Lärarhandledning. UNT:s Mediecenter. Två timmar i händelsernas centrum. unt.se/mediecenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarhandledning. UNT:s Mediecenter. Två timmar i händelsernas centrum. unt.se/mediecenter"

Transkript

1 Lärarhandledning

2 Innehåll Inför besöket i Mediecentret 2 Förbered besöket 2 1. Journalistik Nyhetsvärdering Nyhetstexten Kommentarer Krönikor Recensioner Åsikter/opinion Källor 6 2. Annonser och reklam Distribution av nyheter och reklam 6 3. Presentationsteknik Redigering Bildens betydelse Informations- och nyhetsgrafik 8 4. Etik 8 5. Pressens roll 9 6. Webben som verktyg 9 7. Förslag till studielitteratur Nyttiga länkar 11 Inför besöket i Mediecentret Besöket i UNT:s Mediecenter är en idealisk utgångspunkt för fortsatta studier kring dagstidningens roll, eller media som helhet. Denna handledning ger förslag till uppföljningar och projekt som kan genomföras under läsåret. Välj något avsnitt som passar in i undervisningen och gör en eller flera arbetsuppgifter. Se även litteraturlistan på sista sidan. Förbered besöket Bästa resultatet av ett besök i Mediecentret får du som lärare om besöket är väl förberett. Bland annat genom att förbereda frågor till de personer de kommer att möte. Här är ett par punkter som höjer värdet av besöket: Låt eleverna noga läsa igenom Upsala Nya Tidning någon eller några dagar innan besöket och utifrån detta skriva ner ett par frågor. Be eleverna förbereda ett par frågor till nyhetschefen. Något som har med UNT:s nyhetsbevakning att göra, varför, varför inte etc. Uppföljning/fortsatta studier kring tidningen Rollspelet Det datoriserad rollspelet ETTAN på förstasidan avslutas med att eleverna får en kopia på den tidningssida man skapat. Den innehåller kommentarer till poängbedömningen som baserar sig på rubrik- och bildval. Dessa sidor kan användas som utgångspunkt för diskussioner om nyhetsvärdering och hur nyheterna presenteras. 2

3 Källor Analysera sidorna genom att diskutera vilka källor de olika grupperna valt. Vilka källor gav den bästa informationen och vilka källor var rena blindskär? Rubriker Jämför klassens val av rubriker med de exempel ni fått från mediecentrets värd. En bra rubrik ska väcka läsarens intresse, locka till läsning och ha bra täckning i texten. Det vill säga, rubriken ska inte vara tillspetsad på ett sätt som gör att den känns oärlig eller överdriven när man läser texten. Men den får inte heller vara för tam eller intetsägande så att den upplevs mer som en överskrift. Bildval Bilden är oftast det första som lockar läsarens ögon på en tidningssida. Bildvalet är därför mycket viktigt och bilden ska fungera som en enhet tillsammans med rubrik och text. En bra bild tillför mer information samtidigt som den lockar till läsning. Fortsatta studier Efter besöket på Mediecentret kan den dagliga tidningen användas till fördjupning i nedanstående ämnen. Vill klassen i ett senare skede ha ytterligare information kring något speciellt ämne går det bra att kontakta Mediecentret med dessa önskemål. Förslag till genomförande: Dela upp klassen i grupper om 3 5 elever. Låt varje grupp arbeta med ett ämne och sedan redovisa resultatet i text, samt muntligt inför klassen. 1. Journalistik En journalistik produkt, papperstidning, webbtidning, radio- eller teveprogram, etc, kan innehålla olika typer av texter eller programinslag. Texter som har olika funktion och typ av innehåll. Med utgångspunkt i dagens UNT kan ni i grupp leta fram en text av varje av nedanstående. Diskutera det specifika med varje sorts text och låt varje grupp välja en text som är ett bra exempel för den texttypen. För lite längre övningar kan ni välja att göra några av de förslag till uppgifter som finns under varje avsnitt här nedan. Olika texttyper: - Nyhetstext - Ledare - Krönika - Recension - Feature-text (orienterande, upplysande artikel eller reportage som inte är av typen nyhetsartikel, exempelvis reportage i UNT Lördag eller i Söndags-bilagan). 1.1 Nyhetsvärdering En nyhet är i allmänhet något som är oväntat, berör många och är av väsentlig betydelse. För en lokaltidning som UNT styrs naturligtvis också nyhetsvärderingen av om det är något som inträffat inom tidningens spridningsområde, eller berör människor från vårt område. Vad som är en nyhet och värt att publicera bedöms av de olika redaktionella medarbetarna. Nyhetschefer, reportrar, redigerare och andra journalister bedömer och granskar. Ofta sker en diskussion på redaktionsmöten, eller kring det vi kallar nyhetsdesken. En diskussion som utmynnar i vad som är värt att publicera. När det gäller känsliga ämnen eller kontroversiella nyheter kan det ibland bli chefredaktören som tar beslut om publicering eller inte. 3

