Särskilda spaningsmetoder (SOU 2010:103)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Särskilda spaningsmetoder (SOU 2010:103)"

Transkript

1 Sida 1 (13) ÅM-A 2011/0453 Chefsåklagare Ingela Sörgård Ert datum Er beteckning Ju2010/10019/L4 Justitiedepartementet Enheten för allmän ordning och säkerhet Stockholm Särskilda spaningsmetoder (SOU 2010:103) Allmänna synpunkter Med hänvisning till artikel 8 Europakonventionen och det utökade grundlagsskyddet i 2 kap 6 regeringsformen föreslår Polismetodutredningen en lagreglering av vissa särskilda spaningsmetoder som polis och åklagare använder sig av i dag. Utredningen har funnit att flera av de metoder som används i dag i och för sig inte strider mot Europakonventionen eller regeringsformen men har eftersträvat en ordning som med viss marginal uppfyller de krav som följer av dessa regelverk. Även om jag inte delar utredningens principiella ställningstagande att s.a.s. lagstifta med marginal, vill jag framhålla att utredningens förslag och ställningstaganden i stora delar är väl genomtänkta samt att betänkandet innehåller en värdefull genomgång av rättsläget vad gäller de brottsbekämpande myndigheternas rätt att samla in information, inte minst genom den praxis från Europadomstolen som redovisas. Det är självfallet en eftersträvansvärd ordning att det finns lagstöd för åtgärder som innebär ett påtagligt intrång i den personliga integriteten. Jag vill ändå framhålla att integritetsskyddsintresset alltid måste vägas mot andra samhällsintressen som t.ex. kravet på att samhällets brottsbekämpande åtgärder är effektiva. Den grova och organiserade brottsligheten har under senare år växt sig allt starkare och utgör i dag ett allvarligt samhällsproblem. En grundläggande förutsättning för en effektiv bekämpning av denna brottslighet är en väl fungerande kriminalunderrättelse- och spaningsverksamhet. Regelverket till skydd för den personliga integriteten får därför inte medföra att polisens och övriga myndigheters verksamhet avseende övervakning och kartläggning av kriminella grupperingar försvåras på ett icke önskvärt sätt. Postadress Gatuadress Telefon E-post Box Malmö Östra Promenaden 7 A Telefax Webbadress

2 Sida 2 (13) Den tekniska utvecklingen går allt snabbare. Det kan därför förutsättas att det även i framtiden kommer att utvecklas nya tekniska metoder vilka kan användas i brottsbekämpande syfte. Det vore enligt min mening olyckligt om en ny sådan metod som är effektiv vid spaning mot t.ex. kriminella grupperingar inte kan användas av de brottsbekämpande myndigheterna förrän saken blivit föremål för lagstiftning. En sådan ordning skulle hämma kampen mot den grova och organiserade brottsligheten på ett omotiverat sätt. Lagformen är således en mindre lämplig form för reglering av myndigheters arbetsmetoder som över tid är föränderliga. Grunderna för den lagreglering som utredningen föreslagit är alltså Europakonventionen och skyddet enligt 2 kap 6 regeringsformen. Det utökade skydd enligt den senare bestämmelsen som nyligen har trätt i kraft är tillkommet med hänsyn till de krav som Europakonventionen ansetts ställa. Det är självklart att Sverige ska uppfylla de krav som följer av konventionen. Samtidigt, vilket utredningen är inne på, är praxis i fråga om konventionens tillämpning och räckvidd på många sätt oklar och pekar kanske inte alltid åt ett och samma håll i en viss fråga. Det är i och för sig rätt naturligt med tanke på att ländernas lagstiftning och praxis ser olika ut och ska prövas mot vad som enligt utredning närmast kan beskrivas som en samling allmänna principer. Men det manar samtidigt enligt min mening till en viss försiktighet vid tolkningen av hur långt konventionen kan anses sträcka sig, särskilt vid avvägningen mot effektiviteten i brottsbekämpningen. Att det inte är en helt enkel uppgift att tolka Europakonventionen och Europadomstolens avgöranden framgår tydligt av Högsta domstolens prövning (NJA 2010 s. 168 I och II) av huruvida det svenska parallella systemet med skattebrott och skattetillägg är förenligt med det s.k. dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen i ljuset av de avgöranden som Europadomstolen meddelade år 2009, bl.a. Zolotukhin mot Ryssland. Vid överväganden om vilka utredningsmetoder som ska vara tillåtna, bör en första utgångspunkt vara att de myndigheter som har till uppgift att beivra brott ska förfoga över samma redskap som är tillgängliga för envar. Det framstår inte som en rimlig ordning att exempelvis journalister, säkerhetsföretag eller privatdetektiver skulle ges större faktiska möjligeter att uppdaga och dokumentera allvarlig brottslighet än de myndigheter som har samhällets uppdrag att utreda och bekämpa brott.

3 Sida 3 (13) Detta skulle dock kunna bli en realitet om utredningens förslag genomförs, bland annat genom begränsningen av polisens möjlighet att använda handmanövrerade kameror och att uppta ljud av samtal där den som gör ljudupptagningen själv deltar. En sådan, till synes omotiverad, skillnad skulle på sikt kunna undergräva förtroendet för de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att fullgöra sitt uppdrag. Dessutom finns en risk för en utveckling där privata aktörer i större utsträckning tar på sig rollen som brottsutredare, vilket knappast skulle gagna den enskildes rättssäkerhet och integritet. Enligt min mening bör därför andra vägar prövas för att säkerställa att konventions- och grundlagskrav uppfylls när det gäller uttryckligt lagstöd för åtgärder som kan anses känsliga från integritetssynpunkt. En möjlighet som då bör övervägas är att i lagtext generellt föreskriva att de metoder för att inhämta information som står öppna för envar också är tillgängliga för de brottsutredande myndigheterna inom ramen för sina respektive uppdrag. En sådan regel kunde förslagsvis placeras i polislagen och kompletteras med en erinran om kraven på proportionalitet och skydd för den enskildes integritet i varje enskilt fall. En reglering i linje med den som utredningen föreslår medför också otydligheter om gränserna och kan sägas inbjuda till kringgåenden. Enligt utredningen skulle således en målsägandes inspelning inte falla under bestämmelserna oavsett om de tekniska hjälpmedlen för inspelningen tillhandahållits av polisen eller inte (s. 343). Detsamma gäller inspelningar som görs i skydds- eller dokumentationssyfte. Mot den bakgrunden är det enligt min mening viktigt att en lagreglering endast avser de särskilda spaningsmetoder som når upp till den nivå av integritetskränkning som artikel 8 Europakonventionen eller det utökade grundlagsskyddet i 2 kap 6 regeringsformen tar sikte på. Att vissa spaningsmetoder behöver regleras utesluter givetvis inte att de kan regleras på annat sätt än genom lag. Enligt min mening kan spaningsmetoder lämpligen regleras genom föreskrifter etc. utfärdade av Rikspolisstyrelsen eller Åklagarmyndigheten. Även en ändring av 8 polislagen (1984:387) som i dag anses utgöra lagstöd för vissa av polisens spaningsmetoder är ett möjligt alternativ eventuellt förenat med närmare bestämmelser i förordningsform.

4 Sida 4 (13) Samtidigt som förslaget till lagstiftning i varje fall enligt min uppfattning sträcker sig för långt, är den å andra sidan inte fullständig. Detta bidrar till oklarhet och behov av en närmare analys och klargöranden av gränsdragningen. Det gäller t.ex. i vilken omfattning polisen ska kunna ta biträde av enskilda vid infiltrationer och närmast vilka åtgärder som ska anses innebära att den enskilde biträder i något avseende. Enligt förslaget om särskilda provokativa åtgärder får inte dömas för påföljd för brott som någon förmåtts att begå genom en sådan åtgärd. Till synes gäller detta utan några begränsningar. Att ansvarsfrihet inte kan gälla villkorslöst är självklart t.ex. vid misshandel - och berörs också av utredningen men endast mycket kortfattat i författningskommentaren (s.379). De begränsningar som ska gälla såväl för brottsprovokation som för ansvarsfrihet måste dock klargöras på ett tydligare sätt. Som jag återkommer till i det följande medför förslaget också otydligheter om vad som ska gälla i den utsträckning en reglering inte föreslås. Innebär det att oreglerade åtgärder i fortsättningen blir otillåtna? I varje fall uppstår här oklarheter om gränserna för vad som är tillåtet eller inte. I förslaget redogörs kortfattat för vilka konsekvenserna blir av att bestämmelserna som föreslås överträds i något hänseende (s.350). Det är önskvärt att konsekvenserna klargörs ytterligare med avseende på möjligheten att åberopa bevisning som hämtats in på ett otillåtet sätt och när den misstänktes rätt till en rättvis rättegång ska anses ha blivit oåterkalleligen undergrävd och denne därför inte får lagföras för brottet. Jag vill mot bakgrund av det anförda framföra följande ytterligare synpunkter på vissa enskildheter i förslaget. Vilka särskilda spaningsmetoder kräver inte lagstöd? Med ledning av bl.a. professor Iain Camerons expertrapport har utredningen redovisat vilka särskilda spaningsmetoder som utifrån Europadomstolens praxis torde kräva lagstöd. Vid den prövningen har utredningen funnit att de föreslagna reglerna i 2 kap lagen om särskilda inhämtningsåtgärder i de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet (inhämtningslagen), dvs. ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person, inte kräver lagstöd.

5 Sida 5 (13) Utredningen har dock ansett att det trots det finns skäl att lagstifta om metoderna för att på ett tydligare sätt och med viss marginal uppfylla de krav som följer av internationella åtaganden eller av regeringsformen. I likhet med utredningens uppfattning anser jag att de aktuella spaningsmetoderna inte behöver regleras i lag utifrån de krav som följer av Europakonventionen och regeringsformen. Jag har i och för sig förståelse för utredningens resonemang i denna del men med hänvisning till vad jag anfört ovan anser jag att det är en felaktig väg som utredningen valt. Enligt min mening bör således inte reglerna om ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person införas. Spaningsmetoder som inte omfattas av förslaget Den föreslagna inhämtningslagen innehåller endast vissa spaningsmetoder som ansetts vara särskilt integritetskränkande. Det är givetvis svårt att skapa ett heltäckande regelverk som omfattar alla tänkbara spaningsmetoder. Ett införande av inhämtningslagen föranleder dock frågan om hur man ska se på de spaningsmetoder som inte omfattas av lagen. Utredningen anför (s. 338) i och för sig att lagen inte utesluter att andra åtgärder i den brottsbekämpande verksamheten fortfarande kan användas med stöd av annan lag, t.ex. polislagen. Den föreslagna lagen påverkar med andra ord inte tillåtligheten av andra åtgärder än de som uttryckligen regleras. Jag är inte övertygad om hållbarheten i utredningens resonemang eftersom de implicit underkänt polislagen som stöd för de särskilda spaningsåtgärder som nu föreslås få ett uttryckligt stöd. Detta talar enligt min mening för att polislagen, framförallt 8, bör ändras så att ett mer direkt och utryckligt stöd för inte bara de nu aktuella spaningsmetoderna utan även de som inte omfattas av inhämtningslagen införs. Bestämmelsernas placering Inhämtningslagen innehåller ett regelverk som ska tillämpas både på förundersöknings- och underrättelsestadiet. Mina synpunkter i det följande utgår från att det blir en något mer återhållsam reglering och inte på det sätt som utredningen föreslagit. Om regleringen däremot skulle införas i allt väsentligt på det sätt utredningen föreslagit har jag inget att erinra mot att reglerna infogas i en och samma lag trots mina principiella invändningar nedan.

6 Sida 6 (13) Enligt min mening är det normalt sett mindre lämpligt att placera regler som ska tillämpas under förundersökningen i en särskild lag. Sådana regler bör i stället vara placerade i rättegångsbalken om det inte finns tungt vägande skäl emot det. Några sådana skäl finns inte här. Det är en systematik som tidigare tillämpats under lång tid och som underlättar överblicken av regelverket. Bestämmelser avseende underrättelseverksamhet bör tas in i polislagen men det är också möjligt att vissa bestämmelser kan infogas i den föreslagna lagen om inhämtande av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Särskilt ingripande åtgärder I lagförslaget anges att för bl.a. ljud- eller bildupptagning, lokalisering av person och identifiering eller störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning ska en annan beslutsordning gälla om åtgärden är särskilt ingripande. I dessa fall beslutar rätten på ansökan av åklagare om det är en åtgärd i en förundersökning och Nämnden på ansökan av polismyndigheten om det är en åtgärd i underrättelseverksamhet. Enligt min mening är definitionen särskilt ingripande inte tillräckligt exemplifierad i utredningen. Detta medför gränsdragningssvårigheter som innebär osäkerhet om vem som ska besluta. Jag ifrågasätter också behovet av att skilja ut vissa åtgärder som särskilt ingripande. Finns det behov av att en åtgärd pågår under längre tid och är intensiv ska den prövas kontinuerligt mot proportionalitetsprincipen. Jag avstyrker således att det införs en annan beslutsordning för särskilt ingripande åtgärder. Inrättandet av en nämnd Utredningen har föreslagit att det ska inrättas ett nytt oberoende beslutsorgan inom underrättelseverksamheten som benämns Nämnden och som bl.a. ska pröva tillståndsfrågor vid särskilt ingripande åtgärder på underrättelsestadiet. Mot bakgrund av att jag anser att det inte ska införas en särskild beslutsordning vid särskilt ingripande åtgärder anser jag att den föreslagna nämnden inte ska inrättas. Jag vill även tillägga följande.

7 Sida 7 (13) I propositionen Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott (prop. 2005/06:177 s. 64. f.) uttalade regeringen att ett system med en särskild nämnd hade nackdelar t.ex. genom att det kunde uppstå svårigheter att med kort varsel samla nämnden för föredragning och beslut. Regeringen ansåg att övervägande skäl talade mot införandet av en nämnd. Regeringen gjorde samma bedömning i lagrådsremissen De brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation där frågan diskuterades. Jag delar regeringens bedömning i denna fråga och avstyrker således att den föreslagna Nämnden inrättas. Övergång från underrättelseverksamhet till förundersökning I allmänmotiveringen till Annars brottsliga gärningar (s. 202 f.) har utredningen redogjort för hur åklagaren bör agera när det redan beslutats om en infiltrationsoperation på underrättelsestadiet som övergår eller mynnar ut i en förundersökning. Enligt utredningen bör tiden för tillståndet löpa vidare och åklagaren behöver inte fatta något nytt beslut enbart på den grunden att infiltrationsoperationen nu rör sig inom ramen för en förundersökning. Om infiltrationsoperationen inte längre bör gälla har dock åklagaren en skyldighet att häva beslutet. Jag delar utredningens uppfattning att detta är en rimlig ordning och att det inte finns några behov av särskilda regler som tar sikte på relationen mellan tillstånd inom ramen för underrättelseverksamhet och tillstånd inom ramen för förundersökning. Utredningens resonemang i denna del torde även vara tillämpligt beträffande övriga särskilda spaningsåtgärder där samma situation kan uppstå, dvs. att beslut om en särskild spaningsåtgärd fattats under underrättelsefasen som sedan övergår till förundersökning. Det krävs dock att 6 kap 6 i inhämtningslagen ändras så att åklagaren även kan häva ett beslut fattat av Nämnden om en sådan inrättas. Detsamma torde även gälla motsvarande regler i 2 kap 13, 3 kap 13 och 4 kap 11 i inhämtningslagen. Störning Enligt 3 kap 3 i inhämtningslagen ska det bli möjligt att störa kommunikation med mobil elektronisk utrustning eller annan utrustning för radiokommunikation.

8 Sida 8 (13) Det är i dag inte tillåtet för de brottsbekämpande myndigheterna att inneha störningsutrustning som kan hindra mobil elektronisk kommunikation med radiosignaler, se 14 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation. Det grundläggande problemet är att möjligheten att använda störsändare kommer att störa ut också fullt legitim kommunikation. Det är också bakgrunden till att det idag inte är möjligt för polisen att använda sådan utrustning på det sätt som föreslås. Hur problematiken ska lösas anges inte i förslaget. Jag förordar att frågan blir föremål för fortsatt beredning. Infiltrationsverksamhet Enligt utredningen avses med begreppet infiltration dolda undersökningar där det förekommer interaktion med målpersonerna genom ett aktivt vilseledande och där infiltrationen har viss varaktighet. Begreppet infiltration bör enligt utredningens mening inte lagregleras särskilt eftersom det vare sig ur svenskt eller internationellt perspektiv krävs någon lagreglering. Utredningen har i stället föreslagit en reglering av vissa ageranden som kan komma ifråga under en infiltrationsoperation, t.ex. att infiltratören bereder sig tillträde till bostad eller annat ställe som inte är tillgängligt för allmänheten. Jag delar utredningens bedömning att det inte finns något krav på att infiltrationsbegreppet måste lagregleras. Enligt min mening föreligger dock en risk att den föreslagna regleringen av själva agerandet och inte infiltrationsoperation i sig försvårar arbetet för infiltratören som redan befinner sig i en riskfylld position. En typisk situation vid en infiltration är att infiltratören blir bekant med personer som ingår i den organisationen som han ska infiltrera. Av det följer att infiltratören ska umgås med personerna och bl.a. vistas i deras hem. Jag är tveksam till i vilken utsträckning infiltratören i praktiken kan inhämta tillstånd enligt 4 kap inhämtningslagen att få tillträde det aktuella utrymmet. Han eller hon blir då hänvisad till att själv fatta beslut med hänvisning till att fara i dröjsmål föreligger. En typ av beslut som ska användas restriktivt. Jag vill även peka på närbesläktade situationer, som av den berörde kan uppfattas som lika integritetskränkande, men som inte omfattas av det föreslagna regelverket:

