Midgårdsskolans likabehandlingsplan. Reviderad februari 2016

Transkript

1 Midgårdsskolans likabehandlingsplan Reviderad februari 2016

2 Årshjul och arbetsgång... 3 Midgårdsskolans Vision... 3 Handlingsplan om en elev har blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling... 4 Noll tolerans mot trakaserier och kränkande behandling... 4 Kartläggning, analys och utvärdering... 5 Elevenkät en viktig del i Kartläggning och stöd inför analys... 5 Områden som berörs i kartläggningen... 5 BRUK kan användas som metod i det systematiska kvalitetsarbetet... 5 Programövergripande främjande och förebyggande aktiviteter... 5 Elevkåren; aktiviteter för elever... 5 Skol-if: aktiviteter för elever... 6 Skolsköterska: Elevhälsosamtal i åk Elevhälsan: Temadagar: Relationer och sexualitet... 6 Historielärare: Temadag: om Förintelsen... 6 Samhällskunskapslärare: Temadag: Midgård en skola för alla... 6 Gemensamma främjande och förebyggande aktiviteter i alla program... 7 Klassråd: Forum där trygghet och trivsel diskuteras... 7 Programelevråd med rektor, elever och lärare: Forum för att skapa inflytande och delaktighet... 7 Mentor åk 1: Introduktionssamtal med nya elever... 7 Ordningsregler... 7 Mentor: utvecklingssamtal - om trivsel och hälsa... 7 Arbetslagsmöte med rektor och elevhälsa: Forum för att tidigt identifiera elever i behov av stöd... 8 Föräldramöte åk 1: Forum för tidig kontakt med hemmen vid signaler om t ex vantrivsel, ohälsa etc Lärare och ämneslag: normkritiskt förhållningssätt till läromedel och kursinnehåll... 8 Arbetslag: grupparbeten och redovisningar och genomgångar... 8 Mentorer/Arbetslag: Diskussioner kring begreppen kränkning och diskriminering... 9 Arbetslag: Gruppstärkande aktiviteter... 9 Definitioner av begrepp Länkar för mer information Bilaga: Programmens mall till likabehandlingsplan X-programmets likabehandlingsplan läsåret X/X... 12

3 Midgårdsskolans likabehandlingsplan Midgårdskolan övergripande likabehandlingsplan presenteras i denna plan. Varje program har en egen programspecifik likabehandlingsplan som tar upp egna planerade aktiviteter. ÅRSHJUL OCH ARBETSGÅNG För att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling tas eleväreden upp när arbetslagen träffas varje vecka, dessutom tillsammans med elevhälsan var tredje vecka. Vid höst- och vårterminens utvecklingssamtal ställs frågan hur eleven trivs i skolan, om de har kompisar i skolan eller känner ett utanförskap. Elever svarar på en elevenkät varje vår som blir ett underlag för att kartlägga risker. Programmen (arbetslagen) följer upp och analyserar resultatet tillsammans med eleverna. De utvärderar även skolans och programmets egna likabehandlingsplaner och föreslår nya insatser/aktiviteter till skolans likabehandlingsplan för nästa läsår. Under höstterminen fram till vecka 45 revideras planerna i samråd med eleverna. Rektor fastslår sedan programmens planer efter samråd i programelevrådet och skolans ledningsgrupp skolans plan efter samråd med skolans elevråd och elevhälsa. MIDGÅRDSSKOLANS VISION Midgårdsskolan är en skola som bryr sig, där vi ser varandra och tar ansvar för alla ska må bra. Eleverna ska uppleva att de får vara som de är och brinna för det de gör och låta andra vara det i gengäld. Vi utgår ifrån människors lika värde i vårt arbete och vi vill att atmosfären på skolan ska vara öppen och tillåta att vi är olika. Alla har rätt att få vara sig själva i en miljö som präglas av goda bemötanden och gemenskap. Vår skola ska vara en trygg arbetsplats där alla får vara delaktiga. Var och en som arbetar eller studerar vid Midgårdsskolan har ansvar för att främja likabehandling och motverka alla former av kränkande behandling.

4 HANDLINGSPLAN OM EN ELEV HAR BLIVIT UTSATT FÖR DISKRIMINERING ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING NOLL TOLERANS MOT TRAKASERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Om du som elev har blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling vill vi att du tar kontakt med din mentor eller någon annan på skolan som du har förtroende för. Alla anställda på skolan är skyldiga att följa upp problemet. Det är den utsatta eleven som avgör om hon/han blivit utsatt för trakasserier eller kränkande handling. Vem eleven än kontaktar, har hon/han alltid rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Rektor har det yttersta ansvararet för att en situation omgående utreds och åtgärdas samt dokumenterats. Rektor kan arbetsfördela utredningen och åtgärdsprogram samt dokumentation till kurator eller mentor. 1. Den som upptäcker diskriminering eller kränkning informerar berörd mentor och/eller kurator. 2. Mentor eller kurator meddelar rektor. 3. Mentor och kurator samlar information om händelsen. Mentor dokumenterar. 4. Rektor anmäler till huvudmannen. 5. Mentor samordnar samtal mellan utsatt elev, mentor och kurator. 6. Rektor bedömer vilka åtgärder som ska vidtas och vilka som fortsätter utredningen. Resurspersoner är mentor och elevstödsteam. 7. Samtal med den som misstänks ha utsatt elev för kränkande behandling. 8. Vårdnadshavare till de inblandade informeras. Om kränkningar/trakasserier konstateras ska följande åtgärder genomföras. 1. Anmälan till huvudmannen. 2. Åtgärdsprogram skapas. 3. Uppföljning sker med den utsatte och den utsättande antingen var för sig eller tillsammans inom två veckor. 4. Om elev/elever inte följer överenskommelse som träffats kan åtgärder som skriftlig varning, avstängning (under högst två veckor) och i sista hand förvisning från skolan (högst tre terminer) bli aktuellt (Gymnasieförordningen 6 kap ). 5. Rektor bedömer tillsammans med berörd personal om anmälan behöver göras till polis, socialtjänst eller arbetsmiljöverket.

5 KARTLÄGGNING, ANALYS OCH UTVÄRDERING ELEVENKÄT EN VIKTIG DEL I KARTLÄGGNING OCH STÖD INFÖR ANALYS Arbetslagen diskuterar kontinuerligt frågor som uppkommer kring trygghet och trivsel i klasserna utifrån det som framkommit under utvecklingssamtal, hälsosamtal, klassråd, elevenkät eller vid andra tillfällen och återkopplar, när så behövs, till elevvårdsteam. Elevhälsan diskuterar kontinuerligt frågor som rör trygghet och trivsel i klasser och för individer och återkopplar, när så behövs, till arbetslagen. Under vårterminen genomförs en elevenkät där frågor om likabehandling, trivsel och hälsa tas upp. Resultatet av elevenkäten diskuteras i klasserna och synpunkter från diskussionerna förs vidare till arbetslagen och rektor av mentorer. Arbetslagen ansvarar för att sammanställa resultaten och gör en analys av enkätsvaren som ligger till underlag för nästa läsårs revidering av likabehandlingsplanen. Sammanställning skickas till rektor. OMRÅDEN SOM BERÖRS I KARTLÄGGNINGEN Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. BRUK KAN ANVÄNDAS SOM METOD I DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET Arbetet med likabehandlingsplanen utvärderas i slutet av läsåret som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvärdering kan t ex ske med stöd av Skolverkets självskattningsverktyg BRUK område 3: Normer, värden och inflytande. Självskattningen ger insikt om vilken grad av måluppfyllelse och vilka kvaliteter verksamheterna har i förhållande till de nationella styrdokumenten. BRUK kan ses som ett utvecklingsverktyg och som ett stöd i ett kollegialt lärande för att synliggöra processer och kvalitet. Den gemensamma diskussionen och analysen är många gånger viktigare än resultatet av skattningen. BRUK ger möjlighet att jämföra egna resultat över tid för att få syn på utvecklingen och utvecklingsområden. PROGRAMÖVERGRIPANDE FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE AKTIVITETER Midgårdsskolan jobbar för att främja likabehandling med följande aktiviteter under läsåret ELEVKÅREN; AKTIVITETER FÖR ELEVER Mål och uppföljning: Förebygga otrivsel och skapa delaktighet och sammanhållning. Aktivitet: Elevkåren ansvarar för inspark av nya elever i åk 1, aktiviteter för elever som kommer långt utanför kommunens gränser samt andra sociala aktiviteter.

6 Motivera åtgärd: Det är viktigt att nya elever känner sig välkomna av elever som redan går på skolan. Motverka avhopp bland elever som kommer från andra kommuner. Ansvarig & slutdatum: Rektorerna ansvar för att utvärdera detta arbete och ha en dialog med skolans elevkår efter genomförda aktiviteter. SKOL-IF: AKTIVITETER FÖR ELEVER Mål och uppföljning: Förebygga otrivsel och skapa delaktighet och sammanhållning. Aktivitet: Insparkbowling, Julgård på Midgård samt fotbollstuneringen Slaget om Midgård. Motivera åtgärd: Det är viktigt att elever känner trivsel och på ett naturligt sätt kan träffa andra elever utanför sin egen klass. Ansvarig & slutdatum: Rektorerna ansvar för att utvärdera detta arbete och ha en dialog med skolans Skol-if efter genomförda aktiviteter. SKOLSKÖTERSKA: ELEVHÄLSOSAMTAL I ÅK 1 Mål och uppföljning: Samma faktorer som främjar hälsa främjar även lärande. En god atmosfär i skolan, där eleven kan känna sig trygg och må bra, leder till en kreativ lärande miljö. Aktivitet: Hälsosamtal med alla elever i åk 1 någon gång under läsåret. Motivera åtgärd: Hälsosamtal är en viktig del att få en helhetsbild av våra nya elevers hälsa eftersom det påverkar skolarbetet. Ansvarig & slutdatum: Skolsköterskorna ansvarar för att ha en dialog med rektorer och arbetslag vid behov. ELEVHÄLSAN: TEMADAGAR: RELATIONER OCH SEXUALITET Områden som berörs av insatsen: Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Aktivitet: Temahalvdagar med extern föreläsare för tvåor och treor samt föreställning för ettor under höstterminen. Ansvarig & slutdatum: Elevhälsan ansvarar för planering och uppföljning vid läsårets slut. HISTORIELÄRARE: TEMADAG: OM FÖRINTELSEN Områden som berörs av insatsen: Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning. Mål och uppföljning: Eleverna ska få kännedom om förintelsen. Detta för att toleransen mot olika etniska och religiösa grupper ska öka. Aktivitet: Föreläsning i storgrupper samt uppföljning på historielektioner. Ansvarig & slutdatum: Historielärare med uppföljning vid läsårsslut. SAMHÄLLSKUNSKAPSLÄRARE: TEMADAG: MIDGÅRD EN SKOLA FÖR ALLA Mål och uppföljning: Att få ett öppnare diskussionsklimat och större acceptans för varandras tankar och åsikter. Uppföljning i elevenkäten. Aktivitet: Temadag med klassdiskussioner om åsiktsfrihet och diskussionsetik. Motivera åtgärd: Dagen är tänkt att bidra till ett öppnare och mer tillåtande diskussionsklimat. Ansvarig & slutdatum: Samhällskunskapslärare med utvärdering vis läsårsslut. 6

7 GEMENSAMMA FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE AKTIVITETER I ALLA PROGRAM KLASSRÅD: FORUM DÄR TRYGGHET OCH TRIVSEL DISKUTERAS Mål och uppföljning: Klassrådstid är elevernas forum där de tillsammans med mentorer bland annat kan ta upp frågor kring trygghet och trivsel. Aktivitet: Klassrådstid för dialog om trygghet och trivsel mellan elever och mentorer. Motivera åtgärd: Klassråd är ett viktigt forum för elever att samtala om deras psykosociala arbetsmiljö. Ansvarig & slutdatum: Elever och deras mentorer ansvarar för att följa upp detta arbete innan läsårets slut. PROGRAMELEVRÅD MED REKTOR, ELEVER OCH LÄRARE: FORUM FÖR ATT SKAPA INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET Mål och uppföljning: Skapa inflytande och en bra psykosocial arbetsmiljö Aktivitet: Regelbundna träffar mellan elever, lärare och rektor för samtal om vad som kan göras för att utbildningen ska bli bättre för eleverna. Motivera åtgärd: Samtal mellan elever och rektor är viktigt för att tillsammans skapa en bra skolmiljö. Ansvarig & slutdatum: Rektor ansvarar för uppföljning och utvärdering av råden vid sista programelevråd för läsåret. MENTOR ÅK 1: INTRODUKTIONSSAMTAL MED NYA ELEVER Mål och uppföljning: Att tidigt identifiera elever som har tidigare erfarenheter av utsatthet och utanförskap samt att tidigt skapa en god kontakt mellan elev och mentorer. Aktivitet: Mentorer i åk 1 pratar individuellt med alla sina elever vid skolstart. Motivera åtgärd: En tidig kontakt mellan mentorer och elev möjliggör tidiga stödinsatser innan det är för sent. Ansvarig & slutdatum: Mentorer i åk 1 ansvarar för att dessa samtal genomförs innan höstlovet vecka 44. ORDNINGSREGLER Mål och uppföljning: Arbetslagen för varje program ansvarar för att tillsammans med elever ta fram ordningsregler för programmet för att skapa trygghet och trivsel. Aktivitet: Ta fram ordningsregler. Motivera åtgärd: Skolan har som uppdrag att ta fram ordningsregler tillsammans med elever enligt skollagen. Ansvarig & slutdatum: Rektor ansvarar för att slå fast programmens ordningsregler innan höstlovet vecka 44. MENTOR: UTVECKLINGSSAMTAL - OM TRIVSEL OCH HÄLSA Mål och uppföljning: Att tidigt identifiera problem som rör diskriminering, kränkningar och utanförskap för att eleven ska kunna få det stöd som behövs. 7

8 Aktivitet: Alla mentorer tar vid utvecklingssamtalen på höst- och vårterminerna upp frågor kring trivsel och hälsa. Motivera åtgärd: Det är viktigt för skolans personal att få reda på om elever upplever sig kränkta eller inte trivs i skolan av någon annan orsak. Ansvarig & slutdatum: Mentorer. Arbetslagen utvärderar arbetet vid läsårets slut samt löpande informera rektor och elevhälsa vid behov. ARBETSLAGSMÖTE MED REKTOR OCH ELEVHÄLSA: FORUM FÖR ATT TIDIGT IDENTIFIERA ELEVER I BEHOV AV STÖD Mål och uppföljning: Forum för att fånga upp om det kan finnas kränkningar etc. Aktivitet: Elever som kan tänkas behöva stöd tas upp varje vecka på arbetslagstid. Motivera åtgärd: Arbetslaget är det viktigaste forumet för personalen att diskutera hur det går för eleverna på programmet. Ansvarig & slutdatum: Arbetslagets mentorer vid varje arbetslagsmöte med elevhälsa och rektor. Uppföljning vid läsårets slut. FÖRÄLDRAMÖTE ÅK 1: FORUM FÖR TIDIG KONTAKT MED HEMMEN VID SIGNALER OM T EX VANTRIVSEL, OHÄLSA ETC. Mål och uppföljning: Tillsammans med hemmen skapa en bra skolmiljö för eleverna och fånga upp problem och komma tillrätta med dessa. Aktivitet: Kontakt med hemmen vid eventuella problem. Föräldramöte i åk 1 vid läsårsstart. Motivera åtgärd: Att skapa en bra kontakt med hemmen ökar förutsättningar för eleverna att få en trygg skolmiljö. Ansvarig & slutdatum: Mentorer har kontakt med hemmen vid behov. LÄRARE OCH ÄMNESLAG: NORMKRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL LÄROMEDEL OCH KURSINNEHÅLL Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning: Att inkludera alla, oavsett bakgrund och identitet i den världsbild gymnasiets kurser förmedlar samt att skapa och öka medvetenheten om det inflytande normer har på våra värderingar. Uppföljning i kursutvärderingar. Aktivitet: Normkritisk revidering av kurslitteratur och kursinnehåll. Diskussioner i undervisningen kring områden i respektive kurs som berörs av normer och värderingar. Ansvarig & slutdatum: Arbetslagen ansvarar för utvärdering vid läsårets slut. ARBETSLAG: GRUPPARBETEN OCH REDOVISNINGAR OCH GENOMGÅNGAR Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning: Att alla elever ska känna sig trygga och behövda i samarbetsprojekt, i alla gruppkonstellationer och funktioner. Att alla ska våga säga vad de tycker och att allas åsikter ska respekteras. Utvärderas i kursutvärderingen. 8

9 Aktivitet: Läraren bestämmer gruppindelningar med hänsyn till speciella behov som finns. Elever och lärare diskuterar hur ett bra grupparbete ska gå till. Läraren ser till att fördela ordet så att alla får komma till tals i klassrummet. Ansvarig & slutdatum: Arbetslagens lärare ansvarar för att följa upp och utvärdera detta arbete vid läsårets slut. MENTORER/ARBETSLAG: DISKUSSIONER KRING BEGREPPEN KRÄNKNING OCH DISKRIMINERING Mål och uppföljning: Att definiera begreppen och att nå ut till alla om skolans likabehandlingsmål. Följs upp i elevenkät samt diskussion I klassråd och arbetslag. Aktivitet: Diskussioner utifrån likabehandlingsplanen på klassråd någon gång under året. Motivera åtgärd: Detta görs för att skapa en gemensam uppfattning om hur man behandlar varandra för att skapa en trygg skolmiljö samt för att gemensamt definiera vad diskriminering och kränkning innebär. Ansvarig & slutdatum: Mentorer/arbetslag och att detta följs upp och utvärderas vid läsårsslut. ARBETSLAG: GRUPPSTÄRKANDE AKTIVITETER Mål och uppföljning: Att få alla elever i Midgårdsskolan att känna sig trygga. Följs upp i elevenkäten. Aktivitet: Klassaktivitet vid behov och önskemål exempelvis: Friluftslivsdag under höstterminen för åk 1, Programdag under höst- och/eller vårterminen. Motivera åtgärd: För att motverka splittringar i och mellan klasser i programmen. Ansvarig & slutdatum: Arbetslagen planerar tillsammans med elever aktiviteter och utvärderar dessa innan läsåret är slut. 9

10 DEFINITIONER AV BEGREPP Ur Arbete mot kränkande behandling (Skolverkets Allmänna råd, Stockholm 2012) Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Det kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan till exempel uttyckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom exempelvis strukturer och arbetssätt missgynnar personer utifrån diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna som berör utbildning är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Likabehandling innebär att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan person skada eller obehag. 10

11 LÄNKAR FÖR MER INFORMATION Diskrimineringsombudsmannen: Diskrimineringslagen 2008:567: Skolverket: Skollagen 2010:800: Barnkonventionen: FN:s förklaring om mänskliga rättigheterna: Förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling: Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning om-barn_sfs / Förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan: tpub%2fws%2fskolfs%2fwpubext%2ffs%2frecord%3fk%3d

12 BILAGA: PROGRAMMENS MALL TILL LIKABEHANDLINGSPLAN X-PROGRAMMETS LIKABEHANDLINGSPLAN LÄSÅRET X/X Analys av resultat av elevenkät med identifierade risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En beskrivning vad elever och mentorer ser i resultatet av enkäten Utvärdering av skolans och programmets likabehandlingsplaner med synpunkter på genomförda aktiviteter. Vad tycker elever om genomförda insatser/aktiviteter. Förslag till nya insatser/aktiviteter både för skolan och för programmet med uppföljningsbara mål Vilka förslag till nya insatser/aktiviteter lyfter eleverna fram. Programmet egna mål och insatser/aktiviteter Nya mål och insatser/aktiviteter som programmet ska jobba med. 12