Miljökonsekvensbeskrivning kommer därför att fokusera på dessa miljöaspekter. 30 ( (66

31 7 Nulägesbeskrivning och bedömda miljökonsekvenser Nedan redovisade miljökonsekvenser bygger i huvudsak på studier av kart- och arkivmaterial samt kontakter med myndigheter, privatpersoner, företag och lokala organisationer. Därutöver har kompletterande fältstudier genomförts i form av häck- och sträckfågelinventering, fladdermusinventering, översiktlig naturvärdesbedömning samt landskapsanalys. Resultaten från genomförda studier finns inarbetade i MKB men för detaljer hänvisas till huvudrapporterna vilka biläggs denna MKB. För att få en ökad tydlighet och förståelse av vindkraftens påverkan på Sättravallen med omnejd beskrivs först nuläget för en viss miljöaspekt. Därefter följer en konsekvensbedömning av berörd miljöaspekt till följd av vindkraftsetableringen. Slutligen redovisas vilka skadelindrande åtgärder som har vidtagits eller som kommer att vidtas för att minska påverkan på berörd miljöaspekt. 7.1 Landskapsbild Nulägesbeskrivning Projekteringsområdet ligger ca 6 km öster om Kristinehamn. Landskapet inom projekteringsområdet utgörs av ett kuperat skogslandskap med inslag av våtmarker med ofta begränsad sikt. De högsta höjderna är upp till 180 m ö h. Landskapskaraktären är mycket vanlig i Mellansverige och bedöms enligt utförd landskapsanalys inte innehålla unika eller känsliga värden. Landskapet som omger projekteringsområdet är mer skiftande än landskapet inom projekteringsområdet. Den skogsklädda höjdryggen breder ut sig i nordsydlig riktning med mer eller mindre inslag av våtmarker och sjöar. Åt sydväst övergår skogslandskapet i ett småskaligt jordbrukslandskap som också omger brukssamhället Björneborg och dess järnbruk samt småskaliga bebyggelse (se karta i figur 8. Avstånd mellan projekteringsområdets södra gräns och Björneborg är ca 3 km. Det finns ingen bebyggelse i området och även i angränsande landskap är bebyggelsen sparsam. Ett viktigt infrastrukturelement är E18 som korsar området i norr samt järnväg och riksväg 26 i sydväst. I sydväst angränsar småskaligt odlingslandskap med utspridda gårdar samt Björneborg i söder. Det större brukssamhället Degerfors ligger på ca 10 km avstånd i östlig riktning. I östsydöst angränsar ett större sammanhängande våtmarksområde och sjön Vismen. Vänern ligger på ca 8 km avstånd i sydvästlig riktning från projekteringsområdet. Från skärgårdsmiljön i Vänern är det möjligt att se projekteringsområdet kring Sättravallen även om området inte på avstånd ger tydligt intryck av en höjdrygg. I motsatt riktning, det vill säga från skogsområdet kring Sättravallen, är det tänkbart att Vänern kan betraktas från kalhygge på hög höjd. Sett från Kristinehamns tätort är det främst från högre höjder såsom Djurgårdsplatån samt från byggnader eller torn som de skogsklädda 31 ( (66