Resultatredovisning Centrum för lättläst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultatredovisning Centrum för lättläst"

Transkript

1 Resultatredovisning 2009 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst

2

3 Innehåll Om lättläst 4 Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret Centrum för lättläst stiftelsens ändamål i korthet 9 Effekter av verksamheten 13 Inför framtiden 14 Kompetenscentrum 16 8 SIDOR 20 LL-förlaget 25 Lättläst-tjänsten 34 Marknadsföring 37 Läsombud 44 Utvecklingsarbete IT 47 Internationellt samarbete 49 Administration 51 Styrelsen 53

4 Om lättläst Vi försöker skriva enkelt och lättbegripligt men samtidigt vuxet och värdigt. Vi försöker utnyttja text och bild i förening. En lättläst text har ett gripbart innehåll och handlingen ska vara enkel att följa. Även språket bör vara enkelt och tydligt. Bilderna ska stämma överens med innehållet och stödja texten. Utformningen ska vara väl genomtänkt och presentationen luftig. Stilen ska inte vara för liten och bokstäverna ska vara lätta att tyda. Organisationen av Centrum för lättläst: Styrelse Marknadsavdelning Läsombud Direktör Administration Ekonomi 8 SIDOR LL-förlaget Lättläst-tjänsten 4

5 Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret 2009 Verksamhet och mål Målet för statens bidrag till Centrum för lättläst är att personer med begåvningsmässigt funktionshinder och vissa andra grupper med lässvårigheter skall tillgodoses med nyhetsinformation och litteratur. Övergripande verksamhetsmål Mål - Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i hela stiftelsens verksamhet. - Ett barnperspektiv skall integreras i stiftelsens verksamhet, bl a genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. - Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete skall öka och integreras i stiftelsens verksamhet. Återrapportering Stiftelsen skall redovisa måluppfyllelsen enligt de kvantitativa och kvalitativa mått som stiftelsen finner mest relevanta. Redovisningen skall vara jämförbar mellan olika verksamhetsår. Verksamhetsgrenar Centrum för lättläst verksamhet skall redovisas i en resultatredovisning enligt följande verksamhetsgrenar: - Nyhetstidningen 8 SIDOR - Lättlästa böcker - Läsombud - Marknadsföring 5

6 Nyhetstidningen 8 SIDOR Mål Målet är att utveckla läsaranpassningen av Nyhetstidningen 8 SIDOR. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - prissättningen för tidningen - åtgärder som vidtagits för att utveckla tidningens läsaranpassning - upplagans storlek respektive antal prenumerationer per målgrupp. Lättlästa böcker Mål Målet är en bred utgivning av lättlästa böcker i fråga om svårighetsnivåer och genrer samt att årligen ge ut minst två titlar inom utgivningen av Alla Tiders Klassiker. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - antal utgivna böcker, både totalt och fördelat på olika svårighetsnivåer och genrer, däribland barn- och ungdomsböcker. - utgivningen av lättlästa versioner av Alla Tiders Klassiker för skolans behov. Läsombud Mål Målet är en väl utvecklad verksamhet med läsombud. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits för att stimulera verksamheten med läsombud samt resultatet av dessa åtgärder. Marknadsföring Mål Målet är att ha en god information och marknadsföring av verksamheten till olika grupper som har nytta av lättlästutgivningen, inom bl a omsorgen och skolan. 6

7 Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att utveckla informationen och marknadsföringen samt resultatet av dessa åtgärder. Övriga mål och återrapporteringskrav Mål och återrapportering 1. Centrum för lättläst ska kartlägga och analysera det regionala utfallet av sin verksamhet för 2008 och 2009 enligt metodanvisningarna från Statens kulturråd. Analysen ska i första hand fördelas på de olika länen. Redovisningen skall ske till Statens kulturråd i enlighet med de anvisningar rådet lämnar. Mål 2. Målet är att bidra till att utvecklingsarbetet avseende andra medier än för det tryckta ordet går framåt. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits i anslutning till detta utvecklingsarbete. Mål 3. Målet är att verksamheten skall vara ett kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - hur rollen som kompetenscentrum utvecklas och uppnådda resultat - möjligheter och hinder för ett ökat samarbete med andra statliga aktörer som verkar inom lättlästområdet - en strategi för hur rollen som kompetenscentrum bör utvecklas I detta arbete ingår att definiera målgrupperna och kompetenscentrets insatser samt att redogöra för hur det framtida behovet av lättläst litteratur och information ser ut vad gäller olika brukargrupper. Mål 4. Målet är att öka utbudet av lättläst litteratur och nyhetsinformation i skolan. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits och uppnådda resultat för att uppnå detta mål. Verksamheten skall genomföras i samverkan med Specialpedagogiska institutet. 7

