HABILITERINGSPROGRAM CEREBRAL PARES

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HABILITERINGSPROGRAM CEREBRAL PARES"

Transkript

1 HABILITERINGSPROGRAM CEREBRAL PARES Antaget inom barn- och ungdomshabiliteringen reviderad

2 BAKGRUND... 1 SYFTE... 2 MOTORIK... 3 När barnet behöver rörelseträning... 3 Vardagsträning är basen... 3 Nätverksbaserad intensivträning mot funktionella mål Nätet 3 Ortoser/korsetter... 3 Styrketräning... 3 När i livet ska träning ske?... 3 Olika synsätt på träning... 4 Smärta... 4 CPUP... 4 Ortoped/spasticitet/hand-mottagning... 5 Om barnet behöver hjälpmedel... 5 INLÄRNING... 6 SYN... 7 KOMMUNIKATION... 8 Vad kan föräldrar göra för att stimulera sitt barns språkutveckling?... 8 ÄTANDE OCH ORALMOTORIK... 9 ÖVRIGT Hörsel Luftvägar Mage-tarm Urinvägar Sömn ÖVERSIKT HAB-PROGRAM... 11

3 BAKGRUND Cerebral pares (CP) är benämning på en grupp av bestående tillstånd av avvikande motorisk utveckling, som leder till inskränkt aktivitetsförmåga och som orsakas av icke progressiva störningar som skett i den omogna hjärnan, från tiden före förlossningen upp till två års ålder. Det är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Ofta kan inte en definitiv diagnos sättas förrän vid flera års ålder. CP delas in i tre huvudtyper efter neurologiska symptom och efter huvudsaklig lokalisation i kroppen, unilateral eller bilateral. A. Spasticitet innebär ökad muskelspänning, särskilt vid snabba rörelser. Ofta tillkommer muskelsvaghet och svårigheter att samordna kroppsrörelser. Detta kan leda till att felställningar i leder uppstår. Vid - spastisk unilateral (hemiplegi) finns symptomen i ena sidans arm och ben - spastisk bilateral finns symptom i både armar och ben (vid diplegi mest i benen och vid tetraplegi den mest påtagliga påverkan i armarna) B. Dyskinesi betyder avvikande styrning av rörelser: - Dystoni ger växlingar i muskelspänning - Choreo-atetos ger ofrivilliga rörelser C. Ataxi innebär okoordinerade rörelser och nersatt balans. Problem med viljemässiga rörelser och balanskontroll är själva kärnsymtomet vid CP och finns i varierande grad hos alla barn, ungdomar och vuxna med diagnosen. Utifrån grovmotorisk funktion klassificeras graden av skada med Gross Motor Function Classification System, GMFCS I-V och utifrån handfunktion med Manual Ability Classification System, MACS I-V. Det motoriska funktionshindret är ofta kopplat till nersatt funktion av känsel, perception, begåvning, kommunikation och beteende/socialt samspel, till krampsjukdom och till sekundära muskuloskeletala problem, exempelvis smärta. Bille B, Olow I. Barnhabilitering, s Aicardi J. (2009). Diseases of the nervous system in childhood. The definition and Classification of Cerebral Palsy. Dev Med Child Neurol Feb; Suppl 109. Gross Motor Function Classification System expanded & Revised (GMFCS-E&R). Manual Ability Classification System for children with cerebral palsy 4-18 years (MACS). Cerebral pares hos barn och ungdomar Regionalt vårdprogram, Stockholms läns landsting. 1

4 SYFTE Som en grund för Habiliteringens arbete i kontakt med alla barn, ungdomar och familjer finns det arbetssätt som kallas för Individuell planering IP som ger möjlighet att ta reda på aktuella behov, ge bättre möjlighet att se helheten och ge förutsättning till ökad delaktighet. Syftet med detta speciella program för CP är att som ett komplement till arbetet enligt IP - ge möjlighet till kvalitetssäkring av de insatser som erbjuds, - aktivt leta efter problem/symptom som kan förekomma speciellt vid CP, och som kan förebyggas eller mildras, - så tidigt som möjligt upptäcka specifika problem/symptom som ibland förekommer vid CP, för att då ge så adekvat behandling som möjligt. Individuell Plan. Välj Handikappverksamhet Barn- och ungdomshabilitering Individuell plan. 2

