HABILITERINGSPROGRAM CEREBRAL PARES

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HABILITERINGSPROGRAM CEREBRAL PARES"

Transkript

1 HABILITERINGSPROGRAM CEREBRAL PARES Antaget inom barn- och ungdomshabiliteringen reviderad

2 BAKGRUND... 1 SYFTE... 2 MOTORIK... 3 När barnet behöver rörelseträning... 3 Vardagsträning är basen... 3 Nätverksbaserad intensivträning mot funktionella mål Nätet 3 Ortoser/korsetter... 3 Styrketräning... 3 När i livet ska träning ske?... 3 Olika synsätt på träning... 4 Smärta... 4 CPUP... 4 Ortoped/spasticitet/hand-mottagning... 5 Om barnet behöver hjälpmedel... 5 INLÄRNING... 6 SYN... 7 KOMMUNIKATION... 8 Vad kan föräldrar göra för att stimulera sitt barns språkutveckling?... 8 ÄTANDE OCH ORALMOTORIK... 9 ÖVRIGT Hörsel Luftvägar Mage-tarm Urinvägar Sömn ÖVERSIKT HAB-PROGRAM... 11

3 BAKGRUND Cerebral pares (CP) är benämning på en grupp av bestående tillstånd av avvikande motorisk utveckling, som leder till inskränkt aktivitetsförmåga och som orsakas av icke progressiva störningar som skett i den omogna hjärnan, från tiden före förlossningen upp till två års ålder. Det är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Ofta kan inte en definitiv diagnos sättas förrän vid flera års ålder. CP delas in i tre huvudtyper efter neurologiska symptom och efter huvudsaklig lokalisation i kroppen, unilateral eller bilateral. A. Spasticitet innebär ökad muskelspänning, särskilt vid snabba rörelser. Ofta tillkommer muskelsvaghet och svårigheter att samordna kroppsrörelser. Detta kan leda till att felställningar i leder uppstår. Vid - spastisk unilateral (hemiplegi) finns symptomen i ena sidans arm och ben - spastisk bilateral finns symptom i både armar och ben (vid diplegi mest i benen och vid tetraplegi den mest påtagliga påverkan i armarna) B. Dyskinesi betyder avvikande styrning av rörelser: - Dystoni ger växlingar i muskelspänning - Choreo-atetos ger ofrivilliga rörelser C. Ataxi innebär okoordinerade rörelser och nersatt balans. Problem med viljemässiga rörelser och balanskontroll är själva kärnsymtomet vid CP och finns i varierande grad hos alla barn, ungdomar och vuxna med diagnosen. Utifrån grovmotorisk funktion klassificeras graden av skada med Gross Motor Function Classification System, GMFCS I-V och utifrån handfunktion med Manual Ability Classification System, MACS I-V. Det motoriska funktionshindret är ofta kopplat till nersatt funktion av känsel, perception, begåvning, kommunikation och beteende/socialt samspel, till krampsjukdom och till sekundära muskuloskeletala problem, exempelvis smärta. Bille B, Olow I. Barnhabilitering, s Aicardi J. (2009). Diseases of the nervous system in childhood. The definition and Classification of Cerebral Palsy. Dev Med Child Neurol Feb; Suppl 109. Gross Motor Function Classification System expanded & Revised (GMFCS-E&R). Manual Ability Classification System for children with cerebral palsy 4-18 years (MACS). Cerebral pares hos barn och ungdomar Regionalt vårdprogram, Stockholms läns landsting. 1

4 SYFTE Som en grund för Habiliteringens arbete i kontakt med alla barn, ungdomar och familjer finns det arbetssätt som kallas för Individuell planering IP som ger möjlighet att ta reda på aktuella behov, ge bättre möjlighet att se helheten och ge förutsättning till ökad delaktighet. Syftet med detta speciella program för CP är att som ett komplement till arbetet enligt IP - ge möjlighet till kvalitetssäkring av de insatser som erbjuds, - aktivt leta efter problem/symptom som kan förekomma speciellt vid CP, och som kan förebyggas eller mildras, - så tidigt som möjligt upptäcka specifika problem/symptom som ibland förekommer vid CP, för att då ge så adekvat behandling som möjligt. Individuell Plan. Välj Handikappverksamhet Barn- och ungdomshabilitering Individuell plan. 2

5 När barnet behöver rörelseträning MOTORIK Många barn med cerebral pares behöver extra stöd i sin motoriska utveckling. Barnets sjukgymnast fungerar som handledare för föräldrar och personal i förskola och skola, för att förebygga sekundära effekter i skelett, senor, muskler och för att träna/stimulera nya funktioner. För barn med cerebral pares kan det även vara aktuellt med kontakter med sjukgymnaster som är specialinriktade på - Ortopediska frågor - Arm och handfunktion Vardagsträning är basen Genom att använda vardagliga situationer som då barnet leker, äter eller tar av och på kläder kan man få det stora antal upprepningar som behövs för att inlärning ska ske. Nätverksbaserad intensivträning mot funktionella mål Nätet Ibland kan man uppleva att den vardagliga motoriska stimulansen inte är tillräcklig för barnet och att man under en begränsad period vill satsa på att jobba intensivt mot ett tydligt mål. För förskolebarn erbjuder vi då en modell som baseras på att med stöd av nätverket intensivt träna mot mål som gemensamt formulerats av barnet, föräldrar, habiliteringspersonal och övriga personer i barnets omgivning. Att formulera mål som är funktionella och att träna vardagsaktiviteter i närmiljön är ett sätt att öka motivation och ger förutsättningar för många upprepningar och goda inlärningssituationer. Handledning sker i grupp eller enskilt med träff på habiliteringen en gång i veckan under 6-8 veckor, en period per år. För skolbarn (7-12 år) som själva är motiverade och som med stöd kan formulera egna mål kring aktiviteter i vardagen och som är lämpliga att träna intensivt i en grupp, erbjuds en vecka/år på sommarlovet. Träningen sker på Kolbäckens habilitering i Umeå. För skolbarn som kommer från andra delar av länet finns det möjlighet till övernattning på Kolbäckens elevhem. En kostnad för kost tas ut för de personer som följer med barnet. Ortoser/korsetter Barn med cerebral pares behöver ibland hjälp att stabilisera leder. Det kan man göra med kroppsanpassade skenor för händer och ben. Om det är svårt att hålla sig upprätt med egen kraft kan man behöva stöd av anpassad korsett eller ståskal. Styrketräning Det finns evidens för styrketräning. Styrketräning finns med som en del i de sjukgymnastiska interventionerna och samplaneras med övningar på aktivitets och delaktighetsnivå beroende på varje barns behov och mål. Olika träningsmetoder kan passa för olika åldersgrupper. De mindre barnen kan träna i lek och dagliga aktiviteter medan träning på gym är ett lättillgängligt och normalt sätt att träna för tonåringar och vuxna. När i livet ska träning ske? Det är viktigt att det lilla barnet får en allsidig stimulans. I början av livet handlar det om basfärdigheter som att gripa sitta och förflytta sig. Det äldre barnet kan vara motiverat för av och påklädning, klippa med sax eller att äta själv. Tonåringen kan vilja träna styrka och kondition 3

6 eller färdigheter som gör det möjligt att öka självständigheten i vardagliga aktiviteter, t ex handla, laga mat, städa. Fysiskt aktiva vuxna med cp har under uppväxtåren oftare fått sjukgymnastik där man lagt tonvikten vid funktionella aktiviteter samt fysisk aktivitet. Olika synsätt på träning Sett ur ett historiskt perspektiv kan man säga att synen på habilitering/rehabilitering har gått från stark tilltro till att träningen ska skötas av experter på institution, till uppfattningen att man får bäst inlärningseffekt om träningen sker i personens egen miljö med handledning av experter. Forskningen visar också att intensiv träning med specifika metoder inte ger mer än den träning som barnet kan få med bra stöd i hemmiljön. Vi har därför valt en modell där basen är träning i vardagsmiljön och perioder med intensivträning i form av Nätet ska ses som ett komplement. Anpassning av miljön är också viktig, det kan handla om allt från tillgänglighet till enkla hjälpmedel i hem och skola. När barnet behöver rörelseträning. Välj Handikappverksamhet Barn- och ungdomshabilitering Broschyrer. Smärta Smärta hos barn och ungdomar med svår CP-skada är ett vanligt förekommande problem och kan vara extra svår att upptäcka när det dessutom finns kognitiva eller kommunikativa svårigheter. Frågor som rör smärta tas speciellt upp vid CPUP-kartläggning 1-2 ggr/år, vid IPkartläggning och vid läkarbesök. Ståhle-Öberg, L., & Fjellman-Wiklund, A. (2009). Parents experience of pain in children with cerebral palsy and multiple disabilities an interview study. Välj Handikappverksamhet Barn- och ungdomshabilitering Forskning och utveckling. CPUP Barn födda 1999 och senare följs med ett Uppföljningsprogram för Cerebral Pares (CPUP) som är en standardiserad kontinuerlig uppföljning av funktion, rörelsestatus, hjälpmedelsbehov och behandling. Uppföljning görs av barnets sjukgymnast och arbetsterapeut en-två gånger per år fram till sex års ålder och därefter var till vartannat år. Rörelsestatus gäller armar, ben och rygg. Röntgenundersökningar av höfter ingår som regel. Uppföljning görs i nära samarbete med ortopedläkare. Uppföljningen har som målsättning att: 1. Att kontinuerligt följa upp och tidigt sätta in åtgärder för att minska förekomsten av svår kontraktur och höftledsluxation Att öka kunskapen om barnen med cerebral pares genom att systematiskt kartlägga och följa deras funktion, status och aktuella behandling. 1 Kontraktur: Muskelförkortning eller förkortning av andra strukturer i leden som begränsar rörligheten. Höftledsluxation: Höftens ledkula har glidit ur ledpannan. 4

7 3. Att utvärdera olika behandlingsåtgärder, dvs. olika sjukgymnastmetoder, arbetsterapeutiska metoder, spasticitetsreducerande metoder, olika ortopedtekniska hjälpmedel, olika operationsmetoder. Ortoped/spasticitet/hand-mottagning När barnet/ungdomen växer, påverkas skelett och muskler och då kan rörligheten förändras. Frågeställningar som rör skelett och muskler kan tas upp på mottagningar där habiliteringsläkare, sjukgymnast och ortopedläkare deltar. När det gäller påverkan på handfunktionen sker detta på mottagningar där arbetsterapeut, sjukgymnast och handkirurg deltar. När spasticitet är ett huvudproblem kan spasticitetsdämpande behandling vara aktuell att nyttja, både för övre och nedre extremiteterna. Botulinumtoxin (Botox eller Dysport) är exempel på medel som lokalt påverkar spasticiteten i enskilda muskler. För att få god effekt av denna typ av behandling är det viktigt att alltid kombinera med insatser i form av träning och/eller ortoser. Om det finns behov av mer generell påverkan på spasticiteten kan behandling med Baklofen bli aktuell. Vid vissa frågeställningar remitteras barnet/ungdomen till Neurokirurg för att ta ställning till sådan behandling Om barnet behöver hjälpmedel Hjälpmedel ska väljas med omsorg så att de stödjer och inte hindrar barnets utveckling. Det finns olika hjälpmedel till stöd för barnet när det gäller personlig vård, sittande, förflyttning, kommunikation, lek och lärande. Hjälpmedel provas ut och förskrivs för att öka barn/ungdomars självständighet och delaktighet i vardagliga situationer. Hjälpmedel förskrivs av arbetsterapeuter, logopeder och sjukgymnaster. 5

8 INLÄRNING Vid diagnosen cerebral pares är det uppenbart att det är fråga om motoriska funktionsnedsättningar. Osynliga på annat sätt är de kognitiva symtomen, även om dessa ofta kan ha stort inflytande på personens självkännedom och möjligheter till deltagande och engagemang i sociala sammanhang. Särskilt vid mildare fall av cerebral pares har de kognitiva svårigheterna markant större konsekvenser än de motoriska. De kognitiva svårigheterna kan vara en direkt följd av hjärnskadan, men kan också vara en konsekvens av begränsade möjligheter till aktiviteter och därmed minskade möjligheter att förvärva erfarenheter. De specifika kognitiva svårigheterna visar sig särskilt inom följande områden: 1. Uppmärksamhet och koncentration 2. Planera och genomföra uppgifter och aktiviteter problemlösningsstrategier 3. Arbetsminne Förmågan till abstrakt logiskt tänkande kan vara nedsatt, ibland av den graden att personen uppfyller kriterierna för diagnosen utvecklingsstörning. Även förmågan till socialt samspel kan vara nedsatt, ibland av den graden att kriterier för autismspektrumstörning uppfylls. I förskoleåldern är det viktigt att inse att barnet med cerebral pares kan ha en försenad utveckling inom flera områden. För den motoriska utvecklingen är detta mycket synligt, och det är därför så viktigt att inte glömma de mer osynliga specifika kognitiva funktionsnedsättningarna. Under förskoleåren är det ofta en fokusering på de fysiska/motoriska symtomen men för barnets vidare utveckling i skola/utbildning och sociala/arbetsrelaterade sammanhang är det viktigt att ett tillräckligt stöd för träning och utveckling av de kognitiva funktionerna erbjuds. I alla händelser skall det eftersträvas att barn med cerebral pares får optimal uppmärksamhet och erbjuds rätt stimulerande inlärningsmiljö i både hem, förskola och skola. Det är därför viktigt att vid IP kartlägga barnets lärande för att vid beskrivna svårigheter gå vidare med en psykologbedömning. Psykologbedömningen är ett viktigt underlag för pedagogiska insatser i skolan. 6

9 SYN När diagnos har ställts remitteras barnet till ögonkliniken, som sedan ansvarar för uppföljning av synfunktionen (ex. visus, skelning, nystagmus). Crowding är som regel svår att fastställa före 6-7-årsålder. En normal synutveckling sker i ett komplicerat samspel mellan ögonen och hjärnan. Bilderna tas emot av ögonen men det är hjärnan som tolkar det vi ser. Alla synfel kan alltså inte förklaras med fel i själva ögat. I den bakre delen av hjärnan, synbarken, bearbetas, tolkas och sorteras synintrycken. Förmågan att ta mot och tolka synintryck kallas visuell perception. Den visuella perceptionen handlar bl.a. om att känna igen föremål och ansiktsuttryck, att kunna orientera sig i olika miljöer, att uppfatta detaljer i en komplex bild, att uppfatta och särskilja symboler som står tätt ihop vilket är avgörande bland annat för läsförmågan, att bedöma djup och avstånd samt att uppfatta saker som rör sig. Allt detta är viktiga förmågor som innefattas i den visuella perceptionen och som har stor betydelse för att vi ska kunna skapa ordning bland synintrycken. Vid hjärnsynskada (Cerebral Visual Impairment, CVI ) kan ögonen och synnerver vara normala medan hjärnans synbanor och synbarken kan vara skadade av olika skäl. Ögonen kan ta emot syninformation men hjärnan kan inte sortera, känna igen och analysera. Bland barn med CP-skador är det inte helt ovanligt med hjärnsynskada. Synbanorna i hjärnan ligger väldigt nära de motoriska banorna. Vid en hjärnsynskada kan det bli problem med den visuella perceptionen. Även skelning och brytningsfel är vanligt. Vid IP är det viktigt att kartlägga visuell perception för att vid svårigheter gå vidare med en synbedömning. 7

10 KOMMUNIKATION Barn med CP har ofta tal- språk- och kommunikationsproblem. Orsakerna kan vara både motoriska och kognitiva, dvs. en generell utvecklingsförsening. Motoriska orsaker är t ex svaghet, spasticitet eller dystoni i de muskler som behövs för talet, men också bristande motorisk koordination. Barnets förmåga att delta i samspel med andra samt förmågan att förstå språk har stor betydelse. Logopeden kan göra en bedömning till exempel i form av föräldraintervju, lekobservation, videofilmning, eller olika språktest. Efter bedömningen erbjuds individuellt anpassade råd som kan hjälpa barn och föräldrar att kommunicera bättre med varandra. För att underlätta kommunikationen kan teamets logoped alternativt pedagog föreslå och introducera alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). AKK är ett samlingsbegrepp för uttryckssätt som lärs in och används vid sidan om talet. Det finns evidens för att AKK förbättrar kommunikationsförmågan och stödjer språkutvecklingen, och att det inte hindrar talet från att utvecklas. Det är viktigt att både barnet och omgivningen lär sig använda AKK för att det ska fungera. Man kan börja tidigt med AKK, innan man vet hur barnets tal och språk kommer att bli. AKK-sättet anpassas efter barnets möjligheter och behov. Barnet och närstående personer får exempelvis lära sig handtecken eller kommunikation med grafiska symboler. Tekniska hjälpmedel t ex samtalsapparater kan ibland vara ett bra komplement och förskrivs av logoped eller arbetsterapeut. Habiliteringen och Dataresurscentrum (DRC) håller kurser för anhöriga och förskole- eller skolpersonal om AKK och olika dataprogram för bildtillverkning och kommunikation. Vad kan föräldrar göra för att stimulera sitt barns språkutveckling? Det viktigaste man kan göra som förälder är att lyssna på sitt barn, vara uppmärksam på barnets initiativ, och svara på ett sätt som barnet kan förstå. Barn med hinder i sin språkutveckling kan behöva lockas och motiveras lite extra för att komma igång att kommunicera. Kommunikationen sker med hela kroppen, med mimiken, blicken och ljud, inte bara med ord. Om man som förälder känner oro för sitt barns språkutveckling kan man kontakta sitt habiliteringsteam. Bergh & Bergsten. AKK på rätt nivå, Hjälpmedelsinstitutet Heister Trygg, Boel. Grafisk AKK; Tecken som AKK; Tidig AKK, Södra Regionens Kommunikationscentrum (SÖK) Ska vi leka? Att underlätta samspel mellan barn med rörelsehinder och deras kamrater. Information för föräldrar om barns språkutveckling, Uppsala läns landsting aspx Språkstimulans för rörelsehindrade småbarn, Raud AL., Medicinska biblioteket, Universitetsbiblioteket Umeå. 8

11 ÄTANDE OCH ORALMOTORIK Svårigheter att suga, dricka, tugga eller svälja är vanliga hos barn med CP och beror på svårigheter att kontrollera munnens och svalgets motorik. Det innebär ökad risk för felsväljningar, många och långa måltider och för lite näringsintag. Föräldrar kan vara osäkra på vad som är normalt och vad som ska ge anledning till oro. En logoped kan på ett tidigt stadium se om problemen med ätandet riskerar att bli långvariga eller förvärras. Råd om enkla förändringar och eventuellt hjälpmedel i matsituationen kan hjälpa till att förbättra barnets ätande, underlätta för familjen och minimera framtida problem. Logopeden gör vanligtvis en intervju och en eller flera måltidsobservationer, ibland med videofilmning. Råd och förslag kan vara t ex att förändra matens konsistens, lära sig mata barnet på ett annat sätt, prova hjälpmedel som specialskedar, muggar, nackstöd mm. Eftersom sittpositionen är viktig behöver man utreda vilket sittande som är det optimala vid maten. Dietisten kan beräkna kaloriintaget och näringsvärdet i maten och ge rekommendationer. Om sväljningssvårigheter är av den graden att risk för malnutrition och/eller aspiration föreligger bör enteral nutrition övervägas och utredas av läkare. Problem med att hålla kvar saliven och/eller bettavvikelser är relativt vanliga. Under vissa förutsättningar kan funktionen förbättras med träning och munmotoriska hjälpmedel. En anpassad sittställning kan ofta underlätta. Tandhygienen är viktig. För att förebygga bettavvikelser och problem med munhälsan såsom karies bör en specialisttandläkare tidigt och regelbundet konsulteras. Mun-H-Center. Information och produkter för ätande, munmotorik och munhälsa. mun-h-center.se/sv/mun-h-center Matlaget på Folke Bernadottehemmet har utbildningar och publikationer aspx Varsågod handbok för föräldrar till barn med ätproblem. 9

12 Hörsel ÖVRIGT Cirka 12 % har nersatt hörsel. Därför viktigt att när frågeställning uppkommer utreda detta. Luftvägar Olika former av luftvägssymtom är vanliga hos barn med CP. Problemen är framförallt upprepade infektioner, ökad slembildning med hosta samt hypoventilation. Riskfaktorer för problem från andningsvägarna är svårigheter att hosta, risk för aspiration, hypo-/hypertoni i luftvägarna samt scolios/thoraxdeformitet. Mage tarm 1. Gastroesofageal reflux (=GER) Individer med CP besväras ofta av GER. GER ger ofta kräkningar under de första levnadsåren. Hos äldre barn och ungdomar ses oftare sura uppstötningar och bröstbränna. Individer med CP har även en ökad risk att GER orsakar kronisk lungsjukdom. 2. Förstoppning är något som ofta är ett problem för barn och ungdomar med CP, där symptomen ofta är diffusa (irritabilitet, magont, uppblåst buk, minskad aptit), och därför viktigt att alltid ha detta i åtanke. Urinvägar Dessa barn blir torra senare än andra barn i motsvarande ålder. Cirka 1/3 uppges ha problem med urininkontinens eller häftiga trängningar. Vanligen rör det sig om en s k överaktiv blåsa som bidrar till ökad tendens att få urinvägsinfektioner, tömningssvårigheter. Sömn Barn med CP har betydligt oftare än andra barn sömnsvårigheter. Hjärnskadan i sig själv kan leda till förändringar i kroppens sömn/vakenhets reglering. Men många gånger är sömnproblemen sekundära till andra problem som ex epilepsi, reflux, spasticitet. Sömnproblem hos ett barn påverkar ofta hela familjen negativt. Läs mer Stenhammar, A-M., Holm S., Sjöberg M. & Henningsson H. När andra sover hur sömnsvårigheter hos barn med rörelsehinder påverkar familjens liv. ISBN Holm S. & Winnberg-Lindqvist P. Sov Gott en bok om barn, sömn och funktionshinder, ISBN Stenhammar, A-M., Holm S., Sjöberg M. & Henningsson H (2005). RBU:s projekt Läggdags. 10

13 OMRÅDE (enl. ICF) / ålder / tidpunkt SOCIALA RELATIONER (delaktighet och omgivningsnivå) Från diagnos upp till 3 år, en gång FÖRÄLDRAUTBILDNING och OMGIVNINGSSTÖD ÄTANDE (funktions och aktivitetsnivå) Under första året efter kontakt (alla barn med misstänkt/säkerställd CP-skada) ÖVERSIKT HAB-PROGRAM Insats Erbjudande om föräldra-barndagar i kurskatalogen Introduktionskurs om CP en gång/år i länet Fortsättningskurs en gång/år i länet Kartläggs vid IP Ev. erbjudande om logopedkontakt Ansvarig Avdelningschef planerar Föräldrarna anmäler själva Ansvariga utses av verksamhetschef Föräldrarna anmäler själva Logoped MOTORIK (Rörelserelaterade funktioner) från diagnos till 6 års ålder varje ½-1 år från 6 år varje till vartannat år MOTORIK (Rörelserelaterade funktioner) Vid behov från ½ år ANVÄNDNING AV HAND OCH ARM (funktions- och aktivitetsnivå) Vid behov från 1½ år FÖRFLYTTNING ( aktivitet- och delaktighetsnivå) Intensivträning för Förskolebarn 3-6år Skolbarn 7-12år FÖRFLYTTNING (aktivitetoch delaktighet) Följs under barnets/ CPUP (se avsnittet om motorik) Spasticitetsmottagning/ortopedmottagning med ortopedkonsult Handmottagning/handkirurg (se avsnittet motorik) Nätet, 6-8v 1/år, i Lycksele, Umeå, Skellefteå Nätet 1v/år i Umeå Kartläggs vid IP Yrkesspecifik bedömning inför insats Sjukgymnast och arbetsterapeut Läkare och sjukgymnast Sjukgymnast, arbetsterapeut och läkare Arbetslaget Sjukgymnast och arbetsterapeut 11

14 OMRÅDE (enl. ICF) / ålder / tidpunkt ungdomens uppväxt Insats Ansvarig SYN/HÖRSEL (kropps/funktionsnivå) Vid diagnos SYN/HÖRSEL/Perception (funktions- och aktivitetsnivå) KOMMUNIKATION (aktivitetsnivå) - vid behov INLÄRNING (aktivitetsnivå) - kring skolstart - kring 10 års ålder Remiss till ögonkliniken Remiss till öronkliniken Kartläggs vid IP Ev. vidare kartläggning/bedömning. Om utredningen ger misstanke på hjärnsynskada: Erbjudande om fortsatt utredning i samarbete med Syncentralen. Motorisk och neuropsykologisk utredning görs på habiliteringen. Kartläggs vid IP Erbjudande om logopedkontakt Remiss till öronkliniken Kartläggs vid IP Ev. vidare kartläggning/bedömning ICF: International Classification of Functioning. Habläkaren remitterar till Ögonkliniken som ansvarar för uppföljning. Habläkaren remitterar till Öronkliniken. Psykolog och pedagog Psykolog Logoped Habläkare Psykolog och pedagog 12

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 Cerebral pares och tandvård Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 1. Vad innebär Cerebral pares? Allmän beskrivning Cerebral pares (CP) är eb samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen.

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Arbetsplats: Ögonkliniken, barnmedicin/habilitering, syncentralen Sunderby sjukhus, Norrbotten Sida 1 (6) Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Inom

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014

Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014 Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014 Arbetsterapeut Maria Eklöw Bosaeus Dietist Marie Karpmyr Folke Bernadotte regionhabilitering

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Gross Motor Function Classification System (GMFCS)

Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Klassifikationssystem för grovmotorisk funktion vid cerebral pares, i svensk översättning Robert Palisano, Peter Rosenbaum, Stephen Walter, Dianne Russell,

Läs mer

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen Egenvårdbeslut Fall: Flicka 6 år, flerfunktionshinder pga CP-skada, grav utvecklingsstörning. Grav utvecklingsstörning, epilepsi. Har tracheostomi, syrgas, sugning av luftvägar, gastrostomi a. Sugning

Läs mer

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Svensk översättning av Gross Motor Function Classification System Expanded & Revised (GMFCS-E&R)

Svensk översättning av Gross Motor Function Classification System Expanded & Revised (GMFCS-E&R) CanChild Centre for Childhood Disability Research Institute for Applied Health Sciences, McMaster University, 1400 Main Street West, Room 408, Hamilton, ON, Canada, L8S 1C7, Tel 905-525-9140 ext 27850

Läs mer

Habiliteringen barn och ungdom Region Östergötland LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2015. www.1177.se

Habiliteringen barn och ungdom Region Östergötland LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2015. www.1177.se LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2015 www.1177.se Kurser inom et Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar upp till 18 år som på grund av funktionsnedsättning har långvariga eller bestående

Läs mer

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Angelmans syndrom -- Orofacial funktion hos personer med Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre

Läs mer

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets tillhörande region: Barnets

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Habiliteringen i Blekinge

Habiliteringen i Blekinge Habiliteringen i Blekinge Hösten 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv KomHem-fördjupningskurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har kommunikationssvårigheter och där

Läs mer

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Bodil Schiller, läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset April 2012 Teamarbete på dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning

Läs mer

Motoriska aktiviteter i vardagen

Motoriska aktiviteter i vardagen Motoriska aktiviteter i vardagen För barn 3-6 år Motoriska aktiviteter i vardagen I denna broschyr får du konkreta tips på aktiviteter som gynnar ditt barns motoriska utveckling. Ditt barns motoriska förmåga

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART En utredning på DART börjar alltid med en remissträff. På remissträffen bestämmer vi om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. Handledning innebär att

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd

Läs mer

Titel Cirkus 2014 Syfte BARNHABILITERINGEN ger stöd, behandling och utbildning till barn 0-18 år med funktionsnedsättning. Tvärprofessionella team

Titel Cirkus 2014 Syfte BARNHABILITERINGEN ger stöd, behandling och utbildning till barn 0-18 år med funktionsnedsättning. Tvärprofessionella team Titel Cirkus 2014 Syfte BARNHABILITERINGEN ger stöd, behandling och utbildning till barn 0-18 år med funktionsnedsättning. Tvärprofessionella team tillgodoser medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska

Läs mer

Att leva med CP cerebral pares

Att leva med CP cerebral pares Att leva med CP cerebral pares Att leva med cp Jag hatar när folk talar över huvudet på mig När Emma Åverling föddes för 39 år sedan var både hon och tvilling systern svårt medtagna av syrebrist, och

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sallas sjukdom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätproblem Oslo 26-27 mars 2009 Teamet arbetsterapeut, barnneurolog, dietist, logoped,

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros

Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros 2008-10-10 Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros Beskrivning av sjukdomen sid 2 Vuxenhabiliteringens verksamhet sid 3 Beskrivning av insatser yrkesvis sid 5 2 Beskrivning av sjukdomen

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Rutiner Ett barn som på grund av utvecklingsstörning inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål ska, om vårdnadshavare

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Neurofibromatos, typ1, ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem

Läs mer

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015

Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015 Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015 Medicinskt kortet För att kunna starta i en tävling på nationell nivå för ryttare/kuskar med funktionsnedsättning krävs ett medicinskt kort. Det

Läs mer

Vår 2015. Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Vår 2015. Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge Vår 2015 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Klinefelter syndrom -9-9 Orofacial funktion hos personer med Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Innehållsförteckning: Sid Specifika regler för området 2 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 4 06 03

Läs mer

Cystinos Rapport från frågeformulär

Cystinos Rapport från frågeformulär Cystinos -9-9 Orofacial funktion hos personer med Cystinos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper,

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014 Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR Oktober 2014 Ett barn, en person! SLO syndrom ger olika grad och kombination av funktionsnedsättningar Alla personer med SLO är unika! Alla med SLO utvecklas

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

Artikelnummer 803422 Senast ändrad 130731 Giltig från 090101. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker

Artikelnummer 803422 Senast ändrad 130731 Giltig från 090101. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Artikelnummer 803422 Senast ändrad 130731 Giltig från 090101 Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Matningsstol REAL 2624 och måltidsstol REAL 8800 EL PLUS Sittställningens betydelse Redan

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Utprovning och introducering av ögonstyrning till dator för personer med svåra rörelsehinder kliniska erfarenheter

Utprovning och introducering av ögonstyrning till dator för personer med svåra rörelsehinder kliniska erfarenheter Utprovning och introducering av ögonstyrning till dator för personer med svåra rörelsehinder kliniska erfarenheter Eva Holmqvist Arbetsterapeut Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm Små barn med svåra uppfödningsproblem En poliklinisk utvecklingspsykologisk

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

TRÄNINGSINSTRUKTIONER

TRÄNINGSINSTRUKTIONER I. Träningsinstruktioner för 13-15 år Teknik (Koordination) I den här åldern inleds den grentekniska skolningen på allvar. Från att i åldern 6-9 haft fokus på motorisk träning och i åldern 10-12 på koordinativ

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K? Vad är AKK? Vad är AKK? AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation. AKK är hela den BRO av insatser som behövs för att ersätta eller komplettera ett bristande tal/språk i kommunikationen

Läs mer

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja ANNA LUNDMARK - I SAMARBETE MED ANNA ULLBRANDT UROTERAPEUT BARNMOTTAGNINGEN Antalet remisser pga förstoppning ökar till Barnmottagningarna (Västerbotten, Norrbotten)

Läs mer