8 Stiflelsen för lättläst samhällsinformation och litteratur Centrum för lättläst Centrum för lättläst stiftelsens ändamål Vi är en förlagsrörelse med uppgiften att göra nyhetsinformation och litteratur tillgänglig för människor som har svårt att läsa eller som är otränade i svenska språket. Vår verksamhet grundar sig på ett beslut av en enig riksdag. Utgivningen av lättläst material är en fråga om demokrati och tillgänglighet. Utgångspunkten är att alla människor har rätt till information och litteratur utifrån sina egna förutsättningar. Regeringen har fastställt stadgarna och utsett styrelsen. Vi vänder oss till alla som behöver eller vill ha något som är lättare än det vanliga utbudet. Det kan gälla barn, ungdomar och vuxna som har lässvårigheter eller är ovana läsare. Här finns t ex personer med utvecklingsstörning (intellektuell funktionsnedsättning), autism eller afasi, personer med dyslexi eller andra former av läs- och skrivsvårigheter, personer med psykiska problem, personer med demens samt invandrare, skolbarn och vuxna med brister i utbildningen. Vi ger ut en lättläst nyhetstidning 8 SIDOR och svarar för utgivningen av lättlästa böcker, s k LL-böcker. En aktiv marknadsföring utgör en viktig del av arbetet. Förutom den rena förlagsverksamheten bedriver vi i samarbete med andra ett arbete med läsombud, som framför allt handlar om lässtimulering. Vidare har vi en uppdragsverksamhet LL-tjänsten som gör lättlästa textbearbetningar åt andra. Vi har även kurser att skriva lättläst. Vi strävar efter att delta i forsknings- och utvecklingsarbete, bl a i fråga om hur modern informationsteknik kan anpassas till exempelvis personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att uppmärksamma goda insatser som görs för att förbättra begripligheten på något område har vi instiftat Det Lätta Priset som delas ut årligen. Vi vill fungera som ett kompetenscentrum på LL-området. Vi står för kompetens och kvalitet, vi skapar tillgänglighet. Bok- och tidningsutgivningen finansieras till hälften med statliga medel. Försäljningsintäkter mm svarar för resten. Uppdragsverksamheten ska bedrivas på affärsmässiga grunder, utan statligt stöd. 8

9 Stiflelsen för lättläst samhällsinformation och litteratur Centrum för lättläst i korthet Utgivningen av tidningar och böcker är grunden i verksamheten. År 2009 var satsningen på skolan liksom de senaste åren en prioriterad uppgift. När det gäller moderna medier har verksamheten kunnat utvecklas i vissa avseenden. Flera viktiga insatser har gjorts för att skapa bättre förutsättningar för en effektiv marknadsföring. En angelägen uppgift har varit att försöka skapa god balans i ekonomin. Produktionskostnader har kunnat hållas på en rimlig nivå. De personalrelaterade kostnaderna har dock ökat, delvis på grund av att skolsatsningarna inneburit en del projektanställningar. På personalområdet finns även två betydande skuldposter, semesterlöneskulden och en skuld för outtagen övertid mm. Trots att 2009 betecknats som ett krisår som i betydande utsträckning påverkat skolor och andra verksamheter inom offentliga sektorn kunde vi öka de egna intäkterna med ca 1 miljon kronor. Ökningen beror främst på större uppdragsintäkter. De rena bok- och tidningsintäkterna minskade något. Skolsatsningarna har inneburit flera nya projekt och även satsningar på att få till stånd bättre kontakt med lärarna. Skolan har länge varit den största användaren av lättläst och skolsatsningarna har sannolikt lett till ett ännu större intresse för lättläst inom skolan. Visst utvecklingsarbete har kunnat bedrivas och arbetet har fortsatt med att göra verksamheten mer forskningsorienterad. Ett forskarnätverk finns. 9

10 Inriktningen under året Skolsatsningen har bl a inneburit att tidningen 8 SIDOR innehåller mer material med fokus på skolan, fler bilagor och fylligare nummer samt mer fördjupningsmaterial på webben. Bokutgivningen har haft en viss inriktning på unga läsare och flera billiga produktioner. Under året gavs nio titlar ut med särskild inriktning på ungdomar. Den stora satsningen har varit Miljöspanarna, en klimat- och miljöwebb för ungdomar. Ett stort arbete har också varit att bygga vidare och utveckla ett lärarrum på webben för att få till stånd en dialog med skolvärlden. Under senhösten startades webbplatsen Allaväljare, en lättläst mötesplats på webben om politik och om det stundande valet. Projektet Läskraft startades under året med bl a högläsning för äldre personer med demens. Viktiga uppgifter har självklart också varit att på annat sätt öka läsaranpassningen samt svara för en god information och marknadsföring av verksamheten. Material för personer med intellektuellt funktionshinder framställs regelbundet. De lättlästa produkterna fungerar också mycket väl i mångkultursammanhang och dessa frågor bevakas också i tidningen och i bokproduktionen. Vid sidan av utgivningsverksamheten har en angelägen uppgift varit fortsatt utveckling som kompetenscenter på lättlästområdet. Forskarkontakter ser vi som en hörnsten i ett kompetenscenter. Ökad forskning på lättlästområdet är angeläget för att få ökade kunskaper om det lättlästa språket, om olika målgruppers behov mm. Därigenom får verksamheten en stabil grund att stå på. Det forskarnätverk som har bildats har till sin hjälp ett mindre sekretariat. Elektroniska medier spelar en allt större roll. Nyhetstidningen finns sedan flera år som webbtidning och flera produktioner har gjort för webben. Information och kundkontakter över webben blir allt vanligare. Dock kan inte utvecklingsarbete när det gäller nya medier bedrivas i någon större utsträckning i egen regi. Vi hoppas att det försöks- och utvecklingsarbete som 8 SIDOR bedrivit tillsammans med e-centret i Stockholm och som innebär att information kan anpassas efter behov och förmedlas genom olika medier kan fortsätta i någon form. Andra angelägna projekt på teknikområdet, som t ex webb-tv för bl a personer med intellektuella funktionshinder, har genomförts i begränsad skala. Samarbeten och allianser med andra verksamheter ser vi som ett sätt att utveckla verksamheten och nå ut bättre. Även internationella kontakter är ett led i utvecklingen till ett kompetenscenter. Initiativ har på olika sätt tagits på dessa områden. Internationella kontakter och samarbeten har fortsatt, bl a genom EU-samarbete och det internationella nätverk för lättläst som bildats på svenskt initiativ. Ekonomiska villkor Vi måste i allmänhet räkna med kostnadsökningar på 2-3 procent om året, vilket i vår budget motsvarar kronor per år. För att hålla jämna steg med kostnadsökningar måste intäktssidan öka genom försäljning eller ökade anslag eller besparingar ske i motsvaran- 10

11 de mån. Med modesta anslagshöjningar innebär det krav på egna rejäla intäktsökningar eller kraftiga besparingar varje år för att klara ett positivt resultat. De ekonomiska villkoren har gjort det nödvändigt att hålla nere kostnaderna. Flera åtgärder har vidtagits för rationalisering och besparingar. Omförhandlingar av tryckkontrakt, hyresvillkor och avtal för lagerhantering är exempel på detta. Besparingsarbetet har fortsatt under året. Även de skuldposter som hör samman med personalkostnaderna, semesterlöneskulden och en skuld för outtagen övertid mm, har nedbringats. En annan omständighet är att intäkter och kostnader är mycket ojämnt fördelade över året och det gör det svårt att skapa god balans över året. I början av varje vår- och höstperiod står verksamheten inför stora utgifter, inte minst för kostnader inom bokproduktionen. Under sommaren är intäkterna mycket blygsamma. En betydande del av försäljningen sker först under senhösten. I en mindre verksamhet som vår får sådana förhållanden stora effekter. Inom bokproduktionen kan ett projekt pågå under några år. Nedlagda kostnader i ett pågående projekt är en tillgångspost. När boken trycks och läggs i lager börjar värdet omedelbart att skrivas ned. Intäkterna från försäljningen av boken kan komma successivt under en period av flera år. Lagret av böcker har varit mycket försiktigt värderat. Under året gjordes en översyn och en ändring av värderingsprinciperna. Det innebar en uppvärdering av varulagret, vilket förbättrar resultatet. Det är angeläget att fortsätta utveckla Lättläst-tjänsten och att marknadsföra tjänsten mera kraftfullt. Det finns fortfarande en stor potential för denna uppdragsverksamhet. Egen finansiering De egna intäkterna år 2009 blev ca 14,8 miljoner kronor, vilket var ca 1 miljon kronor högre än året innan. Ökningen av de egna intäkterna motsvarar ca 7 procent. Den rena bok- och tidningsförsäljningen har minskat något medan annan försäljning och övriga intäkter har ökat. Tidningens sammanlagda intäkter nådde upp till ca 6,5 miljoner kronor. Det är något högre intäkter än året innan. Bokförlagets egna intäkter kom totalt upp i närmare 5,6 miljoner kronor med fakturerade portokostnader. Det är marginellt lägre än föregående år. Uppdragsintäkterna kom upp i närmare 2,8 miljoner kronor och svarar därigenom för intäktsökningen på ca 1 miljon kronor. Avmattningen för tidningen och böckerna kan ha flera orsaker. Tidningen har levt med en svagt nedåtgående trend vad gäller upplagan under några år. Samtidigt är intresset stort för tidningen på webben och besöken där ökar. Intäktsminskningen för böckerna kan vara en del av sämre försäljning totalt sett inom bokbranschen. Samtidigt säljs en större andel till bokhandeln än tidigare och då till det lägre förlagsnettopriset. Vi vet att skolorna i allt större utsträckning köper sina LL-böcker från t ex nätbokhandlarna AdLibris och Bokus. Det ger oss lägre intäkter. De böcker som sålt bäst under året är typiskt sett böcker som skolorna köper in och som 11

12 ungdomar läser. Ett antal ungdomsböcker har producerats och fler billiga utgåvor som pocketböcker har också gjorts. Bokpriserna har i genomsnitt hållits på ungefär samma nivå under de senaste åren. När det gäller uppdragsintäkterna är fortfarande verksamheter inom den offentliga sektorn de största kunderna. De statliga anslagen ökade med ca kronor till ca 16,2 miljoner kronor. Därtill kom det extra anslaget till skolsatsningar på 2 miljoner kronor. Tillsammans med den egna finansieringen blev de sammanlagda intäkterna drygt 33 miljoner kronor, en ökning med ca 4,5 procent. Kostnaderna har kunnat hållas på en rimlig nivå, besparingar har genomförts på olika områden inom produktionen. En del nya projekt, produktioner och aktiviteter har satts i gång som en följd av skolsatsningen vilket har lett till att resurser tagits i anspråk. En del av dessa kostnader utgörs av projektanställnigar. Kostnaderna stannade totalt på ca 32,7 miljoner kronor. Resultatet Årets resultat blev ett överskott på kronor. 12

13 Effekter av verksamheten Målsättning Ett övergripande mål för all verksamhet på det statliga kulturområdet är att ett jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv liksom ett barnperspektiv ska integreras i verksamheten. Som redan nämnts är vår verksamhet i grunden en fråga om demokrati och tillgänglighet. Ett övergripande mål enligt regleringsbrevet från regeringen är att vi liksom andra verksamheter med statligt stöd ska främja en samhällsutveckling som kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft som därigenom bidrar till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Ett barnperspektiv integreras i verksamheten där det är möjligt. Både utgivningen, uppdrags- och kursverksamheten, läsombuden och det utåtriktade arbetet i övrigt anser vi bidrar till att främja en utveckling mot social jämlikhet med respekt och tolerans för bland annat olika etnisk eller kulturell bakgrund. Nyhetsinformationen skapar sannolikt större förståelse för olika företeelser i samhället och i bokutgivningen har ämnen som rasism, olika etniska grupper mm tagits upp. Den lättlästa utgivningen har en självklar plats när det gäller att nå ut med information och litteratur till olika grupper som är kulturellt eftersatta och resurssvaga. Vi ser också att lättläst material fungerar bra i sammanhang som handlar om att stärka demokratin och verka för integration. Allt fler kommuner, myndigheter och företag har insett behovet av att göra sin information mera lättbegriplig både för funktionshindrade och inte minst för den breda allmänheten. Den svenska LL-verksamheten är världsledande och har på olika sätt uppmärksammats i internationella sammanhang, inte minst som en förebild. Idag finns viss verksamhet i ungefär tio andra länder och ett seriöst intresse i ytterligare 7-8 länder. Praktiskt taget alla har inspirerats av den svenska verksamheten. Ett internationellt nätverk håller på att byggas upp. Personer och organisationer från 28 länder ingår i nätverket. 13

14 Inför framtiden Lättläst material fungerar bra för flera olika grupper och de kan nås genom olika kanaler. Vi har hittills nått ut till en rätt begränsad sektor av samhället, framför allt till skolvärlden, biblioteken och omsorgen. Utanför denna krets är vi fortfarande ganska okända. Behoven är dock större än man kan tro. Studier har visat att procent av den vuxna befolkningen inte har den läsförmåga som man förväntas ha när man går ut grundskolans niondeklass. Vi kan anta att åtminstone 7-8 procent av alla vuxna skulle ha glädje av vår utgivning. Ska vi nå ännu fler kan det bli nödvändigt att även produkterna utvecklas vidare. Arbetet med att marknadsföra begreppet lättläst fortsätter därför. Genom att göra lättläst känt i vidare kretsar, att tydliggöra vad lättläst står för, peka på bredden i utgivningen och visa att lättläst kan vara till nytta för många som har lässvårigheter eller begränsad läsförmåga läggs en grund för att nå ut till nya kundgrupper med försäljningsinriktade aktiviteter. Endast genom en större marknad kan försäljningen öka markant. Självklart kommer vi även i fortsättningen att ha både utgivning och informationsinsatser för att nå de grupper som vi tar särskild hänsyn till, däribland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Nå ut bredare ökad kunskap Läs- och skrivsvårigheter av olika slag har på senare tid uppmärksammats allt mer inom skolan, i massmedia och i föreningslivet. Behovet av lättläst material och andra insatser har lyfts fram i ljuset. Intresset för vår utgivning har ökat och verksamheten är idag respekterad på ett annat sätt än tidigare. Myndigheter, organisationer och företag söker vårt samarbete. Det tyder 14

15 på att det finns goda utvecklingsmöjligheter på LL-området och fortfarande återstår mycket att göra. Vi kommer att lägga ökad vikt vid att hitta fruktbara samarbetsformer med andra verksamheter och kunna erbjuda paketlösningar. Ökad forskning kan ge LL-verksamheten en ännu bättre grund att stå på. Också den moderna tekniken ger nya möjligheter att arbeta med lättläst och lättförståelig information och läsupplevelser. Inte minst kan detta ge möjligheter att utveckla material för personer med särskilda behov. För att kunna utveckla verksamheten är det nödvändigt att vi når ut till fler grupper och att intäkterna från försäljningen ökar. Den bearbetning av en större marknad som startats måste fortsätta. Inte minst är skolan en stor och viktig aktör. Vi måste också kunna möta behoven från olika läsargrupper som kan ha nytta av lättläst. Det innebär i så fall att vi bör kunna producera lättläst på flera nivåer. Stärkt finansiering balans i ekonomin Den prissättning som vi funnit rimlig med tanke på att många av våra köpare är ekonomiskt svaga ger inte tillräckliga marginaler vid de försäljningsvolymer som här är aktuella. Väsentligt högre priser skulle innebära att många av våra köpare, delvis givna enligt uppdraget, skulle stängas ute från vår produktion. Det är en ekvation som är svår att få att gå ihop. Den förstärkning som vi nu har fått genom uppdraget att utöka utbudet av lättläst i skolan ger oss möjligheter att både utveckla utgivningen och få till stånd bättre balans i ekonomin. Om vi inte kan räkna med fortsatt stöd av detta slag samt ökad försäljning, måste vi göra besparingar och nedskärningar för att få balans i ekonomin. 15

16 Kompetenscentrum Målsättning Målet är att verksamheten ska bli ett tongivande kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Utveckling och sammanfattande analys De olika delarna i verksamheten fyller alla viktiga funktioner i ett kompetenscentrum. Produktion och kommunikation är lika viktiga delar. Utgivningen omfattar numera produkter med bredd och variation och i många fall på olika nivåer av lättläst. På senare år har vår uppdragsverksamhet Lättläst-tjänsten fått en mer framträdande roll och bör kunna utvecklas mera. Utvecklingsarbete med andra medier, framför allt IT, bör fortsätta. Under senare tid har kontakterna över webben fått en allt större betydelse. I rollen som kompetenscenter ligger att vi ska uppfattas som det bästa alternativet när det gäller lättläst. Kompetens och kvalitet är två av hörnstenarna i vår verksamhet. En självklar del i ett kompetenscentrum är god kunskap om språket och lättlästkonceptet samt god kännedom om medier och produktionstekniker samt goda insikter om läsarna och hur de kan nås. De samlade erfarenheterna är en del av kompetensen. En helhetssyn behövs för att bedöma de olika behoven och se de lösningar som krävs. Till ett kompetenscentrum hör också utvecklingsarbete, inte minst på teknikområdet. Modern teknik kan vara till stor nytta för att göra information och litteratur tillgängligt. Ett kompetenscentrum bör ha en tydlig forskningsbas och ha en god omvärldsbevakning. Forskningsrön bör ställas samman. Vi har på olika sätt lagt vikt vid forskningsfrågorna bl a genom den forskargrupp som intresserat sig för frågorna och bildandet av ett forskarnätverk. De som arbetar med lättlästutgivningen har skaffat sig en stor kompetens på området genom lång erfarenhet. 16

17 Fortstatt kompetensutveckling är också en viktig del i ett kompetenscenter. Det handlar här om att ta del av de resultat som kommer fram genom bl a forskningsinsatser och att t ex knyta till sig språkkonsulter eller annan expertis för att ha en levande diskussion kring språket. En central roll som kompetenscentrum på lättlästområdet förutsätter samarbete och goda kontakter med andra verksamheter som t ex har ett uppdrag på näraliggande områden eller ansvar för information till olika grupper. Forskning För ett kompetenscentrum är forskning av stor betydelse. Forskningsrön behöver ställas samman och det behövs ytterligare forskning inom flera discipliner. Det kan gälla språket, läsprocessen, bild och form, målgruppers behov mm. Målsättningen är att intressera forskare för lättlästområdet och att därigenom få igång mer forskning om lättläst. Det är önskvärt att knyta till sig kompetens och bygga upp någon form av forskarplattform i anslutning till lättläst. Våra egna resurser till forskningsstöd är mycket begränsade och medel från annat håll liksom samarbete med andra parter är därför ett förstahandsalternativ. En mindre forskargrupp har bildats för att leda arbetet med forskningsfrågorna. Förhoppningen är att inom en snar framtid kunna bilda ett vetenskapligt råd som är knutet till verksamheten. För ett par år sedan hölls en forskarkonferens med rubriken Texten, läsaren och samhället. Ett 40-tal forskare från olika länder deltog. Konferensen arrangerades av Centrum för lättläst i samarbete med Språkrådet, Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Konferensen behandlade vuxnas läsande i ett samhällsperspektiv. Detta var första steget för uppbyggnaden av ett aktivt forskarnätverk som ska arbeta vidare med dessa frågor. Tanken är att nätverket ska vara en mötesplats för intresserade forskare och att mer forskning ska kunna komma i gång. Forskarnätverket, nu med ett 15-tal aktiva deltagare, har genomfört de tre första av sex planerade möten under en treårsperiod. Det första mötet hölls i Stockholm och hade temat Everyday and working life perspectives/samhälls- och arbetslivsperspektiv. Gästföreläsare var PhD Sondra Cuban från Lancaster University. Den andra mötet som hölls i Göteborg hade temat Massmedia. Gästföreläsare var professor Lennart Weibull. I maj 2009 hölls det tredje möte. Det hade temat Språk och kognition i textförståelse och textproduktion och hölls vid Språk- och Litteraturcentrum, Lunds universitet. Mötet innehöll föreläsningar om olika skriftsystem, on-line studier av skrivande, ögonrörelsestudier av läsning mm. Kommande teman som planeras är bl.a. funktionshinder och läsning, äldre och läsning, tillgänglighet och demokrati. 17

18 Sedan en tid tillbaka finns inom Centrum för lättläst en sekretariatsfunktion på deltid med uppgift att biträda forskargruppen, ha kontakt med andra forskare, sammanställa forskningsresultat mm. Vi bör också bedriva ett aktivt kvalitetsarbete för att kunna utvärdera vår egen verksamhet. Vi ska inte bara göra bra saker utan även rätt saker. Vi får in synpunkter på LL-utgivningen inte bara från kunder utan även från personer utanför denna krets, t ex genom fokusgrupper. Arbete med att utforma kvalitetsprogram pågår. Vi avser också att utveckla ett väl fungerande nätverk till andra verksamheter, i lämpliga fall utveckla samarbetsformer och skapa allianser. Vi ska också fortsättningsvis vara öppna för internationellt samarbete. Dialog med brukarorganisationer Det är angeläget att ha goda kunskaper om brukarnas behov och önskemål. Vi strävar efter att fördjupa kontakterna med brukarorganisationerna. Samarbete med andra statliga aktörer Som ett led i utvecklingen som kompetenscentrum bör vi enligt mål- och återrapporteringskraven undersöka vilka möjligheter eller hinder som finns för ett utökat samarbete med andra statliga aktörer på lättlästområdet. Samarbete och samordning av vissa insatser skulle kunna göra vår roll som kompetenscentrum tydligare. Statliga aktörer som på ett eller annat sätt kan beröra vår verksamhet är t ex TPB, Handisam, Specialpedagogiska Skolmyndigheten, Kungliga Biblioteket, Utbildningsradion, Kulturrådet och Språkrådet. TPB svarar för produktion av talböcker för synskadade och vissa andra grupper. Produktionen omfattar såväl böcker som är inlästa som böcker producerade med syntetiskt ljud. TPBs talböker är numera normalt producerade enligt Daisy-standarden. Talböckerna kan lånas via bibliotek. Vi och TPB skulle kunna samordna en del av informationsinsatserna till bibliotek och andra om lättläst och om tillgänglighet. Om resurserna för produktion av inlästa LL-böckerna samordnades skulle produktionen av LL-böcker i Daisy-format kunna utökas. Handisam är myndigheten för handikappolitisk samordning. Vi har kontakter med Handisam när det gäller tillgänglighetsfrågor som rör information och vi ingår i referensgrupper eller liknande. Denna typ av samarbete skulle kunna utvecklas genom att vi anlitas som expertorgan. Specialpedagogiska Skolmyndigheten arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ska få tillång till rätt stöd i sin utbildning. Vi har kontakter med myndigheten, som bl a har skolor och resurscenter samt svarar för ett antal regionala utställningar riktade till skolan. Myndigheten har även i viss mån stöttat produktionen av böcker i Mp3-format. Vi samarbetar gärna i större utsträckning, dock måste vi i dag i det utåtriktade arbetet hålla kontakt med varje avdelning för sig. Det skulle underlätta för oss som kompetenscentrum om 18

19 det funnes en tydlig kontaktväg till skolmyndigheten. Vi skulle även i utvecklingsfrågor kunna samarbete mera med myndigheten. Kungliga Biblioteket har fått i uppdrag att svara för nationell överblick på biblioteksområdet, även när det gäller de bibliotek som har kommunal huvudman, dvs, folkbibliotek, skolbibliotek och länsbibliotek. KB bör i sitt uppdrag föra in även frågor om lättläst och vara medvetna om vår roll som kompetenscentrum på området. Utbildningsradion (UR) har ett uppdrag inom public service-koncernen som innefattar programverksamhet för både barn, unga och vuxna ur ett mer pedagogiskt perspektiv. Vi har haft kontakter med UR för att utbyta erfarenheter och fört diskussioner som skulle kunna leda till programverksamhet. Kulturrådet har ett övergripande ansvar på kulturområdet och stödjer bl a läsfrämjande verksamhet riktad till biblioteken. Det skulle kunna göras tydligare att ansvaret omfattar även lättlästfrågor. Språkrådet är en del av Institutet för språk och folkminnen och det officiella språkvårdsorganet. Kontakter och diskussioner med Språkrådet om det lättlästa språket kan vara en del i att utveckla kompetenscentret. Måluppfyllelse Vår roll som kompetenscentrum bör utvecklas mera. Det förutsätter ytterligare utvecklingsarbete i fråga om nya medier samt forskarkontakter och omvärldsanalyser. Vi bör också utveckla samarbetsformer med andra. En strategi för hur kompetenscentret bör utvecklas under de närmaste åren kommer att utformas. Ett viktigt steg har tagits i och med att forskningsfrågorna har fått en tydlig förankring inom Centrum för lättläst. Vi räknar med att ytterligare insatser på området kan komma i gång inom en snar framtid. Vi bör också utveckla samarbetsformer med andra. En strategi för hur kompetenscentret bör utvecklas under de närmaste åren kommer att utformas. En tydligare ställning som kompetenscentrum skulle sannolikt underlätta samarbetet med andra statliga aktörer. 19

20 8 SIDOR Målsättning Målsättningen är att utveckla läsaranpassningen av nyhetstidningen 8 SIDOR. Utgivning 8 SIDOR firade sitt 25-årsjubileum som nyhetstidningen år Den tryckta tidningen kommer ut en gång i veckan och innehåller samma typ av nyheter som vanliga dagstidningar, men presenterade på ett lättläst och lättfattligt sätt. Under året gavs 52 nummer av papperstidningen ut. 8 SIDOR ges också regelmässigt ut med utökade temanummer oftast med material lämpat för skolan. En stor årlig nutidsorientering trycks och skickas ut i oktober månad. Samhällsguiden Bit för bit med faktaartiklar publiceras i tidningen varje vecka. Varje nummer av tidningen fanns också inläst som ljudtidning. 8 SIDORs nyhetstidning på webben uppdateras varje vardag i veckan, det har inneburit ca 250 utgåvor av nätupplagan och även ca 250 webbradiosändningar. Närmare 50 faktaartiklar om EU mm har publicerats på webben. Genom materialet på webben får läsarna möjlighet att söka sig fram i 8 SIDORs artikelregister. Webbtidningen har fått alltfler läsare under åren. Den används dagligen av olika läsargrupper, framför allt i skolor och inom invandrarundervisningen. Webbtidningens blogg med bakgrund till nyheter och tankar om nyhetsvärdering mm publiceras fem dagar i veckan och syftar till att ge nyheterna en personlig prägel. 8 SIDORS webbplats 20

Årsredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416

Årsredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Årsredovisning 2010 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Innehåll: 1. Om lättläst 3 2. Förvaltningsberättelse 4 2.1 Centrum för

Läs mer

Resultatredovisning 2008 Centrum för lättläst

Resultatredovisning 2008 Centrum för lättläst Resultatredovisning 2008 Centrum för lättläst Innehåll Centrum för lättläst 1 Resultatredovisning 1 Om lättläst 4 Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret 2008 5 Centrum för lättläst stiftelsens

Läs mer

Årsredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416

Årsredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Årsredovisning 2009 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst

Läs mer

Resultatredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416

Resultatredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Resultatredovisning 2010 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Innehåll: 1. Om lättläst 4 2. Mål, återrapportering och uppdrag

Läs mer

Resultatredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416

Resultatredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Resultatredovisning 2011 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 INNEHÅLL: 1. Om lättläst 4 2. Mål, återrapportering och uppdrag

Läs mer

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416. Centrum för lättläst. Resultatredovisning

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416. Centrum för lättläst. Resultatredovisning Centrum för lättläst Resultatredovisning 2007 2007 2007 2007 Innehåll: Om lättläst 4 Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret 2007 5 Centrum för lättläst stiftelsens ändamål 8 2007 i korthet 9

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Kommittédirektiv Översyn av statens insatser för lättläst Dir. 2012:109 Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska se över statens insatser på området lättläst.

Läs mer

Centrum för lättläst. Årsredovisning. Centrum för lättläst

Centrum för lättläst. Årsredovisning. Centrum för lättläst Centrum för lättläst Årsredovisning 2005 Centrum för lättläst Form: Tom Weegar Innehåll: Årsredovisning 1 Om lättläst 4 Centrum för lättläst 5 2005 i korthet 6 Effekter av verksamheten 9 Inför framtiden

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst

Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst Utredningens uppdrag Regeringen har bett en utredare undersöka vad staten gör för lättläst svenska idag. Utredningen ska hjälpa regeringen att besluta

Läs mer

Remissvar från Centrum för lättläst

Remissvar från Centrum för lättläst Remissvar från Centrum för lättläst Alla människor ska kunna få läsa böcker, nyheter och information. Det handlar om det viktigaste i samhället: demokrati och delaktighet. Därför är vi på Centrum för lättläst

Läs mer

Centrum för lättläst. Årsredovisning

Centrum för lättläst. Årsredovisning Centrum för lättläst Årsredovisning 2006 2006 2006 2006 Form: Tom Weegar Innehåll: Om lättläst 4 Centrum för lättläst 5 2006 i korthet 6 Effekter av verksamheten 9 Inför framtiden 10 Kompetenscentrum

Läs mer

Lättläst. Lättläst version. Betänkande av Lättlästutredningen. Stockholm 2013 SOU 2013:58

Lättläst. Lättläst version. Betänkande av Lättlästutredningen. Stockholm 2013 SOU 2013:58 Lättläst Lättläst version Betänkande av Lättlästutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:58 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Årsredovisning 2012 Centrum för lättläst

Årsredovisning 2012 Centrum för lättläst Årsredovisning 2012 Centrum för lättläst 1 2 Innehåll Förvaltningsberättelse... 4 Ändamål enligt stadgar... 4 Ändamålsuppfyllelse... 4 Väsentliga händelser under året... 5 Väsentliga händelser efter årets

Läs mer

Resultatredovisning 2012. Centrum för lättläst

Resultatredovisning 2012. Centrum för lättläst Resultatredovisning 2012 Centrum för lättläst 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Nyhetstidningen 8 sidor... 7 Lättlästa böcker... 11 Marknadsföring och läsombud... 17 Rollen som

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016

Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016 Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016 En strategisk plan med inriktning på att utöka användarnas tillgång till och användning av TPB:s taktila produkter och tjänster Innehåll 1. Uppdrag och

Läs mer

Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många. Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV

Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många. Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV Vad är LL? Standardspråk Standardspråk är den språkform som är gemensam för olika ålders- och yrkesgrupper,

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. BESLUT 2014-01-10 Ärende Yttrande över Lättläst. Betänkande av Lättlästutredningen SOV 201 '3:58 Kulturrådets beslut Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. Handläggningen av ärendet

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Ge alla möjlighet att läsa Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar

Ge alla möjlighet att läsa Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar Ge alla möjlighet att läsa Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar 1 MTMI 0017 Broschyr bibliotek.indd 1 2017-01-09 15:30 Jag gjorde det, kom in på drömgymnasiet! För mig hoppar orden runt. Jag kan

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Resultatredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416

Resultatredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Resultatredovisning 2013 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Innehåll: Sammanfattning 4 Inledning 7 Nyhetstidningen 8 Sidor 10

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1(6) KFN 2009/0029 Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1 Kvalitetssäkringsmetoden Boken Boken omfattar olika enkät- och intervjuundersökningar

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Remissvar Lättläst SOU 2013:58

Remissvar Lättläst SOU 2013:58 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Lättläst SOU 2013:58 Tillgången till lättläst information och litteratur är avgörande för att barn, unga och vuxna med afasi, språkstörning och förvärvade

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Rapport 2005-10-10 Sammanfattning Kultur och fritidsnämndens resultatmål för biblioteksverksamheten finns angivna i förvaltningens verksamhetsplan.

Läs mer

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 1 2 TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 3 Innehåll Målsättning... 5 Policy... 5 Vad är talböcker och vad är ljudböcker?... 5 Talboksverksamheten på Gotland... 6 Ansvarsfördelning... 6 Från förskola

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

>venska Filminstitutet

>venska Filminstitutet B l " g* REGERINGEN Regeringsbeslut 1:53 2014-12-22 Ku2014/1241/MFI Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm >venska Filminstitutet inkom

Läs mer

MTM Tillgängliga medier Talböcker Legimus Forskning Samarbete Frågestund

MTM Tillgängliga medier Talböcker Legimus Forskning Samarbete Frågestund Helena Nordqvist 1 MTM Tillgängliga medier Talböcker Legimus Forskning Samarbete Frågestund MTM ska vara ett nationellt kunskapscentrum för tillgängliga medier och arbeta för att alla ska ha tillgång till

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

garanterat bra böcker

garanterat bra böcker garanterat bra böcker garanteratbra@kulturradet.se VARFÖR LITTERATURSTÖD? 1960-talets förlagskris Övergången från fasta till fria priser 1970 (följd av bruttoprisförbud) Höga bokpriser: Förväntades leda

Läs mer

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige Regeringsbeslut 2 Kulturdepartementet 2015-06-11 Ku2014/01693/KI Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Ku2015/00747/KI Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela

Läs mer

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram.

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Kvinna 27 år Textas det inte på tv så kan man ibland titta på surfplatta, till exempel SVT play. Då textas

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun 1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast 2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet REGERINGEN Kulturdepartementet 12-23 Regeringsbeslut 63 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Ku2013/2461/RFS (delvis) Riktlinjer för budgetåret 2014

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektplan med kommunikationsplan för Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektägare Genomförs i Projektets syfte Region Värmland/Kulturcentrum, Biblioteksutveckling i

Läs mer

Å r s r e d o v i s n i n g Centrum för lättläst

Å r s r e d o v i s n i n g Centrum för lättläst Å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 2 Centrum för lättläst 1 Innehåll sida Om lättläst 2 Centrum för lättläst 3 2002 i korthet 4 Effekter av verksamheten 6 Inför framtiden 8 8 SIDOR 10 LL-böcker 15 Läsombud

Läs mer

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017 Regeringen Regeringsbeslut 60 2016-12-14 Ku2016/02761/LS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska

Läs mer

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund Stadsbiblioteket S:t Petri Kyrkogata 6 221 00 Lund tel. 046-35 59 90 folkbiblioteken@lund.se ÖPPET: sept - april mån - to 10-20 fre 10-19 lör 10-16 sön 13-17 maj

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

MTM:s referensgrupp för folkbibliotek

MTM:s referensgrupp för folkbibliotek MTM:s referensgrupp för folkbibliotek 2016-11-17 Sekreterare: Malin Östman Presentationsrunda och laget runt: Externa deltagare: Ulrika Thorbjörnsson, Halmstads stadsbibliotek Isabel Borras Auli, Västerås

Läs mer

Betänkandet SOU 2013:58, Lättläst INLEDNING. D nr YTTRANDE Kulturdepartementet Stockholm

Betänkandet SOU 2013:58, Lättläst INLEDNING. D nr YTTRANDE Kulturdepartementet Stockholm D nr 2014-001 YTTRANDE 2014-01-08 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2013:58, Lättläst INLEDNING I kommittédirektivet framgår att syftet med översynen av insatser inom lättläst-området

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder

Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder HALLSTAHAMMARS KOMMUN Kultur & Fritid 2006-03-06 F Ö R S L A G Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder BAKGRUND Handikapplan för Hallstahammar kommun

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Projektplan. Lättlästcirkel för vuxna på Familjecentralen. Upprättad av Anki Olsson Flodin & Maria Tjärnbro/Örebro stadsbibliotek 1 (5)

Projektplan. Lättlästcirkel för vuxna på Familjecentralen. Upprättad av Anki Olsson Flodin & Maria Tjärnbro/Örebro stadsbibliotek 1 (5) Projektplan Lättlästcirkel för vuxna på Familjecentralen Upprättad av Anki Olsson Flodin & Maria Tjärnbro/Örebro stadsbibliotek 1 (5) Innehållsförteckning 1 Sammanfattande projektbeskrivning...

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU2 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2014 Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2014/15:132

Läs mer

Bilaga till Protokoll MTM:s brukarråd

Bilaga till Protokoll MTM:s brukarråd Datum Vår ref 2016-01-13 Pia Hasselrot Bilaga till Protokoll MTM:s brukarråd Afasiförbundet Afasi Hjärnskador varierande funktion. Svårt att tala, förstå, oftast läsa och skriva. En del har svårt med siffror

Läs mer

STRATEGIDOKUMENT. Barn- och ungdomsstrategi för MTM 2015-2017

STRATEGIDOKUMENT. Barn- och ungdomsstrategi för MTM 2015-2017 STRATEGIDOKUMENT Barn- och ungdomsstrategi för MTM 2015-2017 Barn- och Ungdomsstrategi för MTM 2015-2017 1.1 Inledning Denna strategi anger inriktningen för hur ett barn- och ungdomsperspektiv ska integreras

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

Tillgängliga medier i skolan

Tillgängliga medier i skolan MTM:S INFORMATIONSSERIE Tillgängliga medier i skolan För dig som är lärare, skolbibliotekarie eller skolledare Introduktion Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, har i uppdrag att se till att alla,

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Mårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Mårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Försoleverksamhet Läsår 2015 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Årsredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416

Årsredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Årsredovisning 2013 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Mette Agborg & Lisa Berger

Mette Agborg & Lisa Berger IDA från projekt till levande verksamhet Mette Agborg & Lisa Berger Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås IDA från projekt till levande verksamhet Vuxenstuderande är en viktig målgrupp

Läs mer

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fokus för år 2009 Fråga biblioteket kommer under 2009 att fokusera på kvalitet och samverkan. Vi vill uppnå en högre kvalitet i referenstjänsten. Vi vill också utveckla

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer