Februari Hotet om Brexit överskuggar EU-samarbetet
|
|
- Berit Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Februari 2016 Hotet om Brexit överskuggar EU-samarbetet Klimatet mellan EU-länderna är för närvarande ansträngt eftersom den brittiska regeringen vid toppmötet i helgen förhandlade fram ett paket med undantag från skyldigheten att behandla EU-medborgare lika i ett antal sociala försäkringssystem. Det kan till exempel handla om barnbidrag till polska medborgare som lever och arbetar i Storbritannien men vars barn bor kvar i Polen. Detta skapar naturligtvis dåliga relationer för att förhandla andra frågor som energi och klimat. Britternas syfte med att förhandla fram ett paket av undantag är för att regeringen Cameron ska kunna övertyga sin medborgare om att rösta ja till att stanna kvar i EU och inte rösta för ett utträde (Brexit). Folkomröstningen ska äga rum i juni i år. I bakgrunden ruvar förstås även flyktingkrisen och den ojämlika fördelning av flyktingar mellan länderna som skett under det senaste året. Flera av de östeuropeiska länderna motsätter sig att ta emot flyktingar och det är framför allt Tyskland och Sverige som tagit emot flest personer sett till befolkningsmängd. EU-kommissionen kallar år 2016 för the Year of delivery, det vill säga året då EU ska leverera resultat för att få energiunionen på plats. Den pågående krisen i det europeiska samarbetet påverkar förhandlingsklimatet i olika sakfrågor. I detta nyhetsbrev, som är tänkt att komma ut fyra gånger per år, har vi samlat vad som är aktuellt på agendan och som rör energibranschen. Vi kommer att återkomma i frågorna under året. //Henrik Wingfors, enhetschef Svensk Energis internationella enhet Klimatmötet i Paris - COP 21 Den 12 december kom 195 länder överens om ett globalt klimatavtal i Paris. Kärnan i avtalet är en översyn av nationella utsläppsåtaganden. Det långsiktiga målet är att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader men att även göra ansträngningar för att begränsa uppvärmningen till max 1,5 grader. Detta ska länderna ha i åtanke när de ser över sina nationella åtaganden vart 5:e år. Länderna är bundna att kommunicera sina nationella åtaganden men innehållet i åtagandena är inte bindande. Ett ramverk för rapportering, verifiering och övervakning av utsläpp ingår i avtalet. Möjligheten att använda internationella krediter och/eller internationell utsläppshandel för att uppnå sina åtaganden finns. Avtalet träder i kraft 2020, men en första frivillig kontroll om huruvida existerande åtaganden kan göras mer ambitiösa kommer att ske Senast 2023 ska samtliga parter se över sina nationella åtaganden. Avtalet öppnas för undertecknande den 22 april Avtalet träder i kraft när minst 55 länder som står för minst 55 procent av de globala växthusgasutsläppen har ratificerat avtalet. På miljörådets möte i december fick EU-kommissionen en beställning att ta fram en konsekvensanalys av Paris-avtalet och dess påverkan på EU:s klimatpolitik. Detta underlag kommer att diskuteras på miljörådets möte den 4 mars och på Europeisk Rådets möte den mars.
