Bygglov, livsmedelstillsyn och serveringstillstånd ur ett medborgar- och företagarperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bygglov, livsmedelstillsyn och serveringstillstånd ur ett medborgar- och företagarperspektiv"

Transkript

1 Bygglov, livsmedelstillsyn och serveringstillstånd ur ett medborgar- och företagarperspektiv En jämförelse av kommunernas verksamhet Nätverket Tumstocken Nätverket Tumstocken Deltagande kommuner: Lund, Strängnäs, Tierp och Uppsala 1/33 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet

2 Innehåll Innehåll Bakgrund Metod och avgränsning Sammanfattning Inledning Näringslivsverksamhet Utgångspunkt och beskrivning Mål Resultat Resurser, uppgifter som ingår i näringslivsfunktionen Arbetstillfällen i kommunen Antal nystartade företag Vad tycker företagarna om kommunernas service? Vad tycker företagarna att det är viktigt att kommunen arbetar med Informationsgivning Kommentar Bygglov Utgångspunkt och beskrivning Mål Resultat Handläggningstid för ett bygglov Tid och kostnader för bygglov Vad kostar ett bygglov för medborgare och företagare? Antal beslut som överklagats och ändrats i högre instans Kommentar Livsmedelstillsyn Utgångspunkt och beskrivning Mål Resultat Anläggningsbesök Erfarenhetsbedömning och sanktioner Avgifter Kommentar Serveringstillstånd Utgångspunkt och beskrivning Mål Resultat Handläggningstid för ett serveringstillstånd Vad kostar ett severingstillstånd? Typfall Serveringstider Beslut som går sökande/tillståndshavare emot Kommentar /33

3 1.1 Bakgrund Nätverket Tumstocken är ett av drygt tjugo nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Lund, Strängnäs, Tierp, Upplands Väsby och Uppsala. Upplands Väsby deltar inte i denna jämförelse. Nätverket Tumstocken har i sin femte rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra bygg -och miljöverksamheten mellan kommunerna ur ett medborgar- och företagarperspektiv. Jämförelseprojektets primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Jämförelseprojektet intention är att nätverket årligen återkommer med en rapport utifrån dessa och andra utvecklade kvalitets och resultatmått. Syftet med rapporten är att ur ett medborgar- och företagarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv. Inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 3/33

4 1.2 Metod och avgränsning Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det varit möjligt. I flera fall har kommunerna gjort ett manuellt arbete för att få fram uppgifter. De mått som mätts av de deltagande kommunerna har inte alltid vara lätta att få ut ur verksamhetssystemen på ett enhetligt sätt. Kommunerna har olika system och arbetsrutiner för hur och var de registrerar data. Några av måtten har undersökts lokalt genom att genomföra undersökningar under gemensamma undersökningsveckor. Rapporten består av följande delar: Näringslivsverksamhet Bygglov Livsmedelstillsyn Serveringstillstånd 4/33

5 2 Sammanfattning Nätverket Tumstocken har i sin femte rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra kommunernas bygglov, livsmedelstillsyn och serveringstillstånd ur ett medborgar- och företagarperspektiv. Medborgaren/företagaren möter företrädare för kommunen i ett flertal olika roller och inledningsvis ges en inledning till kommunernas näringslivsverksamhet. Informationen till företagarna är en viktig kvalitetsfråga och nätverket har låtit genomföra en granskning av informationen på kommunernas webbsidor ur ett företagarperspektiv. Resultatet visar variationer mellan kommunerna, Uppsala utgör det goda exemplet, de når upp till 83 procent besvarade frågor. Väntetid, kostnad och rättsäkerhet i besluten är tre viktiga faktorer för medborgaren och företagaren när de söker bygglov. Nätverket har mätt och jämfört handläggningstiderna för bygglovshanteringen i kommunerna. Mätningen bygger på 120 ansökningar per kommun under Resultatet visar skillnader mellan kommunerna, mellan 43 dagar i Uppsala till 61 dagar i Lund från att ansökan kommit in till att beslut är fattat. Om man gör mätningen från det att alla handlingar är kompletta till att beslut fattas får vi helt andra resultat där genomsnittstiden ligger mellan19 dagar i Lund och Strängnäs till 42 dagar i Tierp. Jämförelsen visade att det går fortare att få ett bygglov som företagare i Strängnäs än i de andra kommunerna. Kostnaderna för ett bygglov är en annan intressant medborgarfråga. Typfall har använts för att belysa detta i nätverkets kommuner. Vi kan konstatera att det skiljer rätt mycket i avgift för ett bygglov och bygganmälan för normalvillan mellan kommunerna. I Tierp får man betala kr medan det i Lund kostar kr. Likaså är det nästan kr billigare i Tierp ( kr) att få ett bygglov för ett handelsändamål än i Strängnäs ( kr) Nätverket har jämfört hur mycket tid en handläggare i genomsnitt lägger på ett ärende. En grov beräkning har gjorts utifrån årsarbetstiden delat med antalet bygglov under Jämförelsen visar att Lund och Strängnäs lägger i snitt runt 9 timmar för en bygglovsansökan medan Tierp och Uppsala använder ca 16 timmar per ansökan. Som ett sätt att försöka belysa rättsäkerheten i fattade bygglovsbeslut har en jämförelse av antalet överklagade beslut samt antalet ändrade beslut i högre instans gjorts I nätverkets kommuner fattades under 2008 och 2009 sammanlagt beslut. Av dessa överklagades 113 beslut. 29 stycken ändrades i högre instans, dvs mindre än en procent. Vid jämförelsen av kommunernas livsmedelstillsyn har nätverket belyst skillnader och likheter mellan kommunernas besöksfrekvens, finansiering och rättstillämpning. Fördelningen av de olika typer av anläggningar som ingår i kommunernas livsmedelskontroll är relativt lika, andelen besökta anläggningar skiljer sig dock åt. Lund har flest antal anläggningar/inspektör men har samtidigt högst andel, 87 %, besökta anläggningar. Tierp besökte endast 22 % av anläggningarna vilket förklaras med ett anställningsstopp men de har trots detta anställningsstopp färre anläggningar per inspektörsårsarbetskraft än Lund. 5/33

6 Efter något/några besök på en anläggning ska kommunen väga in företagets hygienarbete som framkommit vid besöken. Ett företag som skött sitt hygienarbete kan därmed få en lägra avgift och färre besök och en som misskött sig kan få en högre avgift och fler besök. Vid en jämförelse mellan kommunerna visar det sig att endast två kommuner ändrade nivå på behov av antal besök/förändrad avgift för livsmedelsföretagaren under Här skulle en jämförelse med fler kommuner vara intressant att göra. Företagaren betalar in en årlig avgift för livsmedelstillsynen för att täcka den offentliga kontrollen. Kommunernas avgifter skiljer sig åt, mellan 650 kr i Tierp och Lund till 853 kr i Strängnäs. Lund tar även ut en timavgift för restid på 650 kr. Under 2009 finansierades 60 % av livsmedelstillsynen i Lund med avgifter medan företagarna i Tierp finansierade 146 %, dvs de betalade för en tjänst som de inte fick. Den som söker serveringstillstånd har oftast två frågor: Hur mycket kostar det och hur lång tid tar det innan min ansökan är behandlad? Nätverket har jämfört handläggningstiden för samtliga ansökningar om serveringstillstånd under 2009 och resultatet visar stora skillnader mellan kommunerna, mellan ca 45 dagar i Lund och Uppsala till 94 dagar i Strängnäs. Strängnäs resultat kan förklaras av att beslut om stadigvarande serveringstillstånd tas i socialutskottet i de andra kommunerna är dessa beslut delegerat till handläggare. Tierps underlag är för litet för att några slutsatser ska kunna dras. Avgifterna för ansökningar om serveringstillstånd varierar betydligt mellan de olika kommunerna och visas inte minst i det typfall som har tagits fram. Generellt har Tierp lägst avgifter medan Uppsala har de högsta. Som typfallet visar kan en nyetablering i Uppsala kosta krögaren kronor medan samma etablering i Tierp skulle kosta kronor. Då det är så stora skillnader inom nätverket skulle det vara intressant att genomföra en bredare undersökning med fler kommuner för att få fram någon typ av standardmått för vad avgifterna bör ligga på. 6/33

7 3 Inledning Näringslivsklimatet påverkas av hela kommunens agerande och kvalitén i den kommunala servicen till näringsliv och enskilda företag är mycket viktig. Medborgaren/företagaren möter företrädare för kommunen i ett flertal olika roller. Det handlar om att kommunerna har ett myndighetsansvar och möter företagare i rollen som tillståndsgivare och tillståndsutövare. Det handlar också om att kommunerna köper varor och tjänster från olika företag eller tillhandahåller olika tjänster till näringslivet. Det sker också möten mellan kommunerna och näringslivet i olika typer av forum, nätverk och samverkansgrupper. Näringslivsfrämjande åtgärder handlar om hela den kommunala verksamheten och inte enbart de speciella resurser som avsätts för direkt arbete gentemot företagarna i kommunen. Det som oftast efterfrågas av näringsidkare som funderar på etablering, är kvalitén i den kommunala servicen. Bostäder, bra kvalité i förskola och skola, ett bra kulturellt utbud och hög tillgänglighet till kollektivtrafik är faktorer som avgör möjligheterna för företaget att rekrytera rätt arbetskraft. Det är omöjligt att följa upp alla kontakter som förekommer mellan kommunerna och näringslivet. Nätverket har valt att fokusera på näringslivets kontakter med kommunerna i rollen som myndighetsutövare. Dessa processer styrs också oftast av en omfattande lagstiftning, vilket gör att kontakterna kan upplevas som byråkratiska, omständliga eller onödiga. Utifrån kommunernas kontakter med näringslivet i rollen som myndighetsutövare valdes tre verksamhetsområden ut bygglov, livsmedelstillsyn och serveringstillstånd. Nätverket har undersökt om politiska mål och tjänstegarantier finns formulerade för dessa tre områden samt för näringslivsverksamheten. Resultatet presenteras lite kort under respektive område. 7/33

8 4 Näringslivsverksamhet 4.1 Utgångspunkt och beskrivning Med begreppet näringslivsverksamhet avses sådana verksamheter som kommunen direkt eller indirekt finansierar (helt eller till viss del) och som har syftet att skapa gynnsamma förutsättningar för företag och näringsliv i kommunen. Här avses alltså verksamheter som har som huvuduppgift att stödja befintliga företag, samt främja etableringar och entreprenörskap. Försäljning av mark för näringslivsverksamhet medräknas inte. Det finns andra arbetsinsatser som kan knytas till näringslivsstöd, t.ex. det arbete som utförs av kommunalråd och kommunchef. Detta arbete har inte tagits med i undersökningen. Kommunerna investerar också i näringsfrämjande verksamheter, som bedrivs av andra aktörer där kommunen inte är huvudman, några exempel är Ung företagsamhet, Nyföretagarcentrum, Entreprenörsfabriken, Biotechvalley och Ideon Innovation. Dessa kostnader ingår i nedanstående sammanställning. 4.2 Mål Det finns stora variationer i hur kommunerna arbetar med näringslivsfrågor. Det syns inte minst när det gäller att styra och följa upp det arbete som sker. Ingen av kommunerna arbetar strukturerat med servicedeklarationer och liknande riktat till näringslivet. Det är också ovanligt med information till företagare översatt till andra språk än svenska. Kommunerna formulerar sina mål för näringslivsutvecklingen på följande sätt: Lund Goda förhållanden att etablera och driva företag i kommunen. Kommunen ska i dialog med företagen arbeta för att utveckla näringslivsklimatet i Lund. Att i samverkan med olika aktörer skapa förutsättningar för tillväxt i Skåne och i Öresundsregionen och därmed bidra till nya arbetstillfällen. Ett utökat samarbete med universitetet för att gemensamt verka för utökade satsningar på forskning och forskningsrelaterad utveckling samt goda förutsättningar för studenter. Strängnäs Kommunen har ett rikt och varierat näringsliv med god tillgång till arbete i kommunen Tierp Målet är att Tierps Kommun år 2015 ska vara en av Sveriges tio främsta tillväxtkommuner med ett bra företagsklimat jämfört med kommuner av samma storlek. Målet ska nås genom att basera näringslivsarbetet på sex strategiska huvudområden som syftar till att utveckla och stärka relationerna mellan kommunen och det lokala näringslivet. Uppsala Uppsala har ett bra företagsklimat. Med detta menas att Uppsala kommun bidrar till att skapa förutsättningar för att befintliga företag ska utvecklas och 8/33

9 nya etablera sig inom kunskapsintensiva framtidsbranscher samt service- och upplevelsenäring. Uppsala ska senast 2010 vara bland den främsta fjärdedelen av landets kommuner i Svenskt Näringslivs årliga mätning Resultat Resurser, uppgifter som ingår i näringslivsfunktionen Näringslivsverksamheten är i regel ingen stor verksamhet i kommunerna. Ändå är det av både vikt och intresse att studera vilka personella eller andra insatser kommuner gör för att främja näringslivsverksamheten. Eftersom verksamheten dessutom bedrivs i många olika organisationsformer och nätverk är det angeläget att kartlägga insatta resurser för att kunna se vilka resultat som åstadkoms. Gemensamt för nätverkets kommuner är att näringslivsfrågorna organiseras centralt som en enhet inom kommunstyrelsen. Näringslivsfrågorna hanteras i Strängnäs och Uppsala tillsammans med evenemang/marknadsföring och turism. Antalet anställda varierar mellan 1 och 5 heltidstjänster för näringslivsfrämjande åtgärder. Kommun Organisation Kompetens Lund Strängnäs Kommunstyrelsen - Näringslivsenhet Kommunstyrelsen - Näringsliv och företagande Näringslivschef, Näringslivsutvecklare Näringslivschef, Näringslivssekreterare, utvecklingsstrateg, turistsamordnare turistbyråansvarig Tierp Kommunstyrelsen Chef Medborgarservice och kundansvarig Uppsala Kommunstyrelsen - Näringsliv och marknad Näringslivsdirektör, Etableringsansvarig, näringslivsstrateg, projektledare kluster/företagsklimat, företagslots, marknadschef, marknadsstrateg, evenemangslots, projektledare kulturevenemang, marknadskoordinator 9/33

10 Kostnader Räkenskapssammandraget (RS) är en insamling av ekonomiska uppgifter från kommunerna efter varje bokslut. En kommunens samlade bokslut fördelas på kommunens olika verksamheter. I RS definieras näringslivsfrämjande åtgärder som alla former av riktade åtgärder, som kommunen vidtar för att främja näringslivet i kommunen. Däremot ingår inte kostnader för exempelvis marknadsföring och turism, som istället redovisas som turistverksamhet. Det gör att all verksamhet som redovisas i avsnittet ovan inte ingår i den ekonomiska redovisningen nedan. År 2009 Lund Strängnäs Tierp Uppsala Riket Näringslivsfrämjande åtgärder, kr/invånare (nettokostnad) (avser 2008) totalt tkr Källa RS 2009, Kostnader för näringslivsfrämjande åtgärder Arbetstillfällen i kommunen Förutsättningarna för att etablera ett företag är olika i kommunerna. Tillgång till arbetskraft, bostäder, verksamhetsmark och infrastruktur har stor betydelse för nya företagsetableringar. En stor och varierad arbetsmarknad ger möjlighet att hitta arbete för många yrkeskategorier. Hur många som arbetar i kommunen är ett sätt att mäta bärkraftigheten i kommunen. Här har vi använt SCBs mått för sysselsättning uttryckt i antalet kontrolluppgifter per år delat med invånare år. "Antal jobb" per 1000 invånare Lund Strängnäs Tierp Uppsala Källa: (SCB LSUM) antalet kontrolluppgifter i respektive kommun/ invånare år (2008) 10/33

11 Antal nystartade företag Att främja nyföretagande är ofta en uttalad målsättning for en kommunal näringslivsfunktion. Högt nyföretagande antas i förlängningen medföra fler bärkraftiga företag i en kommun. I detta avsnitt redovisas antalet nystartade företag, med helt ny verksamhet, i förhållande till kommunens befolkning år. Måttet ska fånga skillnader i benägenheten att starta nya företag mellan olika kommuner. Uppgifterna omfattar de företag som under år 2009 nyaktiverats som verksamhetsdrivande i SCB:s företagsregister. Företaget ska vara moms- och/eller arbetsgivarregistrerat och/eller beskattas för rörelse. Ett företag räknas som nystartat när verksamheten är helt nystartad eller om verksamhet har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Det är verksamhetsbegreppet som är det centrala när det gäller att avgöra om det rör sig om ett genuint nystartat företag eller ej. I nyetableringsstatistiken ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar. Skillnader mellan kommuner kan bero på skillnader i befolkningens sammansättning avseende ålder, kön och etnisk bakgrund men även näringslivsstruktur och befolkningsunderlag (marknadsstorlek) påverkar möjligheterna att starta nya företag. Kommun Antal nystartade företag Lund 825 Tierp 104 Uppsala Strängnäs 212 antal nystartade företag/ invånare, år 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Lund Strängnäs Tierp Uppsala Källa: Tillväxtanalys 1 - nyföretagande (2008) 1 Tillväxtanalys är ansvarig myndighet för Sveriges officiella statistik avseende internationella företag, nystartade företag och konkurser. 11/33

12 4.3.5 Vad tycker företagarna om kommunernas service? Näringslivsklimatet har stor betydelse för den kommunala utvecklingen. Det finns flera olika rankinglistor som bedömer kommuner och företagande utifrån olika tillväxtmått. Endast några få är riksomfattande medan flertalet listor är regionala och jämför bara de kommuner som finns inom området. Den som fått störst genomslagskraft i både massmedia och kommuner är Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. Studien omfattar samtliga kommuner i Sverige och bygger dels på en enkät till företagen, dels på statistiska variabler. Totalresultatet för varje kommun rankas därefter gentemot andra kommuner. I denna rapport har vi valt att endast använda nätverkskommunernas resultat för två frågor; vad tycker företagarna om kvalitén i kommunens service och vad är företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen. Företagarnas bedömning av kvalitén i kommunens service Kommunens service till företagen 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Lund Strängnäs Tierp Uppsala Källa Svenskt näringsliv Företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen Lund Strängnäs Tierp Uppsala Källa Svenskt näringsliv 12/33

13 Vad tycker företagarna att det är viktigt att kommunen arbetar med Kommunerna arbetar på olika sätt för att främja tillväxt. Huruvida det som görs är det som skattas högst av företagarna undersöks idag på olika sätt i kommunerna. Några nationella jämförelser förutom Svenskt näringslivs ranking finns dock inte. För att skapa en bild av vad företagarna anser är viktigt att kommunen arbetar med konstruerade nätverket en enkel enkät som Tierps kommun prövade. Företagarna där anser att de viktigaste områdena för kommunen att arbeta med är att marknadsföra kommunen, förenkla tillståndsgivningen och skapa mötesplatser för företagare. Stockholm Business Alliance (där Strängnäs och Uppsala ingår) anger på liknande sätt att det viktigaste är - Företagsklimatet attityder, servicenivåer, handläggningstider, företagsbesök, seminarier - Konkurrensfrågor - upphandling, utmanarrätt - Stöd till nyföretagande- kvinnor, invandrare, kommersialisering av innovationer - Tillgång till mark och lokaler i en variation av lägen, med kort framförhållning - Utveckling av fokusbranscher, Life science, cleantech, ICT, turism, handel, wellness, finansiering, nätverk för affärsutveckling, demonstrationsmiljöer, markandsföring - Stans varumärke och image- arenor, idrottsevenemang, kulturevenemang, vetenskapskongresser, bred samverkan Informationsgivning Nätverket har i tidigare rapporter med hjälp av en extern person låtit göra granskningar av kommunernas webbsidor ur ett medborgarperspektiv. När nätverket Väl Mätt arbetade med sin rapport om kommunernas näringslivsservice tog de fram ett antal frågeställningar att användas för granskning av kommunernas webbsidor ur ett företagarperspektiv. Frågeställningarna fokuserar på kommunernas information till företagare i kommunen, blivande företagare samt till företag intresserade av att etablera sig i kommunen. Tumstocken har låtit göra motsvarande granskning. Det är viktigt att se undersökningen som en ögonblicksbild och en färskvara eftersom förändringstakten är stor. Undersökningen fångar de eventuella brister som finns, samtidigt som den pekar på förbättringsområden för framtiden. Valet av frågor är givetvis styrande för resultatet. En helt annan uppsättning av frågor skulle ge ett annat resultat. Valet av frågor och svar har utgått från att de ska vara vanliga företagarfrågor som exempelvis ställs till kommunen via telefonsamtal. Webbsidorna har granskats av en extern person. Undersökningen genomfördes i april Informationssökningen på hemsidan var tidsbestämt till två minuter per fråga, för att därigenom få en respons på eventuella funktionsbrister i upplägg och layout. Den information som inte hittats inom tidsramen finns inte! Om informationen ändå finns, är den troligen så svår att hitta att företagaren inte lyckas. Varje fråga och svar presenteras separat med hjälp av färger där grön färg betyder att svaret på frågan finns. Gul färg om det delvis finns och röd om svaret saknas. = Inget svar, ger 0 poäng = Delvis svar, ger 1 poäng = Svar på frågan, ger 3 poäng 13/33

14 Informationsgranskning ur ett företagarperspektiv LUND STRÄNG NÄS TIERP UPPSALA 1.Finns en samlad beskrivning över den service som kommunen kan ge till företag/ företagare? 2.Finns beskrivet om vart man kan vända sig för att få information om kommunens service till företagare (med kontakt- uppgifter med namn, e-post och tel för bygglov, serveringstillstånd och miljötillstånd) 3.Finns information om markköp för byggnation av lokaler för näringsverksamhet? 4.Finns information om vart man vänder sig för att få information om exploatering av mark för nyetablering? 5. Finns information om vad ett bygglov, miljötillstånd och serveringstillstånd är och i vilka sammanhang de krävs? 6. Finns information om vilka underlag som behövs för att söka ett bygglov/miljötillstånd/ serveringstillstånd? 7. Finns information hur handläggningen av en bygglovsansökan går till? 8. Finns information om hur handläggningen av serveringstillstånd går till? 9. Finns information om hur handläggningen av ett miljötillstånd går till? 10. Finns information om hur lång tid en komplett ansökan om bygglov, serveringstillstånd och miljötillstånd tar för en företagare? 11. Finns information om vad ett bygglov, serveringstillstånd och miljötillstånd kostar? 12. Finns information om hur man överklagar ett beslut om bygglov, serveringstillstånd och miljötillstånd? 13. Finns servicedeklarationer/tjänstegarantier eller liknande som är riktade till företagare? 14. Finns information om vart man som företagare ska vända sig med synpunkter och ev. klagomål? (på kommunen och dess service) 15. Finns det en speciell beskrivning av service riktat till nya företagare? (ekonomiskt stöd, stöttning, service?) 16. Finns information om hur man kan komma åt information, utbildning och rådgivning om man vill starta ett företag? 17 Finns det möjlighet att hämta blanketter på hemsidan? (för ex olika tillstånd som bygglov, miljötillstånd, serveringstillstånd etc?) 18. Finns information om utbildningar och seminarier/föreläsningar riktade till företag? 19. Finns information om företagshotell/ företagsparker? Finns en samlad beskrivning av lokaltillgång för företag? Finns information om hur offentliga upphandlingar går till? 22. Finns information om stöd till enskilda företag i kommunen som kan sökas hos annan myndighet, exempelvis staten? 23. Finns fakta om ortens näringsliv? Finns länkar till företagsnätverk och/eller företagarorganisationer? Summa: max 72 poäng Andel % 68 % 71 % 60 % 83 % 14/33

15 4.4 Kommentar Rapporten redovisar kommunernas arbete med att främja det lokala näringslivet. Det är många olika omvärldsfaktorer, lokala, regionala, nationella och internationella, som påverkar företagens situation i en kommun. Därför är det många gånger svårt att avgöra vilken betydelse kommunens näringslivsfrämjande åtgärder har och vad resultatet blir av de resurser kommunen lägger på denna verksamhet. Resultatet i denna rapport visar på svårigheterna att dra slutsatser kring förhållandet mellan insatta resurser, verksamhetens resultat och aktörernas nöjdhet. Av nätverkets kommuner satsar Uppsala de största ekonomiska resurserna på näringslivsverksamheten, både i absoluta tal och i förhållande till folkmängden. Lund satsar minst. Däremot har Lund högst tillväxt beräknat i antal nystartade företag och arbetstillfällen per invånare. Företagarna i Lund är enligt Svenskt näringslivs undersökning nöjdast med den kommunala servicen och företagsklimatet av nätverkskommunerna. Vi kan konstatera att området är svårt att göra jämförelser inom. Kommunerna har olika förutsättningar vilket bidrar stark till de variationer som finns i en del av resultaten. Nätverket har trots detta tagit fram viktiga mått och resultat som är jämförbara. Resultatet får därför ses som en beskrivning av olikheter som gör det möjligt för kommunerna att ge inspiration och att lära av varandra. Informationsgranskningen visar en viss spridning mellan kommunerna. Uppsala utgör det goda exemplet. Alla kommuner har en riktad information kring Näringslivsservicen med en uttalad ambition att ge god service till företagare i kommunen. Hur denna service ser ut beskrivs i varierande grad på kommunernas webbsidor. Några gemensamma förbättringsområden finns i att tydligare beskriva hur handläggningen går till, hur man överklagar ett beslut och hur offentliga upphandlingar går till. Den ovan nämnda Väl mätt rapporten och några av de kommuner som ingår i det nätverket har också bidragit till att Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKL nu genomför en nationell webbgranskning av kommunernas webbsidor ur ett företagrperspektiv (där frågorna har utvecklats ytterligare). De genomför också en nationell tillgänglighetsmätning(telefon och e-post) ur ett företagarperspektiv. 15/33

16 5. Bygglov 5.1 Utgångspunkt och beskrivning Väntetid, kostnad och rättsäkerheten i besluten är tre viktiga faktorer för medborgare och företagare när de söker bygglov. Mätningen av väntetid omfattar tiden från det att den första handlingen/ ansökan om bygglov inkommit (registrering) till att expediering av beslut sker. För att se likheter och skillnader mellan kommunernas avgifter för bygglov har tre olika typfall används. Typfallen angående enbostadshus och uterum har tagits fram och använts i tidigare nätverk, bygglovet för handelsändamål har tagits fram av Tumstocken för att belysa företagarperspektivet. Nätverket har försökt belysa rättsäkerheten i fattade beslut genom att jämföra hur många beslut som överklagats och ändrats i högre i instans. När det gäller bygglov bör man beakta att det kan vara andra, än den sökande, ex grannar, som överklagar ett beslut. Slutligen har nätverket provat en modell för att jämföra kommunens tidsåtgång och kostnader för bygglovshanteringen. Nätverket vill påtala att resultatet bygger på en urvalsundersökning, det är inte alla beslut 2009 som undersökts utan de 10 första i varje månad. Detta är viktigt att ha i åtanke när man läser resultatet eftersom enskilda ärenden kan påverka resultatet mycket, speciellt när handläggningstiden för olika typer av bygglov jämförs. Den delen är mer att betrakta som ett exempel på hur man kan utveckla jämförelser för att se om det finns några skillnader i väntetid för ett bygglov för stora handelsobjekt och en mindre tillbyggnad på en villa. Så här går det till- en kort bakgrundsbeskrivning När bygglovsansökan inkommer registreras ett ärende. Handlingarna kontrolleras för eventuellt behov av komplettering, grannhörande eller annan remisshantering. Är ansökan komplett beslutas i bygglovsfrågan endera av delegat eller nämnd. 5.2 Mål Lund I Lund finns ett mål som säger att Alla planer, bygglovsbeslut, geografisk beslut i tillsyns- och fastighetsbildningsärenden och geografisk information ska levereras i rätt tid och vara av hög kvalité och präglas av service, kvalité och rättssäkerhet för medborgaren. Strängnäs I Strängnäs har nämnden beslutat att målet för handläggningstiden för bygglovärenden ska var som längst fem veckor från kompletta handlingar. Tierp Vad gäller tjänstegarantier/ servicedeklarationer är det endast Tierp som har det avseende bygglov. De har dessutom en ekonomisk kompensation om tiden inte uppfylls vilket generellt sett är ovanligt. Beslut om planenligt bygglov tas inom 5 veckor från den dag då kompletta handlingar har lämnats in. Om detta inte upp- 16/33

17 fylls ska kunden efter anmälan kompenseras genom 10 % rabatt på bygglovsavgiften. Uppsala I Uppsala ska 90 % av alla ansökningar som är kompletta, inte behöver remitteras och uppfyller kraven enligt PBL 3 kap vara beslutade inom fyra veckor. I 90 % av resterande ärenden ska en dokumenterad kontakt med förslag till fortsatt handläggning ha tagits inom fyra veckor. 5.3 Resultat Handläggningstid för ett bygglov Tiden är en viktig kvalitetsfaktor för medborgaren och företagaren när han/hon söker bygglov. Det är en av de första frågor man ställer sig, hur lång tid tar det innan jag kan börja bygga? Nätverket har valt att göra mätningen på två olika sätt, dels att mäta den totala väntetiden för den sökande från ansökan till att beslutet är fattat och expedierat, dels att mäta tiden från att alla handlingar/underlag som krävs för att kunna fatta ett beslut har inkommit till att beslutet expedierats. Vid undersökningen ombads kommunerna även noter om bygglovet avsåg ett handelsändamål över 500 kvm, en mindre tillbyggnad på max 40 kvm, en nybyggnad, enfamiljshus 150 kvm-300 kvm eller övrigt. Syftet med det var att se om det finns några skillnader i handläggningstid/väntetid för en företagare och medborgare. Plan- och bygglagen som styr bygglovhanteringen tar inte hänsyn till skillnaden mellan privatperson och näringsidkare. Urval Vid undersökningen av handläggningstiden för ett bygglov har nätverket gjort en urvalsundersökning. De 10 första besluten i varje månad under 2009 valdes ut i respektive kommun. Kommunerna ombads notera om besluten gällde ett privat ändamål eller handels/företagarändamål (med utgångspunkt i om sökanden uppgett personnummer eller organisationsnummer) samt om det var ett nämndbeslut eller ett beslut fattat av tjänsteman. De 120 beslut som undersöktes i varje kommunen fördelade sig enligt tabellen nedan. Uppsala har ej haft möjlighet att fördela bygglovsärendena på privat ändamål och handelsändamål/juridisk person. Utifrån urvalet De tio första besluten varje månad under 2009 exkluderades tyvärr nämndbeslut i de kommuner där nämndens sammanträden ligger sent i månaden, som i Strängnäs 17/33

18 Undersökta beslut Kommun Privat Handelsändamål Nämndbeslut Delegationsbeslut ändamål (Företagare) Lund Strängnäs Tierp Uppsala i.u i.u Av de 120 bygglovsbesluten är 29 % avsett för handelsändamål i Strängnäs medan det i Lund är 44 % av besluten som rör handelsändamål. Diagrammet nedan visar två olika tider för hur lång tid det tar att få ett bygglov. Dels redovisas tiden från det att den första handlingen/ ansökan om bygglov inkommit (registrering) till att expediering av beslut sker (hela stapeln). Vid undersökningen ombads kommunerna även att ange tiden från komplett handling till expediering(orange stapel)för att ge en bild av tiden den sökande bidrar till med exempelvis kompletteringar av handlingar. Jämförelse med andra nätverk finns endast för den totala väntetiden, från ansökan till expediering. Uppsala har den kortaste handläggningstiden av nätverkets kommuner med i genomsnitt 43 dagar från ansökan till expediering. Detta kan jämföras med andra nätverks resultat. Fyra nätverk har gjort motsvarande mätning och i dessa kommuner var genomsnittstiden 37 dagar. Spridningen i de 21 kommunerna låg mellan i genomsnitt 16 dagar och 62 dagar. I ett femte nätverk Storstadsnätverket var genomsnittstiden 98 dagar. 18/33

19 I Tierps tjänstegaranti utlovas att beslut om planenliga bygglov tas inom 5 veckor från den dag då kompletta handlingar har lämnats in, när vi tittar på resultatet av mätningen av handläggningstid från komplett handling till expediering har Tierp en genomsnittlig handläggningstid på drygt 6 veckor. Detta väcker en del funderingar. Vid mätningen angav kommunerna om besluten avsåg mindre tillbyggnad 40 kvm, nybyggnad enfamiljshus 150 kvm-300kvm, eller nybyggnad över 500 kvm eller övriga bygglov. Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i handläggningstiden beroende på omfattningen av byggnationen eller om man kunde se skillnader i om det var en vanlig medborgare som sökte eller ett företag. De olika typerna motsvarar de typfall som redovisas lite längre fram. För företagarna går det betydligt fortare att få ett bygglov i Strängnäs än i de andra kommunerna. Lund sticker ut genom att ha tre gånger så lång handläggningstid för bygglov av enfamiljshus. Detta beror på att två av de aktuella ärendena legat vilande hos sökanden mycket lång tid, vilket i sin tur resulterat i en total tid på i 671 dagar respektive 308 dagar. En fråga som väckts i nätverket är- varför dröjer en del både medborgare och företagare, så länge med att komplettera sina handlingar, är bygget inte så angeläget? Eller är det svårt att förstå vad som ska kompletteras, hur ritningar ska se ut etc? Skulle kommunen kunna bli bättre på information och rådgivning för att minska sin totala handläggningstid? 19/33

20 5.3.2 Tid och kostnader för bygglov Hur mycket tid lägger kommunen på ett bygglovsärende? Och vad kostar ett bygglovärende? Nätverket har bett verksamheten ta fram det totala antalet bygglov under 2009, årsarbetstiden för kommunens bygglovshandläggare samt den totala lönesumman, inklusive personalomkostnader. Så här har vi räknat: Årsarbetstiden för heltid har beräknats till 260 dagar x 8 tim = 2080 tim. Flera av kommunernas handläggare arbetar med olika ärendetyper, bl.a. bygglov och bygganmälan. En uppskattning har gjorts av hur stor del av varje tjänst som kan hänföras till enbart bygglov. I detta sammanhang har vi även tagit med ren administration av byggloven, vilket i sig inte är samma sak som handläggning. Tid för administration har beräknats till: 2 x 832= 1664 tim Lönekostnad har redovisats inkl sociala avgifter samt semestertillägg Lund Strängnäs Tierp Uppsala Antal bygglov 1093 st 762 st 236 st 1245 st Timmar per bygglov 8,9 tim 9,7 tim 16 tim 15,6 tim Kostnad kronor per bygglov 2052 kr kr kr kr 8 andra kommuner har också tittat på tiden per bygglov, inklusive storstäderna. I dessa 8 kommuner är den genomsnittliga tiden 7,3 timmar/bygglov med en spridning mellan som lägst 4,4 timmar i Göteborg och 10,5 timmar i Tomelilla Vad kostar ett bygglov för medborgare och företagare? Varje kommun har gjort en beräkning av vad ett bygglov för en normalvilla samt ett uterum kostar i avgift för medborgaren samt vad ett bygglov för en företagare kostar för en nybyggnad av lokal för handelsändamål. Tre olika underlag användes vid beräkningarna. Kommunerna har särredovisat avgift för bygganmälan och avgift för bygglov i sina beräkningar. Lite bakgrund till bygglovsavgifter Taxan för bygglovsavgift är en faktor av grundbelopp, handläggningsfaktor och objektsfaktor. Grundbeloppets storlek, i kronor, är beroende på kommunens politiskt beslutade självfinansieringsgrad, det vill säga om delar av verksamheten skall vara skattefinansierad eller helt självfinansierad. Sveriges kommuner och landstings anvisningar för tillämpning av objektsfaktorer och handläggningsfaktorer är omfattande och detaljerade, varför kommunala taxor oftast är förenklade och mer hanterbara. Det innebär att avgiften kan variera mellan kommunerna. Taxan är inte uppbyggd på ett sådant sätt att den direkt tar hänsyn till näringsidkare eller enskild medborgare. De tre typfallen 1. Nybyggnad av ett enbostadshus Bygglovsansökan avser nybyggnad inom detaljplan. Förslaget följer planens bestämmelser, inga remisser behöver skickas. Avgiftsgrundande yta är 175 m 2. 20/33

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Inledning Ett levande näringsliv ger arbete, trygghet och underlag till service. Därför vill kommunen

Läs mer

Taxa för tillsyn/tillstånd alkohol, tobak och receptfria

Taxa för tillsyn/tillstånd alkohol, tobak och receptfria 1 (5) Typ: Taxa Giltighetstid: Tills vidare Version: 1.0 Fastställd: KF 2015-02-25, 9 Uppdateras: Taxa för tillsyn/tillstånd alkohol, tobak och receptfria läkemedel Innehållsförteckning 1. Inledande bestämmelser

Läs mer

Taxa för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen i Täby kommun

Taxa för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen i Täby kommun Taxa för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen i Täby kommun Taxan gäller från och med den 1 januari 2013 Fastställd av Täbys kommunfullmäktige 2012-11-26, 141 med stöd av

Läs mer

JÄMFÖRELSERAPPORT. Måttbandet. mäter. Miljö-, Bygg- och Plannyckeltal

JÄMFÖRELSERAPPORT. Måttbandet. mäter. Miljö-, Bygg- och Plannyckeltal JÄMFÖRELSERAPPORT Måttbandet mäter Miljö-, Bygg- och Plannyckeltal En jämförelse av kommunens miljö-, bygg- och planverksamhet ur ett brukar- och medborgarperspektiv Deltagande kommuner: Luleå,, Skellefteå,,,,,

Läs mer

TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN ENLIGT ALKOHOLLAGEN OCH TOBAKSLAGEN

TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN ENLIGT ALKOHOLLAGEN OCH TOBAKSLAGEN Styrdokument Dokumenttyp: Taxa Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2013-12-16 204 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Årligen TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN ENLIGT

Läs mer

Bilaga 6 Taxa för tillsyn inom Alkohollagen, Tobakslagen, Lotterilagen samt Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel

Bilaga 6 Taxa för tillsyn inom Alkohollagen, Tobakslagen, Lotterilagen samt Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Bilaga 6 Taxa för tillsyn inom Alkohollagen, Tobakslagen, Lotterilagen samt Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Taxa för prövning och tillsyn Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller för avgifter

Läs mer

Dnr MN12/23. Taxa för Nyköpings kommuns offentliga kontroll av livsmedel. Antagen av Miljönämnden 2012-09-24

Dnr MN12/23. Taxa för Nyköpings kommuns offentliga kontroll av livsmedel. Antagen av Miljönämnden 2012-09-24 Dnr MN12/23 Taxa för Nyköpings kommuns offentliga kontroll av livsmedel Antagen av Miljönämnden 2012-09-24 Dnr MN12/23 2/6 Taxa för Nyköpings kommuns offentliga kontroll av livsmedel Inledande bestämmelser

Läs mer

Taxa för miljötillsyn och livsmedelskontroll inom Stockholms stad. Miljöförvaltningen

Taxa för miljötillsyn och livsmedelskontroll inom Stockholms stad. Miljöförvaltningen Taxa för miljötillsyn och livsmedelskontroll inom Stockholms stad Miljöförvaltningen 2015 Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tillsyn över verksamheter som kan påverka vår miljö och människors hälsa. Ni

Läs mer

Bygglovshantering. Krokoms kommun. Revisionsrapport. Datum Maj-Britt Åkerström Certifierad kommunal revisor

Bygglovshantering. Krokoms kommun. Revisionsrapport. Datum Maj-Britt Åkerström Certifierad kommunal revisor Bygglovshantering Krokoms kommun Revisionsrapport Datum 11-03-09 Maj-Britt Åkerström Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING MED REVISIONELL BEÖDMNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1

Läs mer

Bygglov, detaljplan och livsmedelstillsyn

Bygglov, detaljplan och livsmedelstillsyn Bygglov, detaljplan och livsmedelstillsyn En jämförelse av kommunens bygg- och miljöarbete ur ett medborgarperspektiv Nätverk Femklövern Deltagande kommuner: Gnesta, Håbo, Knivsta och Trosa 2009-01-07

Läs mer

INSIKT. 8 av 10. företag. en SERVICEmätning av kommunens företagskontakter

INSIKT. 8 av 10. företag. en SERVICEmätning av kommunens företagskontakter Inbjudan att delta i en undersökning om företagens upplevelse av din kommuns service 8 av 10 företag har någon gång kontakt med kommunen. INSIKT en SERVICEmätning av kommunens företagskontakter En undersökning

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn

Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn Vänersborgs kommun Revisionsrapport Juli 2012 Henrik Bergh Uppdrag och genomförande... 3 Sammanfattning... 3 Förslag till

Läs mer

Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet

Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet Taxa 2014-12-17 Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet Dnr BMN 2014/89 Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet antagen av Kommunfullmäktige 2011-12-19 187 med justering beslutad

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Sammanfattning Miljö och bygg Ove Johansson, verksamhetschef "Vi är mycket stolta över att vi lyckades med nämndens mål för bra bemötande och tillgänglighet. Det gav

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Skåne län Kommunens del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (183) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Gotlands län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Gotlands län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Gotlands län Kommunens del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (54) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade

Läs mer

Serveringstiderna i de stadigvarande serveringstillstånden fördelar sig enligt följande:

Serveringstiderna i de stadigvarande serveringstillstånden fördelar sig enligt följande: Bilaga till Dnr: VoO.2014.0016 1 (5) 2015-02-03 Vård och Omsorg Marcus Strömberg Tillsynsplan 2014- Uppföljning Alkoholservering I Eslövs kommun fanns vid årsskiftet 2013/2014, 28 stadigvarande serveringstillstånd.

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2011:12 Taxa för miljö- och hälsoskyddsnämndens kontroll inom livsmedels- och foderlagstiftningen Kommunfullmäktiges beslut den 12 december

Läs mer

Tillsynsplan 2014. Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27

Tillsynsplan 2014. Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27 Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27 Vård och Omsorg Anette Borglin Tillsynsplan 2014 Plan för Eslövs kommuns tillsyn över servering av alkoholdrycker och folköl enligt alkohollagen, tobaksförsäljning enligt

Läs mer

Taxa Offentlig kontroll av livsmedel

Taxa Offentlig kontroll av livsmedel Taxa Offentlig kontroll av livsmedel Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-11-24 120 Taxa för Torsås kommuns offentliga kontroll av livsmedel Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Torsås

Läs mer

LIDINGÖ STADS FÖRFATTNINGSSAMLING F 49 / 2015 TAXA FÖR SERVERINGSTILLSTÅND OCH TILLSYN ENLIGT ALKOHOLLAGEN

LIDINGÖ STADS FÖRFATTNINGSSAMLING F 49 / 2015 TAXA FÖR SERVERINGSTILLSTÅND OCH TILLSYN ENLIGT ALKOHOLLAGEN LIDINGÖ STADS FÖRFATTNINGSSAMLING F 49 / 2015 TAXA FÖR SERVERINGSTILLSTÅND OCH TILLSYN ENLIGT ALKOHOLLAGEN antaget av kommunfullmäktige den 14 december 2016 och gällande från den 1 januari 2016 1 Denna

Läs mer

Taxa för kommunens offentliga kontroll av livsmedel

Taxa för kommunens offentliga kontroll av livsmedel Taxa för kommunens offentliga kontroll av livsmedel Godkänd av kommunfullmäktige den 30 november 2009, 166. Ändring i 11 samt timavgift och basmånad för indexuppräkning beslutad av kommunfullmäktige den

Läs mer

Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun

Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun Revisionsrapport Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun 2010-08-25 Erland Gustafsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Taxa för livsmedelskontroll

Taxa för livsmedelskontroll Antagen: KF 271/2009 Taxa för livsmedelskontroll Senast indexreglerad av miljö- och hälsoskyddsnämnden 263/2012, att gälla fr o m 2013-01-01. 1 KAP INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Denna taxa gäller avgifter för

Läs mer

Taxa för Grums kommuns offentliga kontroll av efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen

Taxa för Grums kommuns offentliga kontroll av efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen TAXA FÖR KONTROLL ENLIGT LIVSMEDELSLAGEN Datum Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad datum Paragraf 127 1(5) Taxa för Grums kommuns offentliga kontroll av efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen 2(5)

Läs mer

Tillsyn enligt alkohol och tobakslagen i Örebro kommun

Tillsyn enligt alkohol och tobakslagen i Örebro kommun 1(6) Caroline Olsson Direkt: 019-19 35 63 caroline.olsson@lansstyrelsen.se Fax: 019-19 30 24 Tillståndsenheten Box 341 45 701 35 Örebro Tillsyn enligt alkohol och tobakslagen i Örebro kommun Inledning

Läs mer

Taxa för offentlig kontroll av livsmedel och handel med vissa receptfria läkemedel

Taxa för offentlig kontroll av livsmedel och handel med vissa receptfria läkemedel Bygg- och miljöenheten Diarienr: 2013-00015, antagen av KF 13-03-27 40 Taxa för offentlig kontroll av livsmedel och handel med vissa receptfria läkemedel 2(6) Innehållsförteckning 1 Inledande bestämmelser...3

Läs mer

Tillsynsplan för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet 2015

Tillsynsplan för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet 2015 Tjänsteutlåtande Chef 2014-11-14 Anne-Charlotte Glantz 08-590 973 72 Dnr: anne-charlotte.glantz@upplandsvasby.se MHN/2014:78 10052 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tillsynsplan för miljö- och hälsoskyddsnämndens

Läs mer

1(11) Kontrollplan 2015-2017 Kontrollområde: Livsmedel. Styrdokument

1(11) Kontrollplan 2015-2017 Kontrollområde: Livsmedel. Styrdokument 1(11) Kontrollområde: Livsmedel Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Kontrollplan Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-10-06 168 Dokumentansvarig Verksamhetschef samhällsbyggnad Reviderad av 3(11) Innehållsförteckning

Läs mer

Tillsynsplan 2013. Alkoholservering

Tillsynsplan 2013. Alkoholservering Tillsynsplan 2013 Tillsynsplan för Eslövs kommuns tillsyn över servering av alkoholdrycker enligt alkohollagen, tobaksförsäljning enligt tobakslagen samt försäljning av vissa receptfria läkemedel. Alkoholservering

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Nykvarns kommun, / Taxa för Bygg-och miljönämndens offentliga kontroll och övriga kostnader inom livsmedels- och foderlagstiftningen

Nykvarns kommun, / Taxa för Bygg-och miljönämndens offentliga kontroll och övriga kostnader inom livsmedels- och foderlagstiftningen Nykvarns kommun, / Taxa för Bygg-och miljönämndens offentliga kontroll och övriga kostnader inom livsmedels- och foderlagstiftningen Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2013, 118 Nykvarns kommun,

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Blekinge län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Blekinge län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Blekinge län Kommunens del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (86) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn

Läs mer

Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet

Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet Datum 2014-01-16 Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2011-10-20, 206 Kommunfullmäktige 2011-12-20, 152 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2013-10-24, 154

Läs mer

Taxa för Övertorneå kommuns offentliga kontroll av livsmedel

Taxa för Övertorneå kommuns offentliga kontroll av livsmedel 1 Taxa för Övertorneå kommuns offentliga kontroll av livsmedel Nedanstående taxa följer Sveriges kommuner och landstings underlag 2013-06-20. Underlag för utformning av taxa för offentlig kontroll av livsmedel.

Läs mer

Taxebestämmelser avseende servering av alkohol samt försäljning av folköl, tobak och läkemedel

Taxebestämmelser avseende servering av alkohol samt försäljning av folköl, tobak och läkemedel Taxebestämmelser avseende servering av alkohol samt försäljning av folköl, tobak och läkemedel 1) Denna taxa gäller avgifter för Vård- och omsorgsnämndens kostnader för prövning av ansökan om serveringstillstånd

Läs mer

Nya avgifter för den kommunala livsmedels- och foderkontrollen.

Nya avgifter för den kommunala livsmedels- och foderkontrollen. Nya avgifter för den kommunala livsmedels- och foderkontrollen. Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden föreslår att Kommunfullmäktige ska besluta att med stöd av 6,14 Förordning om avgifter för kontroll

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Länsrapport 2012 Hallands län

Länsrapport 2012 Hallands län Länsrapport 2012 Hallands län Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) 3.1. 1. Kommunens namn Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Kommunens namn: Falkenbergs kommun Halmstads

Läs mer

Tillsyn enligt alkohol och tobakslagen i Nora kommun

Tillsyn enligt alkohol och tobakslagen i Nora kommun 1(7) Caroline Olsson Direkt: 019-19 35 63 caroline.olsson@lansstyrelsen.se Fax: 019-19 30 24 Socialnämnden Tingshuset 713 80 Nora Tillsyn enligt alkohol och tobakslagen i Nora kommun Inledning Kommunerna

Läs mer

Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014

Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014 Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014 Ur ett brukar- och medborgarperspektiv SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2015-09-07 Sammankallande Elizabeth Lindholm Hahne utredare Haninge E-post: elizabeth.hahne@haninge.se

Läs mer

Länsrapport 2012 Hallands län

Länsrapport 2012 Hallands län Länsrapport 2012 Hallands län Kommunernas del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2.1. 1. Kommunens namn Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Kommunens namn: Falkenberg

Läs mer

Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622)

Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) Här är den enkät som avser länsstyrelsens tillsyn enligt alkohollagen under 2011

Läs mer

Division Social omsorg. TILLSYNSPLAN Serveringstillstånd NYKÖPINGS KOMMUN ÅR 2014. Division Social omsorg Socialnämnden 2013-12-19

Division Social omsorg. TILLSYNSPLAN Serveringstillstånd NYKÖPINGS KOMMUN ÅR 2014. Division Social omsorg Socialnämnden 2013-12-19 Division Social omsorg TILLSYNSPLAN Serveringstillstånd NYKÖPINGS KOMMUN ÅR 2014 Division Social omsorg Socialnämnden 2013-12-19 1 Innehåll Bakgrund... 2 Syfte med tillsynsverksamheten enlig alkohollagen...

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (140) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn över

Läs mer

2017 Taxa för miljötillsyn och livsmedelskontroll. inom Stockholms stad. Miljöförvaltningen

2017 Taxa för miljötillsyn och livsmedelskontroll. inom Stockholms stad. Miljöförvaltningen 2017 Taxa för miljötillsyn och livsmedelskontroll inom Stockholms stad Miljöförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tillsyn över verksamheter som kan påverka vår miljö och människors hälsa. Ni

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd enligt alkohollagen

Riktlinjer för serveringstillstånd enligt alkohollagen RIKTLINJER SOCIALNÄMNDEN socialnämnden Riktlinjer för serveringstillstånd enligt alkohollagen RIKTLINJE antas av socialnämnden Riktlinjer säkerställer riktigt agerande och god kvalitet i stadens arbete.

Läs mer

Bilaga till Dnr: VoO (5)

Bilaga till Dnr: VoO (5) Bilaga till Dnr: VoO.2014.0051 1 (5) 2014-01-27 Vård och Omsorg Anette Borglin Uppföljning av Tillsynsplan 2013 Alkoholservering I Eslövs kommun fanns, vid årsskiftet 2012/2013, 30 stadigvarande serveringstillstånd.

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Taxa för Uppvidinge kommuns offentliga kontroll av livsmedel

Taxa för Uppvidinge kommuns offentliga kontroll av livsmedel Taxa för Uppvidinge kommuns offentliga kontroll av livsmedel Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Uppvidinge kommuns kostnader för offentlig kontroll, prövning och registrering enligt

Läs mer

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Inledning Att få företag att etablera sig och växa i Nordmalings kommun är angeläget. Företagande driver tillväxt,

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm Arbetsmarknadsförvaltningen Utveckling- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-12-08 Handläggare Rebecka Hagman Telefon: 08-508 356 03 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

1(7) Taxa för handläggning och tillsyn av ärenden enligt alkohollagen, tobakslagen samt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel.

1(7) Taxa för handläggning och tillsyn av ärenden enligt alkohollagen, tobakslagen samt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. 1(7) Taxa för handläggning och tillsyn av ärenden enligt alkohollagen, tobakslagen samt lagen om handel Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Taxa Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 193 Dokumentansvarig

Läs mer

TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN ENLIGT LIVSMEDELS- OCH FODERLAGSTIFTNINGEN

TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN ENLIGT LIVSMEDELS- OCH FODERLAGSTIFTNINGEN TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN ENLIGT LIVSMEDELS- OCH FODERLAGSTIFTNINGEN Bygg- och miljönämnden Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2014-04-23 63 Indexuppräknad BMN 2014-533 119 Giltighetstid

Läs mer

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY 2015-06-10 Antagen av Kommunfullmäktige 2015.407.140 KS 162/2015 1(5) Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet

Läs mer

Taxa för offentlig kontroll av livsmedel

Taxa för offentlig kontroll av livsmedel Taxa Taxa för offentlig kontroll av livsmedel Antagen av kommunfullmäktige 119/2015 att gälla från den 1 januari 2016 att nuvarande taxa, fastställd av kommunfullmäktige 99/2014 upphör att gälla från samma

Läs mer

tillsynsplan över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen i Ljusdals kommun

tillsynsplan över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen i Ljusdals kommun Ljusdals Kommun tillsynsplan över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen i Ljusdals kommun Gäller från och med 2015-01-01 ljusdal.se Alkohollagen är

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Länsrapport 2012 Jönköpings län

Länsrapport 2012 Jönköpings län Länsrapport 2012 Jönköpings län Kommunernas del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2.1. 1. Kommunens namn Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Södermanlands län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen

Läs mer

Avgifter för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622)

Avgifter för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2015-03-31 Nämnden för arbete och välfärd Avgifter för och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) beslut Nämnden för arbete och välfärd beslutar att anta förslaget till nya er och hos kommunfullmäktige

Läs mer

TAXA. för Vansbro kommuns. offentliga kontroll av Livsmedel

TAXA. för Vansbro kommuns. offentliga kontroll av Livsmedel TAXA för Vansbro kommuns offentliga kontroll av Livsmedel Taxan gäller fr.o.m. 1 januari 2015 Fastställd av kommunfullmäktige i Vansbro kommun 2014-12-22 KF 131 Diarienummer KS 2014/628 Taxa för Vansbro

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 VGR Göteborg Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen

Läs mer

Avgifter/taxa för tillsyn och kontroll av alkohol, folköl, tobak samt receptfria läkemedel

Avgifter/taxa för tillsyn och kontroll av alkohol, folköl, tobak samt receptfria läkemedel Dnr KK14/579 SN14/11 MN14/22 Avgifter/taxa för tillsyn och kontroll av alkohol, folköl, tobak samt receptfria läkemedel Antagen av kommunfullmäktige 2015 Gäller från och med 2015-03-01 Dnr 2/8 1. Inledande

Läs mer

Tillsyn enligt alkohollagen i Örebro kommun

Tillsyn enligt alkohollagen i Örebro kommun 1(6) Hanna Bergström Direkt: 010-224 86 02 hanna.bergstrom@lansstyrelsen.se Örebro kommun Socialnämnd Öster 701 35 Örebro Tillsyn enligt alkohollagen i Örebro kommun Beslut Länsstyrelsen har uppmärksammat

Läs mer

Tillsynsplan enligt alkohollagen

Tillsynsplan enligt alkohollagen Datum 2013-01-02 Handläggare SN Tillsynsplan enligt alkohollagen En tillsynsplan är ett hjälpmedel för kommunen i en effektivare tillsyn av restauranger med serveringstillstånd. Den ska hjälpa till med

Läs mer

Mål och budget 2015-2017

Mål och budget 2015-2017 Bilaga 1 Mål och budget 2015-2017 Myndighetsnämnden 2014-09-04 Rev. 2014-09-08 1 Ordförande: Matz Ericson (S) Förvaltningschef: Stefan Larsson Sammanfattning År 2015 Karlskoga och Storfors kommuner har

Läs mer

Taxa Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag

Taxa Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag Taxa Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. Ändringslogg

Läs mer

Plan, Bygg och Miljö

Plan, Bygg och Miljö Plan, Bygg och Miljö En jämförelse av kommunens plan-, bygg- och miljöarbete ur ett medborgarperspektiv Nätverk Mellannyckeln Deltagande kommuner: Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten Krokoms kommun 17 november 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 8 1

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Örebro län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Blekinge län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Beslut i nämnden: 32/14 2014-05-14, Dnr SRMH: 2014-1.54

Verksamhetsplan 2015. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Beslut i nämnden: 32/14 2014-05-14, Dnr SRMH: 2014-1.54 Verksamhetsplan 2015 Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Beslut i nämnden: 32/14 2014-05-14, Dnr SRMH: 2014-1.54 Innehållsförteckning Nämndens ansvar och uppgifter... 3 Utvecklingsområden... 3

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Hallands län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen

Läs mer

Handlingsplan. Förenkla helt enkelt 2013 2014

Handlingsplan. Förenkla helt enkelt 2013 2014 Handlingsplan Förenkla helt enkelt 2013 2014 Förankring Samverkan Inköp och upphandling Service och information Handlingsplan Förenkla helt enkelt 2013 2014 Forshaga kommun påbörjade under 2012 en process

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Västernorrlands län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Västmanlands län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Jönköpings län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen

Läs mer

Länsrapport 2012 Dalarnas län

Länsrapport 2012 Dalarnas län Länsrapport 2012 Dalarnas län Kommunernas del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2.1. 1. Kommunens namn. Kommunens namn: Älvdalen Älvdalens Kommun Avesta Avesta Borlänge Jonas

Läs mer

Livsmedelsverksamhet anmälan om registrering

Livsmedelsverksamhet anmälan om registrering Livsmedelsverksamhet anmälan om registrering Vanliga frågor och svar Fråga 1: Behövs verkligen en registrering? Företaget säljer ju så lite. Svar: Ibland är det svårt att avgöra om en verksamhet är ett

Läs mer

Taxa inom miljöbalkens område för miljönämndens verksamhet

Taxa inom miljöbalkens område för miljönämndens verksamhet Miljönämndens arbetsutskott 2011 09 08 34 1 Dnr 2011 1791 Taxa inom miljöbalkens område för miljönämndens verksamhet Bilaga: Taxa inom miljöbalkens (SFS 1998:808) område gällande miljönämndens verksamhet

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Dalarnas län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner Jämtlands län

Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner Jämtlands län Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner 2012 Jämtlands län Förekomsten av en företagslots/en väg in Kommuner som har en företagslots/en väg in Företagslots / En väg in Sverige

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 VGR Skaraborg Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen

Läs mer

Information om att ansöka om serveringstillstånd

Information om att ansöka om serveringstillstånd Information om att ansöka om serveringstillstånd Detta är en information framtagen av Vingåkers kommun 2013-08-01 för dig som vill veta mer om att ansöka om serveringstillstånd för alkoholhaltiga drycker.

Läs mer

Taxor och avgifter 2016

Taxor och avgifter 2016 Taxor och avgifter 2016 Socialnämnden Förslaget på nya avgifter inför 2016 innebär en mindre höjning av avgifterna. Matavgifterna höjs med 2%. Hyran på särskilt boende höjs med 100 kr/mån (2,4%). Tillsynsavgifterna

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Gävleborgs län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen

Läs mer

TAXA. för Vansbro kommuns arbete enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Gäller fr.o.m.

TAXA. för Vansbro kommuns arbete enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Gäller fr.o.m. TAXA för Vansbro kommuns arbete enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Gäller fr.o.m. 2014-02-02 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-01-27, beslut KF 14 Allmänna

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme

Underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme Underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme FÖR KOMMUNALA TAXOR AVSEENDE MILJÖBALKEN SAMT PLAN- OCH BYGGLAGEN BETAVERSION, JUNI 2014 Underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme,

Läs mer

Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område

Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område 2013-08-28 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/516-406 Kommunstyrelsen Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 Miljönämnden

Verksamhetsberättelse 2014 Miljönämnden Verksamhetsberättelse 2014 är en myndighetsnämnd som arbetar med Miljöskydd Hälsoskydd Livsmedelskontroll inklusive kontroll av animaliska biprodukter Tillsyn av försäljning av folköl och tobak samt kontroll

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND KOMMUNALA RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN AVSEENDE SERVERINGSTILLSTÅND Enligt 8 kap 9 alkohollagen (2010:1622) ska kommunen tillhandahålla riktlinjer för tillämpningen

Läs mer

Serveringstillstånd. Vad behöver företagen veta inför en ansökan och hur kan din kommun informera på sin webbplats?

Serveringstillstånd. Vad behöver företagen veta inför en ansökan och hur kan din kommun informera på sin webbplats? 1 Serveringstillstånd Vad behöver företagen veta inför en ansökan och hur kan din kommun informera på sin webbplats? Det är ofta hos kommunen som företagen möter regelverken i sin vardag 2 Många av regelverken

Läs mer

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden 2012-2015 171 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 Verksamhetsplan Sidan 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Nationella förutsättningar...

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Kronobergs län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen

Läs mer