5 När barnet behöver rörelseträning MOTORIK Många barn med cerebral pares behöver extra stöd i sin motoriska utveckling. Barnets sjukgymnast fungerar som handledare för föräldrar och personal i förskola och skola, för att förebygga sekundära effekter i skelett, senor, muskler och för att träna/stimulera nya funktioner. För barn med cerebral pares kan det även vara aktuellt med kontakter med sjukgymnaster som är specialinriktade på - Ortopediska frågor - Arm och handfunktion Vardagsträning är basen Genom att använda vardagliga situationer som då barnet leker, äter eller tar av och på kläder kan man få det stora antal upprepningar som behövs för att inlärning ska ske. Nätverksbaserad intensivträning mot funktionella mål Nätet Ibland kan man uppleva att den vardagliga motoriska stimulansen inte är tillräcklig för barnet och att man under en begränsad period vill satsa på att jobba intensivt mot ett tydligt mål. För förskolebarn erbjuder vi då en modell som baseras på att med stöd av nätverket intensivt träna mot mål som gemensamt formulerats av barnet, föräldrar, habiliteringspersonal och övriga personer i barnets omgivning. Att formulera mål som är funktionella och att träna vardagsaktiviteter i närmiljön är ett sätt att öka motivation och ger förutsättningar för många upprepningar och goda inlärningssituationer. Handledning sker i grupp eller enskilt med träff på habiliteringen en gång i veckan under 6-8 veckor, en period per år. För skolbarn (7-12 år) som själva är motiverade och som med stöd kan formulera egna mål kring aktiviteter i vardagen och som är lämpliga att träna intensivt i en grupp, erbjuds en vecka/år på sommarlovet. Träningen sker på Kolbäckens habilitering i Umeå. För skolbarn som kommer från andra delar av länet finns det möjlighet till övernattning på Kolbäckens elevhem. En kostnad för kost tas ut för de personer som följer med barnet. Ortoser/korsetter Barn med cerebral pares behöver ibland hjälp att stabilisera leder. Det kan man göra med kroppsanpassade skenor för händer och ben. Om det är svårt att hålla sig upprätt med egen kraft kan man behöva stöd av anpassad korsett eller ståskal. Styrketräning Det finns evidens för styrketräning. Styrketräning finns med som en del i de sjukgymnastiska interventionerna och samplaneras med övningar på aktivitets och delaktighetsnivå beroende på varje barns behov och mål. Olika träningsmetoder kan passa för olika åldersgrupper. De mindre barnen kan träna i lek och dagliga aktiviteter medan träning på gym är ett lättillgängligt och normalt sätt att träna för tonåringar och vuxna. När i livet ska träning ske? Det är viktigt att det lilla barnet får en allsidig stimulans. I början av livet handlar det om basfärdigheter som att gripa sitta och förflytta sig. Det äldre barnet kan vara motiverat för av och påklädning, klippa med sax eller att äta själv. Tonåringen kan vilja träna styrka och kondition 3

6 eller färdigheter som gör det möjligt att öka självständigheten i vardagliga aktiviteter, t ex handla, laga mat, städa. Fysiskt aktiva vuxna med cp har under uppväxtåren oftare fått sjukgymnastik där man lagt tonvikten vid funktionella aktiviteter samt fysisk aktivitet. Olika synsätt på träning Sett ur ett historiskt perspektiv kan man säga att synen på habilitering/rehabilitering har gått från stark tilltro till att träningen ska skötas av experter på institution, till uppfattningen att man får bäst inlärningseffekt om träningen sker i personens egen miljö med handledning av experter. Forskningen visar också att intensiv träning med specifika metoder inte ger mer än den träning som barnet kan få med bra stöd i hemmiljön. Vi har därför valt en modell där basen är träning i vardagsmiljön och perioder med intensivträning i form av Nätet ska ses som ett komplement. Anpassning av miljön är också viktig, det kan handla om allt från tillgänglighet till enkla hjälpmedel i hem och skola. När barnet behöver rörelseträning. Välj Handikappverksamhet Barn- och ungdomshabilitering Broschyrer. Smärta Smärta hos barn och ungdomar med svår CP-skada är ett vanligt förekommande problem och kan vara extra svår att upptäcka när det dessutom finns kognitiva eller kommunikativa svårigheter. Frågor som rör smärta tas speciellt upp vid CPUP-kartläggning 1-2 ggr/år, vid IPkartläggning och vid läkarbesök. Ståhle-Öberg, L., & Fjellman-Wiklund, A. (2009). Parents experience of pain in children with cerebral palsy and multiple disabilities an interview study. Välj Handikappverksamhet Barn- och ungdomshabilitering Forskning och utveckling. CPUP Barn födda 1999 och senare följs med ett Uppföljningsprogram för Cerebral Pares (CPUP) som är en standardiserad kontinuerlig uppföljning av funktion, rörelsestatus, hjälpmedelsbehov och behandling. Uppföljning görs av barnets sjukgymnast och arbetsterapeut en-två gånger per år fram till sex års ålder och därefter var till vartannat år. Rörelsestatus gäller armar, ben och rygg. Röntgenundersökningar av höfter ingår som regel. Uppföljning görs i nära samarbete med ortopedläkare. Uppföljningen har som målsättning att: 1. Att kontinuerligt följa upp och tidigt sätta in åtgärder för att minska förekomsten av svår kontraktur och höftledsluxation Att öka kunskapen om barnen med cerebral pares genom att systematiskt kartlägga och följa deras funktion, status och aktuella behandling. 1 Kontraktur: Muskelförkortning eller förkortning av andra strukturer i leden som begränsar rörligheten. Höftledsluxation: Höftens ledkula har glidit ur ledpannan. 4

7 3. Att utvärdera olika behandlingsåtgärder, dvs. olika sjukgymnastmetoder, arbetsterapeutiska metoder, spasticitetsreducerande metoder, olika ortopedtekniska hjälpmedel, olika operationsmetoder. Ortoped/spasticitet/hand-mottagning När barnet/ungdomen växer, påverkas skelett och muskler och då kan rörligheten förändras. Frågeställningar som rör skelett och muskler kan tas upp på mottagningar där habiliteringsläkare, sjukgymnast och ortopedläkare deltar. När det gäller påverkan på handfunktionen sker detta på mottagningar där arbetsterapeut, sjukgymnast och handkirurg deltar. När spasticitet är ett huvudproblem kan spasticitetsdämpande behandling vara aktuell att nyttja, både för övre och nedre extremiteterna. Botulinumtoxin (Botox eller Dysport) är exempel på medel som lokalt påverkar spasticiteten i enskilda muskler. För att få god effekt av denna typ av behandling är det viktigt att alltid kombinera med insatser i form av träning och/eller ortoser. Om det finns behov av mer generell påverkan på spasticiteten kan behandling med Baklofen bli aktuell. Vid vissa frågeställningar remitteras barnet/ungdomen till Neurokirurg för att ta ställning till sådan behandling Om barnet behöver hjälpmedel Hjälpmedel ska väljas med omsorg så att de stödjer och inte hindrar barnets utveckling. Det finns olika hjälpmedel till stöd för barnet när det gäller personlig vård, sittande, förflyttning, kommunikation, lek och lärande. Hjälpmedel provas ut och förskrivs för att öka barn/ungdomars självständighet och delaktighet i vardagliga situationer. Hjälpmedel förskrivs av arbetsterapeuter, logopeder och sjukgymnaster. 5

8 INLÄRNING Vid diagnosen cerebral pares är det uppenbart att det är fråga om motoriska funktionsnedsättningar. Osynliga på annat sätt är de kognitiva symtomen, även om dessa ofta kan ha stort inflytande på personens självkännedom och möjligheter till deltagande och engagemang i sociala sammanhang. Särskilt vid mildare fall av cerebral pares har de kognitiva svårigheterna markant större konsekvenser än de motoriska. De kognitiva svårigheterna kan vara en direkt följd av hjärnskadan, men kan också vara en konsekvens av begränsade möjligheter till aktiviteter och därmed minskade möjligheter att förvärva erfarenheter. De specifika kognitiva svårigheterna visar sig särskilt inom följande områden: 1. Uppmärksamhet och koncentration 2. Planera och genomföra uppgifter och aktiviteter problemlösningsstrategier 3. Arbetsminne Förmågan till abstrakt logiskt tänkande kan vara nedsatt, ibland av den graden att personen uppfyller kriterierna för diagnosen utvecklingsstörning. Även förmågan till socialt samspel kan vara nedsatt, ibland av den graden att kriterier för autismspektrumstörning uppfylls. I förskoleåldern är det viktigt att inse att barnet med cerebral pares kan ha en försenad utveckling inom flera områden. För den motoriska utvecklingen är detta mycket synligt, och det är därför så viktigt att inte glömma de mer osynliga specifika kognitiva funktionsnedsättningarna. Under förskoleåren är det ofta en fokusering på de fysiska/motoriska symtomen men för barnets vidare utveckling i skola/utbildning och sociala/arbetsrelaterade sammanhang är det viktigt att ett tillräckligt stöd för träning och utveckling av de kognitiva funktionerna erbjuds. I alla händelser skall det eftersträvas att barn med cerebral pares får optimal uppmärksamhet och erbjuds rätt stimulerande inlärningsmiljö i både hem, förskola och skola. Det är därför viktigt att vid IP kartlägga barnets lärande för att vid beskrivna svårigheter gå vidare med en psykologbedömning. Psykologbedömningen är ett viktigt underlag för pedagogiska insatser i skolan. 6

9 SYN När diagnos har ställts remitteras barnet till ögonkliniken, som sedan ansvarar för uppföljning av synfunktionen (ex. visus, skelning, nystagmus). Crowding är som regel svår att fastställa före 6-7-årsålder. En normal synutveckling sker i ett komplicerat samspel mellan ögonen och hjärnan. Bilderna tas emot av ögonen men det är hjärnan som tolkar det vi ser. Alla synfel kan alltså inte förklaras med fel i själva ögat. I den bakre delen av hjärnan, synbarken, bearbetas, tolkas och sorteras synintrycken. Förmågan att ta mot och tolka synintryck kallas visuell perception. Den visuella perceptionen handlar bl.a. om att känna igen föremål och ansiktsuttryck, att kunna orientera sig i olika miljöer, att uppfatta detaljer i en komplex bild, att uppfatta och särskilja symboler som står tätt ihop vilket är avgörande bland annat för läsförmågan, att bedöma djup och avstånd samt att uppfatta saker som rör sig. Allt detta är viktiga förmågor som innefattas i den visuella perceptionen och som har stor betydelse för att vi ska kunna skapa ordning bland synintrycken. Vid hjärnsynskada (Cerebral Visual Impairment, CVI ) kan ögonen och synnerver vara normala medan hjärnans synbanor och synbarken kan vara skadade av olika skäl. Ögonen kan ta emot syninformation men hjärnan kan inte sortera, känna igen och analysera. Bland barn med CP-skador är det inte helt ovanligt med hjärnsynskada. Synbanorna i hjärnan ligger väldigt nära de motoriska banorna. Vid en hjärnsynskada kan det bli problem med den visuella perceptionen. Även skelning och brytningsfel är vanligt. Vid IP är det viktigt att kartlägga visuell perception för att vid svårigheter gå vidare med en synbedömning. 7

10 KOMMUNIKATION Barn med CP har ofta tal- språk- och kommunikationsproblem. Orsakerna kan vara både motoriska och kognitiva, dvs. en generell utvecklingsförsening. Motoriska orsaker är t ex svaghet, spasticitet eller dystoni i de muskler som behövs för talet, men också bristande motorisk koordination. Barnets förmåga att delta i samspel med andra samt förmågan att förstå språk har stor betydelse. Logopeden kan göra en bedömning till exempel i form av föräldraintervju, lekobservation, videofilmning, eller olika språktest. Efter bedömningen erbjuds individuellt anpassade råd som kan hjälpa barn och föräldrar att kommunicera bättre med varandra. För att underlätta kommunikationen kan teamets logoped alternativt pedagog föreslå och introducera alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). AKK är ett samlingsbegrepp för uttryckssätt som lärs in och används vid sidan om talet. Det finns evidens för att AKK förbättrar kommunikationsförmågan och stödjer språkutvecklingen, och att det inte hindrar talet från att utvecklas. Det är viktigt att både barnet och omgivningen lär sig använda AKK för att det ska fungera. Man kan börja tidigt med AKK, innan man vet hur barnets tal och språk kommer att bli. AKK-sättet anpassas efter barnets möjligheter och behov. Barnet och närstående personer får exempelvis lära sig handtecken eller kommunikation med grafiska symboler. Tekniska hjälpmedel t ex samtalsapparater kan ibland vara ett bra komplement och förskrivs av logoped eller arbetsterapeut. Habiliteringen och Dataresurscentrum (DRC) håller kurser för anhöriga och förskole- eller skolpersonal om AKK och olika dataprogram för bildtillverkning och kommunikation. Vad kan föräldrar göra för att stimulera sitt barns språkutveckling? Det viktigaste man kan göra som förälder är att lyssna på sitt barn, vara uppmärksam på barnets initiativ, och svara på ett sätt som barnet kan förstå. Barn med hinder i sin språkutveckling kan behöva lockas och motiveras lite extra för att komma igång att kommunicera. Kommunikationen sker med hela kroppen, med mimiken, blicken och ljud, inte bara med ord. Om man som förälder känner oro för sitt barns språkutveckling kan man kontakta sitt habiliteringsteam. Bergh & Bergsten. AKK på rätt nivå, Hjälpmedelsinstitutet Heister Trygg, Boel. Grafisk AKK; Tecken som AKK; Tidig AKK, Södra Regionens Kommunikationscentrum (SÖK) Ska vi leka? Att underlätta samspel mellan barn med rörelsehinder och deras kamrater. Information för föräldrar om barns språkutveckling, Uppsala läns landsting aspx Språkstimulans för rörelsehindrade småbarn, Raud AL., Medicinska biblioteket, Universitetsbiblioteket Umeå. 8

