Särskilda spaningsmetoder (SOU 2010:103)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Särskilda spaningsmetoder (SOU 2010:103)"

Transkript

1 Sida 1 (13) ÅM-A 2011/0453 Chefsåklagare Ingela Sörgård Ert datum Er beteckning Ju2010/10019/L4 Justitiedepartementet Enheten för allmän ordning och säkerhet Stockholm Särskilda spaningsmetoder (SOU 2010:103) Allmänna synpunkter Med hänvisning till artikel 8 Europakonventionen och det utökade grundlagsskyddet i 2 kap 6 regeringsformen föreslår Polismetodutredningen en lagreglering av vissa särskilda spaningsmetoder som polis och åklagare använder sig av i dag. Utredningen har funnit att flera av de metoder som används i dag i och för sig inte strider mot Europakonventionen eller regeringsformen men har eftersträvat en ordning som med viss marginal uppfyller de krav som följer av dessa regelverk. Även om jag inte delar utredningens principiella ställningstagande att s.a.s. lagstifta med marginal, vill jag framhålla att utredningens förslag och ställningstaganden i stora delar är väl genomtänkta samt att betänkandet innehåller en värdefull genomgång av rättsläget vad gäller de brottsbekämpande myndigheternas rätt att samla in information, inte minst genom den praxis från Europadomstolen som redovisas. Det är självfallet en eftersträvansvärd ordning att det finns lagstöd för åtgärder som innebär ett påtagligt intrång i den personliga integriteten. Jag vill ändå framhålla att integritetsskyddsintresset alltid måste vägas mot andra samhällsintressen som t.ex. kravet på att samhällets brottsbekämpande åtgärder är effektiva. Den grova och organiserade brottsligheten har under senare år växt sig allt starkare och utgör i dag ett allvarligt samhällsproblem. En grundläggande förutsättning för en effektiv bekämpning av denna brottslighet är en väl fungerande kriminalunderrättelse- och spaningsverksamhet. Regelverket till skydd för den personliga integriteten får därför inte medföra att polisens och övriga myndigheters verksamhet avseende övervakning och kartläggning av kriminella grupperingar försvåras på ett icke önskvärt sätt. Postadress Gatuadress Telefon E-post Box Malmö Östra Promenaden 7 A Telefax Webbadress

2 Sida 2 (13) Den tekniska utvecklingen går allt snabbare. Det kan därför förutsättas att det även i framtiden kommer att utvecklas nya tekniska metoder vilka kan användas i brottsbekämpande syfte. Det vore enligt min mening olyckligt om en ny sådan metod som är effektiv vid spaning mot t.ex. kriminella grupperingar inte kan användas av de brottsbekämpande myndigheterna förrän saken blivit föremål för lagstiftning. En sådan ordning skulle hämma kampen mot den grova och organiserade brottsligheten på ett omotiverat sätt. Lagformen är således en mindre lämplig form för reglering av myndigheters arbetsmetoder som över tid är föränderliga. Grunderna för den lagreglering som utredningen föreslagit är alltså Europakonventionen och skyddet enligt 2 kap 6 regeringsformen. Det utökade skydd enligt den senare bestämmelsen som nyligen har trätt i kraft är tillkommet med hänsyn till de krav som Europakonventionen ansetts ställa. Det är självklart att Sverige ska uppfylla de krav som följer av konventionen. Samtidigt, vilket utredningen är inne på, är praxis i fråga om konventionens tillämpning och räckvidd på många sätt oklar och pekar kanske inte alltid åt ett och samma håll i en viss fråga. Det är i och för sig rätt naturligt med tanke på att ländernas lagstiftning och praxis ser olika ut och ska prövas mot vad som enligt utredning närmast kan beskrivas som en samling allmänna principer. Men det manar samtidigt enligt min mening till en viss försiktighet vid tolkningen av hur långt konventionen kan anses sträcka sig, särskilt vid avvägningen mot effektiviteten i brottsbekämpningen. Att det inte är en helt enkel uppgift att tolka Europakonventionen och Europadomstolens avgöranden framgår tydligt av Högsta domstolens prövning (NJA 2010 s. 168 I och II) av huruvida det svenska parallella systemet med skattebrott och skattetillägg är förenligt med det s.k. dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen i ljuset av de avgöranden som Europadomstolen meddelade år 2009, bl.a. Zolotukhin mot Ryssland. Vid överväganden om vilka utredningsmetoder som ska vara tillåtna, bör en första utgångspunkt vara att de myndigheter som har till uppgift att beivra brott ska förfoga över samma redskap som är tillgängliga för envar. Det framstår inte som en rimlig ordning att exempelvis journalister, säkerhetsföretag eller privatdetektiver skulle ges större faktiska möjligeter att uppdaga och dokumentera allvarlig brottslighet än de myndigheter som har samhällets uppdrag att utreda och bekämpa brott.

3 Sida 3 (13) Detta skulle dock kunna bli en realitet om utredningens förslag genomförs, bland annat genom begränsningen av polisens möjlighet att använda handmanövrerade kameror och att uppta ljud av samtal där den som gör ljudupptagningen själv deltar. En sådan, till synes omotiverad, skillnad skulle på sikt kunna undergräva förtroendet för de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att fullgöra sitt uppdrag. Dessutom finns en risk för en utveckling där privata aktörer i större utsträckning tar på sig rollen som brottsutredare, vilket knappast skulle gagna den enskildes rättssäkerhet och integritet. Enligt min mening bör därför andra vägar prövas för att säkerställa att konventions- och grundlagskrav uppfylls när det gäller uttryckligt lagstöd för åtgärder som kan anses känsliga från integritetssynpunkt. En möjlighet som då bör övervägas är att i lagtext generellt föreskriva att de metoder för att inhämta information som står öppna för envar också är tillgängliga för de brottsutredande myndigheterna inom ramen för sina respektive uppdrag. En sådan regel kunde förslagsvis placeras i polislagen och kompletteras med en erinran om kraven på proportionalitet och skydd för den enskildes integritet i varje enskilt fall. En reglering i linje med den som utredningen föreslår medför också otydligheter om gränserna och kan sägas inbjuda till kringgåenden. Enligt utredningen skulle således en målsägandes inspelning inte falla under bestämmelserna oavsett om de tekniska hjälpmedlen för inspelningen tillhandahållits av polisen eller inte (s. 343). Detsamma gäller inspelningar som görs i skydds- eller dokumentationssyfte. Mot den bakgrunden är det enligt min mening viktigt att en lagreglering endast avser de särskilda spaningsmetoder som når upp till den nivå av integritetskränkning som artikel 8 Europakonventionen eller det utökade grundlagsskyddet i 2 kap 6 regeringsformen tar sikte på. Att vissa spaningsmetoder behöver regleras utesluter givetvis inte att de kan regleras på annat sätt än genom lag. Enligt min mening kan spaningsmetoder lämpligen regleras genom föreskrifter etc. utfärdade av Rikspolisstyrelsen eller Åklagarmyndigheten. Även en ändring av 8 polislagen (1984:387) som i dag anses utgöra lagstöd för vissa av polisens spaningsmetoder är ett möjligt alternativ eventuellt förenat med närmare bestämmelser i förordningsform.

4 Sida 4 (13) Samtidigt som förslaget till lagstiftning i varje fall enligt min uppfattning sträcker sig för långt, är den å andra sidan inte fullständig. Detta bidrar till oklarhet och behov av en närmare analys och klargöranden av gränsdragningen. Det gäller t.ex. i vilken omfattning polisen ska kunna ta biträde av enskilda vid infiltrationer och närmast vilka åtgärder som ska anses innebära att den enskilde biträder i något avseende. Enligt förslaget om särskilda provokativa åtgärder får inte dömas för påföljd för brott som någon förmåtts att begå genom en sådan åtgärd. Till synes gäller detta utan några begränsningar. Att ansvarsfrihet inte kan gälla villkorslöst är självklart t.ex. vid misshandel - och berörs också av utredningen men endast mycket kortfattat i författningskommentaren (s.379). De begränsningar som ska gälla såväl för brottsprovokation som för ansvarsfrihet måste dock klargöras på ett tydligare sätt. Som jag återkommer till i det följande medför förslaget också otydligheter om vad som ska gälla i den utsträckning en reglering inte föreslås. Innebär det att oreglerade åtgärder i fortsättningen blir otillåtna? I varje fall uppstår här oklarheter om gränserna för vad som är tillåtet eller inte. I förslaget redogörs kortfattat för vilka konsekvenserna blir av att bestämmelserna som föreslås överträds i något hänseende (s.350). Det är önskvärt att konsekvenserna klargörs ytterligare med avseende på möjligheten att åberopa bevisning som hämtats in på ett otillåtet sätt och när den misstänktes rätt till en rättvis rättegång ska anses ha blivit oåterkalleligen undergrävd och denne därför inte får lagföras för brottet. Jag vill mot bakgrund av det anförda framföra följande ytterligare synpunkter på vissa enskildheter i förslaget. Vilka särskilda spaningsmetoder kräver inte lagstöd? Med ledning av bl.a. professor Iain Camerons expertrapport har utredningen redovisat vilka särskilda spaningsmetoder som utifrån Europadomstolens praxis torde kräva lagstöd. Vid den prövningen har utredningen funnit att de föreslagna reglerna i 2 kap lagen om särskilda inhämtningsåtgärder i de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet (inhämtningslagen), dvs. ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person, inte kräver lagstöd.

5 Sida 5 (13) Utredningen har dock ansett att det trots det finns skäl att lagstifta om metoderna för att på ett tydligare sätt och med viss marginal uppfylla de krav som följer av internationella åtaganden eller av regeringsformen. I likhet med utredningens uppfattning anser jag att de aktuella spaningsmetoderna inte behöver regleras i lag utifrån de krav som följer av Europakonventionen och regeringsformen. Jag har i och för sig förståelse för utredningens resonemang i denna del men med hänvisning till vad jag anfört ovan anser jag att det är en felaktig väg som utredningen valt. Enligt min mening bör således inte reglerna om ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person införas. Spaningsmetoder som inte omfattas av förslaget Den föreslagna inhämtningslagen innehåller endast vissa spaningsmetoder som ansetts vara särskilt integritetskränkande. Det är givetvis svårt att skapa ett heltäckande regelverk som omfattar alla tänkbara spaningsmetoder. Ett införande av inhämtningslagen föranleder dock frågan om hur man ska se på de spaningsmetoder som inte omfattas av lagen. Utredningen anför (s. 338) i och för sig att lagen inte utesluter att andra åtgärder i den brottsbekämpande verksamheten fortfarande kan användas med stöd av annan lag, t.ex. polislagen. Den föreslagna lagen påverkar med andra ord inte tillåtligheten av andra åtgärder än de som uttryckligen regleras. Jag är inte övertygad om hållbarheten i utredningens resonemang eftersom de implicit underkänt polislagen som stöd för de särskilda spaningsåtgärder som nu föreslås få ett uttryckligt stöd. Detta talar enligt min mening för att polislagen, framförallt 8, bör ändras så att ett mer direkt och utryckligt stöd för inte bara de nu aktuella spaningsmetoderna utan även de som inte omfattas av inhämtningslagen införs. Bestämmelsernas placering Inhämtningslagen innehåller ett regelverk som ska tillämpas både på förundersöknings- och underrättelsestadiet. Mina synpunkter i det följande utgår från att det blir en något mer återhållsam reglering och inte på det sätt som utredningen föreslagit. Om regleringen däremot skulle införas i allt väsentligt på det sätt utredningen föreslagit har jag inget att erinra mot att reglerna infogas i en och samma lag trots mina principiella invändningar nedan.

6 Sida 6 (13) Enligt min mening är det normalt sett mindre lämpligt att placera regler som ska tillämpas under förundersökningen i en särskild lag. Sådana regler bör i stället vara placerade i rättegångsbalken om det inte finns tungt vägande skäl emot det. Några sådana skäl finns inte här. Det är en systematik som tidigare tillämpats under lång tid och som underlättar överblicken av regelverket. Bestämmelser avseende underrättelseverksamhet bör tas in i polislagen men det är också möjligt att vissa bestämmelser kan infogas i den föreslagna lagen om inhämtande av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Särskilt ingripande åtgärder I lagförslaget anges att för bl.a. ljud- eller bildupptagning, lokalisering av person och identifiering eller störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning ska en annan beslutsordning gälla om åtgärden är särskilt ingripande. I dessa fall beslutar rätten på ansökan av åklagare om det är en åtgärd i en förundersökning och Nämnden på ansökan av polismyndigheten om det är en åtgärd i underrättelseverksamhet. Enligt min mening är definitionen särskilt ingripande inte tillräckligt exemplifierad i utredningen. Detta medför gränsdragningssvårigheter som innebär osäkerhet om vem som ska besluta. Jag ifrågasätter också behovet av att skilja ut vissa åtgärder som särskilt ingripande. Finns det behov av att en åtgärd pågår under längre tid och är intensiv ska den prövas kontinuerligt mot proportionalitetsprincipen. Jag avstyrker således att det införs en annan beslutsordning för särskilt ingripande åtgärder. Inrättandet av en nämnd Utredningen har föreslagit att det ska inrättas ett nytt oberoende beslutsorgan inom underrättelseverksamheten som benämns Nämnden och som bl.a. ska pröva tillståndsfrågor vid särskilt ingripande åtgärder på underrättelsestadiet. Mot bakgrund av att jag anser att det inte ska införas en särskild beslutsordning vid särskilt ingripande åtgärder anser jag att den föreslagna nämnden inte ska inrättas. Jag vill även tillägga följande.

7 Sida 7 (13) I propositionen Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott (prop. 2005/06:177 s. 64. f.) uttalade regeringen att ett system med en särskild nämnd hade nackdelar t.ex. genom att det kunde uppstå svårigheter att med kort varsel samla nämnden för föredragning och beslut. Regeringen ansåg att övervägande skäl talade mot införandet av en nämnd. Regeringen gjorde samma bedömning i lagrådsremissen De brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation där frågan diskuterades. Jag delar regeringens bedömning i denna fråga och avstyrker således att den föreslagna Nämnden inrättas. Övergång från underrättelseverksamhet till förundersökning I allmänmotiveringen till Annars brottsliga gärningar (s. 202 f.) har utredningen redogjort för hur åklagaren bör agera när det redan beslutats om en infiltrationsoperation på underrättelsestadiet som övergår eller mynnar ut i en förundersökning. Enligt utredningen bör tiden för tillståndet löpa vidare och åklagaren behöver inte fatta något nytt beslut enbart på den grunden att infiltrationsoperationen nu rör sig inom ramen för en förundersökning. Om infiltrationsoperationen inte längre bör gälla har dock åklagaren en skyldighet att häva beslutet. Jag delar utredningens uppfattning att detta är en rimlig ordning och att det inte finns några behov av särskilda regler som tar sikte på relationen mellan tillstånd inom ramen för underrättelseverksamhet och tillstånd inom ramen för förundersökning. Utredningens resonemang i denna del torde även vara tillämpligt beträffande övriga särskilda spaningsåtgärder där samma situation kan uppstå, dvs. att beslut om en särskild spaningsåtgärd fattats under underrättelsefasen som sedan övergår till förundersökning. Det krävs dock att 6 kap 6 i inhämtningslagen ändras så att åklagaren även kan häva ett beslut fattat av Nämnden om en sådan inrättas. Detsamma torde även gälla motsvarande regler i 2 kap 13, 3 kap 13 och 4 kap 11 i inhämtningslagen. Störning Enligt 3 kap 3 i inhämtningslagen ska det bli möjligt att störa kommunikation med mobil elektronisk utrustning eller annan utrustning för radiokommunikation.

