Resultatredovisning Centrum för lättläst

Transkript

1 Resultatredovisning 2009 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst

2

3 Innehåll Om lättläst 4 Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret Centrum för lättläst stiftelsens ändamål i korthet 9 Effekter av verksamheten 13 Inför framtiden 14 Kompetenscentrum 16 8 SIDOR 20 LL-förlaget 25 Lättläst-tjänsten 34 Marknadsföring 37 Läsombud 44 Utvecklingsarbete IT 47 Internationellt samarbete 49 Administration 51 Styrelsen 53

4 Om lättläst Vi försöker skriva enkelt och lättbegripligt men samtidigt vuxet och värdigt. Vi försöker utnyttja text och bild i förening. En lättläst text har ett gripbart innehåll och handlingen ska vara enkel att följa. Även språket bör vara enkelt och tydligt. Bilderna ska stämma överens med innehållet och stödja texten. Utformningen ska vara väl genomtänkt och presentationen luftig. Stilen ska inte vara för liten och bokstäverna ska vara lätta att tyda. Organisationen av Centrum för lättläst: Styrelse Marknadsavdelning Läsombud Direktör Administration Ekonomi 8 SIDOR LL-förlaget Lättläst-tjänsten 4

5 Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret 2009 Verksamhet och mål Målet för statens bidrag till Centrum för lättläst är att personer med begåvningsmässigt funktionshinder och vissa andra grupper med lässvårigheter skall tillgodoses med nyhetsinformation och litteratur. Övergripande verksamhetsmål Mål - Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i hela stiftelsens verksamhet. - Ett barnperspektiv skall integreras i stiftelsens verksamhet, bl a genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. - Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete skall öka och integreras i stiftelsens verksamhet. Återrapportering Stiftelsen skall redovisa måluppfyllelsen enligt de kvantitativa och kvalitativa mått som stiftelsen finner mest relevanta. Redovisningen skall vara jämförbar mellan olika verksamhetsår. Verksamhetsgrenar Centrum för lättläst verksamhet skall redovisas i en resultatredovisning enligt följande verksamhetsgrenar: - Nyhetstidningen 8 SIDOR - Lättlästa böcker - Läsombud - Marknadsföring 5

6 Nyhetstidningen 8 SIDOR Mål Målet är att utveckla läsaranpassningen av Nyhetstidningen 8 SIDOR. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - prissättningen för tidningen - åtgärder som vidtagits för att utveckla tidningens läsaranpassning - upplagans storlek respektive antal prenumerationer per målgrupp. Lättlästa böcker Mål Målet är en bred utgivning av lättlästa böcker i fråga om svårighetsnivåer och genrer samt att årligen ge ut minst två titlar inom utgivningen av Alla Tiders Klassiker. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - antal utgivna böcker, både totalt och fördelat på olika svårighetsnivåer och genrer, däribland barn- och ungdomsböcker. - utgivningen av lättlästa versioner av Alla Tiders Klassiker för skolans behov. Läsombud Mål Målet är en väl utvecklad verksamhet med läsombud. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits för att stimulera verksamheten med läsombud samt resultatet av dessa åtgärder. Marknadsföring Mål Målet är att ha en god information och marknadsföring av verksamheten till olika grupper som har nytta av lättlästutgivningen, inom bl a omsorgen och skolan. 6

7 Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att utveckla informationen och marknadsföringen samt resultatet av dessa åtgärder. Övriga mål och återrapporteringskrav Mål och återrapportering 1. Centrum för lättläst ska kartlägga och analysera det regionala utfallet av sin verksamhet för 2008 och 2009 enligt metodanvisningarna från Statens kulturråd. Analysen ska i första hand fördelas på de olika länen. Redovisningen skall ske till Statens kulturråd i enlighet med de anvisningar rådet lämnar. Mål 2. Målet är att bidra till att utvecklingsarbetet avseende andra medier än för det tryckta ordet går framåt. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits i anslutning till detta utvecklingsarbete. Mål 3. Målet är att verksamheten skall vara ett kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - hur rollen som kompetenscentrum utvecklas och uppnådda resultat - möjligheter och hinder för ett ökat samarbete med andra statliga aktörer som verkar inom lättlästområdet - en strategi för hur rollen som kompetenscentrum bör utvecklas I detta arbete ingår att definiera målgrupperna och kompetenscentrets insatser samt att redogöra för hur det framtida behovet av lättläst litteratur och information ser ut vad gäller olika brukargrupper. Mål 4. Målet är att öka utbudet av lättläst litteratur och nyhetsinformation i skolan. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits och uppnådda resultat för att uppnå detta mål. Verksamheten skall genomföras i samverkan med Specialpedagogiska institutet. 7

8 Stiflelsen för lättläst samhällsinformation och litteratur Centrum för lättläst Centrum för lättläst stiftelsens ändamål Vi är en förlagsrörelse med uppgiften att göra nyhetsinformation och litteratur tillgänglig för människor som har svårt att läsa eller som är otränade i svenska språket. Vår verksamhet grundar sig på ett beslut av en enig riksdag. Utgivningen av lättläst material är en fråga om demokrati och tillgänglighet. Utgångspunkten är att alla människor har rätt till information och litteratur utifrån sina egna förutsättningar. Regeringen har fastställt stadgarna och utsett styrelsen. Vi vänder oss till alla som behöver eller vill ha något som är lättare än det vanliga utbudet. Det kan gälla barn, ungdomar och vuxna som har lässvårigheter eller är ovana läsare. Här finns t ex personer med utvecklingsstörning (intellektuell funktionsnedsättning), autism eller afasi, personer med dyslexi eller andra former av läs- och skrivsvårigheter, personer med psykiska problem, personer med demens samt invandrare, skolbarn och vuxna med brister i utbildningen. Vi ger ut en lättläst nyhetstidning 8 SIDOR och svarar för utgivningen av lättlästa böcker, s k LL-böcker. En aktiv marknadsföring utgör en viktig del av arbetet. Förutom den rena förlagsverksamheten bedriver vi i samarbete med andra ett arbete med läsombud, som framför allt handlar om lässtimulering. Vidare har vi en uppdragsverksamhet LL-tjänsten som gör lättlästa textbearbetningar åt andra. Vi har även kurser att skriva lättläst. Vi strävar efter att delta i forsknings- och utvecklingsarbete, bl a i fråga om hur modern informationsteknik kan anpassas till exempelvis personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att uppmärksamma goda insatser som görs för att förbättra begripligheten på något område har vi instiftat Det Lätta Priset som delas ut årligen. Vi vill fungera som ett kompetenscentrum på LL-området. Vi står för kompetens och kvalitet, vi skapar tillgänglighet. Bok- och tidningsutgivningen finansieras till hälften med statliga medel. Försäljningsintäkter mm svarar för resten. Uppdragsverksamheten ska bedrivas på affärsmässiga grunder, utan statligt stöd. 8

9 Stiflelsen för lättläst samhällsinformation och litteratur Centrum för lättläst i korthet Utgivningen av tidningar och böcker är grunden i verksamheten. År 2009 var satsningen på skolan liksom de senaste åren en prioriterad uppgift. När det gäller moderna medier har verksamheten kunnat utvecklas i vissa avseenden. Flera viktiga insatser har gjorts för att skapa bättre förutsättningar för en effektiv marknadsföring. En angelägen uppgift har varit att försöka skapa god balans i ekonomin. Produktionskostnader har kunnat hållas på en rimlig nivå. De personalrelaterade kostnaderna har dock ökat, delvis på grund av att skolsatsningarna inneburit en del projektanställningar. På personalområdet finns även två betydande skuldposter, semesterlöneskulden och en skuld för outtagen övertid mm. Trots att 2009 betecknats som ett krisår som i betydande utsträckning påverkat skolor och andra verksamheter inom offentliga sektorn kunde vi öka de egna intäkterna med ca 1 miljon kronor. Ökningen beror främst på större uppdragsintäkter. De rena bok- och tidningsintäkterna minskade något. Skolsatsningarna har inneburit flera nya projekt och även satsningar på att få till stånd bättre kontakt med lärarna. Skolan har länge varit den största användaren av lättläst och skolsatsningarna har sannolikt lett till ett ännu större intresse för lättläst inom skolan. Visst utvecklingsarbete har kunnat bedrivas och arbetet har fortsatt med att göra verksamheten mer forskningsorienterad. Ett forskarnätverk finns. 9

10 Inriktningen under året Skolsatsningen har bl a inneburit att tidningen 8 SIDOR innehåller mer material med fokus på skolan, fler bilagor och fylligare nummer samt mer fördjupningsmaterial på webben. Bokutgivningen har haft en viss inriktning på unga läsare och flera billiga produktioner. Under året gavs nio titlar ut med särskild inriktning på ungdomar. Den stora satsningen har varit Miljöspanarna, en klimat- och miljöwebb för ungdomar. Ett stort arbete har också varit att bygga vidare och utveckla ett lärarrum på webben för att få till stånd en dialog med skolvärlden. Under senhösten startades webbplatsen Allaväljare, en lättläst mötesplats på webben om politik och om det stundande valet. Projektet Läskraft startades under året med bl a högläsning för äldre personer med demens. Viktiga uppgifter har självklart också varit att på annat sätt öka läsaranpassningen samt svara för en god information och marknadsföring av verksamheten. Material för personer med intellektuellt funktionshinder framställs regelbundet. De lättlästa produkterna fungerar också mycket väl i mångkultursammanhang och dessa frågor bevakas också i tidningen och i bokproduktionen. Vid sidan av utgivningsverksamheten har en angelägen uppgift varit fortsatt utveckling som kompetenscenter på lättlästområdet. Forskarkontakter ser vi som en hörnsten i ett kompetenscenter. Ökad forskning på lättlästområdet är angeläget för att få ökade kunskaper om det lättlästa språket, om olika målgruppers behov mm. Därigenom får verksamheten en stabil grund att stå på. Det forskarnätverk som har bildats har till sin hjälp ett mindre sekretariat. Elektroniska medier spelar en allt större roll. Nyhetstidningen finns sedan flera år som webbtidning och flera produktioner har gjort för webben. Information och kundkontakter över webben blir allt vanligare. Dock kan inte utvecklingsarbete när det gäller nya medier bedrivas i någon större utsträckning i egen regi. Vi hoppas att det försöks- och utvecklingsarbete som 8 SIDOR bedrivit tillsammans med e-centret i Stockholm och som innebär att information kan anpassas efter behov och förmedlas genom olika medier kan fortsätta i någon form. Andra angelägna projekt på teknikområdet, som t ex webb-tv för bl a personer med intellektuella funktionshinder, har genomförts i begränsad skala. Samarbeten och allianser med andra verksamheter ser vi som ett sätt att utveckla verksamheten och nå ut bättre. Även internationella kontakter är ett led i utvecklingen till ett kompetenscenter. Initiativ har på olika sätt tagits på dessa områden. Internationella kontakter och samarbeten har fortsatt, bl a genom EU-samarbete och det internationella nätverk för lättläst som bildats på svenskt initiativ. Ekonomiska villkor Vi måste i allmänhet räkna med kostnadsökningar på 2-3 procent om året, vilket i vår budget motsvarar kronor per år. För att hålla jämna steg med kostnadsökningar måste intäktssidan öka genom försäljning eller ökade anslag eller besparingar ske i motsvaran- 10

11 de mån. Med modesta anslagshöjningar innebär det krav på egna rejäla intäktsökningar eller kraftiga besparingar varje år för att klara ett positivt resultat. De ekonomiska villkoren har gjort det nödvändigt att hålla nere kostnaderna. Flera åtgärder har vidtagits för rationalisering och besparingar. Omförhandlingar av tryckkontrakt, hyresvillkor och avtal för lagerhantering är exempel på detta. Besparingsarbetet har fortsatt under året. Även de skuldposter som hör samman med personalkostnaderna, semesterlöneskulden och en skuld för outtagen övertid mm, har nedbringats. En annan omständighet är att intäkter och kostnader är mycket ojämnt fördelade över året och det gör det svårt att skapa god balans över året. I början av varje vår- och höstperiod står verksamheten inför stora utgifter, inte minst för kostnader inom bokproduktionen. Under sommaren är intäkterna mycket blygsamma. En betydande del av försäljningen sker först under senhösten. I en mindre verksamhet som vår får sådana förhållanden stora effekter. Inom bokproduktionen kan ett projekt pågå under några år. Nedlagda kostnader i ett pågående projekt är en tillgångspost. När boken trycks och läggs i lager börjar värdet omedelbart att skrivas ned. Intäkterna från försäljningen av boken kan komma successivt under en period av flera år. Lagret av böcker har varit mycket försiktigt värderat. Under året gjordes en översyn och en ändring av värderingsprinciperna. Det innebar en uppvärdering av varulagret, vilket förbättrar resultatet. Det är angeläget att fortsätta utveckla Lättläst-tjänsten och att marknadsföra tjänsten mera kraftfullt. Det finns fortfarande en stor potential för denna uppdragsverksamhet. Egen finansiering De egna intäkterna år 2009 blev ca 14,8 miljoner kronor, vilket var ca 1 miljon kronor högre än året innan. Ökningen av de egna intäkterna motsvarar ca 7 procent. Den rena bok- och tidningsförsäljningen har minskat något medan annan försäljning och övriga intäkter har ökat. Tidningens sammanlagda intäkter nådde upp till ca 6,5 miljoner kronor. Det är något högre intäkter än året innan. Bokförlagets egna intäkter kom totalt upp i närmare 5,6 miljoner kronor med fakturerade portokostnader. Det är marginellt lägre än föregående år. Uppdragsintäkterna kom upp i närmare 2,8 miljoner kronor och svarar därigenom för intäktsökningen på ca 1 miljon kronor. Avmattningen för tidningen och böckerna kan ha flera orsaker. Tidningen har levt med en svagt nedåtgående trend vad gäller upplagan under några år. Samtidigt är intresset stort för tidningen på webben och besöken där ökar. Intäktsminskningen för böckerna kan vara en del av sämre försäljning totalt sett inom bokbranschen. Samtidigt säljs en större andel till bokhandeln än tidigare och då till det lägre förlagsnettopriset. Vi vet att skolorna i allt större utsträckning köper sina LL-böcker från t ex nätbokhandlarna AdLibris och Bokus. Det ger oss lägre intäkter. De böcker som sålt bäst under året är typiskt sett böcker som skolorna köper in och som 11

12 ungdomar läser. Ett antal ungdomsböcker har producerats och fler billiga utgåvor som pocketböcker har också gjorts. Bokpriserna har i genomsnitt hållits på ungefär samma nivå under de senaste åren. När det gäller uppdragsintäkterna är fortfarande verksamheter inom den offentliga sektorn de största kunderna. De statliga anslagen ökade med ca kronor till ca 16,2 miljoner kronor. Därtill kom det extra anslaget till skolsatsningar på 2 miljoner kronor. Tillsammans med den egna finansieringen blev de sammanlagda intäkterna drygt 33 miljoner kronor, en ökning med ca 4,5 procent. Kostnaderna har kunnat hållas på en rimlig nivå, besparingar har genomförts på olika områden inom produktionen. En del nya projekt, produktioner och aktiviteter har satts i gång som en följd av skolsatsningen vilket har lett till att resurser tagits i anspråk. En del av dessa kostnader utgörs av projektanställnigar. Kostnaderna stannade totalt på ca 32,7 miljoner kronor. Resultatet Årets resultat blev ett överskott på kronor. 12

13 Effekter av verksamheten Målsättning Ett övergripande mål för all verksamhet på det statliga kulturområdet är att ett jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv liksom ett barnperspektiv ska integreras i verksamheten. Som redan nämnts är vår verksamhet i grunden en fråga om demokrati och tillgänglighet. Ett övergripande mål enligt regleringsbrevet från regeringen är att vi liksom andra verksamheter med statligt stöd ska främja en samhällsutveckling som kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft som därigenom bidrar till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Ett barnperspektiv integreras i verksamheten där det är möjligt. Både utgivningen, uppdrags- och kursverksamheten, läsombuden och det utåtriktade arbetet i övrigt anser vi bidrar till att främja en utveckling mot social jämlikhet med respekt och tolerans för bland annat olika etnisk eller kulturell bakgrund. Nyhetsinformationen skapar sannolikt större förståelse för olika företeelser i samhället och i bokutgivningen har ämnen som rasism, olika etniska grupper mm tagits upp. Den lättlästa utgivningen har en självklar plats när det gäller att nå ut med information och litteratur till olika grupper som är kulturellt eftersatta och resurssvaga. Vi ser också att lättläst material fungerar bra i sammanhang som handlar om att stärka demokratin och verka för integration. Allt fler kommuner, myndigheter och företag har insett behovet av att göra sin information mera lättbegriplig både för funktionshindrade och inte minst för den breda allmänheten. Den svenska LL-verksamheten är världsledande och har på olika sätt uppmärksammats i internationella sammanhang, inte minst som en förebild. Idag finns viss verksamhet i ungefär tio andra länder och ett seriöst intresse i ytterligare 7-8 länder. Praktiskt taget alla har inspirerats av den svenska verksamheten. Ett internationellt nätverk håller på att byggas upp. Personer och organisationer från 28 länder ingår i nätverket. 13

14 Inför framtiden Lättläst material fungerar bra för flera olika grupper och de kan nås genom olika kanaler. Vi har hittills nått ut till en rätt begränsad sektor av samhället, framför allt till skolvärlden, biblioteken och omsorgen. Utanför denna krets är vi fortfarande ganska okända. Behoven är dock större än man kan tro. Studier har visat att procent av den vuxna befolkningen inte har den läsförmåga som man förväntas ha när man går ut grundskolans niondeklass. Vi kan anta att åtminstone 7-8 procent av alla vuxna skulle ha glädje av vår utgivning. Ska vi nå ännu fler kan det bli nödvändigt att även produkterna utvecklas vidare. Arbetet med att marknadsföra begreppet lättläst fortsätter därför. Genom att göra lättläst känt i vidare kretsar, att tydliggöra vad lättläst står för, peka på bredden i utgivningen och visa att lättläst kan vara till nytta för många som har lässvårigheter eller begränsad läsförmåga läggs en grund för att nå ut till nya kundgrupper med försäljningsinriktade aktiviteter. Endast genom en större marknad kan försäljningen öka markant. Självklart kommer vi även i fortsättningen att ha både utgivning och informationsinsatser för att nå de grupper som vi tar särskild hänsyn till, däribland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Nå ut bredare ökad kunskap Läs- och skrivsvårigheter av olika slag har på senare tid uppmärksammats allt mer inom skolan, i massmedia och i föreningslivet. Behovet av lättläst material och andra insatser har lyfts fram i ljuset. Intresset för vår utgivning har ökat och verksamheten är idag respekterad på ett annat sätt än tidigare. Myndigheter, organisationer och företag söker vårt samarbete. Det tyder 14

15 på att det finns goda utvecklingsmöjligheter på LL-området och fortfarande återstår mycket att göra. Vi kommer att lägga ökad vikt vid att hitta fruktbara samarbetsformer med andra verksamheter och kunna erbjuda paketlösningar. Ökad forskning kan ge LL-verksamheten en ännu bättre grund att stå på. Också den moderna tekniken ger nya möjligheter att arbeta med lättläst och lättförståelig information och läsupplevelser. Inte minst kan detta ge möjligheter att utveckla material för personer med särskilda behov. För att kunna utveckla verksamheten är det nödvändigt att vi når ut till fler grupper och att intäkterna från försäljningen ökar. Den bearbetning av en större marknad som startats måste fortsätta. Inte minst är skolan en stor och viktig aktör. Vi måste också kunna möta behoven från olika läsargrupper som kan ha nytta av lättläst. Det innebär i så fall att vi bör kunna producera lättläst på flera nivåer. Stärkt finansiering balans i ekonomin Den prissättning som vi funnit rimlig med tanke på att många av våra köpare är ekonomiskt svaga ger inte tillräckliga marginaler vid de försäljningsvolymer som här är aktuella. Väsentligt högre priser skulle innebära att många av våra köpare, delvis givna enligt uppdraget, skulle stängas ute från vår produktion. Det är en ekvation som är svår att få att gå ihop. Den förstärkning som vi nu har fått genom uppdraget att utöka utbudet av lättläst i skolan ger oss möjligheter att både utveckla utgivningen och få till stånd bättre balans i ekonomin. Om vi inte kan räkna med fortsatt stöd av detta slag samt ökad försäljning, måste vi göra besparingar och nedskärningar för att få balans i ekonomin. 15

16 Kompetenscentrum Målsättning Målet är att verksamheten ska bli ett tongivande kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Utveckling och sammanfattande analys De olika delarna i verksamheten fyller alla viktiga funktioner i ett kompetenscentrum. Produktion och kommunikation är lika viktiga delar. Utgivningen omfattar numera produkter med bredd och variation och i många fall på olika nivåer av lättläst. På senare år har vår uppdragsverksamhet Lättläst-tjänsten fått en mer framträdande roll och bör kunna utvecklas mera. Utvecklingsarbete med andra medier, framför allt IT, bör fortsätta. Under senare tid har kontakterna över webben fått en allt större betydelse. I rollen som kompetenscenter ligger att vi ska uppfattas som det bästa alternativet när det gäller lättläst. Kompetens och kvalitet är två av hörnstenarna i vår verksamhet. En självklar del i ett kompetenscentrum är god kunskap om språket och lättlästkonceptet samt god kännedom om medier och produktionstekniker samt goda insikter om läsarna och hur de kan nås. De samlade erfarenheterna är en del av kompetensen. En helhetssyn behövs för att bedöma de olika behoven och se de lösningar som krävs. Till ett kompetenscentrum hör också utvecklingsarbete, inte minst på teknikområdet. Modern teknik kan vara till stor nytta för att göra information och litteratur tillgängligt. Ett kompetenscentrum bör ha en tydlig forskningsbas och ha en god omvärldsbevakning. Forskningsrön bör ställas samman. Vi har på olika sätt lagt vikt vid forskningsfrågorna bl a genom den forskargrupp som intresserat sig för frågorna och bildandet av ett forskarnätverk. De som arbetar med lättlästutgivningen har skaffat sig en stor kompetens på området genom lång erfarenhet. 16

17 Fortstatt kompetensutveckling är också en viktig del i ett kompetenscenter. Det handlar här om att ta del av de resultat som kommer fram genom bl a forskningsinsatser och att t ex knyta till sig språkkonsulter eller annan expertis för att ha en levande diskussion kring språket. En central roll som kompetenscentrum på lättlästområdet förutsätter samarbete och goda kontakter med andra verksamheter som t ex har ett uppdrag på näraliggande områden eller ansvar för information till olika grupper. Forskning För ett kompetenscentrum är forskning av stor betydelse. Forskningsrön behöver ställas samman och det behövs ytterligare forskning inom flera discipliner. Det kan gälla språket, läsprocessen, bild och form, målgruppers behov mm. Målsättningen är att intressera forskare för lättlästområdet och att därigenom få igång mer forskning om lättläst. Det är önskvärt att knyta till sig kompetens och bygga upp någon form av forskarplattform i anslutning till lättläst. Våra egna resurser till forskningsstöd är mycket begränsade och medel från annat håll liksom samarbete med andra parter är därför ett förstahandsalternativ. En mindre forskargrupp har bildats för att leda arbetet med forskningsfrågorna. Förhoppningen är att inom en snar framtid kunna bilda ett vetenskapligt råd som är knutet till verksamheten. För ett par år sedan hölls en forskarkonferens med rubriken Texten, läsaren och samhället. Ett 40-tal forskare från olika länder deltog. Konferensen arrangerades av Centrum för lättläst i samarbete med Språkrådet, Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Konferensen behandlade vuxnas läsande i ett samhällsperspektiv. Detta var första steget för uppbyggnaden av ett aktivt forskarnätverk som ska arbeta vidare med dessa frågor. Tanken är att nätverket ska vara en mötesplats för intresserade forskare och att mer forskning ska kunna komma i gång. Forskarnätverket, nu med ett 15-tal aktiva deltagare, har genomfört de tre första av sex planerade möten under en treårsperiod. Det första mötet hölls i Stockholm och hade temat Everyday and working life perspectives/samhälls- och arbetslivsperspektiv. Gästföreläsare var PhD Sondra Cuban från Lancaster University. Den andra mötet som hölls i Göteborg hade temat Massmedia. Gästföreläsare var professor Lennart Weibull. I maj 2009 hölls det tredje möte. Det hade temat Språk och kognition i textförståelse och textproduktion och hölls vid Språk- och Litteraturcentrum, Lunds universitet. Mötet innehöll föreläsningar om olika skriftsystem, on-line studier av skrivande, ögonrörelsestudier av läsning mm. Kommande teman som planeras är bl.a. funktionshinder och läsning, äldre och läsning, tillgänglighet och demokrati. 17

18 Sedan en tid tillbaka finns inom Centrum för lättläst en sekretariatsfunktion på deltid med uppgift att biträda forskargruppen, ha kontakt med andra forskare, sammanställa forskningsresultat mm. Vi bör också bedriva ett aktivt kvalitetsarbete för att kunna utvärdera vår egen verksamhet. Vi ska inte bara göra bra saker utan även rätt saker. Vi får in synpunkter på LL-utgivningen inte bara från kunder utan även från personer utanför denna krets, t ex genom fokusgrupper. Arbete med att utforma kvalitetsprogram pågår. Vi avser också att utveckla ett väl fungerande nätverk till andra verksamheter, i lämpliga fall utveckla samarbetsformer och skapa allianser. Vi ska också fortsättningsvis vara öppna för internationellt samarbete. Dialog med brukarorganisationer Det är angeläget att ha goda kunskaper om brukarnas behov och önskemål. Vi strävar efter att fördjupa kontakterna med brukarorganisationerna. Samarbete med andra statliga aktörer Som ett led i utvecklingen som kompetenscentrum bör vi enligt mål- och återrapporteringskraven undersöka vilka möjligheter eller hinder som finns för ett utökat samarbete med andra statliga aktörer på lättlästområdet. Samarbete och samordning av vissa insatser skulle kunna göra vår roll som kompetenscentrum tydligare. Statliga aktörer som på ett eller annat sätt kan beröra vår verksamhet är t ex TPB, Handisam, Specialpedagogiska Skolmyndigheten, Kungliga Biblioteket, Utbildningsradion, Kulturrådet och Språkrådet. TPB svarar för produktion av talböcker för synskadade och vissa andra grupper. Produktionen omfattar såväl böcker som är inlästa som böcker producerade med syntetiskt ljud. TPBs talböker är numera normalt producerade enligt Daisy-standarden. Talböckerna kan lånas via bibliotek. Vi och TPB skulle kunna samordna en del av informationsinsatserna till bibliotek och andra om lättläst och om tillgänglighet. Om resurserna för produktion av inlästa LL-böckerna samordnades skulle produktionen av LL-böcker i Daisy-format kunna utökas. Handisam är myndigheten för handikappolitisk samordning. Vi har kontakter med Handisam när det gäller tillgänglighetsfrågor som rör information och vi ingår i referensgrupper eller liknande. Denna typ av samarbete skulle kunna utvecklas genom att vi anlitas som expertorgan. Specialpedagogiska Skolmyndigheten arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ska få tillång till rätt stöd i sin utbildning. Vi har kontakter med myndigheten, som bl a har skolor och resurscenter samt svarar för ett antal regionala utställningar riktade till skolan. Myndigheten har även i viss mån stöttat produktionen av böcker i Mp3-format. Vi samarbetar gärna i större utsträckning, dock måste vi i dag i det utåtriktade arbetet hålla kontakt med varje avdelning för sig. Det skulle underlätta för oss som kompetenscentrum om 18

19 det funnes en tydlig kontaktväg till skolmyndigheten. Vi skulle även i utvecklingsfrågor kunna samarbete mera med myndigheten. Kungliga Biblioteket har fått i uppdrag att svara för nationell överblick på biblioteksområdet, även när det gäller de bibliotek som har kommunal huvudman, dvs, folkbibliotek, skolbibliotek och länsbibliotek. KB bör i sitt uppdrag föra in även frågor om lättläst och vara medvetna om vår roll som kompetenscentrum på området. Utbildningsradion (UR) har ett uppdrag inom public service-koncernen som innefattar programverksamhet för både barn, unga och vuxna ur ett mer pedagogiskt perspektiv. Vi har haft kontakter med UR för att utbyta erfarenheter och fört diskussioner som skulle kunna leda till programverksamhet. Kulturrådet har ett övergripande ansvar på kulturområdet och stödjer bl a läsfrämjande verksamhet riktad till biblioteken. Det skulle kunna göras tydligare att ansvaret omfattar även lättlästfrågor. Språkrådet är en del av Institutet för språk och folkminnen och det officiella språkvårdsorganet. Kontakter och diskussioner med Språkrådet om det lättlästa språket kan vara en del i att utveckla kompetenscentret. Måluppfyllelse Vår roll som kompetenscentrum bör utvecklas mera. Det förutsätter ytterligare utvecklingsarbete i fråga om nya medier samt forskarkontakter och omvärldsanalyser. Vi bör också utveckla samarbetsformer med andra. En strategi för hur kompetenscentret bör utvecklas under de närmaste åren kommer att utformas. Ett viktigt steg har tagits i och med att forskningsfrågorna har fått en tydlig förankring inom Centrum för lättläst. Vi räknar med att ytterligare insatser på området kan komma i gång inom en snar framtid. Vi bör också utveckla samarbetsformer med andra. En strategi för hur kompetenscentret bör utvecklas under de närmaste åren kommer att utformas. En tydligare ställning som kompetenscentrum skulle sannolikt underlätta samarbetet med andra statliga aktörer. 19

20 8 SIDOR Målsättning Målsättningen är att utveckla läsaranpassningen av nyhetstidningen 8 SIDOR. Utgivning 8 SIDOR firade sitt 25-årsjubileum som nyhetstidningen år Den tryckta tidningen kommer ut en gång i veckan och innehåller samma typ av nyheter som vanliga dagstidningar, men presenterade på ett lättläst och lättfattligt sätt. Under året gavs 52 nummer av papperstidningen ut. 8 SIDOR ges också regelmässigt ut med utökade temanummer oftast med material lämpat för skolan. En stor årlig nutidsorientering trycks och skickas ut i oktober månad. Samhällsguiden Bit för bit med faktaartiklar publiceras i tidningen varje vecka. Varje nummer av tidningen fanns också inläst som ljudtidning. 8 SIDORs nyhetstidning på webben uppdateras varje vardag i veckan, det har inneburit ca 250 utgåvor av nätupplagan och även ca 250 webbradiosändningar. Närmare 50 faktaartiklar om EU mm har publicerats på webben. Genom materialet på webben får läsarna möjlighet att söka sig fram i 8 SIDORs artikelregister. Webbtidningen har fått alltfler läsare under åren. Den används dagligen av olika läsargrupper, framför allt i skolor och inom invandrarundervisningen. Webbtidningens blogg med bakgrund till nyheter och tankar om nyhetsvärdering mm publiceras fem dagar i veckan och syftar till att ge nyheterna en personlig prägel. 8 SIDORS webbplats 20