Särskilda spaningsmetoder (SOU 2010:103)
|
|
- Arne Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1 (13) ÅM-A 2011/0453 Chefsåklagare Ingela Sörgård Ert datum Er beteckning Ju2010/10019/L4 Justitiedepartementet Enheten för allmän ordning och säkerhet Stockholm Särskilda spaningsmetoder (SOU 2010:103) Allmänna synpunkter Med hänvisning till artikel 8 Europakonventionen och det utökade grundlagsskyddet i 2 kap 6 regeringsformen föreslår Polismetodutredningen en lagreglering av vissa särskilda spaningsmetoder som polis och åklagare använder sig av i dag. Utredningen har funnit att flera av de metoder som används i dag i och för sig inte strider mot Europakonventionen eller regeringsformen men har eftersträvat en ordning som med viss marginal uppfyller de krav som följer av dessa regelverk. Även om jag inte delar utredningens principiella ställningstagande att s.a.s. lagstifta med marginal, vill jag framhålla att utredningens förslag och ställningstaganden i stora delar är väl genomtänkta samt att betänkandet innehåller en värdefull genomgång av rättsläget vad gäller de brottsbekämpande myndigheternas rätt att samla in information, inte minst genom den praxis från Europadomstolen som redovisas. Det är självfallet en eftersträvansvärd ordning att det finns lagstöd för åtgärder som innebär ett påtagligt intrång i den personliga integriteten. Jag vill ändå framhålla att integritetsskyddsintresset alltid måste vägas mot andra samhällsintressen som t.ex. kravet på att samhällets brottsbekämpande åtgärder är effektiva. Den grova och organiserade brottsligheten har under senare år växt sig allt starkare och utgör i dag ett allvarligt samhällsproblem. En grundläggande förutsättning för en effektiv bekämpning av denna brottslighet är en väl fungerande kriminalunderrättelse- och spaningsverksamhet. Regelverket till skydd för den personliga integriteten får därför inte medföra att polisens och övriga myndigheters verksamhet avseende övervakning och kartläggning av kriminella grupperingar försvåras på ett icke önskvärt sätt. Postadress Gatuadress Telefon E-post Box Malmö Östra Promenaden 7 A Telefax Webbadress
2 Sida 2 (13) Den tekniska utvecklingen går allt snabbare. Det kan därför förutsättas att det även i framtiden kommer att utvecklas nya tekniska metoder vilka kan användas i brottsbekämpande syfte. Det vore enligt min mening olyckligt om en ny sådan metod som är effektiv vid spaning mot t.ex. kriminella grupperingar inte kan användas av de brottsbekämpande myndigheterna förrän saken blivit föremål för lagstiftning. En sådan ordning skulle hämma kampen mot den grova och organiserade brottsligheten på ett omotiverat sätt. Lagformen är således en mindre lämplig form för reglering av myndigheters arbetsmetoder som över tid är föränderliga. Grunderna för den lagreglering som utredningen föreslagit är alltså Europakonventionen och skyddet enligt 2 kap 6 regeringsformen. Det utökade skydd enligt den senare bestämmelsen som nyligen har trätt i kraft är tillkommet med hänsyn till de krav som Europakonventionen ansetts ställa. Det är självklart att Sverige ska uppfylla de krav som följer av konventionen. Samtidigt, vilket utredningen är inne på, är praxis i fråga om konventionens tillämpning och räckvidd på många sätt oklar och pekar kanske inte alltid åt ett och samma håll i en viss fråga. Det är i och för sig rätt naturligt med tanke på att ländernas lagstiftning och praxis ser olika ut och ska prövas mot vad som enligt utredning närmast kan beskrivas som en samling allmänna principer. Men det manar samtidigt enligt min mening till en viss försiktighet vid tolkningen av hur långt konventionen kan anses sträcka sig, särskilt vid avvägningen mot effektiviteten i brottsbekämpningen. Att det inte är en helt enkel uppgift att tolka Europakonventionen och Europadomstolens avgöranden framgår tydligt av Högsta domstolens prövning (NJA 2010 s. 168 I och II) av huruvida det svenska parallella systemet med skattebrott och skattetillägg är förenligt med det s.k. dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen i ljuset av de avgöranden som Europadomstolen meddelade år 2009, bl.a. Zolotukhin mot Ryssland. Vid överväganden om vilka utredningsmetoder som ska vara tillåtna, bör en första utgångspunkt vara att de myndigheter som har till uppgift att beivra brott ska förfoga över samma redskap som är tillgängliga för envar. Det framstår inte som en rimlig ordning att exempelvis journalister, säkerhetsföretag eller privatdetektiver skulle ges större faktiska möjligeter att uppdaga och dokumentera allvarlig brottslighet än de myndigheter som har samhällets uppdrag att utreda och bekämpa brott.