4 Arbetsuppgift VAD ÄR EN NYHET? Ta dagens tidning som utgångspunkt för följande diskussionsämnen: Vad är en nyhet för dig? Definiera med egna ord begreppet nyhet. Dela upp klassen i grupper där varje grupp väljer de två bästa nyheterna ur dagens UNT. Jämför, diskutera och motivera. Be grupperna ta fram två exempel på nyheter man själva kommer ihåg. En lokal nyhet och en internationell nyhet. Gör en sammanställning av alla gruppernas exempel på nyheter man kommer ihåg. Definiera vilka nyheter som är positiva och vilka som är negativa. * * Ta detta som en utgångspunkt till fortsatt diskussion kring nyhetsvärdering och nyhetsval. Medierna anklagas ofta för att favorisera negativa nyheter. Det är delvis sant, men beror land annat på att vissa nyheter till exempel olyckor till sin karaktär är negativa. Ta gärna ett antal tidningar och mät spaltutrymmet för negativa respektive positiva nyheter. Välj någon eller några av de nyheter som definierats som negativa och diskutera följande frågor: För vem är nyheten negativ respektive positiv? Vad är syftet med publiceringen? Kan den negativa nyheten leda till något positivt och i så fall för vem? 1.2 Nyhetstexten ska vara saklig, korrekt och objektiv. Journalisten väljer vilken del av texten som ska lyftas fram i ingressen, vilken vinkel texten ska ha. Texten ska innehålla en allsidig belysning med hjälp av insamlade fakta och åsikter från intervjuade personer. Vinkling Att vinkla en nyhet innebär att skildra en händelse ur ett visst perspektiv. Vinkeln bestämmer inledning, ordvalet och uppläggningen av texten. Några exempel på olika vinklingar: Faktavinkel: Bil körde i diket. Orsaksvinkel: Bromsarna ur funktion. Personvinkel: Jag kvaddade min nya bil. Sammanhangsvinkel: Fjärde olyckan i samma kurva. Konsekvensvinkel: Vägverket sänker hastigheten. Arbetsuppgift NYHETSTEXTER Låt varje elev leta fram en kort nyhetstext som innehåller mycket fakta. Analysera en vanlig nyhetsartikel. Markera var i rubrik, ingress, text och bildtext som man som läsare får svar på frågorna vem, vad, var, när, hur och varför. Välj en längre nyhetsartikel ur UNT:s arkiv och låt eleverna skriva om texten till en nyhetsnotis på max 800 tecken. (Denna övning går ut på att visa på att det går att få in mycket information med få ord, men att det också är ett av de svåraste uppdragen). 4

5 1.3 Kommentarer. Ibland skriver journalisten en egen kommentar till en nyhetsartikel. Det kan vara ett ämne eller en händelse där journalisten haft särskilda upplevelser som han eller hon vill förmedla. Man kan vilja förmedla en stämning, tillföra information som inte kommit fram i nyhetsartikeln, förklara ett skeende eller ge en bakgrund. 1.4 Krönikor. Det finns olika typer av krönikor, men det gemensamma är att de är personligt hållna och ofta innehåller värderingar. Det kan vara en text som är mer underhållande än informativ, men det kan också vara krönikor som är en sorts omdömen. Personliga reflektioner om företeelser man som journalist bevakat, exempelvis musikkrönikor eller nöjeskrönikor. Arbetsuppgift SKRIV EN KRÖNIKA Låt varje någon eller några elever skriva en krönika på valfritt ämne. 1.5 Recensioner. En typ av texter som i huvudsak återfinns på tidningens nöjes- och kultursidor. Recensionen är, precis som en krönika, personlig och subjektiv. Men den ska också vara informativ, till exempel innehålla intressanta fakta om en ny film, bok eller CD. Arbetsuppgift SKRIV EN RECENSION Låt varje elev plocka fram en recension de tycker är bra. Låt varje elev skriva en egen recension på en film man nyss sett, en bok man nyss läst, eller en CD man nyss köpt. 1.6 Åsikter/opinion. På tidningens ledarsida framförs åsikter med tidningens politiska profil som grund. Ledarredaktionen skriver om och kommenterar utvecklingen i samhället, bevakar den politiska utvecklingen, partiernas beslut lika väl som riksdag, regering, kommuner och landsting. Men man kommenterar också andra tidningars åsikter eller företeelser som påverkar vår vardag. På tidningens debattsida och insändarsida öppnar man spalterna för debattartiklar och insändare av skribenter utanför redaktionen. Arbetsuppgift SKRIV EN INSÄNDARE Diskutera tidningarnas politiska profil. Jämför olika tidningar. Vad är skillnaden mellan debattsidan (en del av sidan 2) och insändarsidan (ordet fritt) i ST? Välj ett ämne för en insändare. Låt varje elev skriva en insändare och välj den bästa eller redigera ihop en gemensam insändare med det bästa från alla. Försök att se till att texten innehåller högst tecken. 5

6 1.7 Källor Journalisten ska skydda sina källor när det begärs. Annars ska man tydligt ange varifrån man får sin information. Det är viktigt att kontrollera och kritiskt granska varje källa och ställa sig frågorna; Varför får jag den här informationen? Hur trovärdig är källan? Var kan jag få uppgifterna bekräftade av en annan källa? Reportern får inte heller undanhålla fakta och detaljer som omöjliggör en fullständig redogörelse av händelserna. En av de viktigaste källorna är läsarna/allmänheten. När det gäller att beskriva nyheter, förändringar i samhället, eller hur politiska beslut eller olika händelser påverkar oss är oftast den personliga vinkeln den mest intressanta. Andra exempel på nyhetskällor är; polis, åklagare, domstol, offentliga handlingar hos myndigheter, post till kommunkansliet, pressmeddelanden från myndigheter, organisationer eller företag, samt presskonferenser, rättegångar och protokoll. Många nyhetstips kommer också från allmänheten, som brev, epost eller telefonsamtal. Arbetsuppgift KOLLA KÄLLOR om en olycka inträffar på SJ:s bangård i Uppsala, nämn tre källor som kan ge den bästa informationen. Befolkningsutvecklingen i Uppland har vänt uppåt. Leta reda på tre källor som ge mer information kring detta. 2. Annonser och reklam Den största intäktskällan för en lokal morgontidning som UNT är annonser. Den normala fördelningen mellan redaktionellt utrymme och annonser är 35 procent annonser och 65 procent redaktionellt. I en högkonjunktur ser fördelningen annorlunda ut, då ökar andelen annonser ofta till 40 procent eller mer. I en lågkonjunktur går det åt andra hållet så att fördelningen kan bli 30 procent annonser och 70 procent redaktionellt utrymme. Dessa siffror gäller naturligtvis utslaget på hela året. Från dag till dag varierar fördelningen beroende på typen av annonser och beroende på hur det redaktionella materialet ser ut. Det finns ju alltid en del fasta avdelningar som alltid ska finnas i tidningen, inrikes- och utrikessidor, familjennytt, radio- och TV-tablåer etc. 2.1 Distribution av nyheter och reklam Utvecklingen av ny teknik när det gäller kommunikation gör att medieföretagen ständigt försöker hitta nya vägar för distribution av nyheter och reklam. Inom UNT jobbar vi mycket med integration av de olika medierna. Det betyder till exempel att de nyheter som en reporter tar fram kan hamna i både tidning, och på webben. Detsamma gäller avdelningarna för annonser och reklam. Där skapar man annonspaket som gör att en kund kan utnyttja samtliga medier för att nå ut med sitt budskap. Arbetsuppgift IDENTIFIERA ANNONSTYPER Låt eleverna identifiera de tre huvudkategorierna av annonser i Upsala Nya Tidning. 1. Riksannonser för butikskedjor som H & M, OnOff etc. 2. Textannonser lokalt som Ica Kvantum, Stadium etc. 3. Rubrikannonser eller eftertextannonser som motor, bostäder etc. 6

7 3. Presentationsteknik Hur nyheter och information presenteras är en viktig del i mediernas arbete. Det handlar om allt från rubrikernas innehåll till design, typografi och bildjournalistik. Här sker en ständig utveckling där tidningarna måste anpassa sin presentationsteknik för att ge ett modernt intryck och för att locka så många läsare som möjligt. 3.1 Redigering En tidning redigeras alltid utifrån fastställda mallar när det gäller fördelningen av artiklar över en sida, bestämda typsnitt och i vilken ordning de olika sidorna eller avdelningarna ska komma. Man brukar här prata om tidningens struktur. Det är viktigt att det inte görs kraftiga avsteg från de fastställda mallarna. Dels tar det då längre tid att redigera tidningen, men framförallt ger det ett rörigt och oseriöst intryck och läsarna känner inte igen sig. Typografin är också viktig. Det vill säga att man använder typsnitt som är lättlästa, att avståndet mellan raderna är det rätta, etc. Därför lägger de flesta tidningar ner en hel del jobb på att skapa mallar som är enkla för redigerarna att använda och som samtidigt innehåller en bra typografi. Det man strävar efter i redigeringen av en sida är att göra det lätt för läsaren att navigera på sidan. Det vill säga att det är lätt att hitta och läsa de olika artiklarna. Redigeraren söker också efter en bra illustration som kan vara ingångspunkt på sidan. Till redigerarens uppgifter hör också att skriva bra rubriker till varje artikel. Rubriker som lockar till läsning. Arbetsuppgift SKRIV RUBRIKER Kopiera några artiklar från UNT.se eller ur tidningen, men ta inte med rubrikerna. Låt eleverna skriva egna rubriker till dessa artiklar. Gör sedan en jämförelse med originalet och diskutera om eleverna lyckats skapa rubriker som är bättre eller lika bra som de som UNT publicerat. Titta kritiskt på rubrikerna, både originalen ur UNT, samt de som eleverna skrivit. Lockar de till läsning? Har rubriken täckning i texten? Låt eleverna bläddra i dagens UNT och välja en sida som de fastnat för och läser. Ta sedan en diskussion om vad det är som fångat intresset. Är det uteslutande innehållet, eller är det bild, rubrik, illustration eller sidan som helhet som fångat deras uppmärksamhet. 3.2 Bildens betydelse Bilderna är lika viktiga som texterna i dagstidningen. Det är naturligtvis inte alltid så att en bild säger mer än tusen ord. Men en bra bild har ett egenvärde för att ge information, förklara eller förmedla en stämning. Redaktionens strävan är alltid att det ska finnas en dialog mellan fotograf, reporter och redigerare. Ett intimt samarbete mellan dessa är förutsättningen för att journalistiken ska bli så bra som möjligt. Det handlar i första skedet om att försöka hitta de rätta motiven att fotografera och att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. När man väl är tillbaka på redaktionen gäller det att välja rätt bild bland ofta ett flertal motiv. När bild och text kompletterar varandra blir helheten och slutresultatet bäst. Arbetsuppgift BILDENS BETYDELSE Låt eleverna bläddra igenom veckans UNT och välja en bild som man fastnat för. Be dem skriva en kort resumé över innehållet i bilden. Vad fångar intresset? Vilken information finns i bilden? Är bilden tilltalande, eller är det en bild som väcker negativa känslor? Finns det bilder man inte kan publicera i tidningen? Låt eleverna klassificera alla redaktionella bilder ur en dags tidning enligt denna indelning: a) Dokumenterande nyhets- och reportagebilder. b) Arrangerade nyhets- och reportagebilder. c) Manipulerade bilder. d) Onödiga bilder (som inte tillför något). Dessa arbetsuppgifter kan lämpligen följas upp med ett besök av någon från UNT:s bildredaktion eller nyhetsdesk. 7

8 3.3 Informations- och nyhetsgrafik De senaste åren har användningen av det vi kallar informationsgrafik, eller nyhetsgrafik, ökat markant. Anledningen är naturligtvis att hanteringen nu med datorernas hjälp är mycket enklare. Det är enklare att skapa effektiv grafisk presentation i färg och det är enkelt att återanvända vissa delar av en grafik. Nyhetsgrafik kallas ofta journalistikens tredje språk. Det första är texten, det andra är bilden och det tredje är kombinationen text och illustration, som det görs i nyhetsgrafik. Arbetsuppgift STUDERA INFORMATIONSGRAFIK Låt eleverna välja en bra och en dålig nyhetsgrafik ur UNT eller annan dagstidning. Motivera! Är innehållet lätt att förstå? Är grafiken överskådlig och lättläst? Använder grafiken färg så att det underlättar förståelsen? Finns samma information även i artikeln som är kopplad till grafiken? 4. Etik Tryckfrihetsförordningen ger varje medborgare rätt att uttrycka sig fritt i skrift, men lagen ger även den enskilde skydd mot ärekränkning i tidningar. Vid tryckfrihetsbrott tillämpas ett särskilt rättsförfarande som bland annat innebär att en jury bedömer det påstådda brottet. I de fall juryn anser att ett brott har begåtts, blir tidningens ansvarige utgivare dömd och tidningen kan få betala skadestånd. Den ansvarige utgivaren ansvarar för allt innehåll i tidningen, även annonserna. Ett frikännande kan inte överklagas. Tryckfrihetsförordningen (TF) är en grundlag och ändringar kan endast göras efter efter två riksdagsbeslut med mellanliggande val. TF är i första hand till för att ge möjligheter att granska makten utan onödig risk för repressalier, därav ensamansvaret. Utöver lagens bestämmelser finns också etiska regler för press, radio och TV, (se separat häfte från Tidningsutgivarna). Dessa etiska regler syftar bland annat till att ge den enskilde skydd mot publicitetsskador. Huvudpunkterna i de etiska reglerna är: ge korrekta nyheter ge plats åt bemötanden respektera den personliga integriteten var varsam med bilder var försiktig vid känslig namnpublicering Den som tar tillvara allmänhetens intressen är Allmänhetens Pressombudsman, PO, och Pressens Opinionsnämnd, PON. Sammanställningar av fall som har behandlats av PON kan beställas från: Allmänhetens Pressombudsman Box Stockholm eller tel

9 5. Pressens roll Svensk presspolitik har till syfte att möjliggöra en allsidig samhällsdebatt och en fördjupad demokrati. De fyra mediepolitiska funktionerna är: information (allmänna nyheter och samhällsinformation). kommentarer (ex.vis politiska kommentarer på ledarsidan). granskning (mediernas granskning av samhälle och företag). gruppkommunikation (läsarnas forum, insändare och debatt). Men medierna innehåller också varierande grad av underhållning. Radio och TV:s underhållningsprogram följs upp av tidningarna och tidningarna publicerar korsord, tävlingar, följetonger och annat underhållningsmaterial. Ett av de viktigaste mediepolitiska instrumenten är presstödet. Ambitionen med detta är att bibehålla en mångfalld, samt underlätta tidningsutgivning i hela landet. En del av presstödet är nämligen utformat som distributionsstöd. Läs mer om presstöd och tryckfrihetsförordningen på riksdagens webbplats; Presstödet är föremål för ständigt återkommande debatter i Riksdagen. Arbetsuppgift SORTERA ARTIKELTYPER Leta exempel på information, åsikts- och underhållningsmaterial. Går det att sätta tydliga gränser? Låt eleverna sortera artiklar ocn notiser i de tre grupperna. Leta efter tydliga skillnader. 6. Webben som verktyg Tidningsutgivarna och Tidningen i skolan har skapat två webbplatser för att ge stöd åt undervisningen i mediefrågor. Den ena webbplatsen vänder sig till dig som lärare med tips och förslag som du direkt kan använda i undervisningen. Den andra webbplatsen blir eleverna spelfält där de kan utöva och testa sina kunskaper i journalistik. Här hittar du de två webbplatserna: Lärarwebben Elevwebben Här finns massor med nyttiga länkar till olika tidningars webbplatser och material kring journalistik. 9