2 Det finns skäl att anpassa EU:s klimatpolitik till Parisavtalet. Vissa länder kommer att trycka på för en höjning av EU:s 2030-mål. Av en sådan ambitionshöjning följer också en ambitionshöjning inom EU:S utsläppshandel. Det finns dock ett stort motstånd från vissa medlemsländer mot sådana förändringar. En anpassning måste emellertid göras till Parisavtalets 5-åriga översynscykel. Svensk Energi vill emellertid att EU tar tillfället i akt och ökar sin ambitionsnivå i klimatpolitiken inklusive EU ETS. Nytt direktiv om förnybar energi EU-kommissionen har aviserat att ett nytt direktiv om förnybar energi kommer att läggas fram i slutet av Som ett led i arbetet har EU-kommissionen bett om inspel. Svensk Energi har i sitt inspel påtalat följande: Det befintliga förnybarhetsdirektivet kan sägas ha lett till en kraftfull ökning av andelen förnybar energi i EU till priset av att försörjningstryggheten och leveranssäkerheten inom kraftsektorn äventyras, samtidigt som konsumentens kostnad för el har ökat. Nuvarande stödsystem, i hela Europa, innebär en kraftig marknadspåverkan och stör marknadens prissignal. Därför anser Svensk Energi att stödsystemen måste fasas ut för att marknaden ska fungera på ett bra sätt, långsiktigt. Det är dock troligt att flera medlemsstater kommer att vilja fortsätta med stödsystem i elsektorn också efter I ett sådant läge menar Svensk Energi att EU-kommissionen måste ställa tuffare krav på stödsystemens utformning så att marknadspåverkan minimeras via statstödsreglerna. EU-kommissionen skulle också kunna ställa krav på att nationella stödsystem öppnas helt eller delvis för förnybar elproduktion i andra medlemsstater. Vidare behöver det ställas krav på att stöden är tidsbegränsade med en tydlig tidplan för utfasning. Volymen elproduktion som omfattas av stödsystemet måste vara begränsad för att minimera dess marknadspåverkan. Svensk Energi anser att en fortsatt integration av den europeiska elmarknaden underlättas om de nationella stödsystemen fasas ut. Vidare finns det åtgärder som kan vidtas för att förbättra funktionen och bättre integrera förnybar elproduktion i marknaden generellt sett i Europa. Översyn av EU ETS utsläppshandeln inom EU I juli 2015 lade EU-kommissionen fram sitt förslag till reviderat EU ETS-direktiv. Förhandlingar pågår just nu - dels i ministerrådet och dels i EU-Parlamentet. Diskussionerna rör främst gratis tilldelning av utsläppsrätter till industrin. I parlamentet har flera svenska parlamentariker fått centrala roller i förhandlingarna. Fredrik Federley (C) i industriutskottet ansvarar för utskottets betänkande om EU ETS. Peter Eriksson (mp) industriutskottet, ansvarar för de grönas inspel till industriutskottets betänkande. Jytte Guteland (S) miljöutskottet, ansvarar för de europeiska socialdemokraternas inspel
3 till miljöutskottets betänkande. Troligen kommer EU-parlamentet inte att rösta om EUkommissionens förslag förrän i februari 2017 och i dagsläget finns ingen indikation på när en överenskommelse med ministerrådet kan ske. Översynen av Energieffektiviseringsdirektivet Sedan sommaren 2014 har vi en del nya regler i Sverige som kommer från det gällande Energieffektiviseringsdirektivet. Sådana exempel är kraven på så kallat "stora företag" att göra en energikartläggning (ett krav som även kommit att beröra mindre kommunalt ägda energiföretag) och krav på individuell mätning av värme i lägenheter (ett krav som ännu inte införts i Sverige men som Regeringskansliet bereder). Energibranschens erfarenhet av just detta direktiv är inte de bästa på grund av den europeiska detaljregleringen kring fakturor. EU-kommissionens samråd om energieffektiviseringsdirektivet ska ses i ljuset av att det finns ett nytt mål för energieffektivisering om 27 procent, med en möjlighet att höja det till 30 procent, till Målet är formulerat som ett primärenergitak för hela EU. Det rör sig om ett indikativt, ej bindande mål, på EU-nivå. I samrådet frågade emellertid EUkommissionen hur ett mål i ett reviderat direktiv skulle kunna utformas. Som nu, det vill säga som ett primärenergitak, eller på något annat sätt? Svensk Energi framförde som ett förslag att målet i första hand borde omfatta energianvändning utanför EU ETS och formuleras som ett mål om energiintensitet. Grundtanken med att undanta EU ETS-sektorn är att anläggningarna inom sektorn på grund av priset på utsläppsrätter stimuleras att vidta energieffektiviseringsåtgärder, samt att EU ETS undermineras av kraven på energieffektivisering. Att sätta mål för energieffektivisering är ingen lätt uppgift och EU-kommissionen bör studera alternativa lösningar. Även om energibranschen är positivt inställd till energieffektivisering och ett stort antal av medlemsföretagen är verksamma inom området för energitjänster både enklare kartläggningar och mer komplexa helhetslösningar så finns det svårigheter när detaljer för marknader och företag bestäms på EU-nivå. Det råder mycket olika förhållanden i EU:s 28 länder och att träffa rätt med politiken är en komplicerad uppgift. Svensk Energis budskap i övrigt är att det är viktigt att medlemsländerna ges betydande frihet att utforma nationella åtgärder för att nå mål för energieffektivisering. Läs hela remissvaret här. /Henrik Wingfors, Svensk Energi Cirkulär ekonomi ska ge ökad energiåtervinning Den 2 december 2015 antog EU-kommissionen ett nytt paket för att stimulera Europas omställning till en cirkulär ekonomi. Syftet är att öka EU:s konkurrenskraft, bidra till hållbar ekonomisk tillväxt och skapa nya arbetstillfällen. Förslaget handlar om kommunalt avfall, men omfattar också högre mål för materialåtervinning av förpackningsmaterial. Industriellt och kommersiellt förpackningsavfall omfattas av direktiv 94/62/EG och direktiv 2008/98/EG. Förslagen fastställer en "tydlig och ambitiös långsiktig vision" för att öka materialåtervinning, minska deponering. De innehåller även konkreta åtgärder för att
