MINNESANTECKNINGAR MATERIALINITIATIVET. Möte om Samverkanskonstruktioner 10 januari 2013 Kobolde & Partners AB, Ringvägen 100, mötesrum Spiran

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "MINNESANTECKNINGAR MATERIALINITIATIVET. Möte om Samverkanskonstruktioner 10 januari 2013 Kobolde & Partners AB, Ringvägen 100, mötesrum Spiran"

Marianne Dahlberg
för 5 år sedan
Visningar:

MINNESANTECKNINGAR MATERIALINITIATIVET Möte om Samverkanskonstruktioner 10 januari 2013 Kobolde & Partners AB, Ringvägen 100, mötesrum Spiran Deltagare: Christofer Leygraf (CL), KTH Eva Färnstrand

1 MINNESANTECKNINGAR MATERIALINITIATIVET Möte om Samverkanskonstruktioner 10 januari 2013 Kobolde & Partners AB, Ringvägen 100, mötesrum Spiran Deltagare: Christofer Leygraf (CL), KTH Eva Färnstrand (EF), Färnstrand project AB Eva Pétursson (EP), SSAB Gert Nilsson (GN), Jernkontoret Göran Bengtsson (GB), Stora Enso Johan Silfwerbrand (JS), KTH och CIB Kjell Nilvér (KN), KTH (Byggvetenskap) Magnus Burman (MB), KTH (Farkost & Flyg) Malin Löfsjögård (ML), Svensk betong Per-Erik Eriksson (PE), SP Trä Tomas Alsmarker (TA), Tyréns Tom Lindström (TL), KTH (Hållf.) och Innventia Nippe Hylander (NH), ÅF Micael Stehr (MS), KTH (Hållf.) Andreas Falk (AF), KTH Rutger Gyllenram (RG), ordf. SIS TK209 Hållbart byggande 1 (5)

2 Diskussionsunderlag (in)för mötet Kan vi (utskickat av RG före mötet): Halvera materialmängder med smartare konstruktion och höghållfasta material för att minska initial miljöpåverkan från materialproduktion? Öka byggnadsverkens robusthet med smartare konstruktion och kombination av material för att minska löpande miljöpåverkan från materialproduktion? Öka byggnadsverkens flexibilitet (livslängd/ekonomiskt värde) för att minska löpande miljöpåverkan från materialproduktion? Uppfylla EUs krav på materialåtervinning från EOL byggnadsverk för att minska initial miljöpåverkan från materialproduktion (SIC)? Skapa värden för byggherrar och brukare så att ökade materialkostnader kan försvaras och minskad miljöpåverkan kan betalas? Utdelad sammanställning från TL på mötet: Samhället ställer nya krav på resurssnålhet i hela byggprocessen från vaggan till graven (CEN TC 350) Hittills har utvecklingen främst berört de enskilda materialslagen (stål, betong, trä osv) Vår tanke: Finns det intressanta synergieffekter om man kombinerar olika material? Finns det intresse att utveckla dessa synergieffekter? Genom fact-finding vill vi ta reda på vad som görs på området: Vilka aktiviteter finns redan på området i landet? Vad görs i världen vilka institutioner är ledande? Vilka tankefigurer/idéer diskuteras kring området? Vilka problem är det som vi ska lösa? Vilka problem är forskningsbara? (Vikten av vetenskaplighet!) Vilken typ av kompetens behövs? Vilka grundvetenskapliga discipliner är viktiga? Hur ser KTH:s kompetensprofil ut jämfört med behovet? Under resans gång kommer en rad andra frågor att dyka upp: Vilka restriktioner bör göras definitioner och avgränsningar? Fokus på vad? Nybyggande/renovering/boende/kontor Allmänna synpunkter att ta hänsyn till... 2 (5)

3 Genomgång av agendan: I RG introducerar mötet II III IV V VI VII VIII IX X XI TL introducerar projektidén, bakgrund och dagsstatus Lokalisering till Stockholm-KTH Campus Målsättning med projektbeskrivning, resursallokering och tidplan: Strategin skall i stora drag vara klar vid halvårsskiftet Presentation av deltagarna TL introducerar diskussionsunderlaget och centrala frågeställningar Vad bör vi INTE ägna projektet åt? Vad är MEST INTRESSANT att göra? Vad måste BELYSAS mer? RG om förändringstryck och grunderna för hållbart byggande Introducerar figuren som illustrerar hur halvering av använda resurser kan uppnås genom: 1. halvering av energimängd per kg material 2. halvering av materialmängd per funktionell enhet 3. halvering av antalet funktionella enheter per capita TA om materialkombinationer och utveckling av ingenjörskonsten Ingenjörens konst = Funktion + Ekologi + Skönhet + Teknik Vision om fler material med fler än en funktion KN om Byggvetenskaps verksamhet och kompetenser Materialminimering inte alltid fördel Fördel ur återvinningssynpunkt att sträva efter rena material och demonterbara komponenter MB om Farkost & Flyg, Lättviktskonstruktioner Strategisk Forsknings- och Innovationsagenda för lättvikt exempel på lättviktskonstruktioner och sandwichkompositer AF om materialkombinationer Kombinerade material och hybrider på komponentnivå Drivkrafter för materialkombinationer: konstruktivt resp. byggregler Konstruktiv samverkan och arkitektoniska synergieffekter JS om betong i byggandet Betong i CO 2 -perspektiv Modifiering av egenskaper genom tillsatser Potential till större egenskapsvariation hos utbudet av betongprodukter EP om stål i byggandet Egenskaper hos och användning av stål med olika hållfasthetsklasser Energiaspekter av stålframställning och produktion av höghållfasta produkter 3 (5)

4 XII Open floor Vad skall vi INTE göra? Ägna projektet åt standardisering eller begreppsdefinitioner Skapa konkurrenssituationer Fastna i att tänka kring dagens befintliga byggmaterial och deras egenskaper (fokusera istället på nya egenskaper och/eller egenskapskombinationer och se hur dessa kan åstadkommas) Gräva där vi står Ägna projektet åt annat än hus Ägna projektet åt tjänster och tjänsteutbud Begränsa oss till EN miljöpåverkansfaktor (hållbarhet handlar inte bara om CO 2!) Vad SKALL vi göra? Definiera vad ett hybridmaterial är Fokusera på industriellt byggande Initialt fokusera på funktion, inte på produkt Maximera integrationen av olika material och riva murar mellan aktörer Ta hus och/eller kvarter som utgångspunkt i analysen av hur det ekologiska fotavtrycket kan halveras vilka är behoven och kraven och vilka material kan tillgodose dessa? Analysera befintliga byggnadsmaterial utifrån funktionsaspekter och utvecklingspotentialen i dessa hur kan utnyttjandet av befintliga byggnadsmaterial utvecklas? Ta fram kravbilden för byggnadsmaterial brukarens krav, livslängd, materialkvalitet, klimateffekter Ta reda på byggindustrins krav samt motsvarande i föreskrivande led Samarbeta på KTH över disciplingränserna definiera uppgiften så att olika institutioner/skolor kan samverka Utnyttja någon form av demonstrator för implementering och för att inspirera Bestämma vilken/vilka demonstrator/-er vi skall arbeta med Ta reda på hur andra discipliner/industrier/marknader har hanterat liknande situationer Ställa upp ett antal styrda scenarier Diskutera nya byggsystem och plattformar, hybridsystem för minskad materialåtgång och slitage samt ökad robusthet och återvinningsgrad med kommersiell framgång Besöka ILEK (Institut für Leicht Element Konstruktion, Universität Stuttgart) Vad måste BELYSAS? Kravbilden! Hur vi ska förhålla oss till dagens styrande byggregler Potentialen med olika material Möjligheter med materialkombinationer vilken utmaning adresserar vi? Goda karameller, synergier, problem klargörande av potentiella fördelar med materialkombinationer, olika parters vinster i sammanhanget samt stötestenar Vem som kommer att välja materialen/produkterna och varför Egenskaper som krävs Installationernas roll och funktion i en utvecklad byggprocess och i utvecklade byggsystem 4 (5)

5 Allmän (projektorganisatorisk) summering Var och en måste själv bestämma sig för (och anmäla) om man vill vara en drivande kraft i detta projekt eller enbart tillhöra någon form av referensgrupp Den som har ytterligare förslag till goda krafter, kan lämna personkoordinater till MS Bestäm organisationsform; vem åker vart i världen för att studera bra exempel? Färdigställ en projektplan till Rektor Tidplan Projektplan till Rektor (jan/feb) innehållandes bl.a. en fas med fact-finding under 2013 Nytt (nästa) möte (mars/april 2013) Delrapport från projektet (oktober 2013) Slutrapport från fasen fact-finding före årsskiftet 2013/2014 Vid tangenterna Andreas Falk 5 (5)