ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Säkrare temperaturmätning Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Säkrare temperaturmätning Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL"

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Säkrare temperaturmätning Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL

2 Syfte Inom sjukvården mäter vi kroppstemperatur ofta och det är viktigt att man gör detta på ett standardiserat sätt för att värdena ska vara jämförbara. Syftet med denna broschyr är att belysa hur temperaturmätning bör utföras inom Örebro läns landsting samt vilka utrustningar som är bäst lämpade. På så sätt ska kvaliteten på mätresultaten öka vilket även påverkar diagnos och behandling. Broschyren ger även tips och råd samt påvisar de felkällor man har att ta hänsyn till. Bakgrund På initiativ av Medicinsk Teknik och på uppdrag av ÖLL:s Utvecklings- & kvalitetsgrupp UQG, genomfördes ett kvalitetsprojekt (TT-projektet) under Syftet var att ta fram rekommendationer för metod och utrustning vid mätning av temperatur respektive blodtryck inom ÖLL. Resultatet har godkänts av UQG samt antagits av Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (Medicinska rådet). I denna broschyr sammanfattas resultatet för temperaturmätning. Problematik Det är viktigt att det värde på temperaturen som registreras är så korrekt som möjligt dvs att det i möjligaste mån motsvarar personens kärntemperatur. Med kärntemperatur menas temperaturen i kroppens inre djupa vävnader, det vill säga i bröst- respektive bukhåla, samt i huvudet. Den uppmätta temperaturen ligger ofta till grund för utredning, diagnos och behandling. Den traditionella rektala mätmetoden har på senare år ersatts av bl a örontemperaturmätning, men även mun- & axillärmätning är relativt vanliga. Det finns idag ett stort utbud av utrustningar, och valet av metod och utrustning är inte självklart. Studier har visat att det finns brister både vad gäller repeterbarhet och överensstämmelse med den rektala mätningen då man mäter i öra, mun eller armhåla. Det förekommer även att en och samma klinik eller avdelning använder olika metoder, rutiner och utrustning för temperaturmätning. Kroppstemperaturen påverkas av många faktorer, både fysiologiskt och rent användarmässigt vilket minskar mätvärdets tillförlitlighet. En annan viktig parameter är 2

3 bristen på validerade gränsvärden. De vi använder idag grundar sig på data framtagna för 150 år sedan. Det saknas således en samstämmig uppfattning om vilken temperaturnivå som ska definieras som feber. Det är också svårt att definiera ett exakt värde då temperaturen varierar individuellt över dygnet. För att säkerställa såväl kvalitet på mätresultat samt vårdens krav på patientsäkerhet, har följande rekommendation tagits fram. Rekommendation I första hand bör rektal mätning användas som metod. Jämfört med övriga metoder ger den det säkraste mätresultatet vad gäller precision och repeterbarhet. Där rektal mätning av skilda anledningar inte kan utföras, kan följande alternativa metoder användas med vissa förbehåll. Dessa metoder kan dock innebära sämre precision och kvalitet på mätresultatet. Alt 2. Temperaturmätning i hörselgången. Alt 3. Temperaturmätning i munnen. Alt 4. Temperaturmätning i armhålan. (Endast på spädbarn yngre än 3 månader). Utrustning Kontakta Medicinsk Teknik för aktuellt utrustningsval. Underhåll Örontemperaturmätare ska kontrolleras 1 gång per år. Övriga digitala termometrar kontrolleras vid behov. Kontakta Medicinsk Teknik. 3

4 Riktlinjer för temperaturmätning Temperaturmätningen ska vara standardiserad, dvs den ska utföras på samma sätt varje gång. Det är en fördel om samma mätmetod används inom ett sjukvårdsområde. Aktuellt mätställe ska alltid dokumenteras tillsammans med mätvärdet i journalen, utan tillägg. R=Rektalt, Ö=Örat, O=Oralt, A=Axillärt. Det är viktigt att om möjligt känna till patientens normala kroppstemperatur för att kunna bedöma om han eller hon har feber eller inte. Utgångsvärde på morgonen bör därför alltid tas när patienten kommer in till en vårdenhet för en planerad åtgärd. Om patienten har feber vid ankomsten, fråga efter hans eller hennes normala morgontemperatur och vilken mätmetod som använts. Observera att termometern, oavsett metod, ska vara inställd på att mäta den faktiska temperaturen eftersom skillnaden mellan olika mätställen varierar kraftigt mellan olika personer. Örontemperatur, oral temperatur eller axillär temperatur ska således inte justeras till ändtarmens temperatur. Tillämpa basala hygienrutiner samt byt skyddshylsa inför varje ny mätning. OBS! Mätvärdet i sig ska aldrig avgöra om en person är frisk eller sjuk, man måste se och bedöma hela människan. 4

5 Temperaturmätning i ändtarmen Temperaturen i rektum ändras långsammare än temperaturen i örat och lung artären samt visar generellt en något högre temperatur än mätning på andra mätställen, C över kärntemperaturen. Termometern förs in 3-5 cm i rektum på en vuxen person och 2-3 cm på ett barn. Den digitala termometern visar efter 1 minut ett preliminärt, beräknat värde. För exakt temperatur ska den vara applicerad ca 5 minuter. Tiderna visas normalt med ljudsignaler. Praktiskt är det dock tillräckligt med 1 minut, då det oftast inte skiljer mer än någon tiondels grad jämfört med att låta den sitta inne längre. I övrigt - se aktuell bruksanvisning. Problem, risker & felkällor Lång mättid. Mätvärde ofta högre än på andra mätställen. Vissa personer kan uppleva metoden som obehaglig eller integritetskränkande. Svår att applicera på exempelvis strokepatienter och nyopererade. Visar ej snabba temperaturändringsförlopp, viss tröghet. Hygienproblem. Kan möjligen skada slemhinna/tarm. 5

6 Temperaturmätning i hörselgången Örontermometern uppskattar temperaturen genom att uppfånga värme från trumhinnan och hörselgången. Det är därför viktigt att hörselgången sluter tätt om proben under mätningen samt att probespetsen riktas mot trumhinnan, annars visas ett för lågt värde. Om mätningen behöver göras om, mät alltid i samma öra. Om olika mätvärden uppmäts, notera det högsta värdet. Mellan varje mätning måste ett nytt skydd placeras över linsen för att inte mätningen ska ge för låga värden. Vänta en stund innan den andra mätningen utförs se bruksanvisning för aktuell tid. Viktigt att probens yta är ren. För rengöring, se tillverkarens bruksanvisning. Problem, risker & felkällor Vaxproppar påverkar sannolikt inte mätvärdet, men otit kan ge en liten temperaturstegring (cirka 0,1 C). För höga värden noteras om örat legat mot kudde eller radiokudde precis före mätningen. Lufta örat genom att vänta i cirka 10 minuter innan mätningen genomförs. Sämre repeterbarhet & noggrannhet än rektal termometer. Kräver utbildning samt regelbunden kontroll av kalibrering. Visar för låga värden hos febrila spädbarn < 3 mån. 6

7 Temperaturmätning i munnen Termometerproben placeras under tungan vid sidan av tungbasen. Viktigt att proben placeras över någon av de två sublingualfickorna. Problem, risker & felkällor Om termometern placeras för långt fram i munnen kan mätvärdena bli upp till 1 C för låga. Personen får inte dricka, äta eller röka senare än 15 minuter före mätningen. Det är viktigt att munnen är stängd under mätningen. Oral mätning får inte utföras på små barn, medvetslösa eller oroliga personer eller om en person har kramper eller sår i munhåla eller svalg. Temperaturmätning i armhålan Axillär temperatur är inte lämplig för att bedöma kärntemperatur på större barn eller vuxna, eftersom den mäter hudens temperatur (perifer temperatur). Axillär mätning kan dock användas på spädbarn upp till tre månaders ålder Problem, risker & felkällor Mätningen påverkas av termometerns placering, armhålans fukt, mängden underhudsfett och omgivningens temperatur. 7

8 Temperaturmätning i urinblåsan Metoden kan användas när patienten har en speciell kvarliggande kateter i urinblåsan. En sensor på kateterns ytterända registrerar då temperaturen kontinuerligt. Mätvärdet som man får vid mätning via urinblåsan kan jämställas med det rektala mätvärdet. Problem, risker & felkällor Temperaturen i urinblåsan ändras långsammare än temperaturen i örat eller i lungartären, framför allt vid snabba temperaturväxlingar i huden (vid avkylning), feber eller vid tillstånd som påverkar blodflödet i buken. Temperaturen påverkas av mängden urin i blåsan. Temperaturmätning i lungartären eller matstrupen Temperaturmätning i lungartären eller matstrupen görs kontinuerligt med en sensor som sitter på en central venkateter eller en sond i matstrupen. Metoden är lämplig för mätning på svårt sjuka patienter på intensivvårdsavdelningar. Problem, risker & felkällor Endast användbar för vissa intensivvårdspatienter. Kan endast utföras av specialist. Ej lämplig för patient som får näring via sond. Mätvärdet kan påverkas av temperaturen på inandningsluften. 8

9 Fysiologi Kroppstemperaturen regleras av en termostat i hypothalamus som får information från temperaturkänsliga neuron i den lokala blodförsörjningen samt köld- och värmekänsliga receptorer i kroppen. Hypothalamus kan sedan påverka kroppens värmeproduktion och värmeavgivning och på så sätt sträva efter balans mellan dessa parametrar. Feber är ett tillstånd då kroppens temperatur överstiger den normala, som vanligtvis ligger mellan 36 och 38 C. Orsaken till feber är ofta en infektion utlöst av virus eller bakterier, men kan även förekomma vid olika inflammatoriska sjukdomar liksom vid cancer. En högre kroppstemperatur ökar immunförsvarets aktivitet, vilket påverkar bakteriernas överlevnad. När temperaturen stiger fryser och skakar man. En febernedsättande tablett "skruvar ner" termostaten och patienten svettas då i stället eftersom kroppen uppfattar kroppstemperaturen som för hög. Feber är i sig inget sjukdomstillstånd utan ett symptom och ett tecken på att immunförsvaret är aktiverat. Febertillstånd med en temperatur under 42 C är normalt inte farligt eller skadligt och behöver vanligtvis inte behandlas. Vid hjärtsjukdom eller hög ålder kan dock påfrestningen bli hög och febernedsättande behandling vara aktuell. Kroppstemperaturen kan också höjas av andra orsaker än styrning från hypothalamus. Orsaken kan vara kraftig fysisk ansträngning, stark solbestrålning eller vistelse i varmt och fuktigt klimat, där svettningen inte är tillräcklig för att sänka temperaturen. 9

10 Historik Historiskt så har kroppstemperaturen under skilda epoker varit föremål för olika tolkningar. Feber ansågs till exempel under vissa tidevarv bero antingen på allt från obalans i kroppsvätskorna, stjärnor och himlakroppars konstellation på himlavalvet eller som tecken eller straff för ett ogudaktigt och omoraliskt leverne. Under antiken fanns dock förespråkare för teorin att feber hade en positiv och läkande kraft vid sjukdom. I mitten på 1800-talet genomförde den tyske läkaren Carl Wunderlich en studie där han mätte axillär temperatur med en egenhändigt tillverkad kvicksilvertermometer på yngre patienter. Han konstaterade att medeltemperaturen låg runt 37ºC. Feber ansågs föreligga vid 38ºC eller mer. Att reflektera över är dels att undersökningen utfördes på huvudsakligen sjuka människor och valet av mätställe. Varje mätning tog dessutom en kvart att genomföra samt att kontroller ger vid handen att dåtidens termometrar mätte ca 1,8 grader högre än dagens. Senare forskning (Mackowiak 1992) menar att den normala temperaturen skiljer sig från person till person och påverkas av flera andra faktorer, som exempelvis ålder, kön och tidpunkt på dygnet. Han ansåg feber vara en temperatur från 37,5ºC tidigt på morgonen samt över 38,0 ºC tidig eftermiddag (rektalt). Från mitten av 1980-talet ersattes de traditionella kvicksilvermätarna av miljö- & hälsoskäl med elektroniska termometrar med digital visning. Internationellt anses dock fortfarande mätare med kvicksilver vara gold standard. 10

11 Referenser Carlsson R. TT-projektet. Medicinsk Teknik, ÖLL, Sund-Levander. M. Feber, Vårdhandboken, Duberg T et al. Örontermometer inte fullgott alternativ till rektaltermometer, Läkartidningen 2007:104(19): Edling L et al. Rektaltermometer fortfarande bästa metoden för temperaturmätning, Läkartidningen 2009;106(42): Roghman MC et al. The ralationship between age and fever magnitude, Am J Med Sci 2001;322(2): Wunderlich C.A. The course of the temperature in diseases: A guide to clinical thermometry. American Journal of Medical Science 1869;57: Mackowiak P.A et al. (1992). A critical appraisal of 98.6 ºF, the upper limit of the normal body temperature, and other legacies of C.A Wunderlich, JAMA Sept 268(12): Mer information Om temperaturmätning på intranätet Lednings- & verksamhetsstöd LoVS -> Felanmälan och support -> Medicinsk Teknik. Om temperaturmätning på internet -> Provtagning och undersökning. Om projektet Ronny Carlsson, Medicinsk Teknik, , Om utbildning Kliniskt Tränings Center, USÖ, alt respektive förvaltnings utvecklingschef. Om informationsmaterial Innehåll: Ronny Carlsson Foto: Jeanette Engqvist och Ronny Carlsson Illustrationer/form: Elisabeth Werngren Tryck: Trio Tryck, Örebro Örebro Läns Landsting,

12 Om projektet Rekommendationerna har tagits fram via TT-projektet, där följande medverkat: Allvin, Renée Smärtsjuksköterska, CAMTÖ, USÖ. Andersson, Lisette Sjuksköterska, Medicinkliniken, Lindesbergs las. Bengtsson, Eva Sjuksköterska, Medicinkliniken, USÖ. Björnstedt, Cornelia Sjuksköterska, Medicinkliniken, USÖ. Carlsson, Ronny - Projektledare, kvalitetschef/bitr med tekn chef, MT USÖ..Connedal, Maria - Med tekn ing, MT Karlskoga las. Ehrenbåge, Carin Distriktssköterska, Primärvården, Nora VC. Erlandsson, Yvonne Avd chef, Medicinkliniken, USÖ. Gustafsson, Göran - Med tekn ing, MT Lindesbergs las. Holmberg, Hans Docent, överläkare, Infektionskliniken, USÖ. Jönsson-Vikterlöf, Anki Sjuksköterska, Medicinkliniken, USÖ. Kerber, Marléne Avd chef, Akutmott, USÖ. Persson, Jan Avd chef, Ortopedkliniken, Karlskoga las. Sigvardsson, Kristina Sjuksköterska, Medicinkliniken, USÖ. Särnholm, Tomas - Med tekn ing, MT USÖ/Primärvård. Vårdpersonal från infektions- samt medicinkliniker i samband med klinisk test av utrustningar. Detta material är godkänt av ÖLL:s Utvecklings- & kvalitetsgrupp samt Rådet för medicinsk kunskapsstyrning.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Säkrare blodtrycksmätning. Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Säkrare blodtrycksmätning. Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL ÖREBRO LÄNS LANDSTING Säkrare blodtrycksmätning Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL Syfte Inom sjukvården mäter vi blodtrycket ofta och det är viktigt att man gör detta på ett standardiserat

Läs mer

Temperaturtagning - praktiska riktlinjer

Temperaturtagning - praktiska riktlinjer Temperaturtagning - praktiska riktlinjer Utfärdad av: Agneta Stenholm Godkänd av: Rune Wejstål Lena Alström Granskad av: Lars Hagberg Godkänd datum: 2012-03-20 Inledning Mätinstrumenten för temperaturtagning

Läs mer

SVENSK BRUKSANVISNING

SVENSK BRUKSANVISNING SVENSK BRUKSANVISNING MEDICINSK INFRARÖD TERMOMETER AIR101 LÄS DENNA BRUKSANVISNING NOGGRANT WWW.AIRON.NO INNEHÅLL I. SÄKERHETSINSTRUKTIONER.... 3 II. INTRODUKTION.. 4 III. ÅTGÄRDER FÖRE ANVÄNDNING...

Läs mer

BRUKSANVISNING MODEL HV-T36

BRUKSANVISNING MODEL HV-T36 Febertermometer för panna BRUKSANVISNING MODEL HV-T36 SE Förpackningens innehåll IR Febertermometer för panna Skyddslock Bruksanvisning Sensorskydd 1 st 1 st 1 st 3 st Bruksanvisning för IR Febertermometer

Läs mer

Metoder för mätning av kroppstemperatur är osäkra

Metoder för mätning av kroppstemperatur är osäkra EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:65 Metoder för mätning av kroppstemperatur är osäkra Malin Classon Johanna Hederén Uppsatsens

Läs mer

Skribent & projektledare: Ronny Carlsson Medicinsk Teknik, ÖLL Utgåva 05, 2007-11-22 1 (42)

Skribent & projektledare: Ronny Carlsson Medicinsk Teknik, ÖLL Utgåva 05, 2007-11-22 1 (42) Projekt för gemensamma metoder & utrustningsval för temperatur- och blodtrycksmätning inom Örebro läns landsting SLUTRAPPORT Skribent & projektledare: Ronny Carlsson Medicinsk Teknik, ÖLL Utgåva 05, 2007-11-22

Läs mer

Re-Aktion! Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare. Kunskapsunderlag för adekvat bedömning av kroppstemperatur

Re-Aktion! Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare. Kunskapsunderlag för adekvat bedömning av kroppstemperatur Re-Aktion! Kunskapsunderlag för adekvat 102014 Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare Svensk sjuksköterskeförening vill med kampanjen Re-Aktion lyfta fram omvårdnadsforskningens

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Björklund, Pia Sundström, Anette

Björklund, Pia Sundström, Anette Abstrakt Bakgrund:Feber är ett vanligt sjukdomssymtom bland barn och många barn vårdas på sjukhus med feberrelaterade sjukdomar. Under 2009 vårdades i Sverige totalt 99 543 barn under 561 722 vårddygn

Läs mer

Hållbar utveckling vt 10

Hållbar utveckling vt 10 Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

BMG 4907. Svensk bruksanvisning

BMG 4907. Svensk bruksanvisning BMG 4907 Svensk bruksanvisning Generella säkerhets instruktioner - Läs bruksanvisningen noggrannt innan produkten används. Spara dessutom bruksanvisningen för framtida bruk och behåll garanti sedeln (warranty),

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Pressmaterial för journalister från BioPhausia. Kontaktperson: Kjell Legernaes, Marknadschef. Tel, vxl: 08-407 64 30, e-mail: kjell.legernaes@medivir.se

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom 1 (6) Psykisk utvecklingsstörning med särskild hänsyn till Downs syndrom Underlag till medicinska kontroller, birger.thorell@ltv.se 2008-10-01 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund...3 2 Vanliga medicinska problem

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Blodtrycksmätare Y701 CA Y701 PC Y700 CA Y700 PC

Blodtrycksmätare Y701 CA Y701 PC Y700 CA Y700 PC A U T O M A T I S K Blodtrycksmätare Y701 CA Y701 PC Y700 CA Y700 PC START STOP / Funktioner Minnesområden för två personer 60 Platser per person Medelvärdet från de 3 senaste mätningarna Datum och tid

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Introduktion för AT-läkare i ÖLL den 1 5 september 2014

Introduktion för AT-läkare i ÖLL den 1 5 september 2014 Introduktion för AT-läkare i ÖLL den 1 5 september 2014 Måndag den 1 september Berguven, vån 1 F-huset, USÖ 08.30 Inledning med genomgång av veckans program och presentation av deltagarna och studierektorer

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

EXERGEN. Svenska. TemporalScanner TM. Korrekt temperatur via skonsam avläsning på pannan. Användarmanual för TAT-5000. Svenska

EXERGEN. Svenska. TemporalScanner TM. Korrekt temperatur via skonsam avläsning på pannan. Användarmanual för TAT-5000. Svenska EXERGEN TemporalScanner TM Korrekt temperatur via skonsam avläsning på pannan Svenska Användarmanual för TAT-5000 Svenska Viktiga säkerhetsinstruktioner LÄS ALLA ANVISNINGAR FÖRE ANVÄNDNING När denna produkt

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Första hjälpen vid värmerelaterade sjukdomstillstånd. Innehåll

Första hjälpen vid värmerelaterade sjukdomstillstånd. Innehåll 2009-06-24 Första hjälpen vid värmerelaterade sjukdomstillstånd Innehåll Så hanterar du värmeböljor. Bakgrund. Sjukdomstillstånd på grund av värme. Gör så här vid värme. Solsting. Värmesjuka. Värmeslag.

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05 Säkert och effektivt teamarbete - CRM 1 Grundprincip för all vårdverksamhet. Ingen patient ska skadas i vården. Trots detta drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador varje år i Sverige. Socialstyrelsen

Läs mer

Vätska, svettning och hudavlagringar

Vätska, svettning och hudavlagringar Vätska, svettning och hudavlagringar Hur mycket vätska behöver vi på en dag? Varför ska man duscha efter en idrottslektion? Vilken funktion har svetten för människorna? Byter vi människor hud precis som

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering 2010-10-15 839-2009:V105 1 (5) Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning och syfte... 1 Vaxproppar och hörapparater... 2 Förutsättningar... 2

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK 14 B TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-01-16 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Temperaturkontroll i butikskyldiskar

Temperaturkontroll i butikskyldiskar MILJÖFÖRVALTNINGEN Temperaturkontroll i butikskyldiskar Studie på gravad och kallrökt lax En rapport från Miljöförvaltningen Fredrik Larsson, praktikant Frida Kallberg, handledare Juli 2010 SAMMANFATTNING

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Telefonrådgivning om sjuka barn

Telefonrådgivning om sjuka barn Telefonrådgivning om sjuka barn Infektioner, feber, magsmärta och huvudvärk vilka egenvårdsråd kan du ge och när ska barnet till läkare? Akut omhändertagande vid kramper vilka råd på telefon kan du ge

Läs mer

Referenstermometer K20REF

Referenstermometer K20REF Tack för Ert val av COMARK referenstermometer modell KM20REF. Termometern är speciellt framtagen för att enkelt och snabbt kalibrera (kontrollmäta) vanliga brukstermometrar. KM20REF har en fast monterad

Läs mer

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel 2008-08-13 REV 2010-01-22 RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel Instruktionen hänvisar till gällande bestämmelser som

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Elektronisk personvåg med kroppsanalys

Elektronisk personvåg med kroppsanalys B R U K S A N V I S N I N G Elektronisk personvåg med kroppsanalys Artikelnummer 9530-1485 1 Elektronisk personvåg med kroppsanalys Artikelnummer 9530-1485 Förutom vikt mäter vågen kroppsfett, vattenhalt,

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Det akut sjuka barnet Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Varningstecken på svår infektion? Vilka ska skickas till sjukhus? Har feber betydelse? Hur länge innan åtgärd? Febernedsättande?

Läs mer

Telefonrådgivning om sjuka barn

Telefonrådgivning om sjuka barn Telefonrådgivning om sjuka barn Infektioner, feber, magsmärta och huvudvärk vilka egenvårdsråd kan du ge och när ska barnet till läkare? Akut omhändertagande vid kramper vilka råd på telefon kan du ge

Läs mer

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ. Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro

HTA-enheten CAMTÖ. Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro HTA-enheten CAMTÖ Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro HTA-enheten CAMTÖ har i uppdrag att främja utvecklingen av evidensbaserad medicin och att vara rådgivande organ i frågor rörande

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Hur varm är du på utsidan?

Hur varm är du på utsidan? Hur varm är du på utsidan? Inledning När det är riktigt varmt eller vi anstränger oss kanske vi svettas och när det är kallt fryser vi. Du har säkert också hört att kroppstemperaturen ska vara ca 37 C

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras?

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Lisa Ericson farmacie dr, projektledare ehälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar lisa.ericson@lnu.se

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer