ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Säkrare temperaturmätning Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Säkrare temperaturmätning Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL"

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Säkrare temperaturmätning Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL

2 Syfte Inom sjukvården mäter vi kroppstemperatur ofta och det är viktigt att man gör detta på ett standardiserat sätt för att värdena ska vara jämförbara. Syftet med denna broschyr är att belysa hur temperaturmätning bör utföras inom Örebro läns landsting samt vilka utrustningar som är bäst lämpade. På så sätt ska kvaliteten på mätresultaten öka vilket även påverkar diagnos och behandling. Broschyren ger även tips och råd samt påvisar de felkällor man har att ta hänsyn till. Bakgrund På initiativ av Medicinsk Teknik och på uppdrag av ÖLL:s Utvecklings- & kvalitetsgrupp UQG, genomfördes ett kvalitetsprojekt (TT-projektet) under Syftet var att ta fram rekommendationer för metod och utrustning vid mätning av temperatur respektive blodtryck inom ÖLL. Resultatet har godkänts av UQG samt antagits av Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (Medicinska rådet). I denna broschyr sammanfattas resultatet för temperaturmätning. Problematik Det är viktigt att det värde på temperaturen som registreras är så korrekt som möjligt dvs att det i möjligaste mån motsvarar personens kärntemperatur. Med kärntemperatur menas temperaturen i kroppens inre djupa vävnader, det vill säga i bröst- respektive bukhåla, samt i huvudet. Den uppmätta temperaturen ligger ofta till grund för utredning, diagnos och behandling. Den traditionella rektala mätmetoden har på senare år ersatts av bl a örontemperaturmätning, men även mun- & axillärmätning är relativt vanliga. Det finns idag ett stort utbud av utrustningar, och valet av metod och utrustning är inte självklart. Studier har visat att det finns brister både vad gäller repeterbarhet och överensstämmelse med den rektala mätningen då man mäter i öra, mun eller armhåla. Det förekommer även att en och samma klinik eller avdelning använder olika metoder, rutiner och utrustning för temperaturmätning. Kroppstemperaturen påverkas av många faktorer, både fysiologiskt och rent användarmässigt vilket minskar mätvärdets tillförlitlighet. En annan viktig parameter är 2

3 bristen på validerade gränsvärden. De vi använder idag grundar sig på data framtagna för 150 år sedan. Det saknas således en samstämmig uppfattning om vilken temperaturnivå som ska definieras som feber. Det är också svårt att definiera ett exakt värde då temperaturen varierar individuellt över dygnet. För att säkerställa såväl kvalitet på mätresultat samt vårdens krav på patientsäkerhet, har följande rekommendation tagits fram. Rekommendation I första hand bör rektal mätning användas som metod. Jämfört med övriga metoder ger den det säkraste mätresultatet vad gäller precision och repeterbarhet. Där rektal mätning av skilda anledningar inte kan utföras, kan följande alternativa metoder användas med vissa förbehåll. Dessa metoder kan dock innebära sämre precision och kvalitet på mätresultatet. Alt 2. Temperaturmätning i hörselgången. Alt 3. Temperaturmätning i munnen. Alt 4. Temperaturmätning i armhålan. (Endast på spädbarn yngre än 3 månader). Utrustning Kontakta Medicinsk Teknik för aktuellt utrustningsval. Underhåll Örontemperaturmätare ska kontrolleras 1 gång per år. Övriga digitala termometrar kontrolleras vid behov. Kontakta Medicinsk Teknik. 3

