Samråd om fördjupning av översiktsplan för skärgården, Karlskrona kommun

Transkript

1 YTTRANDE (16) Avdelningen för Samhällsutveckling Christina Johansson Tfn: 010/ christina.johansson@ lansstyrelsen.se Karlskrona kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Karlskrona Samråd om fördjupning av översiktsplan för skärgården, Karlskrona kommun Länsstyrelsen har fått Karlskrona kommuns förslag till fördjupad översiktsplan för skärgården för yttrande. Länsstyrelsen har, i enlighet med 3 kap 10 plan- och bygglagen PBL (SFS 2010:900) och 2 kap 1 första stycket plan- och byggförordningen PBF (SFS 2011:338), inbjudit statliga myndigheter som kan beröras av förslaget att komma med synpunkter. Följande myndigheter har inkommit med yttrande: Försvarsmakten (Högkvarteret), Region Blekinge, Skogsstyrelsen, Sjöfartsverket, Statens geotekniska institut SGI, Sveriges geologiska undersökning SGU, Energimyndigheten, Post- och telestyrelsen PTS och Trafikverket. Havs- och vattenmyndigheten har meddelat att de avstår från att yttra sig. Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen skall vid samråd om översiktsplan särskilt ta till vara och samordna statens intressen och därvid bl.a. ge råd om tillämpningen av 2 kap plan- och bygglagen (PBL), verka för att riksintressen tillgodoses enligt 3 och 4 kap miljöbalken (MB), verka för att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs, verka för att redovisning av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken, verka för att mellankommunala frågor samordnas på lämpligt sätt samt verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Ny plan- och bygglag, PBL Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag (SFS 2010:900) i kraft. Ny plan- och bygglag medför en del förändringar avseende vad en översiktsplan ska innehålla. En översiktsplan enligt nya PBL ska vara mer av strategisk karaktär. Den ska på ett bättre sätt än tidigare samordnas med nationella och regionala mål av betydelse för hållbar utveckling inom kommunen (3 kap 5 p4 PBL). Den ska på ett bättre sätt än tidigare samspela med tillväxtarbete. Samråd ska äga rum med länsstyrelsen, berörda kommuner, regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering (3 kap 9 PBL). Ny översiktsplan ska redogöra för hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE KARLSKRONA Skeppsbrokajen blekinge@lansstyrelsen.se

2 2 (16) Nya allmänna intressen har tillkommit i 2 kap PBL. Översiktsplanen ska även ta hänsyn till klimataspekter samt till möjligheter att ordna avfallshantering och elektronisk kommunikation (2 kap 3 PBL och 2 kap 5 PBL). LÄNSSTYRELSENS SYNPUNKTER OCH RÅD Länsstyrelsen ställer sig positiv till att Karlskrona kommunen tar fram en ny översiktsplan och till de ledord som ska styra arbetet d.v.s. attraktiva skärgårdssamhällen, rikt näringsliv, effektiv infrastruktur, förbättrad kollektivtrafik, utveckla båtliv och turism samt naturskön skärgård. Sammantaget bör detta liksom flertalet förslag, mål och inriktningar bidra till en hållbar utveckling i skärgården. Länsstyrelsen har tidigare yttrat sig i samband med programsamrådet. Kommunen har till stor del bemött länsstyrelsens synpunkter och kompletterat handlingen. För att planen ytterligare ska bli ett användbart underlag för fortsatt planering och bygglovgivning vill länsstyrelsen lämna följande synpunkter och råd. Allmänt om planförslaget Planområdet omfattar havsområdet med öarna (förutom Trossö och de stadsnära öarna) samt Möcklö, Torhamnslandet och Kristianopel. Fördjupningen kommer att ersätta fördjupningen för skärgården från 1999 samt fördjupningen för Aspö från Förslag till ny fördjupad översiktsplan för Karlskrona skärgård är trevligt utformad, genomarbetad och lättillgänglig i sin utformning. Avsnittet Planens huvuddrag ger en övergripande bild av kommunens intentioner för en levande skärgård för att sedan presentera kommunens strategier för respektive skärgårdsö samt Kristianopel och Torhamnslandet. Fördjupningen redogör på ett bra sätt planens mål och utgångspunkter och länsstyrelsen ser positivt på att planen visar tydliga utvecklings- respektive bevarandeområden, samt att de föreslagna utvecklingsområdena i huvudsak koncentreras till områden med redan befintlig bebyggelse, vilket skapar gynnsammare förutsättningar för infrastruktur och service. Det centrala i förslaget till fördjupningen är en skärgårdspendel mellan Trossö-Verkö-Tjurkö (Herrgårdsviken) Sturkö (Sanda och Bredavik) som möjliggör bättre förutsättningar till arbetspendling då den skulle förkorta avståndet mellan Tjurkö/Sturkö och Trossö avsevärt. Ny bebyggelse och komplettering av redan bebyggda områden föreslås på de större öarna medan den östra skärgården avses bevaras med hänsyn till det rörliga friluftslivet samt natur- och kulturvärden. En särskild satsning på hamnarna föreslås samt turistmål utmed de större farlederna. Länsstyrelsen påtalade i samband med samrådet om programmet för fördjupning av översiktsplanen att enligt nya PBL förväntas översiktsplanen vara mer strategisk men att det samtidigt är viktigt att den utformas så att innehållet ger kommunen förutsättningar för att vara ett stöd för sitt detaljplanearbete och lovhantering. Länsstyrelsen anser att planen ytterligare kan konkretiseras i denna frågan som tex hur den nya bebyggelsen bör anpassas till befintlig bebyggelsekaraktär och struktur samt hur nya vägar bör anpassas till befintlig vägstruktur. Kartor I planhandlingen finns en översiktlig karta på sidan 43. De olika skikten på kartan har en färgskala som ligger nära varandra vilket gör att dess innebörd blir svår att tyda. Kartan skulle vinna på en ökad tydlighet. Länsstyrelsen anser att kartorna som redovisar tänkt utveckling för respektive skärgårdsö samt Kristianopel och Torhamnslandet bör kompletteras med avgränsningen av de riksintressen som berörs för att ge en mer sammanvägd bild av utvecklingsområden och regleringar. Länsstyrelsen skulle också gärna se att kommunen illustrerar med hjälp av t.ex. fotomontage hur den föreslagna bebyggelsen kan se ut på norra Tjurkö och Sturkö där nya skärgårdssamhällen föreslås utöver kompletteringar av befintlig bebyggelse.

3 3 (16) Havsplanering Den 1 juli 2011 bildades en Havs- och vattenmyndighet i Sverige. Myndigheten har regeringens uppdrag att genomföra en sammanhållen svensk politik för våra hav och vatten. Myndigheten har i uppdrag att ta ett helhetsgrepp om havs- och vattenfrågorna och finna en balans mellan olika intressen. Målet är att havets naturresurser ska nyttjas på ett långsiktigt och hållbart sätt. För detta krävs en helhetssyn. Regeringen bereder ny lagstiftning som ska reglera Sveriges planering av havet. Det nya systemet för statlig planering av havets resurser innebär att Sverige kommer att förses med tre stycken havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Statliga och mellankommunala frågor kommer att samordnas av länsstyrelsen och havsplanerna kommer att beslutas av regeringen. Länsstyrelsen i Kalmar län är samordningsansvarig för havsområdet Östersjön och arbetet med att ta fram denna havsplan har påbörjats. I våras samlades material in från kommunerna. Detta har sammanställts i en regional rapport. Rapporten sammanfattar det material som länsstyrelser och kommuner använder i sitt arbete med havsplaneringsrelaterade frågor inom havsplaneområde Östersjön. Förutom textdokumentet består rapporten även av GIS- och kartmaterial. Rapporten bygger på material som länsstyrelserna enligt uppdrag levererat till länsstyrelsen i Kalmar och sammanställningen har utförts enligt riktlinjer från Havs- och vattenmyndigheten. Materialet som sammanfattas i denna rapport kommer att kompletteras med information från nationella sektorsmyndigheter och senare bli föremål för miljöbedömning samt officiellt samråd innan beslut. Havsplanering enligt definitionen i Planering på djupet fysisk planering av havet, SOU 2010:91, definieras som fysisk planering av havsområden 1 nautisk sjömil utanför baslinjen. I detta arbete har HaV även definierat materialet från strandlinjen som intressant (i vissa fall även information som rör planeringsförutsättningar på land som påverkar havet och vice versa). Havsplanering blir ett viktigt verktyg för havens långsiktiga förvaltning och utveckling. Några av Sveriges kustkommuner planerar redan idag sina havsområden i enlighet med planoch bygglagen. Kommungränsen i havet går vid tolv nautiska mil, ca 22 kilometer från baslinjen. Havsplanerna kommer att omfatta Sveriges havsområden, territorialhavet och ekonomisk zon. Länsstyrelsen anser att kommunen bör behandla ämnet i den fördjupade översiktsplanen. Riksintressen En viktig uppgift i översiktsplanen är att redovisa områden av riksintresse och hur dessa värden långsiktigt ska säkerställas. Genom dialogen mellan stat och kommun i översiktsplaneprocessen avses riksintressenas avgränsning och deras hantering i fortsatt planering och byggande bli tydliga. I den fördjupade översiksplanen redogörs för respektive riksintressen och Natura 2000-områden som berörs av förslaget och hur dessa värden tillgodoses samt konsekvenserna av samtliga utvecklingsförslag för berörda riksintressen. Följande om riksintressen bör beaktas. Riksintresse för totalförsvaret 3 kap 9 MB Karlskrona skärgård berörs av riksintresse för totalförsvarets militära del enligt 3 kap, 9 MB, både första och andra stycket. Det är sjöövningsområden i havet och hinderfria områden runt skjutfält (Bollö-Tjurkö skjutfält, Öppenskärs övningsfält, Torhamns skjutfält och Hanö skjutfält) samt runt Kallinge flygplats. Verksamheten har en omgivningspåverkan dels i form av buller, dels i form av krav på hinderfrihet. Enligt Försvarsmakten har utbredningen av riksintressets omgivningspåverkan redovisats för kommunen vid ett flertal tillfällen. Försvarsmakten framför i sitt yttrande att på sidorna anges i brödtexten att nya bostäder bör tillkomma i anslutning till befintliga byar. Bebyggelsestrukturen anges på flera öar som spridd. Styrande faktorer för lokalisering av ny bebyggelse uppges vara kollektivtrafik och vat-

4 4 (16) ten- och avlopp. I rutan för målsättning, anges bara att bostäder ska integreras med omgivande miljö. Försvarsmakten påpekar att deras verksamhet periodvis kan ge kraftiga bullerstörningar i både byar och på landet och därför styr även detta lokalisering av störningskänslig bebyggelse. Försvarsmaktens påtalar också att en stor del av planområdet utgör samrådsområde, vilket innebär att alla planer och lovärenden ska remitteras till försvarsmakten. På sidan 186 finns en karta som översiktligt markerar inom vilka områden Försvarsmakten behöver få ärenden på remiss. Se vidare Försvarsmaktens yttrande, bilaga 1. Riksintresse naturmiljö 3 kap 5 MB Stora delar av Karlskrona skärgård berörs av riksintresse för naturvården. I den östra skärgården, som ligger inom riksintresseområdet, föreslås viss kompletteringsbebyggelse i anslutning till befintlig bebyggelse. Länsstyrelsen bedömer att detta bör vara förenligt med riksintresset. Riksintresse kulturmiljö 3 kap 6 MB Planförslaget vad gäller Stenshamn, Utlängan, Långören, Ungskär, Kristianopel och Tjurkö berör områden som ligger inom utpekade riksintressen för kulturmiljövård. Utvecklingen på Stenshamn, Utlängan, Långören, Ungskär (Riksintresseområde K17, Östra Skärgården) ska enligt planförslaget göras varsamt och med stor hänsyn till de kulturhistoriska värdena som finns i området. Förslaget har på ett bra sätt avvägt möjligheter till utveckling vad gäller områden för nyetablering och områden för eventuell förtätning. Länsstyrelsen efterlyser dock mer konkreta beskrivningar på hur denna hänsyn till kulturmiljön ska göras, t.ex. vilken typ av nybyggnationer som avses. Det är överhuvudtaget av betydelse att stor omsorg ägnas åt tomtstrukturen och den kommande bebyggelsens skala, utformning och placering. Särskilt viktigt är detta för de miljöer som avses förtätas. Länsstyrelsen anser också att det är bra att strategin att upprätta områdesbestämmelser för de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna på Inlängan, Stenshamn, Utlängan, Ungskär och Långören samt Hästholmens by, i den gamla fördjupningen FÖP för skärgården 1999 finns med i den nya fördjupningen för skärgården. Områdesbestämmelser är ett bra sätt för kommunen att underlätta bygglovshantering i kulturhistoriskt värdefulla miljöer där förändringstrycket mycket väl kan öka. För Kristianopel föreslås att ett nytt stadsmiljöprogram tas fram i syfte att utveckla den värdefulla bebyggelsemiljön. Länsstyrelsen ser mycket positivt på detta men anser också att översiktsplanen bör uttrycka mer konkret hur man tänkt sig denna utveckling. En omfattande exploatering föreslås på norra Tjurkö vilket ligger inom riksintresseområde för kulturmiljövården. En av huvudstrategierna i planförslaget är att tillgängliggöra attraktiva skärgårdsmiljöer med snabb båtförbindelse till Karlskrona centrum. Riksintresseområdet på norra Tjurkö (Riksintresseområde K16, Herrgården, Tjurkö stenhuggeri) speglar industrialiseringens genombrott i Blekinge under andra halvan av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Stenbrottsmiljöerna vid Tjurkö ger också konkret vittnesbörd om hur viktig den tyska marknaden var för den svenska industrialiseringen, också under 1930 och 40-talen. Norra Tjurkö är ett innehållsrikt område för historiska analyser inte bara ur ett regionalt och lokalt perspektiv utan också ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Området har också de egenskaper som RAÄ pekar ut som avgörande för vad som ska betraktas som riksintressanta områden för kulturmiljövården. Detta innebär: - platser där de kulturhistoriska värdena är tydligt synliga/utläsbara i landskapet. - områden som utgör ovanligt goda pedagogiska exempel på en historisk samhällsprocess av ett övergripande riksintressant tema samt att denna process speglas på ett komplext vis, dvs utifrån flera sociala perspektiv och under en perioder av förändring.