3 Sida 3 (13) Detta skulle dock kunna bli en realitet om utredningens förslag genomförs, bland annat genom begränsningen av polisens möjlighet att använda handmanövrerade kameror och att uppta ljud av samtal där den som gör ljudupptagningen själv deltar. En sådan, till synes omotiverad, skillnad skulle på sikt kunna undergräva förtroendet för de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att fullgöra sitt uppdrag. Dessutom finns en risk för en utveckling där privata aktörer i större utsträckning tar på sig rollen som brottsutredare, vilket knappast skulle gagna den enskildes rättssäkerhet och integritet. Enligt min mening bör därför andra vägar prövas för att säkerställa att konventions- och grundlagskrav uppfylls när det gäller uttryckligt lagstöd för åtgärder som kan anses känsliga från integritetssynpunkt. En möjlighet som då bör övervägas är att i lagtext generellt föreskriva att de metoder för att inhämta information som står öppna för envar också är tillgängliga för de brottsutredande myndigheterna inom ramen för sina respektive uppdrag. En sådan regel kunde förslagsvis placeras i polislagen och kompletteras med en erinran om kraven på proportionalitet och skydd för den enskildes integritet i varje enskilt fall. En reglering i linje med den som utredningen föreslår medför också otydligheter om gränserna och kan sägas inbjuda till kringgåenden. Enligt utredningen skulle således en målsägandes inspelning inte falla under bestämmelserna oavsett om de tekniska hjälpmedlen för inspelningen tillhandahållits av polisen eller inte (s. 343). Detsamma gäller inspelningar som görs i skydds- eller dokumentationssyfte. Mot den bakgrunden är det enligt min mening viktigt att en lagreglering endast avser de särskilda spaningsmetoder som når upp till den nivå av integritetskränkning som artikel 8 Europakonventionen eller det utökade grundlagsskyddet i 2 kap 6 regeringsformen tar sikte på. Att vissa spaningsmetoder behöver regleras utesluter givetvis inte att de kan regleras på annat sätt än genom lag. Enligt min mening kan spaningsmetoder lämpligen regleras genom föreskrifter etc. utfärdade av Rikspolisstyrelsen eller Åklagarmyndigheten. Även en ändring av 8 polislagen (1984:387) som i dag anses utgöra lagstöd för vissa av polisens spaningsmetoder är ett möjligt alternativ eventuellt förenat med närmare bestämmelser i förordningsform.
4 Sida 4 (13) Samtidigt som förslaget till lagstiftning i varje fall enligt min uppfattning sträcker sig för långt, är den å andra sidan inte fullständig. Detta bidrar till oklarhet och behov av en närmare analys och klargöranden av gränsdragningen. Det gäller t.ex. i vilken omfattning polisen ska kunna ta biträde av enskilda vid infiltrationer och närmast vilka åtgärder som ska anses innebära att den enskilde biträder i något avseende. Enligt förslaget om särskilda provokativa åtgärder får inte dömas för påföljd för brott som någon förmåtts att begå genom en sådan åtgärd. Till synes gäller detta utan några begränsningar. Att ansvarsfrihet inte kan gälla villkorslöst är självklart t.ex. vid misshandel - och berörs också av utredningen men endast mycket kortfattat i författningskommentaren (s.379). De begränsningar som ska gälla såväl för brottsprovokation som för ansvarsfrihet måste dock klargöras på ett tydligare sätt. Som jag återkommer till i det följande medför förslaget också otydligheter om vad som ska gälla i den utsträckning en reglering inte föreslås. Innebär det att oreglerade åtgärder i fortsättningen blir otillåtna? I varje fall uppstår här oklarheter om gränserna för vad som är tillåtet eller inte. I förslaget redogörs kortfattat för vilka konsekvenserna blir av att bestämmelserna som föreslås överträds i något hänseende (s.350). Det är önskvärt att konsekvenserna klargörs ytterligare med avseende på möjligheten att åberopa bevisning som hämtats in på ett otillåtet sätt och när den misstänktes rätt till en rättvis rättegång ska anses ha blivit oåterkalleligen undergrävd och denne därför inte får lagföras för brottet. Jag vill mot bakgrund av det anförda framföra följande ytterligare synpunkter på vissa enskildheter i förslaget. Vilka särskilda spaningsmetoder kräver inte lagstöd? Med ledning av bl.a. professor Iain Camerons expertrapport har utredningen redovisat vilka särskilda spaningsmetoder som utifrån Europadomstolens praxis torde kräva lagstöd. Vid den prövningen har utredningen funnit att de föreslagna reglerna i 2 kap lagen om särskilda inhämtningsåtgärder i de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet (inhämtningslagen), dvs. ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person, inte kräver lagstöd.
5 Sida 5 (13) Utredningen har dock ansett att det trots det finns skäl att lagstifta om metoderna för att på ett tydligare sätt och med viss marginal uppfylla de krav som följer av internationella åtaganden eller av regeringsformen. I likhet med utredningens uppfattning anser jag att de aktuella spaningsmetoderna inte behöver regleras i lag utifrån de krav som följer av Europakonventionen och regeringsformen. Jag har i och för sig förståelse för utredningens resonemang i denna del men med hänvisning till vad jag anfört ovan anser jag att det är en felaktig väg som utredningen valt. Enligt min mening bör således inte reglerna om ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person införas. Spaningsmetoder som inte omfattas av förslaget Den föreslagna inhämtningslagen innehåller endast vissa spaningsmetoder som ansetts vara särskilt integritetskränkande. Det är givetvis svårt att skapa ett heltäckande regelverk som omfattar alla tänkbara spaningsmetoder. Ett införande av inhämtningslagen föranleder dock frågan om hur man ska se på de spaningsmetoder som inte omfattas av lagen. Utredningen anför (s. 338) i och för sig att lagen inte utesluter att andra åtgärder i den brottsbekämpande verksamheten fortfarande kan användas med stöd av annan lag, t.ex. polislagen. Den föreslagna lagen påverkar med andra ord inte tillåtligheten av andra åtgärder än de som uttryckligen regleras. Jag är inte övertygad om hållbarheten i utredningens resonemang eftersom de implicit underkänt polislagen som stöd för de särskilda spaningsåtgärder som nu föreslås få ett uttryckligt stöd. Detta talar enligt min mening för att polislagen, framförallt 8, bör ändras så att ett mer direkt och utryckligt stöd för inte bara de nu aktuella spaningsmetoderna utan även de som inte omfattas av inhämtningslagen införs. Bestämmelsernas placering Inhämtningslagen innehåller ett regelverk som ska tillämpas både på förundersöknings- och underrättelsestadiet. Mina synpunkter i det följande utgår från att det blir en något mer återhållsam reglering och inte på det sätt som utredningen föreslagit. Om regleringen däremot skulle införas i allt väsentligt på det sätt utredningen föreslagit har jag inget att erinra mot att reglerna infogas i en och samma lag trots mina principiella invändningar nedan.
