IDROTT OCH HÄLSA LÄSÅRSPLANERING I IDROTT OCH HÄLSA THUNMANSKOLAN ÅR 4-9

Transkript

1 IDROTT OCH HÄLSA LÄSÅRSPLANERING I IDROTT OCH HÄLSA THUNMANSKOLAN ÅR 4-9 1

2 Innehållsförteckning Sid 3-4 ämnets identitet och ramfaktorer Sid 5 strävansmål Sid 6 arbetsområden i undervisningen Sid 7 arbetssätt och metoder Sid 8 läraruppdrag och utvärdering Sid 9 bedömning 2

3 Läsårsplanering i Idrott och Hälsa Thunmanskolan år 4-9 Ämnets identitet Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Ämnet förmedlar kunskaper om hur god hälsa och god livs - och arbetsmiljö kan främjas. Ämnet står för en helhetssyn på människan, dvs. att kropp, känslor, intellekt och tankar är beroende av varandra, och kan på så sätt medverka till att elevens kroppsuppfattning utvecklas. Ämnet ska väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Ett grundläggande syfte är att skapa förutsättningar för alla att delta i alla aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för andra. Ämnet ger möjlighet till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle. Genom friluftsverksamhet och vistelse i skog och mark får eleverna kunskaper och erfarenheter som kan stimulera till ett fortsatt intresse för friluftsliv, natur och miljöfrågor. Ämnet bidrar på så sätt till att väcka engagemang för betydelsen av att skydda och vårda vår natur och miljö. Ramfaktorer Antal undervisningsgrupper: på Thunmansskolan finns 1 klass i år 4, 1 klass i år 5, 1 klass i år 6, 4klasser i år 7, 4 klasser i år 8, 5 klasser i år 9 och 1 mindre klass i år 7-9. Sammanlagt är det 17 undervisningsgrupper. Antal elever per klass/grupp: vi har ca elever i varje grupp. Sam/särundervisning: tyvärr har vi fortfarande inte lyckats få till ett schema så att vi kan undervisa två klasser parallellt och på så vis köra särundervisning när behov finns. I skrivande stund är pojkar och flickor tillsammans i alla grupper. Ekonomi: varje år får ämnet idrott och hälsa en budget som i år är ca kronor. Lokaler/träningsområden: all vår idrottsundervisning är förlagd till Hälsohuset som är en kommunal anläggning. Hälsohuset ligger mittemot skolan. Där finns en sporthall med måtten 20x40 meter. Denna hall delas av en vikvägg för att 2 klasser ska få plats. Det finns 3 omklädningsrum för pojkar och 3 för flickor. I samma byggnad finns en simhall med en 25x10 meters bassäng. Vi har även tillgång till en mindre gruppträningslokal där vi kan ha spinning, boxercise, aerobics, step-up, yoga, pump mm. Utanför finns gräs och grusplaner, gamla asfalterade löparbanor, 2 längdhoppsgropar. Skog och naturområden finns som närmast på 10min avstånd från Hälsohuset. Elljusspår för löpning, mountainbikespår samt skidspår finns på ca 2 km avstånd. Tilldelning: åk 4-6 har 2x50 min/vecka, åk 7och 8 har 1x60 min och 1 x50 min/vecka, åk 9 har 2x50 min/vecka. Funktionshindrade elever har även ett extra tillfälle på 1x50 min/vecka med specialidrott. Friluftsdagar: alla klasser på skolan har 2 friluftsdagar per läsår. Lärarens kompetens: Båda idrottslärarna har idrottslärarexamen från GIH i Stockholm. Den ena har ytterligare avancerad fortbildning i ämnet idrott och hälsa genom Lärarlyftet. 3

4 Utrustning: Fast material i sporthallen är stora fotbolls/hansbollsmål, basketkorgar, ribbstolar, ringar, linor, samt bomsystem. På golvet finns uppritade linjer för de olika lagidrotterna. Tillhörande varje halva i sporthallen finns ett förråd. I resp. förråd finns basketbollar, inomhusfotbollar, en mängd olika typer av skumbollar samt mjuka bollar, träplintar, satsbrädor, musikanläggning, innebandyutrustning, mm. Utöver detta finns ett annat förråd där det finns volleybollutrustning, badmintonutrustning, pingisutrustning, träplitar, mjuka skumplintar, trampett, utebandyklubbor, friidrottsmaterial, utefotbollar, lacross-spel, rugbybollar, orienteringsmaterial, tennisutrustning, stora innebandymål, små handbollsmål mm. 4

5 Strävansmål: Skolan ska i sin undervisning i Idrott och Hälsa sträva efter att eleven: *utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild *utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa *utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som gör det möjligt att se, välja och värdera olika former av rörelser ur ett hälsoperspektiv *stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar för sin hälsa *utvecklar och fördjupar sin rörelseförmåga och lust att röra sig samt stimulans att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap *utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med andra *utvecklar kunskaper att kritiskt bedöma missförhållanden som kan förekomma i samband med olika typer av fysiska aktiviteter samt ges förutsättningar till ett personligt ställningstagande i idrotts- och hälsofrågor *utvecklar förmågan att leda och organisera aktiviteter *får inblickar i idrottens och friluftslivets historia samt lär känna olika former av lekar, danser och idrottsformer i olika kulturer *utvecklar kunskaper om och beredskap för handlande i nöd- och katastrofsituationer, både på land, i och vid vatten. 5

6 Våra 5 arbetsområden i undervisningen Undervisningen på Thunmanskolan är uppdelad i följande 5 områden : hälsa, säkerhet, friluftsliv, rörelse och social kompetens. Hälsa. Här ingår: kost, träning, avslappning, stress, ergonomi, ANT, skadeförebyggande, uppvärmning, rörlighet, styrka, hygien mm Säkerhet. Här ingår: simning, livräddande första hjälp, livräddning, bad- båt- och isvett, L-ABC, HLR mm Friluftsliv. Här ingår: miljö, orientering, löpning, allemansrätten, klädsel och utrustning olika årstider, vinteridrott som ex. skridskor mm Rörelse. Här ingår: friidrott, redskapsgymnastik, dans och rytmik, kondition och styrka, racketsporter, lagidrotter, lek mm Social kompetens. Här ingår: spelförståelse, fair play, samarbete, regler, ledarskap, ansvarstagande under lektionen mm Många moment i varje område återkommer varje termin, men inte alla. Vilka moment som endast finns i vissa årskurser kan du se här nedan: År 4 HT: Vattenvaneövningar År 5 HT :Allemansrätt och allemansvett VT: Bad, båt och isvett År 6 HT :Friluftsliv, natur och miljö År 7 HT: Varför idrott och Hälsa, vi är byggda för fysisk aktivitet, träning samt hygien VT :Uppvärmning, styrka, rörlighet samt en god hållning År 8 HT: Mat och måltidsvanor, ANT, Hälsoprofil VT: Ergonomi, uthållighet, anpassad träning och idrottsskador År 9 HT: HLR, L- ABC, Stress och stresshantering samt avslappning och mental träning VT: Ledarskap samt att planera sin egen träning och isvett 6