10 7. Förslag till studielitteratur Göra tidning Ordfronts förlag, Åke Edwardsson, Kenth Andréasson, Per Andersson-Ek. Grunderna i tidningsmakandet, allt från text till rubriker, bildbehandling och layout. ISBN X Börja skriva Ordfronts förlag, Åke Edwardsson, Kenth Andréasson, Per Andersson-Ek. ISBN Klar text - att handskas med det skriva ordet Per Amnestål, Björklunds förlag ISBN Tänkta artiklar - råd på vägen till klar text Per Amnestål, Björklunds förlag ISBN Den tjugonionde bokstaven Bo Strömstedt, Albert Bonniers förlag ISBN Orden och Karl Erik Tallmo. Rubrikerna Brutus Östlings Bokförlag Symposium ISBN X Nypressat Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Ingela Wadbrink, JMG, Göteborgs Universitet ISBN Många kan vägledning för bättre utformning av tryckt text. läsa mer Synskadades Riksförbund, Enskede. Hft. 16 sid. Nyhetsgrafik Sven Lidman/Ann-Marie Lund. Att informera effektivt i text och bild ett spännande framtidsyrke. Bild och Ord Akademin/RMI Berghs Dagens Nyheter, Stockholm 1987, 16 sid. Pressetik Hans-Gunnar Axberger. Juristförlaget. ISBN X Presshistoria: Lärarhandledningar från Tidningen i skolan Tidningen i skolan (TiS) producerar material inom olika ämnesområden, för lärare på alla stadier. För lärare har TiS producerat en serie häften med den gemensamma rubriken Dagstidningen ett läromedel. Följande häften finns i denna serie: Bild Etik och moral Fakta och fördjupning Olika sidor av matematik Politik. Makt eller vanmakt Tidningens texter Häftena från TiS kostar 50 kronor styck, inklusive moms och kan beställas direkt från TiS webbplats. Där finns också allmänna skrivråd, tips och metoder och mer information om Tidningen i skolan. Där kan du också gratis hämta PDF-dokument som hjälper dig i arbetet: Skoltidningen Handfasta råd till dig som ska dra igång en skoltidning med eleverna! Tidningen i praktiken Ett nytt gratis PFD-häfte för dig som studerar till lärare och ska ut på VFU-praktik. Kolla källan En serie i tre delar som tillsammans ger dig som lärare en god inblick i hur du kan arbeta med journalistiskt material och journalistiska metoder Möte med dagstidningar Ett nytt startmaterial som ger både fakta och handfasta råd om hur du kan börja använda dagstidningen i undervisningen. Grundskolan-gymnasiet. 10

11 Tidningsläraren för de yngsta eleverna Visst kan du använda dagstidningen i arbetet med de yngsta eleverna! I vårt digitala pdf-material får du tips och idéer på hur du kan använda de vanliga dagstidningarna på ett nytt och spännande sätt i skolarbetet. Sveriges Tidskrifters Medieordlista Sveriges Tidskrifters uppdaterade ordlista med medietermer på svenska och engelska! 8. Nyttiga länkar Sveriges Riksdag, med riksdagsbeslut, lagar och förordningar. TT-språket, Tidningarnas Telegrambyrås språkregler. Tidningsutgivarna. Fakta om svenska dagspress från Tidningsutgivarna, (TU). En tidning från TU (tidigare Pressens Tidning) Svenska Journalistförbundet SND, Society for News Design SND/S, Society for News Design / Scandinavia (två webbplatser som handlar om formgivning av dagstidningar). 11

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar,

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

NyföretagarCentrum Hur syns vi i medierna?

NyföretagarCentrum Hur syns vi i medierna? NyföretagarCentrum Hur syns vi i medierna? Uppdaterad i maj 2011 Massmedier och NyföretagarCentrum Mångfald av medier Ingångar till medier Kontaktvägar till medier Personlig kontakt viktigast Pressmeddelande

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till

Läs mer

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare LUST ATT SNACKA Bästa lärare Uppgifterna till finns nu i förnyad form för läraren! Materialet som ursprungligen planerades för FN:s familjeår, lämpar sig främst för undervisningen i årskurserna 7 9, men

Läs mer

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Varför ska vi ha kontakt med medier? Genom att medverka i medier kan Vårdförbundet sprida kunskap och påverka opinionen. Press, radio, tv och sociala medier

Läs mer

Genom journalistiken och reportagekursen vill vi på Jakobsbergs folkhögskola vara med och arbeta mot dessa mål.

Genom journalistiken och reportagekursen vill vi på Jakobsbergs folkhögskola vara med och arbeta mot dessa mål. 2015-2016 Kursplan - Reportage Bakgrund i samhället Några av folkbildningens mål är att skapa möjligheter för människor att påverka sin livssituation, skapa engagemang för samhällsutveckling samt att bredda

Läs mer

Tidningen NSD och papperstidningens framtid

Tidningen NSD och papperstidningens framtid Stephanie Marklund, Maja Kuoppala och Graça Barata 13 januari 2016 Tidningen NSD och papperstidningens framtid Tidningen NSD håller till i Mediahuset tillsammans med bland annat Kuriren och 24 Norrbotten.

Läs mer

Stoppa pressarna. - Om tidningen och nyhetsartikeln. I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: Dagstidningen

Stoppa pressarna. - Om tidningen och nyhetsartikeln. I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: Dagstidningen Stoppa pressarna - Om tidningen och nyhetsartikeln I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: - läsa och analysera texter för olika syften Du läser en typisk nyhetsartikel som är uppbyggd med

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

i N S P I R A T I O N e N

i N S P I R A T I O N e N i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att

Läs mer

läraren Till ETT STUDIEPAKET FÖR TIDNINGSKONTAKT, EN MEDIAUPPLEVELSE OCH KRITISKT LÄSANDE. Innehållsförteckning:

läraren Till ETT STUDIEPAKET FÖR TIDNINGSKONTAKT, EN MEDIAUPPLEVELSE OCH KRITISKT LÄSANDE. Innehållsförteckning: 1. Till läraren ETT STUDIEPAKET FÖR TIDNINGSKONTAKT, EN MEDIAUPPLEVELSE OCH KRITISKT LÄSANDE. Innehållsförteckning: Aftonbladets Mediecenter från Lars Johan Hierta till våra dagar Målet: Eleverna skall

Läs mer

Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län

Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län Beslutad av distriktsstyrelsen 2015 10 06 Sida 2 av 14 Sida 3 av 14 Innehållsförteckning Vart vill vi komma?... 5 Kommunikationens mål är att:... 7 Målgrupper...