4 Riktlinjer för temperaturmätning Temperaturmätningen ska vara standardiserad, dvs den ska utföras på samma sätt varje gång. Det är en fördel om samma mätmetod används inom ett sjukvårdsområde. Aktuellt mätställe ska alltid dokumenteras tillsammans med mätvärdet i journalen, utan tillägg. R=Rektalt, Ö=Örat, O=Oralt, A=Axillärt. Det är viktigt att om möjligt känna till patientens normala kroppstemperatur för att kunna bedöma om han eller hon har feber eller inte. Utgångsvärde på morgonen bör därför alltid tas när patienten kommer in till en vårdenhet för en planerad åtgärd. Om patienten har feber vid ankomsten, fråga efter hans eller hennes normala morgontemperatur och vilken mätmetod som använts. Observera att termometern, oavsett metod, ska vara inställd på att mäta den faktiska temperaturen eftersom skillnaden mellan olika mätställen varierar kraftigt mellan olika personer. Örontemperatur, oral temperatur eller axillär temperatur ska således inte justeras till ändtarmens temperatur. Tillämpa basala hygienrutiner samt byt skyddshylsa inför varje ny mätning. OBS! Mätvärdet i sig ska aldrig avgöra om en person är frisk eller sjuk, man måste se och bedöma hela människan. 4

5 Temperaturmätning i ändtarmen Temperaturen i rektum ändras långsammare än temperaturen i örat och lung artären samt visar generellt en något högre temperatur än mätning på andra mätställen, C över kärntemperaturen. Termometern förs in 3-5 cm i rektum på en vuxen person och 2-3 cm på ett barn. Den digitala termometern visar efter 1 minut ett preliminärt, beräknat värde. För exakt temperatur ska den vara applicerad ca 5 minuter. Tiderna visas normalt med ljudsignaler. Praktiskt är det dock tillräckligt med 1 minut, då det oftast inte skiljer mer än någon tiondels grad jämfört med att låta den sitta inne längre. I övrigt - se aktuell bruksanvisning. Problem, risker & felkällor Lång mättid. Mätvärde ofta högre än på andra mätställen. Vissa personer kan uppleva metoden som obehaglig eller integritetskränkande. Svår att applicera på exempelvis strokepatienter och nyopererade. Visar ej snabba temperaturändringsförlopp, viss tröghet. Hygienproblem. Kan möjligen skada slemhinna/tarm. 5

6 Temperaturmätning i hörselgången Örontermometern uppskattar temperaturen genom att uppfånga värme från trumhinnan och hörselgången. Det är därför viktigt att hörselgången sluter tätt om proben under mätningen samt att probespetsen riktas mot trumhinnan, annars visas ett för lågt värde. Om mätningen behöver göras om, mät alltid i samma öra. Om olika mätvärden uppmäts, notera det högsta värdet. Mellan varje mätning måste ett nytt skydd placeras över linsen för att inte mätningen ska ge för låga värden. Vänta en stund innan den andra mätningen utförs se bruksanvisning för aktuell tid. Viktigt att probens yta är ren. För rengöring, se tillverkarens bruksanvisning. Problem, risker & felkällor Vaxproppar påverkar sannolikt inte mätvärdet, men otit kan ge en liten temperaturstegring (cirka 0,1 C). För höga värden noteras om örat legat mot kudde eller radiokudde precis före mätningen. Lufta örat genom att vänta i cirka 10 minuter innan mätningen genomförs. Sämre repeterbarhet & noggrannhet än rektal termometer. Kräver utbildning samt regelbunden kontroll av kalibrering. Visar för låga värden hos febrila spädbarn < 3 mån. 6

7 Temperaturmätning i munnen Termometerproben placeras under tungan vid sidan av tungbasen. Viktigt att proben placeras över någon av de två sublingualfickorna. Problem, risker & felkällor Om termometern placeras för långt fram i munnen kan mätvärdena bli upp till 1 C för låga. Personen får inte dricka, äta eller röka senare än 15 minuter före mätningen. Det är viktigt att munnen är stängd under mätningen. Oral mätning får inte utföras på små barn, medvetslösa eller oroliga personer eller om en person har kramper eller sår i munhåla eller svalg. Temperaturmätning i armhålan Axillär temperatur är inte lämplig för att bedöma kärntemperatur på större barn eller vuxna, eftersom den mäter hudens temperatur (perifer temperatur). Axillär mätning kan dock användas på spädbarn upp till tre månaders ålder Problem, risker & felkällor Mätningen påverkas av termometerns placering, armhålans fukt, mängden underhudsfett och omgivningens temperatur. 7