8 Sida 8 (13) Det är i dag inte tillåtet för de brottsbekämpande myndigheterna att inneha störningsutrustning som kan hindra mobil elektronisk kommunikation med radiosignaler, se 14 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation. Det grundläggande problemet är att möjligheten att använda störsändare kommer att störa ut också fullt legitim kommunikation. Det är också bakgrunden till att det idag inte är möjligt för polisen att använda sådan utrustning på det sätt som föreslås. Hur problematiken ska lösas anges inte i förslaget. Jag förordar att frågan blir föremål för fortsatt beredning. Infiltrationsverksamhet Enligt utredningen avses med begreppet infiltration dolda undersökningar där det förekommer interaktion med målpersonerna genom ett aktivt vilseledande och där infiltrationen har viss varaktighet. Begreppet infiltration bör enligt utredningens mening inte lagregleras särskilt eftersom det vare sig ur svenskt eller internationellt perspektiv krävs någon lagreglering. Utredningen har i stället föreslagit en reglering av vissa ageranden som kan komma ifråga under en infiltrationsoperation, t.ex. att infiltratören bereder sig tillträde till bostad eller annat ställe som inte är tillgängligt för allmänheten. Jag delar utredningens bedömning att det inte finns något krav på att infiltrationsbegreppet måste lagregleras. Enligt min mening föreligger dock en risk att den föreslagna regleringen av själva agerandet och inte infiltrationsoperation i sig försvårar arbetet för infiltratören som redan befinner sig i en riskfylld position. En typisk situation vid en infiltration är att infiltratören blir bekant med personer som ingår i den organisationen som han ska infiltrera. Av det följer att infiltratören ska umgås med personerna och bl.a. vistas i deras hem. Jag är tveksam till i vilken utsträckning infiltratören i praktiken kan inhämta tillstånd enligt 4 kap inhämtningslagen att få tillträde det aktuella utrymmet. Han eller hon blir då hänvisad till att själv fatta beslut med hänvisning till att fara i dröjsmål föreligger. En typ av beslut som ska användas restriktivt. Jag vill även peka på närbesläktade situationer, som av den berörde kan uppfattas som lika integritetskränkande, men som inte omfattas av det föreslagna regelverket:

9 Sida 9 (13) En informatör, som inte fått något uttryckligt uppdrag från polisen mer än uppgiften att det finns ett visst intresse från polisens sida beträffande en viss person, besöker denne i sitt hem och rapporterar om iakttagelserna till polisen. Eller polismannen som blir inbjuden till en grannfest där grannen är kriminell, som inte känner till polismannens yrke, och sedan nedtecknar iakttagelserna. Mot den bakgrunden bör det övervägas om inte ett särskilt beslut om en infiltrationsoperation ska fattas med krav på dokumentation av de åtgärder som ingår i operationen. Det innebär att det ska finnas behov av att förebygga, förhindra eller upptäcka allvarlig brottslighet och att behovs- och proportionalitetsprincipen ska beaktas. Genom ett sådant beslut uppställs de rättsliga och faktiska ramarna för infiltratörens agerande. Mot denna bakgrund avstyrker jag de förslag som utredningen lagt fram avseende infiltrationsverksamhet. Installation av lokaliseringsutrustning I betänkandet föreslås att installation av lokaliseringsutrustning ska innefatta en rätt för polisen att sätta larmanordningar ur funktion, t.ex. genom att använda störsändare. Jag förordar att befogenheten att använda störningsutrustning uttryckligen ska framgå av lagtexten. Provokativa åtgärder Utredningen har föreslagit att provokation som sker i bevissyfte under en förundersökning och som kan leda till att någon förmås att begå en brottslig gärning ska lagregleras och att framprovocerade brott inte ska få åtalas. Av Högsta domstolens avgöranden (NJA 1985 s. 544 och NJA 1989 s. 498) framgår att om ett brott ska lagföras eller inte är den avgörande frågan om det finns skäl att tro att brottet skulle ägt rum även om polisen inte genomfört provokationen. Europadomstolens rättspraxis bygger på samma resonemang. Det finns således inte heller med hänvisning till Europakonventionen och Europadomstolens praxis skäl att införa en generell straffrihetsregel.

10 Sida 10 (13) Om den tilltalades rätt till en rättvis rättegång ska anses ha blivit oåterkalleligen undergrävd är en bedömningsfråga som får avgöras från fall till fall med hänsyn till omständigheterna i målet. Trots att det kan innefatta svåra överväganden och gränsdragningsproblem bör huvudregeln fortsatt vara att åtal ska väckas för det framprovocerade brottet. Det finns en uppenbar risk att den föreslagna ordningen kan få stötande konsekvenser om framprovocerade brott aldrig får lagföras. Jag vill gärna ge ett exempel på en situation som tydliggör detta. I NJA 2008 s. 915 fälldes en krog för att ha diskriminerat vid insläpp från krogkön. Målet drevs av Diskrimineringsombudsmannen och inte som brottmål. Bakgrunden i målet var att några personer ledsnat på att bli särbehandlade och därför riggat besök som tydligt åskådliggjorde diskrimineringen. Med rättsfallet som utgångspunkt kan man tänka sig att någon anmäler att en näringsidkare återkommande diskriminerar människor av visst ursprung. För att kunna leda det i bevis krävs dock att man kan dokumentera förhållandena på platsen (faktisk klädkodex, att det inte är fullsatt, m.m.). Antingen riggar polisen själva ett besök som tydligt åskådliggör diskrimineringen eller också tipsar polisen den enskilde om hur han eller hon ska gå tillväga för att polis och åklagare ska få ett material som bevisar särbehandlingen. Båda dessa alternativ (där det första onekligen framstår som rättssäkrare än det senare) innebär dock att polis och åklagare framprovocerar ett brott ett brott som, med utredningens förslag, således inte kan utkrävas ansvar för. Det kan tilläggas att de framprovocerade uppgifterna svårligen torde räcka som bevisning om diskriminering om den eller de händelser som var den ursprungliga anledningen till anmälan. Jag avstyrker därför att straffrihetsbestämmelsen i 5 kap 4 i inhämtningslagen införs. En straffrihetsbestämmelse bör under alla händelser vara placerad i 24 kap brottsbalken och inte i en lag rörande särskilda spaningsåtgärder. En förutsättning för att provokativa åtgärder ska kunna granskas och bedömas är att de blir kända. I 20 förundersökningskungörelsen (1947:948) anges vilka uppgifter som ska antecknas i ett förundersökningsprotokoll. Enligt min mening bör bestämmelsen kompletteras så att det finns en skyldighet att även ange att provokativa åtgärder vidtagits i ärendet.

11 Sida 11 (13) Annars brottsliga gärningar Utredningen har föreslagit att inom ramen för en infiltrationsoperation ska polisen kunna ges tillstånd att begå gärningar som annars är brottsliga, om det är nödvändigt för att kunna genomföra eller fullfölja operationen. Den föreslagna ordningen att domstol ska besluta om tillstånd att utföra straffbelagda gärningar framstår som främmande för både svensk rätt och det allmänna rättsmedvetandet. Jag avstyrker därför förslaget. Biträde av enskilda Enligt utredningens föreslag ska polisen kunna ta biträde av enskilda. Den föreslagna regleringen utgör en kodifiering av den praxis som bygger på Justitiekanslerns och Justitieombudsmannens uttalanden. Det är i många situationer riskfyllt att anlita enskilda i en infiltrationsoperation eller vid provokation eftersom utvecklingen kan ta en annan vändning än planerat och det är vanskligt att förutse de situationer den enskilde kan försättas i. Det innebär att det finns en inbyggd risk när en enskild person anlitas. En reglering kan bidra till att minska risken för misstag och felaktigheter när de brottsbekämpande myndigheterna biträds av enskilda. Jag tillstyrker att polisen får ta biträde av enskilda. En förutsättning bör dock vara att det ska stå klart att polisen inte själv kan utföra åtgärden. Det är ett något högre krav än utredningens förslag men markerar att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Särskilda bestämmelser för Säkerhetspolisen Utredningen har föreslagit att Säkerhetspolisen enligt 9 kap 1 i inhämtningslagen, till skillnad mot den ordinarie polisverksamheten, ska få rätt att genomföra provokationer inom ramen för underrättelseverksamheten. Rent principiellt har jag svårt att se att polisväsendets organisatoriska indelning ska vara avgörande för vilka polisiära metoder som får användas. Enligt den förslagna bestämmelsen får provokation beslutas om det behövs för att få fram uppgifter som det finns särskild anledning att anta kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka den allvarliga brottsligheten.

12 Sida 12 (13) Enligt min mening förutsätter den föreslagna bestämmelsen att man har en relativt klar uppfattning om vilken brottsligheten är. Vidare kan i de flesta fall misstanken riktas mot någon eller några i en bestämd grupp eller återigen någon i en obestämd grupp. I det övervägande antalet fall som bestämmelsen tar sikte på torde skyldighet att inleda förundersökning föreligga. Jag ställer mig mot denna bakgrund tveksam till behovet av den föreslagna regleringen. Avslutningsvis noterar jag att utredningen (s. 166) anfört att i arbetet med att förebygga brott mot rikets säkerhet är gärningsmannen ofta straffrättsligt immun. Brottet kan då endast beivras på så sätt att gärningsmannen förklaras inte önskvärd i landet. I sådana fall är det inte ändamålsenligt att inleda en förundersökning. Här vill jag påpeka att om det bedrivs en förundersökning avseende spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet kan de misstänkta vara personer med eller utan diplomatisk immunitet. Oavsett om någon har diplomatisk immunitet eller inte ska misstankarna utredas. Det förhållandet att diplomatisk immunitet föreligger och att åtal inte kan väckas utgör inte en grund för att underlåta att inleda förundersökning. Överprövning Utredningen föreslår att ett beslut enligt inhämtningslagen under förundersökningen ska kunna överklagas på samma sätt som rättens beslut om åtgärder enligt kap rättegångsbalken. Eftersom det ligger i sakens natur att de berörda personerna inte ska ha kännedom om att de är föremål för de särskilda spaningsåtgärder som regleras i inhämtningslagen framstår möjligheten att vända sig till domstol som ett tämligen ineffektivt rättsmedel. Jag ser i stället att rättssäkerheten kan tillgodoses genom en väl ordnad tillsyn över verksamheten. Tillsyn Utredningen föreslår att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) ska utöva tillsyn över de brottsbekämpande myndigheternas användning av åtgärder enligt 2-7 och 9 kap inhämtningslagen.

13 Sida 13 (13) Mot bakgrund av att polis och åklagare förfogar över tvångsmedel som är långt mer integritetskränkande än de nu aktuella särskilda spaningsmetoderna som inte är föremål för SINs tillsyn avstyrker jag förslaget i denna del. Det är tillfyllest med den tillsyn som de brottsbekämpande myndigheterna själva samt även Justitieombudsmannen och Justitiekanslern bedriver. Under alla händelser bör inte SIN bedriva tillsyn över spaningsmetoderna som regleras i 2-4 kap inhämtningslagen. I detta ärende har riksåklagaren Anders Perklev beslutat. Chefsåklagare Ingela Sörgård har varit föredragande. I ärendets handläggning har också överåklagarna Jörgen Lindberg, Nils Rekke och Lennart Guné samt byråchefen Johan Lindmark deltagit. Anders Perklev Ingela Sörgård

Yttrande över slutbetänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Yttrande över slutbetänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3) Sida 1 (3) Rättsenheten 2008-06-12 Ert Datum EBM A-2008/0101 Er beteckning Kammaråklagare Johan Lindmark Ju2008/675/L6 Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Datum Dnr Yttrande över slutbetänkandet

Läs mer

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31)

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Sida 1 (5) Utvecklingscentrum Malmö Datum Dnr ÅM-A 2015/0743 Kammaråklagare Anna Palmqvist Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Datalagring

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Yttrande Datum. EKOBROTTSMYNDIGHETEN Rättsenheten Chefsjurist Roland Andersson / Regeringskansliet Justitiedepartementet

Yttrande Datum. EKOBROTTSMYNDIGHETEN Rättsenheten Chefsjurist Roland Andersson / Regeringskansliet Justitiedepartementet EKOBROTTSMYNDIGHETEN Rättsenheten Chefsjurist Roland Andersson Yttrande Datum 2004-02-27 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Diarienr (åberopas vid korresp) 900 2003/0373 Er referens

Läs mer

Remiss av promemorian Ds 2014:30 Informationsutbyte vid samverkan mot grov organiserad brottslighet

Remiss av promemorian Ds 2014:30 Informationsutbyte vid samverkan mot grov organiserad brottslighet Yttrande Diarienr 2014-12-01 1915-2014 Ert diarienr Ju2014/5172/L4 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av promemorian Ds 2014:30 Informationsutbyte vid samverkan mot grov organiserad brottslighet

Läs mer

Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel (SOU 2009:70)

Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel (SOU 2009:70) REMISSVAR 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Prot. nr. 42/09 Er referens Ju2009/2312/Å Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel (SOU 2009:70) All tvångsmedelsanvändning

Läs mer

Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel SOU 2009:70

Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel SOU 2009:70 Sida 1 (6) Kammaråklagare Charlotta Tanner Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten - Kartläggning och analys (SOU 2007:22)

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten - Kartläggning och analys (SOU 2007:22) 1 (5) YTTRANDE Verkssekretariatet Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Rättsenheten 2007-08-21 Verksjurist Aimée Jillger Er referens Ju2007/3589/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet Grundlagsenheten

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Internationell rättslig hjälp

Läs mer

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1)

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) Remissyttrande Sida 1 (7) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Ju2009/834/Å Justitiedepartementet (Ju/Å) 103 33 Stockholm Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker

Läs mer

Slutbetänkandet Särskilda spaningsmetoder (SOU 2010:103)

Slutbetänkandet Särskilda spaningsmetoder (SOU 2010:103) SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN REMISSYTTRANDE Dnr 49-2011 2011-06-09 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkandet Särskilda spaningsmetoder (SOU 2010:103) Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM. Ju.L5@regeringskans1iet.se

Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM. Ju.L5@regeringskans1iet.se REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2015-09- 21 4329-15-80 Aktbilaga ) Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Ju.L5@regeringskans1iet.se Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor

Läs mer

Åklagarmyndighetens synpunkter på gränsdragningen för polisiär signalspaning; Syften och förutsättningar

Åklagarmyndighetens synpunkter på gränsdragningen för polisiär signalspaning; Syften och förutsättningar Kammaråklagare Charlotta Tanner Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Justitiedepartementet Enhetens för polisfrågor samt allmän ordning och säkerhet 103 33 STOCKHOLM Åklagarmyndighetens synpunkter på gränsdragningen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-01-18 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson samt justitieråden Eskil Nord och Ann-Christine Lindeblad. De brottsbekämpande myndigheternas tillgång

Läs mer

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3) Yttrande Dnr 2008-06-04 446-2008 Ert Dnr Ju2008/675/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Yttrande över Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Yttrande över Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3) Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2008-03-04 Ju2008/675/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-10-10 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Ändrade regler om förundersökningsledning och förundersökningsbegränsning

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Yttrande över Stalkningsutredningens betänkande Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)

Yttrande över Stalkningsutredningens betänkande Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) Sida 1 (6) Utvecklingscentrum Göteborg Datum Dnr ÅM-A 2008/1550 Ert datum Er beteckning Kammaråklagare Viktoria Karlsson 2008-10-24 Ju2008/8198/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

R-2003/1096 Stockholm den 4 mars 2004

R-2003/1096 Stockholm den 4 mars 2004 R-2003/1096 Stockholm den 4 mars 2004 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 oktober 2003 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Ökad effektivitet och

Läs mer

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-02-06 Stockholm Dnr 658-08 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) 1. Ny lag om kontaktförbud Behov av en

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utvidgad användning av DNA-tekniken

Läs mer

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716)

Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Lagrådsremiss Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 september 2008 Beatrice Ask Ingela Fridström (Justitiedepartementet)

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-05-26 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Överlämnande från Sverige

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-26 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 13 februari

Läs mer

Datalagring och integritet (SOU 2015:31)

Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Yttrande Diarienr 1 (6) 2015-08-28 902-2015 Ert diarienr Ju2015/3153/Å Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Datainspektionen har granskat betänkandet

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik

Läs mer

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-03-25 Dnr 46-2014 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43)

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43) Yttrande Sida 1 (5) Rättsenheten Bitr. chefsjuristen Katarina Holmberg Ert Er beteckning Telefon 08-762 00 22 2007-11-28 Ju2007/9805/PO Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian

Läs mer

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-03-27 Dnr 14-2013 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl. Kontrollköp ålderskontroll vid försäljning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-16 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl. Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm R2A DATUM 1 (6) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkandet Dataskydd vid europeiskt polisiärt och straffrättsligt samarbete (SOU 2011:20) Hovrätten har granskat delbetänkandets

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-01-23 Närvarande: F.d. justitierådet Torkel Gregow, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Ökade möjligheter att

Läs mer

En möjlighet för Kustbevakningen att förelägga ordningsbot

En möjlighet för Kustbevakningen att förelägga ordningsbot Justitieutskottets betänkande 2005/06:JuU9 En möjlighet för Kustbevakningen att förelägga ordningsbot Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2005/06:33 En möjlighet

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM

Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr 2007-02-16 2006/0386, 51-2006-271 Ert datum Ert Dnr 2006-11-01 Ju2006/8451/DOM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-30 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utredningar avseende barn som har

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland

Hovrätten för Nedre Norrland Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2009-02-05 2008/0286 Ert datum Ert Dnr 2008-10-30 Ju2008/8415/L5 Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-11-28 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. Ny lag om kontroll av ekologisk produktion Enligt

Läs mer

Inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation vid Polismyndigheten (Nationella operativa avdelningen)

Inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation vid Polismyndigheten (Nationella operativa avdelningen) SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande med beslut 2016-06-14 Dnr 163-2015 och 165-2015 Inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation vid Polismyndigheten (Nationella operativa avdelningen)

Läs mer

Remissvar avseende slutbetänkandet Förundersökning. objektivitet, beslag dokumentation m.m. (SOU 2011:45)

Remissvar avseende slutbetänkandet Förundersökning. objektivitet, beslag dokumentation m.m. (SOU 2011:45) 1 (6) Regeringskansliet Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Ju2011/4074/Å Remissvar avseende slutbetänkandet Förundersökning objektivitet, beslag dokumentation m.m. (SOU 2011:45) Hovrätten

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-06-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Datum Sida 2013-11-27 1 (4) Dnr Dubbelbestraffning Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt?

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Åklagarmyndigheten; SFS 2015:743 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

R-2004/1426 Stockholm den 20 januari 2005

R-2004/1426 Stockholm den 20 januari 2005 R-2004/1426 Stockholm den 20 januari 2005 Till Justitiedepartementet Ju2004/11207/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 december 2004 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Lag

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:177

Regeringens proposition 2015/16:177 Regeringens proposition 2015/16:177 Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen Prop. 2015/16:177 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 maj

Läs mer

Remissyttrande över betänkande av Bidragsbrottsutredningen Bidragsbrott (SOU 2006:48)

Remissyttrande över betänkande av Bidragsbrottsutredningen Bidragsbrott (SOU 2006:48) Yttrande Sida 1 (5) Ert Er beteckning Telefon 08-762 00 74 2006-06-05 Fi2006/3065 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkande av Bidragsbrottsutredningen Bidragsbrott (SOU 2006:48)

Läs mer

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremiss Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Peter Hultqvist Maria

Läs mer

SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen

SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen Yttrande Diarienr 1 (6) 2015-02-26 2529-2014 Ert diarienr S2014/6786/SF Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 STOCKHOLM SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen Sammanfattning

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-05-03 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Nina Pripp och regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson. Enligt en lagrådsremiss den 1

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-10-08 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Erkännande och verkställighet av frihetsberövande

Läs mer

DOM 2010-02-25 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-02-25 Meddelad i Stockholm f KAMMARRÅTTEN I DOM 2010-02-25 Meddelad i Stockholm Sida 1 (4) /',// c7- KLAGANDE Bo-Göran Bodin SR Ekot Sveriges Radio AB 105 10 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Åklagarmyndighetens beslut den 18 januari

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-24

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-24 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-24 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Harmoniserad patenträtt Enligt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-26 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Åklagardatalag; utfärdad den 25 juni 2015. SFS 2015:433 Utkom från trycket den 7 juli 2015 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS R-2008/0035 Stockholm den 13 mars 2008 Till Justitiedepartementet Ju2007/9590/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Lagring

Läs mer

Behandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer

Behandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-12-11 Dnr 177-2012 Behandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Stockholm den 8 augusti 2014

Stockholm den 8 augusti 2014 R-2014/0861 Stockholm den 8 augusti 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/3186/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-11-06 Dnr 589-2013 Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare 1. SAMMANFATTNING Säkerhets-

Läs mer

Förundersökningsbegränsning (SOU 2010:14)

Förundersökningsbegränsning (SOU 2010:14) Datum Sida YTTRANDE 2010-11-10 1 (6) Verksjurist Katarina Tullstedt Ert dnr Dnr Rätts- och utvecklingsenheten Ju2010/5473/Å EBM A-2010/0320 Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Förundersökningsbegränsning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2014:649 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare.

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare. R-2009/1578 Stockholm den 5 oktober 2009 Till Finansdepartementet Fi2009/4872 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-27

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-27 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-27 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl. Erkännande och verkställighet av beslut

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 maj 2016 Ö 1121-15 KLAGANDE Dödsboet efter Anna Dahlbäck Ombud: Advokat MB MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om var ärenden om brott av vissa befattningshavare ska handläggas; ÅFS 2014:16 Publiceringsdatum: 23 december 2014

Läs mer

Dokumentation av muntlig bevisning genom ljud- och bildupptagning

Dokumentation av muntlig bevisning genom ljud- och bildupptagning Justitieutskottets betänkande 2007/08:JuU2 Dokumentation av muntlig bevisning genom ljud- och bildupptagning Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2006/07:121 Dokumentation

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 oktober 2014 Ö 4417-12 KLAGANDE RG Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Ansökan i hovrätt om resning

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, Stockholm

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, Stockholm SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande med beslut 2016-09-14 Dnr 109-2016 Interimistiska tillstånd till hemliga tvångsmedel vid Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten 1. SAMMANFATTNING

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2012:281 Utkom från trycket den 29 maj 2012 utfärdad den 16 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

SÄKERHETS- OCH. 2012-04-26 103-2011 och 113-2011

SÄKERHETS- OCH. 2012-04-26 103-2011 och 113-2011 Uttalande Dnr SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-04-26 103-2011 och 113-2011 Granskning av förstöring av material från hemliga tvångsmedel i vissa avseenden 1 BAKGRUND Nämnden har på eget initiativ

Läs mer

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian.

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian. R-2007/0976 Stockholm den 26 oktober 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/6240/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 juni 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

En kort sammanfattning av hovrättens synpunkter

En kort sammanfattning av hovrättens synpunkter YTTRANDE 2011-01-21 SVEA HOVRÄTT Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Medling i vissa privaträttsliga tvister (Ds 2010:39) Inledning Hovrätten, som inte har

Läs mer

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande.

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande. PM 2013:160 RVII (Dnr 001-1132/2013) Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande (Ds 2013:30) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 3 oktober 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål.

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål. R 6168/2000 2000-05-02 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 februari 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över Domstolsverkets promemoria

Läs mer

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35)

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35) Sida 1 (6) Rättsenheten 2005-09-15 Ert EBM A-2005/0467 Er beteckning Bitr. chefsjuristen Monica Rodrigo 2005-05-23 Fi2005/2479 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 november 2010 T 5072-06 KÄRANDE PM SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd DOMSLUT Högsta domstolen fastställer

Läs mer

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 En ändrad praxis Enligt tidigare gällande rätt

Läs mer