6 Sida 6 (13) Enligt min mening är det normalt sett mindre lämpligt att placera regler som ska tillämpas under förundersökningen i en särskild lag. Sådana regler bör i stället vara placerade i rättegångsbalken om det inte finns tungt vägande skäl emot det. Några sådana skäl finns inte här. Det är en systematik som tidigare tillämpats under lång tid och som underlättar överblicken av regelverket. Bestämmelser avseende underrättelseverksamhet bör tas in i polislagen men det är också möjligt att vissa bestämmelser kan infogas i den föreslagna lagen om inhämtande av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Särskilt ingripande åtgärder I lagförslaget anges att för bl.a. ljud- eller bildupptagning, lokalisering av person och identifiering eller störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning ska en annan beslutsordning gälla om åtgärden är särskilt ingripande. I dessa fall beslutar rätten på ansökan av åklagare om det är en åtgärd i en förundersökning och Nämnden på ansökan av polismyndigheten om det är en åtgärd i underrättelseverksamhet. Enligt min mening är definitionen särskilt ingripande inte tillräckligt exemplifierad i utredningen. Detta medför gränsdragningssvårigheter som innebär osäkerhet om vem som ska besluta. Jag ifrågasätter också behovet av att skilja ut vissa åtgärder som särskilt ingripande. Finns det behov av att en åtgärd pågår under längre tid och är intensiv ska den prövas kontinuerligt mot proportionalitetsprincipen. Jag avstyrker således att det införs en annan beslutsordning för särskilt ingripande åtgärder. Inrättandet av en nämnd Utredningen har föreslagit att det ska inrättas ett nytt oberoende beslutsorgan inom underrättelseverksamheten som benämns Nämnden och som bl.a. ska pröva tillståndsfrågor vid särskilt ingripande åtgärder på underrättelsestadiet. Mot bakgrund av att jag anser att det inte ska införas en särskild beslutsordning vid särskilt ingripande åtgärder anser jag att den föreslagna nämnden inte ska inrättas. Jag vill även tillägga följande.
7 Sida 7 (13) I propositionen Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott (prop. 2005/06:177 s. 64. f.) uttalade regeringen att ett system med en särskild nämnd hade nackdelar t.ex. genom att det kunde uppstå svårigheter att med kort varsel samla nämnden för föredragning och beslut. Regeringen ansåg att övervägande skäl talade mot införandet av en nämnd. Regeringen gjorde samma bedömning i lagrådsremissen De brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation där frågan diskuterades. Jag delar regeringens bedömning i denna fråga och avstyrker således att den föreslagna Nämnden inrättas. Övergång från underrättelseverksamhet till förundersökning I allmänmotiveringen till Annars brottsliga gärningar (s. 202 f.) har utredningen redogjort för hur åklagaren bör agera när det redan beslutats om en infiltrationsoperation på underrättelsestadiet som övergår eller mynnar ut i en förundersökning. Enligt utredningen bör tiden för tillståndet löpa vidare och åklagaren behöver inte fatta något nytt beslut enbart på den grunden att infiltrationsoperationen nu rör sig inom ramen för en förundersökning. Om infiltrationsoperationen inte längre bör gälla har dock åklagaren en skyldighet att häva beslutet. Jag delar utredningens uppfattning att detta är en rimlig ordning och att det inte finns några behov av särskilda regler som tar sikte på relationen mellan tillstånd inom ramen för underrättelseverksamhet och tillstånd inom ramen för förundersökning. Utredningens resonemang i denna del torde även vara tillämpligt beträffande övriga särskilda spaningsåtgärder där samma situation kan uppstå, dvs. att beslut om en särskild spaningsåtgärd fattats under underrättelsefasen som sedan övergår till förundersökning. Det krävs dock att 6 kap 6 i inhämtningslagen ändras så att åklagaren även kan häva ett beslut fattat av Nämnden om en sådan inrättas. Detsamma torde även gälla motsvarande regler i 2 kap 13, 3 kap 13 och 4 kap 11 i inhämtningslagen. Störning Enligt 3 kap 3 i inhämtningslagen ska det bli möjligt att störa kommunikation med mobil elektronisk utrustning eller annan utrustning för radiokommunikation.
8 Sida 8 (13) Det är i dag inte tillåtet för de brottsbekämpande myndigheterna att inneha störningsutrustning som kan hindra mobil elektronisk kommunikation med radiosignaler, se 14 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation. Det grundläggande problemet är att möjligheten att använda störsändare kommer att störa ut också fullt legitim kommunikation. Det är också bakgrunden till att det idag inte är möjligt för polisen att använda sådan utrustning på det sätt som föreslås. Hur problematiken ska lösas anges inte i förslaget. Jag förordar att frågan blir föremål för fortsatt beredning. Infiltrationsverksamhet Enligt utredningen avses med begreppet infiltration dolda undersökningar där det förekommer interaktion med målpersonerna genom ett aktivt vilseledande och där infiltrationen har viss varaktighet. Begreppet infiltration bör enligt utredningens mening inte lagregleras särskilt eftersom det vare sig ur svenskt eller internationellt perspektiv krävs någon lagreglering. Utredningen har i stället föreslagit en reglering av vissa ageranden som kan komma ifråga under en infiltrationsoperation, t.ex. att infiltratören bereder sig tillträde till bostad eller annat ställe som inte är tillgängligt för allmänheten. Jag delar utredningens bedömning att det inte finns något krav på att infiltrationsbegreppet måste lagregleras. Enligt min mening föreligger dock en risk att den föreslagna regleringen av själva agerandet och inte infiltrationsoperation i sig försvårar arbetet för infiltratören som redan befinner sig i en riskfylld position. En typisk situation vid en infiltration är att infiltratören blir bekant med personer som ingår i den organisationen som han ska infiltrera. Av det följer att infiltratören ska umgås med personerna och bl.a. vistas i deras hem. Jag är tveksam till i vilken utsträckning infiltratören i praktiken kan inhämta tillstånd enligt 4 kap inhämtningslagen att få tillträde det aktuella utrymmet. Han eller hon blir då hänvisad till att själv fatta beslut med hänvisning till att fara i dröjsmål föreligger. En typ av beslut som ska användas restriktivt. Jag vill även peka på närbesläktade situationer, som av den berörde kan uppfattas som lika integritetskränkande, men som inte omfattas av det föreslagna regelverket:
9 Sida 9 (13) En informatör, som inte fått något uttryckligt uppdrag från polisen mer än uppgiften att det finns ett visst intresse från polisens sida beträffande en viss person, besöker denne i sitt hem och rapporterar om iakttagelserna till polisen. Eller polismannen som blir inbjuden till en grannfest där grannen är kriminell, som inte känner till polismannens yrke, och sedan nedtecknar iakttagelserna. Mot den bakgrunden bör det övervägas om inte ett särskilt beslut om en infiltrationsoperation ska fattas med krav på dokumentation av de åtgärder som ingår i operationen. Det innebär att det ska finnas behov av att förebygga, förhindra eller upptäcka allvarlig brottslighet och att behovs- och proportionalitetsprincipen ska beaktas. Genom ett sådant beslut uppställs de rättsliga och faktiska ramarna för infiltratörens agerande. Mot denna bakgrund avstyrker jag de förslag som utredningen lagt fram avseende infiltrationsverksamhet. Installation av lokaliseringsutrustning I betänkandet föreslås att installation av lokaliseringsutrustning ska innefatta en rätt för polisen att sätta larmanordningar ur funktion, t.ex. genom att använda störsändare. Jag förordar att befogenheten att använda störningsutrustning uttryckligen ska framgå av lagtexten. Provokativa åtgärder Utredningen har föreslagit att provokation som sker i bevissyfte under en förundersökning och som kan leda till att någon förmås att begå en brottslig gärning ska lagregleras och att framprovocerade brott inte ska få åtalas. Av Högsta domstolens avgöranden (NJA 1985 s. 544 och NJA 1989 s. 498) framgår att om ett brott ska lagföras eller inte är den avgörande frågan om det finns skäl att tro att brottet skulle ägt rum även om polisen inte genomfört provokationen. Europadomstolens rättspraxis bygger på samma resonemang. Det finns således inte heller med hänvisning till Europakonventionen och Europadomstolens praxis skäl att införa en generell straffrihetsregel.
10 Sida 10 (13) Om den tilltalades rätt till en rättvis rättegång ska anses ha blivit oåterkalleligen undergrävd är en bedömningsfråga som får avgöras från fall till fall med hänsyn till omständigheterna i målet. Trots att det kan innefatta svåra överväganden och gränsdragningsproblem bör huvudregeln fortsatt vara att åtal ska väckas för det framprovocerade brottet. Det finns en uppenbar risk att den föreslagna ordningen kan få stötande konsekvenser om framprovocerade brott aldrig får lagföras. Jag vill gärna ge ett exempel på en situation som tydliggör detta. I NJA 2008 s. 915 fälldes en krog för att ha diskriminerat vid insläpp från krogkön. Målet drevs av Diskrimineringsombudsmannen och inte som brottmål. Bakgrunden i målet var att några personer ledsnat på att bli särbehandlade och därför riggat besök som tydligt åskådliggjorde diskrimineringen. Med rättsfallet som utgångspunkt kan man tänka sig att någon anmäler att en näringsidkare återkommande diskriminerar människor av visst ursprung. För att kunna leda det i bevis krävs dock att man kan dokumentera förhållandena på platsen (faktisk klädkodex, att det inte är fullsatt, m.m.). Antingen riggar polisen själva ett besök som tydligt åskådliggör diskrimineringen eller också tipsar polisen den enskilde om hur han eller hon ska gå tillväga för att polis och åklagare ska få ett material som bevisar särbehandlingen. Båda dessa alternativ (där det första onekligen framstår som rättssäkrare än det senare) innebär dock att polis och åklagare framprovocerar ett brott ett brott som, med utredningens förslag, således inte kan utkrävas ansvar för. Det kan tilläggas att de framprovocerade uppgifterna svårligen torde räcka som bevisning om diskriminering om den eller de händelser som var den ursprungliga anledningen till anmälan. Jag avstyrker därför att straffrihetsbestämmelsen i 5 kap 4 i inhämtningslagen införs. En straffrihetsbestämmelse bör under alla händelser vara placerad i 24 kap brottsbalken och inte i en lag rörande särskilda spaningsåtgärder. En förutsättning för att provokativa åtgärder ska kunna granskas och bedömas är att de blir kända. I 20 förundersökningskungörelsen (1947:948) anges vilka uppgifter som ska antecknas i ett förundersökningsprotokoll. Enligt min mening bör bestämmelsen kompletteras så att det finns en skyldighet att även ange att provokativa åtgärder vidtagits i ärendet.
