Bilaga 4 - Organisation räddningstjänst Varning och alarmering Hamnar

Transkript

1 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Bilaga 4 - Organisation räddningstjänst Varning och alarmering Hamnar Handlingsprogram MR Upprättad av: Tomas Öhrn. Denna bilaga syftar till att beskriva hur Medelpads Räddningstjänstförbund (MRF) bedriver sin skadeavhjälpande verksamhet Innehållsförteckning 1. Räddningstjänst och MRF:s uppdrag Brandstationer, beredskapsstyrkor, ledningsroller i beredskap Kvantitativ förmåga Kvalitativ förmåga Ledning av räddningsinsatser Resursuppbyggnad och uthållighet Beredskap Samverkan Räddningstjänst under höjd beredskap Alarmering Varning och information till allmänheten Hamnar Räddningstjänst och MRF:s uppdrag Begreppet räddningstjänst omfattar de räddningsinsatser som staten eller kommunen skall ansvara för vid olyckor eller överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Räddningstjänst föreligger endast då det är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. MRF:s uppdrag är att, vid kommunal räddningstjänst i medlemskommunerna, genomföra effektiva räddningsinsatser som påbörjas inom godtagbar tid. Den förmåga MRF har att utföra räddningsinsatser grundar sig på den personella beredskapen och dess kompetens, beredskapens geografiska spridning, samt de fordon och den materiel personalen förfogar över. Därutöver är en förutsättning för att kunna genomföra effektiva brandsläckningsinsatser att kommunerna i samråd med MRF anskaffar och tillhandahåller erforderliga system för brandvattenförsörjning. 1

2 2. Brandstationer, beredskapsstyrkor, ledningsroller i beredskap Räddningstjänstförbundets operativa organisation beskrivs i figur 1. RÄDDNINGSCHEF I BEREDSKAP (RCB) 90 sek kvittenstid och 90 min inställelsetid till SOS SUNDSVALL Vardag Natt & dag helg 7 BmH 6 BmH 90 sek 90 sek SOL/INRE LEDNINGSSTAB SOS / RC IB 90 sek på SOL * Stab YTTRE LEDNINGS STAB IL jour 90 sek * Info bef + LOP TIMRÅ 4 BmH 90 sek Förklaringar till skissen SOL Samband- och ledningscentral RC Räddningscentral IB Inre befäl IL Insatsledare Styrkeledare Info bef Informationsbefäl LOP Ledningsoperatör BmH Brandman heltid BmD Brandman deltid NJU- RUNDA ALNÖ 2 BmD MAT- FORS 2 BmD 5min STÖDE 5min LIDEN SÖR- ÅKER NOBEL 2 BmD ÅNGE FRÄN- STA Figur 1. Beskrivning av räddningstjänstförbundets operativa organisation Tidsangivelserna är maxtider från larm till att utryckning sker respektive till inställelse i ledningsfunktion. Räddningsstyrkan vid Akzo Nobel är genom avtal knuten till MRF. RCB funktionen är gemensam med Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen. * = Funktion där personalen inte finns i beredskap. 3. Kvantitativ förmåga Räddningsstyrkornas förmåga att genomföra insatser beskrivs kvantitativt i hur snabbt olika s.k. taktiska enheter kan vara på skadeplatsen, se tabell 1 och tabell 2. 2

3 Tabell 1. Definitioner till förkortningar. Förkortning för enheten Taktisk enhet bestående av fordon och personal sl/rä Släck-/räddningsenhet som består av släck-/räddningsfordon och + chaufför + rökdykarledare + 2 rökdykare mindre enh eller förstärkn Enhet som består av släck-/räddningsfordon med 1-3 brandmän samt normalt också befäl tank Tankenhet som består av tankfordon och 1-2 brandmän höjd Höjdenhet som består av höjdfordon och 1-2 brandmän kem Släck-/räddningsenhet som består av fordon och + chaufför + kemdykarledare + 2 kemdykare spec Specialenhet t ex terräng-, båt- eller containerenhet som består av specialfordon och 1-2 brandmän ledning Ledningsenhet som består av ledningsbefäl (IL) med ledningsfordon Tabell 2. Tid tills räddningstjänsten kan genomföra vissa typer av förstahandsinsatser i olika tätorter där MRF idag har brandstationer. Räddningsinsats Taktiska enheter som larmas direkt enligt larmplan Räddningsstyrkans förmåga ett genomföra uppgiften. E = enskilt F = efter förstärkning Insatstider för uppdraget i tätorten Sundvall Timrå Alnö Matfors Njurunda Nobel Stöde Liden Söråker Ånge Fränsta Livräddning/brandsläckning första insats med rökdykning 1 sl/rä Livräddning/brandsläckning mer omfattande insats 2 sl/rä 1 förstärkn F 30 F 35 Livräddning/brandsläckning via höjdfordon 1 höjd F 30 Livräddning/brandsläckning via utskjutsstege 1 mindre enh Utvändig släckning alt. begränsning från marknivå Större insats vid utsläpp av farliga ämnen t.ex. kondenserad giftig gas Losstagning/livräddning vid trafikolycka med max 2 skadade Losstagning/livräddning vid trafikolycka med fler än 2 skadade Drunkningolycka 1 mindre enh 2 sl/rä 1 kem 1 förstärkn 1 sl/rä 2 sl/rä F 30 F 35 Insats med behov av förstärkt ledning 1 mindre enh 1 ledning F 30 F 75 F 60 3

4 4. Kvalitativ förmåga Den kvalitativa förmågan beskrivs i form av målplaner på organisations-, grupp- och individnivå för de olika insatsområdena. Utbildnings- och övningsverksamheten anpassas efter effektmålen och målplanerna. Inriktningen på övningarna skall även styras av kommunernas riskbild, individuella behov och de formella krav som finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Övningarnas genomförande och deltagande personal skall dokumenteras och övningsverksamheten skall kontinuerligt följas upp. Anskaffningen av ny materiel skall följa effektmålen, behov av teknisk utveckling och ersättningsbehov av försliten materiel. 5. Ledning av räddningsinsatser I särskilda meddelanden som utges av räddningsavdelningen beskrivs rutiner och regler för hur ledningen av MRF:s räddningstjänstinsatser skall bedrivas. Exempel på detta är meddelanden som berör räddningsledarrollen, dokumentation av ingrepp i annans rätt och avslutande av räddningsinsats, standardrutiner, beredskap under pågående insats, samband, arbetsmiljöansvar, tillämpningen av avtal som MRF träffat. Ledningsarbetet måste utföras av flera aktörer som arbetar i olika tidsskalor och deras arbeten måste koordineras. För att åstadkomma effektivitet i ledningsarbetet krävs att samtliga aktörer, fortsättningsvis kallade roller, är medvetna om sin rolls arbetsinnehåll samt helheten i ledningsstrukturen. Rollerna delas upp i beredskapsroller (roller i beredskapsorganisationen, se tabell 3) och ledningsroller (ledningsroller vid räddningstjänstinsatser t ex räddningsledare, skadeplatschef, räddningschef, stabschef, se figur 2). För de olika rollerna finns rollbeskrivningar som förtydligar de olika rollernas uppgifter. För vissa roller i räddningsledningen finns härutöver instruktioner som stöd för arbetet vid insatserna. Tabell 3. Lägsta behörighet för beredskapsroller. Beredskapsroll RCB IL IB heltid deltid Lägsta kompetens (el. motsvarande) Brandingenjör Räddningsledning B (el. motsvarande) Räddningsledare B (el. motsvarande) Räddningsledare A (el. motsvarande) Räddningsledare A (el. motsvarande) Inre ledning I SOS-centralen Inre befäl och SOL assistent Utökad räddningsstab i RC:n med räddningschef, stabschef, infoansvarig, Skadeplatschef Yttre ledning På skadeplats RL, informationsbefäl, lop samverkans- samordningsansvarig m.fl. organisationer 3 Figur 2. Ledningsstruktur med exempel på olika ledningsroller i yttre och inre ledning. Sektorchef

5 6. Resursuppbyggnad och uthållighet Resursuppbyggnad sker initialt enligt larmplanerna och därefter på order från inre befäl eller räddningsledare. Exempelvis kan ur beredskapsorganisationen en insatsstyrka på 34 man, fördelat på 4 släck-/räddningsenheter, 4 förstärkningsenheter, 2 höjdenheter och en ledningsenhet, inom 30 min efter larm finnas på plats på de större riskobjekten inom Sundsvalls och Timrå tätorter. Ånge tätort nås av samma resurser inom min efter larm. Om de egna resurserna inte räcker till, sker resursanskaffning genom samverkan med andra räddningstjänster och organisationer. Uthållighet tillskapas genom god framförhållning i stabsarbetet. Normalt sköts detta av inre befälet eller vid större insatser, av särskild beredskapsroll i staben (service). 7. Beredskap Den normala beredskapen för räddningsinsatser framgår av organisationsbeskrivningen i ovan avsnitt. Avsteg härifrån görs under pågående räddningsinsats/-er eller övnings- och utbildningsverksamhet. Rutinmässiga avsteg regleras i särskilt meddelande. Avstegen är indelade i olika grundnivåer och maxtider under vilken beredskapssänkningen kan accepteras. Räddningschef i beredskap beslutar om läget föranleder förändringar i dessa rutiner. 8. Samverkan Inom det skadeavhjälpande området har MRF ett stort antal samverkansavtal. Dessa reglerar bland annat hur utalarmering skall ske samt hur samarbetet med närliggande kommuner ska fungera. En detaljerad lista över befintliga avtal kan rekvireras av MRF. 9. Räddningstjänst under höjd beredskap MRF:s organisation för räddningstjänst under höjd beredskap bygger på en förstärkning av den fredstida organisationen. Lednings- räddnings-, förvaltnings- och skadeförebyggande organisationer skall utnyttjas med så små förändringar som möjligt. En effektiv räddningstjänst i fred är grunden för en väl fungerande räddningstjänst vid höjd beredskap. Under en anpassningsperiod inför ett hotande krigsläge förstärks räddningstjänstens organisation med civilpliktiga och andra samverkande resurser med nödvändiga kompetenser. Under denna period sker även utbildning, övning och andra nödvändiga förberedelser. Anpassningsperioden anses vara längre än tio år. Målen för räddningstjänsten i fred gäller även under höjd beredskap. Dock kommer under höjd beredskap fokus vara mera kortsiktigt inriktat på skadeavhjälpande verksamhet istället för förebyggande sådan. 5

6 10. Alarmering Räddningstjänstens larmcentral är SOS ALARM i Sundsvall. SOS ALARM kan alltid nå räddningstjänsten på oberoende larmvägar via radio, direkt till personsökare eller över ordinarie telefonförbindelser. För att säkerställa kommuninnevånarnas möjligheter att larma räddningstjänsten i samband med olyckshändelser under telefonbortfall finns särskilda rutiner t.ex. kan brandfordon placeras ut på centrala platser. 11. Varning och information till allmänheten Kommuninnevånare skall kunna varnas och informeras vid allvarligare olyckshändelser. Exempel på tänkbara händelser som kan föranleda ett snabbt behov av varning och information är olje- och kemikalieutsläpp som påverkar vattentäkter, utsläpp av giftiga och/eller brandfarliga gaser, stor explosionsrisk eller en omfattande brand som producerar stora mängder giftig eller irriterande brandrök. Vid beslut om att allmänheten skall varnas med anledning av omedelbar eller snart förestående fara, skall VM-signalen Viktigt meddelande utnyttjas. VM-signalen består av upprepade 7 sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders paus mellan, se figur 3. 7 sek 14 sek paus -- 7 sek 14 sek paus -- 7 sek 14 sek paus Figur 3. Schematisk bild över VM-signalen. Signalen utlöses från sambands- och ledningscentralen SOL, vilken är samlokaliserad med SOS-centralen. När signalen ges skall allmänheten bege sig inomhus, stänga fönster dörrar och ventiler samt lyssna på riks- eller lokalradion. Utlöses VM-signalen skall den direkt åtföljas av VMA Viktigt meddelande till Allmänheten i radio och TV med aktuell information, råd och anvisningar till allmänheten. För att detta radiomeddelande snabbt och korrekt skall kunna ges, skall förtryckta meddelanden finnas. VMA kan även nyttjas för viktiga meddelanden eller information som inte innebär omedelbar eller snart förestående fara. Förberedande information delges kommuninnevånarna regelbundet via räddningstjänstens hemsida Räddningstjänsten ansvarar för underhåll av varningssystemet för VM-signalen via tyfon. 12. Hamnar Staten ansvarar inom Sveriges sjöterritorium och Sveriges ekonomiska zon via Sjöfartsverket för Sjöräddningstjänst och via Kustbevakningen för miljöräddningstjänst till sjöss. I övriga insjöar, vattendrag, kanaler och hamnar inom medlemskommunerna har MRF motsvarande ansvar. Nedan visas (figur 1-5) de hamnar där MRF har ansvar. 6

7 Figur 4. Galtströms hamnområde. Figur 5. Stockvik Svartviksfjärden hamnområden. 7

8 Figur 6. Sundsvall och Tunadals hamnområden. Figur 7. Östrand, Wifstavarv och Söråkers hamnområden. 8

9 Figur 8. Lörans hamn med hamnområde mellan kajanläggning/strand och markerad gräns. 9