Dag 1 ägnades åt erfarenheter från träbyggandet i Mellaneuropa och Norden ur österrikiska, franska och finska perspektiv.

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Rapport från konferens i Umeå, anordnad av Umeå Arkitekthögskola i samarbete med Trästad 2012 Europe s Most Advanced Wooden Architecture november 2012 Bakgrund: Umeå Arkitekthögskola ( har ett uttalat fokus på hållbarhet i arkitektur och byggande och dess ledande professor, den österrikiske arkitekten Walter Unterreiner har arbetat med hållbarhetsfrågor och träbyggande under många år, huvudsakligen i en österrikisk kontext. Trästad 2012 ( är ett nationellt träbyggnadsinriktat program för utveckling av rationellt och klimatsmart byggande, som löpt under perioden och som avslutades Programmet har ägnats åt att stimulera regionala och kommunala initiativ på träbyggnadsområdet, och formulerades som en uppföljning av den regeringsinitierade nationella träbyggnadsstrategin Inbjudna föredragshållare vid konferensens dag 1: Hubert Riess ( arkitekt och professor emeritus, Bauhausuniversitetet i Weimar Hermann Kaufmann ( arkitekt och professor i träarkitektur vid Technishe Universität München Veronique Klimine ( praktiserande arkitekt i r2k architecte, Grenoble Pekka Heikkinen, arkitekt, ledare för Wood Studio vid Aalto Universitetet, Eespoo Inbjudna föredragshållare vid konferensens dag 2: Per Schöldberg, kommunalråd Växjö kommun Bert Öhlund, kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande, Skellefteå Åsa Ögren, ledamot i Umeå kommuns byggnadsnämnd, Umeå

2 Dag 1 ägnades åt erfarenheter från träbyggandet i Mellaneuropa och Norden ur österrikiska, franska och finska perspektiv. Hubert Riess har under många år arbetat med trä, framför allt massivträ och dess applikationer i modulbaserat industriellt byggande. Han gav bakgrunden till industrialiseringsutvecklingen av det österrikiska träbyggandet från 1980-talet och framåt. En av de viktigaste pådrivande faktorerna har varit behov att sänka byggkostnaderna, vilket lett till utdelade statliga bidrag för forskning och utveckling av kostnadseffektiva träbaserade konstruktionsmetoder. Riess har genom sitt kontor deltagit i utvecklingen i ett stort antal projekt, där modulbaserade metoder utvecklats och förfinats. I Förlängningen av detta arbete har hans kontor tagit fram koncept för modulstaden, där prefabricerade bostäder omger en kärna av publika funktioner. Modulstorleken är avgörande för lönsamheten och modulmåtten har tack vare utvecklad teknik och välstuderad logistik kunnat ökas. Hermann Kaufmann har i sitt arbete gått tillbaka till arbeten av det tidiga 1900-talets pionjärer på industrialiseringens område, såsom tyske arkitekten Konrad Wachsmann och den systematik i träbaserad arkitektur som denne utvecklade i USA efter II världskriget. Andra historiska exempel som Kaufmann utnyttjar är amerikanske arkitekten Frank Lloyd Wright och Rudolf Schindler som utvecklade ramkonstruktioner med prefabricerade detaljer och knutpunkter. Vikten av enkelhet i montageanslutningar betonas. Experimentella studier har genomförts i olika flervåningsprojekt som Kaufmanns kontor arbetat med, såsom kombinationer av trä och betong i väggar och golvkonstruktioner, samt utnyttjande av tunga byggnadskärnor av CLT eller betong med pelar-balksystem i trä för att bära klimatskal och fasad. Här innebär emellertid de österrikiska byggreglerna ett hinder, då de inte tillåter brännbara material kring utrymningsvägar, såsom trapphus i en kärna. Testprojekt med betongkärna har dock uppförts till en höjd av 19.4 m intill Kaufmanns kontor i Voraarlberg i västra Österrike. Veronique Klimine har med sitt kontor arbetat med at introducera träbyggande i Rhône-Alpesregionen, ett område utan trätradition. Kontoret har utformat ett flertal projekt med hallar där takkonstruktionerna baserats på rundvirke i kombination med dragstål. Sekundära bärverk utnyttjas vid behov som akustikelement. Pekka Heikkinen är arkitekt och föreståndare för en så kallad Wood Studio vid Aaltouniversitetet i Eespoo. Denna grupp har tillsammans med studenter under 18 år genomfört 30 experimentella projekt i skalan av mindre paviljonger, varigenom olika byggnadsmaterial undersökts. I ett projekt kallat Lukku House byggdes ett elemetbaserat småhus i Eespoo försett med solpaneler och ett antal energibesparande produkter, varefter det nedmonterades och fraktades till Madrid där det återuppfördes. På plats utfördes mätningar av energibehov och klimatrelaterad funktion under en månad. Därefter monterades huset åter ned, fraktades tillbaka till Eespoo och monterades ihop för kompletterande mätningar där. Byggnaden var på 42 kvm och hela projektet kostade I projektet deltog 49 industripartners, 70 studenter och 30 lärare och yrkesverksamma från marknaden.

3 I den efterföljande diskussionen konstateras följande: Riess: Aktivitetscentra för träbyggande flyttar hela tiden runt, från region till region, till följd av regelverkens formuleringar och omformuleringar samt varierande ekonomiska förhållanden. Träarkitektur kräver skydd för att vara hållbar, emellertid så hotas då lätt trämaterialets karakteristiska uttryck. Hur man kan skapa ett arkitektoniskt uttryck för trä på ett hållbart sätt är en utmaning. När man emellertid betraktar den precision som står at finna hos det samtida träbyggandet i exempelvis Österrike och Schweiz ska man komma ihåg, att precision inte har någon historisk relation till trämaterialet i byggandet; trä började formas grovt med yxa och uttrycket har sedan utvecklats i takt med teknik- och verktygsutvecklingen. Politiska beslut har en avgörande stor effekt och bidrar till att skapa förebilder för andra regioner, i form av uppförda projekt. Klimine: Det finns ett problem i praktiken på kontoren, att det ständigt kommer nya tävlingar, nya företag att samarbeta med, nya projektkontexter. Detta gör det svårt att bearbeta lösningar vidare och låta dem mogna och utvecklas. Förhållandena på marknaden gör att lösningar oftast ideligen får arbetas fram på nytt. Unterreiner: För att hantera situationen med byggare som inte klarar att leverera med precision, finns två vägar att gå: antingen utforma projekten så att precision inte är nödvändig för utförandet, eller ta del i och inspirera beställare, hantverkare, arkitekter och ingenjörer till ökad precision.

4 Dag 2 ägnades åt situationen för träbyggandet i Sverige och Europa med utgångspunkt i erfarenheterna från Växjö, Skellefteå och Umeå. Per Schöldberg, Växjö, redogjorde för startpunkten och utvecklingen av träbyggandet i Växjö samt det fortsatta initiativet där. Man tog ett politiskt beslut gällande riktlinjer för ett område med enbart träbaserat byggande, på samma sätt som man tidigare gjort på försök rörande ekologisk mat. En definierad vision är att 50% av alla byggnader i Växjö skall vara uppförda i träbaserad konstruktion år Detta är ett experiment för att se vart det leder. Åsa Ögren, Umeå, efterlyste siffror gällande träbyggandet. Energi- och kostnadsfrågor i byggandet börjar tas fram, men hårdfakta gällande träbyggandet saknas alltjämt i stort. Likaså behövs konkreta definitioner och siffror gällande hållbarhet. I den politiska kretsen är frågor om timing för politiska beslut viktiga när skall beslut fattas och på vilken nivå? Vilka beslut kan fattas och vilka ka inte fattas? Hur utvecklas efterfrågan på träbyggande? Vilken roll har arkitekter och konstruktörer i detta och finns det behov av mer politisk intervention? Bert Öhlund, Skellefteå, betonade vikten av att arkitekter deltar och arkitekturfrågor betonas genom hela byggprocessen till färdig byggnad. I Skellefteå kommer trä att vara prioriterat i utvecklingen de närmsta tio åren. Förhållanden som betonades: Politiska beslut är viktiga för att bana väg för träbyggandet Siffror, hårdfakta gällande träbyggandet efterlyses Konkreta definitioner och siffror gällande hållbarhet efterlyses Arkitekters deltagande och arkitekturfrågors betonande genom hela byggprocessen till färdig byggnad är av avgörande betydelse

5 De efterföljande diskussionerna fördes i grupper med utgångspunkt i ett stort antal frågor som delades ut till respektive grupps på förhand utsedda gruppledare. Gruppindelningen var delvis styrd mot en huvudsaklig tonvikt på en viss aktörskategori, såsom exv. politiker, arkitekter, industrifolk etc. och grupperna valde fritt frågor för diskussion. Gruppen som undertecknad deltog i följer nedan: Greger Lindgren, Martinson KB (gruppledare) Rolf Andersson, projektledare för Trästad 2012 i Skellefteå Frida Gammelgård, examensarbetare vid Umeå Arkitekthögskola Marcus Abrahamsson, examensarbetare vid Chalmers Arkitektur Per Bergkvist, Skogsindustrierna Christer Jonsson, Länsstyrelsen Umeå Andreas Falk, KTH Frågor som diskuterades av gruppen ovan var: Vilken roll spelar arkitekttävlingar för att stimulera arkitektur och trä som byggmaterial på europanivå. Hur kan arkitektonisk kvalitet, användandet av byggsystem och ekonomi förenas? Integrerad design, alltså att arkitekter, ingenjörer och specialister arbetar som ett team från första början, är en nyckelmetod för att höja arkitektonisk och byggnadsteknisk kvalitet. Hur kan detta befrämjas i Sverige? Varför är byggnader i Sverige så väsentligt mycket dyrare I jämförelse med i andra länder? Vilka är och var finns möjligheterna och begränsningarna för hybridlösningar mellan betong och trä som byggnadsmaterial? Efter avslutade gruppdiskussioner bildade gruppledarna en panel där de var och en presenterade en sammanfattning från respektive grupp. Deltog och sammanfattade gjorde Andreas Falk Brandbergen, 26 november 2012