Läs mer

Att skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar.

Att skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Göra tidning Att skriva... Artikel En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Rubrik Rubriken skall berätta åt läsaren vad artikeln handlar

Läs mer

Prisma Västra Götaland

Prisma Västra Götaland Prisma Västra Götaland En digital arena för människor, berättelser och platser med historia. Workshop: Att utveckla och förädla Prisma Västra Götaland Filippa Bohlin & Johan Lindblom, Västarvet Citat Vår

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Massmedier. Inledning

Massmedier. Inledning Massmedier Inledning Ordet medium kommer från latin och betyder mitten, centrum eller förmedlare. I plural (när det är flera) säger man media eller medier. Medier är egentligen bara olika kanaler eller

Läs mer

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010 Journalistik Mediernas mekanismer Ht 2010 Journalistik? Vad är det för dig? Vad skiljer journalistik från andra skrivna och berättade former? Def. enl. NE: journalistik, benämning på såväl insamling, urval,

Läs mer

HANDBOK OM KONTAKTER MED MASSMEDIA

HANDBOK OM KONTAKTER MED MASSMEDIA HANDBOK OM KONTAKTER MED MASSMEDIA Augusti 2008 INNEHÅLL Innehåll sid 2 Förord sid 3 Massmedia sid 4 Arbetssätt sid 5 Nyhetsval sid 5 Kontakter, när, hur och vem sid 6 Några praktiska tips sid 7 2 Förord

Läs mer

Medioteket Utbildningsförvaltningen. Filmpedagog: Bokning av skolbio:

Medioteket Utbildningsförvaltningen. Filmpedagog: Bokning av skolbio: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild (och ljud) samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer

För fyra år sedan föddes idén hos Jönköpings kommunpolitiker att invånarna ska sortera sina sopor på sin tomt med egna sopkärl.

För fyra år sedan föddes idén hos Jönköpings kommunpolitiker att invånarna ska sortera sina sopor på sin tomt med egna sopkärl. Nyhetsartikeln är en informerande text där en journalist beskriver något som har hänt. Nyhetsartiklar kan man läsa i både pappersoch webbtidningar. De har till uppgift att på ett objektivt och sakligt

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

Webbpolicy Övertorneå kommun

Webbpolicy Övertorneå kommun 1 Webbpolicy Kanslienheten september 2006 2 Inledning Den officiella kommunala hemsidan är en viktig informationskälla och informations- och marknadsföringskanal som ökar i betydelse. En hemsida är under

Läs mer

Att skriva säljande texter Malmö 2 december. www.ljk.se

Att skriva säljande texter Malmö 2 december. www.ljk.se Att skriva säljande texter Malmö 2 december www.ljk.se Sändare Mottagare Shannon & Weaver Indirekt koppling tex via försäljningsstatistik Direkt koppling tex via marknadsundersökningar Behov/Syfte Effekt

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Medieproduktion Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Skolverket Projektets omfattning och innehåll styrs av skolverkets krav på det som kallas för "centrallt innehåll" dvs det du

Läs mer

Från lättläst till begripligt och klart

Från lättläst till begripligt och klart Från lättläst till begripligt och klart Magnus Korkala Riksdagens informationsenhet Det här ska det handla om Vad är det vi gör? Varför gör vi det? Hur gör vi det? Vad har vi uppnått? Vilka är våra erfarenheter?

Läs mer

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn:

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn: Kommunikation Att överföra budskap Elevens namn: 1. Redogör (gärna med en figur) för den sk. kommunikationsmodellen! 2. Kommunikationen betraktas som personlig, när sändaren vänder sig till en eller några

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Såhär använder vi ShsWeb

Såhär använder vi ShsWeb Såhär använder vi ShsWeb Denna manual är till som en slags guide, riktlinje för hur man använder ShsWeb i praktiken, den tekniska adminmanualen finns skilt. I denna manual kommer korta att definieras vad

Läs mer

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna

Läs mer

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER Detta arbetsområde kommer innehålla några olika delar. De olika delarna syfte är att ni ska fortsätta träna på de olika momenten som språkträning innebär.

Läs mer

www.mediataitokoulu.fi

www.mediataitokoulu.fi Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Textalk AB Krokslätts fabriker 12 431 37 Mölndal. Tel: 031 8729 20 Fax: 031 674894 info@textalk.se

Textalk AB Krokslätts fabriker 12 431 37 Mölndal. Tel: 031 8729 20 Fax: 031 674894 info@textalk.se Skapa professionell webbtidning på nolltid WebNews är ett system för Internetbaserade tidningar. Principen är enkel Du kan själv på nolltid skapa Din egen tidning direkt i Din webbläsare. WebNews är mycket

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kommunikationsguide Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF)

Kommunikationsguide Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) Uppdaterad 2015 11 04 Sammanfattning Guiden innehåller kortfattade tips och riktlinjer för SCUF-kommunikation som du har användning av i text eller muntlig kommunikation

Läs mer

Newspilot JMG 2012 Per Alm

Newspilot JMG 2012 Per Alm Kom igång med Newspilot JMG 2012 Per Alm Newspilot för reportrar, Kalender Menyer Sidor i tidningen Skapa ett nytt jobb... I Newspilot samlar du allt material till en artikel i tidningen i Jobb-mappar.

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Tollare folkhögskola. Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande

Tollare folkhögskola. Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande Tollare folkhögskola Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande 2 Läsåret 2016-2017 Bakgrund Medierna i samhället har fått en allt större betydelse. Den tekniska utvecklingen

Läs mer

Your place or mine? Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

Your place or mine? Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap Your place or mine? Konflikten mellan israeler och palestinier fördjupas när medier skildrar konflikten på så olika sätt. Efter att i tre veckor ha filmat i Israel och på Gazaremsan klippte UR:s reportageteam

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer

Etik versus juridik Pressetik

Etik versus juridik Pressetik Pressetik Tingsrätten i Karlstad blir anonymt bombhotad Tingsrätten i Karlstad blir anonymt bombhotad En 54-årig bagare i Sveg döms till böter för rattfylleri PRESSETISKA SPELREGLERNA Alla har rätt att

Läs mer

Publiceringsverktyget

Publiceringsverktyget Publiceringsverktyget Uppdaterad 2013-11-18 Presentera företaget på mässwebben Inför mässan är det viktigt att du så tidigt dom möjligt uppdaterar din presentation på mässwebben. Många av dina kunder använder

Läs mer

Vilken typ av nyheter intresserar dig främst? Nöje Olyckor och katastrofer Lokala nyheter Brott och rättegångar Löpsedeln/första sidan Serier Forskning och framsteg Utrikesnyheter Teknik Mode Sport Kultur

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Genrer del 7 Insändare

Genrer del 7 Insändare Genrer del 7 Insändare 1, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö www.lektion.se Insändare Insändare kallas tidningsartiklar som tidningens läsare bidrar med. Dessa artiklar är inget tidningarna ber enskilda personer

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

Tema Deckare. Arbetssätt - Enskilt och i grupp - Skriver - Lyssnar - Läser - Diskuterar - Ser film - Jobbar med appar

Tema Deckare. Arbetssätt - Enskilt och i grupp - Skriver - Lyssnar - Läser - Diskuterar - Ser film - Jobbar med appar Tema Deckare Detta ska du lära dig - Du läser deckare i bokcirkel. (K*) - Du arbetar med lässtrategierna. (K*) - Du tränar att lära oss tolka texter och förstå budskap. (A*) - Du lär om hur en brottsplatsutredning

Läs mer

Politisk kommunikation

Politisk kommunikation Politisk kommunikation Journalistikens politiska villkor och uttryck Föreläsning 2 VT 2011 Gary Bergqvist Medierna förmedlar oftast allmänhetens bild av verkligheten Vem har makten över mediernas innehåll?

Läs mer

Syfte: träna elevernas källkritiska förmåga samt öka deras kunskaper om källkritiska principer

Syfte: träna elevernas källkritiska förmåga samt öka deras kunskaper om källkritiska principer B. Källkritiska detektiven en analys av tre nyhetssajter Tre helt olika nyhetssajter ska granskas. Till sin hjälp har eleverna källkritiska frågor. Får sajterna godkänt eller inte? Övningen innehåller

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Uppdateramera. Tio tips för en bättre webbplats. PRODUKTIONSBYRÅ AB. 1 Krokedil Produktionsbyrå AB www.krokedil.se

Uppdateramera. Tio tips för en bättre webbplats. PRODUKTIONSBYRÅ AB. 1 Krokedil Produktionsbyrå AB www.krokedil.se Uppdateramera Tio tips för en bättre webbplats. PRODUKTIONSBYRÅ AB 1 Krokedil Produktionsbyrå AB www.krokedil.se Välkommen Här har vi samlat tio grundläggande tips som hjälper dig att skapa en effektivare,

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

KURS D Motsvarande i CEFR B1-/B1+ (Gemensam europeisk referensram för språk)

KURS D Motsvarande i CEFR B1-/B1+ (Gemensam europeisk referensram för språk) KURS D Motsvarande i CEFR B1-/B1+ (Gemensam europeisk referensram för språk) Läsförståelse Eleven ska kunna förstå och använda enkla, vanligt förekommande texter i vardags-, samhälls- och arbetsliv, t.ex.

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T43116 Ämnen: Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 14 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Övergripande

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild Övergripande Mål: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, undersöka

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION JU1423 Redaktionellt arbete Press, radio, tv, webb, 22,5 högskolepoäng Production in Print, Radio, TV, Webb, 25 higher education credits Fastställande

Läs mer

The power of pictures

The power of pictures The power of pictures En bild lär kunna säga mer än tusen ord. I avsnittet The power of pictures får vi möta bland andra Nick Ut som tog det berömda fotografiet på en napalmskadad flicka under Vietnamkriget

Läs mer

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

NLL Att umgås med media

NLL Att umgås med media NLL-2013-05 Att umgås med media Öppenhet - en grundsten i vår demokrati Öppenhet är en av hörnstenarna i vårt demokratiska samhälle. Press, radio, TV och andra massmedier spelar en viktig roll för att

Läs mer

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet Your place or mine? Frågor till avsnittet Förståelsefrågor: nyhetsbyrån Reuters inte att ordet terrorist ska användas, utan självmordbombare, tänker du? den närmaste israeliska staden. Hur många raketer

Läs mer

Publiceringsverktyget

Publiceringsverktyget Publiceringsverktyget Uppdaterad 2015-03-18 Presentera företaget på eventwebben Inför mässan är det viktigt att du så tidigt dom möjligt uppdaterar din presentation på eventwebben. Många av dina kunder

Läs mer

Klara besked -bra information

Klara besked -bra information Klara besked -bra information Webbpolicy 2002 Vi är en öppen organisation som arbetar i allmänhetens tjänst, på allmänhetens uppdrag och med allmänhetens pengar. Idag är det en självklarhet att alla landsting

Läs mer

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap What s on tonight Vad är det egentligen som avgör vad som passar in i TV? Samtidigt som Egypten skakades av demonstrationer våren 2011 var det upplopp i den indiska staden Hyderabad, där en grupp separatister

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

B känns ny och ger en överblick över många delar av tidningen och får mig att leta mig vidare B

B känns ny och ger en överblick över många delar av tidningen och får mig att leta mig vidare B 2011-11-06 07.49.41 B Bra kontraster. 2011-11-06 11.13.50 A 2011-11-06 23.19.52 A 11.12.39 A 11.16.15 A 11.16.52 A 11.27.11 B 11.27.32 A luftig och stilren, man blir störd när man läser artiklar av att

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

TIDNINGEN I PRAKTIKEN

TIDNINGEN I PRAKTIKEN Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan TIDNINGEN I PRAKTIKEN Ett material för lärarstuderande på VFU och andra intresserade. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Innan du sätter igång En

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper. Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

HANDLEDNING PERFECT GIRL

HANDLEDNING PERFECT GIRL HANDLEDNING PERFECT GIRL TILL PEDAGOGEN Perfect Girl är en kortfilm på fyra minuter utan dialog eller dramatisk handling. Detta gör att den är lämplig att använda som diskussionsunderlag eller introduktion

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Behovet av information ökar i tider när resurserna blir mindre. Beslut måste motiveras och fördelningsprinciper förklaras.

Behovet av information ökar i tider när resurserna blir mindre. Beslut måste motiveras och fördelningsprinciper förklaras. Ersätter Utbytt den Sign 11 Policy "Inget beslut, åtgärd eller förändring är för litet att informera om" INLEDNING Informationsskyldighet för kommunen Kommunen har skyldighet att i olika lagar och förordningar

Läs mer

Effektivt påverkansarbete

Effektivt påverkansarbete Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Effektivt påverkansarbete Vår utgångspunkt är att allt påverkansarbete vill en förändring, politisk förändring eller en förändring i attityd eller

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Kommunikationspolicy för Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2015-10-29, 171

Kommunikationspolicy för Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2015-10-29, 171 Kommunikationspolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2015-10-29, 171 Inledning... 3 Övergripande mål... 4 Förhållningssätt... 5 Ansvarsfördelning... 6 Intern kommunikation... 7 Extern kommunikation...

Läs mer

Att övertyga. Ett ämnesövergripande MIK-projekt. Årskurs 7-9

Att övertyga. Ett ämnesövergripande MIK-projekt. Årskurs 7-9 Att övertyga Ett ämnesövergripande MIK-projekt Ett projekt som tränar eleverna i medie- och informationskunnighet och svarar mot centrala mål som de ska träna på i svenska, samhällskunskap och bild. Projektet

Läs mer

Prislista 44B. 43 164 x 133 mm 43B 33B. 164 x 178 mm. 248 x 133 mm. 164 x 155 mm. 248 x 110. 164 x 110 mm. 122 x 110 mm. 164 x 88 mm.

Prislista 44B. 43 164 x 133 mm 43B 33B. 164 x 178 mm. 248 x 133 mm. 164 x 155 mm. 248 x 110. 164 x 110 mm. 122 x 110 mm. 164 x 88 mm. 33 133 mm 122 x 110 mm 33B 32 44 44B 164 x 178 mm 164 x 155 mm 43 164 x 133 mm 43B 42 164 x 110 mm 122 x 88 mm 164 x 88 mm Gäller fr o m 1 januari 2009 Prislista 32B 42B 122 x 65 mm 164 x 65 mm 31 41 122

Läs mer

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Innehållsförteckning Inledning... 3 Grundläggande principer... 3 Målgruppsanpassning... 3 Grafisk profil... 3 Planering

Läs mer

Skriva för webben och bildskärmen, eller kanske anpassa ditt budskap till skärmläsning

Skriva för webben och bildskärmen, eller kanske anpassa ditt budskap till skärmläsning Skriva för webben och bildskärmen, eller kanske anpassa ditt budskap till skärmläsning Innehåll Påverkar förutsättningarna... 3 Skriva för skärmläsning eller papper... 3 Informationspaket... 3 Tätt mellan

Läs mer

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna)

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) 1. Inledning Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation som bygger

Läs mer

KURS D Motsvarande i CEFR B1-/B1+ (Gemensam europeisk referensram för språk)

KURS D Motsvarande i CEFR B1-/B1+ (Gemensam europeisk referensram för språk) KURS D Motsvarande i CEFR B1-/B1+ (Gemensam europeisk referensram för språk) Läsförståelse Den studerande ska kunna förstå och använda enkla, vanligt förekommande texter i vardags-, samhälls- och arbetsliv,

Läs mer

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun STAFFANSTORP Framtidens kommun 1 Innehållsförteckning Det nya informationssamhället sid 3 Staffanstorps kommun framtidens kommun sid 4 Det sociala medier i korta drag sid 5 Vad är wordpress sid 6 Att skriva

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer