Landskrona stads plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Transkript

1 Landskrona stads plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Datum: Handläggare: Lotta Vylund Vår referens: 007/

2 1. Inledning De kommuner inom vars gränser det finns sådan verksamhet som omfattas av Sevesolagens högre kravnivå ska upprätta en plan för räddningsinsatser. 1 I Landskrona stad finns det ett företag som omfattas av Sevesolagens högre kravnivå, Yara AB. Vid utarbetande av planen har kommunen samrått med Yara AB som lämnat all nödvändig information som Landskrona stad behövde för att utarbeta planen. Planen för räddningsinsatser ska förnyas vart tredje år eller när ändrade förhållande ger anledning till det 2. Minst vart tredje år övas planen 3. Mål Planen har upprättats utifrån följande mål: Avgränsa och ingripa mot olyckor så att följderna minimeras och de skador som orsakas på människor, miljö och egendom begränsas. Vidta nödvändiga åtgärder för att skydda människor och miljö från följderna av allvarliga olyckshändelser. Lämna nödvändig information till allmänheten och till berörda organ och myndigheter i området. Vidta åtgärder för att återställa och sanera miljön efter en allvarlig olyckshändelse. Yara AB Landskrona Verksamheten vid Yara AB Landskrona terminalen är belägen på fastigheten Fosfaten 12 och 13 söder om Landskronas tätort, på västra industriområdet. Terminalområdet är beläget på ett tidigare utfyllt område och upptar en areal på cirka 18 hektar stort område med en flack profil med en plushöjd på cirka 2,5 meter över havet. 1 Förordning lagen om skydd mot olyckor (2003:789) 3 kap 6 2 Förordning lagen om skydd mot olyckor (2003:789) 3 kap 6 3 SRVFS (2005:2) 17

3 Närmaste området består av annan industriell verksamhet samt byggföretaget A-trä. Avståndet från terminalområdets verksamhet till närmast belägna bostäder (norr om bangården) uppgår till cirka meter. I närområdet till industriområdet finns ingen offentlig verksamhet såsom skolor, idrottsplatser, vårdhem etcetera. Växtnäringsprodukter hanteras i princip över hela terminalområdet, produkten lossas från fartyg i bulkform vid södra hamnbassängen. Via ett antal transportband transporteras produkten till bulkmagasin. Från bulkmagasinen transporteras produkten längst upp i våghuset, här förvaras produkten i ett antal silos, dessa förser de två storsäcksanläggningarna med bulkprodukt. Den färdigsäckade produkten lagras i något av de tre lagertälten eller i ett magasin, från dessa lagerplatser lastas kundbilar via lastmaskiner. Emellanåt kan även utelagring förekomma, då täcks stuvarna med presenning. 2. Risker I anläggningen förekommer NS 27 4 och produkten användes som växtnäringsprodukt och skadar inte omgivande miljö vid användandet enligt rekommendation. Vid upphettning till över 170 grader C, sker en sönderdelning av produkten, vilket innebär att nitrösa gaser (NOx) avgår, som är mycket giftiga. Dessa skapar irritation, hosta och andnöd samt kan förorsaka lungödem. Fördröjd verkan kan vara upp till 48 timmar. Sammanfattning av de största riskscenarierna Sannolikheten för att brand ska uppstå i samband med hantering av Sevesoprodukter bedöms som låg. Den största risken för hälsa och miljö är dock brand i transportband i bulkmagasin och att transportbandet faller ner i ett av facken som är fyllt med växtnäringsprodukt. Vid en sådan oönskad händelse finns risken att produkten i något av facken hettas upp till över 170 grader C med en sönderdelning som följd. Spridningsberäkningarna visar att livshotande koncentrationer (> 100 ppm) av NOx kan uppnås inom ett avstånd av 90 meter vid en brand i 15 minuter, 150 meter vid en brand i 30 minuter och 270 meter vid en brand i en timme. Närmaste permanentboende finns cirka 600 meter från anläggningen, så dödsfall förväntas inte inträffa bland dessa. Då det är relativt långsamma förlopp bedöms att egen personal och personal i närliggande industrier hinner sätta sig i säkerhet och dödsfall bland dessa inte uppkommer.

4 Lägre, ej livshotande koncentrationer (5 10 ppm) kan uppnås inom avståndet meter vid en 15 minuters brand, meter vid en halvtimmes brand och meter vid en timmes brand. Skador på människor kan inte uteslutas i dessa scenarion. Förebyggande För att minimera risken för hälsa och miljö har företaget ett väl utbyggt system för att upptäcka risker, fel och brister. Lokalerna är försedda med automatiskt brandlarm som är kopplat till SOS, som i sin tur larmar räddningstjänst och personal från Yara. Brandlarmet servas regelbundet. Området är utrustat med utrymningslarm och förberredda återsamlingsplatser för de människor som befinner sig på området. Information om säkerhet och självskydd skickas ut regelbundet till berörd allmänhet. Varje år genomförs en övning med räddningstjänst och personal från Yara. Räddningstjänstens personal får regelbundet utbildning om vilka risker som finns och vilka åtgärder som ska vidtas vid brand. Yaras personal genomgår regelbundet brandskyddsutbildning. Regelbundna säkerhetsronder och kontroll av utrustning. Vid eventuell olycka så finns det ett antal skyddsbarriärer för att minska konsekvenserna av olyckan: Brandbekämpningsinsats av egen personal. Automatiskt brandlarm som är vidarekopplat till SOS. Internt varningssystem. Sammanräkning av personal och besökare. Ordning och reda enligt Yaras handlingsprogram. VMA, Viktigt Meddelande till Allmänheten. Invallning av släckvatten och tätning av dagvattenavlopp.

5 3. Vid en olycka Tillgängliga resurser Resurser Yara Yara har en intern katastrofledning samt en beredskapsgrupp på 12 personer med olika uppgifter. Följande utrustning finns tillgänglig på företagets brandbekämpningskärra för att kunna användas akut vid ett nödläge. Två stycken olika brandpostnycklar, 125 meter grovslang, 50 meter smalslang, två stycken spolmunstycken, fem stycken tättingar, fyra stycken gasmasker och två stycken mätpumpar med tillhörande mätrör för NOx gas. Förutom utrustningen på brandbekämpningskärran finns handbrandsläckare utplacerade på strategiska platser inom terminalområdet. Resurser räddningstjänsten Räddningsstyrkan ska, dygnet runt och året runt, bestå av minst en insatsledare, en styrkeledare och sex brandmän. Det är sedan upp till insatsledaren och styrkeledaren att fördela resurserna vid larm. Anspänningstiden är maximalt 90 sekunder. Räddningsstyrkan är dimensionerad för att klara ett larm och övriga samtida larm får lösas genom samverkan och räddningsstyrkor från andra kommuner. I och med att samtliga befäl och nästan hälften av brandmännen jobbar i kombitjänst finns det dock, nästan alltid, personal till att bemanna ytterligare en släckbil (5 personer) under kontorstid, förutom under semesterperioden (juni augusti). Detta ökar förmågan till att hantera två samtidiga larm eller snabb förstärkning till en större händelse. Enligt samverkansavtalet mellan kommunerna i Skåne NV finns det alltid en räddningschef i beredskap (RCB) tillika tjänsteman i beredskap (TIB ) som fungerar som operativ räddningschef i hela regionen. På dennes delegation arbetar en gemensam stabsbrandmästare (SBM) som är placerad i ledningscentralen på Bårslöv. Därutöver finns det också en vakthavande brandingenjör (VBI) i regionen. Dessa tre funktioner har tillsammans ett övergripande ansvar för ledning och samordning av den operativa räddningstjänsten inom kommunerna i Skåne NV. Vid större enskilda räddningsinsatser eller vid flera mindre räddningsinsatser där kommunens egna resurser inte räcker till, sker samverkan med i första hand intilliggande kommuner i Nordvästra Skåne men kan även ske med nationella resurser. I regional samverkan inom Skåne finns bland annat tillgång till: ledningsbuss miljöfordon

6 depåcontainer för rökskydd restvärdesutrustning utrustning för tunga lyft storskalig släckutrustning regional kemenhet Alarmering Vid nödläge har företaget skyldighet att varna egna anställda och andra som uppehåller sig på terminalområdet, inkluderar även hamnen om olycka eller nödläge uppstår. Vid nödläge inom terminalområdet skall företaget omedelbart larma SOS. Alarmering av kommunens räddningstjänst kan ske på två olika sätt, dels automatiskt från det installerade brandvarningssystemet eller manuell uppringning. Vid larm under normal arbetstid är den interna räddningsledningen och beredskapsgruppen på plats, beredskapsgruppen larmas och informeras om händelsen och eventuella insatser via mobiltelefon. Ansvariga för detta är den interna räddningsledningen. Vid larm under icke ordinarie arbetstid har Yara ett avtal med SOS alarm att vid ett skarpt läge skall SOS alarm ringa upp någon av personalen i den interna räddningsledningen. Därefter har den larmade i uppgift att ringa upp/in/larma övrig personal i beredskapsgruppen. Vid en nödsituation som kan leda till personskador skall terminalområdet utrymmas, ansvariga för att detta blir gjort är den interna räddningsledningen eller räddningstjänstens räddningsledare. Ett utrymningslarm är installerat och vid aktivering av utrymningslarmet skall egna anställda, entreprenörer, lastbilschaufförer och ev. besökare bege sig till den mest lämpade av de två uppsamlingsplatserna, vindriktningen är avgörande för vilken/vilka uppsamlingsplatser som skall väljas. Aktuell vindriktning kan ses på vindstruten som sitter monterad på södra gaveln av expeditionsbyggnaden. Återsamlingsplatserna är belägna dels norr om expeditionsbyggnaden och i sydvästlig riktning, vid Lumeks verkstadsbyggnad. Räddningsinsats I en nödsituation upprättas en intern katastrofledningledning, denna består av terminalchefen eller hans ställföreträdare, HESQE ansvarige samt driftledaren för UREA/vattenreningsanläggningarna. Dessa tre befattningsansvariga har rätt att starta upp interna räddningsinsatser samt att samordna dessa till dess att kommunens räddningsledning anländer,

7 som då tar över ansvaret för räddningsinsatsen, med eventuellt bistånd från Yaras beredskapspersonal. Förutom den interna räddningsledningen ingår ytterligare 12 personer i terminalens beredskapsgrupp, dessa har olika uppgifter såsom dra slang, täta dagvattenavlopp, flytta produkt med lastmaskin och så vidare. Arbetsuppgifterna är uppstyrda i beredskapsmatrisen. Beredskapsgruppen är övad i brandbekämpning, första hjälpen och hjärtlungräddning. Alla personer i beredskapsstyrkan är kontaktbara via mobiltelefon, den interna räddningsledningen styr beredskapsgruppen. Vid konstaterad brand larmas initialt vakthavande brandingenjör, insatsledare, stabsbrandmästeren, 2 släckenheter och 2 höjdenheter. Ytterligare resurser larmas i samråd med räddningsledaren och stabsbrandmästaren. Det finns förberedda kontaktvägar till expertis inom området. Det finns insatsplaner och insatskort med färdvägar, brytpunkter, släckmetoder och så vidare. Kommunens krisledningsorganisation kan etableras på brandstationen eller i stadshuset. Vid stor brandgasutveckling ska området evakueras med hjälp av det utrymningslarm som finns installerat vid terminalen. Om vindriktningen är mot stadsbebyggelse ska räddningsledaren begära VMA med meddelande att stanna inomhus samt stänga fönster, dörrar och ventilation, se mer information längre ned. Varning och information till allmänheten Under 2014 kommer en folder att skickas ut till allmänheten med information om företagets verksamhet och hur allmänheten ska agera vid en olycka. Foldern finns också att hitta på Vid en olycka kan räddningstjänstens räddningsledare använda sig av varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande Till allmänheten (VMA). VMA systemet utgörs dels av meddelande i radio och TV samt dels av utomhuslarm. Signalen i utomhuslarmet består av sju sekunders långa ljudstötar med 14 sekunders paus emellan. Detta upprepas under minst två minuter. Allmänheten uppmanas att gå inomhus, stänga alla fönster och dörrar samt ventilation och sedan lyssna på radio (SR P3/P4) eller se SVT Text tv sidan 599. Foldern ger också information om hur man märker om det finns gas (stickande lukt, sveda i ögon och näsa, hosta), hur man skyddar sig mot gasen och vad man ska göra om man känner sig påverkad.

8 Underrättelse till myndighet i annat land En eventuell olycka på anläggningen har inte bedömts kunna kräva åtgärder till skydd för befolkning eller miljö i annat land än Sverige.