Pensionssystemet för kvinnor och män från 20 till 120 år!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pensionssystemet för kvinnor och män från 20 till 120 år!"

Transkript

1 1 Rev Pensionssystemet för kvinnor och män från 20 till 120 år! Kompensationskvoter, pensionsförmögenheter, pensionsutbyteskilar Göran Normann under medverkan av Dag Krüger Grufman Reje Management En rapport från projektet Kvinnor, livsinkomster, pensioner för Länsförsäkringars Forskning & Framtid

2 2 Innehållsförteckning Ordlista... 3 Centrala observationer i sammandrag... 4 Sammanfattning... 5 Komparativa översiktstabeller Inledning Våra data Förvärvsavbrott och socialförsäkringar Livsinkomster Pensionssystemen Pensionsutfall för kvinnor och män Begreppet pensionsförmögenhet Pensionsförmögenheten central för valet av pensionstidpunkt Begreppet pensionsutbyteskil Pensionsutbyteskilen i konflikt med arbetslinjen Jämförelser mellan effekter av regler för löntagare födda 1965 respektive efter Makroekonomins och skatternas betydelse Pensioner för kvinnor med lång frånvaro Avslutning om systemens uthållighet Appendix 1. Regelsystemet för diskuterade pensionsformer Appendix 2. Regler i socialförsäkringssystemen Referenser... 71

3 Ordlista Allmän pension: Statligt organiserad inkomstpension och premiepension Avtalspension (tjänstepension): Pensioner som beslutats av parterna på arbetsmarknaden, varierande lösningar på olika avtalsområden Pensionskapital: Summan av de premier inklusive förräntning som inbetalats till pensionssystemet under yrkesaktiva år Tilldelningsgrad (accrual rate): Anger hur inbetalade avgifter värderas när de läggs till pensionskapitalet Delningstal: Det tal som anger hur intjänat pensionskapital fördelas ut på framtida pensioner Normränta: En ränta som vid sidan av sannolik livslängd bestämmer delningstalet. Kompensationskvot, brutto: Första årets pension före personlig inkomstskatt dividerad med slutlönen före personlig inkomstkatt Kompensationskvot, netto: Första årets pension efter personlig inkomstskatt dividerad med slutlönen efter personlig inkomstkatt Pensionsförmögenhet: Nuvärdet av flödet av framtida pensioner från och med första utbetalning Diskonteringsränta: Den ränta som en löntagare använder vid beräkning av sin pensionsförmögenhet Aktuariellt neutralt pensionssystem: Ökad avgift ökar pensionsförmögenheten utan avbränning Pensionsförmögenhetens marginalförändring: Anger hur pensionsförmögenheten förändras vid ökade pensionsavgifter efter 61 år Pensionsutbyteskil: Anger graden av avbränning vid ökade pensionsavgifter efter den minimala pensionsåldern 61 år Pensionsutbyteskvot: Anger nettot av förändrad pensionsförmögenhet och ökade avgifter i procent av årets nettolön vid uppskjutande av pensioneringen ett år. 3

4 4 Centrala observationer i sammandrag Kvinnor har lägre pensioner och pensionsförmögenheter än män, i genomsnitt är de 80 till 90 procent av männens Förvärvsavbrotten har begränsad betydelse för pensionsskillnader mellan genomsnittliga löntagare, löneskillnader är viktigare Förvärvsavbrotten ger stora avbräck för kvinnor med de lägsta inkomsterna, en kvinnlig sjuksköterska i första kvartilen har nära 20 procent lägre pension än en genomsnittlig kvinnlig kollega Långvarigt deltidsarbete ger stora pensionsbortfall halvtid från 40-årsåldern sänker pensionen med 25 procent Ersättningsnivåer i förhållande till slutlöner (kompensationskvoter) ligger efter regelförändringar på nivån procent för löntagare födda före 1979, lägst för normalinkomsttagare som sjuksköterskor och metallarbetare Kompensationskvoter efter skatt (netto) något högre än före skatt för normalinkomsttagare, något lägre för höginkomsttagare Bruttomått bättre än nettomått vid analys av pensionssystem, osäkerhet om hur skatterna ändras till Men nettomått intressanta för individerna Reglerna för löntagare födda efter 1979 innebär höjda ersättningsnivåer för de flesta, undantaget är civilingenjörer Reformer av avtalsförsäkringarna har jämnat ut kompensationskvoter mellan höga och normala inkomstlägen Arbetslinjen störs av negativa incitament på grund av pensionsutbyteskilar - stora avbränningar på premier vid senarelagd pensionering Starkt varierande pensionsutbyteskilar mellan yrken och åldrar, pomperipossaeffekter förekommer där pensionsförmögenheten minskar trots ökade premiebetalningar Makroekonomisk utveckling är central för pensionsutfallen 3,5 procents tillväxt och 6 procents kapitalavkastning ger för en kvinnlig metallarbetare 85 procent högre pensionsförmögenhet än 1 procents tillväxt och 2 procents kapitalavkastning.

5 5 Sammanfattning Ett pensionssystem binder ihop olika skeden i en individs liv. Under aktiva år görs årliga avsättningar till systemet. Avsättningarna skrivs upp, indexeras, antingen i förhållande till allmän inkomstutveckling eller till avkastning på kapitalmarknaden. Vid pensioneringstillfället beräknas en pension med hänsyn till ålder och en ränta. Pensionen får en värdeökning under utbetalningstiden. Nuvärdet vid pensionstillfället av den framtida strömmen av pensioner utgör individens pensionsförmögenhet. Dennas storlek är en betydelsefull faktor för rationella individers val av pensionsålder. Ett inbyggt negativt incitament i systemet, en pensionsutbyteskil, motverkar den arbetslinje som har ett brett stöd i Sverige. Avgifter till pensionssystemet som betalas in sent i livet visar sig nämligen förenade med stora avbränningar. Den information som allmänheten får om pensionssystemets effekter från myndigheter och media omfattar dessvärre endast delar av dessa inslag. Från officiella kanaler kan information om förväntade pensionsnivåer vid framtida pensionsår inhämtas, men ofta har löntagaren svårt att värdera denna på grund av osäkerhet om underliggande löneantaganden. Pensionsanalytiker beräknar därför ofta s.k. kompensationskvoter som anger pensionen under det första pensionsåret som andel av lönen före pensioneringen. Detta ger information om hur inkomstsituationen ändras vid pensionstillfället, från löneinkomst till pension. Men denna kunskap är otillräcklig för att göra ett rationellt val av tidpunkt för reträtten från arbetsmarknaden. Däremot ger den naturligtvis indikationer om ett möjligt behov av att komplettera förväntad pension med ett privat sparande. Efter pensioneringen ökar pensionerna år för år men ökningarna är som systemen är uppbyggda relativt begränsade. Hur stora ökningarna blir sammanfattas i pensionsförmögenheten som utgör ett slags summa av det framtida flödet av årliga pensioner. Den utgör därför ett mått på vad man totalt sett har att leva på som pensionär. Pensionsförmögenhetens storlek varierar naturligtvis beroende på när man pensionerar sig och valet av pensionstidpunkt kommer därför att bero på vilken kombination av framtida konsumtionsmöjligheter respektive antal lediga år man som individ föredrar. Hur pensionsförmögenheten påverkas av den allmänna ekonomiska utvecklingen kan vara viktigt för individens planering inför sin pensionering. Hur stor är exempelvis känsligheten för sjunkande avkastning på kapitalmarknaden, för minskad ekonomisk tillväxt i ekonomin eller för ökande genomsnittliga livslängder i befolkningen? Kunskap om sådana faktorer är också av stor betydelse för hur man bygger upp kompletterande resurser inför sin ålderdom. I denna rapport har det varit en ambition att omfatta dessa olika aspekter på det samlade pensionssystemet i undersökningar där även genusperspektivet varit centralt. I rapporten följs kvinnor och män som är födda 1965 genom livet med utgångspunkt från data från Statistiska Centralbyrån (SCB) för fyra yrkesgrupper, sjuksköterskor, läkare, metallarbetare och civilingenjörer under perioden Kvinnor har väsentligt lägre pensioner än män Materialet från SCB bekräftar en välkänd statistisk bild av att kvinnor i genomsnitt har lägre löner än män. Om en sådan skillnad består under hela det yrkesaktiva livet för män och kvinnor med samma födelseår är det klart att detta kommer att visa sig i olika storlek på de