4 undanröja hinder för en bättre avfallshantering, samtidigt som de tar hänsyn till medlemsstaternas särskilda förhållanden. Några konkreta mål i förslaget: 65 procent av allt kommunalt avfall och 75 procent av allt förpackningsavfall ska materialåtervinnas senast Bindande mål om att minska deponeringen till högst 10 procent av allt avfall senast Förenkla och förbättra avfallsdefinitioner och harmonisera beräkningsmetoder. Fastställa en prioritetsordning på grundval av bästa miljöresultat enligt avfallshierarkin. Föreslå minimikrav för system för utökat producentansvar mot ovanstående mål samt för att minska användningen av primära råvaror. EU-kommissionen planerar att föreslå ett mer ambitiöst mål för återvinning av plastförpackningar i det reviderade lagförslaget om avfall. Andra prioriterade områden är marint skräp, livsmedelsavfall, kritiska råvaror i till exempel elektronik, minskning av avfall från bygg- och rivningsbranschen. EU-kommissionen vill främja en effektiv användning av biobaserade resurser genom en rad åtgärder, exempelvis vägledning och spridning av bästa praxis för kaskadanvändning av biomassa och stöd till innovation i bioekonomin. Det reviderade lagförslaget om avfall innehåller också en bestämmelse för att säkerställa separat insamling av bioavfall. EU-kommissionen anser att energiåtervinning av avfall kan spela en roll och skapa synergier med EU: s energi- och klimatpolitik, men styrs av principerna i EU: s avfallshierarki. EU-kommissionen kommer att undersöka hur denna roll kan optimeras, utan att äventyra högre återanvändning och återvinningsgrad. För detta ändamål kommer EU-kommissionen att anta ett "Waste-to-energy"- initiativ inom ramen för energiunionen. Frågor och svar kan hittas här. //Raziyeh Khodayari, Svensk Fjärrvärme Marknadsdesign hur ska den europeiska elmarknaden utvecklas? Hösten 2016 blir intensiv i Bryssel. EU-kommissionen har aviserat flera tunga förslag under hösten, en del redan i oktober. Allt detta är delar av Energiunionen som man vill skapa och där man nu i februari presenterat delar som gäller den europeiska gasmarknaden. Nu går man vidare och ska presentera förslag avseende elmarknaden. Ett av förslagen har fått arbetsnamnet Market design, men kommer sannolikt att innehålla; förutom ren marknadsdesign, också regler för så kallade kapacitetsmekanismer, hur man skall stimulera ökad handel mellan länder, sannolikt något om elområden i delar av Europa som idag inte har sådana, rollfördelningen mellan nätägare andra aktörer, stärkt skydd för konsumenter, förslag rörande energilagring, leveranssäkerhet med mera. Givetvis också kopplat till de uppdateringar som EUkommissionen aviserat kring direktivet om förnybar energi och nationella stödsystem. Dessa ska också ska presenteras under hösten Från Svensk Energi har vi varit tydliga med att vi tycker att de direktiv och regelverk som finns på plats är nog för den ambitionsnivå som EU-kommissionen har. EUkommissionen måste fokusera på att se till att 3:e marknadspaketet implementeras fullt
5 ut i samtliga medlemsländer - innan man föreslår nya regler. Dessutom borde EUkommissionen se till att medlemsländerna nyttjar befintlig infrastruktur och fokuserar på att låta marknaden styra för att tillgodose medlemsländers kraft- och effektbehov. Vidare är det viktigt att medlemsländerna själva, och inte EU, löser interna problem med att förändringar av grossistpriset inte slår igenom konsumentledet. Oftast är det skatter och andra fasta kostnader som utgör största delen av konsumentpriset. Det är ännu för tidigt att säga var EU-kommissionen kommer att landa i sina förslag men i de preliminära kontakter som vi haft från nordiskt håll med EU-kommissionens tjänstemän så ser förslagen inte ut att gå i någon negativ riktning för den nordiska marknaden. Samtidigt pågår det en intensiv diskussion inom branschens egen branschförening Eurelectric där, enkelt uttryckt, skiljelinjerna går mellan de som förespråkar en full implementering av det redan beslutade 3:e marknadsdirektivet och de som kan tänka sig avsteg från energy-only-marknaden. Vi kommer att återkomma till frågorna längre fram. //Joakim Bogdanoff, chef för Svensk Energis Brysselkontor
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merRådets möte i TTE energi den 26 juni 2017
Kommenterad dagordning rådet 2017-06-15 Miljö- och energidepartementet Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Icke lagstiftande verksamhet 2. A-punkter
Läs merInternationellt ledarskap för klimatet
Internationellt ledarskap för klimatet 1) Inför klimatavgifter inom EU mot länder som lämnat Parisavtalet Klimatet kan inte vänta. Torka, skogsbränder och andra extrema väderhändelser är en konsekvens