8 Temperaturmätning i urinblåsan Metoden kan användas när patienten har en speciell kvarliggande kateter i urinblåsan. En sensor på kateterns ytterända registrerar då temperaturen kontinuerligt. Mätvärdet som man får vid mätning via urinblåsan kan jämställas med det rektala mätvärdet. Problem, risker & felkällor Temperaturen i urinblåsan ändras långsammare än temperaturen i örat eller i lungartären, framför allt vid snabba temperaturväxlingar i huden (vid avkylning), feber eller vid tillstånd som påverkar blodflödet i buken. Temperaturen påverkas av mängden urin i blåsan. Temperaturmätning i lungartären eller matstrupen Temperaturmätning i lungartären eller matstrupen görs kontinuerligt med en sensor som sitter på en central venkateter eller en sond i matstrupen. Metoden är lämplig för mätning på svårt sjuka patienter på intensivvårdsavdelningar. Problem, risker & felkällor Endast användbar för vissa intensivvårdspatienter. Kan endast utföras av specialist. Ej lämplig för patient som får näring via sond. Mätvärdet kan påverkas av temperaturen på inandningsluften. 8

9 Fysiologi Kroppstemperaturen regleras av en termostat i hypothalamus som får information från temperaturkänsliga neuron i den lokala blodförsörjningen samt köld- och värmekänsliga receptorer i kroppen. Hypothalamus kan sedan påverka kroppens värmeproduktion och värmeavgivning och på så sätt sträva efter balans mellan dessa parametrar. Feber är ett tillstånd då kroppens temperatur överstiger den normala, som vanligtvis ligger mellan 36 och 38 C. Orsaken till feber är ofta en infektion utlöst av virus eller bakterier, men kan även förekomma vid olika inflammatoriska sjukdomar liksom vid cancer. En högre kroppstemperatur ökar immunförsvarets aktivitet, vilket påverkar bakteriernas överlevnad. När temperaturen stiger fryser och skakar man. En febernedsättande tablett "skruvar ner" termostaten och patienten svettas då i stället eftersom kroppen uppfattar kroppstemperaturen som för hög. Feber är i sig inget sjukdomstillstånd utan ett symptom och ett tecken på att immunförsvaret är aktiverat. Febertillstånd med en temperatur under 42 C är normalt inte farligt eller skadligt och behöver vanligtvis inte behandlas. Vid hjärtsjukdom eller hög ålder kan dock påfrestningen bli hög och febernedsättande behandling vara aktuell. Kroppstemperaturen kan också höjas av andra orsaker än styrning från hypothalamus. Orsaken kan vara kraftig fysisk ansträngning, stark solbestrålning eller vistelse i varmt och fuktigt klimat, där svettningen inte är tillräcklig för att sänka temperaturen. 9