7 Arbetssätt och metoder All undervisning i idrott och hälsa planeras efter strävans och uppnåendemålen. Undervisningens innehåll har en progression från åk 4-9 vilket gör att elever och lärare kan uppleva den röda tråden. En förutsättning för att eleven ska kunna uppleva framsteg är att de känner igen moment från tidigare terminer samt att de får nya övningar som tar vid där de andra slutade. Undervisningen sker som samundervisning där eleven arbetar i helklass, mindre grupper, par eller enskilt. Varje lektion har ett syfte som vi gör eleverna medvetna om. Detta sker genom att vi i starten på varje lektion berättar syftet samt att vi på slutet av lektionen har en kort återsamling och kontrollerar om syftet blev uppnått. Detta hjälper eleverna att få en förståelse för ämnet idrott och hälsa samt hjälper dem att börja reflektera över sitt eget lärande. Eleverna får svara på en enkät med frågor som rör bl.a. deras egen hälsa, men även frågor om deras önskemål vad gäller planeringen finns med. Detta gör att eleverna får ett inflytande på undervisningen. Denna enkät sammanställs sedan och redovisas för eleverna. Terminsplaneringen finns alltid uppsatt så att eleverna själva kan ta reda på vilka aktiviteter som gäller. Varje årskurs har sin egen planering. Till största delen är undervisningen lärarledd men det finns även tillfällen då elever leder delar av lektionen. Vi arbetar ibland i projekt där vi varvar teori med praktiska övningar. I åk 7-9 förekommer skriftliga prov, läxor och olika inlämningsuppgifter som ska redovisas. Ibland utnyttjar vi DVD filmer. Eleverna får också periodvis öva sig att redovisa för varandra samt diskutera olika frågeställningar i grupper. Eleverna tränar sig i ledarskap med olika typer av uppgifter där eleverna har ett stort inflytande att kunna välja innehåll själva. Vid ca ett tillfälle på utesäsongen och ca ett tillfälle på innesäsongen är det elevens val på schemat. Då får de komma med förslag och sen demokratiskt rösta fram aktiviteten vi ska göra. Vi tillåter under inga omständigheter att eleverna får välja grupper/lag själva, med risk för att det ofta blir samma elever som alltid blir valda sist. Elever som ej ska deltaga av olika orsaker promenerar i stället. Ibland behöver läraren dessa elever som funktionärer. Det är aldrig tillåtet att sitta bredvid och titta på om man ej ska deltaga då många känner sig uttittade och utpekade då. Tänk på att det ex. går att träna underkroppen om man har ont i en tumme osv., så se till att du alltid är ombytt. Det finns även teoretiska uppgifter att göra vid tillfällen elever inte kan deltaga. I ämnet idrott och hälsa ingår mycket mer än hård fysisk träning. För åk 8-9 erbjuds varje termin tillfällen då de elever som ej nått målen kan ta igen de som de missat. För att eleven ska kunna deltaga på bästa sätt behövs: *skor för att skona fötter, knän och rygg. Att deltaga i strumpor medför en onödig skaderisk. Av hygieniska skäl bör eleven ej vara barfota *idrottskläder som t-shirt, byxa och strumpor. Till utesäsongen behövs en träningsoverall. Tänk på att det inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder *uppsatt hår, borttagande av smycken, klockor etc. för att undvika olyckor samt skadegörelse av accessoarer *duschning efter varje lektion för att ha en god hygien 7

8 Vi uppfyller vårt läraruppdrag genom att: *eleven får möjlighet att uttrycka rörelseglädje vilket är ett medel för att uppleva och att utvecklas. Vår kropp är byggd för rörelse, därav bör vår undervisning bidra till rörelseutveckling. Att lära sig att använda och behärska sin kropp är centralt för barnets hela utveckling. *erbjuda eleverna en variationsrik individanpassad och allsidig undervisning. Därmed ger vi eleven möjlighet att utveckla förmågan att leka och idrotta på egen hand och tillsammans med andra. Förhoppningsvis hittar eleverna något som passar dem som de sen kan starta med på fritiden. *utveckla en livsstil där de ser ett samband mellan hälsa, miljö och rörelse. Genom en väl genomtänkt undervisning fostrar vi eleven till att se ett helhetsperspektiv och därigenom bidra till en god folkhälsa. *en av förutsättningarna är att eleven är ändamålsenligt utrustad för att aktivt kunna deltaga efter egen förmåga. *eleven lär sig att delta i olika lekar, spel och övningar samt får följa de normer som gäller i förhållande till medspelare, motspelare, regler och domare. Därigenom lär de sig att vara goda förebilder. *undervisningen genomsyras av social träning vilket leder till gemenskap, samarbetsförmåga och respekt för varandras olikheter. Alla ska kunna deltaga efter sina egna förutsättningar och därigenom stärka sin självkänsla. *vara ute så mycket som möjligt vilket leder till att eleven får kunskaper och positiva upplevelser av naturen. Detta stimulerar förhoppningsvis till ett livslångt fortsatt intresse för miljön och friluftslivet. *ha ett genustänkande. Därigenom blir undervisningen likvärdig för flickor och pojkar. Utvärdering Lärarna observerar kontinuerligt efter varje lektion och för anteckningar. Efter varje moment antecknar läraren vilka mål eleverna har uppnått. En dialog mellan elev och lärare uppmuntras. Det är viktigt att eleven känner att deras åsikt är viktig och att vi lyssnar på dem. Eleverna får fylla i en utvärderingsenkät som sen sammanställs och redovisas för eleverna. En gång varje termin träffas läraren, eleven och föräldrarna på ett IUP för att samtala om hur terminen har gått och vilka mål som uppfyllts. Om det finns risk för att eleven inte når målen görs ett åtgärdsprogram. Före varje IUP får elever och föräldrar skriftliga omdömen i ämnet idrott och hälsa. Vi lärare utvärderar även själva där vi reflekterar över undervisningen samt vår roll som lärare. 8

9 Bedömning Vid terminsstart samtalar vi om kursplan och kriterier så att eleverna är införstådda med vad som förväntas av dem samt vad som ska hända under terminen. Våra matriser finns att hämta på skolans hemsida. Vid betygssättning diskuterar vi lärare med varandra vid behov. Tillfälle ges för elever som önskar att diskutera sitt betyg. Kursplanen och kriterierna är levande dokument som ständigt behöver utvärderas. Utifrån Lpo 94, matriser samt vår LPP använder vi oss av nedanstående aspekter vid bedömningen av eleverna i ämnet Idrott och Hälsa: Arbetsinsats- hur mycket och på vilket sätt eleven anstränger sig. Motivation den egna inställningen gentemot ämnet samt i att entusiasmera och engagera sina kamrater. Detta visar eleven genom att deltaga aktivt i alla moment, med en positiv grundinställning. Samarbete hur och på vilket sätt eleven fungerar och interagerar tillsammans med andra i större och mindre grupper. Hur eleven aktivt tar ansvar i att hjälpa och stötta kamrater. Hur eleven tar ansvar för en god arbetsmiljö. Detta visar eleven genom att aktivt deltaga i alla moment och uppgifter. Praktisk färdighet på vilket sätt och hur eleven utför fysiska aktiviteter, elevens rörelsemönster och kroppskontroll. Detta visar eleven genom att deltaga aktivt i samtliga moment samt genom att uppnå olika resultat inom ex. friidrott, redskap, kondition och simning. Teoretisk kunskap hur eleven omsätter sina teoretiska kunskaper i aktiviteter samt inlämningsuppgifter, prov och redovisningar. Detta visar eleverna genom att lämna in läxor och uppgifter,ansvarar för inläsandet inför teoriprov samt är aktiva i olika diskussionsforum. Ledarskap hur och på vilket sätt eleven organiserar och genomför ledaruppgifter. Detta visar eleven genom att ta ansvar för och genomföra sina ledaruppdrag. Reflektion elevens egen reflektion över insats, egen kunskap, färdighet och målsättning. Detta visar eleven genom att föra en dialog via unikum och vara en del av den pedagogiska dialogen mellan lärare och elev samt genom att deltaga i utvärderingen av lektionen. Bedömningsunderlag: *statisktik över aktiv närvaro *arbetsinsatsen *teoriprov *läxor och inlämningsuppgifter *ledarskapsuppgifter *träningsdagböcker 9