11 Sida 11 (13) Annars brottsliga gärningar Utredningen har föreslagit att inom ramen för en infiltrationsoperation ska polisen kunna ges tillstånd att begå gärningar som annars är brottsliga, om det är nödvändigt för att kunna genomföra eller fullfölja operationen. Den föreslagna ordningen att domstol ska besluta om tillstånd att utföra straffbelagda gärningar framstår som främmande för både svensk rätt och det allmänna rättsmedvetandet. Jag avstyrker därför förslaget. Biträde av enskilda Enligt utredningens föreslag ska polisen kunna ta biträde av enskilda. Den föreslagna regleringen utgör en kodifiering av den praxis som bygger på Justitiekanslerns och Justitieombudsmannens uttalanden. Det är i många situationer riskfyllt att anlita enskilda i en infiltrationsoperation eller vid provokation eftersom utvecklingen kan ta en annan vändning än planerat och det är vanskligt att förutse de situationer den enskilde kan försättas i. Det innebär att det finns en inbyggd risk när en enskild person anlitas. En reglering kan bidra till att minska risken för misstag och felaktigheter när de brottsbekämpande myndigheterna biträds av enskilda. Jag tillstyrker att polisen får ta biträde av enskilda. En förutsättning bör dock vara att det ska stå klart att polisen inte själv kan utföra åtgärden. Det är ett något högre krav än utredningens förslag men markerar att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Särskilda bestämmelser för Säkerhetspolisen Utredningen har föreslagit att Säkerhetspolisen enligt 9 kap 1 i inhämtningslagen, till skillnad mot den ordinarie polisverksamheten, ska få rätt att genomföra provokationer inom ramen för underrättelseverksamheten. Rent principiellt har jag svårt att se att polisväsendets organisatoriska indelning ska vara avgörande för vilka polisiära metoder som får användas. Enligt den förslagna bestämmelsen får provokation beslutas om det behövs för att få fram uppgifter som det finns särskild anledning att anta kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka den allvarliga brottsligheten.
12 Sida 12 (13) Enligt min mening förutsätter den föreslagna bestämmelsen att man har en relativt klar uppfattning om vilken brottsligheten är. Vidare kan i de flesta fall misstanken riktas mot någon eller några i en bestämd grupp eller återigen någon i en obestämd grupp. I det övervägande antalet fall som bestämmelsen tar sikte på torde skyldighet att inleda förundersökning föreligga. Jag ställer mig mot denna bakgrund tveksam till behovet av den föreslagna regleringen. Avslutningsvis noterar jag att utredningen (s. 166) anfört att i arbetet med att förebygga brott mot rikets säkerhet är gärningsmannen ofta straffrättsligt immun. Brottet kan då endast beivras på så sätt att gärningsmannen förklaras inte önskvärd i landet. I sådana fall är det inte ändamålsenligt att inleda en förundersökning. Här vill jag påpeka att om det bedrivs en förundersökning avseende spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet kan de misstänkta vara personer med eller utan diplomatisk immunitet. Oavsett om någon har diplomatisk immunitet eller inte ska misstankarna utredas. Det förhållandet att diplomatisk immunitet föreligger och att åtal inte kan väckas utgör inte en grund för att underlåta att inleda förundersökning. Överprövning Utredningen föreslår att ett beslut enligt inhämtningslagen under förundersökningen ska kunna överklagas på samma sätt som rättens beslut om åtgärder enligt kap rättegångsbalken. Eftersom det ligger i sakens natur att de berörda personerna inte ska ha kännedom om att de är föremål för de särskilda spaningsåtgärder som regleras i inhämtningslagen framstår möjligheten att vända sig till domstol som ett tämligen ineffektivt rättsmedel. Jag ser i stället att rättssäkerheten kan tillgodoses genom en väl ordnad tillsyn över verksamheten. Tillsyn Utredningen föreslår att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) ska utöva tillsyn över de brottsbekämpande myndigheternas användning av åtgärder enligt 2-7 och 9 kap inhämtningslagen.