11 ÄTANDE OCH ORALMOTORIK Svårigheter att suga, dricka, tugga eller svälja är vanliga hos barn med CP och beror på svårigheter att kontrollera munnens och svalgets motorik. Det innebär ökad risk för felsväljningar, många och långa måltider och för lite näringsintag. Föräldrar kan vara osäkra på vad som är normalt och vad som ska ge anledning till oro. En logoped kan på ett tidigt stadium se om problemen med ätandet riskerar att bli långvariga eller förvärras. Råd om enkla förändringar och eventuellt hjälpmedel i matsituationen kan hjälpa till att förbättra barnets ätande, underlätta för familjen och minimera framtida problem. Logopeden gör vanligtvis en intervju och en eller flera måltidsobservationer, ibland med videofilmning. Råd och förslag kan vara t ex att förändra matens konsistens, lära sig mata barnet på ett annat sätt, prova hjälpmedel som specialskedar, muggar, nackstöd mm. Eftersom sittpositionen är viktig behöver man utreda vilket sittande som är det optimala vid maten. Dietisten kan beräkna kaloriintaget och näringsvärdet i maten och ge rekommendationer. Om sväljningssvårigheter är av den graden att risk för malnutrition och/eller aspiration föreligger bör enteral nutrition övervägas och utredas av läkare. Problem med att hålla kvar saliven och/eller bettavvikelser är relativt vanliga. Under vissa förutsättningar kan funktionen förbättras med träning och munmotoriska hjälpmedel. En anpassad sittställning kan ofta underlätta. Tandhygienen är viktig. För att förebygga bettavvikelser och problem med munhälsan såsom karies bör en specialisttandläkare tidigt och regelbundet konsulteras. Mun-H-Center. Information och produkter för ätande, munmotorik och munhälsa. mun-h-center.se/sv/mun-h-center Matlaget på Folke Bernadottehemmet har utbildningar och publikationer aspx Varsågod handbok för föräldrar till barn med ätproblem. 9

12 Hörsel ÖVRIGT Cirka 12 % har nersatt hörsel. Därför viktigt att när frågeställning uppkommer utreda detta. Luftvägar Olika former av luftvägssymtom är vanliga hos barn med CP. Problemen är framförallt upprepade infektioner, ökad slembildning med hosta samt hypoventilation. Riskfaktorer för problem från andningsvägarna är svårigheter att hosta, risk för aspiration, hypo-/hypertoni i luftvägarna samt scolios/thoraxdeformitet. Mage tarm 1. Gastroesofageal reflux (=GER) Individer med CP besväras ofta av GER. GER ger ofta kräkningar under de första levnadsåren. Hos äldre barn och ungdomar ses oftare sura uppstötningar och bröstbränna. Individer med CP har även en ökad risk att GER orsakar kronisk lungsjukdom. 2. Förstoppning är något som ofta är ett problem för barn och ungdomar med CP, där symptomen ofta är diffusa (irritabilitet, magont, uppblåst buk, minskad aptit), och därför viktigt att alltid ha detta i åtanke. Urinvägar Dessa barn blir torra senare än andra barn i motsvarande ålder. Cirka 1/3 uppges ha problem med urininkontinens eller häftiga trängningar. Vanligen rör det sig om en s k överaktiv blåsa som bidrar till ökad tendens att få urinvägsinfektioner, tömningssvårigheter. Sömn Barn med CP har betydligt oftare än andra barn sömnsvårigheter. Hjärnskadan i sig själv kan leda till förändringar i kroppens sömn/vakenhets reglering. Men många gånger är sömnproblemen sekundära till andra problem som ex epilepsi, reflux, spasticitet. Sömnproblem hos ett barn påverkar ofta hela familjen negativt. Läs mer Stenhammar, A-M., Holm S., Sjöberg M. & Henningsson H. När andra sover hur sömnsvårigheter hos barn med rörelsehinder påverkar familjens liv. ISBN Holm S. & Winnberg-Lindqvist P. Sov Gott en bok om barn, sömn och funktionshinder, ISBN Stenhammar, A-M., Holm S., Sjöberg M. & Henningsson H (2005). RBU:s projekt Läggdags. 10