10 Historik Historiskt så har kroppstemperaturen under skilda epoker varit föremål för olika tolkningar. Feber ansågs till exempel under vissa tidevarv bero antingen på allt från obalans i kroppsvätskorna, stjärnor och himlakroppars konstellation på himlavalvet eller som tecken eller straff för ett ogudaktigt och omoraliskt leverne. Under antiken fanns dock förespråkare för teorin att feber hade en positiv och läkande kraft vid sjukdom. I mitten på 1800-talet genomförde den tyske läkaren Carl Wunderlich en studie där han mätte axillär temperatur med en egenhändigt tillverkad kvicksilvertermometer på yngre patienter. Han konstaterade att medeltemperaturen låg runt 37ºC. Feber ansågs föreligga vid 38ºC eller mer. Att reflektera över är dels att undersökningen utfördes på huvudsakligen sjuka människor och valet av mätställe. Varje mätning tog dessutom en kvart att genomföra samt att kontroller ger vid handen att dåtidens termometrar mätte ca 1,8 grader högre än dagens. Senare forskning (Mackowiak 1992) menar att den normala temperaturen skiljer sig från person till person och påverkas av flera andra faktorer, som exempelvis ålder, kön och tidpunkt på dygnet. Han ansåg feber vara en temperatur från 37,5ºC tidigt på morgonen samt över 38,0 ºC tidig eftermiddag (rektalt). Från mitten av 1980-talet ersattes de traditionella kvicksilvermätarna av miljö- & hälsoskäl med elektroniska termometrar med digital visning. Internationellt anses dock fortfarande mätare med kvicksilver vara gold standard. 10

11 Referenser Carlsson R. TT-projektet. Medicinsk Teknik, ÖLL, Sund-Levander. M. Feber, Vårdhandboken, Duberg T et al. Örontermometer inte fullgott alternativ till rektaltermometer, Läkartidningen 2007:104(19): Edling L et al. Rektaltermometer fortfarande bästa metoden för temperaturmätning, Läkartidningen 2009;106(42): Roghman MC et al. The ralationship between age and fever magnitude, Am J Med Sci 2001;322(2): Wunderlich C.A. The course of the temperature in diseases: A guide to clinical thermometry. American Journal of Medical Science 1869;57: Mackowiak P.A et al. (1992). A critical appraisal of 98.6 ºF, the upper limit of the normal body temperature, and other legacies of C.A Wunderlich, JAMA Sept 268(12): Mer information Om temperaturmätning på intranätet Lednings- & verksamhetsstöd LoVS -> Felanmälan och support -> Medicinsk Teknik. Om temperaturmätning på internet -> Provtagning och undersökning. Om projektet Ronny Carlsson, Medicinsk Teknik, , Om utbildning Kliniskt Tränings Center, USÖ, alt respektive förvaltnings utvecklingschef. Om informationsmaterial Innehåll: Ronny Carlsson Foto: Jeanette Engqvist och Ronny Carlsson Illustrationer/form: Elisabeth Werngren Tryck: Trio Tryck, Örebro Örebro Läns Landsting,

12 Om projektet Rekommendationerna har tagits fram via TT-projektet, där följande medverkat: Allvin, Renée Smärtsjuksköterska, CAMTÖ, USÖ. Andersson, Lisette Sjuksköterska, Medicinkliniken, Lindesbergs las. Bengtsson, Eva Sjuksköterska, Medicinkliniken, USÖ. Björnstedt, Cornelia Sjuksköterska, Medicinkliniken, USÖ. Carlsson, Ronny - Projektledare, kvalitetschef/bitr med tekn chef, MT USÖ..Connedal, Maria - Med tekn ing, MT Karlskoga las. Ehrenbåge, Carin Distriktssköterska, Primärvården, Nora VC. Erlandsson, Yvonne Avd chef, Medicinkliniken, USÖ. Gustafsson, Göran - Med tekn ing, MT Lindesbergs las. Holmberg, Hans Docent, överläkare, Infektionskliniken, USÖ. Jönsson-Vikterlöf, Anki Sjuksköterska, Medicinkliniken, USÖ. Kerber, Marléne Avd chef, Akutmott, USÖ. Persson, Jan Avd chef, Ortopedkliniken, Karlskoga las. Sigvardsson, Kristina Sjuksköterska, Medicinkliniken, USÖ. Särnholm, Tomas - Med tekn ing, MT USÖ/Primärvård. Vårdpersonal från infektions- samt medicinkliniker i samband med klinisk test av utrustningar. Detta material är godkänt av ÖLL:s Utvecklings- & kvalitetsgrupp samt Rådet för medicinsk kunskapsstyrning.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Säkrare blodtrycksmätning. Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Säkrare blodtrycksmätning. Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL ÖREBRO LÄNS LANDSTING Säkrare blodtrycksmätning Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL Syfte Inom sjukvården mäter vi blodtrycket ofta och det är viktigt att man gör detta på ett standardiserat

Läs mer

Temperaturtagning - praktiska riktlinjer

Temperaturtagning - praktiska riktlinjer Temperaturtagning - praktiska riktlinjer Utfärdad av: Agneta Stenholm Godkänd av: Rune Wejstål Lena Alström Granskad av: Lars Hagberg Godkänd datum: 2012-03-20 Inledning Mätinstrumenten för temperaturtagning

Läs mer

BRUKSANVISNING MODEL HV-T36

BRUKSANVISNING MODEL HV-T36 Febertermometer för panna BRUKSANVISNING MODEL HV-T36 SE Förpackningens innehåll IR Febertermometer för panna Skyddslock Bruksanvisning Sensorskydd 1 st 1 st 1 st 3 st Bruksanvisning för IR Febertermometer

Läs mer

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15H-pgrp2. TentamensKod:

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15H-pgrp2. TentamensKod: Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15H-pgrp2 TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-06-03 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga

Läs mer

Metoder för mätning av kroppstemperatur är osäkra

Metoder för mätning av kroppstemperatur är osäkra EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:65 Metoder för mätning av kroppstemperatur är osäkra Malin Classon Johanna Hederén Uppsatsens

Läs mer

SVENSK BRUKSANVISNING

SVENSK BRUKSANVISNING SVENSK BRUKSANVISNING MEDICINSK INFRARÖD TERMOMETER AIR101 LÄS DENNA BRUKSANVISNING NOGGRANT WWW.AIRON.NO INNEHÅLL I. SÄKERHETSINSTRUKTIONER.... 3 II. INTRODUKTION.. 4 III. ÅTGÄRDER FÖRE ANVÄNDNING...

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Re-Aktion! Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare. Kunskapsunderlag för adekvat bedömning av kroppstemperatur

Re-Aktion! Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare. Kunskapsunderlag för adekvat bedömning av kroppstemperatur Re-Aktion! Kunskapsunderlag för adekvat 102014 Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare Svensk sjuksköterskeförening vill med kampanjen Re-Aktion lyfta fram omvårdnadsforskningens

Läs mer

Skribent & projektledare: Ronny Carlsson Medicinsk Teknik, ÖLL Utgåva 05, 2007-11-22 1 (42)

Skribent & projektledare: Ronny Carlsson Medicinsk Teknik, ÖLL Utgåva 05, 2007-11-22 1 (42) Projekt för gemensamma metoder & utrustningsval för temperatur- och blodtrycksmätning inom Örebro läns landsting SLUTRAPPORT Skribent & projektledare: Ronny Carlsson Medicinsk Teknik, ÖLL Utgåva 05, 2007-11-22

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa 1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3

Läs mer

Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående

Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig och dina närstående. Är det något du undrar över - tveka

Läs mer

Hållbar utveckling vt 10

Hållbar utveckling vt 10 Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:

Läs mer

Bioburden på dörröppnare

Bioburden på dörröppnare Bioburden på dörröppnare Operation Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH-poäng, 2014 Författare: Jennie Austmo Handledare: Maria Hansby, Fredrik Törnlund Sammanfattning Projektarbete/ Studie

Läs mer

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

FT 55. S Örontermometer 3-i-1. Brugsanvisning

FT 55. S Örontermometer 3-i-1. Brugsanvisning FT 55 S S Örontermometer 3-i-1 Brugsanvisning BEURER GmbH Söflinger Str. 218 89077 Ulm (Germany) Tel.: +49 (0)731 / 39 89-144 Fax: +49 (0)731 / 39 89-255 www.beurer.de Mail: kd@beurer.de 0344 Bästa/bäste

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Nästäppa vid förkylning

Nästäppa vid förkylning Pressmaterial bakgrundsfakta februari 2006 Nästäppa vid förkylning Skillnaden mellan avsvällande och slemlösande egenvårdsbehandling Innehåll: 1. Näsan klimatanläggning, reningsverk och försvarsbarriär...