13 Sida 13 (13) Mot bakgrund av att polis och åklagare förfogar över tvångsmedel som är långt mer integritetskränkande än de nu aktuella särskilda spaningsmetoderna som inte är föremål för SINs tillsyn avstyrker jag förslaget i denna del. Det är tillfyllest med den tillsyn som de brottsbekämpande myndigheterna själva samt även Justitieombudsmannen och Justitiekanslern bedriver. Under alla händelser bör inte SIN bedriva tillsyn över spaningsmetoderna som regleras i 2-4 kap inhämtningslagen. I detta ärende har riksåklagaren Anders Perklev beslutat. Chefsåklagare Ingela Sörgård har varit föredragande. I ärendets handläggning har också överåklagarna Jörgen Lindberg, Nils Rekke och Lennart Guné samt byråchefen Johan Lindmark deltagit. Anders Perklev Ingela Sörgård
Yttrande över slutbetänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)
Sida 1 (3) Rättsenheten 2008-06-12 Ert Datum EBM A-2008/0101 Er beteckning Kammaråklagare Johan Lindmark Ju2008/675/L6 Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Datum Dnr Yttrande över slutbetänkandet
Läs merYttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31)
Sida 1 (5) Utvecklingscentrum Malmö Datum Dnr ÅM-A 2015/0743 Kammaråklagare Anna Palmqvist Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Datalagring
Läs merDatum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)
Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker
Läs merYTTRANDE (11) Verksjurist Katarina Tullstedt Ert dnr Dnr Rätts- och utvecklingsenheten Ju2010/10019/L4 EBM A-2011/0140
Datum YTTRANDE 2011-06-30 1 (11) Verksjurist Katarina Tullstedt Ert dnr Dnr Rätts- och utvecklingsenheten Ju2010/10019/L4 EBM A-2011/0140 Justitiedepartementet Enheten för allmän ordning och säkerhet 103
Läs merUtvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel (SOU 2009:70)
REMISSVAR 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Prot. nr. 42/09 Er referens Ju2009/2312/Å Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel (SOU 2009:70) All tvångsmedelsanvändning
Läs merYttrande Datum. EKOBROTTSMYNDIGHETEN Rättsenheten Chefsjurist Roland Andersson / Regeringskansliet Justitiedepartementet
EKOBROTTSMYNDIGHETEN Rättsenheten Chefsjurist Roland Andersson Yttrande Datum 2004-02-27 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Diarienr (åberopas vid korresp) 900 2003/0373 Er referens
Läs merRemiss av promemorian Ds 2014:30 Informationsutbyte vid samverkan mot grov organiserad brottslighet
Yttrande Diarienr 2014-12-01 1915-2014 Ert diarienr Ju2014/5172/L4 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av promemorian Ds 2014:30 Informationsutbyte vid samverkan mot grov organiserad brottslighet
Läs merHanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten
SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat
Läs merDatum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm
YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn
Läs merÅklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel SOU 2009:70
Sida 1 (6) Kammaråklagare Charlotta Tanner Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Internationell rättslig hjälp
Läs merBetänkandet Skyddet för den personliga integriteten - Kartläggning och analys (SOU 2007:22)
1 (5) YTTRANDE Verkssekretariatet Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Rättsenheten 2007-08-21 Verksjurist Aimée Jillger Er referens Ju2007/3589/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet Grundlagsenheten
Läs merYttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1)
Remissyttrande Sida 1 (7) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Ju2009/834/Å Justitiedepartementet (Ju/Å) 103 33 Stockholm Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker
Läs merSlutbetänkandet Särskilda spaningsmetoder (SOU 2010:103)
SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN REMISSYTTRANDE Dnr 49-2011 2011-06-09 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkandet Särskilda spaningsmetoder (SOU 2010:103) Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Läs merPostadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-
Läs merRegeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM. Ju.L5@regeringskans1iet.se
REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2015-09- 21 4329-15-80 Aktbilaga ) Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Ju.L5@regeringskans1iet.se Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor
Läs merÅklagarmyndighetens synpunkter på gränsdragningen för polisiär signalspaning; Syften och förutsättningar
Kammaråklagare Charlotta Tanner Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Justitiedepartementet Enhetens för polisfrågor samt allmän ordning och säkerhet 103 33 STOCKHOLM Åklagarmyndighetens synpunkter på gränsdragningen
Läs mer~ Ekobrottsmyndigheten
~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor
Läs merBetänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)
Yttrande Dnr 2008-06-04 446-2008 Ert Dnr Ju2008/675/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)
Läs merYttrande över betänkandet Tidiga förhör nya bevisregler i brottmål (SOU 2017:98)
Justitieombudsmannen Cecilia Renfors YTTRANDE Datum 2018-03-22 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 148-2017 Sid 1 (5) Yttrande över betänkandet Tidiga förhör nya bevisregler
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-01-18 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson samt justitieråden Eskil Nord och Ann-Christine Lindeblad. De brottsbekämpande myndigheternas tillgång
Läs merAnvändning av kvalificerade skyddsidentiteter inom Polismyndighetens undercoververksamhet
Uttalande med beslut SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2018-01-24 Dnr 98-2017 Användning av kvalificerade skyddsidentiteter inom Polismyndighetens undercoververksamhet 1. SAMMANFATTNING Säkerhets-
Läs merYttrande över Stalkningsutredningens betänkande Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)
Sida 1 (6) Utvecklingscentrum Göteborg Datum Dnr ÅM-A 2008/1550 Ert datum Er beteckning Kammaråklagare Viktoria Karlsson 2008-10-24 Ju2008/8198/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM
Läs merREMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3
0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att
Läs merYttrande över Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)
Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2008-03-04 Ju2008/675/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande
Läs merDatalagring och integritet (SOU 2015:31)
Yttrande Diarienr 1 (6) 2015-08-28 902-2015 Ert diarienr Ju2015/3153/Å Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Datainspektionen har granskat betänkandet
Läs merÖverklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder
Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren
Läs merÖverskottsinformation från hemlig rumsavlyssning
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-06-18 Dnr 82-2013 Överskottsinformation från hemlig rumsavlyssning 1 SAMMANFATTNING Syftet med Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens granskning
Läs merStockholm den 17 september 2015
R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-10-10 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Ändrade regler om förundersökningsledning och förundersökningsbegränsning
Läs merKommittédirektiv. Vissa polisiära arbetsmetoder. Dir. 2007:185. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2007
Kommittédirektiv Vissa polisiära arbetsmetoder Dir. 2007:185 Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska, med särskilt beaktande av rättssäkerhets-
Läs merR-2003/1096 Stockholm den 4 mars 2004
R-2003/1096 Stockholm den 4 mars 2004 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 oktober 2003 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Ökad effektivitet och
Läs merPolisens tillgång till signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (Ds 2011:44)
Yttrande Diarienr 2012-03-08 1813-2011 Ert diarienr JU2011/8745/L4 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Polisens tillgång till signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (Ds 2011:44) I promemorian
Läs merStalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)
SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-02-06 Stockholm Dnr 658-08 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) 1. Ny lag om kontaktförbud Behov av en
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl. Kontrollköp ålderskontroll vid försäljning
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2019-03-05 Närvarande: F.d. justitierådet Ella Nyström samt justitieråden Erik Nymansson och Thomas Bull Polisens tillgång till underrättelser från Försvarets
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utvidgad användning av DNA-tekniken
Läs merGranskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt den s.k. inhämtningslagen
SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-05-22 Dnr 207-2012 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt den s.k. inhämtningslagen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets-
Läs merCivilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)
SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande
Läs merAdvokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:
R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister
Läs merHemlig dataavläsning ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet (SOU 2017:89)
Yttrande Diarienr 1 (7) 2018-03-06 2725-2017 Ert diarienr Ju2017/08898 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Hemlig dataavläsning ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet (SOU 2017:89)
Läs merBetänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet
REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik
Läs merSnabbare lagföring (Ds 2018:9)
Yttrande Diarienr 1 (5) 2018-09-11 DI-2018-7244 Ert diarienr Ju2018/02403/DOM Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Snabbare lagföring (Ds 2018:9) Datainspektionen har granskat promemorian huvudsakligen
Läs merRemissyttrande avseende betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)
MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2016-12-01 Dnr 391-16 Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) Inledning
Läs merSärskilda spaningsmetoder
Särskilda spaningsmetoder Slutbetänkande av Polismetodutredningen Stockholm 2010 SOU 2010:103 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-05-26 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Överlämnande från Sverige
Läs merR 6079/ Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet
R 6079/2000 2000-05-24 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 januari 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Ekonomisk brottslighet
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-26 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 13 februari
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.
Läs merYttrande över 2012 års marknadsmissbruksutrednings betänkande Marknadsmissbruk II (SOU 2014:46)
Sida 1 (5) Rättsavdelningen Datum Dnr 2014-11-10 ÅM-A 2014/1003 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2014-06-30 Fi2014/2432 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande
Läs merJustering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716)
Lagrådsremiss Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 september 2008 Beatrice Ask Ingela Fridström (Justitiedepartementet)
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-30 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utredningar avseende barn som har
Läs merYttrande över betänkandet Stärkt ordning och säkerhet i domstol SOU 2017:46
1 (7) Ert datum Er beteckning 2017-06-14 Ju2017/04740/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt ordning och säkerhet i domstol
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen
Läs merAnvändningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-01-23 Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Ella Nyström samt justitierådet Dag Mattsson. En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet
Läs merJustitiedepartementet Stockholm
R2A DATUM 1 (6) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkandet Dataskydd vid europeiskt polisiärt och straffrättsligt samarbete (SOU 2011:20) Hovrätten har granskat delbetänkandets
Läs merRemissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43)
Yttrande Sida 1 (5) Rättsenheten Bitr. chefsjuristen Katarina Holmberg Ert Er beteckning Telefon 08-762 00 22 2007-11-28 Ju2007/9805/PO Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian
Läs merGranskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-03-25 Dnr 46-2014 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde En effektivare kriminalisering av penningtvätt
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-01-21 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. En effektivare kriminalisering av penningtvätt
Läs merHovrätten för Nedre Norrland
Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2009-02-05 2008/0286 Ert datum Ert Dnr 2008-10-30 Ju2008/8415/L5 Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss
Läs merGranskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-03-27 Dnr 14-2013 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-16 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl. Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens
Läs merRemiss av förslag till EU-direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten
Yttrande Diarienr 1 (9) 2018-09-12 DI-2018-11829 Ert diarienr Ju2018/02783/L& Regeringskansliet, Justitiedepartementet Remiss av förslag till EU-direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser
Läs merKommittédirektiv. Skärpta regler för lagöverträdare år. Dir. 2017:122. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017
Kommittédirektiv Skärpta regler för lagöverträdare 18 20 år Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017 Dir. 2017:122 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och föreslå
Läs merStockholm den 18 december 2014
R-2014/2076 Stockholm den 18 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/4044 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 november 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Utkast till lagrådsremiss
Läs merDOM 2010-02-25 Meddelad i Stockholm
f KAMMARRÅTTEN I DOM 2010-02-25 Meddelad i Stockholm Sida 1 (4) /',// c7- KLAGANDE Bo-Göran Bodin SR Ekot Sveriges Radio AB 105 10 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Åklagarmyndighetens beslut den 18 januari
Läs merEn möjlighet för Kustbevakningen att förelägga ordningsbot
Justitieutskottets betänkande 2005/06:JuU9 En möjlighet för Kustbevakningen att förelägga ordningsbot Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2005/06:33 En möjlighet
Läs merYttrande över departementspromemorian En europeisk utredningsorder
YTTRANDE 1 (7) Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över departementspromemorian En europeisk utredningsorder (Ds 2015:57) Sammanfattning Hovrätten tillstyrker med de påpekanden
Läs merBefogenhet att beslagta fisk och annan egendom enligt fiskelagen
Lagrådsremiss Befogenhet att beslagta fisk och annan egendom enligt fiskelagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 11 september 2008 Eskil Erlandsson Mats Wiberg (Jordbruksdepartementet)
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-01-23 Närvarande: F.d. justitierådet Torkel Gregow, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Ökade möjligheter att
Läs merJO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.
SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren
Läs merÖverklagande av en hovrättsdom våldtäkt (påföljden)
Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2016-03-04 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (påföljden) Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN
Läs merInhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation vid Polismyndigheten (Nationella operativa avdelningen)
SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande med beslut 2016-06-14 Dnr 163-2015 och 165-2015 Inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation vid Polismyndigheten (Nationella operativa avdelningen)
Läs merSammanfattning Riksdagens ombudsmän, JO, har beretts tillfälle att lämna synpunkter i rubricerat ärende.
Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning YTTRANDE Datum 2018-02-20 Regeringskansliet Justitiedepartementet ju.a@regeringskansliet.se Dnr R 130-2017 Sid 1 (5) Yttrande över betänkandet Stärkt integritet
Läs merDubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten
Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Datum Sida 2013-11-27 1 (4) Dnr Dubbelbestraffning Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt?
Läs merNämnden är starkt kritisk till hur ärendet har hanterats.
Uttalande med beslut SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2019-03-28 Dnr 128-2018 Granskning av förhållandena kring ansökningar om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation 1. SAMMANFATTNING En
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2012 Ö 5629-10 KLAGANDE JF Ombud och offentlig försvarare: Advokat J-ÅN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merRemissvar avseende slutbetänkandet Förundersökning. objektivitet, beslag dokumentation m.m. (SOU 2011:45)
1 (6) Regeringskansliet Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Ju2011/4074/Å Remissvar avseende slutbetänkandet Förundersökning objektivitet, beslag dokumentation m.m. (SOU 2011:45) Hovrätten
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Brottsdatalag - kompletterande lagstiftning
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-04-25 Närvarande: F.d. justitieråden Ella Nyström och Lena Moore samt justitierådet Thomas Bull Brottsdatalag - kompletterande lagstiftning Enligt en lagrådsremiss
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen
Läs merHovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM
Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr 2007-02-16 2006/0386, 51-2006-271 Ert datum Ert Dnr 2006-11-01 Ju2006/8451/DOM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103
Läs merPostadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, Stockholm
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-11-18 Dnr 84-2015 Användning av kvalificerade skyddsidentiteter vid Säkerhetspolisen 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Åklagarmyndigheten; SFS 2015:743 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-25 Närvarande: F.d. justitieråden Dag Victor och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda
Läs merRiktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet
Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om Skatteverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område Publicerad den 20 november 2018 Utfärdad den 15 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merDnr Justitiedepartementet Stockholm
MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2017-02-17 Dnr 502-16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande av 2014 års sexualbrottskommitté (SOU 2016:60) Ett starkare skydd för den
Läs merRemissyttrande över betänkande av Bidragsbrottsutredningen Bidragsbrott (SOU 2006:48)
Yttrande Sida 1 (5) Ert Er beteckning Telefon 08-762 00 74 2006-06-05 Fi2006/3065 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkande av Bidragsbrottsutredningen Bidragsbrott (SOU 2006:48)
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-11-28 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. Ny lag om kontroll av ekologisk produktion Enligt
Läs merStockholm den 30 augusti 2017 R-2017/0912. Till Justitiedepartementet. Ju2017/04129/KRIM
R-2017/0912 Stockholm den 30 augusti 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/04129/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss inkommen den 24 maj 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet
Läs merÅterställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)
Lagrådsremiss Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Peter Hultqvist Maria
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 januari 2018 Ö 2024-17 PARTER Klagande LL Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm
Läs merDatainspektionen lämnar följande synpunkter.
Yttrande Diarienr 1(7) 2017-10-11 1684-2017 Ert diarienr Ju2017/05728/L6 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remittering av promemorian Anpassning av lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter
Läs merR-2004/1426 Stockholm den 20 januari 2005
R-2004/1426 Stockholm den 20 januari 2005 Till Justitiedepartementet Ju2004/11207/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 december 2004 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Lag
Läs merSOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen
Yttrande Diarienr 1 (6) 2015-02-26 2529-2014 Ert diarienr S2014/6786/SF Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 STOCKHOLM SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen Sammanfattning
Läs mer