Läs merUtsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)
Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer
Läs merYttrande över EUs klimat- och energiramverk
REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-
Läs merAVFALLSRÅDET. Sven Lundgren,
AVFALLSRÅDET Sven Lundgren, 2018-09-26 Kommunernas branschorganisation inom avfallshantering Avfall Sveriges vision Det finns inget avfall Avfall Sveriges uppdrag Påverka - remisser, skrivelser, personliga
Läs merInnehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)
Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM42. Förordning för ett styrningssystem för Energiunionen. Sammanfattning. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning för ett styrningssystem för Energiunionen Miljö- och energidepartementet 2016-11-30 KOM (2016) 759 Förslag till Europaparlamentets och rådet förordning för
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet Miljödepartementet 2016-09-07 Dokumentbeteckning KOM(2016) 501 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,
Läs merEU-kommissionens förslag att begränsa användningen av tunna plastbärkassar
Miljödepartementet Att: Jerker Forsell EU-kommissionens förslag att begränsa användningen av tunna plastbärkassar Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening som företräder de privata återvinningsföretagen.
Läs merTidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95
Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merEnergieffektiviseringsdirektivet och annat som påverkar energitjänstemarknaden
Energieffektiviseringsdirektivet och annat som påverkar energitjänstemarknaden Henrik Wingfors 22 maj 2013 Nätverksträff energieffektivisering och energitjänster Innehåll Nytt ramverk för energi- och klimatpolitiken
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda Miljö- och energidepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 761 Europaparlamentets
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0184/2019 11.3.2019 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om en europeisk
Läs mer2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se
2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 11.3.2015 2013/0376(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens
Läs merRådets möte (miljö) den 15 juni 2015
Rådspromemoria Miljö, dp. 5 2015 06 11 Miljödepartementet Reviderad version Klimatenheten Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Vägen mot UNFCCCs partsmöte (Paris, 30 november
Läs merBILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.12.2015 COM(2015) 614 final ANNEX 1 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Läs merPRESENTATION AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM CIRKULÄR EKONOMI. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
PRESENTATION AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM CIRKULÄR EKONOMI Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 16-04-21 1 Vad är cirkulär ekonomi? En cirkulär ekonomi bygger på kretsloppssystem
Läs merRemissvar: Remiss av EU-kommissionens förslag till direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön
EFS1001, v4.0, 2017-09-18 REMISSVAR 1 (3) Datum 2018-08-16 Raziyeh Khodayari, 08-677 27 13 raziyeh.khodayari@energiföretagen.se m.remissvar@regeringskansliet.se malin.johansson@regeringskansliet.se elisabeth.lidbaum@regeringskansliet.se
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet
Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets
Läs merBilaga 4 Lagstiftning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 4 Lagstiftning
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
Läs merAvfallspaketet i Kommissionens förslag om cirkulär ekonomi
Avfallspaketet i Kommissionens förslag om cirkulär ekonomi Avfallsdirektivet Förpackningsdirektivet Deponidirektivet Direktiven om uttjänta bilar, elavfall, batterier och ackumulatorer Naturvårdsverket
Läs merABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
Läs merRegeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Läs merUtsläppsrättspris på Nord Pool
Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM76. Förordning om luftfart i handelssystemet för utsläppsrätter. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om luftfart i handelssystemet för utsläppsrätter Miljödepartementet 2017-03-16 Dokumentbeteckning KOM (2017) 54 slutlig Förslag till Europaparlamentets och
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 290 final 2014/0151 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och
Läs merAVFALLSPAKETET - EN ÖVERSIKT
AVFALLSPAKETET - EN ÖVERSIKT Stockholm 26 september 2018 Christina Jonsson Helen Lindqvist Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-02 1 Avfallspaketet en revidering av EU:s avfallslagstiftning
Läs merÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.11.2016 SWD(2016) 406 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Läs merRådets möte (energiministrarna) den 27 februari 2017
Kommenterad dagordning rådet 2017-02-20 Miljö- och energidepartementet Rådets möte (energiministrarna) den 27 februari 2017 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. Godkännande av A-punkter
Läs merSammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts
Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och
Läs merSvenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.
Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en
Läs merEU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från
Läs merEU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet
Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen
Läs merVad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi
Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär
Läs merSvenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming
Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund
Läs merKommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10
Kommittédirektiv Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget Dir. 2018:10 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera
Läs merRådets möte (energiministrarna) den 19 december 2018
Kommenterad dagordning rådet 2018-12-10 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte (energiministrarna) den 19 december 2018 1. Antagande av dagordningen 2. Godkännande av
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM162. Förberedelser inför Storbritanniens utträde ur EU den 30 mars Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Förberedelser inför Storbritanniens utträde ur EU den 30 mars 2019 Statsrådsberedningen 2018-09-03 Dokumentbeteckning COM(2018) 556 final Meddelande från kommissionen
Läs merEnergiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten
Energiöverenskommelsen Gustav Ebenå Energimyndigheten Påminnelse om EKs uppdrag Energikommissionen ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken redovisa resultatet
Läs merFörslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm
Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm 2018 04 12 Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Fortsättning och revidering av förslaget från december 2015 Fler
Läs merSvensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020
SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia.kellberg@svenskenergi Datum 2013-02-13 1 (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket
Läs merEU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER
EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige
Läs merKlimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning
Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt
Läs merRapport från partienkät
Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,
Läs merBevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:
Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merAktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige
Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter
Läs merYttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030.
Dnr M2015/03246/Kl Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0341/11. Ändringsförslag. Gianluca Buonanno för ENF-gruppen
9.12.2015 A8-0341/11 11 Skäl AH AH. En mer ekonomiskt och fysiskt integrerad inre energimarknad skulle kunna leda till betydande effektivitetsvinster. AH. En mer fysiskt integrerad inre energimarknad skulle
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 3 februari 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 februari 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0016 (NLE) 5918/17 FÖRSLAG från: inkom den: 2 februari 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: CLIMA 24 ENV 100
Läs merInförlivande av avfallspaketet
Införlivande av avfallspaketet Avfallsrådet 12 december 2018 Departementssekreterare Linn Åkesson Miljö- och energidepartementet 1 Ändringar av flera direktiv Beslut den 30 maj 2018 om ändring av Avfallsdirektivet
Läs merSverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.
EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM22. Förordning om naturgas- och elprisstatistik. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om naturgas- och elprisstatistik Finansdepartementet 2015-12-18 Dokumentbeteckning KOM (2015) 496 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM45. EU Kommissionens förslag till direktiv för förnybar energi för perioden Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria EU Kommissionens förslag till direktiv för förnybar energi för perioden 2020-2030 Miljö- och energidepartementet 2016/17:FPM 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 767
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merPUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PUBLIC PV/CONS 76 RELEX 1114 UTKAST TILL PROTOKOLL Ärende: 3587:e mötet i Europeiska unionens råd (utrikes frågor)
Läs merVarför ett nytt direktiv?
Energieffektiviseringsdirektivet Energibranschens perspektiv Styrmedelsdagen Henrik Wingfors 2013-04-24 Varför ett nytt direktiv? EU:s 20-20-20-mål till år 2020 closing the gap Källa: EU-kommissionen 2
Läs merVindkraftsutbyggnad i Sverige
Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merEn klimat- och energipolitisk ram för perioden
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2013/14:MJU3y En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020 2030 Till näringsutskottet Näringsutskottet beslutade den 6 februari att bereda miljö- och jordbruksutskottet
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM23. Energiunionen. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM23 Energiunionen Miljö- och energidepartementet 2014/15:FPM23 2015-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2015) 80 En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion
Läs merEG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer: 01074/2017 Stadsmiljöavdelningen Peter Krahl Rydberg Telefon 031-368 37 91 E-post: peter.krahl.rydberg@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merStyrmedel för en mer hållbar avfallshantering
Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt
Läs merERUF och Klimatpolitik Hur ser Framtiden ut? Stefan Welin GD Regional- och Stadspolitik,
ERUF och Klimatpolitik Hur ser Framtiden ut? Stefan Welin GD Regional- och Stadspolitik, Varför satsar EUs Regionalfond på Klimatet? Politiska mål ERUF 2021-2027 11 mål förenklas och konsolideras till
Läs merDokument: 5868/15 (Ordförandeskapets frågor); kommissionens meddelande väntas den 25 februari
Kommenterad dagordning rådet 2015-02-23 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 5 mars 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning
Läs merAvfall Sveriges. ståndpunkter
Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen
Läs merStadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden
Stadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden Mats Nilsson Tekniska Verken i Kiruna AB Kiruna kommun Bild: LKAB Vad borde vi bygga för stad? Vårt uppdrag Utmaningar & möjligheter
Läs merAvfall Sveriges ståndpunkter 2018
Avfall Sveriges ståndpunkter 2018 Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla förebyggande, återanvändning och avfallshanteringen samt kommunernas
Läs merHållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö
Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö En hårdnande global konkurrens ett utmanat Sverige Ett företags konkurrenskraft
Läs merFrån politik till finansiering inom energiområdet
Från politik till finansiering inom energiområdet Infomöte Horisont 2020 Energi och Transporter Jönköping 27 januari 2016 Anette Persson, Energimyndigheten Energi- och klimatpolitiska mål till 2030 EU
Läs merVad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?
2019-05-07 - Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera? DalaAvfall är ett samverkansorgan mellan kommunernas avfallsverksamheter med ansvar för hushållsavfall
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM44. EU-kommissionens förslag till nya bestämmelser på elmarknadsområdet. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria EU-kommissionens förslag till nya bestämmelser på elmarknadsområdet Miljö- och energidepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 861 Förslag till Europaparlamentets
Läs merBridge 2025 internationellt framtidsperspektiv
Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv Medverkande: Anne Vadasz Nilsson, GD, Caroline Törnqvist, avdelningschef och Lena Jaakonantti, analytiker Ei:s uppdrag och vision Att skapa förutsägbarhet
Läs merHur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi?
Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi? Avfalls- och återvinningsmarknaden en juristutmaning? Britt Sahleström Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna Vision: Framtidens ledande
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM33. Nya CO2-krav för lätta bilar. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Nya CO2-krav för lätta bilar Miljö- och energidepartementet 2017-12-20 Dokumentbeteckning KOM (2017) 676 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande
Läs merEUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET
EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))
Läs merSektorsstrategier för energieffektivisering
Sektorsstrategier för energieffektivisering Hearing 25 september, 2017 Sverige ska bli världsbäst på energieffektivisering Program #sektorsstrategier 10:00 Inledning vad innebär uppdraget? 10:10 Hur ska
Läs merRubrik: Strategi för en cirkulär ekonomi meddelande från kommissionen: Att sluta kretsloppet en EU handlingsplan för den cirkulära ekonomin
Miljö, dp. 7 Rådspromemoria 2016-02-22 Miljö- och energidepartementet Miljömålsenheten Rådets möte miljö den 4 mars 2016 Dagordningspunkt: 7 Rubrik: Strategi för en cirkulär ekonomi meddelande från kommissionen:
Läs merRemiss av utredningen om Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi dir. 2016:3 (SOU 2017:22)
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 4 178 Dnr TN 2017-000373 456 Remiss av utredningen om Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi dir. 2016:3 (SOU 2017:22)
Läs merÅtervinning. Vår väg till ett bättre klimat.
Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och
Läs merAER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt
AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen
Läs merEUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier
European Federation of Public Service Unions 45 Rue Royale 1000 BRUSSELS Tel.: 32 2 250 10 80 Fax: 32 2 250 10 99 e-mail: epsu@epsu.org Website : www.epsu.org EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 15.6.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0051/2011) Ärende: Motiverat yttrande från nationalförsamlingen i Republiken Bulgarien över förslaget till
Läs merGrönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?
MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre
Läs merFEM FÖRLORADE ÅR. Så skrotades klimatberedningens förslag. Miljöpartiet de gröna
FEM FÖRLORADE ÅR Så skrotades klimatberedningens förslag Miljöpartiet de gröna 2013-01-29 Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 UTSLÄPPEN MINSKAR FÖR LÅNGSAMT Sveriges utsläpp av växthusgaser måste minska
Läs merMiljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2015/16:MJU13
Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2015/16:MJU13 Cirkulär ekonomi Sammanfattning Utskottet har granskat kommissionens meddelande om en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin (KOM(2015) 614).
Läs mer