13 OMRÅDE (enl. ICF) / ålder / tidpunkt SOCIALA RELATIONER (delaktighet och omgivningsnivå) Från diagnos upp till 3 år, en gång FÖRÄLDRAUTBILDNING och OMGIVNINGSSTÖD ÄTANDE (funktions och aktivitetsnivå) Under första året efter kontakt (alla barn med misstänkt/säkerställd CP-skada) ÖVERSIKT HAB-PROGRAM Insats Erbjudande om föräldra-barndagar i kurskatalogen Introduktionskurs om CP en gång/år i länet Fortsättningskurs en gång/år i länet Kartläggs vid IP Ev. erbjudande om logopedkontakt Ansvarig Avdelningschef planerar Föräldrarna anmäler själva Ansvariga utses av verksamhetschef Föräldrarna anmäler själva Logoped MOTORIK (Rörelserelaterade funktioner) från diagnos till 6 års ålder varje ½-1 år från 6 år varje till vartannat år MOTORIK (Rörelserelaterade funktioner) Vid behov från ½ år ANVÄNDNING AV HAND OCH ARM (funktions- och aktivitetsnivå) Vid behov från 1½ år FÖRFLYTTNING ( aktivitet- och delaktighetsnivå) Intensivträning för Förskolebarn 3-6år Skolbarn 7-12år FÖRFLYTTNING (aktivitetoch delaktighet) Följs under barnets/ CPUP (se avsnittet om motorik) Spasticitetsmottagning/ortopedmottagning med ortopedkonsult Handmottagning/handkirurg (se avsnittet motorik) Nätet, 6-8v 1/år, i Lycksele, Umeå, Skellefteå Nätet 1v/år i Umeå Kartläggs vid IP Yrkesspecifik bedömning inför insats Sjukgymnast och arbetsterapeut Läkare och sjukgymnast Sjukgymnast, arbetsterapeut och läkare Arbetslaget Sjukgymnast och arbetsterapeut 11

14 OMRÅDE (enl. ICF) / ålder / tidpunkt ungdomens uppväxt Insats Ansvarig SYN/HÖRSEL (kropps/funktionsnivå) Vid diagnos SYN/HÖRSEL/Perception (funktions- och aktivitetsnivå) KOMMUNIKATION (aktivitetsnivå) - vid behov INLÄRNING (aktivitetsnivå) - kring skolstart - kring 10 års ålder Remiss till ögonkliniken Remiss till öronkliniken Kartläggs vid IP Ev. vidare kartläggning/bedömning. Om utredningen ger misstanke på hjärnsynskada: Erbjudande om fortsatt utredning i samarbete med Syncentralen. Motorisk och neuropsykologisk utredning görs på habiliteringen. Kartläggs vid IP Erbjudande om logopedkontakt Remiss till öronkliniken Kartläggs vid IP Ev. vidare kartläggning/bedömning ICF: International Classification of Functioning. Habläkaren remitterar till Ögonkliniken som ansvarar för uppföljning. Habläkaren remitterar till Öronkliniken. Psykolog och pedagog Psykolog Logoped Habläkare Psykolog och pedagog 12

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 Cerebral pares och tandvård Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 1. Vad innebär Cerebral pares? Allmän beskrivning Cerebral pares (CP) är eb samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen.

Läs mer

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Tidig hjärnskada hos barn Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Utveckling sker i samspel Motivation som drivkraft Lust att delta Huvudets tillväxt

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med CP-skada Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer

Cerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd. En paraplydiagnos

Cerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd. En paraplydiagnos Cerebral Pares Cerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd En paraplydiagnos CP paraplydiagnos. Vad betyder det? Olika orsaker Olika typ och grad av symptom Drabbar olika delar av kroppen Med eller utan

Läs mer

Habiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL

Habiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL Habiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL Berörda enheter Barn- och ungdomshabilitering NLL. Syfte Vi tydliggör vårt utbud av råd, stöd och behandling för patient, medarbetare och samverkanspartners och

Läs mer

Hur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message.

Hur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message. Hur? Standardiserade mätinstrument/ formulär funktion, ROM behandling Inventering/ diagnostisering av alla barn Spasticitets mottagning SDR, ITB, BtXA Preventiv ortopedi Standardiserad höftscreening Standardiserad

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Arbetsplats: Ögonkliniken, barnmedicin/habilitering, syncentralen Sunderby sjukhus, Norrbotten Sida 1 (6) Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Inom

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH

Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH Barn- och ungdomshabiliteringen rev 140127 Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) inom Örebro läns landsting är en specialistresurs, en plusresurs, till

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Våren 2016 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sallas sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sallas sjukdom 6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sallas sjukdom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och

Läs mer

Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014

Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014 Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014 Arbetsterapeut Maria Eklöw Bosaeus Dietist Marie Karpmyr Folke Bernadotte regionhabilitering

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Motorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se

Motorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se Motorisk träning Karin Shaw karin.shaw@sll.se Bakgrund motorisk träning Bedömning Träning Avslut Motoriska träningsmetoder Motoriskt lärande, (motor learning and performance) Beroende på: Individen och

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling och annat >0 mån 4 mån 10 mån ICF Kroppsstruktur/, aktivitet Kroppsstruktur/, aktivitet,

Läs mer

ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer

ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer Pågående utveckling av ett kartläggningsinstrument baserat på ICF-CY Margareta Adolfsson Leg sjukgymnast Utvecklingssamordnare Habiliteringen

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Hösten 2015 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP HABILITERING BARNHABILITERING 0-20 år Funktionshinder NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Hab.team VILKA DIAGNOSER? Cerebral pares Missbildn/ syndrom Muskelsjukdomar Flerfunktionshinder Psykisk utv.störning ADHD,

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1:100 000 levande födda.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1:100 000 levande födda. 5-1- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Tuberös skleros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens 5-- Synonym: Möbius sekvens Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Möbius syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial

Läs mer

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada? Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog

Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5 Sofia Olausson Barnneurolog Viktproblematik Vanligt förekommande vid CP Oftast undervikt, men ibland även övervikt

Läs mer

Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär

Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Våren Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Våren Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge Våren 2013 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Habiliteringen barn och ungdom Region Östergötland LÄNSTEAM KURSKATALOG. Våren

Habiliteringen barn och ungdom Region Östergötland LÄNSTEAM KURSKATALOG. Våren LÄNSTEAM KURSKATALOG Våren 2016 www.1177.se Kurser inom et Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar upp till 18 år som på grund av funktionsnedsättning har långvariga eller bestående

Läs mer

Aktiviteter Habiliteringen Våren 2016

Aktiviteter Habiliteringen Våren 2016 Aktiviteter Habiliteringen Våren 2016 Habiliteringens gruppaktiviteter och föreläsningar är insatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt med habiliteringen samt deras anhöriga. Aktiviteterna

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Spinal muskelatrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom. 01-1-17 Synonym: Steinerts sjukdom. Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dystrofia myotonika Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa

Läs mer

Aktiviteter Habiliteringen Hösten 2016

Aktiviteter Habiliteringen Hösten 2016 Aktiviteter Habiliteringen Hösten 2016 Habiliteringens gruppaktiviteter och föreläsningar är insatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt med habiliteringen samt deras anhöriga. Aktiviteterna

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Habiliteringen Halland

Habiliteringen Halland Habiliteringen Halland 12 01 02 Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna

Läs mer

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen Egenvårdbeslut Fall: Flicka 6 år, flerfunktionshinder pga CP-skada, grav utvecklingsstörning. Grav utvecklingsstörning, epilepsi. Har tracheostomi, syrgas, sugning av luftvägar, gastrostomi a. Sugning

Läs mer

2 Studier som metoden grundas på

2 Studier som metoden grundas på 2 Studier som metoden grundas på Elrullstol för träning av störd hjärnfunktion Det som började med en studie av barn som normalt aldrig får möjlighet att prova elrullstol har under tidens gång utökats

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Våren 2013 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Mukopolysackaridoser (MPS)

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Mukopolysackaridoser (MPS) 6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Mukopolysackaridoser (MPS) Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos

Läs mer

Habiliteringsprogram Cerebral pares

Habiliteringsprogram Cerebral pares Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(5) Habiliteringsprogram cerebral pares Habiliteringsprogram Syftet med programmet är att möta målgruppens specifika behov med ett anpassat utbud av insatser. Habiliteringsprogrammet

Läs mer

A ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder

A ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder A ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder Jag/vi önskar plats för min/vår son/dotter i Förskoleklass. (gäller grundsärskola och grundskola) År 1-6 Grundskola..

Läs mer

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Hand function among children

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt

Läs mer

ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder

ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder Utbildningsförvaltningen ANSÖKAN OM PLACERING i s verksamhet för elever med rörelsehinder Jag/vi önskar plats för min/vår son/dotter from hösten 2016 i Förskoleklass. (gäller grundsär- och grundskola)

Läs mer

Gross Motor Function Classification System (GMFCS)

Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Klassifikationssystem för grovmotorisk funktion vid cerebral pares, i svensk översättning Robert Palisano, Peter Rosenbaum, Stephen Walter, Dianne Russell,

Läs mer

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Bodil Schiller, läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset April 2012 Teamarbete på dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

KURSKATALOG våren 2017

KURSKATALOG våren 2017 KURSKATALOG våren 2017 www.1177.se Habilitering, barn och ungdom www.regionostergotland.se 1 Kurskatalog våren 2017 Kurser inom et Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar upp till

Läs mer

Hereditär spastisk paraplegi Rapport från frågeformulär

Hereditär spastisk paraplegi Rapport från frågeformulär 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Hereditär spastisk paraplegi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Prader-Willis syndrom. Beräknad förekomst: 6-8: levande födda.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Prader-Willis syndrom. Beräknad förekomst: 6-8: levande födda. 26-3-23 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Hur fungerar det att träna upp sin styrka när nervsystemet är skadat?

Hur fungerar det att träna upp sin styrka när nervsystemet är skadat? Hur fungerar det att träna upp sin styrka när nervsystemet är skadat? Vi har under vårt fördjupningsarbete valt att fokusera kring styrketräning hos personer med cerebral pares. Vi har träffat två sjukgymnaster

Läs mer

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé

Läs mer

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Angelmans syndrom -- Orofacial funktion hos personer med Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre

Läs mer

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att

Läs mer

Habiliteringen Halland

Habiliteringen Halland Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Gruppverksamheterna

Läs mer

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius.

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. 1 Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. Karolin Persson Bakgrund: Cerebral pares (CP) är en samlingsbeteckning för fysisk funktionsnedsättning som är

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Duchenne muskeldystrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos

Läs mer

Habiliteringen i Blekinge

Habiliteringen i Blekinge Habiliteringen i Blekinge Hösten 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv KomHem-fördjupningskurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har kommunikationssvårigheter och där

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Annika Lundkvist Josenby, leg sjukgymnast, Dr Med Vet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund annika.lundkvistjosenby@skane.se

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Turners syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Turners syndrom 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Turners syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra En del av landstinget kallas för barn- och ungdomshabiliteringen. Vi som arbetar här ger

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 2016-01-01 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets region/landsting: Barnets

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Neurofibromatos 1

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Neurofibromatos 1 Neurofibromatos MUN-H-CENTER 6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Neurofibromatos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial

Läs mer

Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v

Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v Linda Stridh leg sjukgymnast Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Barn och ungdomssjukhuset,

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Habiliteringen Halland

Habiliteringen Halland Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna utgår

Läs mer

Svensk översättning av Gross Motor Function Classification System Expanded & Revised (GMFCS-E&R)

Svensk översättning av Gross Motor Function Classification System Expanded & Revised (GMFCS-E&R) CanChild Centre for Childhood Disability Research Institute for Applied Health Sciences, McMaster University, 1400 Main Street West, Room 408, Hamilton, ON, Canada, L8S 1C7, Tel 905-525-9140 ext 27850

Läs mer

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper Habiliteringen i Blekinge Våren 2014 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv Komigång Nybörjarkurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har Kommunikationssvårigheter. Syftet

Läs mer

Välkommen till en resa i mitt liv. Motala 2009 Mikael Andersson

Välkommen till en resa i mitt liv. Motala 2009 Mikael Andersson Välkommen till en resa i mitt liv Motala 2009 Mikael Andersson Är r Du CP, eller JA, det är r jag!!! Vi börjar b 1965 När r jag föddes f uppstod det syrebrist till hjärnan Ett par kritiska dygn följde,

Läs mer

Motoriska aktiviteter i vardagen

Motoriska aktiviteter i vardagen Motoriska aktiviteter i vardagen För barn 3-6 år Motoriska aktiviteter i vardagen I denna broschyr får du konkreta tips på aktiviteter som gynnar ditt barns motoriska utveckling. Ditt barns motoriska förmåga

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014. www.1177.se

Barn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014. www.1177.se Barn- och ungdomshabiliteringen i LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014 www.1177.se Kurser inom et Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar upp till 18 år som på grund av funktionsnedsättning

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema

Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Habiliteringen barn och ungdom Region Östergötland LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2015. www.1177.se

Habiliteringen barn och ungdom Region Östergötland LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2015. www.1177.se LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2015 www.1177.se Kurser inom et Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar upp till 18 år som på grund av funktionsnedsättning har långvariga eller bestående

Läs mer

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE:... 1 LOGOPEDMOTTAGNINGAR I LÄNET MED ANSVARSOMRÅDEN... 1 REMITTENTER...

Läs mer

HABILITERINGSPROGRAM CEREBRAL PARES

HABILITERINGSPROGRAM CEREBRAL PARES HABILITERINGSPROGRAM CEREBRAL PARES Antaget inom barn och ungdomshabiliteringen 2009-12-11 reviderad 2014-02-04 BAKGRUND... 1 SYFTE... 2 MOTORIK... 3 När barnet behöver rörelseträning... 3 Vardagsträning

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Hösten 2013 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Center för barn med cerebral pares i Syrien

Center för barn med cerebral pares i Syrien Reserapport Center för barn med cerebral pares i Syrien Resa till Syrien 26/9-10/10 2003 med ett svenskt habiliteringsteam. Sjukgymnast Lena Ståhle-Öberg Barn&ungdomshabiliteringen i Umeå. Resan startade

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets tillhörande region: Barnets

Läs mer