5 5 (16) Med alla kvarvarande spår från stenbrytningen; hamn, järnväg, bostadsbebyggelsen för olika sociala grupper och från olika tider i sammanhängande strukturer, uppfyller Tjurkö alla dessa kriterier på ett ovanligt lyckat vis. De uttryck som identifierats som bärare av områdets kulturhistoriska värden återfinns över hela norra Tjurkö och är inte begränsade till området runt industribyggnaderna, d v s det mindre område inom riksintresset K16 som kommunen föreslår för näringsverksamhet i syfte att utveckla kulturturism. I fördjupningen föreslås stora exploateringsytor för nyetablering insprängt mitt i riksintresseområdet på Tjurkö. I planförslaget uttrycks inte någon tydlig ambition om att exploateringen ska göras varsamt i förhållande till befintlig miljö. Länsstyrelsen saknar också en analys av vilka konsekvenser planen får för den befintliga bebyggelsemiljön utifrån kulturhistoriska perspektiv. Länsstyrelsen anser därför att det finns risk för att planförslaget kan leda till påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 MB. Länsstyrelsen anser också att mer hänsyn bör tas till områdets unika kulturhistoriska värden och föreslår att en kulturmiljöutredning tas fram. En kulturmiljöutredning kan ge det underlag som behövs för ställningstagande som kan förena visionen om attraktiva boendemiljöer med riksintressets kulturhistoriska värden. Länsstyrelsen vill också upplysa om att länsstyrelsen påbörjat ett projekt för att se över riksintressebeskrivningarna för kulturmiljön i länet. Nya riksintresseområden och avgränsningar kan komma att bli aktuella. Arbetet kommer att göras i dialog med kommunerna. Riksintresse friluftslivet 3 kap 6 MB I Karlskrona skärgård finns två områden av riksintresse för friluftslivet; Listerby skärgård-södra Hasslö och Hallarumsviken Torhamns skärgård. I den fördjupade översiktsplanen föreslås ny bebyggelse som kompletteringar i redan bebyggda områden i den östra skärgården, på Ytterön/Östra Hästholmen samt Senoren. Länsstyrelsen bedömer att denna form av varsam exploatering inte bör påverka riksintresset negativt. På västra Senoren föreslås även helt nya bebyggelseområden. Länsstyrelsen bedömer i dagsläget, utifrån det översiktliga planeringsunderlaget, att den föreslagna utbyggnaden kan ha en viss påverkan på riksintresset för friluftsliv. Riksintresse för kommunikationsändamål 3 kap 8 MB Planområdet berörs av riksintresse för sjöfart. Riksintresset omfattar dels ett antal farleder dels det djupa skyddade området mellan Tjurkö och Aspö. Även riksintresset för Karlskrona hamn sträcker sig in i området. Sjöfartsverket vidhåller de framförda synpunkterna i samband med programsamrådet där de ställde sig positiva till förslaget om sjöburen kollektivtrafik men påpekade att den föreslagna skärgårdspendeln delvis går i farled som nyttjas av handelssjöfarten. Länsstyrelsen instämmer i synpunkten och påminner om att en analys behöver genomföras över hur handelssjöfarten och riksintresset för sjöfart påverkas av förslaget. Riksintresse energiproduktion och energidistribution 3 kap 8 MB Energimyndigheten skriver i sitt yttrande att de har angivit områden som riksintresse får vindbruk. Dessa finns att ladda ner i shape-format på internet; vindkraftl/riksintresse-vindbruk-/ Energimyndigheten arbetar för närvarande med att revidera områden angivna som riksintresse för vindbruk vilket beräknas vara klart i slutet av En första remissomgång genomfördes den 30/ till den 1/ Efter bearbetning av inkomna synpunkter kommer ett bearbetat förslag att skickades ut på remiss den 20/ Energimyndigheten önskar göra ett förtydligande angående befintliga beslutade riksintresseområden för vindbruk från 2008 i relation till den uppdatering av riksintresseområden som nu pågår. Vid beslut om tillstånd eller andra typer av beslut gällande vindkraft ska dagens beslutade och gällande riksintresseområden från 2008 för vindbruk råda. De riksintresseområden för vindbruk som är beslutade och framtagna i samverkan med länsstyrelserna har samma status som tidigare och gäller till dess att Energimyndigheten tagit beslut om nya riksintresseområden. Energimyn-

6 6 (16) dighetens bedömning av de remissvar som inkommit till myndigheten i samband med denna revidering är att riksintresseområden från 2008 där projektering pågår med stor sannolikhet kan komma att kvarstå som riksintresseområde får vindbruk med samma status som tidigare. Information om pågående revidering och remiss gällande uppdatering av riksintresseområden finns att läsa om här: Se vidare i Energimyndighetens yttrande, bilaga 2. Riksintresse för yrkesfiske 3 kap 5 MB Inom eller i anslutning till Karlskrona finns två riksintressen för yrkesfisket, dels ett sammanhängande fångstområde som sträcker sig ner mot kusten utanför Simrishamn och dels Karlskrona hamn som är en betydelsefull landningshamn för de fartyg som fiskar i nämnda fångstområde. Det är framför allt Karlskronas (Saltös) ställning som en av de större landningshamnarna i Östersjön och som utgör grunden för riksintresset. En viktig förutsättning för att yrkesmässigt fiske ska kunna bedrivas är tillgången till lämpliga hamnar, dels för kostnadseffektiv landning av fisk och dels för hemmahamnar med tillgång till service i form av verkstäder/varv och bunkringsmöjligheter för fiskefartygen. I den fördjupade översiktsplanen anges att den befintliga fiskhamnen på södra Saltö, som ingår i riksintresse för yrkesfiske, föreslås upphävas och ersättas med Sandhamn i Torhamn och Ekenabben på Sturkö. Länsstyrelsen anser att de föreslagna ersättningshamnarna idag inte har infrastruktur och/eller kapacitet för att ersätta Saltö som fiskehamn. För att undvika påtaglig skada på riksintresset anser länsstyrelsen att kommunen utförligare behöver visa hur fiskenäringens behov av en hamn kan tillgodoses på lång sikt i Karlskrona. Möjligheterna att förena en fiskehamn med en utbyggnad av bostäder m.m. på Saltö bör också undersökas noggrannare. Mellankommunala frågor Region Blekinge framför i sitt yttrande att i Trafikförsörjningsprogrammet som beskriver riktlinjerna för kollektivtrafiken i Blekinge under de närmaste åren är det övergripande målet ett utökat kollektivtrafikresande. Av denna anledning förordas främst åtgärder i Blekinges städer och i starka pendlingsstråk där busstrafiken till Sturkö och Tjurkö inte ingår idag. För en tydligare samstämmighet mellan Trafikförsörjningsprogrammet och behovsbeskrivningen i det remitterade förslaget skulle alltså trafiken mellan Trossö och skärgården behöva prioriteras högre i kommande version av Trafikförsörjningsprogrammet. Se vidare Region Blekinges yttrande, bilaga 4. Enligt yttrande från Post- och Telestyrelsen är en robust och välutbyggd it-infrastruktur viktig för att trygga välfärden. It är en central infrastruktur som ligger till grund för många andra områden. En väl fungerande och utbyggd it-infrastruktur ger goda förutsättningar för bland annat näringslivsutveckling, sysselsättning, forskning och innovationer, vård och omsorg, miljö och klimat, utbildning och kompetensförsörjning samt social delaktighet. Av denna anledning anser PTS även att it-infrastrukturen måste in i samhällsplaneringsprocessen på regionnivå samt i alla kommuner. Om inte it-infrastruktur beaktas i samhällsplaneringen finns risken att de tjänster som är beroende av infrastrukturen inte når ut till användarna. Lagändringen i Plan- och bygglagen (PBL) från maj 2011, stärker även detta. PTS har i tidigare skrivelse (med hemlig bilaga dnr: ) till respektive länsstyrelse lämnat uppgifter om teleanläggningar som är att anse som riksintressen i enlighet 3 kap 8 miljöbalken och 2 p. 9 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. Länsstyrelsen bedömer att anläggningarna inte berörs av planförslaget. Se vidare Post- och Telestyrelsen yttrande, bilaga 5.

7 7 (16) Strandskydd Kommunen har i huvudsak beaktat strandskyddsområdena där de nya utbyggnadsområdena föreslagits. På norra Sturkö föreslås dock ny bebyggelse inom område med strandskydd. Länsstyrelsen anser att det kan finnas viss tveksamhet om vilka särskilda skäl som kan åberopas inför en eventuell exploatering. Om kommunen har för avsikt att möjliggöra etableringar inom strandskyddat område i den fortsatta planeringen är det viktigt att man beaktar strandskyddets syften liksom de särskilda skäl som kan ge stöd för eventuell dispens eller upphävande i 7 kap 18 c. I samband med den förändrade strandskyddslagstiftning som trädde i kraft år 2009, se prop. 2008/09:119 Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden, beslutade regeringen att Länsstyrelserna, fram till utgången av år 2014, ska genomföra en översyn av det utvidgade strandskyddet och ta nya beslut för alla strandskyddsområden som ska ha ett utvidgat strandskydd. Översynen görs för att få en bättre anpassning till strandskyddets syften. Länsstyrelsen i Blekinge län kommer under hösten 2013 ta fram ett förslag till ny indelning av utvidgade strandskyddsområden för Karlskrona kommuns kust- och skärgård. Förslaget kommer att diskuteras med kommunen. Länsstyrelsen vill redan nu informera om att nedan angivna områden kan behöva diskuteras vidare i samband med detta arbete. Hasslö och Tjurkö Avgränsat område för verksamheter och besöksnäring vid Sandvik på Hasslö och område för verksamheter och bebyggelse på Tjurkö kan delvis komma att beröras av länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskyddsområde. Åtgärder för friluftslivet kan vara förenligt med strandskyddets syften. Sturkö Föreslagen ny bebyggelse vid Tockatorp kan vara tveksam i områdets norra och västra delar. Hästholmen Delar av området som angetts för verksamheter och besöksnäring vid Killeberget omfattas av ett starkt skydd, naturreservat och Natura Detta begränsar möjligheterna till föreslagna åtgärder. Landskapsbildsskydd Flera öar i Karlskrona skärgård; Norra Ytterön, Östra Hästholmen, Inlängan, Långören, SO Ungskär, Stenshamn och Utlängan, omfattas av landskapsbildskydd enligt 19 NVL i dess äldre lydelse. Länsstyrelsen vill påminna om att det krävs tillstånd hos länsstyrelsen för olika typer av exploatering, bl.a. bebyggelse med bostäder. Miljö, hälsa och säkerhet Minskad klimatpåverkan Det är mycket positivt att den fördjupade översiktsplanen lyfter fram kollektivtrafik och att den föreslagna bebyggelseutvecklingen i första hand utgår från förtätning och komplettering av befintliga samhällen. Möjligheterna till att använda cykel i kombination med andra pendeltransporter bör utvecklas ytterligare; underlätta att ta med cykel på kollektivtrafik (buss/båt), anlägga cykelparkering med tak vid strategiskt valda hållplatser för buss och båtpendel. Båtliv och vattensport Kommunen vill utveckla båtlivet, men det är viktigt att ett hållbarhetsperspektiv implementeras i detta, exempelvis vad gäller båtbottenfärger, tvåtaktsmotorer, alkylatbensin, fysik påverkan och buller. Tillgången till tankställen där det går att köpa alkylatbensin behöver öka. Detta har även diskuterats inom Blekinge Arkipelag. Alkylatbensin är ett miljöbränsle som används bland

8 8 (16) annat till tvåtaktsmotorer. Vid användning av alkylatbensin i en äldre utombordsmotor kan de skadliga utsläppen minska med hela procent. Miljövinsten är extra stor vid körning i vikar och grunda vatten där ekosystemet är särskilt känsligt. Detta ingår som en av åtgärderna i Klimat- och energistrategin för Blekinge , med kommunerna som huvudansvarig aktör (åtgärd T6.5 i remissversionen; Ökad information och verka för fler tankställen med alkylatbensin för tvåtaktsmotorer ). Större påfrestning i form av mer båtliv i naturhamnar kan innebära stor påverkan på bottenmiljön i form av exempelvis ankringsskador. Detta bör beaktas och kan förebyggas genom fasta bojar. Länsstyrelsen saknar kommunens intentioner för vattensport så som vattenskoter, vattenskidor etc. i fördjupningen. Hur tänker kommunen kring utvecklingen av dessa sporter? Anpassning till framtida klimat Länsstyrelsen anser att i presentationen av planens huvuddrag bör det även framgå att klimatanpassning är viktigt inte enbart vad det gäller grundläggningsnivån för bebyggelse, utan även för infrastruktur som t.ex. energiförsörjning, data- och telekommunikation, vattenförsörjning, avloppshantering, vägar och hamnar. Återkommande i dokumentet hänvisas till att kommunen har en policy om lägsta grundläggningsnivå, och att ny bebyggelse i särskilt utsatta områden kräver särskilda åtgärder. Länsstyrelsen ser mycket positivt på att kommunen planerar att uppdatera policyn enligt nya prognoser (s.96). Det vore lämpligt att det framgår tidigt i dokumentet att policyn ska uppdateras, exempelvis vid presentationen av planens huvuddrag. Länsstyrelsen anser att det i planen finns ett bra resonemang kring problematiken med stigande havsnivåer och policyn för lägsta byggnivå. Däremot verkar resonemanget inte ha fått genomslag vid utpekandet av områden som föreslås för ny bebyggelse. Vissa av områdena som föreslås för ny bebyggelse ligger helt eller delvis inom område som riskerar översvämning under det närmaste seklet. Att döma av kartunderlaget som finns tillgängligt gäller detta Aspö: delar av området söder om Djupavik, samt sydväst om Aspö mad, Torhamn; delar av områdena norr och nordost om Torhamns hamn, samt området norr om Sandhamn. Länsstyrelsen anser att det är olämpligt att föreslå ny bebyggelse i områden som har översvämningsrisk under det närmaste seklet. Avgränsningarna av områden som föreslås för ny bebyggelse bör uppdateras så att man utesluter områden med risk för översvämning. I väntan på att kommunens policy uppdaterats skulle man kunna utgå från samma grundläggningsnivå som kommunen föreslagit i arbetet med upprättande av detaljplan för Pottholmen 1 m.fl. (108,5 m i kommunens lokala höjdsystem, vilket motsvarar 3,0 m i RH2000). Länsstyrelsen anser att planen även bör behandla hur befintlig bebyggelse och infrastrutur kan komma att påverkas av stigande havsnivåer, samt ev. ange behov av åtgärder. Ett viktigt första steg är att synliggöra problematiken genom att redovisa vilka områden som riskerar översvämning under det närmaste seklet, exempelvis i kartorna över fördjupningsområdena. SGI framför i sitt yttrande att de anser att problematiken med naturolyckor så som översvämningar, erosion, ras och skred, överlag redovisas på ett tillfredsställande sätt i samrådshandlingarna. SGI anser att samrådshandlingarna belyser de geotekniska säkerhetsfrågorna tillfredsställande och att en strategi finns för att fortsättningsvis klargöra eventuella risker. SGI ser därmed inga hinder för fortsatt planläggning. Se vidare i SGI:s yttrande, bilaga 8. Länsstyrelsen vill även informera kommunen om att länsstyrelsen har påbörjat ett arbete med att ta fram riktlinjer för anpassning till ett förändrat klimat vid exploatering av låglänta områden. Arbetet kan resultera i att byggnation under en viss marknivå inte kommer att tillåtas.

9 9 (16) Buller I Karlskrona skärgård finns flera militära skjutfält och övningsområden vilka medför en bullerpåverkan på flera öar. Kommunen föreslår ingen ny störningskänslig bebyggelse inom området som överskrider riktvärdet för buller från Försvarsmakten. Kommunen föreslår dock att ny icke störningskänslig bebyggelse såsom verksamheter och tillfälligt boende (övernattningsmöjligheter) kan medges. Länsstyrelsen anser dock att riktvärdena för buller bör klaras för alla typer av boenden alternativt att bullerdämpande åtgärder vidtas. Se vidare under avsnittet om riksintresse för totalförsvaret. Vatten och avloppsförsörjning En hållbar vatten- och avloppsförsörjning är en central fråga för både möjligheterna till bebyggelseutveckling och näringslivsutveckling i skärgården. Länsstyrelsen är positiv till att en strategi för vatten- och avloppsutbyggnaden i kommunen tas fram parallellt med den fördjupade översiktsplanen. Strategin är ett viktigt underlag för den fördjupade översiktsplanen. Det är bra att strategierna i VA-planen lyfts in i den fördjupade översiktsplanen. Enligt SGU:s yttrande ser de positivt på att kommunen uppmärksammar problem med dricksvattenkvaliteten och behovet av bra lösningar för vatten och avlopp eftersom belastningen på grundvattnet därmed blir mindre. Vattenmyndigheterna har pekat ut vattenförekomster som ska ingå i vattenförvaltningsarbetet samt statusklassat dessa. SGU anser att kommunens grundvattenförekomster som utgörs av Vattenmyndigheten utpekade grundvattenförekomster bör nämnas i text och redovisas på kartor. I kapitlet "Mark-och vattenanvändning" nämns de ytvattenförekomster som finns inom planområdet. I avsnittet Grundvatten saknas dock information om den grundvattenförekomst som finns inom planområdet. För denna grundvattenförekomst har Vattenmyndigheten bedömt att det finns risk att den inte uppnår "God kemisk status 2015". SGU anser att nämnda bedömning bör framgå i översiktsplanen. Enligt SGUs uppgifter finns vattenskyddsområden inom delområdena Sturkö och Torhamn. För att hänsyn ska kunna tas till vattenskyddsområden vid planering anser SGU att de bör nämnas i text och redovisas på kartor i planhandlingarna. Se även SGUs yttrande, bilaga 9. Länsstyrelsen vill också påminna om risken för saltvatteninträngning i grundvattnet vilken ökar med brunnsdjup, stigande uttag och närhet till havet. Förorenade områden Förekomsten av misstänkt förorenade områden är sparsam inom de branscher som länsstyrelsen haft i uppdrag att identifiera och inventera inom området för den fördjupade översiktsplanen för Karlskrona skärgård. I huvudsak påträffas sådana områden på de större öarna där befolkningstätheten är större. Verksamheter som normalt lokaliseras på avstånd från befolkningstäta områden t.ex. skjutbanor och deponier kan trots det ha gett upphov till föroreningar även i områden med gles befolkning. När öarna historiskt sett har haft en hög självförsörjningsgrad bedöms uppkomsten av förorenade områden ha varit låg. Efterhand som utbytet med fastlandet har ökat bedöms mängden föroreningar successivt ha ökat. Hur stor omfattning eldningen av avfall har varit inom området är inte känd men mycket talar för att det varit relativt vanligt förekommande, åtminstone på platser där avfallseldning varit mindre störande och där skrymmande avfall behövt avlägsnas på grund av platsbrist. Eftersom det först är på senare tid som avfall från öarna har börjat tas omhand på fastlandet, har det avfall som uppstått på öarna tidigare, stannat kvar och i okänd utsträckning eldats upp. Det är också osäkert huruvida deponierna på öarna varit lokaliserade på samma plats över tiden eller om de, som ofta på fastlandet, har bytt lokalisering av olika skäl. Vidare är jordmånen generellt tunn på öarna, åtminstone i högre terräng, vilket dessvärre kan ha följden att även mindre föroreningsmängder har gett höga och därmed mer skadliga föroreningshalter i jord. Då det inte är känt om några provtagningar i föro-

10 10 (16) renade områden har genomförts inom området för den fördjupade översiktsplanen råder det osäkerhet beträffande föroreningsförekomst, föroreningsmängder och föroreningshalter. Nedan presenterad kartbild och bilagda kartbilder avser informera om de misstänkt förorenade områden som länsstyrelsen känner till idag. Etiketterna i bilderna visar Objekt id-nummer, Bransch, Status och riskklass/branschriskklass. Riskklass/branschriskklass 1 = mycket stor risk, 2 = stor risk, 3 = måttlig risk, 4 = liten risk Länsstyrelsen Blekinge län Lantmäteriet Översikt misstänkt förorenade områden i Karlskrona skärgård Se även till yttrandet bilagda kartbilder över förorenade områden (bilaga 11). Förorenade bottnar, påverkan på vattenkvalitet Länsstyrelsen anser att det är positivt att kommunen lägger stor vikt vid utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp och att problemet med troliga förorenade sediment i hamnområden uppmärksammas. Vid en utveckling av hamnarna är det viktigt att kommunen är inriktad mot en hållbar utveckling. Förorenade sediment finns troligen i varje hamn längs kusten. Det finns allt från olika PAHföroreningar och oljerester till numera förbjudna tennorganiska föreningar som använts i båtbottenfärger. För varje enskilt objekt kan diskuteras om det bästa är att låta föroreningarna ligga kvar, med den läckagerisk som då föreligger och eventuellt täcka med rena massor, eller om det förorenade sedimentet ska muddras upp. Om kommunen avser att göra en satsning på båttrafik, och skapa möjligheter för båtliv, bör ett helhetsgrepp tas när det gäller förorenade sediment i småbåtshamnar. Det är viktigt att detta problem tas på stort allvar så att eventuella exploateringar genomförs på ett sätt som minskar riskerna för att dessa ämnen på nytt ska nå ut i vattnet och nå ut i näringskedjan. Utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp är betydelsefullt för att minska övergödningen av de mest kustnära vattnen, men även för hela Östersjön. På sikt kan detta ge positiva effekter både för det marina och maritima djurlivet. När båttrafiken ökar innebär det negativ påverkan dels att djurlivet störs och dels att utsläppen ökar. Med bra planering, moderna bränslen och motorer samt ett väl utbyggt servicenät för den privata båttrafiken bör det ändå gå att minska påverkan jämfört med idag.

11 11 (16) Övriga allmänna intressen Infrastruktur och kommunikationer Länsstyrelsen är mycket positiv till kommunens förslag med en skärgårdspendel till de större skärgårdssamhällena på öarna. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att kommunen i det fortsatta planarbetet studerar lösningar hur busstrafiken kan kopplas till skärgårdspendeln. Detta är en förutsättning för att skärgårdspendeln ska bli ett attraktivt och väl fungerande alternativ till de som arbetar utanför Trossö att inte ta bilen istället. Region Blekinge har, i egenskap av ny kollektivtrafikmyndighet, tagit del av handlingarna. Region Blekinge påtalade i programsamrådet att förutom utökad båttrafik är det viktigt att även busstrafiken anpassas och vid behov utvecklas. I nuvarande förslag har hänsyn tagits till detta där man förutom den tidigare utökningen av skärgårdstrafiken även ger utrymme för busstrafiken. De två trafikslagen har två olika syften med båttrafiken som det snabba alternativet från några få angöringsplatser medan bussen är nödvändig för de som bor längs riksvägen och som har annan målpunkt än Trossö. Blekingestrategin är Region Blekinges nya övergripande dokument där mål och aktiviteter beskrivs för ett ännu attraktivare Blekinge. Här framhävs skärgården som en viktig styrka som för Blekinges utveckling vilket går i linje med förslaget. Se vidare Region Blekinges yttrande, bilaga 4. Trafikverket instämmer i kommunens bild att det krävs bra kommunikationer för att skapa en hållbar skärgårdsutveckling. Ett förslag till utveckling och utbyggnad av bostäder i skärgårdsområdet borde dock följas av en analys av vilka åtgärder som kan komma att krävas på det övergripande vägsystemet. Kommunen föreslår en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet men bedömer inte att planförslaget ger upphov till några andra förbättringar i vägsystemet. I den fördjupade översiktsplanen framgår att exploatören ska säkerställa att befintlig infrastruktur klarar den ökade trafikbelastningen. När det gäller behov kopplat till exploateringar är Trafikverkets generella uppfattning att den som föranleder behovet också ska medverka till åtgärdernas finansiering. Vid bedömning av utbyggnadsbehov av nya gång- och cykelvägar prioriteras främst stråk där potentialen för cykling bedöms vara stor, viktiga pendlingsstråk, viktiga målpunkter och barns säkra skolvägar. Trafikverket ser att planen kan ge upphov till en komplettering av vissa gång-och cykelstråk men att en sådan utbyggnad torde kunna ske etappvis. I handlingarna nämns att Aspöfärjan tidvis har kapacitetsbrist under sommaren. Trafikverkets bedömning är att färjan har god tillgänglighet. För attraktiva turistmål uppstår ofta tillfälliga kapacitetsproblem även på vägnätet, vilket kan anses acceptabelt så länge inte trafiksäkerhetsproblem uppstår. Vid en omfattande utveckling på Aspö anses kommunen eller den som föranleder behovet vara ansvarig för eventuell utökning av färjeförbindelsen eller åtgärder på det lokala vägnätet, i likhet med vad som gäller för exploateringar som genererar nya behov på det statliga vägnätet. Vid utökad exploatering på Aspö bör kommunen därför överväga kompletterande förbindelser till fastlandet, i likhet med vad som föreslås för andra öar som t.ex. Sturkö och Tjurkö. I planen presenteras att snabba förbindelser med kollektivtrafik på vatten innebär att attraktionskraften för att bo och verka i skärgården ökar, trots relativt långa avstånd till centrum och strategiska målpunkter landvägen. Attraktionskraften för nya bostäder på Aspö är och har varit måttlig, då området närmast färjeläget i princip står obebyggt trots färdiga planer. Trafikverket vill väcka frågan om tidsaspekten kan ha påverkan på attraktionskraften där nuvarande färjeförbindelse tar ca 30 minuter enkel resa. Trafikverket anser att kommunen bör överväga om inte Aspö också skulle ingå i förslaget med pendeltrafik på vatten som komplement till Aspöfärjan, då ön redan har ett relativt stort underlag av bofast befolkning. Att möjliggöra överfart utan bil skulle också kunna bidra till en minskad belastning på vägnätet, framförallt sommartid. Länsstyrelsen instämmer i Trafikverkets synpunkter. Se vidare Trafikverkets yttrande, bilaga 10.

12 12 (16) Länsstyrelsen vill framföra att kommunen bör ha i åtanke att om Hallahamnen på Hasslö utvecklas kan ett ökat tryck på broöppningar vid Västra Hästholmen uppstå vilket kan skapa trafikproblem främst sommartid. Kommunen bör studera frågan i det fortsatta arbetet. Elektronisk kommunikation Länsstyrelsen delar uppfattningen att det är viktigt med fungerande bredbandsuppkoppling för att göra skärgården attraktiv både för sommarboende men framförallt för permanentboende. Även om bredbandsutbyggnaden ska ske på marknadsmässiga grunder är det viktigt att man har med denna aspekt framförallt i samband med utbyggnad av vatten och avloppsnät. Med en effektiv marknadsföring i de områden där vatten och avlopp byggs ut kan man sannolikt få en tillräckligt hög anslutningsgrad för att investeringen ska bli lönsam. Vid uppförande av nya bostäder måste denna aspekt finnas med. Även andra områden måste på sikt byggas ut med fiber. Eventuellt kommer stöd för detta ändamål att finnas inom ramen för Landsbygdsprogrammet i nästa programperiod. Beslut om detta har dock inte tagits ännu. Biosfärområde Blekinge arkipelag Länsstyrelsen anser att intentionerna i den fördjupade översiktsplanen i stora drag väl stämmer överens med ambitionerna inom biosfärområdet Blekinge Arkipelag enligt samverkansplanen (förvaltningsplan för Blekinge Arkipelag). Länsstyrelsen anser dock att det vore önskvärt att det nämns i planhandlingen att kommunen verkar för strategierna i samverkansplanen för Blekinge Arkipelag. I kapitlet om Allmänna intressen bör en tydligare koppling göras till intentionerna och möjligheterna inom biosfärområdet. Länsstyrelsen vill också påminna om att biosfärområde Blekinge Arkipelag bättre kan nyttjas till olika former av samverkan. Länsstyrelsen anser det intressant med en eventuell båtförbindelse till Hasslö. Detta bör kopplats samman med liknade projekt inom biosfärområdet. För att genomföra en sådan satsning bör den lyftas till regional nivå där även resurserna kan finnas, se dock ovan. På sidan 46 nämns att trycket på kust och hav ökar med en levande skärgård och ökat besökstryck. Det är viktigt att uppmärksamma ökade störningar på den fysiska kust- och havsmiljön i bl.a. grundområden som är viktiga för reproduktion av fisk. Både ökade bullernivåer och ökat uttag av fisk kan få påverkan på de marina ekosystemen. Jordbruk och naturmiljö Länsstyrelsen anser att det är av stor vikt att man bevarar det betade landskapet i skärgården i så hög utsträckning som möjligt. Länsstyrelsen delar uppfattningen att det är viktigt att bevara de naturvärden som finns och vill poängera att många naturvärden har sitt ursprung i det betande landskapet. Av denna anledning är det viktigt att bibehålla goda förutsättningar för betesproduktion i skärgården. På de flesta skärgårdsöar är jordbruket idag mer eller mindre avvecklat på grund av bristande lönsamhet. Det är därför viktigt att måna om de små rester vi har kvar, inte minst av naturvårdsskäl. I detta sammanhang bör man ha i åtanke att det inte enbart är viktigt att bibehålla naturbetesmarkerna. Även de små rester av åkermark som finns är viktiga för betesdriften. I de fall som djurhållarna bor i skärgården är det en förutsättning att ha tillgång till åkermark dels för grovfoderproduktion, men även som spridningsareal för vinterns gödsel. För de djur som endast vistas i skärgården under betessäsongen kan åkermarksbetet vara ett värdefullt komplement. Kommunen bör därför i möjligaste mån undvika att ta åker och betesmark i anspråk för nybyggnation. Skogsstyrelsen påpekar i sitt yttrande att avsnittet om biotopskyddsområdet på sidan 154 bör kompletteras med en utförligare text. I planhandlingen kan intrycket ges att det bara är det generella biotopskyddet som avses. Se vidare Skogsstyrelsens yttrande, bilaga 7. Länsstyrelsen anser att fördjupningen bör kompletteras med identifieringar av park- och naturmark av särskild betydelse ur kulturell, social och ekologisk synpunkt där de beskrivs utifrån värden, egenskaper och kvaliteter för såväl människors rekreation som för ekologiska funktioner. Strategier för hur naturvärdena ska tas tillvara vid planeringen bör också anges som t.ex. att

13 13 (16) undvika skapandet av barriärer och ge möjlighet till gröna kilar. Målsättningar och tillvägagångsätt för hur grönområdena ska utvecklas i framtiden bör belysas. Geologiska värden I planen beskrivs områdets naturvärden och värdefulla naturmiljöer på många ställen. Dock avses här nästan enbart biologiska naturvärden. SGU vill påminna om att Karlskrona skärgård också har en stor mängd geologiska bevarandevärden. Som exempel kan nämnas de strandvallar som är vackra och typiska inslag i naturen i skärgården och längs fastlandskusten. Blekinges kust med strandvallar och små sjöar är ett viktigt område för forskningen om Östersjöns utveckling och strandförskjutningen. Strandvallarna har också haft stor historisk betydelse för bebyggelseutvecklingen och landskapsbilden, t.ex. Litorinavallen och Ancylusvallen längs östkusten. Man kan också nämna området med strandvallar från Litorinatid på nordöstra Hasslö, vilket är starkt igenväxt och borde betas eller röjas. SGU vill också uppmärksamma kommunen på att det finns nya moderna jordartskartor för de västra delarna av Karlskrona kommun. Jordartsgeologiska kartor är viktiga underlag för bl.a. bedömning av känslighet för ras, skred och erosion och utgör också planeringsunderlag vid dragning av vatten- och avloppsledningar. Länsstyrelsen instämmer i SGU:s yttrande. Se även SGUs yttrande, bilaga 8. Avfallshantering Enligt PBL ska kommunen i översiktsplaner redovisa hur de allmänna intressena kommer att tillgodoses. I nya PBL anges avfallshantering som ett allmänt intresse och att i samband med planläggning, och i ärenden om bygglov och förhandsbesked, ska frågor kring möjligheten att ordna avfallshantering redovisas (2 kap 5 PBL). I planhandlingen finns ett avsnitt om renhållning/avfall. Länsstyrelsen anser att det bör kunna utvecklas. Turism Länsstyrelsen anser att kommunen har bra mål för turismutvecklingen och att de kopplas till arbetet inom biosfärområde Blekinge Arkipelag. Eventuellt skulle man även kunna arbeta med hänsynområden för att säkerställa fridfulla och natursköna områden med stora värden för friluftslivet. Länsstyrelsen har skapat ett s.k. hänsynsområde i Listerby skärgård. Mer info: Nationella och regionala mål Länsstyrelsen vill påminna om att i planen bör de nationella och regionala mål som kan vara av intresse i sammanhanget, t ex rörande miljömål, folkhälsomål, jämställdhet, regional tillväxt, energi mm redovisas. Boverket har tagit fram en rapport som innehåller en sammanställning av samtliga nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering, och som finns tillgänglig på Boverkets hemsida. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och konsekvensanalys I den fördjupade översiktsplanen redogörs för planens miljö-, sociala- och ekonomiska konsekvenser samt vad förslaget innebär för konsekvenser för respektive skärgårdsö och Torhamn och Kristianopel. Länsstyrelsen anser att MKB:n och konsekvensbeskrivningen är tydlig och lättläst men den är tämligen kortfattad och bör kunna utvecklas ytterligare. Följande synpunkter bör dock beaktas. Miljömålen behandlas i slutet av kapitlet men länsstyrelsen anser att det vore önskvärt om de omnämndes redan i det inledande stycket. En koppling till det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen bör också göras. I fördjupningen beskrivs att mer båttrafik leder till mer utsläpp i havet, men det bör även nämnas om den fysiska påverkan. En viktig aspekt kan vara störning i känsliga habitat/ grundområden under lek för fisk och andra djur. Ökad båttrafik kan även leda till mer slitage på öar, ankringsskador, erosion (från svall) och grumling.

14 14 (16) Länsstyrelsen anser att analysen av de ekonomiska konsekvenserna kan utvecklas mer. Exempelvis omnämns att ökade cykelvägar innebär en kostnad, men att man tjänar mycket pengar på minskade hälsoproblem/vårdkostnader pga. friskare luft/mindre partiklar i luften. Miljömålen Länsstyrelsen anser att det är bra att en avstämning mot miljömålen har gjorts. Länsstyrelsen saknar dock en del och vill framföra följande synpunkter: Den fördjupade översiksplanens påverkan på miljökvalitetsmålet Frisk luft kan med fördel omnämnas. Flera föreslagna åtgärder som t.ex. utvecklad infrastruktur för cykel, ökad kollektivtrafik etc. vilka har en positiv påverkan på miljökvalitetsmålet. När det gäller miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bör aspekten farligt gods nämnas. En ökad risk för olyckor i samband med mer farligt gods vid nyetablering av båtmackar. De negativa effekterna på miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö kan ses över. I planen kan framhävas att själva planförlaget leder till miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande kust och skärgård. Under negativa effekter kan dock nämnas att fler människor innebär ett högre fysiskt tryck på miljön både på land och hav. Den positiva effekten att bättre kommunikationer och annan service ökar möjligheten att leva i skärgården året runt och därmed möjligheten att hålla djur för betesdrift bör kopplas bättre till miljökvalitetsmålet. Ett öppet landskap hyser en hög biologisk mångfald och upprätthåller natur- och kulturvärden. När det gäller miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet (sidan 112) vill länsstyrelsen framföra att en negativ effekt vid ökat uttag av grundvatten kan leda till saltinträngning i grundvattnet. Övriga upplysningar BSPA områden Länsstyrelsen saknar en beskrivning av BSPA-området, Baltic Sea Protected Area i planhandlingen. Detta bör nämnas då området är av internationell betydelse. I Östersjöområdet finns sedan länge ett 60-tal skyddsvärda kust- och havsområden identifierade av Helsingforskommissionen (HELCOM). I enlighet med HELCOMs rekommendation 15/5 ( System of Coastal and Marine Baltic Sea Protected Areas) har medlemsländerna åtagit sig att skydda dessa s.k. BSPA områden (Baltic Sea Protected Areas) inom ramen för respektive lands nationella lagstiftning. Förslag finns också från HELCOM om att ett antal utsjöbankar skall bli nya BSPAområden (expertrapport Proposal for offshore Baltic Sea Areas av B Hägerhäll och H Skov, 1998). I riktlinjerna för HELCOM rekommendationen 15/5 anges följande syfte med BSPA områdena: Särskilt skydd skall ges för arter och naturliga habitat (områden) i kust- och marina ekosystem i Östersjön för att bibehålla ( conserve ) biologisk och genetisk biodiversitet och för att skydda ekologiska processer. Skyddsobjekt är framför allt - områden med hög biodiversitet - habitat med endemiska, sällsynta eller hotade arter och fauna- och florasamhällen - habitat med migrerande (flyttande) arter - födosöks- och lekområden - sällsynta, unika eller representativa geologiska och geomorfologiska strukturer eller processer. Detta innebär att kriterierna för urval av BSPA överensstämmer med vissa delar av de kriterier som ställts upp för urval av PSSA (se ovan i Inledningen).