Bygglov, livsmedelstillsyn och serveringstillstånd ur ett medborgar- och företagarperspektiv

Transkript

1 Bygglov, livsmedelstillsyn och serveringstillstånd ur ett medborgar- och företagarperspektiv En jämförelse av kommunernas verksamhet Nätverket Tumstocken Nätverket Tumstocken Deltagande kommuner: Lund, Strängnäs, Tierp och Uppsala 1/33 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet

2 Innehåll Innehåll Bakgrund Metod och avgränsning Sammanfattning Inledning Näringslivsverksamhet Utgångspunkt och beskrivning Mål Resultat Resurser, uppgifter som ingår i näringslivsfunktionen Arbetstillfällen i kommunen Antal nystartade företag Vad tycker företagarna om kommunernas service? Vad tycker företagarna att det är viktigt att kommunen arbetar med Informationsgivning Kommentar Bygglov Utgångspunkt och beskrivning Mål Resultat Handläggningstid för ett bygglov Tid och kostnader för bygglov Vad kostar ett bygglov för medborgare och företagare? Antal beslut som överklagats och ändrats i högre instans Kommentar Livsmedelstillsyn Utgångspunkt och beskrivning Mål Resultat Anläggningsbesök Erfarenhetsbedömning och sanktioner Avgifter Kommentar Serveringstillstånd Utgångspunkt och beskrivning Mål Resultat Handläggningstid för ett serveringstillstånd Vad kostar ett severingstillstånd? Typfall Serveringstider Beslut som går sökande/tillståndshavare emot Kommentar /33

3 1.1 Bakgrund Nätverket Tumstocken är ett av drygt tjugo nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Lund, Strängnäs, Tierp, Upplands Väsby och Uppsala. Upplands Väsby deltar inte i denna jämförelse. Nätverket Tumstocken har i sin femte rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra bygg -och miljöverksamheten mellan kommunerna ur ett medborgar- och företagarperspektiv. Jämförelseprojektets primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Jämförelseprojektet intention är att nätverket årligen återkommer med en rapport utifrån dessa och andra utvecklade kvalitets och resultatmått. Syftet med rapporten är att ur ett medborgar- och företagarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv. Inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 3/33

4 1.2 Metod och avgränsning Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det varit möjligt. I flera fall har kommunerna gjort ett manuellt arbete för att få fram uppgifter. De mått som mätts av de deltagande kommunerna har inte alltid vara lätta att få ut ur verksamhetssystemen på ett enhetligt sätt. Kommunerna har olika system och arbetsrutiner för hur och var de registrerar data. Några av måtten har undersökts lokalt genom att genomföra undersökningar under gemensamma undersökningsveckor. Rapporten består av följande delar: Näringslivsverksamhet Bygglov Livsmedelstillsyn Serveringstillstånd 4/33

5 2 Sammanfattning Nätverket Tumstocken har i sin femte rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra kommunernas bygglov, livsmedelstillsyn och serveringstillstånd ur ett medborgar- och företagarperspektiv. Medborgaren/företagaren möter företrädare för kommunen i ett flertal olika roller och inledningsvis ges en inledning till kommunernas näringslivsverksamhet. Informationen till företagarna är en viktig kvalitetsfråga och nätverket har låtit genomföra en granskning av informationen på kommunernas webbsidor ur ett företagarperspektiv. Resultatet visar variationer mellan kommunerna, Uppsala utgör det goda exemplet, de når upp till 83 procent besvarade frågor. Väntetid, kostnad och rättsäkerhet i besluten är tre viktiga faktorer för medborgaren och företagaren när de söker bygglov. Nätverket har mätt och jämfört handläggningstiderna för bygglovshanteringen i kommunerna. Mätningen bygger på 120 ansökningar per kommun under Resultatet visar skillnader mellan kommunerna, mellan 43 dagar i Uppsala till 61 dagar i Lund från att ansökan kommit in till att beslut är fattat. Om man gör mätningen från det att alla handlingar är kompletta till att beslut fattas får vi helt andra resultat där genomsnittstiden ligger mellan19 dagar i Lund och Strängnäs till 42 dagar i Tierp. Jämförelsen visade att det går fortare att få ett bygglov som företagare i Strängnäs än i de andra kommunerna. Kostnaderna för ett bygglov är en annan intressant medborgarfråga. Typfall har använts för att belysa detta i nätverkets kommuner. Vi kan konstatera att det skiljer rätt mycket i avgift för ett bygglov och bygganmälan för normalvillan mellan kommunerna. I Tierp får man betala kr medan det i Lund kostar kr. Likaså är det nästan kr billigare i Tierp ( kr) att få ett bygglov för ett handelsändamål än i Strängnäs ( kr) Nätverket har jämfört hur mycket tid en handläggare i genomsnitt lägger på ett ärende. En grov beräkning har gjorts utifrån årsarbetstiden delat med antalet bygglov under Jämförelsen visar att Lund och Strängnäs lägger i snitt runt 9 timmar för en bygglovsansökan medan Tierp och Uppsala använder ca 16 timmar per ansökan. Som ett sätt att försöka belysa rättsäkerheten i fattade bygglovsbeslut har en jämförelse av antalet överklagade beslut samt antalet ändrade beslut i högre instans gjorts I nätverkets kommuner fattades under 2008 och 2009 sammanlagt beslut. Av dessa överklagades 113 beslut. 29 stycken ändrades i högre instans, dvs mindre än en procent. Vid jämförelsen av kommunernas livsmedelstillsyn har nätverket belyst skillnader och likheter mellan kommunernas besöksfrekvens, finansiering och rättstillämpning. Fördelningen av de olika typer av anläggningar som ingår i kommunernas livsmedelskontroll är relativt lika, andelen besökta anläggningar skiljer sig dock åt. Lund har flest antal anläggningar/inspektör men har samtidigt högst andel, 87 %, besökta anläggningar. Tierp besökte endast 22 % av anläggningarna vilket förklaras med ett anställningsstopp men de har trots detta anställningsstopp färre anläggningar per inspektörsårsarbetskraft än Lund. 5/33

6 Efter något/några besök på en anläggning ska kommunen väga in företagets hygienarbete som framkommit vid besöken. Ett företag som skött sitt hygienarbete kan därmed få en lägra avgift och färre besök och en som misskött sig kan få en högre avgift och fler besök. Vid en jämförelse mellan kommunerna visar det sig att endast två kommuner ändrade nivå på behov av antal besök/förändrad avgift för livsmedelsföretagaren under Här skulle en jämförelse med fler kommuner vara intressant att göra. Företagaren betalar in en årlig avgift för livsmedelstillsynen för att täcka den offentliga kontrollen. Kommunernas avgifter skiljer sig åt, mellan 650 kr i Tierp och Lund till 853 kr i Strängnäs. Lund tar även ut en timavgift för restid på 650 kr. Under 2009 finansierades 60 % av livsmedelstillsynen i Lund med avgifter medan företagarna i Tierp finansierade 146 %, dvs de betalade för en tjänst som de inte fick. Den som söker serveringstillstånd har oftast två frågor: Hur mycket kostar det och hur lång tid tar det innan min ansökan är behandlad? Nätverket har jämfört handläggningstiden för samtliga ansökningar om serveringstillstånd under 2009 och resultatet visar stora skillnader mellan kommunerna, mellan ca 45 dagar i Lund och Uppsala till 94 dagar i Strängnäs. Strängnäs resultat kan förklaras av att beslut om stadigvarande serveringstillstånd tas i socialutskottet i de andra kommunerna är dessa beslut delegerat till handläggare. Tierps underlag är för litet för att några slutsatser ska kunna dras. Avgifterna för ansökningar om serveringstillstånd varierar betydligt mellan de olika kommunerna och visas inte minst i det typfall som har tagits fram. Generellt har Tierp lägst avgifter medan Uppsala har de högsta. Som typfallet visar kan en nyetablering i Uppsala kosta krögaren kronor medan samma etablering i Tierp skulle kosta kronor. Då det är så stora skillnader inom nätverket skulle det vara intressant att genomföra en bredare undersökning med fler kommuner för att få fram någon typ av standardmått för vad avgifterna bör ligga på. 6/33

7 3 Inledning Näringslivsklimatet påverkas av hela kommunens agerande och kvalitén i den kommunala servicen till näringsliv och enskilda företag är mycket viktig. Medborgaren/företagaren möter företrädare för kommunen i ett flertal olika roller. Det handlar om att kommunerna har ett myndighetsansvar och möter företagare i rollen som tillståndsgivare och tillståndsutövare. Det handlar också om att kommunerna köper varor och tjänster från olika företag eller tillhandahåller olika tjänster till näringslivet. Det sker också möten mellan kommunerna och näringslivet i olika typer av forum, nätverk och samverkansgrupper. Näringslivsfrämjande åtgärder handlar om hela den kommunala verksamheten och inte enbart de speciella resurser som avsätts för direkt arbete gentemot företagarna i kommunen. Det som oftast efterfrågas av näringsidkare som funderar på etablering, är kvalitén i den kommunala servicen. Bostäder, bra kvalité i förskola och skola, ett bra kulturellt utbud och hög tillgänglighet till kollektivtrafik är faktorer som avgör möjligheterna för företaget att rekrytera rätt arbetskraft. Det är omöjligt att följa upp alla kontakter som förekommer mellan kommunerna och näringslivet. Nätverket har valt att fokusera på näringslivets kontakter med kommunerna i rollen som myndighetsutövare. Dessa processer styrs också oftast av en omfattande lagstiftning, vilket gör att kontakterna kan upplevas som byråkratiska, omständliga eller onödiga. Utifrån kommunernas kontakter med näringslivet i rollen som myndighetsutövare valdes tre verksamhetsområden ut bygglov, livsmedelstillsyn och serveringstillstånd. Nätverket har undersökt om politiska mål och tjänstegarantier finns formulerade för dessa tre områden samt för näringslivsverksamheten. Resultatet presenteras lite kort under respektive område. 7/33

8 4 Näringslivsverksamhet 4.1 Utgångspunkt och beskrivning Med begreppet näringslivsverksamhet avses sådana verksamheter som kommunen direkt eller indirekt finansierar (helt eller till viss del) och som har syftet att skapa gynnsamma förutsättningar för företag och näringsliv i kommunen. Här avses alltså verksamheter som har som huvuduppgift att stödja befintliga företag, samt främja etableringar och entreprenörskap. Försäljning av mark för näringslivsverksamhet medräknas inte. Det finns andra arbetsinsatser som kan knytas till näringslivsstöd, t.ex. det arbete som utförs av kommunalråd och kommunchef. Detta arbete har inte tagits med i undersökningen. Kommunerna investerar också i näringsfrämjande verksamheter, som bedrivs av andra aktörer där kommunen inte är huvudman, några exempel är Ung företagsamhet, Nyföretagarcentrum, Entreprenörsfabriken, Biotechvalley och Ideon Innovation. Dessa kostnader ingår i nedanstående sammanställning. 4.2 Mål Det finns stora variationer i hur kommunerna arbetar med näringslivsfrågor. Det syns inte minst när det gäller att styra och följa upp det arbete som sker. Ingen av kommunerna arbetar strukturerat med servicedeklarationer och liknande riktat till näringslivet. Det är också ovanligt med information till företagare översatt till andra språk än svenska. Kommunerna formulerar sina mål för näringslivsutvecklingen på följande sätt: Lund Goda förhållanden att etablera och driva företag i kommunen. Kommunen ska i dialog med företagen arbeta för att utveckla näringslivsklimatet i Lund. Att i samverkan med olika aktörer skapa förutsättningar för tillväxt i Skåne och i Öresundsregionen och därmed bidra till nya arbetstillfällen. Ett utökat samarbete med universitetet för att gemensamt verka för utökade satsningar på forskning och forskningsrelaterad utveckling samt goda förutsättningar för studenter. Strängnäs Kommunen har ett rikt och varierat näringsliv med god tillgång till arbete i kommunen Tierp Målet är att Tierps Kommun år 2015 ska vara en av Sveriges tio främsta tillväxtkommuner med ett bra företagsklimat jämfört med kommuner av samma storlek. Målet ska nås genom att basera näringslivsarbetet på sex strategiska huvudområden som syftar till att utveckla och stärka relationerna mellan kommunen och det lokala näringslivet. Uppsala Uppsala har ett bra företagsklimat. Med detta menas att Uppsala kommun bidrar till att skapa förutsättningar för att befintliga företag ska utvecklas och 8/33

9 nya etablera sig inom kunskapsintensiva framtidsbranscher samt service- och upplevelsenäring. Uppsala ska senast 2010 vara bland den främsta fjärdedelen av landets kommuner i Svenskt Näringslivs årliga mätning Resultat Resurser, uppgifter som ingår i näringslivsfunktionen Näringslivsverksamheten är i regel ingen stor verksamhet i kommunerna. Ändå är det av både vikt och intresse att studera vilka personella eller andra insatser kommuner gör för att främja näringslivsverksamheten. Eftersom verksamheten dessutom bedrivs i många olika organisationsformer och nätverk är det angeläget att kartlägga insatta resurser för att kunna se vilka resultat som åstadkoms. Gemensamt för nätverkets kommuner är att näringslivsfrågorna organiseras centralt som en enhet inom kommunstyrelsen. Näringslivsfrågorna hanteras i Strängnäs och Uppsala tillsammans med evenemang/marknadsföring och turism. Antalet anställda varierar mellan 1 och 5 heltidstjänster för näringslivsfrämjande åtgärder. Kommun Organisation Kompetens Lund Strängnäs Kommunstyrelsen - Näringslivsenhet Kommunstyrelsen - Näringsliv och företagande Näringslivschef, Näringslivsutvecklare Näringslivschef, Näringslivssekreterare, utvecklingsstrateg, turistsamordnare turistbyråansvarig Tierp Kommunstyrelsen Chef Medborgarservice och kundansvarig Uppsala Kommunstyrelsen - Näringsliv och marknad Näringslivsdirektör, Etableringsansvarig, näringslivsstrateg, projektledare kluster/företagsklimat, företagslots, marknadschef, marknadsstrateg, evenemangslots, projektledare kulturevenemang, marknadskoordinator 9/33

10 Kostnader Räkenskapssammandraget (RS) är en insamling av ekonomiska uppgifter från kommunerna efter varje bokslut. En kommunens samlade bokslut fördelas på kommunens olika verksamheter. I RS definieras näringslivsfrämjande åtgärder som alla former av riktade åtgärder, som kommunen vidtar för att främja näringslivet i kommunen. Däremot ingår inte kostnader för exempelvis marknadsföring och turism, som istället redovisas som turistverksamhet. Det gör att all verksamhet som redovisas i avsnittet ovan inte ingår i den ekonomiska redovisningen nedan. År 2009 Lund Strängnäs Tierp Uppsala Riket Näringslivsfrämjande åtgärder, kr/invånare (nettokostnad) (avser 2008) totalt tkr Källa RS 2009, Kostnader för näringslivsfrämjande åtgärder Arbetstillfällen i kommunen Förutsättningarna för att etablera ett företag är olika i kommunerna. Tillgång till arbetskraft, bostäder, verksamhetsmark och infrastruktur har stor betydelse för nya företagsetableringar. En stor och varierad arbetsmarknad ger möjlighet att hitta arbete för många yrkeskategorier. Hur många som arbetar i kommunen är ett sätt att mäta bärkraftigheten i kommunen. Här har vi använt SCBs mått för sysselsättning uttryckt i antalet kontrolluppgifter per år delat med invånare år. "Antal jobb" per 1000 invånare Lund Strängnäs Tierp Uppsala Källa: (SCB LSUM) antalet kontrolluppgifter i respektive kommun/ invånare år (2008) 10/33

11 Antal nystartade företag Att främja nyföretagande är ofta en uttalad målsättning for en kommunal näringslivsfunktion. Högt nyföretagande antas i förlängningen medföra fler bärkraftiga företag i en kommun. I detta avsnitt redovisas antalet nystartade företag, med helt ny verksamhet, i förhållande till kommunens befolkning år. Måttet ska fånga skillnader i benägenheten att starta nya företag mellan olika kommuner. Uppgifterna omfattar de företag som under år 2009 nyaktiverats som verksamhetsdrivande i SCB:s företagsregister. Företaget ska vara moms- och/eller arbetsgivarregistrerat och/eller beskattas för rörelse. Ett företag räknas som nystartat när verksamheten är helt nystartad eller om verksamhet har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Det är verksamhetsbegreppet som är det centrala när det gäller att avgöra om det rör sig om ett genuint nystartat företag eller ej. I nyetableringsstatistiken ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar. Skillnader mellan kommuner kan bero på skillnader i befolkningens sammansättning avseende ålder, kön och etnisk bakgrund men även näringslivsstruktur och befolkningsunderlag (marknadsstorlek) påverkar möjligheterna att starta nya företag. Kommun Antal nystartade företag Lund 825 Tierp 104 Uppsala Strängnäs 212 antal nystartade företag/ invånare, år 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Lund Strängnäs Tierp Uppsala Källa: Tillväxtanalys 1 - nyföretagande (2008) 1 Tillväxtanalys är ansvarig myndighet för Sveriges officiella statistik avseende internationella företag, nystartade företag och konkurser. 11/33

12 4.3.5 Vad tycker företagarna om kommunernas service? Näringslivsklimatet har stor betydelse för den kommunala utvecklingen. Det finns flera olika rankinglistor som bedömer kommuner och företagande utifrån olika tillväxtmått. Endast några få är riksomfattande medan flertalet listor är regionala och jämför bara de kommuner som finns inom området. Den som fått störst genomslagskraft i både massmedia och kommuner är Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. Studien omfattar samtliga kommuner i Sverige och bygger dels på en enkät till företagen, dels på statistiska variabler. Totalresultatet för varje kommun rankas därefter gentemot andra kommuner. I denna rapport har vi valt att endast använda nätverkskommunernas resultat för två frågor; vad tycker företagarna om kvalitén i kommunens service och vad är företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen. Företagarnas bedömning av kvalitén i kommunens service Kommunens service till företagen 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Lund Strängnäs Tierp Uppsala Källa Svenskt näringsliv Företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen Lund Strängnäs Tierp Uppsala Källa Svenskt näringsliv 12/33

13 Vad tycker företagarna att det är viktigt att kommunen arbetar med Kommunerna arbetar på olika sätt för att främja tillväxt. Huruvida det som görs är det som skattas högst av företagarna undersöks idag på olika sätt i kommunerna. Några nationella jämförelser förutom Svenskt näringslivs ranking finns dock inte. För att skapa en bild av vad företagarna anser är viktigt att kommunen arbetar med konstruerade nätverket en enkel enkät som Tierps kommun prövade. Företagarna där anser att de viktigaste områdena för kommunen att arbeta med är att marknadsföra kommunen, förenkla tillståndsgivningen och skapa mötesplatser för företagare. Stockholm Business Alliance (där Strängnäs och Uppsala ingår) anger på liknande sätt att det viktigaste är - Företagsklimatet attityder, servicenivåer, handläggningstider, företagsbesök, seminarier - Konkurrensfrågor - upphandling, utmanarrätt - Stöd till nyföretagande- kvinnor, invandrare, kommersialisering av innovationer - Tillgång till mark och lokaler i en variation av lägen, med kort framförhållning - Utveckling av fokusbranscher, Life science, cleantech, ICT, turism, handel, wellness, finansiering, nätverk för affärsutveckling, demonstrationsmiljöer, markandsföring - Stans varumärke och image- arenor, idrottsevenemang, kulturevenemang, vetenskapskongresser, bred samverkan Informationsgivning Nätverket har i tidigare rapporter med hjälp av en extern person låtit göra granskningar av kommunernas webbsidor ur ett medborgarperspektiv. När nätverket Väl Mätt arbetade med sin rapport om kommunernas näringslivsservice tog de fram ett antal frågeställningar att användas för granskning av kommunernas webbsidor ur ett företagarperspektiv. Frågeställningarna fokuserar på kommunernas information till företagare i kommunen, blivande företagare samt till företag intresserade av att etablera sig i kommunen. Tumstocken har låtit göra motsvarande granskning. Det är viktigt att se undersökningen som en ögonblicksbild och en färskvara eftersom förändringstakten är stor. Undersökningen fångar de eventuella brister som finns, samtidigt som den pekar på förbättringsområden för framtiden. Valet av frågor är givetvis styrande för resultatet. En helt annan uppsättning av frågor skulle ge ett annat resultat. Valet av frågor och svar har utgått från att de ska vara vanliga företagarfrågor som exempelvis ställs till kommunen via telefonsamtal. Webbsidorna har granskats av en extern person. Undersökningen genomfördes i april Informationssökningen på hemsidan var tidsbestämt till två minuter per fråga, för att därigenom få en respons på eventuella funktionsbrister i upplägg och layout. Den information som inte hittats inom tidsramen finns inte! Om informationen ändå finns, är den troligen så svår att hitta att företagaren inte lyckas. Varje fråga och svar presenteras separat med hjälp av färger där grön färg betyder att svaret på frågan finns. Gul färg om det delvis finns och röd om svaret saknas. = Inget svar, ger 0 poäng = Delvis svar, ger 1 poäng = Svar på frågan, ger 3 poäng 13/33

14 Informationsgranskning ur ett företagarperspektiv LUND STRÄNG NÄS TIERP UPPSALA 1.Finns en samlad beskrivning över den service som kommunen kan ge till företag/ företagare? 2.Finns beskrivet om vart man kan vända sig för att få information om kommunens service till företagare (med kontakt- uppgifter med namn, e-post och tel för bygglov, serveringstillstånd och miljötillstånd) 3.Finns information om markköp för byggnation av lokaler för näringsverksamhet? 4.Finns information om vart man vänder sig för att få information om exploatering av mark för nyetablering? 5. Finns information om vad ett bygglov, miljötillstånd och serveringstillstånd är och i vilka sammanhang de krävs? 6. Finns information om vilka underlag som behövs för att söka ett bygglov/miljötillstånd/ serveringstillstånd? 7. Finns information hur handläggningen av en bygglovsansökan går till? 8. Finns information om hur handläggningen av serveringstillstånd går till? 9. Finns information om hur handläggningen av ett miljötillstånd går till? 10. Finns information om hur lång tid en komplett ansökan om bygglov, serveringstillstånd och miljötillstånd tar för en företagare? 11. Finns information om vad ett bygglov, serveringstillstånd och miljötillstånd kostar? 12. Finns information om hur man överklagar ett beslut om bygglov, serveringstillstånd och miljötillstånd? 13. Finns servicedeklarationer/tjänstegarantier eller liknande som är riktade till företagare? 14. Finns information om vart man som företagare ska vända sig med synpunkter och ev. klagomål? (på kommunen och dess service) 15. Finns det en speciell beskrivning av service riktat till nya företagare? (ekonomiskt stöd, stöttning, service?) 16. Finns information om hur man kan komma åt information, utbildning och rådgivning om man vill starta ett företag? 17 Finns det möjlighet att hämta blanketter på hemsidan? (för ex olika tillstånd som bygglov, miljötillstånd, serveringstillstånd etc?) 18. Finns information om utbildningar och seminarier/föreläsningar riktade till företag? 19. Finns information om företagshotell/ företagsparker? Finns en samlad beskrivning av lokaltillgång för företag? Finns information om hur offentliga upphandlingar går till? 22. Finns information om stöd till enskilda företag i kommunen som kan sökas hos annan myndighet, exempelvis staten? 23. Finns fakta om ortens näringsliv? Finns länkar till företagsnätverk och/eller företagarorganisationer? Summa: max 72 poäng Andel % 68 % 71 % 60 % 83 % 14/33

15 4.4 Kommentar Rapporten redovisar kommunernas arbete med att främja det lokala näringslivet. Det är många olika omvärldsfaktorer, lokala, regionala, nationella och internationella, som påverkar företagens situation i en kommun. Därför är det många gånger svårt att avgöra vilken betydelse kommunens näringslivsfrämjande åtgärder har och vad resultatet blir av de resurser kommunen lägger på denna verksamhet. Resultatet i denna rapport visar på svårigheterna att dra slutsatser kring förhållandet mellan insatta resurser, verksamhetens resultat och aktörernas nöjdhet. Av nätverkets kommuner satsar Uppsala de största ekonomiska resurserna på näringslivsverksamheten, både i absoluta tal och i förhållande till folkmängden. Lund satsar minst. Däremot har Lund högst tillväxt beräknat i antal nystartade företag och arbetstillfällen per invånare. Företagarna i Lund är enligt Svenskt näringslivs undersökning nöjdast med den kommunala servicen och företagsklimatet av nätverkskommunerna. Vi kan konstatera att området är svårt att göra jämförelser inom. Kommunerna har olika förutsättningar vilket bidrar stark till de variationer som finns i en del av resultaten. Nätverket har trots detta tagit fram viktiga mått och resultat som är jämförbara. Resultatet får därför ses som en beskrivning av olikheter som gör det möjligt för kommunerna att ge inspiration och att lära av varandra. Informationsgranskningen visar en viss spridning mellan kommunerna. Uppsala utgör det goda exemplet. Alla kommuner har en riktad information kring Näringslivsservicen med en uttalad ambition att ge god service till företagare i kommunen. Hur denna service ser ut beskrivs i varierande grad på kommunernas webbsidor. Några gemensamma förbättringsområden finns i att tydligare beskriva hur handläggningen går till, hur man överklagar ett beslut och hur offentliga upphandlingar går till. Den ovan nämnda Väl mätt rapporten och några av de kommuner som ingår i det nätverket har också bidragit till att Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKL nu genomför en nationell webbgranskning av kommunernas webbsidor ur ett företagrperspektiv (där frågorna har utvecklats ytterligare). De genomför också en nationell tillgänglighetsmätning(telefon och e-post) ur ett företagarperspektiv. 15/33

16 5. Bygglov 5.1 Utgångspunkt och beskrivning Väntetid, kostnad och rättsäkerheten i besluten är tre viktiga faktorer för medborgare och företagare när de söker bygglov. Mätningen av väntetid omfattar tiden från det att den första handlingen/ ansökan om bygglov inkommit (registrering) till att expediering av beslut sker. För att se likheter och skillnader mellan kommunernas avgifter för bygglov har tre olika typfall används. Typfallen angående enbostadshus och uterum har tagits fram och använts i tidigare nätverk, bygglovet för handelsändamål har tagits fram av Tumstocken för att belysa företagarperspektivet. Nätverket har försökt belysa rättsäkerheten i fattade beslut genom att jämföra hur många beslut som överklagats och ändrats i högre i instans. När det gäller bygglov bör man beakta att det kan vara andra, än den sökande, ex grannar, som överklagar ett beslut. Slutligen har nätverket provat en modell för att jämföra kommunens tidsåtgång och kostnader för bygglovshanteringen. Nätverket vill påtala att resultatet bygger på en urvalsundersökning, det är inte alla beslut 2009 som undersökts utan de 10 första i varje månad. Detta är viktigt att ha i åtanke när man läser resultatet eftersom enskilda ärenden kan påverka resultatet mycket, speciellt när handläggningstiden för olika typer av bygglov jämförs. Den delen är mer att betrakta som ett exempel på hur man kan utveckla jämförelser för att se om det finns några skillnader i väntetid för ett bygglov för stora handelsobjekt och en mindre tillbyggnad på en villa. Så här går det till- en kort bakgrundsbeskrivning När bygglovsansökan inkommer registreras ett ärende. Handlingarna kontrolleras för eventuellt behov av komplettering, grannhörande eller annan remisshantering. Är ansökan komplett beslutas i bygglovsfrågan endera av delegat eller nämnd. 5.2 Mål Lund I Lund finns ett mål som säger att Alla planer, bygglovsbeslut, geografisk beslut i tillsyns- och fastighetsbildningsärenden och geografisk information ska levereras i rätt tid och vara av hög kvalité och präglas av service, kvalité och rättssäkerhet för medborgaren. Strängnäs I Strängnäs har nämnden beslutat att målet för handläggningstiden för bygglovärenden ska var som längst fem veckor från kompletta handlingar. Tierp Vad gäller tjänstegarantier/ servicedeklarationer är det endast Tierp som har det avseende bygglov. De har dessutom en ekonomisk kompensation om tiden inte uppfylls vilket generellt sett är ovanligt. Beslut om planenligt bygglov tas inom 5 veckor från den dag då kompletta handlingar har lämnats in. Om detta inte upp- 16/33

17 fylls ska kunden efter anmälan kompenseras genom 10 % rabatt på bygglovsavgiften. Uppsala I Uppsala ska 90 % av alla ansökningar som är kompletta, inte behöver remitteras och uppfyller kraven enligt PBL 3 kap vara beslutade inom fyra veckor. I 90 % av resterande ärenden ska en dokumenterad kontakt med förslag till fortsatt handläggning ha tagits inom fyra veckor. 5.3 Resultat Handläggningstid för ett bygglov Tiden är en viktig kvalitetsfaktor för medborgaren och företagaren när han/hon söker bygglov. Det är en av de första frågor man ställer sig, hur lång tid tar det innan jag kan börja bygga? Nätverket har valt att göra mätningen på två olika sätt, dels att mäta den totala väntetiden för den sökande från ansökan till att beslutet är fattat och expedierat, dels att mäta tiden från att alla handlingar/underlag som krävs för att kunna fatta ett beslut har inkommit till att beslutet expedierats. Vid undersökningen ombads kommunerna även noter om bygglovet avsåg ett handelsändamål över 500 kvm, en mindre tillbyggnad på max 40 kvm, en nybyggnad, enfamiljshus 150 kvm-300 kvm eller övrigt. Syftet med det var att se om det finns några skillnader i handläggningstid/väntetid för en företagare och medborgare. Plan- och bygglagen som styr bygglovhanteringen tar inte hänsyn till skillnaden mellan privatperson och näringsidkare. Urval Vid undersökningen av handläggningstiden för ett bygglov har nätverket gjort en urvalsundersökning. De 10 första besluten i varje månad under 2009 valdes ut i respektive kommun. Kommunerna ombads notera om besluten gällde ett privat ändamål eller handels/företagarändamål (med utgångspunkt i om sökanden uppgett personnummer eller organisationsnummer) samt om det var ett nämndbeslut eller ett beslut fattat av tjänsteman. De 120 beslut som undersöktes i varje kommunen fördelade sig enligt tabellen nedan. Uppsala har ej haft möjlighet att fördela bygglovsärendena på privat ändamål och handelsändamål/juridisk person. Utifrån urvalet De tio första besluten varje månad under 2009 exkluderades tyvärr nämndbeslut i de kommuner där nämndens sammanträden ligger sent i månaden, som i Strängnäs 17/33

18 Undersökta beslut Kommun Privat Handelsändamål Nämndbeslut Delegationsbeslut ändamål (Företagare) Lund Strängnäs Tierp Uppsala i.u i.u Av de 120 bygglovsbesluten är 29 % avsett för handelsändamål i Strängnäs medan det i Lund är 44 % av besluten som rör handelsändamål. Diagrammet nedan visar två olika tider för hur lång tid det tar att få ett bygglov. Dels redovisas tiden från det att den första handlingen/ ansökan om bygglov inkommit (registrering) till att expediering av beslut sker (hela stapeln). Vid undersökningen ombads kommunerna även att ange tiden från komplett handling till expediering(orange stapel)för att ge en bild av tiden den sökande bidrar till med exempelvis kompletteringar av handlingar. Jämförelse med andra nätverk finns endast för den totala väntetiden, från ansökan till expediering. Uppsala har den kortaste handläggningstiden av nätverkets kommuner med i genomsnitt 43 dagar från ansökan till expediering. Detta kan jämföras med andra nätverks resultat. Fyra nätverk har gjort motsvarande mätning och i dessa kommuner var genomsnittstiden 37 dagar. Spridningen i de 21 kommunerna låg mellan i genomsnitt 16 dagar och 62 dagar. I ett femte nätverk Storstadsnätverket var genomsnittstiden 98 dagar. 18/33

19 I Tierps tjänstegaranti utlovas att beslut om planenliga bygglov tas inom 5 veckor från den dag då kompletta handlingar har lämnats in, när vi tittar på resultatet av mätningen av handläggningstid från komplett handling till expediering har Tierp en genomsnittlig handläggningstid på drygt 6 veckor. Detta väcker en del funderingar. Vid mätningen angav kommunerna om besluten avsåg mindre tillbyggnad 40 kvm, nybyggnad enfamiljshus 150 kvm-300kvm, eller nybyggnad över 500 kvm eller övriga bygglov. Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i handläggningstiden beroende på omfattningen av byggnationen eller om man kunde se skillnader i om det var en vanlig medborgare som sökte eller ett företag. De olika typerna motsvarar de typfall som redovisas lite längre fram. För företagarna går det betydligt fortare att få ett bygglov i Strängnäs än i de andra kommunerna. Lund sticker ut genom att ha tre gånger så lång handläggningstid för bygglov av enfamiljshus. Detta beror på att två av de aktuella ärendena legat vilande hos sökanden mycket lång tid, vilket i sin tur resulterat i en total tid på i 671 dagar respektive 308 dagar. En fråga som väckts i nätverket är- varför dröjer en del både medborgare och företagare, så länge med att komplettera sina handlingar, är bygget inte så angeläget? Eller är det svårt att förstå vad som ska kompletteras, hur ritningar ska se ut etc? Skulle kommunen kunna bli bättre på information och rådgivning för att minska sin totala handläggningstid? 19/33

20 5.3.2 Tid och kostnader för bygglov Hur mycket tid lägger kommunen på ett bygglovsärende? Och vad kostar ett bygglovärende? Nätverket har bett verksamheten ta fram det totala antalet bygglov under 2009, årsarbetstiden för kommunens bygglovshandläggare samt den totala lönesumman, inklusive personalomkostnader. Så här har vi räknat: Årsarbetstiden för heltid har beräknats till 260 dagar x 8 tim = 2080 tim. Flera av kommunernas handläggare arbetar med olika ärendetyper, bl.a. bygglov och bygganmälan. En uppskattning har gjorts av hur stor del av varje tjänst som kan hänföras till enbart bygglov. I detta sammanhang har vi även tagit med ren administration av byggloven, vilket i sig inte är samma sak som handläggning. Tid för administration har beräknats till: 2 x 832= 1664 tim Lönekostnad har redovisats inkl sociala avgifter samt semestertillägg Lund Strängnäs Tierp Uppsala Antal bygglov 1093 st 762 st 236 st 1245 st Timmar per bygglov 8,9 tim 9,7 tim 16 tim 15,6 tim Kostnad kronor per bygglov 2052 kr kr kr kr 8 andra kommuner har också tittat på tiden per bygglov, inklusive storstäderna. I dessa 8 kommuner är den genomsnittliga tiden 7,3 timmar/bygglov med en spridning mellan som lägst 4,4 timmar i Göteborg och 10,5 timmar i Tomelilla Vad kostar ett bygglov för medborgare och företagare? Varje kommun har gjort en beräkning av vad ett bygglov för en normalvilla samt ett uterum kostar i avgift för medborgaren samt vad ett bygglov för en företagare kostar för en nybyggnad av lokal för handelsändamål. Tre olika underlag användes vid beräkningarna. Kommunerna har särredovisat avgift för bygganmälan och avgift för bygglov i sina beräkningar. Lite bakgrund till bygglovsavgifter Taxan för bygglovsavgift är en faktor av grundbelopp, handläggningsfaktor och objektsfaktor. Grundbeloppets storlek, i kronor, är beroende på kommunens politiskt beslutade självfinansieringsgrad, det vill säga om delar av verksamheten skall vara skattefinansierad eller helt självfinansierad. Sveriges kommuner och landstings anvisningar för tillämpning av objektsfaktorer och handläggningsfaktorer är omfattande och detaljerade, varför kommunala taxor oftast är förenklade och mer hanterbara. Det innebär att avgiften kan variera mellan kommunerna. Taxan är inte uppbyggd på ett sådant sätt att den direkt tar hänsyn till näringsidkare eller enskild medborgare. De tre typfallen 1. Nybyggnad av ett enbostadshus Bygglovsansökan avser nybyggnad inom detaljplan. Förslaget följer planens bestämmelser, inga remisser behöver skickas. Avgiftsgrundande yta är 175 m 2. 20/33