Rapport AMF Privat pensionssparande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport AMF Privat pensionssparande"

Transkript

1 Rapport AMF Privat pensionssparande Inledning Alla par som lever tillsammans ställs inför valet om de ska ha gemensam eller delad ekonomi. Bland svenska barnfamiljer är det absolut vanligast att ha gemensam ekonomi. Enligt en undersökning 1 uppger nästan åtta av tio barnfamiljer att de har gemensam ekonomi. Det finns flera fördelar med denna lösning. Att ha en helt delad ekonomi ställer krav på att alla utgifter noteras vilket kan vara tidskrävande. Dessutom är det vanligt att en av föräldrarna går ned på deltid under småbarnsåren och tar ett större ansvar för vård av sjuka barn. Om föräldrarna har gemensam ekonomi delar föräldrarna på bortfallet av löneinkomsterna. Men att utjämna dagens inkomster mellan föräldrarna är inte tillräckligt för att ekonomin på riktigt ska kunna kallas gemensam. Dagens inkomster är ju en av beståndsdelarna i de framtida pensionsutbetalningarna. Därmed förlorar den förälder som går ned på deltid eller satsar mindre på karriären under småbarnsåren även längre fram i livet. Som exempel kan vi ta en familj där den ena föräldern tjänar kronor i månaden och den andra Båda antas vara 35 år. Med en gemensam ekonomi skulle de ha kronor (eller kronor var) i månaden att disponera efter skatt. Om vi utgår från att båda två har samma pensionslösning via kollektivavtalen skulle det innebära att föräldern med den högre inkomsten skulle få 54 procent mer i pension när de båda fyller 65 år. Om de båda fortfarande är sammanboende med gemensam ekonomi som pensionärer innebär inte pensionsskillnaderna några problem. Men samtidigt vet vi att skilsmässor drabbar cirka familjer varje år, varav cirka 60 procent är barnfamiljer. Detta innebär att en verkligt gemensam ekonomi även borde utjämna pensionsskillnaderna. Den genomsnittlige framtida pensionären får sina pensionsutbetalningar från tre håll. Dels från den allmänna pensionen, där även premiepensionen ingår. Dels från sin avtalspension, dels från sitt eventuella privata pensionssparande. Hur stor pensionen blir beror främst på tre faktorer: Antalet år i arbete, löneutvecklingen och avkastningen på sparandet. Det privata pensionssparandet är relativt utbrett i Sverige. Enligt en undersökning har cirka 60 procent av Sveriges befolkning i åldrarna år ett kompletterande privat pensionssparande 2. Det privata pensionssparandet kan med fördel användas för att utjämna de framtida pensionsutbetalningarna bland sambos och gifta par. 3 Hittills har det inte gjorts någon undersökning av hur vanligt det är bland gifta och sammanboende par att den med lägst inkomst kompenseras genom ett högre individuellt pensionssparande. AMF har därför gett Kreicbergs Utredning & Opinion i uppdrag att studera i vilken utsträckning svenska barnfamiljer även har en gemensam pensionsekonomi. 1 Gemensam ekonomi myt eller verklighet. Nordea, TNS Gallup, Det går givetvis också att använda andra sparformer för att utjämna de framtida inkomsterna som pensionär.

2 Så gjordes undersökningen Resultaten från denna rapport baseras fullt ut på så kallade registerdata. Det handlar alltså om en totalundersökning till skillnad från urvalsundersökning. Detta gör att många felkällor undviks. Data har hämtats från inkomstregistret (lön), skatteregistret (pensionssparande), familjeregistret (civilstånd) och arbetsmarknads/yrkesregistret (sysselsättning). Körningarna mellan de olika registren har utförts av SCB under november 2009 och februari Inkomstuppgifterna avser Rapporten fokuserar på familjer med minst ett hemmavarande barn som är yngre än 13 år där bägge föräldrarna har förvärvsinkomster och där den ene föräldern har 20 procent högre inkomst än den andre föräldern. Om inkomstskillnaderna är små är det knappast motiverat att pensionskompensera den ena föräldern. Eftersom vilken förälder som tjänar mest i dessa fall kan variera från år till år skulle det innebära att familjen fick justera pensionssparandet alldeles för ofta. En sådan stor skillnad i inkomstnivå som vi har valt (20 procent) kommer att ge långtgående konsekvenser i de framtida pensionsutbetalningarna. Vi har också valt att endast studera familjer med hemmavarande barn. Anledningen till detta är att det är främst under denna tid som omfördelning av arbetsbördan i hemmet sker. En av föräldrarna kan till exempel ägna en större tid åt hemmet medan den andra satsar mer på förvärvsarbetet. Det är helt enkelt vanligare att en intern arbetsfördelning mellan arbetsliv och familjeliv äger rum under barnets unga levnadsår och att inkomstskillnaderna mellan föräldrarna därför ökar. I och med att det är en totalundersökning har vi även möjlighet att bryta ned resultaten på civilstånd (gifta och samboende) och sysselsättning (arbetare och tjänstemän). Vi redovisar även resultaten på regional nivå (länsuppdelat). På detta sätt kan vi studera om det vanligare att pensionskompensera i vissa delar av landet. Metoden som används genomgående är att uppgifter i inkomstdeklarationen för de aktuella familjerna studeras. Undersökningen genomförs i två steg. Först jämförs arbetsinkomsterna för de två föräldrarna. De familjer där den ena förälderns inkomst överstiger den andras med över 20 procent inkluderas i undersökningen. I nästa steg jämförs hur stort det individuella pensionssparandet är för respektive förälder. I de fall där föräldern med lägre inkomst har ett högre individuellt pensionssparande räknar vi in familjen som pensionskompenserande. I övriga fall förekommer ingen pensionskompensation. I de fall där ingen pensionskompensation förekommer har vi även tittat på individernas finansiella förmögenhet för att kontrollera om kompensation har skett på något annat sätt än via det privata pensionssparandet. Vid denna kontroll har förmögenhetsregistret använts.

3 Pensionssparande som en utjämningsmekanism Pensionen kan räknas som en typ av uppskjuten lön. Ju längre en individ arbetar och ju högre inkomst han eller hon har desto större kommer pensionsutbetalningarna bli. Inkomst av tjänst kan variera kraftigt från år till år under en människas tid i arbetsför ålder. Det privata pensionssparandet är ett bra verktyg för att till exempel öka pensionsavsättningarna under tider av hög inkomst för att kompensera lägre avsättningar under tider med svagare inkomst. Under åren med småbarn är det vanligt att föräldrarnas inkomster sjunker. För det första är föräldrapenningen vanligtvis cirka 80 procent av den tidigare lönen. När föräldraledigheten är utnyttjad är det inte ovanligt att en av föräldrarna går ned i arbetstid under barnets tidiga år. Därutöver är det också sannolikt att någon av föräldrarna måste utnyttja tillfällig föräldrapenning (vård av sjukt barn) vid ett antal tillfällen fram tills barnet fyllt 12 år. Allt detta slår negativt mot arbetsinkomsten och således även mot storleken på framtida pensionsutbetalningar. Ett sätt att kompensera för detta är att den part som tjänar mer använder en del av skillnaden till att öka den andra partens privata pensionssparande. Diagram. Antalet barnfamiljer och inkomstskillnader. Källa: SCB Statistiken visar också tydligt att det finns stora skillnader mellan föräldrarnas inkomster i svenska barnfamiljer. Det finns idag en halv miljon familjer i Sverige som har minst ett barn som är 12 år eller yngre. Av dessa familjer är det hela där en av föräldrarna har en inkomst som är minst 20 procent högre än den andre föräldern. I hela 87 procent av dessa familjer är det mannen som har den högre av inkomsterna. Att korrigera skillnaden mellan inkomsten genom det privata pensionssparandet i familjen är alltså en mer angelägen fråga för fler kvinnor än män. Det privata pensionssparandet kan i detta fall vara en viktig komponent för att säkerställa en mer jämställd inkomstfördelning under pensionsåldern.

4 Diagram. Antal familjer med stora inkomstskillnader. Vem av föräldrarna tjänar mest? Källa: SCB Det bör påpekas att det finns begränsningar för i vilken utsträckning privat pensionssparande kan användas för att kompensera för inkomstskillnader under småbarnsåren. Dagens regler gör att maxbeloppet som får dras av i deklarationen ligger på kronor per år. Att öka sitt pensionssparande över denna gräns är skattemässigt ofördelaktigt. Detta gör att det i vissa fall är svårt att nå en fullständig kompensation via det privata pensionssparandet. 25 procent pensionskompenserar Av de familjerna som omfattas av undersökningen är det endast i en fjärdedel där föräldern med lägst inkomst kompenseras med högre privat pensionssparande. I övriga familjer är nivån på det privata pensionssparandet lika högt eller så har föräldern med högst inkomst också ett högre sparande. Det är inte otänkbart att andelen familjer som kompenserar den lägre inkomsten skulle bli högre om avdragen för det privata pensionssparandet ökade. Som tidigare nämnts tillåts idag endast ett avdrag på kronor. Det är troligt att bägge föräldrarna i en del familjer sparar maximalt i deras individuella pensionssparande, vilket gör att de inte syns i denna statistik. Det finns skillnader mellan arbetar- och tjänstemannafamiljer. I en familj där båda föräldrarna är tjänstemän är det 29 procent som kompenserar en lägre inkomst med ett högre pensionssparande. Denna andel är betydligt högre än för en familj där bägge räknas som arbetare 4 (21 procent). Detta kan bero på att det privata pensionssparandet överlag är mindre vanligt i arbetarfamiljer, det vill säga att det är en större andel av familjerna som inte har något pensionssparande alls. I 26 procent av familjerna bestående av en arbetare och en tjänsteman kompenseras föräldern med lägre inkomst. 4 Tjänstemän klassas som yrkeskod 0-4 i yrkesregistret. Arbetare klassas som yrkeskod 5-9.

5 Diagram. Andel familjer som kompenserar en lägre lön med ett högre pensionssparande Källa: SCB Det finns ingen större skillnad mellan samboende och gifta familjer när det gäller i vilken grad föräldern med lägre inkomst pensionskompenseras. Ändå skiljer sig regelverket väsentligt mellan de båda formerna av samlevnad. Pensionssparandet inte alltid personligt vid separation Den lagstadgade och den kollektivavtalade pensionen är alltid personlig oavsett om paret är gift eller inte. Den som tjänar mest kommer alltså fullt ut att få behålla sin högre pension vid en separation. Men när det gäller det privata pensionssparandet skiljer sig regelverket åt mellan gifta och sambos. Vid en skilsmässa räknas privat pensionssparande som gemensam egendom för gifta par och ingår därför som en del i det kapital som delas upp. Om det inte finns något äktenskapsförord innebär detta att det inte spelar någon roll vilken av makarna som pensionssparar. Men detta innebär också att för att det verkligen ska ske någon pensionskompensation bland gifta par behöver det skrivas ett äktenskapsförord där det framgår att kapitalet i det privata pensionssparandet ska ses som enskild egendom för maken/makan med lägre inkomst. I en samborelation är vem som pensionssparar privat betydligt viktigare. I detta fall behåller föräldrarna sitt individuella privata pensionssparande vid en separation. Det betyder alltså att den som blir pensionskompenserad under småbarnsåren kan vara säker på att behålla detta extra sparande vid en separation. 5 Det privata pensionssparandet för samboende är därmed likställt med den lagstadgade och den avtalade pensionen vid separation. Det är helt personligt och delas alltså inte upp vid en separation. 5 Såvida inte något annat är avtalat via ett samboavtal.

6 Diagram. Andel familjer som kompenserar en lägre lön med ett högre pensionssparande. Gifta/samboende. Källa: SCB Kompensation vanligast i Jämtland Uppdelat på regional nivå kan vi konstatera att pensionskompensation är klart vanligare i de norra delarna av Sverige. I knappt 28 procent av de jämtländska familjerna kompenseras den lägre inkomsten med ett högre pensionssparande. Faktum är att samtliga norrlandslän har en högre kompensationsnivå än riket som helhet. I södra Sverige är det betydligt ovanligare med pensionskompensation. Lägst ligger Skåne län där endast 22,6 procent av familjerna korrigerar den lägre inkomsten med högre sparande. Värt att nämna är också att samtliga län i Småland kompenserar i lägre utsträckning än i riket som helhet. Diagram. Andel familjer som kompenserar en lägre lön med ett högre pensionssparande. Länsuppdelat. Källa: SCB

7 När det gäller de bägge yrkeskategorierna är det tjänstemannafamiljer i Stockholms län som kompenserar flitigast. Av dessa familjer är det drygt 31 procent där parten med lägst inkomst har ett högre privat pensionssparande än den andre. Jämtland och Västerbotten har den högsta andelen kompenserande arbetarfamiljer (25 procent). Bland de ogifta (samboende) familjerna är pensionskompensation vanligast i Stockholm, Gävleborg och Jämtland (27 procent). Finansiell förmögenhet Det finns givetvis andra sätt att kompensera den partner som har den lägre lönen. Ett privat pensionssparande har nackdelen att det endast är lönsamt upp till kronor per år. Överstiger det årliga sparandet den gränsen är andra typer av finansiellt sparande att föredra. Det kan handla om vanligt banksparande, direkt aktieägande eller olika typer av traditionellt fondsparande. Det kan även vara så att ingen av föräldrarna har något privat pensionssparande överhuvudtaget men ändå kompenserar den lägre avlönade föräldern via andra typer av sparande. För att kontrollera om den partner med den lägre lönen kompenseras i andra typer av sparande än i form av ett privat pensionssparande har vi använt oss av förmögenhetsregistret. Vi har endast tittat på det finansiella sparandet, förmögenheter i form av fastigheter och dylikt ingår alltså inte i denna kontroll. Vi har tidigare konstaterat att endast en fjärdedel av familjerna med stora löneskillnader försöker utjämna detta genom privat pensionssparande för den lägre avlönade föräldern. Kontrollen mot förmögenhetsregistret visar att i ytterligare en fjärdedel av familjerna har föräldern med lägre inkomst ett högre finansiellt sparande. I dessa familjer sker alltså en kompensation i andra sparformer. Sammantaget innebär detta att det bara är i hälften av barnfamiljerna med stora inkomstskillnader som det sker någon form av pensionsutjämning. Värt att nämna är att vi inte vet hur stor kompensationen är. Vi vet bara att den lägre avlönade partnern har ett högre sparande, antingen i det privata pensionssparandet eller i någon annan form av sparande. Tas hänsyn till det övriga finansiella sparandet är kompensationsnivån högst i Västerbottens län. Drygt 27 procent av länets barnfamiljer kompenserar via det privata pensionssparandet och ytterligare 25 procent via det övriga finansiella sparandet. I Blekinge län är det mindre än hälften av barnfamiljerna (47,4 procent) som kompenserar den lägre avlönade föräldern, vilket är den lägsta andelen i riket. 53,6 procent av familjerna där bägge föräldrarna är tjänstemän kompenserar för den lägre lönen via någon form av sparande. Inom arbetarfamiljer är nivån avsevärt lägre och endast 45,2 procent av dessa kompenserar en lägre lön med ett högre sparande.

8 Diagram. Andel familjer som kompenserar en lägre lön med ett högre pensionssparande respektive finansiellt sparande.

9 Sammanfattning Det finns barnfamiljer i Sverige där en av föräldrarna tjänar minst 20 procent mer än den andre föräldern. I 87 procent av fallen är det kvinnan som tjänar minst. Detta innebär att de framtida pensionerna kommer att vara långt ifrån likvärdiga för föräldrarna i många barnfamiljer. Även om föräldrarna har gemensam ekonomi och delar på dagens inkomster så kommer inkomsterna som framtida pensionärer att variera kraftigt. Till skillnad från annat sparande så delas inte tjänstepensionssparande eller inarbetade pensionsrätter i den allmänna pensionen vid skilsmässor. Om föräldrarna har separerat vid pensionsåldern kommer alltså den förälder som eventuellt gått ned på deltid under småbarnsåren att förlora kraftigt på det. Ett sätt för barnfamiljerna att verkligen skapa en gemensam ekonomi som delar på konsekvenserna av exempelvis deltid är att kompensera den förälder som har lägre inkomst med ett högre privat pensionssparande. I denna rapport som bygger på uppgifter i inkomstdeklarationerna visas att detta är ovanligt. I bara var fjärde barnfamilj med stora inkomstskillnader pensionskompenseras föräldern med lägre inkomst. Kompensation för en lägre inkomst i form av ett högre pensionssparande är betydligt vanligare hos tjänstemannafamiljer än hos arbetarfamiljer. En orsak kan vara att det privata pensionssparandet inte är lika utbrett hos arbetarfamiljer. Däremot föreligger det inga stora skillnader mellan ogifta och gifta familjer när det gäller hur vanligt det är med pensionskompensation. För att kompensationen ska fungera bland gifta par krävs att det individuella sparandet garanteras med ett äktenskapsförord. Annars delas sparandet lika mellan makarna vid skilsmässa. På regional nivå pensionskompenserar 28 procent av barnfamiljerna i Jämtland, vilket är den högsta andelen i riket. Pensionskompensation är ovanligast i Skåne där andelen ligger på 23 procent. Stockholms län har den högsta andelen pensionskompenserande tjänstemannafamiljer. Medan Jämtland och Västerbotten har högst andel pensionskompenserande arbetarfamiljer. Samtliga norrlandslän pensionskompenserar mer än riket som helhet, medan samtliga län i Småland kompenserar mindre. Samtidigt är inte privat pensionssparande det enda sättet att utjämna de framtida pensionsinkomsterna. I ytterligare 25 procent av barnfamiljerna har den lägre avlönade föräldern en högre finansiell förmögenhet, vilket kan ses som en annan typ av kompensation. I hälften av de barnfamiljer som studeras bedrivs således någon form av kompensation, antingen i form av ett högre privat pensionssparande eller i form av en högre finansiell förmögenhet. Samtidigt innebär det att i den andra hälften av barnfamiljerna sker inte någon form av utjämning av de framtida pensionsinkomsterna.

10 Appendix Fyra exempel på beräkningar av ungefärlig pensionsutbetalning för föräldrarna vid olika grundförutsättningar. Det förutsätts att avkastning och löneutveckling är identisk hos både kvinnan och mannen. Samtliga exempel förutsätter samtidigt att bägge arbetar fram till 65- årsdagen. Grundförutsättningarna skiljer sig dock åt när det gäller avtalspension, antal arbetsår och ingångslön. Pensionen från det privata pensionssparandet förväntas att tas ut under de fem första åren. Den antagna avkastningen på sparandet uppgår till fem procent per år i genomsnitt. Samtliga beräkningar är endast ungefärliga uppskattningar. Exempel 1 Mannen Kvinnan 30 år 35 år i månadslön i månadslön Privatanställd arbetare Kommunanställd Arbetat sedan 2004 Arbetat sedan 2004 Uppskattad pension ( kr) Uppskattad pension ( kr) För att pensionsutbetalningarna ska vara jämställda behöver kvinnan spara 918 kronor i månaden i privat pensionssparande. Exempel 2 Mannen Kvinnan 40 år 35 år i månadslön i månadslön Privatanställd tjänsteman Privatanställd tjänsteman Arbetat sedan 1998 Arbetat sedan 2002 Uppskattad pension ( kr) Uppskattad pension ( kr) För att pensionsutbetalningarna ska vara jämställda behöver kvinnan spara 560 kronor i månaden i privat pensionssparande.

11 Exempel 3 Mannen Kvinnan 35 år 35 år i månadslön i månadslön Privatanställd tjänsteman Privatanställd arbetare Arbetat sedan 1998 Arbetat sedan 2000 Uppskattad pension ( kr) Uppskattad pension ( kr) För att pensionsutbetalningarna ska vara jämställda behöver kvinnan spara 595 kronor i månaden i privat pensionssparande. Exempel 4 Mannen Kvinnan 35 år 35 år i månadslön i månadslön Privatanställd arbetare Kommunanställd Arbetat sedan 1995 Arbetat sedan 2000 Uppskattad pension ( kr) Uppskattad pension ( kr) För att pensionsutbetalningarna ska vara jämställda behöver kvinnan spara 551 kronor i månaden i privat pensionssparande.

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

Föräldraförsäkringen inkomst- eller pensionsfälla?

Föräldraförsäkringen inkomst- eller pensionsfälla? Välkommen till seminariet Föräldraförsäkringen inkomst- eller pensionsfälla? Niklas Löfgren & Monica Petersson @fk_media @familje_ekonomi #fkalmedalen @pensionsmynd @monicapension #svpension Sid 1 Månad

Läs mer

Kvinnors pensioner år 2012

Kvinnors pensioner år 2012 Kvinnors pensioner år 2012 Innehåll Inledning 3 Kvinnors pension 4 Regionala skillnader 5 Tjänstepensionens betydelse 7 ITP-systemets betydelse 8 Utbetalningar från tjänstepensionen 11 Utbetalningar från

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler

Läs mer

Hur stor blir pensionen för utrikes födda?

Hur stor blir pensionen för utrikes födda? Hur stor blir pensionen för utrikes födda? En rapport om kompensationsgrader Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Kristina Kamp När hela livet räknas Hela livet räknas så brukar vi beskriva

Läs mer

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Myter och sanningar om pensionen

Myter och sanningar om pensionen Myter och sanningar om pensionen TNS Gallup för Nordea 5 myter om pensionen Kvinnor och låginkomsttagare är mer oroliga för sin pension Vi vet vad vi får i pension från staten Vi har inte råd att pensionsspara

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet 8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta

Läs mer

Driftig men otrygg S11097 11-04

Driftig men otrygg S11097 11-04 Driftig men otrygg S11097 11-04 Sammanfattning Småföretagare kan inte räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras genom det statliga socialförsäkringssystemet och de kollektivavtalade försäkringarna.

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 201 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 1 Inledning I 20 års upplaga av rapporten Driftig, men otrygg konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Varje månad betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension. Är man som du privatanställd tjänsteman, heter tjänstepensionen ITP 1.

Varje månad betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension. Är man som du privatanställd tjänsteman, heter tjänstepensionen ITP 1. 2013 Ditt ITP 1-val Du har tjänstepensionen ITP 1. Det är din arbetsgivare som betalar, men det är du som väljer hur pengarna ska förvaltas. Collectum är valcentral, det är hos oss du gör ditt val. Det

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Fondspararundersökningen 2014

Fondspararundersökningen 2014 Fondspararundersökningen 2014 TNS Sifo Prospera har genomfört 1 500 telefonintervjuer, i ett slumpmässigt urval av svenskar i åldern 18-76 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 9 januari

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Statistikinformation Is-I 2004:1

Statistikinformation Is-I 2004:1 Statistikinformation Is-I 2004:1 Ålderspensioner utbetalningar i december 2003 Sammanfattning I Sverige finns drygt 1,6 miljoner ålderspensionärer. Av dessa är 900 000 kvinnor. I december 2003 utbetalades

Läs mer

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Välfärdstendens 2016 Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

Undersökning om inkomstskillnader och pension

Undersökning om inkomstskillnader och pension Undersökning om inkomstskillnader och pension Mitt i livet 25-55 år AMF Om DemoskopPanelen 27 Metod Sedan 22 gör Demoskop kontinuerliga mätningar kring svenska folkets värderingar, vanor och attityder

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden?

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden? Frågeformuläret Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA I EN RUTA FÖR VARJE DELFRÅGA (a - f) a) En mamma som

Läs mer

En snabblektion om pension

En snabblektion om pension 2013 Ditt ITPK-val Du har tjänstepensionen ITP 2. Det är din arbetsgivare som betalar, men du kan själv välja hur en del av de här pengarna ska förvaltas. Collectum är valcentral, det är hos oss du gör

Läs mer

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen Anställda i staten Planer och önskemål kring pensioneringen INLEDNING Vi har skaffat oss bättre kunskap om vilka planer och önskemål anställda i staten har vad gäller sin pensionering genom att låta SIFO

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Kronobergs län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Startbild Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard

Läs mer

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM BARN och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2003:1.2

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Så här tjänar du in till din pension

Så här tjänar du in till din pension Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension. Den allmänna

Läs mer

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension.

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län Företagsamheten 2012 jämtlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jämtlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Välfärdstendens 2014 Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Småföretagare får låg pension

Småföretagare får låg pension Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr

Läs mer

Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire

Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire 60 Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA

Läs mer

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef Sara, 32 år informatör Adam, 41 år undersköterska Louise, 52 år avdelningschef Fotograf: Mehrdad Modiri. Vi tackar Thomas och Annika (Adam, Louise) för medverkan på bild i arbetet med broschyren Om du

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (11) PM 2016-12-15 Analysavdelningen Kristin Kirs Kommenterad statistik - pensionsrätt för barnår Pensionsmyndigheten har bland annat i uppdrag av regeringen att följa hur pensionssystemet fungerar för

Läs mer

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen 3. Sparbelopp 4. Sparkapital 5. Sparformer 6. Reflektioner 7. Räkneexempel

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Hallands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson Välkommen till informationsträff med KPA Pension Åke Andersson Om KPA Pension KPA Pension är ett serviceorgan för den kommunala sektorn i pensions- och försäkringsfrågor. Vi hjälper till att: räkna fram

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53% Barnfamiljerna 9 I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer (1,07 miljoner) med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Räknar vi in familjer med hemmaboende

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län februari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Dalarnas län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Familjeekonomi mina, dina och våra pengar. Ingela Gabrielsson Privatekonom

Familjeekonomi mina, dina och våra pengar. Ingela Gabrielsson Privatekonom Familjeekonomi 2014 - mina, dina och våra pengar Ingela Gabrielsson Privatekonom Sammanfattning Sedan föregående mätning 2010 har det skett en tydlig förskjutning från gemensam ekonomi till olika former

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 1

Din tjänstepension heter ITP 1 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun Pensionstillämpning Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun hanterar pensionsfrågor för medarbetare och förtroendevalda. De pensionsavtal som

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

1 (10) Dok.bet. PID136806 Version 2.1 Dnr/ref. 2016-02-17. användarmanual PM59003 1.0

1 (10) Dok.bet. PID136806 Version 2.1 Dnr/ref. 2016-02-17. användarmanual PM59003 1.0 1 (10) användarmanual 2 (10) Innehåll Pensionsmyndighetens typfallsmodell för pensionsberäkningar... 3 Installation... 3 Start av modellen... 3 Verktygsfält... 4 Välja språk... 4 Ingångsvärden till modellen...

Läs mer

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Rättvist Äntligen har LO-förbunden ett avtal som gör att arbetare i privat sektor får

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 5: Tryggheten för efterlevande

Välfärdstendens Delrapport 5: Tryggheten för efterlevande Välfärdstendens 2016 Delrapport 5: Tryggheten för efterlevande Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och

Läs mer

Pressfrukost 11 december Pensionsrapport 2014. Carina Blomberg Dan Adolphson

Pressfrukost 11 december Pensionsrapport 2014. Carina Blomberg Dan Adolphson Pressfrukost 11 december Pensionsrapport 2014 Carina Blomberg Dan Adolphson Pensionsrapporten fyller 5 år Statistik, aktuella frågor, trender och framtidsspaningar. Hur kan det bli bättre för spararna?

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Norrbottens län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län Företagsamheten 2012 JÖNKÖPINGS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jönköpings län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gävleborgs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gävleborgs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gävleborgs län Företagsamheten 2012 gävleborgs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gävleborgs län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Bra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2

Bra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2 Vad gör vi på Collectum för dig? 1,8 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett avtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan eget

Läs mer