Resultatredovisning Centrum för lättläst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultatredovisning Centrum för lättläst"

Transkript

1 Resultatredovisning 2009 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst

2

3 Innehåll Om lättläst 4 Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret Centrum för lättläst stiftelsens ändamål i korthet 9 Effekter av verksamheten 13 Inför framtiden 14 Kompetenscentrum 16 8 SIDOR 20 LL-förlaget 25 Lättläst-tjänsten 34 Marknadsföring 37 Läsombud 44 Utvecklingsarbete IT 47 Internationellt samarbete 49 Administration 51 Styrelsen 53

4 Om lättläst Vi försöker skriva enkelt och lättbegripligt men samtidigt vuxet och värdigt. Vi försöker utnyttja text och bild i förening. En lättläst text har ett gripbart innehåll och handlingen ska vara enkel att följa. Även språket bör vara enkelt och tydligt. Bilderna ska stämma överens med innehållet och stödja texten. Utformningen ska vara väl genomtänkt och presentationen luftig. Stilen ska inte vara för liten och bokstäverna ska vara lätta att tyda. Organisationen av Centrum för lättläst: Styrelse Marknadsavdelning Läsombud Direktör Administration Ekonomi 8 SIDOR LL-förlaget Lättläst-tjänsten 4

5 Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret 2009 Verksamhet och mål Målet för statens bidrag till Centrum för lättläst är att personer med begåvningsmässigt funktionshinder och vissa andra grupper med lässvårigheter skall tillgodoses med nyhetsinformation och litteratur. Övergripande verksamhetsmål Mål - Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i hela stiftelsens verksamhet. - Ett barnperspektiv skall integreras i stiftelsens verksamhet, bl a genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. - Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete skall öka och integreras i stiftelsens verksamhet. Återrapportering Stiftelsen skall redovisa måluppfyllelsen enligt de kvantitativa och kvalitativa mått som stiftelsen finner mest relevanta. Redovisningen skall vara jämförbar mellan olika verksamhetsår. Verksamhetsgrenar Centrum för lättläst verksamhet skall redovisas i en resultatredovisning enligt följande verksamhetsgrenar: - Nyhetstidningen 8 SIDOR - Lättlästa böcker - Läsombud - Marknadsföring 5

6 Nyhetstidningen 8 SIDOR Mål Målet är att utveckla läsaranpassningen av Nyhetstidningen 8 SIDOR. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - prissättningen för tidningen - åtgärder som vidtagits för att utveckla tidningens läsaranpassning - upplagans storlek respektive antal prenumerationer per målgrupp. Lättlästa böcker Mål Målet är en bred utgivning av lättlästa böcker i fråga om svårighetsnivåer och genrer samt att årligen ge ut minst två titlar inom utgivningen av Alla Tiders Klassiker. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - antal utgivna böcker, både totalt och fördelat på olika svårighetsnivåer och genrer, däribland barn- och ungdomsböcker. - utgivningen av lättlästa versioner av Alla Tiders Klassiker för skolans behov. Läsombud Mål Målet är en väl utvecklad verksamhet med läsombud. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits för att stimulera verksamheten med läsombud samt resultatet av dessa åtgärder. Marknadsföring Mål Målet är att ha en god information och marknadsföring av verksamheten till olika grupper som har nytta av lättlästutgivningen, inom bl a omsorgen och skolan. 6

7 Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att utveckla informationen och marknadsföringen samt resultatet av dessa åtgärder. Övriga mål och återrapporteringskrav Mål och återrapportering 1. Centrum för lättläst ska kartlägga och analysera det regionala utfallet av sin verksamhet för 2008 och 2009 enligt metodanvisningarna från Statens kulturråd. Analysen ska i första hand fördelas på de olika länen. Redovisningen skall ske till Statens kulturråd i enlighet med de anvisningar rådet lämnar. Mål 2. Målet är att bidra till att utvecklingsarbetet avseende andra medier än för det tryckta ordet går framåt. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits i anslutning till detta utvecklingsarbete. Mål 3. Målet är att verksamheten skall vara ett kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - hur rollen som kompetenscentrum utvecklas och uppnådda resultat - möjligheter och hinder för ett ökat samarbete med andra statliga aktörer som verkar inom lättlästområdet - en strategi för hur rollen som kompetenscentrum bör utvecklas I detta arbete ingår att definiera målgrupperna och kompetenscentrets insatser samt att redogöra för hur det framtida behovet av lättläst litteratur och information ser ut vad gäller olika brukargrupper. Mål 4. Målet är att öka utbudet av lättläst litteratur och nyhetsinformation i skolan. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits och uppnådda resultat för att uppnå detta mål. Verksamheten skall genomföras i samverkan med Specialpedagogiska institutet. 7

8 Stiflelsen för lättläst samhällsinformation och litteratur Centrum för lättläst Centrum för lättläst stiftelsens ändamål Vi är en förlagsrörelse med uppgiften att göra nyhetsinformation och litteratur tillgänglig för människor som har svårt att läsa eller som är otränade i svenska språket. Vår verksamhet grundar sig på ett beslut av en enig riksdag. Utgivningen av lättläst material är en fråga om demokrati och tillgänglighet. Utgångspunkten är att alla människor har rätt till information och litteratur utifrån sina egna förutsättningar. Regeringen har fastställt stadgarna och utsett styrelsen. Vi vänder oss till alla som behöver eller vill ha något som är lättare än det vanliga utbudet. Det kan gälla barn, ungdomar och vuxna som har lässvårigheter eller är ovana läsare. Här finns t ex personer med utvecklingsstörning (intellektuell funktionsnedsättning), autism eller afasi, personer med dyslexi eller andra former av läs- och skrivsvårigheter, personer med psykiska problem, personer med demens samt invandrare, skolbarn och vuxna med brister i utbildningen. Vi ger ut en lättläst nyhetstidning 8 SIDOR och svarar för utgivningen av lättlästa böcker, s k LL-böcker. En aktiv marknadsföring utgör en viktig del av arbetet. Förutom den rena förlagsverksamheten bedriver vi i samarbete med andra ett arbete med läsombud, som framför allt handlar om lässtimulering. Vidare har vi en uppdragsverksamhet LL-tjänsten som gör lättlästa textbearbetningar åt andra. Vi har även kurser att skriva lättläst. Vi strävar efter att delta i forsknings- och utvecklingsarbete, bl a i fråga om hur modern informationsteknik kan anpassas till exempelvis personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att uppmärksamma goda insatser som görs för att förbättra begripligheten på något område har vi instiftat Det Lätta Priset som delas ut årligen. Vi vill fungera som ett kompetenscentrum på LL-området. Vi står för kompetens och kvalitet, vi skapar tillgänglighet. Bok- och tidningsutgivningen finansieras till hälften med statliga medel. Försäljningsintäkter mm svarar för resten. Uppdragsverksamheten ska bedrivas på affärsmässiga grunder, utan statligt stöd. 8

9 Stiflelsen för lättläst samhällsinformation och litteratur Centrum för lättläst i korthet Utgivningen av tidningar och böcker är grunden i verksamheten. År 2009 var satsningen på skolan liksom de senaste åren en prioriterad uppgift. När det gäller moderna medier har verksamheten kunnat utvecklas i vissa avseenden. Flera viktiga insatser har gjorts för att skapa bättre förutsättningar för en effektiv marknadsföring. En angelägen uppgift har varit att försöka skapa god balans i ekonomin. Produktionskostnader har kunnat hållas på en rimlig nivå. De personalrelaterade kostnaderna har dock ökat, delvis på grund av att skolsatsningarna inneburit en del projektanställningar. På personalområdet finns även två betydande skuldposter, semesterlöneskulden och en skuld för outtagen övertid mm. Trots att 2009 betecknats som ett krisår som i betydande utsträckning påverkat skolor och andra verksamheter inom offentliga sektorn kunde vi öka de egna intäkterna med ca 1 miljon kronor. Ökningen beror främst på större uppdragsintäkter. De rena bok- och tidningsintäkterna minskade något. Skolsatsningarna har inneburit flera nya projekt och även satsningar på att få till stånd bättre kontakt med lärarna. Skolan har länge varit den största användaren av lättläst och skolsatsningarna har sannolikt lett till ett ännu större intresse för lättläst inom skolan. Visst utvecklingsarbete har kunnat bedrivas och arbetet har fortsatt med att göra verksamheten mer forskningsorienterad. Ett forskarnätverk finns. 9

10 Inriktningen under året Skolsatsningen har bl a inneburit att tidningen 8 SIDOR innehåller mer material med fokus på skolan, fler bilagor och fylligare nummer samt mer fördjupningsmaterial på webben. Bokutgivningen har haft en viss inriktning på unga läsare och flera billiga produktioner. Under året gavs nio titlar ut med särskild inriktning på ungdomar. Den stora satsningen har varit Miljöspanarna, en klimat- och miljöwebb för ungdomar. Ett stort arbete har också varit att bygga vidare och utveckla ett lärarrum på webben för att få till stånd en dialog med skolvärlden. Under senhösten startades webbplatsen Allaväljare, en lättläst mötesplats på webben om politik och om det stundande valet. Projektet Läskraft startades under året med bl a högläsning för äldre personer med demens. Viktiga uppgifter har självklart också varit att på annat sätt öka läsaranpassningen samt svara för en god information och marknadsföring av verksamheten. Material för personer med intellektuellt funktionshinder framställs regelbundet. De lättlästa produkterna fungerar också mycket väl i mångkultursammanhang och dessa frågor bevakas också i tidningen och i bokproduktionen. Vid sidan av utgivningsverksamheten har en angelägen uppgift varit fortsatt utveckling som kompetenscenter på lättlästområdet. Forskarkontakter ser vi som en hörnsten i ett kompetenscenter. Ökad forskning på lättlästområdet är angeläget för att få ökade kunskaper om det lättlästa språket, om olika målgruppers behov mm. Därigenom får verksamheten en stabil grund att stå på. Det forskarnätverk som har bildats har till sin hjälp ett mindre sekretariat. Elektroniska medier spelar en allt större roll. Nyhetstidningen finns sedan flera år som webbtidning och flera produktioner har gjort för webben. Information och kundkontakter över webben blir allt vanligare. Dock kan inte utvecklingsarbete när det gäller nya medier bedrivas i någon större utsträckning i egen regi. Vi hoppas att det försöks- och utvecklingsarbete som 8 SIDOR bedrivit tillsammans med e-centret i Stockholm och som innebär att information kan anpassas efter behov och förmedlas genom olika medier kan fortsätta i någon form. Andra angelägna projekt på teknikområdet, som t ex webb-tv för bl a personer med intellektuella funktionshinder, har genomförts i begränsad skala. Samarbeten och allianser med andra verksamheter ser vi som ett sätt att utveckla verksamheten och nå ut bättre. Även internationella kontakter är ett led i utvecklingen till ett kompetenscenter. Initiativ har på olika sätt tagits på dessa områden. Internationella kontakter och samarbeten har fortsatt, bl a genom EU-samarbete och det internationella nätverk för lättläst som bildats på svenskt initiativ. Ekonomiska villkor Vi måste i allmänhet räkna med kostnadsökningar på 2-3 procent om året, vilket i vår budget motsvarar kronor per år. För att hålla jämna steg med kostnadsökningar måste intäktssidan öka genom försäljning eller ökade anslag eller besparingar ske i motsvaran- 10

11 de mån. Med modesta anslagshöjningar innebär det krav på egna rejäla intäktsökningar eller kraftiga besparingar varje år för att klara ett positivt resultat. De ekonomiska villkoren har gjort det nödvändigt att hålla nere kostnaderna. Flera åtgärder har vidtagits för rationalisering och besparingar. Omförhandlingar av tryckkontrakt, hyresvillkor och avtal för lagerhantering är exempel på detta. Besparingsarbetet har fortsatt under året. Även de skuldposter som hör samman med personalkostnaderna, semesterlöneskulden och en skuld för outtagen övertid mm, har nedbringats. En annan omständighet är att intäkter och kostnader är mycket ojämnt fördelade över året och det gör det svårt att skapa god balans över året. I början av varje vår- och höstperiod står verksamheten inför stora utgifter, inte minst för kostnader inom bokproduktionen. Under sommaren är intäkterna mycket blygsamma. En betydande del av försäljningen sker först under senhösten. I en mindre verksamhet som vår får sådana förhållanden stora effekter. Inom bokproduktionen kan ett projekt pågå under några år. Nedlagda kostnader i ett pågående projekt är en tillgångspost. När boken trycks och läggs i lager börjar värdet omedelbart att skrivas ned. Intäkterna från försäljningen av boken kan komma successivt under en period av flera år. Lagret av böcker har varit mycket försiktigt värderat. Under året gjordes en översyn och en ändring av värderingsprinciperna. Det innebar en uppvärdering av varulagret, vilket förbättrar resultatet. Det är angeläget att fortsätta utveckla Lättläst-tjänsten och att marknadsföra tjänsten mera kraftfullt. Det finns fortfarande en stor potential för denna uppdragsverksamhet. Egen finansiering De egna intäkterna år 2009 blev ca 14,8 miljoner kronor, vilket var ca 1 miljon kronor högre än året innan. Ökningen av de egna intäkterna motsvarar ca 7 procent. Den rena bok- och tidningsförsäljningen har minskat något medan annan försäljning och övriga intäkter har ökat. Tidningens sammanlagda intäkter nådde upp till ca 6,5 miljoner kronor. Det är något högre intäkter än året innan. Bokförlagets egna intäkter kom totalt upp i närmare 5,6 miljoner kronor med fakturerade portokostnader. Det är marginellt lägre än föregående år. Uppdragsintäkterna kom upp i närmare 2,8 miljoner kronor och svarar därigenom för intäktsökningen på ca 1 miljon kronor. Avmattningen för tidningen och böckerna kan ha flera orsaker. Tidningen har levt med en svagt nedåtgående trend vad gäller upplagan under några år. Samtidigt är intresset stort för tidningen på webben och besöken där ökar. Intäktsminskningen för böckerna kan vara en del av sämre försäljning totalt sett inom bokbranschen. Samtidigt säljs en större andel till bokhandeln än tidigare och då till det lägre förlagsnettopriset. Vi vet att skolorna i allt större utsträckning köper sina LL-böcker från t ex nätbokhandlarna AdLibris och Bokus. Det ger oss lägre intäkter. De böcker som sålt bäst under året är typiskt sett böcker som skolorna köper in och som 11

12 ungdomar läser. Ett antal ungdomsböcker har producerats och fler billiga utgåvor som pocketböcker har också gjorts. Bokpriserna har i genomsnitt hållits på ungefär samma nivå under de senaste åren. När det gäller uppdragsintäkterna är fortfarande verksamheter inom den offentliga sektorn de största kunderna. De statliga anslagen ökade med ca kronor till ca 16,2 miljoner kronor. Därtill kom det extra anslaget till skolsatsningar på 2 miljoner kronor. Tillsammans med den egna finansieringen blev de sammanlagda intäkterna drygt 33 miljoner kronor, en ökning med ca 4,5 procent. Kostnaderna har kunnat hållas på en rimlig nivå, besparingar har genomförts på olika områden inom produktionen. En del nya projekt, produktioner och aktiviteter har satts i gång som en följd av skolsatsningen vilket har lett till att resurser tagits i anspråk. En del av dessa kostnader utgörs av projektanställnigar. Kostnaderna stannade totalt på ca 32,7 miljoner kronor. Resultatet Årets resultat blev ett överskott på kronor. 12

13 Effekter av verksamheten Målsättning Ett övergripande mål för all verksamhet på det statliga kulturområdet är att ett jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv liksom ett barnperspektiv ska integreras i verksamheten. Som redan nämnts är vår verksamhet i grunden en fråga om demokrati och tillgänglighet. Ett övergripande mål enligt regleringsbrevet från regeringen är att vi liksom andra verksamheter med statligt stöd ska främja en samhällsutveckling som kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft som därigenom bidrar till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Ett barnperspektiv integreras i verksamheten där det är möjligt. Både utgivningen, uppdrags- och kursverksamheten, läsombuden och det utåtriktade arbetet i övrigt anser vi bidrar till att främja en utveckling mot social jämlikhet med respekt och tolerans för bland annat olika etnisk eller kulturell bakgrund. Nyhetsinformationen skapar sannolikt större förståelse för olika företeelser i samhället och i bokutgivningen har ämnen som rasism, olika etniska grupper mm tagits upp. Den lättlästa utgivningen har en självklar plats när det gäller att nå ut med information och litteratur till olika grupper som är kulturellt eftersatta och resurssvaga. Vi ser också att lättläst material fungerar bra i sammanhang som handlar om att stärka demokratin och verka för integration. Allt fler kommuner, myndigheter och företag har insett behovet av att göra sin information mera lättbegriplig både för funktionshindrade och inte minst för den breda allmänheten. Den svenska LL-verksamheten är världsledande och har på olika sätt uppmärksammats i internationella sammanhang, inte minst som en förebild. Idag finns viss verksamhet i ungefär tio andra länder och ett seriöst intresse i ytterligare 7-8 länder. Praktiskt taget alla har inspirerats av den svenska verksamheten. Ett internationellt nätverk håller på att byggas upp. Personer och organisationer från 28 länder ingår i nätverket. 13

14 Inför framtiden Lättläst material fungerar bra för flera olika grupper och de kan nås genom olika kanaler. Vi har hittills nått ut till en rätt begränsad sektor av samhället, framför allt till skolvärlden, biblioteken och omsorgen. Utanför denna krets är vi fortfarande ganska okända. Behoven är dock större än man kan tro. Studier har visat att procent av den vuxna befolkningen inte har den läsförmåga som man förväntas ha när man går ut grundskolans niondeklass. Vi kan anta att åtminstone 7-8 procent av alla vuxna skulle ha glädje av vår utgivning. Ska vi nå ännu fler kan det bli nödvändigt att även produkterna utvecklas vidare. Arbetet med att marknadsföra begreppet lättläst fortsätter därför. Genom att göra lättläst känt i vidare kretsar, att tydliggöra vad lättläst står för, peka på bredden i utgivningen och visa att lättläst kan vara till nytta för många som har lässvårigheter eller begränsad läsförmåga läggs en grund för att nå ut till nya kundgrupper med försäljningsinriktade aktiviteter. Endast genom en större marknad kan försäljningen öka markant. Självklart kommer vi även i fortsättningen att ha både utgivning och informationsinsatser för att nå de grupper som vi tar särskild hänsyn till, däribland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Nå ut bredare ökad kunskap Läs- och skrivsvårigheter av olika slag har på senare tid uppmärksammats allt mer inom skolan, i massmedia och i föreningslivet. Behovet av lättläst material och andra insatser har lyfts fram i ljuset. Intresset för vår utgivning har ökat och verksamheten är idag respekterad på ett annat sätt än tidigare. Myndigheter, organisationer och företag söker vårt samarbete. Det tyder 14

15 på att det finns goda utvecklingsmöjligheter på LL-området och fortfarande återstår mycket att göra. Vi kommer att lägga ökad vikt vid att hitta fruktbara samarbetsformer med andra verksamheter och kunna erbjuda paketlösningar. Ökad forskning kan ge LL-verksamheten en ännu bättre grund att stå på. Också den moderna tekniken ger nya möjligheter att arbeta med lättläst och lättförståelig information och läsupplevelser. Inte minst kan detta ge möjligheter att utveckla material för personer med särskilda behov. För att kunna utveckla verksamheten är det nödvändigt att vi når ut till fler grupper och att intäkterna från försäljningen ökar. Den bearbetning av en större marknad som startats måste fortsätta. Inte minst är skolan en stor och viktig aktör. Vi måste också kunna möta behoven från olika läsargrupper som kan ha nytta av lättläst. Det innebär i så fall att vi bör kunna producera lättläst på flera nivåer. Stärkt finansiering balans i ekonomin Den prissättning som vi funnit rimlig med tanke på att många av våra köpare är ekonomiskt svaga ger inte tillräckliga marginaler vid de försäljningsvolymer som här är aktuella. Väsentligt högre priser skulle innebära att många av våra köpare, delvis givna enligt uppdraget, skulle stängas ute från vår produktion. Det är en ekvation som är svår att få att gå ihop. Den förstärkning som vi nu har fått genom uppdraget att utöka utbudet av lättläst i skolan ger oss möjligheter att både utveckla utgivningen och få till stånd bättre balans i ekonomin. Om vi inte kan räkna med fortsatt stöd av detta slag samt ökad försäljning, måste vi göra besparingar och nedskärningar för att få balans i ekonomin. 15

16 Kompetenscentrum Målsättning Målet är att verksamheten ska bli ett tongivande kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Utveckling och sammanfattande analys De olika delarna i verksamheten fyller alla viktiga funktioner i ett kompetenscentrum. Produktion och kommunikation är lika viktiga delar. Utgivningen omfattar numera produkter med bredd och variation och i många fall på olika nivåer av lättläst. På senare år har vår uppdragsverksamhet Lättläst-tjänsten fått en mer framträdande roll och bör kunna utvecklas mera. Utvecklingsarbete med andra medier, framför allt IT, bör fortsätta. Under senare tid har kontakterna över webben fått en allt större betydelse. I rollen som kompetenscenter ligger att vi ska uppfattas som det bästa alternativet när det gäller lättläst. Kompetens och kvalitet är två av hörnstenarna i vår verksamhet. En självklar del i ett kompetenscentrum är god kunskap om språket och lättlästkonceptet samt god kännedom om medier och produktionstekniker samt goda insikter om läsarna och hur de kan nås. De samlade erfarenheterna är en del av kompetensen. En helhetssyn behövs för att bedöma de olika behoven och se de lösningar som krävs. Till ett kompetenscentrum hör också utvecklingsarbete, inte minst på teknikområdet. Modern teknik kan vara till stor nytta för att göra information och litteratur tillgängligt. Ett kompetenscentrum bör ha en tydlig forskningsbas och ha en god omvärldsbevakning. Forskningsrön bör ställas samman. Vi har på olika sätt lagt vikt vid forskningsfrågorna bl a genom den forskargrupp som intresserat sig för frågorna och bildandet av ett forskarnätverk. De som arbetar med lättlästutgivningen har skaffat sig en stor kompetens på området genom lång erfarenhet. 16

17 Fortstatt kompetensutveckling är också en viktig del i ett kompetenscenter. Det handlar här om att ta del av de resultat som kommer fram genom bl a forskningsinsatser och att t ex knyta till sig språkkonsulter eller annan expertis för att ha en levande diskussion kring språket. En central roll som kompetenscentrum på lättlästområdet förutsätter samarbete och goda kontakter med andra verksamheter som t ex har ett uppdrag på näraliggande områden eller ansvar för information till olika grupper. Forskning För ett kompetenscentrum är forskning av stor betydelse. Forskningsrön behöver ställas samman och det behövs ytterligare forskning inom flera discipliner. Det kan gälla språket, läsprocessen, bild och form, målgruppers behov mm. Målsättningen är att intressera forskare för lättlästområdet och att därigenom få igång mer forskning om lättläst. Det är önskvärt att knyta till sig kompetens och bygga upp någon form av forskarplattform i anslutning till lättläst. Våra egna resurser till forskningsstöd är mycket begränsade och medel från annat håll liksom samarbete med andra parter är därför ett förstahandsalternativ. En mindre forskargrupp har bildats för att leda arbetet med forskningsfrågorna. Förhoppningen är att inom en snar framtid kunna bilda ett vetenskapligt råd som är knutet till verksamheten. För ett par år sedan hölls en forskarkonferens med rubriken Texten, läsaren och samhället. Ett 40-tal forskare från olika länder deltog. Konferensen arrangerades av Centrum för lättläst i samarbete med Språkrådet, Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Konferensen behandlade vuxnas läsande i ett samhällsperspektiv. Detta var första steget för uppbyggnaden av ett aktivt forskarnätverk som ska arbeta vidare med dessa frågor. Tanken är att nätverket ska vara en mötesplats för intresserade forskare och att mer forskning ska kunna komma i gång. Forskarnätverket, nu med ett 15-tal aktiva deltagare, har genomfört de tre första av sex planerade möten under en treårsperiod. Det första mötet hölls i Stockholm och hade temat Everyday and working life perspectives/samhälls- och arbetslivsperspektiv. Gästföreläsare var PhD Sondra Cuban från Lancaster University. Den andra mötet som hölls i Göteborg hade temat Massmedia. Gästföreläsare var professor Lennart Weibull. I maj 2009 hölls det tredje möte. Det hade temat Språk och kognition i textförståelse och textproduktion och hölls vid Språk- och Litteraturcentrum, Lunds universitet. Mötet innehöll föreläsningar om olika skriftsystem, on-line studier av skrivande, ögonrörelsestudier av läsning mm. Kommande teman som planeras är bl.a. funktionshinder och läsning, äldre och läsning, tillgänglighet och demokrati. 17

18 Sedan en tid tillbaka finns inom Centrum för lättläst en sekretariatsfunktion på deltid med uppgift att biträda forskargruppen, ha kontakt med andra forskare, sammanställa forskningsresultat mm. Vi bör också bedriva ett aktivt kvalitetsarbete för att kunna utvärdera vår egen verksamhet. Vi ska inte bara göra bra saker utan även rätt saker. Vi får in synpunkter på LL-utgivningen inte bara från kunder utan även från personer utanför denna krets, t ex genom fokusgrupper. Arbete med att utforma kvalitetsprogram pågår. Vi avser också att utveckla ett väl fungerande nätverk till andra verksamheter, i lämpliga fall utveckla samarbetsformer och skapa allianser. Vi ska också fortsättningsvis vara öppna för internationellt samarbete. Dialog med brukarorganisationer Det är angeläget att ha goda kunskaper om brukarnas behov och önskemål. Vi strävar efter att fördjupa kontakterna med brukarorganisationerna. Samarbete med andra statliga aktörer Som ett led i utvecklingen som kompetenscentrum bör vi enligt mål- och återrapporteringskraven undersöka vilka möjligheter eller hinder som finns för ett utökat samarbete med andra statliga aktörer på lättlästområdet. Samarbete och samordning av vissa insatser skulle kunna göra vår roll som kompetenscentrum tydligare. Statliga aktörer som på ett eller annat sätt kan beröra vår verksamhet är t ex TPB, Handisam, Specialpedagogiska Skolmyndigheten, Kungliga Biblioteket, Utbildningsradion, Kulturrådet och Språkrådet. TPB svarar för produktion av talböcker för synskadade och vissa andra grupper. Produktionen omfattar såväl böcker som är inlästa som böcker producerade med syntetiskt ljud. TPBs talböker är numera normalt producerade enligt Daisy-standarden. Talböckerna kan lånas via bibliotek. Vi och TPB skulle kunna samordna en del av informationsinsatserna till bibliotek och andra om lättläst och om tillgänglighet. Om resurserna för produktion av inlästa LL-böckerna samordnades skulle produktionen av LL-böcker i Daisy-format kunna utökas. Handisam är myndigheten för handikappolitisk samordning. Vi har kontakter med Handisam när det gäller tillgänglighetsfrågor som rör information och vi ingår i referensgrupper eller liknande. Denna typ av samarbete skulle kunna utvecklas genom att vi anlitas som expertorgan. Specialpedagogiska Skolmyndigheten arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ska få tillång till rätt stöd i sin utbildning. Vi har kontakter med myndigheten, som bl a har skolor och resurscenter samt svarar för ett antal regionala utställningar riktade till skolan. Myndigheten har även i viss mån stöttat produktionen av böcker i Mp3-format. Vi samarbetar gärna i större utsträckning, dock måste vi i dag i det utåtriktade arbetet hålla kontakt med varje avdelning för sig. Det skulle underlätta för oss som kompetenscentrum om 18

19 det funnes en tydlig kontaktväg till skolmyndigheten. Vi skulle även i utvecklingsfrågor kunna samarbete mera med myndigheten. Kungliga Biblioteket har fått i uppdrag att svara för nationell överblick på biblioteksområdet, även när det gäller de bibliotek som har kommunal huvudman, dvs, folkbibliotek, skolbibliotek och länsbibliotek. KB bör i sitt uppdrag föra in även frågor om lättläst och vara medvetna om vår roll som kompetenscentrum på området. Utbildningsradion (UR) har ett uppdrag inom public service-koncernen som innefattar programverksamhet för både barn, unga och vuxna ur ett mer pedagogiskt perspektiv. Vi har haft kontakter med UR för att utbyta erfarenheter och fört diskussioner som skulle kunna leda till programverksamhet. Kulturrådet har ett övergripande ansvar på kulturområdet och stödjer bl a läsfrämjande verksamhet riktad till biblioteken. Det skulle kunna göras tydligare att ansvaret omfattar även lättlästfrågor. Språkrådet är en del av Institutet för språk och folkminnen och det officiella språkvårdsorganet. Kontakter och diskussioner med Språkrådet om det lättlästa språket kan vara en del i att utveckla kompetenscentret. Måluppfyllelse Vår roll som kompetenscentrum bör utvecklas mera. Det förutsätter ytterligare utvecklingsarbete i fråga om nya medier samt forskarkontakter och omvärldsanalyser. Vi bör också utveckla samarbetsformer med andra. En strategi för hur kompetenscentret bör utvecklas under de närmaste åren kommer att utformas. Ett viktigt steg har tagits i och med att forskningsfrågorna har fått en tydlig förankring inom Centrum för lättläst. Vi räknar med att ytterligare insatser på området kan komma i gång inom en snar framtid. Vi bör också utveckla samarbetsformer med andra. En strategi för hur kompetenscentret bör utvecklas under de närmaste åren kommer att utformas. En tydligare ställning som kompetenscentrum skulle sannolikt underlätta samarbetet med andra statliga aktörer. 19

20 8 SIDOR Målsättning Målsättningen är att utveckla läsaranpassningen av nyhetstidningen 8 SIDOR. Utgivning 8 SIDOR firade sitt 25-årsjubileum som nyhetstidningen år Den tryckta tidningen kommer ut en gång i veckan och innehåller samma typ av nyheter som vanliga dagstidningar, men presenterade på ett lättläst och lättfattligt sätt. Under året gavs 52 nummer av papperstidningen ut. 8 SIDOR ges också regelmässigt ut med utökade temanummer oftast med material lämpat för skolan. En stor årlig nutidsorientering trycks och skickas ut i oktober månad. Samhällsguiden Bit för bit med faktaartiklar publiceras i tidningen varje vecka. Varje nummer av tidningen fanns också inläst som ljudtidning. 8 SIDORs nyhetstidning på webben uppdateras varje vardag i veckan, det har inneburit ca 250 utgåvor av nätupplagan och även ca 250 webbradiosändningar. Närmare 50 faktaartiklar om EU mm har publicerats på webben. Genom materialet på webben får läsarna möjlighet att söka sig fram i 8 SIDORs artikelregister. Webbtidningen har fått alltfler läsare under åren. Den används dagligen av olika läsargrupper, framför allt i skolor och inom invandrarundervisningen. Webbtidningens blogg med bakgrund till nyheter och tankar om nyhetsvärdering mm publiceras fem dagar i veckan och syftar till att ge nyheterna en personlig prägel. 8 SIDORS webbplats 20

Årsredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416

Årsredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Årsredovisning 2010 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Innehåll: 1. Om lättläst 3 2. Förvaltningsberättelse 4 2.1 Centrum för

Läs mer

Resultatredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416

Resultatredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Resultatredovisning 2010 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Innehåll: 1. Om lättläst 4 2. Mål, återrapportering och uppdrag

Läs mer

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416. Centrum för lättläst. Resultatredovisning

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416. Centrum för lättläst. Resultatredovisning Centrum för lättläst Resultatredovisning 2007 2007 2007 2007 Innehåll: Om lättläst 4 Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret 2007 5 Centrum för lättläst stiftelsens ändamål 8 2007 i korthet 9

Läs mer

Centrum för lättläst. Årsredovisning. Centrum för lättläst

Centrum för lättläst. Årsredovisning. Centrum för lättläst Centrum för lättläst Årsredovisning 2005 Centrum för lättläst Form: Tom Weegar Innehåll: Årsredovisning 1 Om lättläst 4 Centrum för lättläst 5 2005 i korthet 6 Effekter av verksamheten 9 Inför framtiden

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst

Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst Utredningens uppdrag Regeringen har bett en utredare undersöka vad staten gör för lättläst svenska idag. Utredningen ska hjälpa regeringen att besluta

Läs mer

Remissvar från Centrum för lättläst

Remissvar från Centrum för lättläst Remissvar från Centrum för lättläst Alla människor ska kunna få läsa böcker, nyheter och information. Det handlar om det viktigaste i samhället: demokrati och delaktighet. Därför är vi på Centrum för lättläst

Läs mer

Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många. Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV

Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många. Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV Vad är LL? Standardspråk Standardspråk är den språkform som är gemensam för olika ålders- och yrkesgrupper,

Läs mer

Lättläst. Lättläst version. Betänkande av Lättlästutredningen. Stockholm 2013 SOU 2013:58

Lättläst. Lättläst version. Betänkande av Lättlästutredningen. Stockholm 2013 SOU 2013:58 Lättläst Lättläst version Betänkande av Lättlästutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:58 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. BESLUT 2014-01-10 Ärende Yttrande över Lättläst. Betänkande av Lättlästutredningen SOV 201 '3:58 Kulturrådets beslut Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. Handläggningen av ärendet

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Årsredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416

Årsredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Årsredovisning 2013 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund Stadsbiblioteket S:t Petri Kyrkogata 6 221 00 Lund tel. 046-35 59 90 folkbiblioteken@lund.se ÖPPET: sept - april mån - to 10-20 fre 10-19 lör 10-16 sön 13-17 maj

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se Fakta om E-böcker Fakta om e-böcker 2008, Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Maritha Angermund Manus: Maritha Angermund Illustrationer: Per Matsson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita 2008

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser

Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser Lättläst: Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser Internet är idag en av de viktigaste platserna där myndigheterna träffar medborgarna. Myndigheterna har

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist Helena Nordqvist 1 Den här timmen Varför talböcker? Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Egen nedladdning Hitta på legimus.se Demokonto Ur

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Så här registrerar du dina titlar

Så här registrerar du dina titlar Så här registrerar du dina titlar Logga in på www.bokinfo.se och klicka på Lägg till ny artikel. När du har fyllt i och sparat de obligatoriska uppgifterna markerade med * kan du fylla i resten av informationen

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

Hitta till talböckerna

Hitta till talböckerna MTM:S INFORMATIONSSERIE Hitta till talböckerna Om barn och talböcker för föräldrar och lärare Läsa på samma villkor Har du ett barn i din närhet som längtar efter att läsa samma böcker som sina kamrater,

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram.

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Kvinna 27 år Textas det inte på tv så kan man ibland titta på surfplatta, till exempel SVT play. Då textas

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Webbpolicy Övertorneå kommun

Webbpolicy Övertorneå kommun 1 Webbpolicy Kanslienheten september 2006 2 Inledning Den officiella kommunala hemsidan är en viktig informationskälla och informations- och marknadsföringskanal som ökar i betydelse. En hemsida är under

Läs mer

2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm

2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm och återrapporteringskrav för budgetåret 2003 avseende

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Digitalisering och tillgänglighet

Digitalisering och tillgänglighet Digitalisering och tillgänglighet Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att se hur digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet har

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Mediaplan & företagspresentation

Mediaplan & företagspresentation Mediaplan & företagspresentation 05 Annons- & utgivningsplan Om oss! Väljer du Fastighetsnytt som din kanal för marknadsföring och profil ering är du med i ett större sammanhang och når en målgrupp av

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Webbpolicy för Klippans kommun

Webbpolicy för Klippans kommun Webbpolicy för Klippans kommun Framtagen av Kommunkansliet 2006-10-11 (ändring 2006-10-31) 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Syfte och målgrupper... 3 4. Riktlinjer... 3 5. Ansvar...

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB År 2008 UTREDNINGSINSTITUTET Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB En undersökning med fokus på teknik, läsvana och läsupplevelse bland talbokslåntagare på folkbibliotek, länstaltidningsprenumeranter

Läs mer

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer

AKTIVITETSHANDLEDNING

AKTIVITETSHANDLEDNING AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman GRANNEN av Johan Werkmäster Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel omsorgen eller i Svenska

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014 Vision100 mars 2014 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE Vision100 Vision 100, Kost & Närings färdplan mot föreningens 100-årsjubileum 2021, består av tre delar: En övergripande vision för föreningens roll för sina

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket Tillgängliga skolbiblioteket Omkring sex procent av befolkningen har en läsnedsättning. Synskada och dyslexi är de vanligaste orsakerna till en läsnedsättning men det finns andra orsaker också. Skolbiblioteken

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag

Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag Promemoria 2014-07-15 Ku2014/1282/MFI Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Christoffer Lärkner Telefon 08-405 13 50 Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag

Läs mer

Hitta till talböckerna

Hitta till talböckerna MTM:S INFORMATIONSSERIE Hitta till talböckerna Om barn med läsnedsättning för föräldrar och lärare Läsa på samma villkor En läsnedsättning kan ha många orsaker. Vanligast är läs- och skrivsvårigheter inklusive

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa

Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa www.inlasningstjanst.se Telefon: 08-556 115 50 3 Kunskap för alla Idag finns 126 000 elever i grund- och gymnasieskolan i Sverige som har svårt att ta

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

En lathund om att. Sverige

En lathund om att. Sverige En lathund om att publicera i Sverige 1 Selinoë 2 Allmänna råd om textformatering!... 2 Mindre förlag!... 3 Självpublicering!... 4 Bokservice!... 6 Bokutgivningsföretag!... 7 Om e-böcker!... 8 Tryckta

Läs mer

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER Sverige ska vara en ledande biblioteksnation Välkomna! MTM Statlig myndighet sedan 1980 Huvudman är Kulturdepartementet Uppdrag och medel från Utbildningsdepartementet Antal

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 Ledningens mål Lägga upp en strategi för Fridhems pedagogiska utveckling för de närmaste fem åren. Göra en omvärldsanalys över presumtiva kursdeltagares

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2013 Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI 1 Informationsoch kommunikationsstrategi 2 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI Informations- och kommunikationsstrategi En av de viktigaste uppgifterna i Sjöbefälsföreningens

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-06-09 248 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Prevent Box 20133 104 60 Stockholm MOTPART Adam S 217 55 Malmö SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer