Koordinatbestämda gränser.

Transkript

1 Koordinatbestämda gränser

2 Något om innehållet Allmänt om regeringsuppdraget Bakgrund Uppdragsbeskrivningen Tidigare utredningar Grundläggande principer för arbetsgruppen

3 Bakgrund trender Ökad digitalisering av samhället Digitalt först Ökad tillgång till digitala data krav på transparens Ökad användning av positioneringstjänster allting har ett läge Krav på större lägesnoggranhet på data Krav på uppgifternas riktighet tillförlitlighet transparens Samhällstjänsters koordinatberoende Tekniska utvecklingen metoder, instrument, koordinatsystem

4 Var går gränsen reglerna i dag JB 1:3 Vitsordsregeln för lagligen bestämda gränser gränsen har den sträckning som utmärkts på marken i laga ordning; om inte längre kan fastställas med säkerhet -> den sträckning som kan antas ha varit åsyftad (mha förrättningskarta, handlingar, innehav o andra omständigheter) om gränsen ej utmärkts på marken i laga ordning -> den sträckning som framgår av karta och handlingar JB 1:3 Vitsordsregeln för ej lagligen bestämda gränser De rå och rör eller andra märken som av ålder ansetts utmärka gränsen; Om expropriation ed -> med ledning av fångeshandling, innehav o andra omständigheter kan antas ha varit syftet

5 Regler idag FBL 4:27 och 14:7 Utmärkning av gräns vid förrättning/fastighetsbestämning Gräns som tillkommit genom fastighetsbildning eller beslutats genom fastighetsbestämning ska utstakas och utmärkas i behövlig omfattning;

6 Regeringsuppdraget Lantmäteriets regleringsbrev 2016 På översiktlig nivå utreda förutsättningarna för ett nytt regelsystem för fastigheters gränser där i första hand koordinater bestämmer gränspunkternas läge. Utredningen ska påvisa behov av ändrad lagstiftning och tekniska frågor, till exempel frågor om vilka koordinatuppgifter som bör ges rättsverkan och vilka kvalitetskrav som behöver ställas, liksom vilka konsekvenser ett nytt regelsystem kan väntas få. Även den nytta, exempelvis avseende digitaliseringen av fastighetsbildningsprocessen, som förslaget medför ska redovisas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2017.

7 Förutsättningar för nytt regelsystem där koordinater bestämmer gränspunkternas läge enligt uppdragsbeskrivningen 1. Behov av ändrad lagstiftning* 2. Tekniska frågor* 3. Nyttan* 4. Konsekvenser* Kanske om detta: Kanske om detta: Kanske om detta: Kanske om detta: Varför ändra lagen Vilka hinder finns Hur ändra? Rättsverkansfrågan Vilka koordinatuppgifter bör ges rättsverkan * Kvalitetskrav* basnivåer vem bestämmer Koordinater för gränser som ej blivit lagligen bestämda Insamling av koordinatuppgifterna Digitalisering av fastighetsbildningsprocesser* Effektivare processer Sakägarnas nya möjligheter Nytta för digitalisering Nytta för andra användare Minskad risk för tvister???? * Det fetstilta framgår av uppdragsbeskrivningen. Det normalstilta är våra egna idéer.

8 KOORDINATBESTÄMDA GRÄNSER Vad bör komma fram i rapporten typ VAD VARFÖR HUR KONSEKVENSER Lagändring Bakgrund Definitioner Gränser Koordinater Nackdelar idag Nyttor Bättre kvalitet Digitalisering Tidigare utredningar Tekniska förutsättningar Rätt koordinatnivå Rättsverkan Kulturförändring Övergångslösning även historiska Arbetsmetoder, -processer o organisatoriska frågor behöver belysas (enl 1992s kom nr 5 till 1983-års utredning) Insamling av koordinatuppgifterna, varifrån och hur? Vem påverkas Konsekvenser Äganderättens tydlighet Tillförlitlighet Aktualitet Enskilda markägarnas intressen och behov (se 1992 års kom nr 2 till års utredning) Fastighetsbildningsprocess Digital kultur hos användarna De fetstilta orden härleds från uppdragsbeskrivningen

9 Möjliga nyttoeffekter Ekonomi Ger en exakt planering och projektering av infrastruktur - Du får direkt med alla berörda sakägare/intressenter Ger ett exakt utförande av beslut vid infrastruktur - Du får med alla som är berörda av åtgärd Ger en exakthet från planläggning till genomförande av detaljplaner vilket - Sparar pengar i många led men inte minst sparas tid i plangenomförande Mindre kostnader vid skogsbruk - Mindre misstag vid skötsel/avverkning Mindre arbete med olika slags avtalsskrivning tex vid intrång - Du får alltid rätt avtalspartners vilket sparar tid och undviker fel Säkrare köp och försäljningar av fastigheter - Undviker felaktiga försäljningar, slipper tvist om felaktiga köp gällande tillhörande egendom Mindre kostnader vid Lantmäteriförrättning - Ges möjlighet att välja bort fältarbeten Du kan få rättsverkande fastighetsbildning med detaljplan vilket minska både tid och kostnader

10 Möjliga nyttoeffekter Teknikutveckling Ger större utveckling av positioneringsteknik - Föder krav mer och rätt data Bidrar till utvecklingen av ett mer digitalt jordbruk - Maskinstyrning kan även använda fastighetsgränser Bidrar till ett mer digitalt skogsbruk - Maskinstyrning kan användas vid skötsel och avverkning Ger bättre detaljplaner med rätt avgränsning direkt - Förbättring av flera perspektiv, tex besparing i både perspektiven kostnader och tid Ger bättre redovisning av 3 D fastigheter/rättigheter - Att höjden framgår i framtida redovisning Lägger mer makt till markägaren - Större tillgänglighet till hela sin fastighet vilket ger fler möjligheter med användandet Förbättring av miljön - Galvaniserade gränsrör slutas slås ner i marken. Arealen blir definitivare - Med koordinaterna blir arealen säkrar

11 Möjliga nyttoeffekter Samhällsmedborgare Medborgaren får större rättsäkerhet i myndigheters beslut - Rätt person kallas till rätt åtgärd, allt blir exaktare mot idag Mindre konflikter mellan olika parter då gränsers läge är exaktare - Alla har tillgång till rätt läge för gränsen Lättare att sköta sin fastighet oberoende av vilken typ av fastighet det är - På skogsfastighetens kan entreprenörer själva få gränser tydliga - På jordbruksfastigheten kan maskinstationen själva lokalisera var fastighetens gränser är belägna - Stängselsättning för djurhållning blir inga problem Samhällsmedborgaren får stor valfrihet vid lokalisering av sin gräns -Om inte göra det själv så kan låta ett företag göra det Mindre besvär och oro hos de som inte berörs av olika infrastrukturprojekt - Rätt personer blir meddelade och berörda i tex bygge av ny väg

12 Risker med övergång frånmarkering till koordinat systemskiftet - Övergången från ett system till ett annat är en svår åtgärd - Att systemet upplevs sämre mot befintlig system - En sårbarhet i behovet av att använda satelliter för positionering - Digitala databaser går att hacka och förändra - Ökat ansvar hos stat/kommun för gränsens läge - Systemet kan kännas otryggt och osäkert - De redovisade arealerna förändras - Vid fastighetsbildning kan vi bli av med ett tillfälle att träffa sakägarna - Inmätningar som görs felaktig, tex utan kontroller och med det låg kvalité, ger felaktiga läge för nya gränser.

13 LMV Dnr Möjligheten att enligt FBL 4:27 underlåta utmärkning i större utsträckning bör utredas om ej möjligt, bör lagrumsändring studeras i stället; Ändring av 4:27 hjälper inte redan utsatta gränsmärken om detta problem löses genom ändrad vitsord för gränsmärke vs. koordinater, behöver JB ändras; AG tog ej ställning till frågan om den stomnätskvalitet, som skulle behövas för att ge koordinaterna vitsord före gränsmärken Säkerhet vid överföring av data mellan olika medier och dokument den mänskliga faktorn För enskilda fastighetsägare är synliga gränsmärken överlägsna jfrt med koordinater Hänsyn till den allmänna rättstryggheten avseende redan utsatta gränser (långtida övergångsbestämmelser eller att 1:3 JB får fortsätta gälla för nuvarande gränser samtidigt som ändrad lydelse bara skulle gälla för nya gränser För nya gränser bör det även studeras vilka möjligheter det finns att underlåta utmärkning för att på det sättet ge andra bevismedel (t.ex. Karta och koordinatuppgifter) en större betydelse; AG ansåg inte att det fanns tillräckliga skäl att ändra JB 1:3 så att koordinatuppgifter vid gränsbestämning skulle få större vitsord än gränsmärken; AG ansåg att ändring av JB 1:3 så att inget bevismedel får suverän ställning har sådana fördelar att en lagändring bör genomföras

14 Uppföljningen, 1994, AG:s uppföljningsförslag Ingen ändring av JB 1:3, men : Nya gränser: Varje FBM bör själv kunna överväga att utmärka gränsen eller att bara ange speciella förutsättningar (norm) för gränslokalisering LMV bör rekommendera att utmärkning inte görs där syftet är att ge koordinaten stärkt vitsord Föreskrifter om att utmärkning ska utföras med identifierings- oh kröningsmärke Befintliga gränser: redan utmärkta gränser kan inte omtolkas Annat: Informationsmaterial för att öka medvetenhet hos allmänheten om gränsmärken och deras betydelse, mm

15 Tidigare utredningar Vad hände rent konkret?

16 Självklara grundläggande principer för arbetsgruppen: Målet ska vara: Rättssäkerhet allmänna rättstryggheten Enkelhet och tydlighet Kostnadseffektivitet Anpassning till samhällsutvecklingen digitalisering och teknik Tydlig reglering- övergångsreglerna

17 Fortsättning Påbörjar skrivarbetet i december Rapporten klar mot slutet av februari Möjlighet att hora KLM att under arbetes Avstämning med generaldirektören i mars Inlämning till regeringen 31 mars Regeringens nästa drag?... Utredningsdirektiv..?

18 Arbetsgruppen Asko Annala, verksamhetsutvecklare, jurist Axel Berg, jurist, F Per Sörbom, sektionschef, I - Fastighet Fredrik Dahlström, utvecklare, I- referenssystem Thomas Åberg, verksamhetsutvecklare, F, Liselott Bengtsson, verksamhetsutvecklare, FB Dokumenthantering spec. Martina Zelenkova Olsson, KLM Styrgrupp

19 Tack!