9 Sida 9 (13) En informatör, som inte fått något uttryckligt uppdrag från polisen mer än uppgiften att det finns ett visst intresse från polisens sida beträffande en viss person, besöker denne i sitt hem och rapporterar om iakttagelserna till polisen. Eller polismannen som blir inbjuden till en grannfest där grannen är kriminell, som inte känner till polismannens yrke, och sedan nedtecknar iakttagelserna. Mot den bakgrunden bör det övervägas om inte ett särskilt beslut om en infiltrationsoperation ska fattas med krav på dokumentation av de åtgärder som ingår i operationen. Det innebär att det ska finnas behov av att förebygga, förhindra eller upptäcka allvarlig brottslighet och att behovs- och proportionalitetsprincipen ska beaktas. Genom ett sådant beslut uppställs de rättsliga och faktiska ramarna för infiltratörens agerande. Mot denna bakgrund avstyrker jag de förslag som utredningen lagt fram avseende infiltrationsverksamhet. Installation av lokaliseringsutrustning I betänkandet föreslås att installation av lokaliseringsutrustning ska innefatta en rätt för polisen att sätta larmanordningar ur funktion, t.ex. genom att använda störsändare. Jag förordar att befogenheten att använda störningsutrustning uttryckligen ska framgå av lagtexten. Provokativa åtgärder Utredningen har föreslagit att provokation som sker i bevissyfte under en förundersökning och som kan leda till att någon förmås att begå en brottslig gärning ska lagregleras och att framprovocerade brott inte ska få åtalas. Av Högsta domstolens avgöranden (NJA 1985 s. 544 och NJA 1989 s. 498) framgår att om ett brott ska lagföras eller inte är den avgörande frågan om det finns skäl att tro att brottet skulle ägt rum även om polisen inte genomfört provokationen. Europadomstolens rättspraxis bygger på samma resonemang. Det finns således inte heller med hänvisning till Europakonventionen och Europadomstolens praxis skäl att införa en generell straffrihetsregel.

10 Sida 10 (13) Om den tilltalades rätt till en rättvis rättegång ska anses ha blivit oåterkalleligen undergrävd är en bedömningsfråga som får avgöras från fall till fall med hänsyn till omständigheterna i målet. Trots att det kan innefatta svåra överväganden och gränsdragningsproblem bör huvudregeln fortsatt vara att åtal ska väckas för det framprovocerade brottet. Det finns en uppenbar risk att den föreslagna ordningen kan få stötande konsekvenser om framprovocerade brott aldrig får lagföras. Jag vill gärna ge ett exempel på en situation som tydliggör detta. I NJA 2008 s. 915 fälldes en krog för att ha diskriminerat vid insläpp från krogkön. Målet drevs av Diskrimineringsombudsmannen och inte som brottmål. Bakgrunden i målet var att några personer ledsnat på att bli särbehandlade och därför riggat besök som tydligt åskådliggjorde diskrimineringen. Med rättsfallet som utgångspunkt kan man tänka sig att någon anmäler att en näringsidkare återkommande diskriminerar människor av visst ursprung. För att kunna leda det i bevis krävs dock att man kan dokumentera förhållandena på platsen (faktisk klädkodex, att det inte är fullsatt, m.m.). Antingen riggar polisen själva ett besök som tydligt åskådliggör diskrimineringen eller också tipsar polisen den enskilde om hur han eller hon ska gå tillväga för att polis och åklagare ska få ett material som bevisar särbehandlingen. Båda dessa alternativ (där det första onekligen framstår som rättssäkrare än det senare) innebär dock att polis och åklagare framprovocerar ett brott ett brott som, med utredningens förslag, således inte kan utkrävas ansvar för. Det kan tilläggas att de framprovocerade uppgifterna svårligen torde räcka som bevisning om diskriminering om den eller de händelser som var den ursprungliga anledningen till anmälan. Jag avstyrker därför att straffrihetsbestämmelsen i 5 kap 4 i inhämtningslagen införs. En straffrihetsbestämmelse bör under alla händelser vara placerad i 24 kap brottsbalken och inte i en lag rörande särskilda spaningsåtgärder. En förutsättning för att provokativa åtgärder ska kunna granskas och bedömas är att de blir kända. I 20 förundersökningskungörelsen (1947:948) anges vilka uppgifter som ska antecknas i ett förundersökningsprotokoll. Enligt min mening bör bestämmelsen kompletteras så att det finns en skyldighet att även ange att provokativa åtgärder vidtagits i ärendet.

11 Sida 11 (13) Annars brottsliga gärningar Utredningen har föreslagit att inom ramen för en infiltrationsoperation ska polisen kunna ges tillstånd att begå gärningar som annars är brottsliga, om det är nödvändigt för att kunna genomföra eller fullfölja operationen. Den föreslagna ordningen att domstol ska besluta om tillstånd att utföra straffbelagda gärningar framstår som främmande för både svensk rätt och det allmänna rättsmedvetandet. Jag avstyrker därför förslaget. Biträde av enskilda Enligt utredningens föreslag ska polisen kunna ta biträde av enskilda. Den föreslagna regleringen utgör en kodifiering av den praxis som bygger på Justitiekanslerns och Justitieombudsmannens uttalanden. Det är i många situationer riskfyllt att anlita enskilda i en infiltrationsoperation eller vid provokation eftersom utvecklingen kan ta en annan vändning än planerat och det är vanskligt att förutse de situationer den enskilde kan försättas i. Det innebär att det finns en inbyggd risk när en enskild person anlitas. En reglering kan bidra till att minska risken för misstag och felaktigheter när de brottsbekämpande myndigheterna biträds av enskilda. Jag tillstyrker att polisen får ta biträde av enskilda. En förutsättning bör dock vara att det ska stå klart att polisen inte själv kan utföra åtgärden. Det är ett något högre krav än utredningens förslag men markerar att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Särskilda bestämmelser för Säkerhetspolisen Utredningen har föreslagit att Säkerhetspolisen enligt 9 kap 1 i inhämtningslagen, till skillnad mot den ordinarie polisverksamheten, ska få rätt att genomföra provokationer inom ramen för underrättelseverksamheten. Rent principiellt har jag svårt att se att polisväsendets organisatoriska indelning ska vara avgörande för vilka polisiära metoder som får användas. Enligt den förslagna bestämmelsen får provokation beslutas om det behövs för att få fram uppgifter som det finns särskild anledning att anta kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka den allvarliga brottsligheten.

12 Sida 12 (13) Enligt min mening förutsätter den föreslagna bestämmelsen att man har en relativt klar uppfattning om vilken brottsligheten är. Vidare kan i de flesta fall misstanken riktas mot någon eller några i en bestämd grupp eller återigen någon i en obestämd grupp. I det övervägande antalet fall som bestämmelsen tar sikte på torde skyldighet att inleda förundersökning föreligga. Jag ställer mig mot denna bakgrund tveksam till behovet av den föreslagna regleringen. Avslutningsvis noterar jag att utredningen (s. 166) anfört att i arbetet med att förebygga brott mot rikets säkerhet är gärningsmannen ofta straffrättsligt immun. Brottet kan då endast beivras på så sätt att gärningsmannen förklaras inte önskvärd i landet. I sådana fall är det inte ändamålsenligt att inleda en förundersökning. Här vill jag påpeka att om det bedrivs en förundersökning avseende spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet kan de misstänkta vara personer med eller utan diplomatisk immunitet. Oavsett om någon har diplomatisk immunitet eller inte ska misstankarna utredas. Det förhållandet att diplomatisk immunitet föreligger och att åtal inte kan väckas utgör inte en grund för att underlåta att inleda förundersökning. Överprövning Utredningen föreslår att ett beslut enligt inhämtningslagen under förundersökningen ska kunna överklagas på samma sätt som rättens beslut om åtgärder enligt kap rättegångsbalken. Eftersom det ligger i sakens natur att de berörda personerna inte ska ha kännedom om att de är föremål för de särskilda spaningsåtgärder som regleras i inhämtningslagen framstår möjligheten att vända sig till domstol som ett tämligen ineffektivt rättsmedel. Jag ser i stället att rättssäkerheten kan tillgodoses genom en väl ordnad tillsyn över verksamheten. Tillsyn Utredningen föreslår att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) ska utöva tillsyn över de brottsbekämpande myndigheternas användning av åtgärder enligt 2-7 och 9 kap inhämtningslagen.

13 Sida 13 (13) Mot bakgrund av att polis och åklagare förfogar över tvångsmedel som är långt mer integritetskränkande än de nu aktuella särskilda spaningsmetoderna som inte är föremål för SINs tillsyn avstyrker jag förslaget i denna del. Det är tillfyllest med den tillsyn som de brottsbekämpande myndigheterna själva samt även Justitieombudsmannen och Justitiekanslern bedriver. Under alla händelser bör inte SIN bedriva tillsyn över spaningsmetoderna som regleras i 2-4 kap inhämtningslagen. I detta ärende har riksåklagaren Anders Perklev beslutat. Chefsåklagare Ingela Sörgård har varit föredragande. I ärendets handläggning har också överåklagarna Jörgen Lindberg, Nils Rekke och Lennart Guné samt byråchefen Johan Lindmark deltagit. Anders Perklev Ingela Sörgård

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31)

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Sida 1 (5) Utvecklingscentrum Malmö Datum Dnr ÅM-A 2015/0743 Kammaråklagare Anna Palmqvist Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Datalagring

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Yttrande över slutbetänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3) Sida 1 (3) Rättsenheten 2008-06-12 Ert Datum EBM A-2008/0101 Er beteckning Kammaråklagare Johan Lindmark Ju2008/675/L6 Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Datum Dnr Yttrande över slutbetänkandet

Läs mer

Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel SOU 2009:70

Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel SOU 2009:70 Sida 1 (6) Kammaråklagare Charlotta Tanner Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel

Läs mer

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1)

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) Remissyttrande Sida 1 (7) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Ju2009/834/Å Justitiedepartementet (Ju/Å) 103 33 Stockholm Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35)

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35) Sida 1 (6) Rättsenheten 2005-09-15 Ert EBM A-2005/0467 Er beteckning Bitr. chefsjuristen Monica Rodrigo 2005-05-23 Fi2005/2479 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian.

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian. R-2007/0976 Stockholm den 26 oktober 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/6240/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 juni 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Behandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer

Behandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-12-11 Dnr 177-2012 Behandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS R-2008/0035 Stockholm den 13 mars 2008 Till Justitiedepartementet Ju2007/9590/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Lagring

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremiss Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Peter Hultqvist Maria

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (5) Datum 2015-02-04 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm OK./. riksåklagaren ang. grovt bedrägeri medelst

Läs mer

PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott

PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-10-02 B 64-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott Högsta domstolen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

ÅKLAGARMYNDIGHETEN REMISSYTTRANDE Sida 1 (14) Utvecklingscentrum Umeå Datum

ÅKLAGARMYNDIGHETEN REMISSYTTRANDE Sida 1 (14) Utvecklingscentrum Umeå Datum ÅKLAGARMYNDIGHETEN REMISSYTTRANDE Sida 1 (14) Överåklagaren Peter Hertting Er beteckning Ju 2005/4823/Å Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande över delbetänkande av Beredningen

Läs mer

10 Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person

10 Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person 10 Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person 10.1 Bakgrund 10.1.1 Upptagning av ljud Dold kroppsmikrofon och liknande Mikrofoner används för att i hemlighet spela in eller för att låta

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 56-2012 Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter 1 SAMMANFATTNING Nämnden har, utifrån de 21 polismyndigheternas svar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14 KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO Ombud: Advokat PES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häktning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA, Ombud: Advokat Hans Fritzheimer Esplanaden 11, 2 tr 852 31 Sundsvall MOTPART Transportstyrelsen 701 97 Örebro

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-04

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-04 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-04 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist och justitierådet Marianne Lundius. Ytterligare åtgärder

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-11-06 Dnr 589-2013 Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare 1. SAMMANFATTNING Säkerhets-

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ökad kontroll av vapen Enligt en

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2007 B 5039-06 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPARTER 1. BK Ombud och offentlig försvarare: Advokat GF

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008 ÅKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (5) Kammaråklagare Charlotta Tanner Datum Dnr 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589 RIKSPOLISSTYRELSEN Ert datum Dnr Kriminalkommissarie Thomas Eriksson RKP A -102-963/09 Regeringen Justitiedepartementet

Läs mer

Ärendenummer 405A-4604-05 Sida 1. Åklagarkammaren i Halmstad Vice Chefsåklagare Margareta Bong BESLUT 2006-02-10

Ärendenummer 405A-4604-05 Sida 1. Åklagarkammaren i Halmstad Vice Chefsåklagare Margareta Bong BESLUT 2006-02-10 Åklagarkammaren i Halmstad Vice Chefsåklagare Margareta Bong BESLUT 2006-02-10 Ärendenummer 405A-4604-05 Sida 1 MISSTÄNKT Kastellet HVB BROTT Vållande till annans död -2005-05-18 Anmälan K33150-05,405A05003712

Läs mer

HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet.

HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet. HFD 2014 ref 80 Ny praxis beträffande skattetillägg och straff för skattebrott i förhållande till Europakonventionens förbud mot dubbla förfaranden (HFD 2013 ref. 71) påverkar inte bedömningen att den

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Aktbilaga 26 Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juli 2009 Ö 5345-08 SÖKANDE AH Ombud: Advokat ED MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015 Bilaga 1 Datum Sida 2014-06-30 1 (8) Lena Lindgren Schelin Ert datum Dnr Chefsjurist, personuppgiftsombud EBM A-2014/0261 Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-06-09 ÅM 2015/2714 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm SB./. riksåklagaren

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Delbetänkandet SOU 2009:1 En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen, Sammanfattning av Datainspektionens yttrande

Delbetänkandet SOU 2009:1 En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen, Sammanfattning av Datainspektionens yttrande YTTRANDE Diarienr 2009-05-15 226-2009 Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 STOCKHOLM Delbetänkandet SOU 2009:1 En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen, Ju2009/834/Å

Läs mer

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare f r e d r i k bernd t & maria holme Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare Den beslutsordning med särskilt kvalificerade beslutsfattare som infördes i och med införandet av skatteförfarandelagen

Läs mer

Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Susanne Södersten (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Susanne Södersten (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 10 april 2014 Beatrice Ask Susanne Södersten (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Promemoria. Hemlig rumsavlyssning. Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemoria. Hemlig rumsavlyssning. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Hemlig rumsavlyssning Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att hemlig rumsavlyssning införs som ett nytt hemligt tvångsmedel. Med hemlig rumsavlyssning avses att tal i enrum,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-03

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-03 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-03 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Kjerstin Nordborg och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Barn under 15 år som

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Dagens Nyheter./. riksåklagaren ang. beslag

Dagens Nyheter./. riksåklagaren ang. beslag SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Datum 2015-01-26 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2015-01-14 Ö 338-15 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Dagens Nyheter./. riksåklagaren ang. beslag (Svea

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA Ombud: Andreas Olsson Tre Ugglors Juristbyrå AB Hammarby Fabriksväg 29-31 120 33 Stockholm MOTPART Transportstyrelsen

Läs mer

Rätt till ombud vid förhör och utredning hos Skatteverket?

Rätt till ombud vid förhör och utredning hos Skatteverket? g u s tav lindkvist Rätt till ombud vid förhör och utredning hos Skatteverket? Några funderingar med anledning av förslag till nytt EU-direktiv I ett förslag till nytt EU-direktiv föreslås bl.a. en ovillkorlig

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-18. Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-18. Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-18 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Förtydliganden av bestämmelser för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd.

Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd. BESLUT Datum 2009-04-09 8684-07-40 SVENSKT MEDBORGARSKAP Justitiekanslerns beslut Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd. Ärendet Bakgrund Anspråk tilläggsprotokoll. Postadress

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 1 oktober 2015 KLAGANDE Avonova Hälsa AB, 556500-6821 Ombud: Advokat Henrik Gallus Advokatfirman Kjällgren i Lidköping AB Älvgatan 16 531

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2015 Ö 1266-14 KLAGANDE AP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Avvisning av åtal ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 11 februari 2010 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm MOTPART Landskrona kommun 261 80 Landskrona ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2012 B 3272-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART J-A S SAKEN Artskyddsbrott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

Anmälan I en anmälan till JO framförde N kritik mot Polismyndigheten Dalarna. Av anmälan framgick bl.a. följande.

Anmälan I en anmälan till JO framförde N kritik mot Polismyndigheten Dalarna. Av anmälan framgick bl.a. följande. BESLUT Justitieombudsmannen Hans-Gunnar Axberger Datum 2013-03-15 Dnr 915-2012 Sid 1 (6) Allvarlig kritik mot Polismyndigheten Dalarna, som tvingat en person som misstänktes för ringa narkotikabrott till

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Departementspromemorian Brottmålsprocessen - en konsekvensanalys

Departementspromemorian Brottmålsprocessen - en konsekvensanalys YTTRANDE 1 (7) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen - en konsekvensanalys 1. Allmänt Hovrätten har i tidigare yttrande över betänkandet Brottmålsprocessen tillstyrkt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2012-10-08 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-04-16 Ö 1126-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RH./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6

Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Kommunstyrelsen 2010 10 11 192 470 Arbets och personalutskottet 2010 09 27 177 370 Dnr 10.382 00 oktks12 Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Bilaga: Sammanfattning Luleå kommun

Läs mer

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2 0 REMISSVAR 1 (5) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) Sammanfattning Säkerhetspolisen är mycket positiv till betänkandets

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43)

Remissyttrande över promemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43) R1C, 2009-02, DV info.avd. 1 (7) Finansdepartementet Remissyttrande över promemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43) Promemorian berör ett sakområde som väsentligen ligger vid sidan av hovrättens

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-06-09 ÅM 2015/2715 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AK m.fl../.

Läs mer

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m.

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2251-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Högsta domstolen har,

Läs mer

Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har uppmärksammat att kreditupplysningar publiceras på bl.a. följande webbplatser:

Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har uppmärksammat att kreditupplysningar publiceras på bl.a. följande webbplatser: Beslut Dnr 2008-05-16 1644-2006 Advokatfirman Lindahl KB Att: Lars B Melin Box 11911 404 39 GÖTEBORG Ombud för: Business Check i Sverige AB Tillsyn enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) Datainspektionens

Läs mer