REMISSVAR PÅ REGIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR STORSTOCKHOLMS- REGIONEN - RUFS 2010
|
|
- Johanna Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 (5) Stockholms läns landsting Regionplanekontoret Box Stockholm (Skickas även med e-post till info@regionplanekontoret.sll.se) REMISSVAR PÅ REGIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR STORSTOCKHOLMS- REGIONEN - RUFS 2010 Fortum har mottagit rubricerad handling för yttrande och vill med anledning av detta framföra följande synpunkter. Stads- och byggnadsplanering I utvecklingsplanen dras slutsatsen att bygg- och planprocessen behöver effektiviseras. Ofta nämns samordning av bostadsbyggande- och transportinfrastrukturen i detta sammanhang. Fortum vill understryka behovet av samordning med energiinfrastrukturen, och särskilt lyfta fram hur viktigt detta är för att skapa utrymme för denna infrastruktur och även bygga mer hållbara energilösningar i både ny- och ombyggnadsområden. Erfarenheten i dagsläget är att energiförsörjningen - el, värme, kyla, gas, - ofta kommer in alldeles för sent i processen. Genom en tidig samverkan både i plan- och byggprocessen så kan klimat- och miljöpåverkan minimeras. Sektorsvisa mål för regionens klimatutsläpp - sektorsövergripande samarbete I Utvecklingsplanen föreslås sektorsvisa mål för regionens minskning av växthusgaser. Fortum vill lyfta fram två aspekter som är viktiga att ta hänsyn till i detta sammanhang: 1. Energifrågorna är integrerade i såväl bostadssektorn som transportsektorn varför sektorsmålen måste anpassas till lösningar som medför utsläppsförändringar mellan sektorerna (t ex övergång från bensin/diesel till el och övergång från olja till fjärrvärme). 2. Klimatpåverkan kan redovisas i form av både lokala och globala utsläpp. Ökad kraftvärmeproduktion kan ställas mot import av el till regionen. Fortum anser att båda perspektiven bör analyseras vid val av de mest hållbara lösningarna. Vidare anser Fortum att behovet av primärenergi är en viktig kompletterande faktor för att värdera energilösningar från hållbarhetssynpunkt. Fortum vill i detta sammanhang också understryka att sektorsövergripande samarbete kommer att vara en framgångsfaktor för att klara klimatmålen och andra miljöutmaningar. Energifrågan går in i alla sektorer och det är därför oerhört viktigt att ansvariga för energiförsörjningen samarbetar Fortum Power and Heat AB Postadress Besöksadress Telefon/Fax Org.nr Corporate Centre Hangövägen STOCKHOLM Hangövägen 19 Stockholm Tel Fax Säte Stockholm
2 2 (5) mycket nära och på ett tidigt stadium med bygg- och fastighetssektorn och transportsektorn. Stat, regioner, län och kommuner har en viktig roll att stimulera till att ett sådant samarbete kommer till stånd. Värmeförsörjning Fortum ser det som positivt att utredningen identifierat behovet av att säkra lämpliga lägen för kraftvärmeanläggningar för den framtida fjärrvärmeförsörjningen. För att säkra en framtida uthållig och klimatneutral fjärrvärmeförsörjning krävs långsiktigt ett antal anläggningar med förutsättningar att hantera stora volymer av oförädlade bränslen. Detta kräver också, såsom utredningen påpekar, förutsättningar för att klara bränslelogistiken med transporter och lagring av bränslena. Förutom att flertalet befintliga anläggningslägen säkras krävs i det betraktade tidsperspektivet även att några nya etableras. Med hänsyn till den energieffektivisering som kommer att ske under kommande år, såväl i befintlig som i ny bebyggelse, kan fjärrvärmebehovet komma att stagnera på nivån TWh/år trots den förutsedda tillväxten i regionen. Även om det därför inte är sannolikt att samtliga utpekade nya lägen för produktionsanläggningar kommer att behövas under den närmaste 20-årsperioden är det viktigt att det skapas en regional samsyn över de framtida behoven och att dessa säkerställs i den fysiska planeringen. Det är därför positivt att möjliga lägen nu har identifierats som underlag för berörda aktörers fortsatta agerande och planering. Det kan noteras att förutsättningarna för fjärrvärmen beskrivs i bild och text på flera ställen i rapporten. Kartor finns på sidorna 83 och 147 samt i den löst bifogade plankartan sist i rapporten. Det är önskvärt att kartor och tillhörande texter får konsistent och kvalitetssäkrad information. Några detaljsynpunkter: Sid 78: Att helt eliminera fossila bränslen för spetslast i fjärrvärmen är sannolikt ej en kostnadseffektiv åtgärd för att minska klimatpåverkande utsläpp i perspektivet 2020, däremot möjligt på längre sikt Sid 81: Distributionsförluster bör undvikas : Kan minska, men ej undvikas. Sid 81: Spillvärme från reningsverk och industri måste utnyttjas : Spillvärme från reningsverken är lågvärdig och kräver elenergi för att kunna utnyttjas, vilket i dagsläget ej bedöms som ekonomiskt förutom för redan etablerade anläggningar som exempelvis Hammarbyverket. Den industriella spillvärmen är, förutom i Hallstavik, av ytterst begränsad omfattning i regionen. Sid 87: Förbättra utvinning och återanvändning av ballastmaterial : Slagg från fjärrvärmeproduktionen skulle kunna utnyttjas mer som alternativt ballastmaterial än vad som är fallet i dagsläget. Kylaförsörjning Som påtalas i utredningen förväntas kylabehovet öka. Detta, tillsammans med en omställning av dagens energisystem för fjärrvärmen, där en stor del fjärrkyla hämtas i form av spillkyla från värmepumpar, kommer att innebära behov av ny produktions- och distributionskapacitet för fjärrkyla. Detta innebär på sikt ett behov av att hitta ytterligare källor för frikyla såväl som utveckling av nya lösningar som t.ex. absorptionskyla. En möjlig tillkommande källa för frikyla är
3 3 (5) Vasadjupet i Saltsjön vilket skulle kunna medge ett betydande tillskott av kylkapacitet i form av frikyla till Stockholms fjärrkylasystem. Ett framtida ökat kylbehov kommer att innebära en ökad energianvändning på detta område totalt sett. Genom att bygga ut storskalig fjärrkyla i stället för att bygga lokala lösningar säkras en framtida hållbar och resurssnål kylaförsörjning. Ett prioriterat område i framtiden blir att hitta nya långsiktigt hållbar och resurssnåla metoder att producera kyla. Gasförsörjning För att minska transportsektorns koldioxidutsläpp och öka andelen förnybara drivmedel är ökad användning av biogas önskvärt. Inslaget av förnyelsebara drivmedel i transportsektorn är lågt och introduktion av biodrivmedel behöver en hjälpande hand särskilt i ett inledningsskede. Biogas kan redan idag produceras av avloppsslam, våta avfallsfraktioner, restprodukter och prima grödor från jordbruket. I framtiden kan produktionen ökas väsentligt genom förgasning av t ex fasta trädbränslen. Det är därför viktigt att platser reserveras för lokalisering av biogasanläggningar för en sådan utbyggnad runt om i regionen. Likaså är det viktigt att ledningsreservat för t ex naturgasledningar behålls då dessa reservat även kan användas för distribution av biogas. Det kan noteras att det kan finnas fördelar med att anläggningar för förgasning av bränsle till fordonsgas respektive produktion av värme och el kan samlokaliseras. Avfallshantering Regionens tillväxt kommer att innebära att mängderna hushålls- och verksamhetsavfall ökar. Som utredningen påpekar måste effektiva system för hantering och behandling av avfallet säkras. Även om materialåtervinningen effektiviseras kommer behovet av behandlingskapacitet i form biogasproduktion och förbränning med energiåtervinning att successivt öka. Deponering av brännbart avfall kommer inom kort, om så ej redan är fallet, att i princip upphöra. Det är önskvärt att avfallsförbränningsanläggningar med energiåtervinning, av ekonomiska skäl, görs relativt stora och ansluts till fjärrvärmesystem som är så stora att anläggningarna kan gå med full kapacitet under, i princip, hela året. Det är positivt att möjliga lägen för förbränningsanläggningar identifierats men det förefaller som mindre sannolikt att alla de anläggningar som skissas i utredningen kommer att byggas till år De föreslagna lägena bör ses som en bruttolista som ska bli föremål för vidare utredning och regional planering. Sett i ett regionalt perspektiv för hela östra Mellansverige råder i dagsläget väsentligen en balans mellan efterfrågan och tillgång på befintlig eller beslutad förbränningskapacitet och en utbyggnad av nya anläggningar måste matchas mot tillkommande behov. Av ekonomiska skäl måste investeringar i avfallsförbränning också ta hänsyn till möjligheterna att på ett effektivt sätt kunna få avsättning för den producerade värmen utan alltför omfattande säsongslagringsbehov av avfallsbränslet. För att jämna ut tidsmässiga obalanser mellan förbränningskapacitet och förbränningsbehov kan det visa sig önskvärt med en viss import av bränslen återvunna ur avfall. Det är därvid önskvärt att nya
4 4 (5) anläggningar för avfallsförbränning förläggs så att järnvägs- eller båttransporter blir möjligt. En sådan import skulle också kunna minska behovet av import till regionen av biobränslen, vilka av olika anledningar kan visa sig bli svåra att importera till regionen i önskvärd omfattning. Eldistribution Överföringsanläggningar och eldistributionsanläggningar ges litet utrymme i utredningen, trots den stora betydelse elen har för de flesta samhällsfunktioner. Det borde finnas ett särskilt avsnitt i RUFS 2010 under kapitlet Regional struktur som ägnas dessa frågor. Fortum vill också särskilt lyfta fram att skyddsavstånd till energianläggningar även bör beakta myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält, vilken bör vara vägledande vid exploatering av nya och gamla områden (förtätning). Detta underlättas genom samråd med anläggningsägaren i ett tidigt stadium av arbetet med exploateringsplanerna. På sid 155 under Regionala strukturer, Energianläggningar finns ett avsnitt om Förhållningssätt. Här bör det läggas till en text om att hänsyn bör tas till lågfrekventa elektriska och magnetiska fält från energianläggningar. Med hänsyn till pågående samhällsdebatt och behovet av nyexploateringar av mark, bör valet av friledning kontra markförlagd elledning vid behov bedömas i varje enskilt fall genom en kostnads/nytto/teknik och miljöanalys. Till exempel nämns inget om den pågående Stockholms Ström utredningen, som kommer att innebära att mark frigörs och att nya markreservat erfordras. Smarta Elnät i framtiden Ökad lokal elproduktion, användning av el- och laddhybridbilar, lagring av el, styrning av elkonsumtionen mm påverkar det framtida elnätets funktion och behov. Detta är utveckling som idag ligger på ett tidigt stadium men kan få betydelse i tidsperspektivet 2030 och Fortum vill därför lyfta fram att dessa framtida krav kan få betydelse för elsystemets utveckling, t ex behov av lagring av el. Det måste därför finnas en öppenhet och flexibilitet för denna typ av förändringar. Transporter Transportsektorn svarar för en betydande del av växthusgasutsläppen. Även om kollektiva färdmedel byggs ut kommer en betydande del av transporterna att ske med bil och lastbil. Fortum vill lyfta fram betydelsen av att i ett tidigt skede planera för infrastruktur för el och laddhybridbilar i hela regionen, t ex på parkeringsplatser, infartsparkeringar, vid planering av nybyggda områden, vid ombyggnad av äldre områden, behov av snabbladdningsstationer mm. Elbilarna kan förutom minskade växthusgas- och lokala utsläpp bidra till minskat buller. Fortum vill också lyfta fram möjligheten till el-anslutning av fartyg i Stockholms Hamnar som en möjlighet att minska klimatpåverkan, lokala utsläpp och buller. Åtgärder och strategier på sid 78 bör kompletteras med infrastruktur för el- och laddhybridbilar samt el-anslutning av fartyg.
5 5 (5) Avslutningsvis så tycker vi planen innehåller ett omfattande material som utgör ett viktigt planeringsunderlag för framtiden. Många åtgärdsförslag och möjligheter upprepas dock i rapporten på flera ställen. Det gör att det är svårt att få en överblick över alla förslag och åtgärder. En tydligare sammanställning av dessa skulle vara önskvärd. FORTUM SVERIGE Per Langer Verkställande direktör
Miljöredovisning 2014
Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merMiljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid
Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt
Läs merFärdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050
DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm
Läs merRemiss av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, diarienummer TRN
1 (5) DM#476318 2016-09-30 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 222 50 104 22 Stockholm e-post: registrator.trf@sll.se Remiss av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
Läs merfjärrvärmen och miljön
fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merNy kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.
Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:
Läs merVärme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Läs merPerspektiv på framtida avfallsbehandling
Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!
Läs merMotion om att ta initiativ till en regional biogasstrategi
1 (6) Handläggare: Elisabeth Mårell Tillväxt- och regionplanenämnden Motion om att ta initiativ till en regional biogasstrategi Ärendebeskrivning Jens Sjöström (S) och Robert Johansson (S) har i december
Läs merFramtidens kretsloppsanläggning
Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi
Läs merE.ON Sverige AB (E.ON) har valt att nyttja möjligheten att lämna synpunkter på rubricerad remiss.
Registrator registrator.trf@sll.se Dnr. TRN 2016-0047 E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se Karin Jönsson Tel 040-255000 Mobil 0705-095597 Fax 040-256252 Malmö 2016-09-30 Besöksadress: Carl Gustafs
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merREMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation
Läs mer11 Fjärrvärme och fjärrkyla
11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen
Läs merStadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden
Stadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden Mats Nilsson Tekniska Verken i Kiruna AB Kiruna kommun Bild: LKAB Vad borde vi bygga för stad? Vårt uppdrag Utmaningar & möjligheter
Läs merBasprogram 2008-2011 Systemteknik
Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta
Läs merAvfallets roll i framtidens energisystem
Avfallets roll i framtidens energisystem Ambjörn Lätt Futureheat konferens, 2018-11-21 ARFEN Bakgrund Litteraturstudie ARFEN Scenarier Slutsatser Intervjustudie Bakgrund Recap Energiåtervinning uravfall
Läs mer2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se
2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
Läs merNaturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Läs merRegionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara
Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,
Läs merFörstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING STADSUTVECKLING Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-06 Handläggare Anna Bolinder Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merYttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till
Läs merUtställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050
Miljöförvaltningen Plan och miljö / Stadsmiljö Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-09-19 p. 13 Utställning av Regional utvecklingsplan
Läs merKlimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Läs merBilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Läs merNaturskyddsföreningen 2014-04-24
Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion
Läs merÅtervinning. Vår väg till ett bättre klimat.
Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och
Läs merStockholm 15 november 2018
Er ref/dnr: Fi2018/04173/S2 Vårt dnr: 2018/0104 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 15 november 2018 Yttrande avseende delar av betänkandet Brännheta skatter! Bör avfallsförbränning och utsläpp
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merVarför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas
Varför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas Gasnät för regional utveckling och stärkt konkurrenskraft i en hållbar framtid Vilka? är vi. Swedegas AB Äger, driver och underhåller det svenska
Läs merEnergiplan för Botkyrka kommun
1 [5] Energiplan för Botkyrka kommun I varje kommun skall finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. En särskild grupp med representanter från politiska partier i kommunstyrelsen
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merFAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17
1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import
Läs merGöteborg Energi på Gasdagarna 2019
Göteborg Energi på Gasdagarna 2019 Gasnätet i Göteborg 5 inmatningar från Swedegas 1 inmatning från Arendal 21 st reglerstationer 2 mätstationer 4 bar 100 mbar 30 mbar Kunder Företagskunder: 575 st. Privatkunder:
Läs merENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
Läs merKlimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Läs merPå väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Läs merFrån kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut
Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:
Läs merRemissynpunkter RUFS 2050"
Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Remissynpunkter RUFS 2050" Dnr: TRN 2016-0047 SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd,
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merDelba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015
Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna
Läs merDen smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities
Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund
Läs merHur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning
Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI
Läs mer1. Ett nytt kraftvärmeverk för hållbar fjärrvärme 4. Sortering ökar återvinning av både material och energi
10 fakta om Lövsta Stockholm Exergi planerar ett kraftvärmeverk i Lövsta. Vad innebär det? Här presenteras 10 fakta om Lövsta och vill du läsa mer, besök gärna vår webbsida, stockholmexergi.se/lovsta 1.
Läs merSveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merKunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader
Svensk Fjärrvärme AB 2015-01-08 Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Målsättning om hållbar energiproduktion och energianvändning Svensk Fjärrvärmes målsättning är att driva
Läs merMed blicken riktad mot framtiden bolagiserar Landskrona från och med den 1 januari 2011 de kommunala verksamheterna elnät, fjärr-
Med blicken riktad mot framtiden bolagiserar Landskrona från och med den 1 januari 2011 de kommunala verksamheterna elnät, fjärrvärme och stadsnät i ett gemensamt bolag Landskrona Energi AB. Detta är Landskronabornas
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merSektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution
SEKTORSBESKRIVNING 1 (7) Avdelningen för förnybar energi & klimat Enheten för förnybar energi Maria Stenkvist 016-544 23 49 maria.stenkvist@energimyndigheten.se Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion
Läs merSektorsbeskrivning Energiproduktion
EM1000b, v5.0, 2016-09-01 SEKTORSBESKRIVNING 1 (6) Datum Avdelningen för förnybar energi & klimat Enheten för förnybar energi Maria Stenkvist 016-544 23 49 maria.stenkvist@energimyndigheten.se Sektorsbeskrivning
Läs merProfu. Johan Sundberg
Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers Profu 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projek4nriktad forskning
Läs merPM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar
Energistrategi för H+ Bakgrund Öresundskraft har sedan 2011-06-29 arbetat med den övergripande målsättningen att skapa ett effektivt och hållbart energisystem för H+. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp
Läs merVattenfall Värme Uppsala
Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson
Läs merSÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS
SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT
Läs merEje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB
Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Energikrav i planprocessen Rapporter SKL- rapport: Att bygga skolor och förskolor som passivhus Rapporter finns på: www.aton.se Rådgivning åt kommuner som ställer Energikrav:
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Läs merVilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist,
Vilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist, 2017-06-13 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt Klimatneutral
Läs merPower of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef
Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,
Läs merTEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI
ENERGI Övergripande mål med anknytning till energi EU:s klimatmål till 2020 Nationella energimål Regionala energimål Regionala energi och klimatmål för Skåne TOMELILLA KOMMUN Fossilbränslefritt Förutom
Läs merRamverk för färdplan 100% förnybar energi
Ramverk för färdplan 100% förnybar energi 1 En omställning som brådskar Sverige har genom energiöverenskommelsen mellan fem partier från 2016 ett mål om 100 % förnybar elförsörjning till år 2040. Det är
Läs merEkonomiska konsekvenser Beslutet har inga direkta ekonomiska konsekvenser för Nykvarns kommun.
TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Sofia Forsberg Samhällsplanerare 08-555 010 28 sofia.forsberg@nykvarn.se Remissvar på SLL:s förslag till klimatfärdplan 2050 för Stockholmsregionen KS/2017:307 Förvaltningens
Läs merRemissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24)
2008-06-12 Miljödepartementet Dnr: 103 03 Stockholm M2008/1040/Mk Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Org nr: 556280-1430
Läs merSVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER
Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merJämförelse med uppsatta mål
2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi
Läs merBasprogram 2012-2015 Systemteknik
Basprogram 2012-2015 Systemteknik Allmän inriktning Systemanalys innebär att studera samverkan mellan komponenter i en anläggning, samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning. För programområdet
Läs merVälkommen till REKO information Fjärrvärme
Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan
Läs merFjärrvärme enklare, säkrare, renare
Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen
Läs merBILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING
BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING Publicerad: Syftet med verksamhetsgenomlysningen är att den ska utgöra ett verktyg för att öka kundernas möjlighet till insyn i fjärrvärmeverksamheten och därigenom möjliggöra
Läs merETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN
ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN 02 ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings län ska vara ett plusenergilän 2050. För att nå dit måste du och jag, vi alla, minska våra
Läs merKraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland
Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år
Läs merFörslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm
Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm 2018 04 12 Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Fortsättning och revidering av förslaget från december 2015 Fler
Läs merRemissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)
vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar
Läs merEnergistrategi 2035. -en kortversion
Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merGoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen
Läs merSäker och hållbar gasförsörjning för Sverige
Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige 131204 Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i gasinfrastruktur Äger, driver och underhåller det svenska transmissionssystemet för gas Gasnätet
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merTyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Läs merKöparens krav på bränsleflis?
Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade
Läs merEnergiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?
Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att
Läs merFortum Heat Scandinavia
Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE
Läs merVägen mot fossilfri fjärrvärme
Vägen mot fossilfri fjärrvärme Miljönyckeltal 2017 29 mars 2018 version 1.0 Tillsammans mot 100% fossilfritt År 2017 tog vi ett historiskt beslut som visar vägen mot en fossilbränslefri fjärrvärme. Klimatprestandan
Läs merHej. Bifogar synpunkter på förslag till klimatfärdplan. Hälsningar TRN Jan-Erik Haglund
TRN 2016-0082-113 Från: Till: Ärende: Datum: Bilagor: Jan-Erik Haglund TRF Funk Registrator Synpunkter på klimatfärdplan 2050, TRN 2016-0082 den 2 oktober 2017 16:24:52 Synpunkter klimatfärdplan 2017-10-02.pdf
Läs merLandstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS
SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merGrøn varme hvad er det egentlig i 2030?
Grøn varme hvad er det egentlig i 2030? Fjärrvärmens utmaningar i en ny energivärld Mats Didriksson, Affärsområdeschef Energi 2017-08-31 Agenda Kraftringen ett företag i förändring i en förändrad energivärld
Läs merOmställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?
Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse
Läs merBiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland
BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs mer