Lärarhandledning. UNT:s Mediecenter. Två timmar i händelsernas centrum. unt.se/mediecenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarhandledning. UNT:s Mediecenter. Två timmar i händelsernas centrum. unt.se/mediecenter"

Transkript

1 Lärarhandledning

2 Innehåll Inför besöket i Mediecentret 2 Förbered besöket 2 1. Journalistik Nyhetsvärdering Nyhetstexten Kommentarer Krönikor Recensioner Åsikter/opinion Källor 6 2. Annonser och reklam Distribution av nyheter och reklam 6 3. Presentationsteknik Redigering Bildens betydelse Informations- och nyhetsgrafik 8 4. Etik 8 5. Pressens roll 9 6. Webben som verktyg 9 7. Förslag till studielitteratur Nyttiga länkar 11 Inför besöket i Mediecentret Besöket i UNT:s Mediecenter är en idealisk utgångspunkt för fortsatta studier kring dagstidningens roll, eller media som helhet. Denna handledning ger förslag till uppföljningar och projekt som kan genomföras under läsåret. Välj något avsnitt som passar in i undervisningen och gör en eller flera arbetsuppgifter. Se även litteraturlistan på sista sidan. Förbered besöket Bästa resultatet av ett besök i Mediecentret får du som lärare om besöket är väl förberett. Bland annat genom att förbereda frågor till de personer de kommer att möte. Här är ett par punkter som höjer värdet av besöket: Låt eleverna noga läsa igenom Upsala Nya Tidning någon eller några dagar innan besöket och utifrån detta skriva ner ett par frågor. Be eleverna förbereda ett par frågor till nyhetschefen. Något som har med UNT:s nyhetsbevakning att göra, varför, varför inte etc. Uppföljning/fortsatta studier kring tidningen Rollspelet Det datoriserad rollspelet ETTAN på förstasidan avslutas med att eleverna får en kopia på den tidningssida man skapat. Den innehåller kommentarer till poängbedömningen som baserar sig på rubrik- och bildval. Dessa sidor kan användas som utgångspunkt för diskussioner om nyhetsvärdering och hur nyheterna presenteras. 2

3 Källor Analysera sidorna genom att diskutera vilka källor de olika grupperna valt. Vilka källor gav den bästa informationen och vilka källor var rena blindskär? Rubriker Jämför klassens val av rubriker med de exempel ni fått från mediecentrets värd. En bra rubrik ska väcka läsarens intresse, locka till läsning och ha bra täckning i texten. Det vill säga, rubriken ska inte vara tillspetsad på ett sätt som gör att den känns oärlig eller överdriven när man läser texten. Men den får inte heller vara för tam eller intetsägande så att den upplevs mer som en överskrift. Bildval Bilden är oftast det första som lockar läsarens ögon på en tidningssida. Bildvalet är därför mycket viktigt och bilden ska fungera som en enhet tillsammans med rubrik och text. En bra bild tillför mer information samtidigt som den lockar till läsning. Fortsatta studier Efter besöket på Mediecentret kan den dagliga tidningen användas till fördjupning i nedanstående ämnen. Vill klassen i ett senare skede ha ytterligare information kring något speciellt ämne går det bra att kontakta Mediecentret med dessa önskemål. Förslag till genomförande: Dela upp klassen i grupper om 3 5 elever. Låt varje grupp arbeta med ett ämne och sedan redovisa resultatet i text, samt muntligt inför klassen. 1. Journalistik En journalistik produkt, papperstidning, webbtidning, radio- eller teveprogram, etc, kan innehålla olika typer av texter eller programinslag. Texter som har olika funktion och typ av innehåll. Med utgångspunkt i dagens UNT kan ni i grupp leta fram en text av varje av nedanstående. Diskutera det specifika med varje sorts text och låt varje grupp välja en text som är ett bra exempel för den texttypen. För lite längre övningar kan ni välja att göra några av de förslag till uppgifter som finns under varje avsnitt här nedan. Olika texttyper: - Nyhetstext - Ledare - Krönika - Recension - Feature-text (orienterande, upplysande artikel eller reportage som inte är av typen nyhetsartikel, exempelvis reportage i UNT Lördag eller i Söndags-bilagan). 1.1 Nyhetsvärdering En nyhet är i allmänhet något som är oväntat, berör många och är av väsentlig betydelse. För en lokaltidning som UNT styrs naturligtvis också nyhetsvärderingen av om det är något som inträffat inom tidningens spridningsområde, eller berör människor från vårt område. Vad som är en nyhet och värt att publicera bedöms av de olika redaktionella medarbetarna. Nyhetschefer, reportrar, redigerare och andra journalister bedömer och granskar. Ofta sker en diskussion på redaktionsmöten, eller kring det vi kallar nyhetsdesken. En diskussion som utmynnar i vad som är värt att publicera. När det gäller känsliga ämnen eller kontroversiella nyheter kan det ibland bli chefredaktören som tar beslut om publicering eller inte. 3

4 Arbetsuppgift VAD ÄR EN NYHET? Ta dagens tidning som utgångspunkt för följande diskussionsämnen: Vad är en nyhet för dig? Definiera med egna ord begreppet nyhet. Dela upp klassen i grupper där varje grupp väljer de två bästa nyheterna ur dagens UNT. Jämför, diskutera och motivera. Be grupperna ta fram två exempel på nyheter man själva kommer ihåg. En lokal nyhet och en internationell nyhet. Gör en sammanställning av alla gruppernas exempel på nyheter man kommer ihåg. Definiera vilka nyheter som är positiva och vilka som är negativa. * * Ta detta som en utgångspunkt till fortsatt diskussion kring nyhetsvärdering och nyhetsval. Medierna anklagas ofta för att favorisera negativa nyheter. Det är delvis sant, men beror land annat på att vissa nyheter till exempel olyckor till sin karaktär är negativa. Ta gärna ett antal tidningar och mät spaltutrymmet för negativa respektive positiva nyheter. Välj någon eller några av de nyheter som definierats som negativa och diskutera följande frågor: För vem är nyheten negativ respektive positiv? Vad är syftet med publiceringen? Kan den negativa nyheten leda till något positivt och i så fall för vem? 1.2 Nyhetstexten ska vara saklig, korrekt och objektiv. Journalisten väljer vilken del av texten som ska lyftas fram i ingressen, vilken vinkel texten ska ha. Texten ska innehålla en allsidig belysning med hjälp av insamlade fakta och åsikter från intervjuade personer. Vinkling Att vinkla en nyhet innebär att skildra en händelse ur ett visst perspektiv. Vinkeln bestämmer inledning, ordvalet och uppläggningen av texten. Några exempel på olika vinklingar: Faktavinkel: Bil körde i diket. Orsaksvinkel: Bromsarna ur funktion. Personvinkel: Jag kvaddade min nya bil. Sammanhangsvinkel: Fjärde olyckan i samma kurva. Konsekvensvinkel: Vägverket sänker hastigheten. Arbetsuppgift NYHETSTEXTER Låt varje elev leta fram en kort nyhetstext som innehåller mycket fakta. Analysera en vanlig nyhetsartikel. Markera var i rubrik, ingress, text och bildtext som man som läsare får svar på frågorna vem, vad, var, när, hur och varför. Välj en längre nyhetsartikel ur UNT:s arkiv och låt eleverna skriva om texten till en nyhetsnotis på max 800 tecken. (Denna övning går ut på att visa på att det går att få in mycket information med få ord, men att det också är ett av de svåraste uppdragen). 4

5 1.3 Kommentarer. Ibland skriver journalisten en egen kommentar till en nyhetsartikel. Det kan vara ett ämne eller en händelse där journalisten haft särskilda upplevelser som han eller hon vill förmedla. Man kan vilja förmedla en stämning, tillföra information som inte kommit fram i nyhetsartikeln, förklara ett skeende eller ge en bakgrund. 1.4 Krönikor. Det finns olika typer av krönikor, men det gemensamma är att de är personligt hållna och ofta innehåller värderingar. Det kan vara en text som är mer underhållande än informativ, men det kan också vara krönikor som är en sorts omdömen. Personliga reflektioner om företeelser man som journalist bevakat, exempelvis musikkrönikor eller nöjeskrönikor. Arbetsuppgift SKRIV EN KRÖNIKA Låt varje någon eller några elever skriva en krönika på valfritt ämne. 1.5 Recensioner. En typ av texter som i huvudsak återfinns på tidningens nöjes- och kultursidor. Recensionen är, precis som en krönika, personlig och subjektiv. Men den ska också vara informativ, till exempel innehålla intressanta fakta om en ny film, bok eller CD. Arbetsuppgift SKRIV EN RECENSION Låt varje elev plocka fram en recension de tycker är bra. Låt varje elev skriva en egen recension på en film man nyss sett, en bok man nyss läst, eller en CD man nyss köpt. 1.6 Åsikter/opinion. På tidningens ledarsida framförs åsikter med tidningens politiska profil som grund. Ledarredaktionen skriver om och kommenterar utvecklingen i samhället, bevakar den politiska utvecklingen, partiernas beslut lika väl som riksdag, regering, kommuner och landsting. Men man kommenterar också andra tidningars åsikter eller företeelser som påverkar vår vardag. På tidningens debattsida och insändarsida öppnar man spalterna för debattartiklar och insändare av skribenter utanför redaktionen. Arbetsuppgift SKRIV EN INSÄNDARE Diskutera tidningarnas politiska profil. Jämför olika tidningar. Vad är skillnaden mellan debattsidan (en del av sidan 2) och insändarsidan (ordet fritt) i ST? Välj ett ämne för en insändare. Låt varje elev skriva en insändare och välj den bästa eller redigera ihop en gemensam insändare med det bästa från alla. Försök att se till att texten innehåller högst tecken. 5

6 1.7 Källor Journalisten ska skydda sina källor när det begärs. Annars ska man tydligt ange varifrån man får sin information. Det är viktigt att kontrollera och kritiskt granska varje källa och ställa sig frågorna; Varför får jag den här informationen? Hur trovärdig är källan? Var kan jag få uppgifterna bekräftade av en annan källa? Reportern får inte heller undanhålla fakta och detaljer som omöjliggör en fullständig redogörelse av händelserna. En av de viktigaste källorna är läsarna/allmänheten. När det gäller att beskriva nyheter, förändringar i samhället, eller hur politiska beslut eller olika händelser påverkar oss är oftast den personliga vinkeln den mest intressanta. Andra exempel på nyhetskällor är; polis, åklagare, domstol, offentliga handlingar hos myndigheter, post till kommunkansliet, pressmeddelanden från myndigheter, organisationer eller företag, samt presskonferenser, rättegångar och protokoll. Många nyhetstips kommer också från allmänheten, som brev, epost eller telefonsamtal. Arbetsuppgift KOLLA KÄLLOR om en olycka inträffar på SJ:s bangård i Uppsala, nämn tre källor som kan ge den bästa informationen. Befolkningsutvecklingen i Uppland har vänt uppåt. Leta reda på tre källor som ge mer information kring detta. 2. Annonser och reklam Den största intäktskällan för en lokal morgontidning som UNT är annonser. Den normala fördelningen mellan redaktionellt utrymme och annonser är 35 procent annonser och 65 procent redaktionellt. I en högkonjunktur ser fördelningen annorlunda ut, då ökar andelen annonser ofta till 40 procent eller mer. I en lågkonjunktur går det åt andra hållet så att fördelningen kan bli 30 procent annonser och 70 procent redaktionellt utrymme. Dessa siffror gäller naturligtvis utslaget på hela året. Från dag till dag varierar fördelningen beroende på typen av annonser och beroende på hur det redaktionella materialet ser ut. Det finns ju alltid en del fasta avdelningar som alltid ska finnas i tidningen, inrikes- och utrikessidor, familjennytt, radio- och TV-tablåer etc. 2.1 Distribution av nyheter och reklam Utvecklingen av ny teknik när det gäller kommunikation gör att medieföretagen ständigt försöker hitta nya vägar för distribution av nyheter och reklam. Inom UNT jobbar vi mycket med integration av de olika medierna. Det betyder till exempel att de nyheter som en reporter tar fram kan hamna i både tidning, och på webben. Detsamma gäller avdelningarna för annonser och reklam. Där skapar man annonspaket som gör att en kund kan utnyttja samtliga medier för att nå ut med sitt budskap. Arbetsuppgift IDENTIFIERA ANNONSTYPER Låt eleverna identifiera de tre huvudkategorierna av annonser i Upsala Nya Tidning. 1. Riksannonser för butikskedjor som H & M, OnOff etc. 2. Textannonser lokalt som Ica Kvantum, Stadium etc. 3. Rubrikannonser eller eftertextannonser som motor, bostäder etc. 6

7 3. Presentationsteknik Hur nyheter och information presenteras är en viktig del i mediernas arbete. Det handlar om allt från rubrikernas innehåll till design, typografi och bildjournalistik. Här sker en ständig utveckling där tidningarna måste anpassa sin presentationsteknik för att ge ett modernt intryck och för att locka så många läsare som möjligt. 3.1 Redigering En tidning redigeras alltid utifrån fastställda mallar när det gäller fördelningen av artiklar över en sida, bestämda typsnitt och i vilken ordning de olika sidorna eller avdelningarna ska komma. Man brukar här prata om tidningens struktur. Det är viktigt att det inte görs kraftiga avsteg från de fastställda mallarna. Dels tar det då längre tid att redigera tidningen, men framförallt ger det ett rörigt och oseriöst intryck och läsarna känner inte igen sig. Typografin är också viktig. Det vill säga att man använder typsnitt som är lättlästa, att avståndet mellan raderna är det rätta, etc. Därför lägger de flesta tidningar ner en hel del jobb på att skapa mallar som är enkla för redigerarna att använda och som samtidigt innehåller en bra typografi. Det man strävar efter i redigeringen av en sida är att göra det lätt för läsaren att navigera på sidan. Det vill säga att det är lätt att hitta och läsa de olika artiklarna. Redigeraren söker också efter en bra illustration som kan vara ingångspunkt på sidan. Till redigerarens uppgifter hör också att skriva bra rubriker till varje artikel. Rubriker som lockar till läsning. Arbetsuppgift SKRIV RUBRIKER Kopiera några artiklar från UNT.se eller ur tidningen, men ta inte med rubrikerna. Låt eleverna skriva egna rubriker till dessa artiklar. Gör sedan en jämförelse med originalet och diskutera om eleverna lyckats skapa rubriker som är bättre eller lika bra som de som UNT publicerat. Titta kritiskt på rubrikerna, både originalen ur UNT, samt de som eleverna skrivit. Lockar de till läsning? Har rubriken täckning i texten? Låt eleverna bläddra i dagens UNT och välja en sida som de fastnat för och läser. Ta sedan en diskussion om vad det är som fångat intresset. Är det uteslutande innehållet, eller är det bild, rubrik, illustration eller sidan som helhet som fångat deras uppmärksamhet. 3.2 Bildens betydelse Bilderna är lika viktiga som texterna i dagstidningen. Det är naturligtvis inte alltid så att en bild säger mer än tusen ord. Men en bra bild har ett egenvärde för att ge information, förklara eller förmedla en stämning. Redaktionens strävan är alltid att det ska finnas en dialog mellan fotograf, reporter och redigerare. Ett intimt samarbete mellan dessa är förutsättningen för att journalistiken ska bli så bra som möjligt. Det handlar i första skedet om att försöka hitta de rätta motiven att fotografera och att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. När man väl är tillbaka på redaktionen gäller det att välja rätt bild bland ofta ett flertal motiv. När bild och text kompletterar varandra blir helheten och slutresultatet bäst. Arbetsuppgift BILDENS BETYDELSE Låt eleverna bläddra igenom veckans UNT och välja en bild som man fastnat för. Be dem skriva en kort resumé över innehållet i bilden. Vad fångar intresset? Vilken information finns i bilden? Är bilden tilltalande, eller är det en bild som väcker negativa känslor? Finns det bilder man inte kan publicera i tidningen? Låt eleverna klassificera alla redaktionella bilder ur en dags tidning enligt denna indelning: a) Dokumenterande nyhets- och reportagebilder. b) Arrangerade nyhets- och reportagebilder. c) Manipulerade bilder. d) Onödiga bilder (som inte tillför något). Dessa arbetsuppgifter kan lämpligen följas upp med ett besök av någon från UNT:s bildredaktion eller nyhetsdesk. 7

8 3.3 Informations- och nyhetsgrafik De senaste åren har användningen av det vi kallar informationsgrafik, eller nyhetsgrafik, ökat markant. Anledningen är naturligtvis att hanteringen nu med datorernas hjälp är mycket enklare. Det är enklare att skapa effektiv grafisk presentation i färg och det är enkelt att återanvända vissa delar av en grafik. Nyhetsgrafik kallas ofta journalistikens tredje språk. Det första är texten, det andra är bilden och det tredje är kombinationen text och illustration, som det görs i nyhetsgrafik. Arbetsuppgift STUDERA INFORMATIONSGRAFIK Låt eleverna välja en bra och en dålig nyhetsgrafik ur UNT eller annan dagstidning. Motivera! Är innehållet lätt att förstå? Är grafiken överskådlig och lättläst? Använder grafiken färg så att det underlättar förståelsen? Finns samma information även i artikeln som är kopplad till grafiken? 4. Etik Tryckfrihetsförordningen ger varje medborgare rätt att uttrycka sig fritt i skrift, men lagen ger även den enskilde skydd mot ärekränkning i tidningar. Vid tryckfrihetsbrott tillämpas ett särskilt rättsförfarande som bland annat innebär att en jury bedömer det påstådda brottet. I de fall juryn anser att ett brott har begåtts, blir tidningens ansvarige utgivare dömd och tidningen kan få betala skadestånd. Den ansvarige utgivaren ansvarar för allt innehåll i tidningen, även annonserna. Ett frikännande kan inte överklagas. Tryckfrihetsförordningen (TF) är en grundlag och ändringar kan endast göras efter efter två riksdagsbeslut med mellanliggande val. TF är i första hand till för att ge möjligheter att granska makten utan onödig risk för repressalier, därav ensamansvaret. Utöver lagens bestämmelser finns också etiska regler för press, radio och TV, (se separat häfte från Tidningsutgivarna). Dessa etiska regler syftar bland annat till att ge den enskilde skydd mot publicitetsskador. Huvudpunkterna i de etiska reglerna är: ge korrekta nyheter ge plats åt bemötanden respektera den personliga integriteten var varsam med bilder var försiktig vid känslig namnpublicering Den som tar tillvara allmänhetens intressen är Allmänhetens Pressombudsman, PO, och Pressens Opinionsnämnd, PON. Sammanställningar av fall som har behandlats av PON kan beställas från: Allmänhetens Pressombudsman Box Stockholm eller tel

9 5. Pressens roll Svensk presspolitik har till syfte att möjliggöra en allsidig samhällsdebatt och en fördjupad demokrati. De fyra mediepolitiska funktionerna är: information (allmänna nyheter och samhällsinformation). kommentarer (ex.vis politiska kommentarer på ledarsidan). granskning (mediernas granskning av samhälle och företag). gruppkommunikation (läsarnas forum, insändare och debatt). Men medierna innehåller också varierande grad av underhållning. Radio och TV:s underhållningsprogram följs upp av tidningarna och tidningarna publicerar korsord, tävlingar, följetonger och annat underhållningsmaterial. Ett av de viktigaste mediepolitiska instrumenten är presstödet. Ambitionen med detta är att bibehålla en mångfalld, samt underlätta tidningsutgivning i hela landet. En del av presstödet är nämligen utformat som distributionsstöd. Läs mer om presstöd och tryckfrihetsförordningen på riksdagens webbplats; Presstödet är föremål för ständigt återkommande debatter i Riksdagen. Arbetsuppgift SORTERA ARTIKELTYPER Leta exempel på information, åsikts- och underhållningsmaterial. Går det att sätta tydliga gränser? Låt eleverna sortera artiklar ocn notiser i de tre grupperna. Leta efter tydliga skillnader. 6. Webben som verktyg Tidningsutgivarna och Tidningen i skolan har skapat två webbplatser för att ge stöd åt undervisningen i mediefrågor. Den ena webbplatsen vänder sig till dig som lärare med tips och förslag som du direkt kan använda i undervisningen. Den andra webbplatsen blir eleverna spelfält där de kan utöva och testa sina kunskaper i journalistik. Här hittar du de två webbplatserna: Lärarwebben Elevwebben Här finns massor med nyttiga länkar till olika tidningars webbplatser och material kring journalistik. 9

10 7. Förslag till studielitteratur Göra tidning Ordfronts förlag, Åke Edwardsson, Kenth Andréasson, Per Andersson-Ek. Grunderna i tidningsmakandet, allt från text till rubriker, bildbehandling och layout. ISBN X Börja skriva Ordfronts förlag, Åke Edwardsson, Kenth Andréasson, Per Andersson-Ek. ISBN Klar text - att handskas med det skriva ordet Per Amnestål, Björklunds förlag ISBN Tänkta artiklar - råd på vägen till klar text Per Amnestål, Björklunds förlag ISBN Den tjugonionde bokstaven Bo Strömstedt, Albert Bonniers förlag ISBN Orden och Karl Erik Tallmo. Rubrikerna Brutus Östlings Bokförlag Symposium ISBN X Nypressat Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Ingela Wadbrink, JMG, Göteborgs Universitet ISBN Många kan vägledning för bättre utformning av tryckt text. läsa mer Synskadades Riksförbund, Enskede. Hft. 16 sid. Nyhetsgrafik Sven Lidman/Ann-Marie Lund. Att informera effektivt i text och bild ett spännande framtidsyrke. Bild och Ord Akademin/RMI Berghs Dagens Nyheter, Stockholm 1987, 16 sid. Pressetik Hans-Gunnar Axberger. Juristförlaget. ISBN X Presshistoria: Lärarhandledningar från Tidningen i skolan Tidningen i skolan (TiS) producerar material inom olika ämnesområden, för lärare på alla stadier. För lärare har TiS producerat en serie häften med den gemensamma rubriken Dagstidningen ett läromedel. Följande häften finns i denna serie: Bild Etik och moral Fakta och fördjupning Olika sidor av matematik Politik. Makt eller vanmakt Tidningens texter Häftena från TiS kostar 50 kronor styck, inklusive moms och kan beställas direkt från TiS webbplats. Där finns också allmänna skrivråd, tips och metoder och mer information om Tidningen i skolan. Där kan du också gratis hämta PDF-dokument som hjälper dig i arbetet: Skoltidningen Handfasta råd till dig som ska dra igång en skoltidning med eleverna! Tidningen i praktiken Ett nytt gratis PFD-häfte för dig som studerar till lärare och ska ut på VFU-praktik. Kolla källan En serie i tre delar som tillsammans ger dig som lärare en god inblick i hur du kan arbeta med journalistiskt material och journalistiska metoder Möte med dagstidningar Ett nytt startmaterial som ger både fakta och handfasta råd om hur du kan börja använda dagstidningen i undervisningen. Grundskolan-gymnasiet. 10

11 Tidningsläraren för de yngsta eleverna Visst kan du använda dagstidningen i arbetet med de yngsta eleverna! I vårt digitala pdf-material får du tips och idéer på hur du kan använda de vanliga dagstidningarna på ett nytt och spännande sätt i skolarbetet. Sveriges Tidskrifters Medieordlista Sveriges Tidskrifters uppdaterade ordlista med medietermer på svenska och engelska! 8. Nyttiga länkar Sveriges Riksdag, med riksdagsbeslut, lagar och förordningar. TT-språket, Tidningarnas Telegrambyrås språkregler. Tidningsutgivarna. Fakta om svenska dagspress från Tidningsutgivarna, (TU). En tidning från TU (tidigare Pressens Tidning) Svenska Journalistförbundet SND, Society for News Design SND/S, Society for News Design / Scandinavia (två webbplatser som handlar om formgivning av dagstidningar). 11

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

NyföretagarCentrum Hur syns vi i medierna?

NyföretagarCentrum Hur syns vi i medierna? NyföretagarCentrum Hur syns vi i medierna? Uppdaterad i maj 2011 Massmedier och NyföretagarCentrum Mångfald av medier Ingångar till medier Kontaktvägar till medier Personlig kontakt viktigast Pressmeddelande

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Att skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar.

Att skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Göra tidning Att skriva... Artikel En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Rubrik Rubriken skall berätta åt läsaren vad artikeln handlar

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

Massmedier. Inledning

Massmedier. Inledning Massmedier Inledning Ordet medium kommer från latin och betyder mitten, centrum eller förmedlare. I plural (när det är flera) säger man media eller medier. Medier är egentligen bara olika kanaler eller

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Webbpolicy Övertorneå kommun

Webbpolicy Övertorneå kommun 1 Webbpolicy Kanslienheten september 2006 2 Inledning Den officiella kommunala hemsidan är en viktig informationskälla och informations- och marknadsföringskanal som ökar i betydelse. En hemsida är under

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Medieproduktion Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Skolverket Projektets omfattning och innehåll styrs av skolverkets krav på det som kallas för "centrallt innehåll" dvs det du

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus

Läs mer

Publiceringsverktyget

Publiceringsverktyget Publiceringsverktyget Uppdaterad 2013-11-18 Presentera företaget på mässwebben Inför mässan är det viktigt att du så tidigt dom möjligt uppdaterar din presentation på mässwebben. Många av dina kunder använder

Läs mer

www.mediataitokoulu.fi

www.mediataitokoulu.fi Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer

Publiceringsverktyget

Publiceringsverktyget Publiceringsverktyget Uppdaterad 2015-03-18 Presentera företaget på eventwebben Inför mässan är det viktigt att du så tidigt dom möjligt uppdaterar din presentation på eventwebben. Många av dina kunder

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Tidningarna har i dag en gemensam marknadsavdelning. Även tidningarnas webbplats, helagotland.se, är gemensam.

Tidningarna har i dag en gemensam marknadsavdelning. Även tidningarnas webbplats, helagotland.se, är gemensam. 1 (5) BESLUT 2012-10-24 Dnr 12/00072 Gotlands Media AB Box 1498 621 25 Visby Förändrad organisation vid Gotlands Media AB BESLUT Presstödsnämnden beslutar att det föreslagna samarbetet om den lokala allmänna

Läs mer

Uppdateramera. Tio tips för en bättre webbplats. PRODUKTIONSBYRÅ AB. 1 Krokedil Produktionsbyrå AB www.krokedil.se

Uppdateramera. Tio tips för en bättre webbplats. PRODUKTIONSBYRÅ AB. 1 Krokedil Produktionsbyrå AB www.krokedil.se Uppdateramera Tio tips för en bättre webbplats. PRODUKTIONSBYRÅ AB 1 Krokedil Produktionsbyrå AB www.krokedil.se Välkommen Här har vi samlat tio grundläggande tips som hjälper dig att skapa en effektivare,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Prisbelönta tidningar i Lokaltidningstävlingen 2013. Serie: Tidningar som utkommer en gång i veckan. 1) Kalajokiseutu

Prisbelönta tidningar i Lokaltidningstävlingen 2013. Serie: Tidningar som utkommer en gång i veckan. 1) Kalajokiseutu Prisbelönta tidningar i Lokaltidningstävlingen 2013 Serie: Tidningar som utkommer en gång i veckan 1) Kalajokiseutu Kalajokiseutu har höga lokaljournalistiska mål: tidningen tar sig an att utreda öppna

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

ATT TÄNKA PÅ SOM KÖPARE. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt

ATT TÄNKA PÅ SOM KÖPARE. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Producerad i samarbete mellan Bildleverantörernas Förening Föreningen Svenska Tecknare Konstnärernas Riksorganisation Svenska Fotografers Förbund Svenska Journalistförbundet

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild Övergripande Mål: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, undersöka

Läs mer

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar 2010 07 01 Producerat av Avdelningen för juridik, Region Skåne Form: Christian Andersson, Region Skåne Tryck: Servicelaget i Kristianstad 2010 Offentlighetsprincipen

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Att tänka på som köpare. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt

Att tänka på som köpare. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Producerad i samarbete mellan Föreningen Svenska Tecknare Konstnärernas Riksorganisation Svenska Fotografers Förbund Svenska Journalistförbundet Svenska Konstnärsförbundet

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier), e-post och telefoni i 2010:510 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier),

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI 1 Informationsoch kommunikationsstrategi 2 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI Informations- och kommunikationsstrategi En av de viktigaste uppgifterna i Sjöbefälsföreningens

Läs mer

The power of pictures

The power of pictures The power of pictures En bild lär kunna säga mer än tusen ord. I avsnittet The power of pictures får vi möta bland andra Nick Ut som tog det berömda fotografiet på en napalmskadad flicka under Vietnamkriget

Läs mer

Policy för kontakter med massmedier

Policy för kontakter med massmedier Policy för kontakter med massmedier INNEHÅLLSFÖRTECKNING Så arbetar journalister... 6 Riktlinjer vid mediekontakter.... 7 Rutiner vid journalistkontakter.... 9 Kriskommunikation... 12 Offentlighet och

Läs mer

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem 1 Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem Unga får sällan komma till tals i mediernas dagliga rapportering. Och ofta talar vuxna om unga, men de får sällan själva uttala sig. Det visar en ny undersökning

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Less is more Andrea del Sarto

Less is more Andrea del Sarto Ord Less is more Andrea del Sarto 2 Wordpower skriver era texter Låt oss hjälpa er med skrivande, både i stort och smått! Vi arbetar enligt journalistiskt arbetssätt och tar hand om er löpande nyhetsrapportering.

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer

Klara besked -bra information

Klara besked -bra information Klara besked -bra information Webbpolicy 2002 Vi är en öppen organisation som arbetar i allmänhetens tjänst, på allmänhetens uppdrag och med allmänhetens pengar. Idag är det en självklarhet att alla landsting

Läs mer

A thread in the web. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

A thread in the web. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap A thread in the web De sociala medierna har de senaste åren revolutionerat all mediekonsumtion. Facebook och Twitter har blivit maktfaktorer och gett politiska rörelser ny kraft. Företagen har också insett

Läs mer

Våren 2010. Nationalencyklopedin. Avancerad guide

Våren 2010. Nationalencyklopedin. Avancerad guide Nationalencyklopedin Avancerad guide Nationalencyklopedin Våren 2010 Nationalencyklopedins uppdrag är att sprida kunskap, texterna är skrivna av drygt 4 000 experter och bearbetad av redaktionen. På nätet

Läs mer

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande.

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande. Datum: 2011-04-19 Vår ref: Pär Trehörning Dnr: 12/2011 810 Justitiedepartementet 114 94 Stockholm Att Monika Bergström Remissyttrande Olovlig fotografering (Ds 2011:1) Journalistförbundet avvisar utredningens

Läs mer

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen. 1/5 BESLUT 2010-09-06 Dnr: 10/00010, 11, 12 och 13 (221,293,512, och 587/10) SAKEN OS i Vancouver 2010, SVT, 2010-02-18 och 2010-02-20 och Sydnytt, SVT1, 2010-05-21, kl. kl, 7.40, 8.10, 8.40 och 9.10,

Läs mer

Riktlinjer för bildhantering

Riktlinjer för bildhantering Kommunledningskontoret Anna Sandström, 0531-52 60 25 anna.sandstrom@bengtsfors.se RIKTLINJER Antagen av Kommunstyrelsen 1(5) Riktlinjer för bildhantering Bilagor: 1. Tillgänglighet vid bildpublicering

Läs mer

Skolkopieringsavtalet 2012/2013 regler när du kopierar för din undervisning

Skolkopieringsavtalet 2012/2013 regler när du kopierar för din undervisning regler när du kopierar för din undervisning Avtalet gäller alla skolor Avtalet gäller för alla kommunala och landstingskommunala grund- och gymnasieskolor friskolorna omfattas inte utan tecknar själva

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Innehåll Inledning... 4 Fakta om PuL... 5 Så här kan du få rättelse... 6 Rätten till registerutdrag... 6 Möjligheten att själv

Läs mer

Bloggmanual Hälsa & Fitness.

Bloggmanual Hälsa & Fitness. Bloggmanual Hälsa & Fitness. Innehållsförteckning 1. Nytt Inlägg... 3 1.1 Verktygsrad... 3 1.2 Förhandsgranska och Publicera... 4 1.3 Kategorier... 4 1.4 Etiketter... 5 1.5 Ange Utvald bild... 5 1.6 Skrivar

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

2014 års journalist- och kommunikatörs UNDERSÖKNING. Vem producerar morgondagens nyheter?

2014 års journalist- och kommunikatörs UNDERSÖKNING. Vem producerar morgondagens nyheter? 214 års journalist- och kommunikatörs UNDERSÖKNING Vem producerar morgondagens nyheter? Cisions stora journalist- och kommunikatörsundersökning 214 Vem producerar morgondagens nyheter? Cision genomför

Läs mer

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig POWERPOINT Lars Ericson datorkunskap.com POWERPOINT D A Programmet Microsoft PowerPoint används till att skapa grafiska presentationer till bildspel, presentationer mm. När du öppnar upp PowerPoint

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Innehåll Syfte och mål Arbetsbeskrivning Inspiration och metodövning Analysschema Lathund källkritik Förslag på ämnen

Läs mer

S.M.A.R.T UF 07/11 2014 GRAFISK PROFIL Emin Karalic. Grafisk profil 2014/2015

S.M.A.R.T UF 07/11 2014 GRAFISK PROFIL Emin Karalic. Grafisk profil 2014/2015 Grafisk profil 2014/2015 Förord Vi inom S.M.A.R.T UF arbetar för avstigmatiseringen kring psykisk ohälsa genom olika projekt. Talespersonen som agerar som en del av ansiktet utåt är Emin Agga. Han jobbar

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Hur använder du som elev Fronter?

Hur använder du som elev Fronter? Hur använder du som elev Fronter? Fronter är en lärplattform. Det är ett digitalt verktyg som du som elev ska använda dig av för att hitta uppgifter, länkar och dokument från alla dina lärare, lämna in

Läs mer

Lägga in filer i filarkivet

Lägga in filer i filarkivet Så fungerar BSOK:s hemsida Per Svantesson, version 2010-04-27 Vem gör vad? Fredrik Johansson är webbredaktör och uppdaterar materialet på hemsidan. Per Svantesson hjälper till och sköter vissa saker med

Läs mer

Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Det företagsamma Sverige. I geografiska områden med goda företagsmiljöer kan det uppstå utvecklingsblock

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Riktlinjer för väntrum och andra lokaler

Riktlinjer för väntrum och andra lokaler Riktlinjer för väntrum och andra lokaler Riktlinjer för information i Västra Götalandsregionens väntrum och andra lokaler För många är väntrummen i hälso- och sjukvården eller tandvården den första kontakten

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

- Varför vill ni ändra på något? Finns det bättre alternativ ni kan föreslå till det ni vill ändra på?

- Varför vill ni ändra på något? Finns det bättre alternativ ni kan föreslå till det ni vill ändra på? Påverka! Hur påverka? Att påverka saker som besluts och ändra på olika saker känns ibland svårare än det egentligen är. Då man vill påverka lönar det sig ofta att följa en enkel modell: 1. Samla argument:

Läs mer

En sammanställning av ÖPPENHETSTESTET 2012-2013 Ett samarbete mellan projektet Yttrandefri, Svenska Journalistförbundet och Sveriges ungdomsråd.

En sammanställning av ÖPPENHETSTESTET 2012-2013 Ett samarbete mellan projektet Yttrandefri, Svenska Journalistförbundet och Sveriges ungdomsråd. En sammanställning av ÖPPENHETSTESTET 2012-2013 Ett samarbete mellan projektet Yttrandefri, Svenska Journalistförbundet och Sveriges ungdomsråd. 2 Undrar ni vad som står i protokollet från det senaste

Läs mer

VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete

VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete Hämtar du material från Internet till dina skolarbeten? Bränner du ditt färdiga arbete på en cd-skiva för att visa inför klassen? Publicerar du

Läs mer

Regler och riktlinjer för webbredaktörer

Regler och riktlinjer för webbredaktörer Regler och riktlinjer för webbredaktörer Grundtanken med Haparandas nya webbsida är att skapa en bra upplevelse för användaren. Sidan ska vara informativ och lätt att navigera i, men samtidigt förmedla

Läs mer

Användarutbildning i SiteVision

Användarutbildning i SiteVision Användarutbildning i SiteVision SiteVision AB Version 3 Innehållsförteckning 1 Komma igång med SiteVision...1 1.1 Starta SiteVision... 1 1.2 Redigeringsläget i SiteVision... 2 1.2.1 Verktygslisten...2

Läs mer

1 Tidningskurs. Textgenrer nyhet intervju bakgrundsartikel reportage recension artikel insändare kolumn kommentar ledare kåseri. Språket i tidningen

1 Tidningskurs. Textgenrer nyhet intervju bakgrundsartikel reportage recension artikel insändare kolumn kommentar ledare kåseri. Språket i tidningen 1 Tidningskurs Vi går igenom grunderna för hur man gör en tidning och skapar också en egen tidning. Textgenrer nyhet intervju bakgrundsartikel reportage recension artikel insändare kolumn kommentar ledare

Läs mer

Välkommen till Jaguarklubben på internet

Välkommen till Jaguarklubben på internet Välkommen till Jaguarklubben på internet Menyn här ovanför tar dig snabbt till olika delar av webbplatsen. Start är förstasidan, För medlemmar innehåller länkar till bl.a. förmåner och försäkringsinformation,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC 2011-12-05 Sid 1(6) RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC Text: Petra Holmlund 2011-12-05 Sid 2(6) SMC:s sociala medie-ansikte utåt För en intresseorganisation som kan sociala medier utgöra

Läs mer

www.faltbiologerna.se

www.faltbiologerna.se Redigering av www.faltbiologerna.se sammanställt av Magnus Bjelkefelt, november 2011 reviderad oktober 2012 Innehållsförteckning 1. Logga in................................................... 2 1.1 Var

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Frilansrekommendationen består dels av ett rekommenderat arvode, dels en beskrivande text, om hur vi kommit fram till detta rekommenderade arvode.

Frilansrekommendationen består dels av ett rekommenderat arvode, dels en beskrivande text, om hur vi kommit fram till detta rekommenderade arvode. 1 Journalistförbundets frilansrekommendation 2015 Denna rekommendation är avsedd för Journalistförbundets medlemmar som regelmässigt eller tillfälligt utför frilansuppdrag. Med frilansar avser vi alla

Läs mer

Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben

Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben Pia Malmberg-Kronvall, Bibliotekskonsulent, Regionförbundet i Kalmar län 2 Inspiration och andra vinklar Barnwebben

Läs mer

Riktlinjer för information vid Svenska Judoförbundet

Riktlinjer för information vid Svenska Judoförbundet Svenska Judoförbundet Riktlinjer för information vid Svenska Judoförbundet INNEHÅLL 1 Informationsbehov 2 Vem informerar 3 Övergripande mål 4 Intern information 5 Extern information 6 Mediekontakt 7 Krisinformation

Läs mer

fredag 18 oktober 13

fredag 18 oktober 13 12 Det finns inga vinstmål? Projektet är ideellt och syftar till att i samverkan med berörda kommuner utveckla näringslivet i området. Tidningen kommer att vara publicistiskt fristående men ha en i grunden

Läs mer

FALKENS FÖRFATTARSKOLA DISTANSKURSER 2012

FALKENS FÖRFATTARSKOLA DISTANSKURSER 2012 FALKENS FÖRFATTARSKOLA DISTANSKURSER 2012 Sedan starten i början av 2000-talet har över 1000 elever gått våra skrivarkurser på distans och på Falkgatan i Göteborg. Flera av dem har blivit publicerade,

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 KAMPANJMANUAL 2015 2 KAMPANJMANUAL 2015 3 INNEHÅLL KOMMUNIKATION SOM RÄDDAR LIV Sid 3-6 Sid 7-10 Sid 11 Sid 12-14 Sid 15-16 Sid 17 Sid 18 Om kampanjen Aktiviteter Budskap

Läs mer

Gör en gryningsräd hitta stulet material

Gör en gryningsräd hitta stulet material Frilans Riks Journalistförbundet Gör en gryningsräd hitta stulet material Gryningsräd namnet kommer från tidningen Ny Teknik, vars redaktion en morgon satsade några timmar för att hitta upphovsrättsintrång.

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Engagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt

Engagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt Engagerande nyheter MEG13 Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt Innehållsförteckning Syfte och metod 3. Underlag 4. Redaktionella medier 5. Sociala medier 6. Jämförelse 7. Ämnena med störst genomslag 8-9. De

Läs mer

Forskare och media lärde känna varandra 9 april 2014

Forskare och media lärde känna varandra 9 april 2014 Forskare och media lärde känna varandra 9 april 2014 Forskare har ofta rollen som antingen förmedlare eller expert i media. Mycket ovanligare är att forskare är granskningsobjekt, åtminstone i svenska

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud Källkritisk tänkande i den digitala världen Ulf Jämterud 1 Källkritik blir allt viktigare Medaljens baksida Ytinlärning och brist på källkritik 2 (Från Emanuel Karlstens Facebook) Källkritik i skolan 3

Läs mer