6 6 pensioner som de kommer att få som äldre. Det är också välkänt att kvinnor har en högre frånvaro från aktivt förvärvsarbete än män. Detta bidrar till att göra skillnaderna i inkomster än större. I rapporten undersöks vilket genomslag dessa skillnader har på pensionsutfall och pensionsförmögenheter för de båda könen. Kvinnornas förstaårspensioner visar sig uppgå till mellan 80 och 90 procent av männens med någon variation mellan yrkesgrupperna. Skillnaden i slutlöner ligger i samma intervall. Kompensationskvoter, som är ofta använda indikatorer för pensionssystemets utfall, anger pensionen som andel av slutlönen. Kvinnliga sjuksköterskor som pensionerar sig vid 65 års ålder får 52 procent av sin lön i pension. En jämnårig kvinnlig metallarbetare skulle få 54 procent av slutlönen medan den kvinnliga läkaren och civilingenjören skulle få 57 respektive 59 procent. Kompensationskvoten tar samtidig hänsyn till skillnader i pensioner och löner och ger därför ett mindre utslag för skillnaderna mellan kvinnor och män än en jämförelse mellan pensionerna mätta i kronor. Kvinnornas kompensationskvoter före skatt ligger mellan 96 och 98 procent av männens i alla fyra kategorierna. Kvinnornas lägre kompensationskvoter beror på att kvinnors inkomsttillväxt är lägre än mäns i unga år för att därefter stiga ungefär i takt med männens. Kompensationskvoterna för löntagare i andra åldrar men som är födda mellan 1953 och 1970 skulle sannolikt också ligga på dessa nivåer. Löntagare födda efter 1979 berörs av delvis kraftigt förändrade regler i avtalsförsäkringarna och kompensationskvoterna ligger därför, till vilket vi skall återkomma, på andra och i regel något högre nivåer. Skillnaderna minskar när hänsyn tas till personlig inkomstskatt Kompensationskvoterna mätta efter skatt är något högre än före skatt vilket är en naturlig följd av att skattesatserna i ett progressivt skattesystem blir lägre på pensionerna än på slutlönerna. För exempelvis den kvinnliga metallarbetaren ökar kompensationskvoten från 54 procent före skatt till 57 procent efter skatt. Skillnaden mellan män och kvinnor krymper av samma skäl något jämfört med måtten före skatt. Om pensionering sker vid 65 år är pensionen efter skatt för en kvinnlig sjuksköterska 10 procent lägre än den manliges medan skillnaden är 18 procent mellan kvinnliga och manliga läkare. På motsvarande sätt är skillnaderna 14 och 10 procent för metallarbetare respektive civilingenjörer. Före skatt är skillnaderna i de flesta fall något större. Om syftet är att beskriva effekter av pensionssystemet är det generellt sett att föredra att mäta före skatt eftersom mätningar efter skatt involverar överväganden om hur skattesystemet förändras fram till Detta innebär att pensionssystemets effekter inte blir renodlade. Ovanstående beräkningar efter skatt bygger på att de genomsnittliga skattesatser som 2007 beräknas för våra löntagare kommer att vara rådande även vid deras pensionering. Detta betyder att nuvarande skatteskalor i en politisk process antas komma att justeras med hänsyn till den genomsnittliga ökningen av realinkomsterna i landet. Utan denna justering skulle skattesystemets progressivitet ha drivit upp skattesatserna. Diskriminering av kvinnorna? Skillnaderna mellan kvinnor och män är alltså tydliga vad gäller pensionernas storlek, men det vore förhastat att betrakta detta enbart som en fråga om diskriminering. Huvudorsaken till differensen är naturligtvis att lönerna skiljer sig mellan könen. Här visar forskningen på området att endast en mindre del är att hänföra till s.k. osakliga skillnader, dvs. diskriminering. Den andra orsaken till inkomstskillnader, frånvaron, bidrar naturligtvis också

7 7 till olikheterna i pensionsutfallen. Ändå visar rapportens analyser att detta bidrag är förhållandevis blygsamt för kvinnor och män i genomsnitt. En orsak är att många typer av frånvaro berättigar till ersättningar från olika transfereringssystem som kan vara relativt höga som andel av lönerna. Sålunda har socialförsäkringarna ofta gett ett utfall på nivån 80 procent medan arbetslöshetsersättningarna ligger på en något lägre nivå, men ändå ger ett betydande bidrag. Till detta kommer vissa kompletteringar från avtalsförsäkringar. Vi bortser i detta sammanhang från kompletterande privata försäkringar. Om inkomstutveckling och kapitalförräntning för åren efter 2005 Det antagande om ålderlöneprofiler för ett speciellt år som ligger till grund för beräkningarna i denna rapport är, när annat inte uttryckligen sägs, att inkomsterna efter 40 års ålder är ungefär oförändrade under åren fram till pensioneringen. Dessa ålderslöneprofiler förskjuts sedan uppåt med den antagna allmänna realinkomstutvecklingen, i huvudfallet med 1,8 procent per år. Antagandet om ålderslöneprofilen för ett enskilt år har ett empiriskt stöd för sjuksköterskor och metallarbetare men kan kanske vara en överförenkling för de högre tjänstemännen (OECD, 2003). För att uppskatta betydelsen av vårt antagande för dessa gruppers kompensationskvoter har simuleringar genomförts för en viss avtagande respektive viss ökande löneutveckling efter 55 år för en kvinnlig civilingenjör fram till pensionering vid 65 år. Om inkomsttillväxten för henne sänks till 0,8 procent per år (allt annat lika) skulle kompensationskvoten sjunka från 59 till 58 procent. Om inkomsten i stället under samma åldersintervall växer med 2,8 procent per år skulle kompensationskvoten öka från 59 till 60 procent. Förändringarna blir alltså marginella mätta på detta sätt. Däremot blir förändringarna i pensioner före skatt stora med en minskning med 18 procent respektive en ökning med 21 procent. Kapitalavkastningen antas i beräkningarnas huvudfall vara 3,25 procent. Om denna istället vid basfallets inkomsttillväxt blev 5 procent skulle kompensationskvoten för en kvinnlig sjuksköterska öka från 52 till 57 procent. Om kapitalavkastningen i stället blev 2 procent skulle kvoten sjunka till 50 procent. Avkastningsförändringen påverkar det första årets pension men inte slutlönens nivå. Eget sparande kan höja kompensationskvoten När pensionssystemet ger kompensationskvoter som ligger mellan 50 och 60 procent kan löntagarna vilja förbättra sina inkomster som pensionär genom eget sparande. Om en kvinnlig metallarbetare som vill pensionera sig som 65 åring börjar sitt sparande vid 40 års ålder med målet att uppnå en kompensationskvot på 75 procent behöver sparandet uppgå till kronor per månad fram till pensioneringen i 2005 års prisnivå. Om sparandet i stället börjar vid 25 års ålder blir sparbehovet kronor per månad. Motsvarande sparbehov för en kvinnlig sjuksköterska med samma mål är respektive kronor per månad. Detta är påfallande höga sparbelopp som för många kan te sig svåra att realisera. Pensionerna utvecklas inte i takt med lönerna Om pensionering skulle ske före 65 år ålder blir kompensationskvoterna betydligt lägre än som ovan nämnts. Om pensionering äger rum vid 61 år, det tidigaste året att ta ut den allmänna pensionen, kan kvinnliga löntagare endast förvänta sig kompensationskvoter som 41 procent för sjuksköterskan och läkaren, 43 procent för metallarbetaren och 46 procent för civilingenjören. Männens kvoter ligger någon eller par procentenheter högre. En intressant fråga är hur pensionen utvecklas i förhållande till inkomsten för jämnåriga personer som fortsätter att jobba heltid. Som ett exempel kan nämnas att medan

8 8 kompensationskvoten för kvinnlig sjuksköterska som går i pension vid 63 år är 47 procent kommer hennes pension som 63-åring att vara 46 procent av lönen för en jämnårig kollega som fortsatt att jobba. När den pensionerade sjuksköterskan som 68 åring jämför sin pension med den fortfarande arbetande tidigare kollegans lön finner hon att hon har blott 42 procent av denna. Pensionären kommer att släpa efter i den fortsatta inkomstutvecklingen. Orsaken till detta är att pensionssystemen inte släpper igenom hela den ökningstakt som betingas av kapitalmarknadsförräntning och allmänna löneökningar. Detta i sin tur hänger ihop med att redan vid beräkning av det första årets pension så tillgodoräknas pensionären en viss normerad ränta, ett slags förskott på kommande pensioner. Hur väljs tidpunkt för pensionering? Den genomsnittliga pensionsåldern för svenska kvinnor som uppnått 50-årsåldern var 1995 lite drygt 62 år medan män i genomsnitt går i pension ett halvt år senare. En enskild individs pensionsålder påverkas naturligtvis starkt av hälsotillstånd och typen av arbete. Mår man dåligt behöver man kanske gå i pension före den normala pensionsåldern 65 år. Men hur resonerar en löntagare som fortfarande känner sig frisk och stark och som har ett trevligt arbete? Det är rimligt att räkna med att valet av pensionsålder då bygger på en avvägning mellan storleken på de finansiella resurser man anser sig behöva för ett gott liv som äldre och antalet lediga år som pensionär. När vi fokuserar på pensionssystemen och därför bortser från andra tillgångar än pensioner kan problemet formuleras som en avvägning mellan storlek på individens pensionsförmögenhet och antal lediga pensionsår. Men valmöjligheterna begränsas av omfattningen på de finansiella resurser, den pensionsförmögenhet, som kan uppnås med olika många år av fortsatt förvärvsarbete efter fyllda 61 år. Givet den restriktionen väljer vår individ sannolikt den kombination av pengar och ledighet som bäst svarar mot hennes/hans värderingar. Om marknadslönerna skulle öka kommer restriktionen att mildras något och det blir möjligt för individen att uppnå ett gynnsammare utfall genom ett ändrat val. Om detta val innebär att individen tar ut mer av ledig tid eller inte kan man på teoretiska grunder inte avgöra eftersom två motverkande effekter är inblandade, å ena sidan blir de framtida konsumtionsmöjligheterna större med högre lön vilket gör att hon kan överväga ett kortare arbetsliv men å andra sidan har fritiden blivit relativt dyrare (med högre lön är det en större uppoffring att inte fortsätta att arbeta), vilket gör att hon kanske blir benägen att ta ut färre lediga år. Utan kännedom om hur individen subjektivt värderar ökad fritid mot lägre pensionsförmögenhet kan vi inte här ge ett bestämt svar på vilken effekt som överväger. Dock kan vi i det följande ge ett partiellt svar av stort intresse. Pensionsförmögenheten ett viktigt beslutsunderlag Den förmögenhet som pensionssystemet ger, dvs. pensionsförmögenheten, är begreppsmässigt något annat än värdet av det pensionskapital som individen tjänat in under sitt yrkesverksamma liv, även om det naturligtvis finns ett samband. Begreppet pensionsförmögenhet är centralt för att förstå pensionssystemets effekter på viljan att arbeta vidare som äldre. I korthet kan det definieras som nuvärdet vid beslutstidpunkten av strömmen av framtida pensioner där varje framtida pension har vägts (multiplicerats) med sannolikheten att man då fortfarande lever. Detta betyder att man vid beslutstillfället värderar en möjlig pension vid 90 års ålder lägre än en pension vid säg 75 års ålder. En jämförelse mellan pensionsförmögenheter för de studerade grupperna visar på betydande skillnader i totala finansiella resurser under framtida pensionsår. Inte oväntat är pensionsförmögenheterna för kvinnor i varje yrkesgrupp lägre än för män. Särskilt stor är

9 9 skillnaden i vårt material för läkarna där kvinnornas pensionsförmögenhet i genomsnitt endast uppgår till 81 procent av männens. För sjuksköterskor och civilingenjörer är kvinnornas andel ca 90 procent medan för metallarbetarna andelen är 86 procent. 1 Pensionssystemet stöder inte arbetslinjen! I de kollektiva systemen är den enda möjligheten att öka sina premieinbetalningar att man arbetar längre eller ökar sin arbetsinkomst per tidsenhet. En definition av ett neutralt pensionssystem är att ökade premieinbetalningar skall leda till en lika stor ökning i pensionsförmögenheten. Beräkningar i rapporten visar emellertid att det svenska pensionssystemet inte har denna egenskap vid förlängningar av arbetslivet efter fyllda 61 år. Det är i stället så att pensionssystemet slår in en negativ kil mellan ökade premier från förlängt arbetsliv och ökad pensionsförmögenhet. Precis som en inkomstskatt minskar det privatekonomiska utbytet av en inkomstökning så dämpar pensionssystemet utbytet på pensionsförmögenheten av ökade premier. Vi använder termen pensionsutbyteskil för detta fenomen. Pensionsutbyteskilen kan vara av betydande storlek, vilket kan väntas stimulera tidiga pensioneringar och därmed ha negativa effekter för den svenska arbetslinjen. I vissa fall förekommer till och med s.k. pomperipossaeffekter, dvs. trots de ökade inbetalningar till systemet som sker vid ytterligare ett års förvärvsarbete kommer pensionsförmögenheten att minska. För kvinnor och män som överväger valet att gå i pension vid 65 års eller 66 års ålder varierar storleken på kilarna mellan 36 och 85 procent. För en kvinnlig metallarbetare är kilen 38 procent vilket betyder att om det för henne under det extra arbetsåret betalas in säg kronor i pensionsavgifter kommer hennes pensionsförmögenhet endast att öka med kronor. För en manlig läkare i motsvarande situation skulle pensionsförmögenheten endast öka med kronor eftersom pensionsutbyteskilen där är 85 procent. För sjuksköterskor av båda könen ligger kilarna på nivån 45 procent. Diagram S.1 Pensionsutbyteskilar vid ett pensionsbeslut som 65-åring Sjuksköterska Läkare Metallarbetare Civilingenjör Kvinna Man Uppkomsten av denna kil hänger delvis samman med att framtida pensioner viktas med överlevnadssannolikheter för framtida år. Den förflyttning som uppstår i serien av 1 I beräkningarna antas att avtalspensioner tas ut livsvarigt.

10 10 överlevnadssannolikheter vid ett senare års pensionering medverkar vid sidan av diskonteringsräntan till uppkomsten av kilarna. Kilarnas effekter på individers beteende liknar i vissa avseenden effekterna av en skatt på avgifterna. Empiriska undersökningar tyder också på att pensionsutbyteskilarna har en tendens att pensionstidpunkten tidigareläggs. Kilarna är en inbyggd systemeffekt som kan påverkas genom olika typer av förändringar. I Finland och Schweiz har man exempelvis motverkat effekten genom att tilldela äldre personers inbetalningar ett högre värde, en högre accrual rate. Kilarnas storlek varierar en hel del mellan olika pensionsåldrar för en specifik yrkeskategori. Detta avspeglar egenskaper i pensionssystemet men också samspelet med den personliga inkomstbeskattningen eftersom såväl pensionsförmögenhet som avgifter har beräknats med hänsyn till skatt. Frånvarons betydelse varierar med orsaken I vårt material från SCB blandas för varje yrke och kön individer med olika grader av frånvaro under ett år. Majoriteten har troligen begränsad frånvaro medan en minoritet har stor frånvaro. I genomsnittsberäkningar kommer frånvaron därför att framstå som låg. För att fånga upp den grupp av individer som har stor frånvaro har vi specialundersökt de individer som har en lön inom den första kvartilen dvs. de 25 procent av individerna i en grupp som har de lägsta inkomsterna. Pensionerna och pensionsförmögenheterna för kvinnliga sjuksköterskor och läkare i denna grupp med låga relativlöner ligger kraftigt lägre än genomsnittet för grupperna som helhet. Sålunda är läkarens pensionsförmögenhet i den lägsta kvartilen endast 56 procent av detta gruppgenomsnitt (pensionering vid 65 år). För sjuksköterskan är förmögenheten 81 procent av gruppens totala genomsnitt. Effekten på kompensationskvoten är som väntat mindre påfallande eftersom såväl pension som slutlön är lägre. För de kvinnliga sjuksköterskorna i den lägsta kvartilen är kompensationskvoten 54 procent mot 52 procent för hela gruppen och för kvinnliga läkare 50 procent mot 57 procent. Att effekterna går åt olika håll beror på skillnader i de pensionsgrundande inkomsternas fördelning under de aktiva åren. I ett antal simuleringar har vi särskilt undersökt effekten på pensionerna av kvinnors avbrott under förvärvslivet. Resultaten tyder på påtagligt begränsade effekter för normala frånvaroorsaker, som sjukdom, arbetslöshet och föräldraledighet. En jämförelse mellan pensionen för en kvinnlig sjuksköterska i vårt SCB-material med utfallet för en sjuksköterska som arbetat heltid utan frånvaro hela livet visar att skillnaden i pension endast uppgår till 0,5 procent. Men vi har också jämfört utfallet för en frånskild, kvinnlig sjuksköterska med tre barn som haft en mer än genomsnittlig frånvaro (6 gånger högre sjukersättning, 5 gånger högre arbetslöshetsersättning, 3,5 gånger högre tillfällig föräldrapenning och dubbelt så hög föräldrapenning som genomsnittet i SCB-materialet) med utfallet för den jämnåriga kollegan som arbetat heltid utan frånvaro hela livet. Trebarnsmammans månadspension blir ca kronor eller 13 procent lägre, detta trots att vi tillgodoräknat henne utbetalningar från socialförsäkringarna enligt gällande regler. I denna och följande simuleringar har vi beaktat resultat från forskningen som visar på effekter av frånvaro på löneutvecklingen. Ett eller ett par sabbatsår för exempelvis en jordenruntresa ger också en betydande effekt på pensionsnivån. I ett exempel med en kvinnlig läkare som tar ett sabbatsår i 40-årsåldern blir

11 11 effekten på det första årets pension vid 65 år en minskning med kronor eller ca 5 procent. Orsaken till att effekten av lönebortfallet under en så lång frånvaroperiod i aktiv ålder trots allt inte blir större är att den fördelas på många år som pensionär, kanske 25 år. I ett starkt förenklat exempel skulle ett lönebortfall på säg kronor kunna leda till runt kronor lägre pension per år eller nära kronor per månad. Ett annat räkneexempel som visar frånvarons betydelse avser långvarigt deltidsarbete. En kvinnlig metallarbetare född 1965 som arbetar heltid fram till 40 år och därefter halvtid fram tillpensioneringen vid 65 år får en pension som är 25 procent lägre än för den heltidsarbetande kollegan utan frånvaro. Om i stället halvtidsarbetet utförs fram till 40 år och därefter på heltid blir pensionen i stället 17 procent lägre än för den heltidsarbetande. Den oundvikliga slutsatsen är att frånvaro kostar i form av minskad pension. Ändrade avtalspensioner för löntagare födda efter 1979 Vid ingången till 2000-talet genomfördes en stor omläggning av tjänstepensionerna på såväl det privata som offentliga avtalsområdet. De avtalade pensionerna karaktäriserades fram till dess av en kombination av premiebestämda och förmånsbestämda pensioner. Det senare gällde särskilt för personer med inkomster som översteg en viss gräns, det s.k. basbeloppstaket. För inkomstdelar högre än detta tak bestämdes pensionen i princip som drygt 60 procent av lönen strax för pensioneringen. Åren 2001 och 2002 genomfördes stora förändringar i avtalspensionerna på privata och offentliga avtalsområden. Grundprincipen var en övergång i varierande grad till premiebestämda och fonderade pensioner, dvs. pensioner som bestäms av det pensionskapital som byggts upp under hela det yrkesverksamma livet och där individerna själva kan bestämma över hur kapitalet skall förvaltas (fondering). Förändringarna innebär ett högt mått av omfördelning av risktagandet från arbetsgivare till löntagare. Konsekvenserna för pensionsutfallen är i flera avseenden betydande. I en beräkning av effekterna har vi antagit att de nya reglerna varit gällande under hela yrkeslivet för individerna i vårt SCB-material och jämfört med utfallen under faktiska regler. Jämförelserna visar att pensionsförmögenheterna under de nya reglerna blir högre för samtliga grupper utom för kvinnliga och manliga civilingenjörer. För en kvinnlig civilingenjör som går i pension vid 65 års ålder blir pensionsförmögenheten 14 procent lägre medan minskningen för den manlige uppgår till ca 12 procent. Bland övriga yrken blir ökningen störst eller ca 8 procent för kvinnliga och manliga sjuksköterskor, för metallarbetare ligger ökningen på 4 procent och för kvinnliga och manliga läkare 0,4 respektive 2 procent. Kompensationskvoterna ökar med en à två procentenheter för kvinnor utom för läkare som registrerar en minskning med 3 procentenheter. Mönstret är likartat för männen. Förändringarna i pensionsutbyteskilarna är mer varierande med reduktioner för kvinnor i den offentliga sektorn och en betydande ökning för kvinnliga civilingenjörer från 53 till 96 procent. Under de nya reglerna vore alltså avbränningen på ökade avgifter nästan total för dessa kvinnor om de valde att senarelägga pensioneringen ett år från 65 till 66 år. För manliga civilingenjörer noteras en likartad ökning av pensionsutbyteskilen. Regelförändringar försvårar individers livsplanering Målet med ett pensionssystem är att under individers aktiva år bygga upp finansiella resurser för att möjliggöra goda levnadsvillkor även när arbetsförmågan som äldre avtar. På grund av

12 12 det långa tidsperspektivet är det angeläget att individer redan som unga är väl informerade om villkoren i pensionssystemet, hur det är uppbyggt och hur stora pensionerna kan tänkas bli. Kännedom om villkoren i kollektiva pensionssystem med obligatoriskt deltagande, dvs. de allmänna och de avtalade, är en förutsättning för att med eget sparande säkra en nivå på resurser under pensionsåren som passar för individen. Här är kompensationskvoter, som anger relationer, mer användbara än blott nivåer på framtida pensioner som i sig ger liten information till individerna. Det är mot denna bakgrund fördelaktigt om reglerna i de kollektiva pensionssystemen är stabila över tiden. Endast då ges en hållbar grund för de egna besluten. I verkligheten kan man dock konstatera att pensionssystemen under efterkrigstiden har genomgått ett antal stora förändringar. En första betydande reform av det allmänna pensionssystemet kom i slutet av 1950-talet och innebar att ATP-systemet infördes som ett komplement till folkpensionen. Detta förmånsbestämda system var helt bestämmande för personer som föddes före1938. På grund av oro för de finansiella konsekvenserna av ATP-systemet beslöt riksdagen emellertid 1994 om en pensionsreform som var helt genomförd För personer födda efter 1953 bestäms den allmänna pensionen i sin helhet av de nya reglerna. För personer födda mellan 1937 och 1953 gäller övergångsregler där ATP-pensionerna successivt minskar i betydelse. Sedan införandet har det allmänna pensionssystemet inte förändrats. De kompletterande tjänstepensioner som avtalats mellan parterna på arbetsmarknaden har emellertid, som ovan påpekats, på senare år genomgått betydande förändringar. Konsekvensen av de genomförda förändringarna för individer födda sedan mitten av 1950-talet är att deras pensioner kommer att bestämmas av system som flera gånger har ändrats. Personer födda kommer med några undantag (ITP2, för privata tjänstemän) att påverkas av de förändringar i avtalspensionerna som genomfördes i början av 2000-talet. Enligt de regler som gällde fram till 2005 kunde en kvinnlig läkare född 1965, vilket framgår av tabell S.1, vänta sig en pension som uppgick till 71 procent av slutlönen om pensionering sker vid 65 års ålder. För en jämnårig kvinnlig metallarbetare var kompensationskvoten 52 procent med dessa regler. Tabell S.1 Kompensationskvoter före skatt enligt olika regelsystem, pension vid 65 år Tidigare regler för födda 1965 Regler för födda efter 1965 Regler för födda efter 1979 Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Sjuksköterska Läkare Metallarbetare Civilingenjör Efter de justeringar som gjordes i regelsystemen för löntagare födda 1965 är motsvarande kompensationskvoter 57 respektive 54 procent. En kraftig minskning registreras därmed för läkare av båda könen. Orsaken är en förändring i den förmånsbaserade komponenten där ersättningsgraden för inkomstdelar över basbeloppstaket sänks från 62,5 procent till 55,71 procent. Löntagare födda efter 1979 möter i sin tur en ny uppsättning regler. För att få ett perspektiv på utfallet för dessa yngre har vi, som ovan nämnts, beräknat hur de nya reglerna skulle ha slagit

13 13 om de hade gällt för de löntagare vi specialstuderat i denna rapport. Det framgår av tabell S.1 att kompensationskvoterna genom denna förändring höjs för samtliga kategorier, om än begränsat, utom för civilingenjörer där sänkningen blir avsevärd med hela 10 procentenheter. Här är orsaken att det förmånsbaserade inslaget över basbeloppstaket ersätts av en premiebaserad komponent. Dessa förändringar ger knappast intryck av stabilitet i pensionssystemen. Samtidigt är det naturligtvis så att brister i ett system måste kunna åtgärdas. Tidigare studier har visat på låga kompensationskvoter i det samlade systemet liksom på stora skillnader i dessa kvoter mellan olika grupper av löntagare. De förändringar som genomförts i avtalsförsäkringarna har som framgått haft betydande effekter i bägge dessa avseenden. Frågan är emellertid om de system som nu gäller för personer födda efter 1979 kommer att ge den stabila bakgrund för dessa som vore önskvärd för att möjliggöra rationella individuella sparbeslut vid sidan av pensionssystemen. Ett skäl att hysa viss tveksamhet på denna punkt är de inslag av förmånsbestämda pensioner som fortfarande finns kvar i systemet, ett annat skäl är de höga pensionsutbyteskilar som här påvisats, ett tredje är att de krav på högt sparande som tidigare påvisats för normalinkomsttagare (Normann 2003, 2005) nu också gäller högre tjänstemän om kompensationskvoter på procent skall uppnås.

14 14 Komparativa översiktstabeller Tabell S.2 Kompensationskvoter för löntagare födda Pension vid 65 år, samtliga kategorier, procent Brutto (före skatt) Netto (efter skatt) Kvinna Man Kvinna Man Sjuksköterska Läkare Metallarbetare Civilingenjör Tabell S.3 Kvinnor i första kvartilen jämförda med genomsnittet för samtliga kvinnor Regler för födda 1965, pension vid 65 år, procent Kvartil 1, kvinna Hela gruppen, kvinna Kompensations Pensions Pensions Kompensations Pensions Pensionskvot (brutto) utbyteskil förmögenhet kvot (brutto) utbyteskil förmögenhet Sjuksköterska Läkare Tabell S.4 Kompensationskvot för födda efter 1979 Pension vid 65 år, samtliga kategorier, procent Brutto (före skatt) Netto (efter skatt) Kvinna Man Kvinna Man Sjuksköterska Läkare Metallarbetare Civilingenjör

15 15 Tabell S.5 Pensionsförmögenheter för födda 1965 respektive efter 1979 Pension vid 65 år, tusental kronor Regler för födda 1965 Regler för födda efter 1979 Kvinna Man Kvinna Man Sjuksköterska Läkare Metallarbetare Civilingenjör Tabell S.6 Pensionsutbyteskilar enligt regler för födda 1965 respektive efter 1979 Pension vid 65 år, samtliga kategorier, procent Regler för födda 1965 Regler för födda efter 1979 Kvinna Man Kvinna Man Sjuksköterska Läkare Metallarbetare Civilingenjör

16 16 1. Inledning Skillnaderna i genomsnittliga pensioner är stora mellan kvinnor och män i jämförbara yrkesgrupper. Detta reflekterar olikheter i pensionsgrundande inkomster mellan könen. Den viktigaste komponenten i pensionsgrundande inkomst är lönen. Kvinnor har enligt data från 2005 en genomsnittslön vid heltidsarbete som är 84 procent av männens genomsnittliga månadslön. Kvinnor har därtill i genomsnitt kortare arbetstider än män. Enligt data från SCB arbetade 36 procent av svenska kvinnor deltid jämfört med 11 procent av männen. Vid sidan av löner påverkas pensionsgrundande inkomst av olika transfereringsinkomster, främst betalningar från socialförsäkringar och a-kassor. Statistiken visar att kvinnor får större sådana inkomster än män. Den löneskillnad som nämndes ovan avser genomsnittliga löner per månad. Ser man i stället till löneutbetalningar per månad (dvs. lönesummor) visar sig kvinnornas nivå 2005 ligga på 65 procent av männens (Finansdepartementet, 2007). Att skillnaden här är betydligt större beror på kvinnors högre frekvens av deltidsarbete och högre frånvaro från arbetslivet. Eftersom flera former av frånvaro berättigar till transfereringsersättningar kommer hänsynstagande till dessa att något minska inkomstskillnaden mellan könen (tabell 1). När ersättningarna adderas till lönesummorna kommer kvinnornas andel av männens pensionsgrundande inkomster att ligga på lite drygt 70 procent. Tabell 1.1 Fördelning av lönesummor och utbetalda transfereringar 2005, miljarder kronor Kvinna Man Kvinnors andel procent Lön Föräldrapenning Sjukpenning Sjuk och aktivitets ersättning Arbetsmarknadsstöd Källa Finansdepartementet Prop 2007/08:1 Lönen spelar en central roll för fördelningen av resurserna i samhällekonomin. I själva verket är lönen ett av de viktigaste priserna. Skillnader mellan företag och sektorer i förhållandet mellan lönenivå och pris på kapital är central för hur produktionsresurser fördelas mellan olika delar av ekonomin. Löneskillnader styr företagens rekrytering av arbetskraft. Lönenivå och lönestruktur har stor betydelse för människors incitament att söka jobb och utveckla sig i en yrkeskarriär.

17 17 Vad beror löneskillnader på? Spridningen i svenska löner är i internationell jämförelse inte särskilt stor. Skillnaden mellan könen är betydligt större i länder som Finland, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien och Tyskland (OECD, 2005a). Den skillnad som ändå är tydlig i Sverige förklaras i huvudsak av marknadsmekanismer. Lönerna varierar exempelvis med avseende på kompetens och utbildning men också med efterfrågeläget på arbetsmarknadens delmarknader. Löneskillnader går i stor utsträckning att hänföra till faktiska skillnader i yrkesstruktur och arbetskraftens kvalitet. Så är det också beträffande observerade löneskillnader mellan kvinnor och män, även om skillnaderna till en del ofta betraktas som ett resultat av osakliga löneskillnader eller diskriminering. 2 Det material som används i denna studie bekräftar en betydande löneskillnad mellan kvinnor och män inom samma yrken. Det är inte vår avsikt att här fördjupa oss i orsakerna till dessa skillnader. Ett lönegap signalerar inte nödvändigtvis diskriminering. Undersökningar visar att när man standardiserar för underliggande skillnader och analyserar lönedifferenser mellan kvinnor och män som har samma genomsnittliga bakgrund, exempelvis samma genomsnittliga utbildningslängd och samma genomsnittliga arbetslivserfarenhet så minskar löneskillnaderna avsevärt (Björklund m. fl., 2006, Stanfors, 2007). Enligt en studie från 2001 (Meyerson-Milgrom m.fl.) tjänade kvinnor 1990 i medeltal 13 respektive 28 procent mindre än män bland arbetare respektive tjänstemän. Men när jämförelsen görs mellan likartade befattningar och hos samma arbetsgivare minskade löneskillnaderna för arbetare till 1,4 procent och för tjänstemän till 5 procent. Löneskillnaderna skulle därmed kunna bero på befattningssegregering snarare än lönediskriminering. Därför skulle löneskillnaderna minska om män och kvinnor vore mer likartat fördelade på arbetsplatser och befattningar. Löneeffekter av frånvaro Det är troligt att löneutvecklingen för personer som under längre perioder har avbrott i sitt förvärvsarbete kommer att försvagas jämfört med utvecklingen för personer med kortare avbrott. Orsaken kan vara att de förra missar i s.k. on-the-job-training eller i möjligheter till befordran. Denna värdeminskningshypotes bygger på humankapitalteorin som ser lönen som avkastningen på en investering. Om investeringen inte används sker en depreciering av humankapitalets värde. Arbetslivshistorian är därför av betydelse för skillnader i lön. En annan orsak kan vara att kvinnors rörlighet på arbetsmarknaden hämmas av ansvaret för barn och familj. Detta leder till att kvinnors arbetsutbud kan bli mindre lönekänsligt än mäns eftersom lokala arbetsgivare inte räknar med att kvinnor med familj skall flytta och därför erbjuder lägre lön till dessa. Forskningen har undersökt sambandet mellan frånvaroperioders längd och lön. För män och kvinnor sammantaget och som genomsnitt för olika typer av frånvaro redovisar Albrecht, Sundström och Vroman (2001) en negativ löneeffekt på 0,27 procent per månads frånvaro. Effekten avser frånvaro i form av arbetslöshet, föräldraledighet, hemarbete och övrigt som exempelvis långresor. Resultat på samma storleksordning har redovisats in en undersökning av Lindqvist, Larsson och Skans (2005) där löneeffekter av ett friår undersöktes. 2 En definition av diskriminering är att det görs åtskillnad och att lika individer behandlas olika.

18 18 Rapportens struktur Denna studies huvudsyfte är att mot bakgrund av de inkomstskillnader som ovan nämnts analysera och jämföra pensionsutfall för män respektive kvinnor. Arbetet sker utifrån ett dataunderlag som belyser utvecklingen för kvinnor och män födda 1965 i fyra yrkesgrupper. Serierna är framtagna av Statistiska Centralbyrån. Data ger information om arbetsinkomster och erhållna transfereringar från socialförsäkringar och arbetslöshetskassor. De personer som ingår i vårt urval arbetade heltid år 2005 och deras inkomstutveckling har följts tillbaka till debuten på arbetsmarknaden. Rapporten ger en utförlig beskrivning av pensionsutfall för dessa kohorter under de system som reglerar deras pensioner. Med hjälp av simuleringsmodeller analyseras också konsekvenser av olika förändringar i regelsystemen liksom förändringar i olika typer av beteenden, exempelvis effekterna för pensionerna av ett sabbatsår eller långa deltidsperioder. I de närmast följande avsnitten 2 och 3 ges ett utförligare perspektiv på utvecklingen avseende pensionsgrundande inkomster för de undersökta grupperna. Efter en kort redogörelse för det samlade pensionssystemet i avsnitt 4 med allmänna pensioner och avtalspensioner övergår rapporten till analysen av det samlade pensionssystemets effekter i avsnitten 5-8. För att ge ett brett perspektiv används flera olika indikatorer däribland kompensationskvoter, pensionsförmögenheter och pensionsutbyteskilar. I vissa beräkningar tas hänsyn till den personliga inkomstbeskattningens effekter. I avsnitt 9 och 10 analyseras vissa aspekter på pensionssystemet i relation till den numera allmänt omfattade arbetslinjen. Avsnitt 11 omfattar utfallet av de nya regler för avtalsförsäkringarna som kommer att gälla för individer födda efter 1979 och jämför med de regler som gäller för 60-talister. Efter en bedömning av den makroekonomiska och skattepolitiska utvecklingens betydelse för pensionerna i avsnitt 12 följer ett avsnitt med fördjupat studium av frånvarons betydelse för pensionerna. Rapporten avslutas med några reflektioner om pensionssystemets uthållighet över längre perioder.

19 19 Våra data Det centrala dataunderlaget för denna rapport är ett uttag av individuella data från SCB avseende personer födda 1965 som var i heltidsarbete I datamaterialet följs dessa individers inkomstutveckling tillbaka till Materialet omfattar kvinnor och män i yrkesgrupperna sjuksköterskor, läkare, metallarbetare och civilingenjörer. Antalet personer i varje kategori varierar mellan som lägst 121 (manliga sjuksköterskor) högst 1547 (manliga metallarbetare). Grundmaterialets lönebegrepp (LONEINK) anger den ersättning som betalats ut av arbetsgivaren, vilket är faktisk utbetald lön inklusive sjuklön. I materialet ingår storleken på de transfereringar som betalats ut i form av sjukpenning, föräldraförsäkring och arbetslöshetsersättningar. Slutligen omfattar materialet också pensionsgrundande inkomst som utgör summan av löneinkomsten och transfereringsersättningarna. Som underlag för bedömningar 60-talisternas transfereringsinkomster efter 40-årsåldern har motsvarande data också inhämtats för personer födda vid 1940-talets början. Av materialet framgår att kvinnliga sjuksköterskor 2005 hade en pensionsgrundande inkomst som var 91 procent av männens (96 procent 1990), att kvinnliga läkares pensionsgrundande inkomst var 81 procent av de manliga läkarnas (3 procent högre än för männens1990), för kvinnliga metallarbetare gällde 87 procent 2005 (mot 81 procent år 1990) och för kvinnliga civilingenjörer 92 procent (mot 97 procent 1990). Trots att de inhämtade serierna börjar 1985 vid 20 års ålder för individerna har vi valt att göra de tidiga inkomstjämförelserna 1990 eftersom före detta år de flesta befinner sig i utbildning och läkarna till och med ännu längre. Ofta är kvinnornas pensionsgrundande inkomster högre än männens under de första fem observerade åren, dvs. i åldrarna år. Med heltidslön avses i beräkningarna en framräknad årlig heltidsbaserad bruttolön. Detta motsvarar en lön i ett anställningsavtal, fri från alla former av avdrag och sociala ersättningar som genereras vid olika typer av förvärvsavbrott. Heltidslönen beräknas från SCB data avseende ersättningar föranledda av sjukdom/arbetsskada/rehabilitering, föräldrapenning vid barns födelse eller adoption, tillfällig föräldrapenning för vård av barn samt arbetslöshet. Med hänsyn tagen till vid varje tidpunkt gällande ersättningsregler har en beräkning skett av vad som motsvarar arbetsgivarens faktiska löneavdrag. Dessa löneavdrag har sedan adderats till variabeln kontant bruttolön, LONEINK, vilket bestämmer heltidslönen.

20 20 2. Förvärvsavbrott och socialförsäkringar Sverige har liksom övriga nordiska länder obligatoriska inkomstrelaterade socialförsäkringar med höga ersättningsnivåer grundade på varje individs egen arbetsinkomst. Försäkringarna ersätter ofta 80 procent av en inkomstförlust på grund av sjukdom, arbetslöshet eller föräldraledighet. Det är vanligt att olika avtalsförsäkringar kompletterar så att inkomstbortfallet stannar vid 10 procent. Systemets konstruktion har lett till stora kostnader för den offentliga sektorn, kostnader som också ökat kraftigt under en lång följd av år. En orsak till detta är ökade sjukskrivningar och växande utbetalningar av sjuk- och aktivitetsersättningar (förtidspensioner). Sedan mitten av 1990-talet har sjukfrånvaron ökat dramatiskt, särskilt för kvinnor. Tillsammans med förtidspensioneringarna har långtidssjukskrivningar lett till ett kontinuerligt växande utanförskap. Det är en utbredd uppfattning bland analytiker att denna utveckling drivits på av överutnyttjande ( moral hazard ) och bidragsfusk som stimulerats av de höga ersättningsnivåerna och av underdimensionerad kontroll (Söderström m.fl., 2006). Endast helt nyligen har utvecklingen tagits på allvar och lett till konkreta motåtgärder. Att stora belopp betalas ut till svenska hushåll i form av olika transfereringar bekräftas i det material som från SCB samlats in för denna rapport. Av tabell 2.1 framgår för det första att skillnaden är betydande mellan ersättningar till kvinnor respektive män. Ersättningarna till kvinnor kan under vissa skeden uppgå till så mycket som 25 à 30 procent av heltidslönen. Tabell 2.1 Summa transfereringsersättningar som andel av heltidslön , kohorter 1965, procent Sjuksköterskor Metallarbetare Läkare Civilingenjörer År Ålder Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man ,2 5,7 9,4 5,1 2,6 2,0 2,3 1, ,9 11,1 22,1 12,8 7,6 6,4 5,5 7, ,5 6,9 19,9 6,7 4,2 4,9 4,8 3, ,3 7,8 20,7 7,3 5,8 3,9 6,0 3, ,7 5,9 20,8 7,1 4,7 3,9 8,1 3, ,2 5,5 28,5 7,7 8,6 4,0 9,7 3, ,9 6,3 27,6 7,9 9,7 2,7 10,8 3, ,6 6,2 24,1 10,1 9,6 3,7 11,8 4, ,4 9,7 23,9 13,1 11,9 4,4 10,8 5, ,7 10,6 25,4 9,7 13,8 5,0 11,5 3, ,4 11,0 19,2 6,3 13,7 4,2 11,2 3, ,1 8,2 16,9 5,0 11,8 3,4 8,2 2, ,7 7,5 17,4 4,9 10,0 2,9 10,4 2, ,1 4,3 14,6 4,0 10,3 1,8 9,9 1, ,2 3,5 9,5 4,3 9,9 2,5 10,1 2, ,1 3,7 10,4 4,0 10,4 2,2 7,7 2, ,6 3,4 8,4 3,8 6,8 1,8 6,2 2, ,3 3,1 7,7 3,8 5,6 1,6 6,8 2, ,8 3,2 7,1 3,5 4,8 1,6 6,5 2, ,9 3,4 7,1 3,2 3,2 1,3 6,4 2, ,7 2,3 5,2 2,3 1,8 1,2 3,8 2,1 Anm.: Heltidslönen utgör egna beräkningar.

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt

Läs mer

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS Ett pensionsavtal för anställda vid KFS medlemsföretag Den här informationen är utformad för dig som omfattas av avtalspension Gamla PA-KFS. Ett avtal som träffats mellan

Läs mer

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Kvinnor och pensionen En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Utgiven maj 2013 Riksförbundet PensionärsGemenskap Svenska KommunalPensionärernas Förbund Förord Sverige är stolt över att vara ett av de

Läs mer

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1 Ekonomiska resurser för

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Hur stor blir pensionen för utrikes födda?

Hur stor blir pensionen för utrikes födda? Hur stor blir pensionen för utrikes födda? En rapport om kompensationsgrader Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Kristina Kamp När hela livet räknas Hela livet räknas så brukar vi beskriva

Läs mer

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 2007:1 Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 I det reformerade pensionssystemet bestäms indexeringen av pensionsskulden av genomsnittsinkomstens utveckling. Vid viss demografisk och ekonomisk utveckling

Läs mer

k Individuella Kollektivavtal Lagar

k Individuella Kollektivavtal Lagar Försäkringsskydd k Individuella Gruppförsäkringar Kollektivavtal Lagar 2012-03-06 2 Medlemmarnas försäkringsskydd k Försäkrad enligt lag Sjukförsäkring Arbetsskadeförsäkring Föräldraförsäkring Ålderspensioner

Läs mer

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Åldersgränser i inkomstpensionssystemet

Åldersgränser i inkomstpensionssystemet 12 Åldersgränser i inkomstpensionssystemet 12.1 Åldern när inkomstrelaterad ålderspension tidigast kan lämnas höjs Utredningens förslag: Åldern när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas ska

Läs mer

Alternativ pensionsålder

Alternativ pensionsålder Alternativ pensionsålder 1 (8) PM 2016-12-21 Analysavdelningen Bengt Norrby Alternativ pensionsålder När Riksdagen beslutade om det nuvarande pensionssystemet våren 1994 användes Statistiska centralbyråns

Läs mer

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Konjunkturläget augusti 216 67 FÖRDJUPNING Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Ersättningen vid arbetslöshet påverkar både de arbetslösas välfärd och drivkrafterna för arbete. De senaste tio åren har

Läs mer

Fakta om PA 16 ett nytt pensionsavtal för statligt anställda

Fakta om PA 16 ett nytt pensionsavtal för statligt anställda 1 Fakta om PA 16 ett nytt pensionsavtal för statligt anställda Två avdelningar i avtalet Det nya pensionsavtalet för den statliga sektorn gäller från den 1 januari 2016. Avtalet är uppdelat i två avdelningar.

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Halvlek för 70-talisterna

Halvlek för 70-talisterna Halvlek för 70-talisterna En pensionsprognos för 40-talisternas barn Maria Sjuttitalsson PPM-stigen 70 197 79 Pensionsboda Tjänat in allmän- och tjänstepension och nått halvtid till pension och nått halvtid

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

Så här tjänar du in till din pension

Så här tjänar du in till din pension Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Hur stor blir pensionen?

Hur stor blir pensionen? Hur stor blir pensionen? En rapport om kompensationsgrader hos användare av Minpension.se år 2015 Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Frida Öjemark Sammanfattning Pensionen i det svenska pensionssystemet

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta 1311 2012.01 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta f ö r m å n s b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n, i t p 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren

Läs mer

Bra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2

Bra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2 Vad gör vi på Collectum för dig? 1,8 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett avtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan eget

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. 1 Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Välfärdstendens 2016 Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Bilaga 2. Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall

Bilaga 2. Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall Bilaga 2 Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall När en tilläggsavgift ska beräknas används en pensionsprognos för att ge en bild av den framtida förväntade pensionen. I prognosen simuleras ett

Läs mer

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet En stor

Läs mer

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG?

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? 2 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan

Läs mer

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1584 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) Jämställd föräldraförsäkring 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 En jämställd

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-xx-xx Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT...3 BESLUTSORDNING...3 FÖRTROENDEVALDA PÅ HEL- OCH DELTID...3 ÖVRIGA FÖRTROENDEVALDA...3

Läs mer

Rapport AMF Privat pensionssparande

Rapport AMF Privat pensionssparande Rapport AMF Privat pensionssparande Inledning Alla par som lever tillsammans ställs inför valet om de ska ha gemensam eller delad ekonomi. Bland svenska barnfamiljer är det absolut vanligast att ha gemensam

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta premiebestämd tjänstepension, itp1 Din tjänstepension i Alecta I den här broschyren kan du läsa om hur det fungerar att ha en premiebestämd tjänstepension itp 1 i Alecta. Innehåll Din tjänstepension är

Läs mer

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Innehåll Förord 1 Pensionsförmåner 2 Två typer av ålderspension 2 Avgiftsbestämd ålderspension 3 Förmånsbestämd ålderspension 4 Beräkning av förmånsbestämd

Läs mer

ANALYSERAR 2001:7. Flexibel pensionsålder

ANALYSERAR 2001:7. Flexibel pensionsålder ANALYSERAR 2001:7 Flexibel pensionsålder I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och forskningsarbete uppföljnings- och konferensverksamhet

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

12 Skattetabeller. 12.2 Allmänna skattetabeller

12 Skattetabeller. 12.2 Allmänna skattetabeller Skattetabeller, Avsnitt 12 1 12 Skattetabeller 12.1 Inledning Regler om skattetabeller finns i 12 kap. SFL. I det kapitlet finns bestämmelser om allmänna skattetabeller (12 kap. 2 och 3 SFL), se avsnitt

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2015 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv?

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv? Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv? 1 (7) Analysavdelningen Erik Granseth Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension får prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare.

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2011 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Det nya pensionssystemet kvinnor får låg pension men hög avkastning

Det nya pensionssystemet kvinnor får låg pension men hög avkastning Det nya pensionssystemet kvinnor får låg pension men hög avkastning AGNETA KRUSE, ANN-CHARLOTTE STÅHLBERG OCH ANNIKA SUNDÉN Agneta Kruse är universitetslektor vid nationalekonomiska institutionen, Lunds

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Att tänka på ifall man vill löneväxla

Att tänka på ifall man vill löneväxla Löneväxling 1 2 Löneväxling Löneväxling, eller löneavstående, innebär att man avstår från en del av den framtida löneutbetalningen eller en kommande löneökning för att istället erhålla någon annan erbjuden

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Jämställda löner och avtalsrörelsen

Jämställda löner och avtalsrörelsen Kvinnors lägre avlöning i förhållande till män hör till de mest konstanta lagbundenheterna inom det ekonomiska livet. Prof. Eli Heckscher, 1914 Jämställda löner och avtalsrörelsen Konferens Polstjärnan,

Läs mer

Hur stor blir den allmänna pensionen?

Hur stor blir den allmänna pensionen? Ole Settergren 2006-08-13 UTKAST Hur stor blir den allmänna pensionen? Sammanfattning I artikeln beskrivs några olika metoder att prognostisera den genomsnittliga ersättningsnivån i Sveriges allmänna pensionssystem.

Läs mer

Sysselsättning och pensionssystemet

Sysselsättning och pensionssystemet 1 (5) PM -06-13 Pensionsutvecklingsavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Sysselsättning och pensionssystemet Hur påverkas inkomstpensionssystemet av att sysselsättningsgraden ökar? Sysselsättningsgraden

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Avtalspension Kompletterande pension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har

Läs mer

Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD

Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD Lönebildningsrapporten 2016 101 FÖRDJUPNING Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD I denna fördjupning görs en jämförelse av nettoersättningsgraden, ersättning som andel av lön

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta premiebestämd tjänstepension, itp 1 Din tjänstepension i Alecta I den här broschyren kan du läsa om hur det fungerar att ha en premie bestämd tjänstepension itp 1 i Alecta. 1 Din tjänstepension i Alecta

Läs mer

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012 Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012 Varför är äldres lönekostnader intressanta att studera? I litteraturen anges

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Privat Pension Pensionskonto LRF MedlemsPension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv?

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv? Gabriella Sjögren Lindquist Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv? Största inkomstkälla för 64-åringar, 2011 Försörjning Kvinnor Män Arbete 48,9 % 56,0% Sjukersättning (förtidspension)

Läs mer

Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun

Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun Blad 1 Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 13 oktober 2010, 226. 1. Inledning Genom förtroendeuppdraget hos Uddevalla kommun så omfattas den förtroendevalda

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på

Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på 1 Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på vilket avtalsområde du tillhör. Har du jobbat inom

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt Tagit ut enbart PP Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad från och med

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 213-12-9 Pensionsutvecklingsavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp

Läs mer