Betydelsen av skadeförebyggande åtgärder för fiskbestånden i reglerade älvar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betydelsen av skadeförebyggande åtgärder för fiskbestånden i reglerade älvar"

Transkript

1 Betydelsen av skadeförebyggande åtgärder för fiskbestånden i reglerade älvar

2 2

3 Innehållsförteckning Executive summary... 4 Inledning... 5 Vattenkraften är förnybar, effektiv och populär... 5 Fritidsfisket i Sverige en miljardindustri... 6 Fiskenäringen i Sverige och EU... 7 Vattenkraften behövs för biologisk mångfald lokalt och globalt... 8 Sambandet mellan smoltutsättningar och fiskfångst... 9 Fångsten av lax och öring ökar i Klarälven... 9 Motsvarande samband i Deje/Forshaga Fortums utsättningar ökar i Vänern, Dalälven och Ljusnan...11 Tydligt kausalt samband mellan smoltutsättning och fiskfångst Fortums miljöåtgärder tre lokala fall Trap and transport oumbärlig metod för att säkerställa bevarandet av den unika Klarälvslaxen Påkostat Gullspångsprojekt viktigt för den biologiska mångfalden Eldbäcken en biokanal anpassad efter lokala förhållanden Fortums policyrekommendationer

4 Executive summary Vattenkraft är en förnybar och effektiv energikälla med många fördelar. Som ett av Sveriges ledande kraftbolag ser Fortum behovet av att värna och utveckla vattenkraften för att i framtiden nå ett långsiktigt hållbart energisystem. Samtidigt är det viktigt att främja den biologiska mångfalden och goda fiskbestånd då vattenkraften kan påverka närmiljön negativt. Med hjälp av tillgänglig statistik från kompensationsutsättningar och fiskfångster samt genom att beskriva tre lokala fall visar denna rapport på det genomgripande och organiserade arbete som Fortum bedriver för att minimera och kompensera för den påverkan på framförallt laxartad fisk som vattenkraften orsakar. Data från Fortums kompensationsutsättningar i Klarälven, Dalälven och Ljusnan samt fångst av lax och öring i Deje/Forshaga visar att i takt med att utsättningarna ökat så har också återfångsterna ökat. Den nedgång i fångst som skedde under den stora utbyggnaden av vattenkraften på och talen har, tack vare de kompensationsutsättningar som skett, återhämtats. På senare år visar exempelvis återfångstdata från Forshaga centralfiske att mer lax fångas idag än vad som gjordes före det att vattenkraften började byggas ut i Klarälven år De lokala projekt som återges Forshaga, Åråsviken och Eldbäcken är alla juridiska åtaganden och beskriver hur Fortum, tillsammans med bland annat forskare på Karlstad universitet, fokuserar på miljöförbättrande åtgärder anpassade efter varje älvs unika förutsägningar, snarare än på generella och tekniska lösningar med oklar eller osäker verkan. Rapporten belyser också vattenkraftens fördelar och nackdelar samt problematiserar bilden, som ibland framhålls av delar av miljörörelsen, av att fiskvägar är en universallösning som går att applicera vid varje vattenkraftverk, i varje älv. Arbetet med att stärka biologisk mångfald är komplext och kan innefatta ett flertal olika åtgärder beroende på var de ska utföras och vilken målbild man har. Att fiskvägar skulle vara en ändamålsenlig åtgärd och en förutsättning för biologisk mångfald är en grov förenkling och ger en onyanserad bild av den verkliga problematiken. Baserat på slutsatserna i denna rapport presenterar Fortum även ett antal policyrekommendationer, exempelvis bör miljöbalken moderniseras på så sätt att den tar hänsyn till både biologisk mångfald och den globala uppvärmningen. 4

5 Inledning Vattenkraftens fördelar är många. Det är en förnybar och effektiv energikälla som varken avger koldioxid eller andra växthusgaser. Vattenkraften är den i särklass viktigaste källan till förnybar elproduktion i Sverige. I kampen mot en av vår tids största utmaningar den globala uppvärmningen är vattenkraften ett av våra främsta medel. Den är dessutom relativt billig och enkel att reglera, till skillnad från andra energislag. Liksom alla övriga produktionsslag har vattenkraften, oundvikligen, en viss inverkan på närmiljön. För att kompensera för vattenkraftens miljöpåverkan har fisktrappor varit den sedvanliga åtgärden för att möjliggöra passage förbi vandringshindret. Modern forskning pekar dock alltmer på behovet av miljöförbättrande åtgärder som skräddarsys utefter de lokala förutsättningar som råder i varje enskild älv och vid varje enskilt kraftverk, snarare än generella tekniska lösningar såsom anläggande av fiskvägar vid barriärer i alla typer av vattendrag. I likhet med andra kraftbolag utför Fortum olika skadeförebyggande åtgärder för att kompensera för den inverkan på närmiljön som vattenkraftproduktion orsakar. Som ansvarstagande energiproducent har Fortum i sitt kompensatoriska miljöarbete tagit till sig av den senaste forskningen som visar att till exempel anläggande av fiskvägar kan vara gångbara alternativ på vissa platser, men inte överallt. I många fall är andra åtgärder betydligt mer effektiva. För att värna den biologiska mångfalden och goda fiskbestånd anpassar Fortum sina åtgärder utifrån varje älvs unika förutsättningar. Genom att sammanställa och presentera tillgänglig statistik om fångstdata och smoltutsättningar ger denna rapport exempel på hur Fortum bidrar till att stärka både bevarande- och nyttjandeintressen när det gäller fisk och fiske i de utbyggda vattendrag som ingår i Fortums kraftsystem. Rapporten gör också tre lokala nedslag för att ge exempel på hur Fortum, genom miljöförbättrande insatser, kompenserar för de skador som vattenkraften orsakar. I fallet Forshaga beskrivs metoden trap and transport som innebär att återvändande lekfisk fångas in och transporteras förbi åtta av kraftverken i älvens huvudfåra. Kapitlet om Åråsviken redogör för projektet att bevara den utrotningshotade Gullspångslaxen med målet att förbättra livsmiljön och dess möjligheter att fortplanta sig. I kapitlet om Eldbäcken beskrivs den så kallade biokanalen, en unik fiskväg som anlades vid Eldforsens kraftverk med medel ur Fortums miljöfond för att underlätta för fisk, kräldjur och växter att etablera sig. De insatser som Fortum, och många andra kraftbolag gör, har betydelse. I förlängningen är det inte bara miljön och den biologiska mångfalden som är vinnare, utan även de nyttjandeintressen, exempelvis sport- och fritidsfisket, som också har sin självklara plats vid vattendragen. Vattenkraften är förnybar, effektiv och populär Vattenkraften har länge varit ryggraden i den nordiska energiförsörjningen och utgör idag, tillsammans med kärnkraften, basen i det svenska energisystemet. Cirka 42 procent av Sveriges elproduktion består idag av vattenkraft. 1 Vattenkraften är betydelsefull och fördelarna är många. Det är en ren och förnybar energiform med marginella utsläpp på vår natur och miljö. Vattenkraften är dessutom en effektiv energikälla med en verkningsgrad som kan uppgå till 90 procent

6 Vattenkraften är idag en fundamental del av vårt samhälle. Den svenska vattenkraften har en viktig funktion i det svenska, nordiska, och potentiellt även i det europeiska energisystemet. Genom sina miljömässiga fördelar är vattenkraften en förutsättning för övergången till ett fossilfritt samhälle. Denna övergång är ofrånkomlig i en tid där klimatförändringen blir alltmer akut. Eftersom vattenkraften inte släpper ut någon koldioxid bidrar den till att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna, genom att tränga undan fossil kraftproduktion. Att vattenkraften inte bidrar till koldioxidutsläpp är dess främsta förtjänst. Just den globala uppvärmningen är ett av de största hoten mot jordens djur- och växtliv. Enligt forskning kan en fjärdedel av alla landlevande arter vara utrotade år 2050 på grund av klimatförändringarna om uppvärmningen av vår planet fortsätter. Det innebär komplikationer även för våra vattenlevande arter. Artdatabankens rödlista 2 är en förteckning över enskilda arter som riskerar att dö ut och försvinna från Sverige. Vattenkraften hamnar på en fjärdeplats över de påverkansfaktorer som har en inverkan på de rödlistade arterna. De viktigaste påverkansfaktorerna i sötvatten bedöms vara torrläggning/dikning, näringsbelastning och igenväxning. 3 Enligt Artdatabanken har stigande vattentemperaturer till följd av klimatförändringen betydande negativ påverkan på några av de rödlistade arterna. Lösningen för att bevara jordens artrikedom, sett ur detta perspektiv, är därför mer vattenkraft inte mindre. Utöver dessa förtjänster är vattenkraften relativt billig och enkel att reglera, både på kort och lång sikt. Just reglerförmågan gör vattenkraften unik och är en av anledningarna till varför vattenkraften är oumbärlig i omställningen till ett förnybart samhälle. Den långsiktiga reglerförmågan innebär att vatten kan sparas i vattenmagasin och användas under vinterhalvåret, då elbehovet är som störst i Sverige. Vind- och solkraft kan inte regleras, så när vinden inte blåser och solen inte skiner bidrar den reglerbara vattenkraften till förnybar energi när övrig klimatvänlig energi inte kan leverera. Vattenkraften är också populär ute i stugorna. Enligt SOM-institutets undersökningar från 2013 anser 41 procent av befolkningen att det ska satsas på mer vattenkraft, och 44 procent att det ska satsas på vattenkraften på samma sätt som det görs idag. Endast en procent är negativa till vattenkraften och anser att den bör avvecklas. 4 Fritidsfisket i Sverige en miljardindustri Intresset för fritidsfiske är stort i Sverige. Den senaste undersökningen genomförd av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) visar att cirka 1,6 miljoner svenskar årligen fiskar på fritiden i hav, sjöar och vattendrag. Över en fjärdedel är kvinnor. Sammantaget spenderar de närmare sex miljarder kronor på sin hobby, där cirka 2,3 miljarder kronor utgörs av utgifter för förbrukningsmaterial i redskap, fiskekort, resor, fiskeguider, mat och logi. 3,5 miljarder kronor går till fleråriga investeringar såsom båtar och dyrare fiskeutrustningar. 5 Fångsten inom fritidsfisket uppskattas till totalt ton varav ton fångas i sjöar och vattendrag respektive 7000 ton utmed kusterna och i havet. De mest fångade arterna för fiske i sötvatten är abborre, gädda, öring, sötvattenskräftor och gös. För fiske i havet är abborre, gädda, makrill, öring och sill/ strömming de mest fångade arterna Artdatabanken är en avdelning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med uppgift att samla in och bearbeta data om den biologiska mångfalden Ibid 6

7 Det sammanlagda antalet fiskedagar 2013 var 13,3 miljoner dagar, varav 9,2 miljoner fiskedagar i sjöar och vattendrag och 4 miljoner fiskedagar utmed kusterna och i havet. 7 En av anledningarna till att fritidsfisket är så populärt är givetvis att Sverige är ett land rikt på sjöar, vattendrag och kustvatten. Allemansrätten och svenskarnas stora intresse för fritidsliv är en annan förklaring. SCB:s undersökning år 2013 satte fingret på att fritidsfisket är en miljardindustri som skapar jobb runt om i Sverige. Särskilt viktigt är fritidsfisket som underlag för besöksnäringen på landsbygden. Att fritidsfisket är populärt, och framförallt en viktig inkomstkälla för turismen och företagandet i anslutning till våra större städer, anser Fortum är ytterligare en anledning till att bidra till goda fiskbestånd i sina reglerade älvar. Fiskenäringen i Sverige och EU Fiske är en av de äldsta näringarna i Sverige. Fiskenäringen består av yrkesmässigt fiske av fisk, skaldjur och andra vattenlevande djur. Även förädling av fisk är ett viktigt område. EU har en gemensam fiskeripolitik som reglerar hur fiskeflottorna i EU ska förvaltas och hur fiskbestånden skall nyttjas på ett hållbart sätt. Den gemensamma fiskeripolitiken härstammar från 1970-talet och har moderniserats genom åren. Den senaste reformen trädde i kraft den 1 januari Reglerna har utformats för att förvalta de gemensamma resurserna och ger alla fiskeflottor samma tillgång till fiskevatten i EU. På så sätt konkurrerar alla fiskare inom EU på samma villkor. 8 Flera fiskbestånd inom EU har dock drabbats av överfiske. EU-länderna har därför agerat för att garantera att fiskenäringen i EU är hållbar och inte hotar fiskbestånden och deras produktivitet på lång sikt. Målet med EU:s gemensamma fiskepolitik, GFP, är att främja hållbart fiske och vattenbruk i en sund vattenmiljö som kan stötta en ekonomiskt livskraftig näring genom att ge sysselsättning och möjligheter för kustsamhällen. 9 Yrkesfisket i Sverige, som är en liten näring jämfört med skogs- och jordbruket, har minskat under senare år. Under perioden har det totala antalet yrkesfiskare i Sverige minskat med 50 procent. Minskningen är störst bland de yngre fiskarna, medan andelen yrkesfiskare över 50 år har ökat med 22 procentenheter. Detta innebär att återväxten inom yrket försvagas. 10 Det finns idag omkring drygt yrkesfiskare i Sverige som har fiskelicens. En växande tjänst inom fiskenäringen är dock företag som bedriver och erbjuder fisketuristisk verksamhet. I denna typ av företag kan man bland annat ha som yrke att vara fiskeguide. 11 Havs- och vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret för hur fiske bedrivs och vilka regler som gäller. De kontrollerar även fiskekvoter och yrkesfiskelicenser. Jordbruksverket ansvarar för havs- och fiskeriprogrammet, som godkänts av EU-kommissionen, och gäller för perioden Det nya havs- och fiskeriprogrammet består av stöd för att dels utveckla ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske och vattenbruk i Sverige, dels genomföra en del av den integrerade havspolitiken och olika EU-miljödirektiv. 7. Ibid Ibid yrkesfiske.4.39da9f0113cb389bda html 7

8 Vattenkraften behövs för biologisk mångfald lokalt och globalt De flesta är överens om betydelsen av att värna den biologiska mångfalden. I detta ligger givetvis vikten av att till exempel bevara livskraftiga populationer av vandrande fisk i våra älvar. I FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) från 1993 definieras biologisk mångfald som Variationsrikedomen bland levande organismer i alla miljöer (inklusive landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem) samt de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Biologisk mångfald omfattar med andra ord mångfalden på genetisk nivå, artnivå och ekosystemnivå. 12 Vattenkraft kan ha en påverkan på den biologiska mångfalden på samtliga dessa nivåer. Byggandet av kraftverk och dammar ger ofta en kortvarig negativ påverkan, medan strukturerna och driften av kraftverken har en mer långsiktig påverkan och förändrar förutsättningarna för livet i och invid vattendragen. För att minimera de negativa aspekterna deltar Fortum bland annat i ett antal olika forskningsprojekt som syftar till att stärka den biologiska mångfalden lokalt i sina älvar. Men som påpekats tidigare gynnar också vattenkraften den biologiska mångfalden genom att den inte bidrar till den globala uppvärmningen och stigande vattentemperaturer, som enligt Artdatabanken har stor negativ påverkan på några av de rödlistade arterna. Det är viktigt att skilja på vattenkraftens lokala respektive globala effekter på den biologiska mångfalden. Vad gäller åtgärder lokalt för att bidra till biologisk mångfald pekar de senaste forskningsrönen alltmer på behovet av miljölösningar anpassade efter varje älvs lokala förutsägningar, snarare än generella, tekniska lösningar såsom fiskvägar. Fiskvägar har länge använts för att möjliggöra passage förbi vandringshinder, som till exempel vattenkraftverk, för att kompensera för vattenkraftens miljöpåverkan. Fokus har traditionellt legat på att underlätta passage för fiskarter som är beroende av att vandra mellan hav och älv eller sjö och älv för att fullgöra sin livscykel, till exempel lax, öring och ål. Idag bedömer forskare sällan att tekniska fiskvägar är den mest kostnadseffektiva lösningen eller den miljömässigt mest lämpade. Ibland är de till och med helt verkningslösa. 13 Nu satsas istället på olika typer av passager anpassade för samtliga vattenlevande organismer som skapar förbindelser för såväl fiskar som näringsämnen, växter och insekter. I de fall de lokala förutsättningarna tillåter. Än idag är dock fortfarande två av de vanligaste miljöåtgärderna att bygga tekniska fiskvägar eller att leda bort en del av flödet från kraftverket till den naturliga fåran, så kallad minimitappning https://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/ pdf 13. Nieminen, Hyytiäinen, Lindros. Hydropower, migratory fish or a sensible way to sercure both? University of Helsinki,

9 Sambandet mellan smoltutsättningar och fiskfångst Timmerflottning i de svenska älvarna var länge det enda sättet att transportera stockar från avverkningsplatserna i inlandet till industrierna vid kusten. Flottningen var ytterst viktig för den exportinriktade skogsindustrin. Flottningen i Sverige pågick från början av 1800-talet fram till talet, men redan på 1950-talet började den avvecklas som en direkt konsekvens av ett alltmer utbyggt nät av skogsbilvägar och ökade lastbilstransporter. På 1980-talet hade flottningen helt upphört i landet, med undantag för den i Klarälven. Där flottades de sista stockarna Vattendragens ekosystem som under årtionden, ibland århundraden, omformats för timmerflottning har påverkats negativt. 16 Under och 60-talen skedde dessutom en stor utbyggnad av vattenkraften. För att kompensera för den del av skadan som vattenkraften har tillfogat fisket sätter kraftbolagen fisk i sina reglerade älvar främst smolt av lax och öring. 17 Detta kapitel redogör för den statistik som finns tillgänglig vad gäller kompensationsutsättningar i Klarälven, Dalälven och Ljusnan samt redovisar statistik över fiskfångst av lax och öring i Deje/ Forshaga. 18 Slutligen beskrivs sambandet mellan fiskfångst i Vänern och smoltutsättningar. Fångsten av lax och öring ökar i Klarälven Fångsten av återvändande lax och öring i Klarälven har varierat över tid. Data över detta finns så långt tillbaka i tiden som kring 1800-talets början (se diagram 1). Efter en trendmässig nedgång sedan i slutet av 1800-talet och 1900-talets början ökade fångsten igen i början av 1990-talet. Om den första extrema mätperioden, år , exkluderas är snittet av fångad lax och öring i Klarälven stycken, vilket kan jämföras med snittet för den senaste 10-årsperioden (år ) på stycken. En ökning med över 50 procent. Som framgår av diagrammet skedde en tillfällig nedgång i fiskfångsten i samband med att vattenkraften byggdes ut. Diagrammet visar också att fångsten idag är större än vad den var före den stora vattenkraftutbyggnaden i älvens huvudfåra som startade i Deje Detta visar att kompensationsutsättningar och trap and transport ger resultat. 15. https://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/ pdf 16. Ibid 17. Fisken skadas oftast på grund av att deras lekplatser går förlorade. Kraftbolagen är enligt vattendomar skyldiga att sätta ut fisk i kompensationssyfte. fiskarochandravattenbruksdjur/utsattningavfisk fdf512e8fc79a html 18. Den bristfälliga statistiken om fiskbestånd beror på att Sverige har fritt fiske utmed den svenska kusten och i de fem stora sjöarna. Fritidsfiskare är alltså inte skyldiga att rapportera hur ofta de fiskar, fångster och annan statistik till ansvarig myndighet (HaV). 9

10 Diagram 1. Efter en trendmässig nedgång ökar fångsten av lax och öring i Klarälven Antal återvändande fisk 20,000 Storskalig utbyggnad vid Munkfors i slutet av 1700-talet och i Deje på 1820-talet 18,000 16,000 14,000 12,000 10,000 8,000 6,000 4,000 2,000 0 Nätfiske i Vänern på 1860-talet Första kraftverksdammen i Klarälvens huvudfåra anläggs i Deje år 1906 Smoltutsättningarna i Klarälven tar fart Källa: Piccolo, J. J., Norrgård, J. R., Greenberg, L. A., Schmitz, M. and Bergman, E. Conservation of endemic landlocked salmonids in regulated rivers: a case-study from Lake Vänern, Sweden. Fish and Fisheries, 2012, 13: (bearbetad data) Motsvarande samband i Deje/Forshaga 19 Data över fångad lax och öring i Deje/Forshaga finns så långt tillbaka som Fångsten har varierat kraftigt över tid (se diagram 2). Medelfångsten per år sedan 1854 är lax och öring. En kraftig nedgång noterades dock under 1960-och 80-talen, då medelfångsten låg på drygt 310 fiskar per år. Därefter har fångsten av lax och öring ökat kraftigt och 2013 var fångsten drygt lax och öring. Även här ser vi att, efter en trendmässig nedgång i fångst av lax och öring i Klarälven och Deje/ Forshaga, har fångsten ökat efter vattenkraftens utbyggnad på och 60-talen. Fortums kompensationsutsättningar har bidragit till en kraftig återhämtning av fångst av lax och öring i Deje/ Forshaga. 19. Sedan 1854 har fångstdata från centralfisket i Deje/Forshaga huvudsakligen använts som indikator för fångst av lax i Klarälven. 20. Det finns data äldre än 1854 men inte systematiskt och strukturerat data-set. 10

11 Diagram 2. Fångsten av lax och öring ökar i Deje/Forshaga Diagram 2. Fångsten av lax och öring ökar i Deje/Forshaga Antal Antal Källa: Norberg, P.O Laxplan för Klarälven. Sundsvall (opubl.) samt Fortum (2014b): Årsrapporter rörande avelsfiske till myndigheter från verksamhetsutövare/tillståndshavare i Klarälven och Gullspångsälven Källa: Norberg, P.O Laxplan för Klarälven. Sundsvall (opubl.) samt Fortum (2014b): Årsrapporter rörande avelsfiske till myndigheter från verksamhetsutövare/tillståndshavare i Klarälven och Gullspångsälven Fortums utsättningar ökar i Vänern, Dalälven och Ljusnan Fortums utsättningar ökar i Vänern, Dalälven och Ljusnan Sedan 1960-talet har Fortum och tidigare verksamhetsutövare gjort kompensationsutsättningar Sedan 1960-talet haroch Fortum ochfrån tidigare verksamhetsutövare gjort kompensationsutsättningar av av smolt i Klarälven Vänern. att ha legat på lägre nivåer under 1960-talet ökade smolt i Klarälven och Vänern. Från att ha legat på lägre nivåer under 1960-talet ökade kompensationsutsättningarna kraftigt under 1970-talet för att stiga ytterligare under och kompensationsutsättningarna under för att ytterligare och talet (se diagram 3). Det kraftigt är inte bara en1970-talet stam av öring ochstiga lax som sätts ut,under utan 1990flera olika talet (se diagram 3). Det är inte bara en stam av öring och lax som sätts ut, utan flera olika stammar. stammar. Det är främst Klarälvslax, Gullspångslax och Gullspångsöring som har kompensationsutsatts. Det är främst Klarälvslax, Gullspångslax som kompensationsutsatts. Andelen för respektive stam har varierat och övergullspångsöring tid, men de senaste tiohar åren har Klarälvslaxens Andelen för respektive stam har varierat över tid, men de senaste tio åren har Klarälvslaxens utgjort andel utgjort 38 procent, Gullspångslaxen 31 procent och Gullspångsöringen drygt 20andel procent av 38 procent, Gullspångslaxen 31 procent och Gullspångsöringen drygt 20 procent av kompensationsutsättningarna. kompensationsutsättningarna. Det är inte bara i Vänernområdet som Fortum har utsättningsåtaganden, utan även i Dalälven och Det är inte bara i Vänernområdet Fortum har utsättningsåtaganden, utan även i Dalälven Ljusnan. I Dalälven är Fortums delsom av utsättningarna smolt per år och i Ljusnan och smolt Ljusnan. I Dalälven är Fortums utsättningarna smolt per årutsättningar och i Ljusnan har smolt per år. Tillsammans med de 180del 000avsmolten i Vänernområdet och andra i inlandet Fortum totalt utsättningsskyldigheter på motsvarande laxsmolt perutsättningar år. Cirka 400i inlandet 000 av dessa per år. Tillsammans med de smolten i Vänernområdet och andra har producerar Fortum själv i egna anläggningar och resten560 via 000 legoavtal medper andra Fortum totalt utsättningsskyldigheter på motsvarande laxsmolt år. anläggningar. Cirka Med av en schablonkostnad på 25 själv kronor per smolt blir den totala kostanden för Fortums utsättningsåtaganden dessa producerar Fortum i egna anläggningar och resten via legoavtal med andra anläggningar. cirkaen 14schablonkostnad miljoner kronor per år. kronor per smolt blir den totala kostanden för Fortums Med på 25 utsättningsåtaganden cirka 14 miljoner kronor per år

12 Diagram 3. kompensationsutsättningar i Vänerni har ökat markant Diagram 3.Fortums Fortums kompensationsutsättningar Vänern har ökat markant Antal Antal Annat G-öring K-öring K-lax G-lax Källa: Fortum (2014a): Årsrapporter rörande kompensationsutsättningar till myndigheter från verksamhetsutövare/ Källa: Fortum (2014a): Årsrapporter rörande kompensationsutsättningar till myndigheter från tillståndshavare i Klarälven och Gullspångsälven verksamhetsutövare/tillståndshavare i Klarälven och Gullspångsälven Tydligt kausalt samband mellan smoltutsättning och fiskfångst Tydligt kausalt samband mellan och fiskfångst Det finns ett tydligt samband mellan fångstensmoltutsättning av lax och öring och utsättningar i Vänern. I takt med Fortums ansvar för kompensationsutsättningar även fångsten av laxi takt och öring Det finnsökande ett tydligt samband mellan fångsten av lax ochunder öringåren och har utsättningar i Vänern. med ökat markant (se diagram 4). Detta indikerar att Fortums smoltutsättningsverksamhet har betydelse för Fortums ökande ansvar för kompensationsutsättningar under åren har även fångsten av lax och öring sport- och fritidsfisket. ökat markant (se diagram 4). Detta indikerar att Fortums smoltutsättningsverksamhet har betydelse för sport- och fritidsfisket

13 Diagram 4. Tydligt kausalt samband mellan smoltutsättningar och fångst av lax och öring Fångst i ton Utsatt lax och öring Fångst av lax och öring Källa: Marco Blixt, Fortum Generation AB Piccolo, J. J., Norrgård, J. R., Greenberg, L. A., Schmitz, M. and Bergman, E. (2012), Conservation of endemic landlocked salmonids in regulated rivers: a case-study from Lake Vänern, Sweden. Fish and Fisheries, 13: (modifierad) 13

14 Fortums miljöåtgärder tre lokala fall Utöver det smoltutsättningsarbete som beskrivits i föregående kapitel genomflr Fortum också andra former av kompensatoriska åtgärder för att värna den biologiska mångfalden i sina utbyggda vattendrag. Fiskrelaterade driftsvillkor följer olika vatten- eller miljödomar som har prövats och fastställts för respektive vattenkraftverk, exempelvis kompensationsutsättningar, avelsarbete, minimitappningar, biotopåtgärder och fiskeavgifter. Utöver de miljöåtgärder som domstolen fastställt arbetar Fortum också med flera frivilliga åtgärder och projekt. Det kan vara i form av forsknings- och utvecklingsarbete (R&D), projekt som finansieras via Fortums miljöfond eller branschgemensamma initiativ och projekt som exempelvis Krafttag ål och KLIV. För Fortum har det alltid varit viktigt, och ofta helt nödvändigt, att följa och tillägna sig den senaste forskningen på området. Fortum har bland annat sedan 15 år tillbaka ett nära och strukturerat samarbete med Karlstad universitet och institutionen för miljö- och livsvetenskaper. Närheten mellan Karlstad universitet och en av Fortums viktigaste älvar och kraftverk är givetvis en fördel för bägge parter. Fortum har medverkat i flera projekt runt om i landet som bidrar både till gynnsamma fiskeförhållanden och en förstärkning av den biologiska mångfalden. I många av dessa projekt har Fortum samarbetat med bland annat forskare, länsstyrelser, kommuner, ideella föreningar, lokala initiativ och sportfiskare för att nå en så bred förankring av projekten som möjligt. I detta kapitel belyser vi tre av de lokala projekt som Fortum arbetar med för att bidra till livskraftiga fiskbestånd Forshaga, Åråsviken och Eldbäcken. Samtliga är exempel på insatser som innefattar ett löpande samrådsförfarande och samarbete mellan flera olika intressenter som kraftbolag, myndigheter, forskningsinstitutioner och mark- och fiskerättsägare. 14

15 Trap and transport oumbärlig metod för att säkerställa bevarandet av den unika Klarälvslaxen Forshaga ligger längs med Klarälven i centrala Värmland, cirka 20 km norr om Karlstad där älven rinner ut i Vänern. Forshaga är en gammal bruksort där massa- och pappersindustri tillsammans med laxfisket har haft stor betydelse. Klarälven kallas för Värmlands pulsåder. I flera hundra år användes älven för att transportera timmer, malm- och sågverksprodukter. I början på 1900-talet byggdes den första dammen för vattenkraft i Klarälven. I Klarälven leker Europas största bestånd av insjölevande Atlantlax, men liksom i andra utbyggda älvar har denna population påverkats negativt av människans ingrepp i naturen. Redan för flera hundra år sedan gjorde man sitt bästa för att tämja älven och nyttja vattenkraften till att driva bland annat kvarnar och sågar. Under flottningstiden rensades forsarna på sten, sidofåror dämdes in och i möjligaste mån försökte man räta ut och strandsko älven. På 1930-talet började man oroa sig för att laxpopulationen i Klarälven skulle dö ut om inga åtgärder vidtogs för att underlätta laxens vandring förbi det växande antalet kraftverksstationer. Som en resolut insats bestämde man sig för att fånga upp fiskarna i nedre delen av älven och med lastbil transportera dem upp förbi kraftverksstationerna till de kvarvarande lek- och uppväxtområdena. Ett framgångsrikt ingrepp som görs än i dag, om än i förfinad form. Idag ägs och sköts vattenkraftverket i Forshaga av Fortum, som använder sig av samma grundprincip som på 1930-talet. Under årens lopp har stora resurser satsats för att förbättra metoden, som är unik i Sverige. Laxtaxi en effektiv metod i Klarälven Trap and transport, eller laxtaxi som den kallas i folkmun, går ut på att fånga in lax och öring vid nedersta kraftverket och transportera dem upp längs Klarälvens huvudfåra, förbi åtta kraftverk. Mellan åttonde och nionde kraftverket, som är en skyddad sträcka (Natura 2000), får fisken leka och växa upp. Johnny Norrgård, Fortums verksamhetsansvarige för fiskefrågor i Vänernområdet och gästforskare på Karlstad universitet, har arbetat i många år med trap and transport-metoden. Han beskriver metoden med att fisken lockas in i en fångstfålla, där den leds via en fiskväg upp till ett falskt vattenfall. Då fisken hoppar igenom det falska vattenfallet glider den via ett transportrör till en fångstbassäng. Denna bassäng töms minst en gång per vecka. Vid tömningen sker en strukturerad sortering och kontroll av den inkomna fisken. Varje fisk könsbestäms, mäts och kontrolleras om den är vild eller odlad. Fiskarna sorteras i tre olika kategorier. Kategori ett transporteras upp förbi det åttonde kraftverket där de får leka, kategori två behålls för avel och kategori tre lyfts över den första dammen och blir tillgängliga för fiske till sportfiskare på sträckan upp till nästa kraftverk vid Deje. Fiskarna söker sig i regel till älven och nedersta kraftverket under våren och sommaren, och fällan är öppen mellan maj och oktober. Vid det nedersta kraftverket ligger Forshaga sportfiskecenter. Detta fiskeområde är känt för sina goda möjligheter att få napp. Genomsnittet över hela säsongen är en fångad lax vartannat fiskepass, vilket är väldigt högt i jämförelse med andra laxfiskevatten. Trap and transport-metoden kritiseras av vissa delar av miljörörelsen som en konstlad åtgärd många anser att fria vandringsvägar är det enda rätta för fisken. Men faktum är att fiskvägar inte oreserverat är ett bra alternativ i Klarälven under nuvarande förhållanden med ett stort antal kraftverksstationer. För det första har fiskvägar sällan en effektivitet på över 80 procent. Effektiviteten är ännu lägre förbi strömkraftverk, som de nedersta åtta kraftverken i Klarälven är. Med trap and transport-metoden transporteras fisken med 100 procentig säkerhet förbi kraftverksdammarna. Om fiskvägar skulle byggas 15

16 i Klarälven med dagens tekniska kunnande skulle det sannolika utfallet bli att endast ett fåtal fiskar skulle klara att vandra hela vägen förbi de åtta kraftverken upp till lekområdet. För det andra finns inte några lekområden kvar mellan de åtta nedersta kraftverken i Klarälven. Om ett beslut att riva ut alla kraftverk i Klarälven skulle fattas, skulle det per definition inte bidra till en större fiskpopulation eftersom alla naturliga lek- och uppväxtområden eliminerats till följd av åtgärder för att underlätta timmerflottning och anläggande av dammar. I Klarälven är helt enkelt trap and transport den enda tänkbara lösningen om man med bibehållen vattenkraft vill kunna behålla samma höga fiskpopulation som idag. Johnny Norrgård Fiskvägar är ett bra alternativ i de fall det finns välbevarade lekområden och lämpliga habitat för fisken att vandra upp till. Som med de flesta åtgärder som påverkar den naturliga lekvandringen finns det nackdelar med denna metod. Risken när man avbryter fiskens pilgrimsvandring genom att fånga upp och transportera den till lekområdena, ibland flera månader i förtid, är att fisken kan uppvisa ett irrationellt beteende och i vissa fall till och med vandra nedströms igen efter att den transporterats upp i vattensystemet. Norrgård anser dock att fördelarna med råge överväger nackdelarna i ett fall som Klarälven. Trap and transport-metoden är ett viktigt verktyg för att bevara ett livskraftigt laxbestånd i Klarälven och är således ett viktigt verktyg för att värna den biologiska mångfalden. Risken att fiskarna blir förvirrade av transporten står emot deras möjlighet att överhuvudtaget kunna leka. I november-december är det prime time för fisket i Vänern. Temperaturen sjunker och fiskarna går högt upp till vattenytan. Trollingfisket i Vänern är vida känt, och möjligheten att kunna fånga insjölax på över tio kilogram lockar fritidsfiskare och turister från hela världen. Johnny Norrgård Lars Emilson, fiske- och landsbygdssamordnare i Forshaga kommun, har i sitt arbete varit involverad i trap and transport-metoden. Han betonar nyttan av detta arbete för lokalsamhället. Att kunna förbättra lax- och öringpopulationerna och öka tillgången på avelsfisk främjar sportfisket, som i sin tur ger bra intäkter till de lokala näringsidkarna. Så länge vi är beroende av nuvarande energisystem så är denna metod nödvändig för att bevara fiskbeståndet. Lars Emilsson Emilson sitter med i Klarälvens fiskeråd som består av alla fiskevårdsområden från Karlstad upp till norska gränsen. Syftet är att förbättra möjligheterna för stammen av klarälvsfisk att överleva. Alla i fiskerådet är överens om att trap and transport-metoden i nuläget är den bästa metoden i Klarälven. Däremot ser han behovet av att Fortum nu börjar arbeta mer aktivt med nertransport av fiskarna, vilket man inte tidigare gjort. Som jag ser det i dagsläget är det en win-win situation för alla - för fiskevårdsområdena, för fisken, för sportfiskarna, för näringslivet, för miljön och för den biologiska mångfalden. Lars Emilsson 16

17 Påkostat Gullspångsprojekt viktigt för den biologiska mångfalden På Vänerns östra sida ligger Gullspång, en tätort i Västra Götalands län. Genom samhället rinner Gullspångsälven, där Gullspångslaxen och Gullspångsöringen härstammar ifrån. Gullspångslaxen är en unik insjölevande laxstam som lever hela sitt liv i sötvatten - vilket endast förekommer på några få ställen i världen. Detta beror på att Vänern, efter vår senaste istid för cirka år sedan, blev en insjö genom att landhöjningen avskildes från havet. Gullspångslaxen är idag den enda naturligt reproducerande populationen av sötvattenslevande lax inom EU, därför är det av extra stor vikt att bevara Gullspångslaxen. På grund av olika yttre påverkansfaktorer såsom habitatförstörelse vid flottledsrensning, dammbyggnationer för att avleda vatten till kvarnar och sågverk och historiskt hårt fisketryck på lekvandrande lax decimerades laxstammen kraftigt redan under och 1800-talet. I älvens nedersta del byggdes Gullspångs kraftverk I slutet av 1960-talet när dåvarande kraftbolag, Gullspång Kraft 21, skulle renovera det befintliga kraftverket kom man överens med Kammarkollegiet och Fiskeriverket om åtgärder för att säkerställa Gullspångslaxens fortlevnad i älven togs initiativ till ett projekt för att bevara Gullspångfisken. Tillsammans med dåvarande Fiskeriverket (numera Havs- och vattenmyndigheten), Gullspångs kommun, Kammarkollegiet, Laxfond Vänern samt Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Värmlands län skrev man på en avsiktsförklaring om att tillsammans rädda Gullspångslaxen och öringen. Avsiktsförklaringen var till sin karaktär och inriktning helt unik. Målet var att förbättra livsmiljön för den vilda Gullspångsfisken under hela dess livscykel. Något liknande projekt, med detta helhetsperspektiv, hade aldrig tidigare genomförts i Sverige. Sedan starten har Fortum, tillsammans med övriga aktörer, säkerställt en lång rad åtgärder genom ett gemensamt förvaltningsråd. För att säkerställa överlevnaden för fiskstammen genomfördes tre större arbeten inom ramen för Gullspångsprojektet: restaurering av Gullspångsforsen och byggnation av laxtrappan; ombyggnation av divergeringsdammen till Kolstrandskanalen; och restaurering av Åråsforsarna. Restaureringen av Gullspångsforsen innebar bland annat att det tillfördes sten och grusmaterial för att återskapa naturliga lek- och uppväxtområden och således förbättra laxens och öringens möjligheter att fortplanta sig. Laxen och öringen gräver ner sin rom i strömsatta grusbottnar och den uppväxande fisken söker skydd och ståndplats bland större sten. För att få en jämnare vattenföring till Åråsforsarna byggdes divergeringsdammen om för att fördela flödet mellan den naturliga älvfåran och Kolstrandskanalen. Samtidigt byggdes en laxtrappa i den nedre och brantaste delen av Gullspångsforsen. På så sätt är det nu möjligt för lax och öring att nå de restaurerade områdena. Både Lilla och Stora Åråsforsen har varit föremål för miljöförbättrande åtgärder. Framförallt har man fyllt på med natursten för att utöka arealen för lämpliga lek- och uppväxtområden i älven, och för att på sikt även öka uppvandringen av lax och öring beslutade Länsstyrelsen i Västra Götalands län att göra Gullspångsälven och omgivande strandområden till naturreservat. Området är ett så kallat Natura 2000-område vilket innebär att det ingår i ett europeiskt nätverk av särskilt värdefulla naturområden. På så sätt skyddas älven från framtida exploatering. 17

18 Unik avsiktsförklaring har räddat den utrotningshotade Gullspångsfisken Sammantaget beräknas projektet har kostat mellan 60 och 65 miljoner kronor. Huvuddelen av kostnaderna har finansierats av Fortum (drygt 22 miljoner) och Naturvårdsverket (närmare 21 miljoner). Högt vattenflöde under vintern 2011/2012 ledde till att en del av det grus och stenmaterial som satts ut vid tidigare restaureringsåtgärder i Gullspångsforsen förflyttades nedströms med vattenmassorna. Efter det har Fortum tillsammans med Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat jobbat med utvecklingsarbete för att sammanställa tidigare kunskap och att hitta metoder och tekniska lösningar för att säkerställa livsmiljön för den unika laxstammen. Robert Skogh är miljöinspektör i Gullspångs kommun sedan 1995 och har arbetat med bevarandet av Gullspångsfisken sedan Han ser det avslutade Gullspångsprojektet och det fortsatta arbetet med detta projekt som oumbärligt för fortlevnaden av den unika Gullspångsstammen. Enligt Skogh har Gullspångsprojektet varit viktigt för den biologiska mångfalden i älven. Fiskynglen är bytesdjur när de är små och rovdjur när de blir större. På så sätt är de en del av naturens sätt att reglera andra arters fortlevnad. Det är helt och hållet en fråga om biologisk mångfald. Det här projektet har bidragit till naturens kretslopp. Robert Skogh Projektet har välkomnats av en bred miljörörelse. Vissa värdesätter bidraget till den biologiska mångfalden medan andra ser värdet av en livskraftigare stam av Gullspångslax. Jag möter många sportfiskare som är mycket positiva till insatserna då de vill att man ska kunna bevara den reproducerade laxen och öringen för ett eventuellt framtida fiske. Robert Skogh Laxfond Vänern är en stiftelse som bildades 1988 av kommunerna och länsstyrelserna runt sjön i syfte att skapa ett bra fiske för lax och öring. Laxfonden finansierar årligen utsättning av cirka smolt per år på skilda platser i Vänern och har bidragit till att sjön är populärt bland sportfiskare. Bo Thorsenius, vd för Laxfond Vänern , är nöjd med projektet och de effekter det gett. Framförallt hyllar han det faktum att Gullspångsprojektet på lång sikt bidragit till den biologiska mångfalden i älven. Laxstammen har ökat och kan nu vandra upp och leka i Gullspångsforsen. Han ser också fördelar för fisketurismen och möjligheten att sprida kunskap om laxfisket och den utrotningshotade Gullspångslaxen. Däremot har det inte varit ett projekt främst för att tillfredsställa sportfiskarna, eftersom den naturlekande Gullspångsfisken är fridlyst och således inte får fiskas. Den stora vinnaren är Gullspångslaxen, som fått förbättrade möjligheter att leva vidare. Den stora vinnaren är Gullspångslaxen och den biologiska mångfalden. Bo Thorsenius 18

19 Eldbäcken en biokanal anpassad efter lokala förhållanden Eldforsen är en ort vid Västerdalälven i Dalarnas län, cirka åtta km söder om Vansbro. Kraftverket Eldforsen ägs av Fortum och byggdes om 2007 för att tas i drift i början av I samband med byggnationen byggdes ett omlöp, en naturlik fiskväg som förbinder kraftverksdammen med den gamla älvfåran. En viktig del i projektet var att försöka återskapa en livsmiljö (habitat) för den utrotningshotade flodpärlmusslan, som försvann genom ombyggnationen. Fortum kom, i samråd med framförallt de som bor i området, fram till att en sådan här typ av fiskväg skulle kunna vara lämplig att anlägga på grund av de lokala förutsättningarna, bland annat fallhöjd och utrymme talade för en så kallad biokanal. En biokanal definieras som en naturlik fiskväg som är formgiven för att erbjuda ett varierat habitat där syftet är att ett flertal djur- och växtarter ska kunna etablera sig, att jämföra med ett traditionellt omlöp som oftast enbart syftar till att fisk ska kunna passera. Biokanalen fick senare namnet Eldbäcken. Naturlika fiskvägar har i vissa fall visat sig vara ett bättre och mer effektivt alternativ än tekniska fiskvägar då de dels fungerar som passage för många fiskarter, dels fungerar som livsmiljö för vattenlevande växter och djur. Tankarna om en ny, mer variationsrik naturlik fiskväg växte fram i diskussioner mellan forskare från olika ämnesområden och universitet, framförallt från Karlstad, Umeå och SLU. Även forskare från Norge och Italien har bidragit med kunnande. För att så många vattenanknutna organismer som möjligt ska kunna utnyttja biokanalen har man försökt återskapa ett naturligt vattendrags bottensubstrat, vattenrörelser, lopp och lutning. Fiskvägen har utformats så att den innehåller tre olika specialsträckor med olika miljöer för att passa olika typer av fiskar djupa partier med långsam vattenhastighet, ringlande lopp med strandpartier som ibland svämmas över samt små fåror med öar mellan. Fortum beslutade om tappningen i biokanalen efter kontakter med närboende, fiskevårdsområden, Vansbro kommun och länsfiskekonsulenten. Byggnationen av och forskningen kring biokanalen finansieras av Fortums Nordiska miljöfond. Medlen kommer från försäljning av el som märkts med Bra Miljöval och utdelningen av dessa pengar godkänns av Svenska Naturskyddsföreningen. Biokanalen erbjuder habitat för både växter och djur Stina Gustafsson, doktorand på Karlstad universitet vid institutionen för miljö- och livsvetenskaper, påbörjade sitt arbete inom projektet Hon förklarar att tanken med en naturlik fiskväg, till skillnad från vanliga fisktrappor, är att den ska fungera för alla fiskarter som lever i närområdet. Fisktrappor i betong fungerar bra för lax och öring, men inte för yngre laxar och öringar, eller för annan svagsimmande fisk. Biokanalen erbjuder både habitat och passage för alla naturligt förekommande fiskarter. Stina Gustafsson Gustafsson har i sina studier kunnat konstatera att minst elva olika fiskarter använder biokanalen som habitat. Exempel på arter som påträffats är harr, lake, öring, stäm och elritsa. Hon ser flera fördelar med biokanalen. Inte bara flodpärlmusslan och olika fiskar gynnas av fiskvägen, utan även insekter och ryggradslösa djur som lever i anslutning till botten. Hon ser dock även utvecklingspotential. Fortum har börjat planera för att öka vattenmängden i gamla älvfåran, vilket förhoppningsvis kommer att locka upp mer fisk till biokanalen. Fortum funderar dessutom på att bygga om fiskvägen för att anpassa den bättre till flodpärlmusslan och öringen, vilket Gustafsson välkomnar. 19

20 Biokanalen bidrar till en hög biodiversitet på flera nivåer. Eftersom den erbjuder passage förbi kraftverket undviker man isolering av fiskpopulationer och genetisk diversitet kan bibehållas, samt att den erbjuder habitat för många olika organismer. Stina Gustafsson Trots sina förtjänster finns det en nackdel enligt Gustafsson. Ur fiskpassagesynpunkt byggdes inte biokanalen på den mest optimala platsen. För att tillmötesgå de närboendes önskemål om att inte torrlägga den gamla älvfåran helt, samt att kompensera för en del av det habitat som förlorats i samband med ombyggnationen av kraftverket, förbands biokanalen med den gamla fåran. För fiskvandringens skull borde biokanalen dock ha placerats närmare kraftverket. Kompromissen gjorde dock att de boende nu är nöjda med projektet och biokanalen. Överlag har projektet fått väldigt god respons från både invånare och den lokala fiskevårdsföreningen. Projektets syfte har varit att främja den biologiska mångfalden, inte främst för att öka fisket. Biokanalen byggdes inte primärt för fisket, utan för att skapa habitat för flodpärlmusslan och fiskarna. Stina Gustafsson 20

21 Fortums policyrekommendationer Vi har i denna rapport gett en rad exempel på det organiserade miljöarbete som Fortum bedriver i och vid sina älvar. Åtgärderna har antingen genomförts på initiativ av Fortum själv eller i samråd med andra intressenter. Åtgärderna har sedan fastställts som obligatoriska driftsvillkor i de vatten- eller miljödomar som gäller för verksamheten. Med driftsvillkoren som utgångspunkt, samt med utgångspunkt i dagens forskning på området, har Fortum anpassat sina miljöförbättrande åtgärder efter varje älvs unika förutsättningar och investerar i en kombination av åtgärder för att främja biologisk mångfald. Detta har gett resultat. Som vi har kunnat påvisa finns det idag till exempel mer leklax i en av Fortums reglerade älvar än vad som var fallet före utbyggnaden av vattenkraften. I vissa fall bidrar Fortums insatser på ett positivt sätt till det lokala sport- och fritidsfisket. I andra fall syftar åtgärderna till att värna den biologiska mångfalden. I samtliga fall ser vi att fisken, naturen och miljön är de stora vinnarna. Rapporten indikerar också att kraftbolagen alltid kan göra mer vad gäller miljöåtaganden. Det är också Fortums ambition. Detta bör dock ske i samklang med att vattenkraften, som den förnybara och pålitliga energikälla den är, i högre utsträckning används i omställningen till ett förnybart energisystem. Detta förutsätter att synen på vattenkraften förändras på ett genomgripande sätt. Alla - både kraftbolag, myndigheter, miljörörelse och allmänhet - måste börja våga lyfta blicken från det lokala till det globala från det enskilda kraftverket till klimatet på vår planet. Med rätt miljöåtgärder gynnar vattenkraften både vårt klimat och den biologiska mångfalden. Med utgångspunkt i detta föreslår Fortum följande rekommendationer: Nuvarande trend i många länder är att kräva att kraftbolagen investerar i fiskvägar i sina reglerade älvar. Som vi belyst i denna rapport pekar den samlade forskningen på stora skillnader i effektivitet och funktion gällande tekniska lösningar. Beslutsfattare bör byta fokus från generella, tekniska åtgärder till individuella insatser som vi vet har förutsättningar att fungera, helst på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Målsättningen ska inte mätas i antal fiskvägar, utan hur åtgärderna främjar den biologiska mångfalden och att åtgärderna faktiskt fungerar och gör skillnad. Som ett resultat av energiöverenskommelsen mellan regeringen och tre av de borgerliga partierna ska fastighetsskatten på vattenkraft sänkas till samma nivå som för de flesta andra elproduktionsanläggningarna, till 0,5 procent. Skatten ska sänkas stegvis under en tvåårsperiod med start Samtidigt ska vattenkraftsbranschen finansiera de kostnader, för exempelvis omprövning av verksamheter, som gör att Sverige enklare kan implementera EU:s ramvattendirektiv. Detta är något som Fortum välkomnar då det förhoppningsvis kommer att få betydelse för investeringar och vattenkraftens fortsatta utveckling. Dock hade Fortum gärna sett tydligare initiativ i frågan om att värna och utveckla både vattenkraften och den biologiska mångfalden. Just nu pågår en process för att skapa en branschgemensam fond för att bekosta miljöåtgärder. För att förbättra miljön vid Sveriges vattenkraftverk och miljön däromkring anser Fortum att minst 600 miljoner kronor avsätts för miljöförbättrande åtgärder årligen. 21

Birgitta Adell Miljösamordnare

Birgitta Adell Miljösamordnare Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Vänerlaxens fria gång:

Vänerlaxens fria gång: Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn

Läs mer

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012 I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt

Läs mer

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka

Läs mer

Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010

Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010 Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010 Fortums Vattenkraftproduktion och miljöarbete Birgitta Adell Fortum Generation AB 1 Vattenmöte Rydsnäs 10 minuter att belysa er syn på eller ert bidrag till att lösa de frågor

Läs mer

Smoltutsättningar, upptransporter och avel

Smoltutsättningar, upptransporter och avel Smoltutsättningar, upptransporter och avel Kompensationsodlingsverksamheten i Vänerregionen år 2016 sammanfattande redovisning av fiskerelaterade driftsvillkor samt information om aktuella förvaltnings-

Läs mer

Låt oss vårda denna unika fördel!

Låt oss vårda denna unika fördel! Vi vill väcka din uppmärksamhet på fördelarna med friska fiskrika vatten och att bevara framtida naturresurser. Sverige har de bästa förutsättningarna för fiske med spö i hela EU. Låt oss vårda denna unika

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Vattenkraften och miljön

Vattenkraften och miljön Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

Projekt Gullspångslaxen

Projekt Gullspångslaxen Projekt Gullspångslaxen I början av Projekt Gullspångslaxen, år 2003, undertecknades en avsiktsförklaring. I denna beskrevs de planerade åtgärderna så här: Avsiktsförklaring Gullspångslaxen och -öringen

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta sig. (Erik Degerman, Sveriges lantbruksuniversitet, Havs-

Läs mer

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism 2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket

Läs mer

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

Nytt liv åt flora och fauna.

Nytt liv åt flora och fauna. Nytt liv åt flora och fauna. Den biologiska mångfalden i naturen är viktig för att ekologiska kretslopp ska fungera fullt ut. Som energiproducent och leverantör har E.ON möjlighet att hjälpa flora och

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter

Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Mässor, seminarier, konferenser Sportfiskarna region Värmland Fiske för barn och ungdomar Sportfiskarna

Läs mer

Omprövning av vattendomar. Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Omprövning av vattendomar. Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag Omprövning av vattendomar Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag PUBLIKATIONSNUMMER 2012:13 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Rapporten har sammanställts av handläggare Mikael Hedenskog och

Läs mer

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden

Läs mer

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk

Läs mer

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10 Skånskt fiske Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10 Skånskt fiske - det - det mesta av av det bästa Länsstyrelsen arbetar för livskraftiga fiskbestånd, ett långsiktigt

Läs mer

Sportfiskarna region Värmland

Sportfiskarna region Värmland Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Administrerar fisket åt Forshagaforsens FVOF Dispensfiske 15 maj-19 okt, speciella regler 750

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

TVÅ LÄNDER ÉN ELV TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Två länder én elv Projektet har sin utgångspunkt i de resultat och åtgärdsförslag som VFG tog fram, vilket fordrar ett gränsöverskridande samarbete med avrinningsområdes-perspektiv.

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,

Läs mer

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1 MILJÖENHETEN Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1 Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor

Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor Fiskeverksamheten Värmland Aktuella frågor Ref.grpsmöte, Sysslebäck 18 oktober 2011 OBS! Vänligen notera att den fångstdata från avelsfisket i Forshaga 2011 som redovisas i denna presentation är preliminära

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13) registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Insatser för att rädda Gullspångslaxen och förstärka naturvärdena i området Åråsviken Gullspångsälven.

Insatser för att rädda Gullspångslaxen och förstärka naturvärdena i området Åråsviken Gullspångsälven. BILAGA Avsiktsförklaring Gullspångslaxen 1(5) Naturvårds- och fiskeenheten Lennart Olsson 0521-60 54 56 Insatser för att rädda Gullspångslaxen och förstärka naturvärdena i området Åråsviken Gullspångsälven.

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt?

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt? Kammarkollegiet Smoltkompensationsmöte 2016-02-25 Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt? Henrik Malmberg och Torgny Norberg Kammarkollegiet och miljörätt

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti

Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård 2020 Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti Vad är ett Leader område? Liaison Entre Actions de Dèveloppement de l Economie Rurale.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven

Flottledsåterställning i Bureälven Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...

Läs mer

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Ers Majestät, Statsrådet, Konferensdeltagare Hjärtligt välkomna till Umeå, till Västerbotten och till denna konferens. En konferens där vi helhjärtat ska ägna

Läs mer

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Kvarn (Smedjeholmen) Elverksdammen, fiskväg finns, nivå regleras med automatlucka, ingen vattenkraftproduktion idag. (Svartån) Foto: L Gustafsson

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås

www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Småskalig vattenkraft naturnära energiutvinning F = H * Q * g F är effekten i kw H är fallhöjden i meter Q är flödet i m 3 /s g är jordens dragningskraft

Läs mer

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Projektplan för Den levande Nyköpingsån Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid

Läs mer

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan Fiskeutvecklingsplan Styrdokument för utveckling av fritidsfisket Skellefteå kommun 2016-2030 Fritidsfiske Fritidsfisket är den åttonde vanligaste friluftsaktiviteten i Sverige och en aktivitet som många

Läs mer

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Grönt är bara en färg

Grönt är bara en färg El är aldrig grön Grönt är bara en färg Välj el märkt Bra Miljöval Varför du ska välja el märkt Bra Miljöval Du som väljer el märkt Bra Miljöval... All elproduktion har en miljöpåverkan, det är oundvikligt.

Läs mer

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna 50 000 medlemmar Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter

Läs mer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Östersjölaxälvar i Samverkan

Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde

Läs mer

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Deltagare (längst ned i dokumentet finns en lista med epostadresser till deltagarna) Person Organisation Anders

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET

SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET INFORMATION 1 (6) SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET VARFÖR SKA VERKSAMHETSUTÖVARE HA TILLSTÅND? Det finns flera skäl för att de som har ett kraftverk ska ha tillstånd. Till att börja

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Markus Lundgren. med underlag från

Markus Lundgren. med underlag från Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Översikt. I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder

Översikt. I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder TRANÅS ENERGI AB Översikt I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder AFFÄRSIDÉ & VISION Vår affärsidé är att producera el och värme med förnybara energikällor. Vi

Läs mer

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Anslag 1:11 Villkor 13 25 000 000 kr ska användas till förstärkt arbete med vägledning, tillsyn, prövning och

Läs mer

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se Sportfiske Catch and Release www.blekingearkipelag.se BLEKINGE Olofström Karlshamn Ronneby Sölvesborg Karlskrona Att återutsätta en fisk, även kallat Catch and Release (C&R), är en metod med syfte att

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en portalparagraf i Vattenfalls bolagsordning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en portalparagraf i Vattenfalls bolagsordning och tillkännager detta för regeringen. Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:125 av Birger Lahti m.fl. (V) Vattenfall 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en portalparagraf i Vattenfalls

Läs mer

Vattenfall Vattenkraft AB

Vattenfall Vattenkraft AB Vattenfall Vattenkraft AB Vattenkraft/Miljöåtgärder Pite havsbad 2012 0507 Thord Lindström PY-MP Elproduktionssystemet 2 Vattenfall Vattenkraft AB enskilt, på nätet och i branschen Konkurrans utsatt marknad

Läs mer