Trästad Sverige Minneanteckningar kring det öppna styrelsemötet för trästad Sverige finns på trästads hemsida (

Transkript

1 Anteckningar under Växjösamtalet november 2016 Vid årets Växjösamtal genomfördes november 2016 deltog total 150 personer vid de bussturer och seminarier som genomfördes. Temat för årets samtal var Hur drar vi nytta av de senaste 25 årens byggande med trä för att med tillförsikt accelerera utvecklingen mot en uthållig framtid i socialt, ekonomiskt och ekologiskt hänseende. De två dagarna startade med två guidade bussturer runt ett flertal av de genomförda träbyggprojekten i Växjö. Den ena busstureren var fokuserade på arkitektur och den andra hade ett fördjupat teknik innehåll. Torsdag 24 november Inledning Eftermiddagen inleddes med ett gemensamt pass med en inledning av kommunalråd Anna Tenje (M) från Växjö som hälsade välkommen och talade om den utveckling som skett och sker inom träbyggandet i Växjö och Sverige. Därefter talade Petter Jurdell som fastighetsutvecklare på SABO om vad de gör för att driva på utvecklingen mot ett mer uthålligt boende i socialt, ekonomiskt och ekologiskt hänseende. SABO organiserar drygt 300 av de allmännyttiga bostadsbolagen i Sverige och talade om kompetensbrist inom byggsektorn och de ökande byggpriserna. Det ökande bostadsbyggandet är positivt med de nästan påbörjade lägenheterna per år men vi byggde nästan lägenheter per år under 1960-talet. Det finns ett behov av ökad produktivitet i byggandet som kanske kan drivas på med industrialisering och digitalisering. Det kan dock krävas regeländringar som avlägsnar hinder som finns förhindrar industriellt bostadsbyggande. Som nästa steg i programmet genomfördes ett samtal mellan moderator Anders Josephsson, Träbyggnadskansliet och ordförandena för de kommunala bostabsbolagen VKAB (Catharina Winberg) och SkeBo (Harriet Classon). Varför har man satsat på trä just i dessa två kommuner? Det är två kommuner där trä och vidareförädling av träråvaran är en viktig näringsgren och där anledning finns att stötta utveckling i den. I Växjö väcktes frågan tidigt via några eldsjälar som tidigt motionerade för träbyggnadsstrategier och den första formella träbyggnadsstrategin med mål uttryckta i siffror kom I Skellefteå finns också en kommunal träbyggnadsstrategi där är dock trycket på bostadsbyggande lägre men en stor del av övriga kommunala byggnader (skolor, förskolor, hallar osv) är byggda i trä. Varför har man lycktas i dessa städer? Man har varit konsekventa och drivit en långsiktig satsning med ett fokus på hållbar utveckling. Tomas Nord från LiU berättade om de första preliminära resultaten från ett av delprojekten i Framtidens biobaserade byggande och boende. Delprojektet handlar om grön upphandling och genom att studera hur man gjort i några framgångsrika träbyggar kommuner har man tagit framen manual för ökat träbyggandet i andra kommuner. Viktiga delar för framgång är kunskap, kompetens och kompetenta beställare. Hur blev det som det blev? Byggsystem och hur har de utvecklats under 20 år Eftermiddagens session kring utvecklingen av träbyggandet under de sista 20 åren startade med en presentation kring Hus N på Linnéuniversitetet som stod färdigt 2011 byggt med Moelven Törebodas byggsystem Trä8. Enligt Patrik Hjelm på Videum så fungerar huset bra bortsett från synpunkter på

2 akustik, som man också som förutsättning ställde höga krav vid projekteringen. Johan Åhlén vid Moelven Töreboda berättade därefter om den fortsatta utvecklingen av Trä( systemet där man dels ändrat/kompletterat systemet för stabilisering av byggnader till att också utnyttja ett trapp/hiss schakt i betong och dessutom förändringar rörande akustik där man idag för bostadshus har kompletterat systemet med en pågjutning med betong och akustikreglar i undertakskonstruktionen. En stor del av utvecklingsarbetet har genomförts i egen uppbyggd labmiljö i Töreboda men med hjälp av duktiga akustiker. En annan fråga uppe till diskussion var frågan om behovet och omfattning av väderskydd under byggtiden Presentation nummer två i sessionen hölls av Jessika Szyber och Terje Strand kring projektet Moholt 50/50 i Trondheim där man byggt ett nytt studentbostadsområde i massivträ upp till 8 våningar. Byggsystemet som använts bygger på 2D-element i massivträ levererade på tåg från Stora Ensos fabriker i Österrike, stomresning och stomkomplettering på byggplats. En viktig del av att uppnå effektiv produktion är ett bra samspel mellan parterna genom hela processen. I Moholt är stommen rest utan väderskydd och vattnet som kan komma under montagetiden på den oskyddade stommen ser man inte som ett problem. Däremot är UV-ljuset som ändrar färg på träet mer problematiskt att hantera, i alla fall på de delar där man senare vill ha synligt trä. Stora Enso har nyligen lanserat sitt byggsystem för massivträbyggande i Sverige och att starta av CLT-produktion också i Sverige diskuteras. Anders Jonsåker från Derome redogjorde därefter för utveckling av deras byggsystem från det första 4-våningshuset som byggdes 2004, ett platsbyggt hus med träregelstomme. I utvecklingen av sina första flervåningshus fick man god hjälp av Tyréns och SP. Man har nu byggt ett flertal flervåningshus med en ständigt utvecklad teknik från tillverkning av planelement i fältfabrik till produktion av dem i fabrik till nu snart utvecklad produktionsteknik för volymelement. Eftersom elementen har en hög prefabriceringsgrad använder man sig oftast av tält över byggplats för att undvika byggfukt. För att uppnå goda akustiska egenskaper blir detaljer i projektering och utförandet på plats viktigt, och i de allra flesta fall blir resultatet bra. I Deromes fall satsar men på en helhetslösning som startar med markinköp och därefter projektering och produktion hela vägen till färdigmonterat hus. Talare nummer 4 var Kristian Grimsbo från Flexator som talade om produktion av verksamhetslokaler (daghem, skolor, sjukvård, kontor). Flexator har en mycket stark satsning på industriellt byggande. De ser som sin styrka att kunna med hjälp av katalogbyggnader/typhus, som de vet precis hur de skall producera, kapa kostnader. I de fall där kommunerna dessutom väljer att göra en funktionsupphandling istället för en styrd upphandling kan de sänka priset med upp till 40% per kvadratmeter genom att utnyttja upprepningseffekter. Flexator anser att funktionsupphandling är enda sättet att sänka kostnaderna och de ser också att det blir vanligare och vanligare. Dagens sista presentation hölls av Liljewall arkitekter tillsammans med Skanska som berättade om Herrestadsskolan som är Sveriges största massivträskola och den 5-åriga resan från de första skisserna till färdig byggnad. Byggnaden är omritad i ett antal steg beroende på ändrade förutsättningar. En svårighet i projektet var att hitta kompetens kring massivträbyggande i Sverige, varför man gjorde valet att också anlita en konstruktör från England med kompetens för massivträbyggande. En svårighet man stötte på var att man inte enligt lagen för offentlig upphandling inte får nämna leverantör i offertförfrågan vilket blir besvärligt när massivträ ännu inte är en standardiserad produkt och utformning varierar mellan leverantörer. Arbetet sedan på

3 byggplats löpte dock på bra Projektet är delvis byggt under väderskydd och där finns inmonterade fuktgivare på många ställen för att kontrollera fuktnivåer. Rent generellt var byggnadsarbetarena mycket nöjda med att arbeta med trä, man upplevde arbetsmiljön som ren och torr. Skanskas återkoppling från projektet är att det är viktigt att få in produktionserfarenhet redan i projekteringsskedet. Några viktiga punkter från det efterföljande samtalet: - Kunskapsbrist om träbyggande finns i många led i byggprocessen (beställare, arkitekter, konstruktörer) men en viktig aspekt just nu är ökad kunskap om hur man i produktionsskedet på byggplats ska hantera material och olika byggsystem på rätt sätt. - Fukt under byggtiden är fortfarande en fråga att ta på allvar och utreda hur mycket som kan tillåtas kontra hur mycket väderskydd man behöver. - Nästa innovation inom träbyggande; utveckling av befintliga system, minskad exponeringstid av fukt, hybridlösningar (samverkan med andra material), processfrågor (IT-system, digitalisering och VR-teknik). - Relationen mellan aktörer; viktigt att etablera samverkan mellan samtliga aktörer i ett tidigt skede i byggprocessen. Trästad Sverige Minneanteckningar kring det öppna styrelsemötet för trästad Sverige finns på trästads hemsida ( Fredag 25 november Industriellt byggande produktion/god gestaltning lönsamt Fredagens pass inleddes med en presentation om BoKLok och de lärdomar moderator Jerker Lessing dragit efter 6 månader som gästforskare vid Stanford i USA. BoKloks affärsidé är ett boende avpassat för en ensamstående förskollärare med 1 barn. BoKloks byggsystem idag med volymelement har utvecklats från användning för två våningar höga hus till idag upp till fyra våningar. I USA är Stanford det universitet som satsat mest på industriellt byggande och utvecklingen av IT stödsystem för bygg. Nyckelorden för ett effektivt byggande som Jerker tagit med sig är; kreativitet, hållbarhet, skalbarhet, digitalisering och globalisering. Dagens andra pass hölls av Moelven byggmodul och Prefab arkitekter som talade om hur man kan samverka mellan arkitekt och industriell byggare för att tillverka hus som tilltalar kunder. Några viktiga delar för framgångsrik samverkan är stegvisa förbättringar och lära av misstagen. För att få en effektiv process fokuserar produktionen i fabrik just nu på val av produkter och montagevänlighet. Viktigt är att teknik- och processplattform hänger ihop. Nästa pass för dagen berörde High6, ett utvecklingsprojekt drivs av OBOS i samverkan med Smart Housing Småland och Tengbom tillsammans med företag, akademi och institut som medverkar i de innovations- och förstudie projekt som kopplas till projektet. Detta är ett utvecklingsprojekt med syfte att ta fram ett koncept för att bygga 6-våningar höga bostadshus med träkonstruktion. I projektet testas nya idéer för byggande och boende. Några av de idéer som man testar är byggnadsintegrerade solceller, flexibla innerväggar, VR-teknik för att kunna se byggnaden innan den

4 är byggd och därmed effektivisera byggprocessen. En viktig fråga som diskuterades var; Hur ser framtidens hus och boende ut? Arkitektbolaget i Växjö berättade därefter om sina erfarenheter kring byggande i trä med ett visst fokus på de 8-våningsbyggnader som uppförs i området Vallaviken i Växjö. Byggnaderna har en massivträ stomme och kunskapen att bygga med massivträ är fortfarande begränsad i Sverige varför man tagit in hjälp från Österrike i projekteringen. Det krävs också en detaljerad projektering för att lyckas med trä i svenskt klimat. Den fukttekniska delen av projekteringen är mycket viktigt för att det skall fungera på byggplatsen. Anna och Erik Wijkmark från Reflex arkitekter och Svenska studenthus/k2a berättade därefter om de studentbostäder i 8-våningar som skall uppföras på Linnéuniversitetets campus. Projektet skall byggas med volymelement till 1-, 2-och 3- rums lägenheter där man valt samma planlösning men där entréer, trapphus och fasader kan förändras för att ge husen olika uttryck. Detta val är bra för miljön och gör det snabbt och enkelt att kalkylera. På området Torparängen så har man just avgjort en markanvisningstävling där ett av kraven var trästomme i byggnaderna. Här kommer Linnéuniversitetet att under tre år att följa projektets olika skeden som upphandling och projektering och också studeratekniska aspekter och boendeupplevelse. De byggherrar som ska bygga på de fem tomterna kommer att delta i projektet vilket gör att man kommer att kunna jämföra och lära av varandra. Kunskap och omvandling till kompetens? Morgonens session startade med att moderator Johan Larsson från Svenskt trä berättade om vilka satsningar Svenskt Trä gör för att sprida kunskap om träbyggande. Under de senaste åren har en stor satsning varit på handböcker riktade både mot universitet och verksamma konstruktörer. Dagens andra talare var Per-Anders Fjällström som beskrev hur fukt påverkar träkonstruktioner med ett speciellt fokus på att mäter fukt i både byggskedet och under byggnadens livslängd. En fråga som återkom här var diskussionen kring fukt under byggtiden. Här måste man göra skillnad på typ av konstruktion; tunna lätta konstruktioner kan inte suga åt sig fukt utan den kan leta sig vidare in i konstruktionen, tunga konstruktioner kan suga upp fukt som också torkar ut. Birgit Östman pratade därefter om brandfrågan för träbyggnader. En del behandlade den statistiska undersökning om bränder i flerbostadshus med trästomme som genomförts och som visar på att bland de hittills uppförda flervåningsträhusen i Sverige så är förekomsten av stora bränder mindre än i byggnader med andra stommaterial. Dock är underlaget med ca lägenheter fortfarande för litet för att med statistisk säkerhet fastställa detta. Frågan om samordning av kunskapsläget bland konsulter togs upp, eftersom man upplever att man kan få väldigt olika svar beroende på vem man vänder sig till. Det finns en del svårigheter ännu med ändrade krav i BBR bland annat rörande verksamhetsklasser. Därefter redogjorde Göran Sandberg för projektet Urban Tranquility som är ett projekt som handlar om att skapa rätt ljudmiljö i urbana miljöer. En stor del av föredraget behandlade buller i stadsmiljö. Därefter presenterades några olika initiativ för att öka på kunskap och kompetens i branschen. Ett exempel kom från Myresjöhus där man på företagets eget initiativ har startat SFI utbildning för att både hjälpa till med integration men också få nya personer i arbete i den egna produktionen.

5 Träcentrum redogjorde för de satsningar som finns på utbildningar för industriellt träbyggande. Dessa utbildningar finns både för yrkesverksamma inom yrkeshögskola och gymnasieskola. Jan Oscarsson från Linnéuniversitetet berättade därefter om de kurser som bedrivs inom träbyggande för yrkesverksamma ingenjörer på Linnéuniversitetet inom programmet expertkompetens för hållbart träbyggande. Kirsi Jarnerö och Mikael Ludvigsson redogjorde därefter för de satsningar och projekt som pågår inom VinnVäxt Miljön Smart Housing Småland. Innovationsmiljön erbjuder stora möjligheter att driva på utvecklingen inom träbyggande och smart byggnader med innovativa glasprodukter. För närvarande pågår en lång rad projekt inom allt från tillverkningsteknik och digitalisering till frågor om framtidens boende och hur det ska gestaltas. Avslutande samtal Per Hedberg, departementssekreterare på Näringsdepartementet berättade att regeringen har ett flertal initiativ för ökat träbyggande då det ses som ett viktigt verktyg för att ställa om till ett mer hållbart samhälle. Regeringen ser med stort intresse på hur man ska kunna bygga mer i trä och stimulera efterfrågan. Initiativ för träbyggande kommer in i ett flertal olika strategier som exportstrategin, smart industri, nationella skogsprogrammet, agenda för biobaserad ekonomi och inte minst samverkansprogrammet där den som är intresserad kan vara med och bidra i den arbetsgrupp som bildats för mer byggande i trä som bland annat tittar på hinder för utvecklingen. Det är glädjande att konstatera att det är flera ministrar som har ökat träbyggande på sin agenda. I det avslutande samtalet med moderatorerna konstaterades att en viktig framgångsfaktor för Sverige som tränation är samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlighet och att det börjar komma en flora av aktörer och initiativ med större öppenhet som driver utvecklingen framåt. Vid pennan, Sara Fresker, student Lnu Nermina Mahic, student Lnu Kirsi Jarnerö, SP Hållbar samhällsbyggnad och Smart Housing Elisabeth Flygt, SP Hållbar samhällsbyggnad och Smart Housing Marie Johansson, Hållbar samhällsbyggnad