Läs mer

Björklund, Pia Sundström, Anette

Björklund, Pia Sundström, Anette Abstrakt Bakgrund:Feber är ett vanligt sjukdomssymtom bland barn och många barn vårdas på sjukhus med feberrelaterade sjukdomar. Under 2009 vårdades i Sverige totalt 99 543 barn under 561 722 vårddygn

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

BCG-medac Behandling med BCG-medac

BCG-medac Behandling med BCG-medac SE BCG-medac Behandling med BCG-medac Patientinformation Diagnos Du har av din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCG-medac. Behandlingen följer ett speciellt

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Temperaturkontroll i butikskyldiskar

Temperaturkontroll i butikskyldiskar MILJÖFÖRVALTNINGEN Temperaturkontroll i butikskyldiskar Studie på gravad och kallrökt lax En rapport från Miljöförvaltningen Fredrik Larsson, praktikant Frida Kallberg, handledare Juli 2010 SAMMANFATTNING

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Konvektion. Teknik. Enklaste och snabbaste sättet till uppvärmning

Konvektion. Teknik. Enklaste och snabbaste sättet till uppvärmning Teknik Konvektion Enklaste och snabbaste sättet till uppvärmning Roundline är av öppen typ och avger värme via konvektion. Det innebär att den luft som passerar genom radiatorn värms upp, stiger och avger

Läs mer

Projektrapport. Förpackning och Transport. Temperaturvalidering av vävnadstransporter

Projektrapport. Förpackning och Transport. Temperaturvalidering av vävnadstransporter Projektrapport Förpackning och Transport Temperaturvalidering av vävnadstransporter Testning utförd februari 2010 juni 2010 Klinisk Kemi, Diagnostikcetrum, Östergötland Anna Parenmark Sammanfattning Målet

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom 1 (6) Psykisk utvecklingsstörning med särskild hänsyn till Downs syndrom Underlag till medicinska kontroller, birger.thorell@ltv.se 2008-10-01 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund...3 2 Vanliga medicinska problem

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

FT 45. S Panntermometer Bruksanvisning

FT 45. S Panntermometer Bruksanvisning FT 45 S S Panntermometer Bruksanvisning Model: FHT 6 Medisim LTD, G.G. Neve Ilan, Harey Yehuda, Neve Ilan 90850 Distributed by: Beurer GmbH, Söflinger Str. 218, 89077 Ulm, Germany EU representative: MEDES

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Parenteral nutrition Enteral nutrition Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Värmebölja/höga temperaturer

Värmebölja/höga temperaturer SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

FT 60. S Panntermometer 3-i-1. Brugsanvisning

FT 60. S Panntermometer 3-i-1. Brugsanvisning FT 60 S S Panntermometer 3-i-1 Brugsanvisning BEURER GmbH Söflinger Str. 218 89077 Ulm (Germany) Tel.: +49 (0)731 / 39 89-144 Fax: +49 (0)731 / 39 89-255 www.beurer.de Mail: kd@beurer.de 0344 SVENSKA Bästa/bäste

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Referenstermometer K20REF

Referenstermometer K20REF Tack för Ert val av COMARK referenstermometer modell KM20REF. Termometern är speciellt framtagen för att enkelt och snabbt kalibrera (kontrollmäta) vanliga brukstermometrar. KM20REF har en fast monterad

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren.

L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren. 2 FALLÖVNINGAR L. Larsson (f. 1933) L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren. Han använder rullstol och behöver syrgas på natten för emfysem, för vilken han även regelbundet

Läs mer

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Vrinnevisjukhuset i Norrköping, VIN Anna Bergqvist, Spec.sjuksköterska Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Bakgrund Perifer venkateter,

Läs mer

Telefonrådgivning för sjuksköterskor

Telefonrådgivning för sjuksköterskor Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Telefonrådgivning för sjuksköterskor Medicinsk lagstiftning och egenvårdsråd vad bör du tänka på? Smärta i huvud, buk och bröst

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

HemoCue Albumin Patientnära

HemoCue Albumin Patientnära Upprättat datum: 2016-01-19 1(6) Division Diagnostik Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.: 2018-02-01 Laboratoriemedicin Upprättare: Charlotte L Gruveström Instrumentansvarig: Instr ans HemoCue Albumin Patientnära

Läs mer

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Pressmaterial för journalister från BioPhausia. Kontaktperson: Kjell Legernaes, Marknadschef. Tel, vxl: 08-407 64 30, e-mail: kjell.legernaes@medivir.se

Läs mer

Inflectra för ulcerös kolit

Inflectra för ulcerös kolit Inflectra för ulcerös kolit Viktig information för att du ska komma igång med din behandling Den här broschyren är endast avsedd för patienter som har ordinerats Inflectra. Introduktion När du påbörjar

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Sårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar

Sårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar Sårskador och stelkramp Distriktsveterinärerna tipsar 2 Sårskador och stelkramp Våra hästar har en speciell förmåga att skada sig på saker man inte trodde fanns i dess omgivning. När olyckan är framme

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Fotodynamisk behandling med dagsljus

Fotodynamisk behandling med dagsljus Fotodynamisk behandling med dagsljus För behandling av milda och måttliga aktiniska keratoser Information till patient att utdelas av behandlande sjukvårdspersonal 2 Vad är aktiniska keratoser? Hudcancer

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Bukhinnecancer (Peritoneal carcinomatosis) Du har fått information om att du har tumörväxt i bukhålan. Vid operationen börjar vi med att se om ingreppet

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013

STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013 130416 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560 RÖS5 Vårterminen 2013 Kursansvariga lärare: Eva Bergelin Tel: 031-786 6127

Läs mer

MULTI-FUNCTION BODY ANALYSER SCALES PS 5110

MULTI-FUNCTION BODY ANALYSER SCALES PS 5110 MULTI-FUNCTION BODY ANALYSER SCALES PS 5110 SV A B C D E A F G H I G st lb kg G G 3 SVENSKA 29-36 4 SÄKERHET OCH INSTÄLLNINGAR När du använder vågen första gången ska du vara uppmärksam på följande: 77Den

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka? Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en

Läs mer

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. DELEGERING RIK Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget

Läs mer

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen? MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Bruksanvisning. Eutech 35 ph/lt fickmätare. Före användning

Bruksanvisning. Eutech 35 ph/lt fickmätare. Före användning 990147 Bruksanvisning Eutech 35 ph/lt fickmätare Före användning Bli inte orolig om det finns vita kristaller runt elektroden, det är helt normalt. Ta av skyddskåpan och doppa elektroderna i kranvatten

Läs mer

Prehospitalt triage av äldre patienter -

Prehospitalt triage av äldre patienter - Prehospitalt triage av äldre patienter - Från forskning till implementering! Veronica Vicente Rn, MSN, PhD student. Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education and Stockholm Prehospital

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel 2008-08-13 REV 2010-01-22 RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel Instruktionen hänvisar till gällande bestämmelser som

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring Detta faktamaterial är framtaget av ProstaLund AB och är medicinskt granskat av: Dr PhD Sonny Schelin, Specialistläkargruppen i Kalmar Leg sjuksköterska

Läs mer

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Nevisense Hjälper till att avgöra nästa steg. Nevisense är ett instrument som ger dig och din läkare ett snabbt och smärtfritt sätt

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer