Resultatredovisning Centrum för lättläst
|
|
- Simon Jonas Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Resultatredovisning 2012 Centrum för lättläst
2 2
3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Nyhetstidningen 8 sidor... 7 Lättlästa böcker Marknadsföring och läsombud Rollen som kompetenscenter Lättläst-tjänsten Samverkan Lättläst i skolan Tvärsektoriella perspektiv Inför framtiden Styrelse
4 Sammanfattning Centrum för lättlästs verksamhet med tidningar och böcker har nu funnits i 25 år. Målgrupperna för utgivningen är personer med lässvårigheter av olika slag, däribland personer med intellektuell funktionsnedsättning, men under åren har många fler grupper tillkommit. Verksamheten under 2012 har bedrivits på ungefär samma nivå som tidigare år. Därutöver har satsningen på lättläst i skolan varit en prioriterad uppgift. När det gäller utvecklingen av digitala medier har fortsatta insatser gjorts under året. Det allmänna konjunkturläget i Sverige och världen har givetvis påverkat även våra målgrupper och deras köpkraft. Centrum för lättläst (Cfll) har också upplevt en ökad konkurrens för både förlagsverksamheten och uppdragsverksamheten. Verksamheten har tack vare återhållsamhet ändå gått med överskott. Ett särskilt fokus under året har legat på frågor om försäljning och kundanpassning, men också på diskussioner om organisationsfrågor och vad som ska ingå i uppdraget att vara ett kompetenscentrum. Nyhetstidningen 8 Sidor har liksom tidigare år kommit ut både i tryckt form och som digital utgåva på nätet. Dessutom har tidningen kommit ut som taltidning. Liksom många andra prenumererade nyhetstidningar har tidningen fått se en vikande upplaga under senare tid, och därmed minskade intäkter. När det gäller läsaranpassning har ytterligare ansträngningar gjorts för att nå personer med större lässvårigheter. Tidningen har fått projektstöd från Post- och Telestyrelsens innovationstävling Begriplighet och Interaktion för att bedriva tekniskt utvecklingsarbete under 2013 och LL-förlaget har haft en bred och varierad utgivning både i fråga om genrer och svårighetsnivåer. Böcker ges ut i både tryckt form och som ljudfiler. Förberedelser har också gjorts för fler utgåvor i digitala format. Förändringar i köpbeteendet hos kunderna innebär att fler köper våra böcker via återförsäljare, ofta på nätet. Numera går över två tredjedelar av försäljningen den vägen, vilket medför lägre intäkter. Samtidigt har flera av de nyproducerade böckerna sålt mycket bra. Sammantaget har LL-förlaget haft en god försäljning under året. Konsultverksamheten Lättläst-tjänsten är en affärsdrivande gren. Trots en ökad konkurrens på marknaden blev försäljningen relativt god. Läsombud har nu funnits i 20 år och utvecklats till en landsomfattande verksamhet för personer med utvecklingsstörning Den har även visat sig fungera bra för t.ex. personer med demens, och projektet Läskraft! med denna inriktning har bedrivits med stöd från Allmänna arvsfonden och Kulturrådet. Marknadsföring och kommunikation har bedrivits på bred front och insatser har gjorts för att nå fler grupper inom bl.a. skolan, biblioteken och omsorgen. De sociala medierna blir allt viktigare som kanaler att nå ut och vi har varit aktiva på dessa. Skolsatsningarna har inneburit flera nya projekt och även satsningar på att få till stånd bättre kontakt med lärarna. Skolan har länge varit den största användaren av lättläst och de satsningar vi gjort har lett till ett större intresse för lättläst. Biblioteken har också varit en 4
5 prioriterad målgrupp, bl.a. har vi utsett Bästa lättlästa bibliotek. En viktig händelse under året är den översyn av verksamheten som regeringen beslutade om i oktober, Översyn av statens insatser för lättläst (dir. 2012:109). Ett betänkande ska avlämnas den 31 maj Resultatet av denna översyn kommer förmodligen att påverka framtiden för Centrum för lättläst. Direktören meddelade sin avgång under året och en rekryteringsprocess har pågått under hösten. En ny direktör har utsetts som tillträdde i januari En ny chefredaktör för tidningen 8 Sidor rekryterades som tillträdde i början av Intäkterna har ökat med ca 1,1 miljoner kronor jämfört med föregående år, medan kostnaderna ökat med ca 1,0 miljoner kronor. Framför allt har förlagets intäkter ökat jämfört med det försäljningsmässigt svaga På kostnadssidan är det främst förändring av lager och pågående arbete med bokprojekt som gett en positiv effekt. Resultatmässigt innebar 2012 ett väsentligt överskott om ca kronor. Det positiva resultatet ger resurser för utveckling och förstärkning under kommande år. Stiftelsekapitalet uppgår nu till tkr, en ökning mot det ursprungliga på tkr. 5
6 Inledning Övergripande verksamhetsmål Målet för statens bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst) är att personer med utvecklingsstörning och vissa andra grupper med lässvårigheter ska tillgodoses med nyhetsinformation och litteratur. Centrum för lättläst är en stiftelse med uppgift att tillgodose olika grupper som har lässvårigheter med lättläst nyhetsinformation och litteratur. Verksamheten grundar sig på ett riksdagsbeslut och regeringen fastställer stadgar och utser styrelsen. Utgivningen av lättläst material är en fråga om demokrati, tillgänglighet och möjlighet till delaktighet. Detta med utgångspunkten att alla människor har rätt till information och litteratur utifrån sina egna förutsättningar. Målgruppen för verksamheten är därför varierad. Det kan gälla ungdomar och vuxna som har lässvårigheter eller är ovana läsare. Här finns t.ex. personer med utvecklingsstörning, autism eller afasi, personer med dyslexi eller andra former av läs- och skrivsvårigheter, personer med demens. Även skolbarn och personer med annan etnisk bakgrund som ska lära sig svenska tillhör målgruppen för lättläst material. Cfll ger ut en lättläst nyhetstidning, 8 Sidor, och svarar för utgivning av lättlästa böcker genom LL-förlaget. Vidare har vi en uppdragsverksamhet, Lättläst-tjänsten, som gör lättlästa textbearbetningar åt myndigheter, organisationer och företag och även erbjuder kurser i att skriva lättläst. Bok- och tidningsutgivningen finansieras till drygt hälften med statliga medel. Försäljningsintäkter svarar för resten. Uppdragsverksamheten bedrivs helt på affärsmässiga grunder. Information och marknadsföring för att nå ut till målgrupperna utgör en viktig del av uppdraget. I samarbete med bl.a. bibliotek och studieförbund bedrivs ett arbete med läsombud som främst handlar om lässtimulering för personer med stora lässvårigheter. För att uppmärksamma goda insatser som görs för att förbättra begripligheten på olika områden har Det Lätta Priset instiftats och delas ut årligen. Vi har en omfattande samverkan med andra aktörer i samhället och strävar efter att delta i utvecklingsarbete, bl.a. i fråga om hur modern informationsteknik kan anpassas till personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Vi står för kompetens och kvalitet och fungerar som ett kompetenscenter på lättlästområdet. Av den anledningen har vi skapat ett forskarnätverk och inrättat ett vetenskapligt råd med forskare som ska kunna följa och påverka verksamheten. 6
7 Nyhetstidningen 8 Sidor Centrum för lättläst ska utveckla läsaranpassningen av nyhetstidningen 8 SIDOR. Utgivning Den tryckta upplagan av 8 Sidor gavs under 2012 ut med 51 nr, varav årets sista nummer var ett dubbelnummer på grund av julhelgerna. För att utveckla läsaranpassningen av tidningen har vi under 2012 senarelagt pressläggningen, vilket innebär att vi kan få med fler aktuella nyheter. Tidningen skickas nu till tryck på tisdagar, och distribueras till läsarna på onsdagar. Tidningen distribueras också som inläst ljudtidning till dem som prenumererar på ljudtidningen. Under 2012 har vi vidareutvecklat möjligheten att ta del av tidningen digitalt. Tidningen går att läsa i läsplatta eller på webben för den som är prenumerant och loggar in på vår prenumerantwebb. Som ett led i läsaranpassningen har 8 Sidor under 2012 vidareutvecklat dialogen med läsarna och ökat möjligheten till interaktivitet. 1 januari 2012 hade 8 Sidor ca 400 vänner på sin Facebook-sida, sista december hade antalet ökat till ca Läsarna bidrar med bilder, kommentarer och frågor till tidningen. Vi har också många vänner utomlands som är intresserade av Sverige och det svenska språket. De bidrar med kunskaper om sitt hemland och intressanta frågor om Sverige. 8 Sidor har under 2012 startat en blogg och ett twitterkonto för ökad dialog med läsarna. Vi har i tidningen uppmuntrat läsare att skriva till oss vad de tycker och antalet insändare och andra reaktioner har ökat under året. 8sidor.se Varje helgfri vardag har nyhetssajten 8sidor.se uppdaterats med nyheter. Redaktionen läser också in nyheterna så att det går att läsa och lyssna på nyheterna parallellt. Vi hade under 2012 i snitt besök och unika besökare på 8sidor.se varje lovfri vardag. Flest besök, 4 595, hade vi den 7 november då resultatet i det amerikanska presidentvalet stod klart. Redaktionen har medvetet arbetat med fördjupningar och länkar till merläsning för att läsarna ska kunna fördjupa sin läsning och sina kunskaper i ett ämne. Under året har antalet sidvisningar ökat med uppskattningsvis 30 procent, vilket innebär att arbetet har gett ett resultat långt över våra förväntningar. Totalt under året hade vi uppskattningsvis besök av unika besökare och 3,7 miljoner sidvisningar. Det innebär att också antalet unika besökare har ökat med sju procent, troligen som en följd av vår satsning på interaktivitet och sociala medier. För att uppmuntra till merläsning och ytterligare stärka samarbetet mellan Centrum för lättlästs olika verksamheter har fyra inlästa böcker från LL-förlaget ingått i prenumerationen av 8 Sidor under 2012, för dem som önskat. 7
8 Lättläst i skolan Utveckling och läsaranpassning av 8 Sidor för att öka utbudet av lättlästa nyheter i skolan skedde under 2012 genom: Utveckling av möjligheten för skolor att läsa tidningen digitalt, vilket efterfrågas av lärarna i allt högre utsträckning. I september gjorde 8 Sidor en särskild bilaga med anledning av att det är två år kvar till det svenska valet och att den nuvarande regeringen haft makten en halv mandatperiod. Bilagan distribuerades till alla prenumeranter och finns också till försäljning som klassuppsättning för lärare som vill arbeta med bilagan med sina elever. Vid större nyhetshändelser har vi skrivit bakgrunder till händelserna som lärarna har kunnat använda i undervisningen. Exempel är Nobelpriset, striderna i Mali och presidentvalet i USA. Nyhetsbakgrunderna har publicerats på vår prenumerantwebb. På prenumerantwebben finns också instuderingsfrågor, nyhetsfrågor och korsord. Dessa har under 2012 utvecklats för att tydligare motsvara vad lärarna efterfrågar. Vi har på prenumerantwebben återpublicerat tidigare lättlästa texter som anknutit till aktuella frågor som skolorna kan arbeta vidare med. Det kan exempelvis handla om samhälls- och värdefrågor som främlingsfientlighet. Vi har gjort en större redaktionell satsning kring digital delaktighet i skolorna. Artikelserien återfinns också på prenumerantwebben för att lärarna ska kunna använda den i sin undervisning och för inspiration. Vi har frågat läsarna både i tidningen och på vår blogg vad deras lärare kan om datorer och har fått svar från många läsare. Svaren har publicerats i 8 Sidor och lett till att ännu fler läsare hört av sig och berättat för oss hur datorer används i deras skola. Frågan har också lett till diskussioner på vår blogg. Utöver de dagliga inlästa webbnyheterna har 8 Sidor under 2012 erbjudit läsarna tjänsten Readspeaker som gör att det går att lyssna och lära sig enskilda ord genom att läsa 8sidor.se Samverkan med andra aktörer Som ett ytterligare led i läsaranpassningen och ett närmare samarbete med våra målgrupper har 8 Sidor under 2012 deltagit i en innovationstävling hos PTS på temat Begriplighet och Interaktion för att utveckla ett kommentarsfält som är anpassat för 8 Sidors målgrupper. 8 Sidor blev en av vinnarna av innovationstävlingen och projektet med att bygga kommentarsfältet kommer att inledas under 2013 för att avslutas under våren Sidor har bjudit in läsare ur våra målgrupper som på uppdrag av redaktionen har läst tidningen och återkommit med synpunkter på hur tidningen kan bli bättre. Vi har tagit emot flera studiebesök från särskolor som använder tidningen i undervisningen. Redaktionen deltog även i FUB-dagen (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) på Skansen den 21 augusti för att möta läsare och berätta om tidningen och också höra mer om vad läsarna förväntar sig av sin tidning. 8 Sidors chefredaktör deltog vid NPF-forum i Uppsala april för att möta målgruppen, anhöriga och förmedlare. NPF-forum arrangeras av Riksförbundet Attention, som är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och dess anhöriga. 8 Sidors chefredaktör var en av talarna vid den internationella EuroDig-konferensen i Stockholm den 15 juni, dit hon bjöds in för att tala om digital delaktighet för alla. 8
9 8 Sidor har varit sammankallande till branschmöten för aktörer som arbetar med digital tillgänglighet, journalistik och lättlästa texter för att vi tillsammans ska kunna följa utvecklingen av hur tekniken bäst används utan att utesluta grupper som behöver lättläst och tillgänglig information. Tidningen har också, genom sin satsning på interaktiv journalistik, fått mer kontakt med läsare vilket gör att läsarnas vardag i större utsträckning speglas i tidningen. Den respons vi får från läsarna gällande innehållet i tidningen visar entydigt att de tycker att det är relevant. Upplaga Upplagan för 8 Sidor har under de senaste tio åren med några få undantag minskat. Under 2011 ökade den tryckta tidningens upplaga, troligen som en följd av satsningen på valsajten Alla Väljare under Under 2012 har upplagan fallit tillbaka igen. Den genomsnittliga upplagan minskade från under 2011 till under Vi kommer att söka pengar för att kunna starta Alla Väljare inför valet 2014 och hoppas att detta kommer att få en positiv effekt på upplagan, framför allt under Vi kommer under 2013 också att se över vår kundtjänst och prenumerationshantering, vilket förhoppningsvis kommer att påverka upplagan positivt Sidors genomsnittsupplaga åren Prenumerationsintäkter Inför 2012 höjdes priset för ett årsabonnemang från 775 kronor till 825 kronor. Till följd av en sjunkande upplaga minskade 8 Sidors prenumerationsintäkter något under Intäktsbortfallet dämpades till viss del av det höjda prenumerationspriset. Prenumerationsintäkterna under 2012 uppgick totalt till 5,85 miljoner kronor jämfört med 6,09 miljoner kronor under Sidors intäkter
10 Kostnader Genom fortsatt återhållsamhet vid inköp och ökad kontroll av externa leverantörer har vi under 2012 lyckats minska kostnaderna något för att producera tidningen. Personalkostnaderna låg i princip på samma nivå som under 2011, trots höjda löner enligt kollektivavtal. Detta berodde främst på viss återhållsamhet vad gäller vikarier vid semestrar och annan ledighet. Läsarna Våra största prenumerantgrupper av den tryckta tidningen återfinns i grundskolan, särskolan, biblioteken och i omsorgen. Det innebär att varje exemplar av den tryckta tidningen används av många läsare. Vi har läsare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, dyslexi, demens, intellektuell funktionsnedsättning, hörsel- och/eller synnedsättning. Vi har också många läsare som håller på att lära sig svenska som ett andra språk. Tidningen används också i allt större utsträckning i skolorna på låg- och mellanstadiet. Under 2012 har vi också lyckats nå nya läsare i gruppen ovana läsare genom att erbjuda prenumerationer till vårdcentralernas väntrum. Vi har också privatpersoner som prenumeranter, ofta är det föräldrar som prenumererar på tidningen till sina barn, eller barn som prenumererar på tidningen till sina föräldrar. 8sidor.se har många läsare som studerar svenska på SFI. 8sidor.se har också läsare utomlands som är intresserade av det svenska språket och svenska nyheter. Kommentar till resultat Målet för 8 Sidor att utveckla läsaranpassningen har genom ovanstående aktiviteter uppfyllts. Målet att öka utbudet av lättläst i skolan och att samverka med andra aktörer och grupper har också uppfyllts. 10
11 Lättlästa böcker Centrum för lättläst ska tillgodose en bred utgivning av lättlästa böcker i fråga om svårighetsnivåer och genrer samt att årligen ge ut minst en titel inom utgivningen av Alla Tiders Klassiker. Inriktning Under året har vi breddat utgivningen i fråga om svårighetsnivåer och genrer och tagit fram böcker på den mest lättlästa språknivå samt ökat försäljningen. Vi har även satsat på unga läsare i skolan. Ytterligare satsningar har varit att ge ut fler noveller, Strindbergsjubileet samt att ge ut ljudböcker i större omfattning än tidigare och förbereda inför utgivningen i form av epub (electronic publication, en fri och öppen standard för e-böcker). Produktion LL-förlaget strävar efter en varierad utgivning inom olika genrer; bl.a. romaner, deckare, barnböcker, science fiction, politik, faktaböcker. LL-böckerna har framför allt haft en vuxen publik, men under de senaste åren har ett ökande antal böcker givits ut för barn och ungdomar. Under de senaste åren har produktioner för unga läsare i skolan varit en angelägen satsning. Totalt sett har utgivningen ökat något i antal titlar sedan föregående år. Förlaget har producerat 26 titlar (inkl. nya utgåvor) med böcker på alla tre nivåer, i skilda genrer och i syfte att nå en bred läsekrets. Inom ramen för skolsatsningen har vi tagit fram fem skönlitterära titlar och fyra faktaböcker. Titlar på den lättaste nivån har också prioriterats. Förlaget strävar efter en hög kvalitativ nivå på böckerna. Under 2012 blev två LL-titlar utnämnda till utmärkelsen Svensk Bokkonst. Titeln Vi dricker te och lär oss e Livstyckets kvinnor gör en läsebok (som producerats med stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten) och i samarbete med Livstycket, kunskaps- och designcenter i Tensta. En grupp kvinnor har kombinerat konstnärlig verksamhet med teoretisk undervisning och lärt sig alfabetet, att läsa och skriva, med hjälp av Witting-metoden. Boken är ett resultat av arbetsprocessen och resan till ett eget språk. Projektet blev mycket uppmärksammat i media. Även titeln Förvandlingen av Franz Kafka, återberättad av Malin Lindroth och illustrerad och formgiven av Jens Andersson fick utmärkelsen Svensk Bokkonst Motiveringen lyder: "Cool bok ( ). Kongenialt formgiven med utmärkt typografi, fina illustrationer, bra materialval och bra tryck. Ett gediget arbete som är synnerligen lättläst." Debutanten Jesper Bohm och hans bok Du borde vara här Min brors självmord nominerades till Slangbellan, Författarförbundets sektion BUS pris för debutanter. Ungdomsboken Försöksdjuret fick en andra plats i SR:s Barnens Romanpris och vilket gav en hel del exponering i media. Vi har arbetat mer integrerat med vår marknadsavdelning för att på så vis få en mer effektiv marknadsföring, stärka förlagets varumärke samt öka försäljningen. Tabell: Antalet utgivna titlar Genrer Fakta (varav ungdom inom parentes) 6 (2) 5 (1) 5 (3) 6 (4) Skönlitteratur (varav ungdom inom parentes) 28 (9) 22 (8) 16 (2) 20 (5) Totalt (9) 11
12 Nivåer av lättläst Förlaget ger ut böcker på tre nivåer av lättlästhet. Den allra lättaste nivån vänder sig främst till personer med intellektuellt funktionshinder men också till läsare som är nya i svenska språket. I årets produktion återfinns fyra titlar på den lättaste språknivån, en ökning med ett par titlar jämfört med föregående år. Liksom tidigare hamnar de flesta titlarna på mellannivån och bearbetningar av tidigare utgiven litteratur och några av faktaböckerna på den högsta nivån. Vi vet från utvärderingar att flera böcker på mellannivån också passar bra för läsare med intellektuellt funktionshinder samt för äldre med demenssjukdomar. På den högsta nivån, nivå 3, hamnade förutom bearbetningar av kända romaner även den framgångsrika faktatiteln Titanic Katastrofen. Tabell: Antalet titlar på olika svårighetsnivåer Nivå Nivå Nivå Nivå Totalt Lättläst i skolan Totalt har fem skönlitterära titlar producerats direkt för barn och ungdomar. Där återfinns såväl berättelser om relationer mellan killar och tjejer som mellan ungdomar och föräldrar som t.ex. böckerna Väx upp Allvar i Alperna och Messet från Simona. Överlevaren Isaq handlar om en ensamkommande tonåring och hans resa fram till Sverige. Även om många titlar inte presenteras specifikt som böcker för unga läsare används de i hög grad i skolan. Det gäller många av klassikerna, spänningsböckerna och böckerna i En Lätt Pocket-serien. Faktaböckerna Titanic Katastrofen och biografin över Strindberg är exempel på titlar som använts i skolorna. Även klassiker som Fröken Julie (ny utgåva) och Röda rummet, samt den bearbetade Jag är Zlatan är populära titlar i skolan. Bearbetningar De titlar som är bearbetningar av redan utgivna böcker har uppgått till åtta stycken (inkl. tilltryck). Förlagets ambition är att presentera såväl kända klassiker som aktuella och omtalade titlar och bästsäljare. Exempel på de förra är Stolthet och fördom och Odyssén (nya utgåvor) samt Röda rummet, som togs fram till 100-årsjubileet av August Strindbergs död. Aktuella bästsäljare är deckaren Det fördolda av Hjort & Rosenfeldt samt biografin Jag är Zlatan av Lagercrantz/Ibrahimovic som slog rekord i försäljning, exemplar såldes slut på mindre än tre månader. Pocket och mjuk bindning För att få fler köpare och få t.ex. skolor att köpa fler exemplar av en titel har förlaget medvetet fortsatt att satsa på pocketutgivning och mjuk bindning. Tio titlar är utgivna som pocket och storpocket. Sju titlar är producerade med mjuka pärmar för att hålla kostnader nere. Inläsningar Den satsning som startade år 2008 på att ladda ner förlagets mp3 till cd och sälja som bok plus cd (ljudbok) visade sig vara mycket efterfrågad av folk- och skolbibliotek. Numera finns 12
13 ett 70-tal titlar i sortimentet och försäljningen sker både via Bibliotekstjänst och förlagets bokhandel. Sedan januari 2012 läses nästan alla nyproducerade titlar in och det producerades 24 inläsningar som paket med bok eller som mp3-filer. Alla Tiders Klassiker Välkända klassiker är sedan lång tid ett givet inslag i utgivningen av lättlästa böcker. Vi har i uppdrag att ge ut minst en titel om året ur serien Alla Tiders Klassiker. Av seriens titlar finns totalt nitton utgivna i lättläst version, varav två ingår i den nya serien av Alla Tiders Klassiker. Under 2012 gjordes nya utgåvor av tre titlar: Stolthet och fördom, Odysséen och Fröken Julie. En del av titlarna i den nya serien har dock inte bedömts möjliga att bearbeta till en lättläst version. Istället har vi gett ut andra titlar av författare som finns representerade i Alla Tiders Klassiker och som bedömts mer tillgängliga för en lättläst bearbetning. En förutsättning för bearbetning till en lättläst utgåva är att berättelsen i fråga bedöms lämplig för en bearbetning och att en intresserad skribent är villig att åta sig arbetet samt att nödvändiga tillstånd kan inhämtas från eventuella rättighetshavare. Priser och upplagor Ambitionen är att ha en bra spridning med både billiga böcker och mer påkostade och rikt illustrerade böcker. Förlaget har medvetet under det senaste åren hållit en låg prisprofil och producerat fler böcker i pocket för att öka böckernas tillänglighet. De billigaste böckerna är små pocket för 40 kr och de dyraste är de tunga faktaböckerna som kostar 230 kronor. Däremellan ligger skönlitteratur och ungdomsböcker på 190 kr, storpocket på 130 kr och pocket på antigen 65 kr eller 85 kr. I genomsnitt trycks upplagor i cirka exemplar. Återberättade klassiker och deckare trycks ofta i eller exemplar, ungdomsböckerna i mellan och 2 500, och de nischade böckerna till personer med intellektuell funktionsnedsättning i exemplar. Intäkter De egna intäkterna uppgick till drygt 5,2 miljoner kronor. Inklusive fakturerade portoavgifter blev förlagets intäkter drygt 5,5 miljoner kronor. Det är en kraftig förbättring jämfört med föregående år. Försäljningen i volym, alltså antalet sålda exemplar, har de senaste två åren legat runt exemplar. Böcker säljs i allt större utsträckning via återförsäljare och då till det lägre s.k. F-priset (Förlagsnettopris) istället för direkt från oss till K-pris (Konsumentpris). Två tredjedelar av bokförsäljningen sker numera via återförsäljare. LL-förlagets intäkter åren (kr) LL-förlagets intäkter
14 Bokförsäljningen i volym sett över åren Antal sålda exemplar. LL-förlagets försäljning Antal böcker Kunder De stora kundgrupperna finns inom skolan, biblioteken och bokhandeln. Det finns ett stort intresse från skolan och annan undervisning. Många lärare efterfrågar lättlästa böcker. Det gäller lärare i grundskolan och särskolan, lärare som arbetar inom vissa program på gymnasieskolan, lärare inom SFI-undervisning, på folkhögskolor, Komvux med flera. För att nå utanför denna krets av förmedlare och nå nya målgrupper behövs en allmän satsning på lättläst som företeelse. Försäljningen till F-pris ökar stadigt och nätbokhandlarna blir allt mer betydande. År 2002 utgjorde F-prisförsäljningen 44 procent, 2007 var den 53 procent och 2012 är den 67 procent. Det är en dramatisk ökning. Enbart nätbokhandlarna står för ca 28 procent av inköpen. Bokförsäljningen i kronor. Fördelning mellan LL-förlagets kundgrupper Btj Bokhandel Läromedia Webb-bok K-pris Det är svårt att i denna statistik se direkta effekter av skolsatsningen i försäljningen. Vi ser att ungdomsböcker säljer allt bättre och även andra böcker som vi vet används i skolan. Med all sannolikhet har skolan blivit en allt större kund, men de köper i mindre utsträckning direkt från oss. Det är också svårt att ange en siffra på andelen privatpersoner som köper LL-böcker. En del privatpersoner gör sina inköp från vår postorderbokhandel, en del handlar sannolikt också i 14
15 vanliga bokhandeln eller via bokhandlare på nätet. Även de som finns i särskilt boende inom omsorgen är att betrakta som privatkunder. Försäljning I tabellerna som följer redovisas statistik över vår bokförsäljning, dels de mest sålda böckerna totalt och dels försäljningen för olika genrer. LL-böcker är inga färskvaror, en hel del böcker säljer bra över en längre tid. Backlistförsäljningen står för mer än hälften av ett års intäkter. De fem mest sålda LL-böckerna totalt Ondskan Mannen på stranden Fotografens död Anne Franks dagbok Ormblomman Listan över de bäst säljande böckerna toppas av Jan Guillous Ondskan i LL-version med nära sålda exemplar. Därefter kommer Fotografens död av Henning Mankells i lättpocket som har sålt över sålda exemplar samt ytterligare en lättpocket av Mankell. Klassikern Anne Franks dagbok är också en storsäljare. Man kan konstatera att det är skönlitterära böcker och framför allt bearbetningar av kända verk som totalt sett säljer bäst. De bäst säljande böckerna har alla givit ett nettoöverskott. De fem mest sålda LL-böckerna 2012 Jag är Zlatan Hundraåringen som klev Titanic Katastrofen Ondskan Döden och kärleken i Kumla En sammanställning över de sju böcker som såldes bäst under år 2012 toppas av en ny bearbetning, Lagercrantz/Ibrahimovics Jag är Zlatan som närmar sig exemplar och sålde slut på första upplagan inom tre månader. Den är tätt följd av förra årets LL-succé Jonassons Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, som sålde i nästan exemplar. Faktaboken Titanic Katastrofen, direkt skriven för LL-förlaget, kommer på en tredje plats med nära sålda exemplar. Den är nu slut i lager. De fem mest sålda ungdomsböckerna totalt Draksvärdet Bögslungan Döden i pizzan Klotter & kärlek Det mystiska skeppet De typiska ungdomsböcker som säljer bäst är spännande fantasyberättelser, böcker om kärlek samt gestaltningar av ungdomars vardag och drömmar. De bäst säljande böckerna har sålts i mellan och exemplar. Ämnena för de fem bäst säljande faktaböckerna är skiftande, från historia till samtidsskildringar. Det är samma titlar som legat i topp de senaste åren. 15
16 De fem mest sålda faktaböcker totalt Jag, Gustav Vasa A jag överlevde Auschwitz Jag bröt med nazismen Festa och Fira Nordiska gudar Bland de böcker som säljs bäst finns både billiga pocketböcker och illustrerade böcker med hårda pärmar till högre pris. T.ex. säljer ungdomsböckerna bra till ett pris runt kronor. Även faktaböcker med ett pris runt 230 kronor ligger på årets bästsäljarlista. Många titlar kan nå ut till en relativt bred publik, och har möjlighet att betala sina egna produktionskostnader. Andra titlar är mer inriktade på en klart avgränsad målgrupp, exempelvis personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Denna typ av böcker har inte samma chans att nå en god försäljning. Under ett år säljs kanske ett par hundra. Någon enstaka titel kan över en period av flera år nå över 2 000, medan andra inte säljer mer än 500 exemplar. För den avsedda gruppen kan dock dessa böcker vara mycket angelägna. Titlarna nedan är nivå 1-böcker, dvs. berättelser utformade särskilt med tanke på personer med intellektuella funktionsnedsättningar. De böcker som ligger i topp gavs ut för flera år sedan och har alltså sålts under lång tid. De fem mest sålda böckerna på nivå 1 bl.a. för personer med intellektuell funktionsnedsättning Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Olsson Bilder hemifrån Bildberättelse Andersson Patriks kokbok Kokbok Killader Rätt sätt Fakta Dahlgren Idolerna Bildberättelse Lumholdt Ambulansnatt Fakta Samverkan Ett samarbete har inletts med Stockholm läser, ett projekt initierat av LL-författaren Helena Sigander, och som i dag ägs av Författarcentrum Öst och Stockholms stadsbibliotek. LLförlaget ingår numera i Stockholm läser-juryn med möjlighet att påverka vilken bok som stockholmarna ska läsa, 2013 blir det Lena Anderssons Var det bra så? Förlagschefen har varit på studiebesök till London och träffade förlag och förläggare från fyra förlag. Resan anordnades av Förlagsklubben och gav god inblick i den brittiska förlagsvärlden utifrån olika perspektiv och arbetssätt. Under 2012 besökte förlagschefen även barnboksmässan i Bologna. Syftet var att bevaka trender inom ungdomslitteraturen och få kontakt med förlag som ger ut lättläst litteratur i andra länder. Storbritannien är det land som ger ut mest lättläst litteratur efter Sverige (endast ungdomslitteratur). Kommentar till resultat Utgivningen har haft variation och bredd, både i fråga om genrer och svårighetsnivåer. Försäljningen har ökat. Förlaget har ökat antalet titlar på den lättaste språknivån. Inom ramen för satsningen Lättläst i skolan har både fack- och skönlitterära böcker producerats. Nya utgåvor av tre titlar inom Alla Tiders Klassiker har getts ut. Utvecklingsarbete med nya medier har bedrivits, fokus har legat på den kommande digitaliseringen i form av epub. 16
17 Marknadsföring och läsombud Centrum för lättläst ska ha en god information om och marknadsföring av verksamheten till olika grupper som har nytta av lättlästutgivningen, inom bl.a. omsorgen och skolan, samt sträva efter en väl utvecklad verksamhet med läsombud. Marknadsföring och försäljning För att en demokrati ska fungera måste alla medborgare kunna vara delaktiga. Därför arbetar Centrum för lättläst med att göra nyheter/information/litteratur tillgängliga för alla. Arbetet inom avdelningen för marknadsföring och kommunikation (MoK) ska resultera i försäljning och användning av Centrum för lättlästs produkter och tjänster. Detta sker i två steg: 1. Bygga upp intresse för lättläst material anpassat till varje kundgrupp. 2. Erbjuda produkter, tjänster och annat tillgängligt material som tillgodoser de olika målgruppernas behov. Målgrupper - förmedlare Målgrupp och användare av lättläst material är i de flesta fall inte desamma. De som har behov av lättlästa produkter har ingen förmåga och ofta inget intresse av att leta upp dem. Därför vänder vi oss i vår kommunikation av 8 Sidor och LL-förlagets produkter till olika typer av förmedlare, som har möjlighet att nå fram till användarna. Förmedlarna blir alltså målgrupper för marknadsföringen. Lättläst-tjänsten vänder sig i sin marknadsföring till myndigheter och organisationer i första hand. I vårt arbete med PR (Public Relations) är målgrupperna även politiker och politiska tjänstemän. De målgrupper vi arbetar med för marknadsföringen av böcker och tidning är främst: Skola/utbildning (inkluderar förutom grundskolan även Komvux, folkhögskolor, studieförbund, gymnasieskola, SFI med flera). Bibliotek (folk- och skolbibliotek) Omsorg (intellektuella funktionshinder och äldre med demens) Under 2012 har vi i högre utsträckning börjat vända oss till föräldrar och anhöriga. Användare och läsare 25 procent av den vuxna befolkningen har inte den läsförmåga som man förväntas ha när man går ut årskurs nio i skolan. Det innebär att många har problem med att läsa en vanlig dagstidning med god behållning. PISA-undersökningen 2012 visar att svenska elever halkat efter ytterligare när det gäller läsförståelse. Vi vet att delar av dessa grupper, såväl vuxna som ungdomar, har behov av lättlästa texter. Användarna är i princip alla som av någon anledning behöver eller vill ha lättlästa produkter. Vi vänder oss till både ungdomar och vuxna med våra produkter och tjänster. Våra främsta användargrupper är: Personer med utvecklingsstörning är och förblir en viktig grupp för oss. Den mest effektiva marknadsföringen till dessa läsare sker via Läsombudsverksamheten. Äldre med demens har ofta nytta och glädje av lättlästa böcker och tidningar. Arbetet för att nå äldre har knutits ihop inom Läsombudsverksamheten och är nu en del av den löpande verksamheten riktad till omsorgen. Projektet Läskraft! som pågått under tre år har bidragit till att vi nått fram bättre till gruppen. 17
18 Personer med invandrarbakgrund som befinner sig i utbildning når vi främst via lärarna. Vi samarbetar med grund- och gymnasieskolan, Komvux, SFI med flera utbildningsformer samt biblioteken för att nå invandrare. Många dyslektiker har nytta av vårt material. Vi deltar i konferenser, utställningar med mera för att på detta sätt sprida kännedom om våra produkter. Skola och bibliotek är även här viktiga samarbetspartners. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, t ex ADHD och autism. Så länge dessa personer finns i utbildning når vi dem. De som lämnat skolan når vi främst via biblioteken samt via anhöriga och deras organisationer. En stor grupp läsovana personer är de som av olika orsaker inte skaffat sig läsvanor eller tränat upp sin läsförmåga. Vi når fram till många av dessa via olika typer av utbildningsverksamhet. För vuxna vi inte når den vägen behövs en bred information och kontakter via till exempel fackförbund och studieförbund. Samarbete med biblioteken är även här mycket viktigt. Kunder och målgrupper Vi har arbetat kundinriktat med våra aktiviteter under Vi utgår från behoven hos de olika målgrupperna och anpassar kommunikation och produktutveckling efter dessa. Vi arbetar med målgruppsanpassade boktidningar, nyhetsbrev, mailutskick, personliga besök, träffar etc. Vi har utvecklat kringprodukter och tjänster som anpassade webbplatser, handledningar inom skola/utbildning och omsorg och marknadsfört dem på nya sätt, t.ex. via lektion.se, en mycket välbesökt sajt som vänder sig till lärare. Vi har även utvecklat arbetet med vårt kundregister, där vi under året fått stycken nya medlemmar. Målgrupperna skola, bibliotek och omsorg har vi kommunicerat med både via hela gruppen men också via undermålgrupper som särskola, SFI, skolbibliotekarier och Komvux. I slutet av 2012 började Centrum för lättläst erbjuda en utökad kundservicefunktion på webbplatsen, LL svarar. Den gör oss mer tillgängliga för målgrupperna och ger oss möjlighet att nå fram bättre med allt material. Det knyter tydligare ihop avdelningarna och det blir lättare för kunderna att förstå att det är en och samma organisation som de vänder sig till. Ny varumärkesstrategi Under 2011 tog vi fram en ny varumärkesstrategi och under höst 2011 och 2012 har vi lanserat den och löpande tagit fram nytt material. Den uppdaterade profilen innebär inte bara ny logotyp utan även nytt bild- och formspråk, tonläge, färger. Operativt har året inneburit framtagning av mycket nytt material som mässmaterial och informationsmaterial. Huvudsyftet med förändringen har varit att tydliggöra samspelet mellan de olika delarna och helheten. Marknadsföring av böcker och tidning Fokus under 2012 har varit att nå fram bättre med vår bokutgivning. Vi kan se att köpbeteendet ändrats radikalt hos bibliotek och skola, där man ökat sina inköp avsevärt hos nätbokhandeln istället för att köpa direkt från vår egen bokhandel. Vi säljer nu 2/3 av våra böcker till F-pris. För att kompensera värdeminskningen har vi arbetat för att sälja större volymer. Det gör vi genom att försöka nå fler och nya kunder samt att sälja mer till redan etablerade kunder. Det blir också allt vanligare att kommuner genom avtal binder upp sig att 18
19 köpa allt från t.ex. Adlibris eller Läromedia, vilket gör att vi har svårt att öka andelen försäljning till K-pris. De nya förutsättningarna på marknaden med både fler aktörer och mindre marginaler, har bidragit till att LL-förlaget förnyat sitt sätt att arbeta på många sätt. Under 2012 har vi lanserat nyheter mer kontinuerligt under året. Boktidningen har utkommit tre gånger per år istället för två. Därutöver har vi börjat skicka nyhetsbrev direkt från LL-förlaget till kundregistret, utöver våra olika nyhetsbrev till bibliotek, skola/utbildningsverksamheter och omsorg. De viktigaste titlarna har fått särskilda åtgärder. Vi har marknadsfört mp3 och bok+ljudbok mer, bland annat via BTJ-häftet, informationsmaterial och annonsering. Bok+ljudbok har blivit mycket populärt hos biblioteken, främst hos läsare med invandrarbakgrund. Biblioteken har erbjudits att abonnera löpande på årets hela utgivning från LL-förlaget. Vad gäller försäljning av prenumerationer på den tryckta tidningen så har den till stor del vänt sig till redan etablerade målgrupper, främst inom skolan. Direktreklam har liksom tidigare år gått till årskurserna 2 samt 4-6, skolbibliotek, vuxenutbildningen i olika former, speciallärare i svenska och lärare i svenska som andraspråk. Även skolledare har bearbetats. Vi har också använt befintliga prenumeranter för att värva nya. Genomgående har utfallet varit något sämre än föregående år. Bearbetningen inom bibliotek och omsorg har fortsatt. Vi har arbetat för att varje bibliotek och daglig verksamhet ska ha minst en prenumeration på 8 Sidor. Under året har vi följt upp tidigare prenumeranter över telefon, vilket gav ett bra resultat. Likaså har vi inlett bearbetning av privatpersoner, främst genom samarbeten med olika brukarorganisationer. Bibliotek och skola/utbildning Under 2012 har vi fortsatt vår bibliotekssatsning i form av konferenser, biblioteksbesök, samarbeten, frukostmöten och nyhetsbrev riktade till bibliotek. Förslaget till ny bibliotekslag som var på remiss under 2012 har satt större fokus på tillgänglighet och på lättläst material på biblioteken. Vi har delat ut priset till Bästa lättlästa bibliotek för fjärde gången, detta år till Mjölby bibliotek, med fortsatt mycket gott resultat i form av publicitet. Under Bok & Bibliotek 2012 ordnade vi flera mycket välbesökta seminarier, bland annat där vi lyfte Zlatan-boken med hjälp av författaren David Lagerkrantz. Vi har deltagit aktivt i utvecklingsarbetet av Stadsbiblioteket i Stockholm där vi bidragit till deras nya lättlästa avdelning och samarbetat kring flera aktiviteter, t.ex. projektet Unga skriver lättläst för unga. Bibliotekshandboken för lättläst som vi lanserade under 2010 har uppdaterats och tryckts om. I slutet av 2012 tog vi fram ett paket med lättläst-skyltar för folkbibliotek som ska skickas ut i början av Inom skola/utbildning har skolbiblioteken och vuxenundervisningen varit i fokus under Skolan och nya skollagen som trädde i kraft i juli 2011 har fortsatt varit en betydande del i vårt arbete under året. Vi har deltagit på konferenser riktade till skolbibliotek, varit aktiva på NSGs möten (Nationella Skolbiblioteksgruppen) där vi är medlemmar, bearbetat SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) och utvecklat vår skolwebb och skolbibliotekssida. Skolbibliotek har fått en egen avdelning på Lärarrummet för lättläst på webben. Den rapport vi tog fram 2011 i samarbete med Lärarförbundet, för att undersöka hur väl skolbiblioteken fungerar och tillgodoser elever med lässvårigheter, har haft genomslag även under första halvan av
20 Vi har träffat personal inom vuxenundervisningen och påbörjat kampanjer samt upparbetat nätverket. Vi har inlett ett nytt samarbete med Kriminalvården. Under året har vi även öppnat en egen avdelning för vuxenundervisning på Lärarrummet för lättläst. Samarbeten med olika aktörer inom skol- och biblioteksvärlden, så som TPB (Talboks- och punktskriftsbiblioteket, numera MTM, Myndigheten för tillgängliga medier), Sanoma utbildning (fd. Bonnier), UR, SPSM, Medioteket och NSG har varit fortsatt viktiga. Under 2012 började vi även medverka i Integrera mera-gruppen där folkbibliotek diskuterar hur biblioteken kan öka integrationen. Vi kommunicerar löpande med tidningar som vänder sig till bibliotek och skola eller till föräldrar med barn i skolan, och till dem som handlar om läsning, t.ex. Läs och skriv, Lärarnas tidning, Biblioteksbladet, Aktiva skolföräldrar, Föräldrakraft. Dessa tidningar tipsar ofta om lättlästa böcker och har även gjort en del redaktionellt material. Vi arbetar aktivt med att bygga upp vårt adressregister och kontaktnätet med olika bloggar som drivs av lärare eller bibliotek. Vår aktivitet i sociala medier har varit omfattande. Under 2012 har vi fortsatt samarbeta med lektion.se där vi når drygt lärare som är medlemmar. Webben lattlast.se och 8sidor.se Under 2012 har vi vidareutvecklat vår nya webbplats som lanserades Domändressen hade under året knappt besök av drygt unika besökare och sammantaget cirka sidvisningar. Det innebär att resultat i stort sett är detsamma som Under 2012 integrerades produkten bok+ljudbok med den övriga bokhandeln. Samtidigt kan besökarna numera provlyssna på samtliga bok+ljudbok-titlar. Alla nya titlar i bokhandeln kan även provläsas på Provläs.se. Under året gjordes extra webbsatsningar på bland annat August Strindbergsjubileet, Zlatan-biografin, titeln På spaning med Hedvig, titeln Hitta din väg och på Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg. Under 2012 utökades 8sidor.se med en kulturavdelning. På prenumerantwebben kan alla prenumeranter numera läsa papperstidningen i digital form, liksom återpublicerade artikelserier från året. I slutet av 2011 testade 8 Sidor tjänsten Språkhjälp, ett digitalt språkhjälpmedel för webben. Läsarna får grammatisk, syntaktisk och annan språklig hjälp samt översättningar till 19 språk. Efter en utvärdering fattades beslut om fortsatt abonnemang på tjänsten. Under året startade tidningen även en egen blogg. Under 2012 hade Lättläst-tjänstens startsida drygt besök och Lärarrummets startsida knappt Populäraste lektionssidorna är "Lärarhandledningar till sju klassiker" som hade ca besök och "8 Sidor att läsa och skriva artiklar" med mer än sidvisningar. Bibliotekswebbens startsida hade besök och Läsombud hade ca besök på sin startsida. Under 2012 har även våra sociala medier flyttat in på webbplatsen. I praktiken innebär det att Twitter, Facebook och våra bloggar syns på fasta platser på vår webb. Sociala medier Under 2012 har vi arbetat mycket aktivt med sociala medier. Aktiviteter via sociala medier blir idag allt viktigare för att kommunicera med målgrupper och för att sälja produkter och tjänster. 20
21 Vi har under året arbetat med våra egna bloggar för Centrum för lättläst, LL-förlaget, Läsombud och 8 Sidor. Vi kommunicerar aktivt via våra Facebook-sidor för Centrum för lättläst, LL-förlaget och 8 Sidor. Vi twittrar flitigt och kommunicerar på så sätt främst med biblioteks- och skolvärlden samt med vissa journalister och andra intressenter. Vi skickar även information till såväl bokbloggar som skol- och biblioteksbloggar, där vi fått bra resultat i form av recensioner av böcker och skrivelser om lättläst. Under 2012 har vi också följt upp viktiga bloggar och journalister per telefon och mail. Våren 2012 genomförde Centrum för lättläst en omfattande bloggstafett på temat Språk, makt och demokrati. Vi ville ha en diskussion i ämnet utifrån olika perspektiv. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth inledde stafetten och därefter tog 12 speciellt inbjudna skribenter vid, bland dem Mats Svegfors, Johan Unenge, Patrik Hadenius, Ann-Marie Körling, Niclas Lindberg, Zinat Pirzadeh. Därefter bloggade ytterligare nästan 40 personer på samma tema. Under bloggstafett-veckorna hade sidan för Språk, makt och demokrati över besök. Antalet artiklar i media som handlar om Centrum för lättläst eller de olika verksamheterna har ökat från cirka 170 stycken till 242 under perioden maj till april, jämfört med samma period föregående år. Vi ser att lättläst och tillgänglighet som begrepp också har diskuterats mer flitigt. Mässor och utställningar Under året 2012 har vi deltagit i olika sammanhang på mässor, utställningar och konferenser för ökad kunskap om lättläst och ökad försäljning. Utställningsverksamheten skapar även nya kontakter för samarbeten. En redan etablerad kontakt med Västra Götalands län gav tillfälle att lyfta lättläst och lässvårigheter vid två seminarier kring 1-1 satsningen inom skolan (en dator per elev). Utställningsverksamheten har, för en låg kontaktkostnad per person, bidragit till ökad kontaktyta mot både nya och redan etablerade målgrupper och kunder. Exempelvis kan vi nu kommunicera med dryga medlemmar i Lärarrummet för lättläst på vår webb. Det är kontakter vi till största del byggt upp genom de utställningar och informationstillfällen vi haft mot skola/utbildning. Sammanlagt har vi ställt ut och informerat om lättläst vid 73 tillfällen i varierande sammanhang och omfattning. Vi har deltagit på tre större mässor, Bok & Biblioteksmässan i Göteborg, Bokmässan i Örebro och Skolforum i Stockholm. Andra viktiga mässor riktade mot våra olika målgrupper har bland andra varit Dysleximässan i Jönköping, Attention NPF-forum i Uppsala, Anhörigriksdagen i Varberg, Svenska Demensdagarna i Örebro och LL-bokmässan i Växjö. Dessutom har vi vid flera tillfällen deltagit på olika evenemang som vänder sig till speciella målgrupper, bl.a. har vi hållit en större jubileumskonferens för Läsombud i hela landet. Läsombud Personer med mycket stora lässvårigheter behöver lättlästa texter och personligt stöd för att kunna ta del av nyheter, böcker och samhällsinformation. De behöver stöd för att hitta lättläst material och ofta behöver de någon som läser högt och förklarar texten. För många är läsning en ovan sysselsättning och de behöver därför få hjälp med att bygga upp ett eget intresse för läsning. 21
22 Centrum för lättläst har ett avtal med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) för läsombudsverksamheten. Avtalet gäller främst utbildning av nya läsombud och samarbete runt fortbildningsdagar för läsombud. SV har ett studiematerial för läsombud i boende och daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning och vi själva erbjuder ett material som vänder sig till personal i äldreomsorgen. Centrum för lättläst och Demensförbundet genomförde i maj 2012 en enkät till landets folkbibliotek. Syftet med enkäten var att få ett underlag som hjälper oss att se hur läsning inom äldrevården kan främjas. Enkäten skickades till alla större folkbibliotek i landet. Ombud i läsandets tjänst är ett läsombuds-projekt som Regionbibliotek Stockholm driver med stöd från Kulturrådet. Centrum för lättläst har en representant som medverkar som sakkunnig i styrgruppen för projektet. Läskraft! År 2009 startade projekt Läskraft! som syftar till att inspirera frivilliga och anhöriga att läsa högt för äldre med demens på äldreboenden, på dagverksamheter och för dem som ännu bor kvar hemma. Det är ett samarbete mellan Centrum för lättläst, Demensförbundet, Studieförbundet Vuxenskolan och landets bibliotek. Projektet har fått pengar från Allmänna Arvsfonden. År 2012 fick Läskraft! även pengar från Kulturrådet för fortsatt spridning av projektet i hela landet. Vi fick medel från Kulturrådet via en ansökan från Hattstugan Vård och Utbildning. Kommentar till resultat Målen har i stort uppnåtts. Genom målgruppsanpassad kommunikation når vi effektivt fram till skola, bibliotek och omsorg. I media och andra sammanhang har vi fått större genomslag. Genom webben har vi tydlig och anpassad informationen till de olika målgrupperna. Vår aktiva medverkan i sociala medier har byggt upp intresset för lättläst och vi har blivit den man vänder sig till med frågor om lättläst. 22
Resultatredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416
Resultatredovisning 2013 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Innehåll: Sammanfattning 4 Inledning 7 Nyhetstidningen 8 Sidor 10
Läs merÅrsredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416
Årsredovisning 2010 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Innehåll: 1. Om lättläst 3 2. Förvaltningsberättelse 4 2.1 Centrum för
Läs merResultatredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416
Resultatredovisning 2011 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 INNEHÅLL: 1. Om lättläst 4 2. Mål, återrapportering och uppdrag
Läs merÅrsredovisning 2012 Centrum för lättläst
Årsredovisning 2012 Centrum för lättläst 1 2 Innehåll Förvaltningsberättelse... 4 Ändamål enligt stadgar... 4 Ändamålsuppfyllelse... 4 Väsentliga händelser under året... 5 Väsentliga händelser efter årets
Läs merLättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst
Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst Utredningens uppdrag Regeringen har bett en utredare undersöka vad staten gör för lättläst svenska idag. Utredningen ska hjälpa regeringen att besluta
Läs merKommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012
Kommittédirektiv Översyn av statens insatser för lättläst Dir. 2012:109 Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska se över statens insatser på området lättläst.
Läs merResultatredovisning Centrum för lättläst
Resultatredovisning 2009 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Innehåll Om lättläst 4 Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret
Läs merMTM Tillgängliga medier Talböcker Legimus Forskning Samarbete Frågestund
Helena Nordqvist 1 MTM Tillgängliga medier Talböcker Legimus Forskning Samarbete Frågestund MTM ska vara ett nationellt kunskapscentrum för tillgängliga medier och arbeta för att alla ska ha tillgång till
Läs merMyndigheten för tillgängliga medier
MTM:S INFORMATIONSSERIE Myndigheten för tillgängliga medier Läsning på lika villkor 2 MYNDIGHETEN FÖR TILLGÄNGLIGA MEDIER MTM har ett viktigt uppdrag! Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, ger människor
Läs merRemissvar från Centrum för lättläst
Remissvar från Centrum för lättläst Alla människor ska kunna få läsa böcker, nyheter och information. Det handlar om det viktigaste i samhället: demokrati och delaktighet. Därför är vi på Centrum för lättläst
Läs merOlika sätt att läsa, om Legimus talböcker och lättlästa böcker -
Olika sätt att läsa, om Legimus talböcker och lättlästa böcker - för dig som möter barn och ungdomar som har dyslexi Dysleximässan 2017-10-20 Helena Nordqvist 1 MTM Vårt uppdrag är att ge människor möjlighet
Läs merResultatredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416
Resultatredovisning 2010 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Innehåll: 1. Om lättläst 4 2. Mål, återrapportering och uppdrag
Läs merGe alla möjlighet att läsa Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar
Ge alla möjlighet att läsa Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar 1 MTMI 0017 Broschyr bibliotek.indd 1 2017-01-09 15:30 Jag gjorde det, kom in på drömgymnasiet! För mig hoppar orden runt. Jag kan
Läs merMTM:S INFORMATIONSSERIE. Läsning i omsorgen. För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning
MTM:S INFORMATIONSSERIE Läsning i omsorgen För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning Läsning är en viktig del av vår vardag De flesta av oss läser många gånger varje dag tidningar, böcker, internet,
Läs merLättläst. Lättläst version. Betänkande av Lättlästutredningen. Stockholm 2013 SOU 2013:58
Lättläst Lättläst version Betänkande av Lättlästutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:58 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer
Läs merAktuellt och på gång på MTM Helena Nordqvist
Aktuellt och på gång på MTM 2017-12-01 Helena Nordqvist Aktuellt och på gång Några ord om MTM Framtidsstrategi Enkät till registrerare på skolbibliotek Läromedelsöversyn Läsarpaneler Forskningsöversikt
Läs merLäsombud och högläsare
MTM:S INFORMATIONSSERIE Läsombud och högläsare För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning Läsning är en viktig del av vår vardag De flesta av oss läser många gånger varje dag tidningar, böcker,
Läs merStiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416. Centrum för lättläst. Resultatredovisning
Centrum för lättläst Resultatredovisning 2007 2007 2007 2007 Innehåll: Om lättläst 4 Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret 2007 5 Centrum för lättläst stiftelsens ändamål 8 2007 i korthet 9
Läs merÅrsredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Årsredovisning 2013 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst
Läs mer2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.
BESLUT 2014-01-10 Ärende Yttrande över Lättläst. Betänkande av Lättlästutredningen SOV 201 '3:58 Kulturrådets beslut Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. Handläggningen av ärendet
Läs merAKTIVITETSHANDLEDNING
AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman JEFFREY IGE VÄGEN TILL PARALYMPICS av Martin Nauclér Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel
Läs merRemissvar Lättläst SOU 2013:58
Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Lättläst SOU 2013:58 Tillgången till lättläst information och litteratur är avgörande för att barn, unga och vuxna med afasi, språkstörning och förvärvade
Läs mer2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast
2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,
Läs merTalböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist
Helena Nordqvist 1 Den här timmen Varför talböcker? Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Egen nedladdning Hitta på legimus.se Demokonto Ur
Läs merVi ger alla möjlighet att läsa. Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar
Vi ger alla möjlighet att läsa Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar Jag gjorde det, kom in på drömgymnasiet! För mig hoppar orden runt. Jag kan behöva läsa om sidor tre gånger för att förstå. Med
Läs merPlan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun
1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska
Läs merMTM ger ut MTM anpassar
Tillgänglig läsning Läsa på olika sätt - med ögon, fingrar och öron MTM ger ut Lättlästa böcker och nyheter MTM anpassar Punktskriftsböcker och taktila bilderböcker Talböcker och taldagstidningar Välkommen
Läs merVälkommen till talböckernas värld!
Välkommen till talböckernas värld! http://www.legimus.se/barn/film Talboken - en inläsning med stöd av lagen Upphovsrättslagen, 17, möjliggör ljudupptagning av en tryckt bok. Men, det är endast personer
Läs merResultatredovisning 2008 Centrum för lättläst
Resultatredovisning 2008 Centrum för lättläst Innehåll Centrum för lättläst 1 Resultatredovisning 1 Om lättläst 4 Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret 2008 5 Centrum för lättläst stiftelsens
Läs merAKTIVITETSHANDLEDNING
AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman GRANNEN av Johan Werkmäster Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel omsorgen eller i Svenska
Läs merBetänkandet SOU 2013:58, Lättläst INLEDNING. D nr YTTRANDE Kulturdepartementet Stockholm
D nr 2014-001 YTTRANDE 2014-01-08 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2013:58, Lättläst INLEDNING I kommittédirektivet framgår att syftet med översynen av insatser inom lättläst-området
Läs merTillgängliga medier och läsfrämjande inom omsorgen! David Södergren Medin och Åsa Wallström
Tillgängliga medier och läsfrämjande inom omsorgen! MTM:s uppdrag Arbeta för att alla ska ha tillgång till litteratur och samhällsinformation utifrån vars och ens förutsättningar oavsett läsförmåga eller
Läs merKultur- och fritidskontoret Mediepolicy
Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Biblioteken i Södertälje Telefon (direkt): 08-523 02080 E-post: stadsbiblioteket@sodertalje.se 2 (6) Innehållsförteckning Mediepolicy... 3 Bibliotekens uppdrag och
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter Bibliotek Tillgängliga medier Upplevelser MTM 6% har en läsnedsättning 13% behöver mycket enkla texter 40% når inte upp till epitetet god läsare 2017-03-28 6 MTM 2% 2017-03-28 7 MTM
Läs merCentrum för lättläst. Årsredovisning. Centrum för lättläst
Centrum för lättläst Årsredovisning 2005 Centrum för lättläst Form: Tom Weegar Innehåll: Årsredovisning 1 Om lättläst 4 Centrum för lättläst 5 2005 i korthet 6 Effekter av verksamheten 9 Inför framtiden
Läs merÖstra skolområdets skolbiblioteksplan
Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör
Läs merBiblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS
Biblioteksplan för Laxå kommun 2017-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-14, 84 Dnr KS 2017-103 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Styrdokument 2 1.2 Bibliotekets uppdrag. 2 2 Folkbibliotek 3
Läs merVidgade vyer och nya uppdrag Nya MTM
Vidgade vyer och nya uppdrag Nya MTM Roland Esaiasson Bemötande och tillgänglighet att möta personer med behov av tillgängliga medier! SDK-konferensen 2015, Norra latin 2015-11-18 Ett samhälle där alla
Läs merTalböcker på biblioteket. Helena Nordqvist
Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist 1 Det här passet Talboken och bibliotekens roll Kom igång med talböcker Våra konton Att läsa talböcker Frågestund 2 Talboken - en inläst version av en utgiven
Läs merTaltidning till fler. Att nå ut med taltidningar och tillgängliga medier i omsorgen
Taltidning till fler Att nå ut med taltidningar och tillgängliga medier i omsorgen Studiedagen Läsfrämjande i omsorgerna för allas delaktighet 26 oktober 2017 Projektets syfte 1. Öka kunskapen om tillgängliga
Läs merEQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport
Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.
Läs merYTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se
YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell
Läs merBilaga till Protokoll MTM:s brukarråd
Datum Vår ref 2016-01-13 Pia Hasselrot Bilaga till Protokoll MTM:s brukarråd Afasiförbundet Afasi Hjärnskador varierande funktion. Svårt att tala, förstå, oftast läsa och skriva. En del har svårt med siffror
Läs merEnkät 2; Om din läsning (12-15 år)
Modul: Stimulera läsintresse Del 1: Att stimulera elevers läsintresse ett samverkansuppdrag Enkät 2; Om din läsning (12-15 år) 1. Vem är du? Hur gammal är du? På vilka språk läser du? 2. Hur mycket tycker
Läs merRätt till litteratur och information LL allt viktigare för många. Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV
Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV Vad är LL? Standardspråk Standardspråk är den språkform som är gemensam för olika ålders- och yrkesgrupper,
Läs merAlla ska ha möjlighet att läsa. Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar
Alla ska ha möjlighet att läsa Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar 1 Alla ska ha möjlighet att läsa Har du eller någon du känner svårt att läsa? Då finns det andra sätt att läsa som kan passa dig
Läs merBetänkandet SOU 2013:58 Lättläst
Kompletterande YTTRANDE 2014-01-10 Dnr 02/2014 (ref. dnr 10/2013) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2013:58 Lättläst (dnr Ku2013/1755/KO) Centrum för lättläst har tidigare (2013-11-18)
Läs merAtt nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27
Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs
Läs merArbetsplan för skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola 2018
Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola 2018 Skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola verkar enligt Läroplan för grundskolan. Genom litteraturläsningen och de gemensamma
Läs merLåt Allas bli din lugna stund i vardagen
Låt Allas bli din lugna stund i vardagen Allas är kreativ, färgstark och mångsidig! Tidningen bjuder på inspirerande recept, intressant läsning, hälsa och roligt mode men också skön avkoppling mitt i veckan.
Läs merEn lathund om att. Sverige
En lathund om att publicera i Sverige 1 Selinoë 2 Allmänna råd om textformatering!... 2 Mindre förlag!... 3 Självpublicering!... 4 Bokservice!... 6 Bokutgivningsföretag!... 7 Om e-böcker!... 8 Tryckta
Läs merBiblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01
Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets
Läs merVälkommen till talböckernas värld!
Välkommen till talböckernas värld! http://www.legimus.se/barn/film Talboken - en inläsning med stöd av lagen Upphovsrättslagen, paragraf 17 möjliggör ljudupptagning av en tryckt bok. Men, det är endast
Läs merSÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund
SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund Stadsbiblioteket S:t Petri Kyrkogata 6 221 00 Lund tel. 046-35 59 90 folkbiblioteken@lund.se ÖPPET: sept - april mån - to 10-20 fre 10-19 lör 10-16 sön 13-17 maj
Läs merUngas internetvanor och intressen 2015
Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor
Läs merTillgängliga medier i skolan
MTM:S INFORMATIONSSERIE Tillgängliga medier i skolan För dig som är lärare, skolbibliotekarie eller skolledare Introduktion Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, har i uppdrag att se till att alla,
Läs merBibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek
Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer
Läs merTalböcker på biblioteket. Helena Nordqvist
Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist 1 Det här passet Talboken och bibliotekens roll Kom igång med talböcker Våra konton Att läsa talböcker MTM:s rekommendationer Frågestund 2 Talboken - en inläst
Läs merProjektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland
Projektplan med kommunikationsplan för Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektägare Genomförs i Projektets syfte Region Värmland/Kulturcentrum, Biblioteksutveckling i
Läs merForum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar
Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar Vilken hjälp från skolan kan mitt barn få? Vart vänder jag mig för att få en utredning? Hur kan jag få hjälpmedel? Forum funktionshinder
Läs merMedieplan Cirkulationsbiblioteket
Medieplan Cirkulationsbiblioteket stockholm.se 3 (8) Bakgrund Under många år har Cirkulationsbiblioteket varit en viktig resurs för Stockholms stads skolor. Användarundersökningar, både formella och spontana,
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2021 Dnr: KS.2017.0214 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-31, 80 (ersätter Biblioteksplan för Finspångs kommun KF 189, Dnr 2005.0206) Inledning Alla ska kunna ta del av litteratur,
Läs merTorsten Bengtsson Läsambassadör i Jönköpings län
Torsten Bengtsson Läsambassadör i Jönköpings län En rapport om projektet Läsambassadör i Jönköpings län 2013-2016. 0 1 Bakgrund Idén om en regional läsambassadör kom upp under ett Dialogsamtal om den regionala
Läs merHitta till talböckerna
MTM:S INFORMATIONSSERIE Hitta till talböckerna Om barn med läsnedsättning för föräldrar och lärare Läsa på samma villkor En läsnedsättning kan ha många orsaker. Vanligast är läs- och skrivsvårigheter inklusive
Läs merLättläst (SOU 2013:58) Remiss från Kulturdepartementet
PM 2013:13 RVIII (Dnr 001-1537/2013) Lättläst (SOU 2013:58) Remiss från Kulturdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen Lättläst (SOU 2013:58)
Läs merEnkät 2: Om din läsning (12 15 år)
Modul: Stimulera elevers läsintresse Del 1: Stimulera läsintresse en introduktion Enkät 2: Om din läsning (12 15 år) 1. Vem är du? Hur gammal är du? På vilka språk läser du? 2. Hur mycket tycker du om
Läs merOlika barn, olika sätt att läsa. Helena Nordqvist
Olika barn, olika sätt att läsa Helena Nordqvist Det här ska jag berätta om MTM Talboken Bibliotekens roll Våra konton Att läsa talböcker Legimus Egen nedladdning Ur elevens perspektiv Samarbete Frågestund
Läs merHitta till talböckerna
MTM:S INFORMATIONSSERIE Hitta till talböckerna Om barn och talböcker för föräldrar och lärare Läsa på samma villkor Har du ett barn i din närhet som längtar efter att läsa samma böcker som sina kamrater,
Läs merBiblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun
Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,
Läs merTillgängliga medier i allmänhet och tal1dningar i synnerhet
160204 Tillgängliga medier i allmänhet och tal1dningar i synnerhet Samarbete mellan Myndigheten för?llgängliga medier och Region Värmland 20151209 Intro MTM ger personer?llgång?ll de medier de behöver
Läs merIngenjörsamfundet byter chef
Ingenjörsamfundet byter chef Publicerad: 2013-04-10 11:34 Ingenjörsamfundet som står inför stora förändringar har rekryterat en ny verksamhetschef. Det är Stefan Johansson som har lång erfarenhet från
Läs merUnder hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.
Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands
Läs merSTRATEGIDOKUMENT. Barn- och ungdomsstrategi för MTM 2015-2017
STRATEGIDOKUMENT Barn- och ungdomsstrategi för MTM 2015-2017 Barn- och Ungdomsstrategi för MTM 2015-2017 1.1 Inledning Denna strategi anger inriktningen för hur ett barn- och ungdomsperspektiv ska integreras
Läs merÅrsredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416
Årsredovisning 2009 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst
Läs merVäck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa
Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa www.inlasningstjanst.se Telefon: 08-556 115 50 3 Kunskap för alla Idag finns 126 000 elever i grund- och gymnasieskolan i Sverige som har svårt att ta
Läs merPolicy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek
Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek Publicerad: 2017-10-17 Beslutsfattare: Torun Sundström Handläggare: Torun Sundström, avdelningen för vetenskaplig informationsförsörjning
Läs merMTM:s arbete med taltidningar Ida Löfman och Tobias Willstedt
MTM:s arbete med taltidningar MTM:s uppdrag Producera Distribuera Användarstöd Vad är en taltidning? Oavkortad version av papperstidningen Fler än 120 dagstidningar finns som taltidning Talsyntes Vem får
Läs merRemissvar Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)
Datum Vår ref 2018-10-31 MTM2018/483 Er ref Ku2018/01470/KO Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57) Myndigheten
Läs merBiblioteksplan för Lerums kommun
2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7
Läs mer2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun
2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
Läs merUtredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby
Tjänsteutlåtande Utredare 2015-10-27 Hanna Björklund 08-590 970 77 Dnr: hanna.bjorklund@upplandsvasby.se KFN/2015:50 31442 Kultur- och fritidsnämnden Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby
Läs merStrategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016
Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016 En strategisk plan med inriktning på att utöka användarnas tillgång till och användning av TPB:s taktila produkter och tjänster Innehåll 1. Uppdrag och
Läs merVerksamhetsplan 2018 på lättläst. Verksamhetsplanen beskriver vad Riks-FUB ska göra under 2018
Verksamhetsplan 2018 på lättläst Verksamhetsplanen beskriver vad Riks-FUB ska göra under 2018 Sidan En förening och en styrelse - sida vid sida 3 FUB ska påverka samhället 8 Valet 2018 11 Att sprida kunskap
Läs merBiblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018
Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en
Läs merTill dig som är intresserad, Djursholms Bokhandel är till salu!
Till dig som är intresserad, Djursholms Bokhandel är till salu! För tio år sedan köpte vi, och totalrenoverade, Djursholms bokhandel. Vår tanke var då att kunden skulle komma hem till oss till en miljö
Läs merTALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland
1 2 TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 3 Innehåll Målsättning... 5 Policy... 5 Vad är talböcker och vad är ljudböcker?... 5 Talboksverksamheten på Gotland... 6 Ansvarsfördelning... 6 Från förskola
Läs merRegional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län
Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort
Läs merInriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.
Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på
Läs merDigitalisering och tillgänglighet
Digitalisering och tillgänglighet Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att se hur digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet har
Läs merFolkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008
Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes
Läs merFUNKTIONS- NEDSÄTTNING OCH ARBETE
FORSKNING I KORTHET #10 INTELLEKTUELL FUNKTIONS- NEDSÄTTNING OCH ARBETE LÄTTLÄST VERSION I den här trycksaken skriver vi om forskning som handlar om arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS
Läs merVem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.
Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,
Läs merEn viktig mässa för alla
Gunilla Südow Mölnlycke bibliotek, Härryda kommun gunilla.sudow@harryda.se 2013 En viktig mässa för alla I dagens läge, med en snabb teknikutveckling, inte minst inom den digitala sfären, behöver vi förr
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merRegeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2018/03106/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm
Regeringsbeslut I:4 2018-07-12 U2018/03106/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Specialpedagogiska skolmyndigheten Box 1100 871 29 Härnösand Uppdrag att svara för genomförandet
Läs merSveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!
Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner
Läs mer