morgondagens askstatistik

Transkript

1 morgondagens askstatistik rapport 2012:12 Å 2% 3% 3% 10% 5% 2% 2% 1% 3% 0% 1% 8% 60% Diagram 1. Användning av askor Naturvårdsverkets asksta Naturvårdsverket tar fram data med hjälp av k rapportering enligt EU:s avfallsstatistikförord avser uppkomna och behandlade mängder avf olika avfallsslag samt uppdelning på farligt o definition. Till Eurostat rapporteras data sam till Naturvårdsverket ingår även att leverera f till rapporten Avfall i Sverige. Den första rap avseende år 2004 och därefter har data rappo avseende 2010 har rapporterats från SMED publiceras och levereras till Eurostat den Metodik Naturvårdsverkets askstatistik från förbränn inhämtats med hjälp av data om askmängd Skogsindustriernas medlemmar (Skogsind 1

2

3 MORGONDAGENS ASKSTATISTIK FREDRIK KANLÉN, ANNA-KARIN NYSTRÖM, SCB SUSANNA TOLLER, SIMON MAGNUSSON, ECOLOO P ISBN Svensk Fjärrvärme AB

4 FÖRORD Ambitionen har varit att identifiera behov av askstatistik med det långsiktiga målet att kunna ta hand om askor som bildas vid förbränning på ett effektivt sätt ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart perspektiv. Syftet har varit att ta fram en metodik för att tillgodose primära behov av askstatistik. Projektet ger också förslag på alternativa metoder för att på längre sikt kunna tillgodose mer komplexa behov av askstatistik. Projektet har genomförts av Fredrik Kanlén och Anna-Karin Nyström på Statistiska centralbyrån samt Susanna Toller och Simon Magnusson på Ecoloop. En referensgrupp har varit knuten till projektet och kommit med värdefulla synpunkter under projektets gång. Gruppen har bestått av Monica Lövström, Svenska EnergiAskor, Urban Eklund, ENA Energi, Claes Rülcker, Torvforsk och Charlotta Abrahamsson, Svensk Fjärrvärme. Många värdefulla synpunkter kom också fram under och efter den workshop som arrangerades inom ramen för projektet. Projektet ingår i forskningsprogrammet Fjärrsyn som finansieras av Energimyndigheten och fjärrvärmebranschen. Fjärrsyn ska stärka möjligheterna för fjärrvärme och fjärrkyla genom ökad kunskap om fjärrvärmens roll i klimatarbetet och för det hållbara samhället till exempel genom att bana väg för affärsmässiga lösningar och framtidens teknik. Christian Schwartz Ordförande i Svensk Fjärrvärmes omvärldsråd Rapporten redovisar projektets resultat och slutsatser. Publicering innebär inte att Fjärrsyns styrelse eller Svensk Fjärrvärme har tagit ställning till innehållet. 4

5 SAMMANFATTNING En väl fungerande värmemarknad kräver att de restmaterial som uppkommer kan tas om hand på ett effektivt sätt såväl ekonomiskt som miljömässigt och socialt hållbart. Vilka avsättningsalternativ som är aktuella för en specifik aska beror till stor del på dess kvalitet, vilken i sin tur påverkas av vilken typ av bränsle som askan härrör från samt hur den bildats. För att kunna ta bra beslut kring askor behövs ett statistiskt underlag när det gäller produktionen av askor. Syftet med detta projekt är att ta fram en metodik för hur svensk askstatistik ska kunna tas fram på ett kostnadseffektivt och tillförlitligt sätt kontinuerligt framöver, utifrån olika aktörers behov. Inom ramen för projektet genomfördes en workshop för att diskutera olika aktörers behov av askstatistik. Under workshopen identifierades ett antal behov, varav det mest primära behovet är att ta fram kontinuerlig statistik över uppkomna askmängder. Av övriga behov rangordnades askornas kvalitet med avseende på deras innehåll högst. Även bränsleslag och geografisk fördelning ansågs som relativt viktig information. Avseende 2010 har statistik tagits fram genom två olika metoder. Den första metoden (NV/SMED i tabellen nedan) bygger på SCB:s bränslestatistik och därtill anpassade askfaktorer för energisektorn i kombination med data från Skogsindustrierna och miljörapporter för pappersmassaindustrin. Den andra metoden (Svenska EnergiAskor i tabellen nedan) bygger på en enkätundersökning riktad till samtliga förbränningsanläggningar. Den stora skillnaden i resultat beror framför allt på att Svenska EnergiAskor redovisar askorna i mängd torrsubstans (ts). NV/SMED Svenska EnergiAskor Energisektorn ton ton ts Totalt ton ton ts För att snabbt kunna tillgodose de mest primära behoven av askstatistik och samtidigt inte öka uppgiftslämnarbördan föreslås i detta projekt att man på kort sikt tar fram statistik med hjälp av befintlig bränslestatistik från SCB:s undersökning Kvartalsbränsle i kombination med befintliga askfaktorer. Detta kan genomföras av projektgruppen som en direkt fortsättning av detta uppdrag. 5

6 För att på längre sikt tillgodose de andra behov som identifierats i projektet föreslås en rad olika alternativ som kan utvecklas vidare. Bland annat behöver möjligheten att samla in denna information via miljörapporter diskuteras vidare, samt möjligheten att använda Energimyndighetens enkäter eller att genomföra en gemensam enkätundersökning. 6

7 SUMMARY Ashes generated as a waste product from heat generation needs to efficiently taken care of in order to achieve an efficient heat market in an economical, environmental and social sustainable way. The potential use of the ash is determined by the quality of the ash, which in turn depends on what fuels that has been used and how the ash is generated. To make good decisions on the management of the ashes, relevant information on ash generation is needed. The aim of this project was to identify a method for how Swedish ash statistics should be generated in a cost efficient and reliable way based on the needs of different stakeholders. A workshop was performed to discuss the demand of information by different stakeholders, and a number of desired aspects were identified. Most important was data on generated ash amounts. The quality of the ashes and their contents were aspects that were also highly ranked, whereas data on fuel combusted and geographical distribution of the generated ashes were also desired but not as highly ranked. For the year 2010 ash statistics has been produced using two different methods. The first method (by the Swedish EPA and SMED) is based on fuel statistics from Statistics Sweden and connected ash factors for the energy sector combined with data from the Forest industries and environmental reports for the pulp- and paper industry. The other method (by Svenska EnergiAskor) is based on a mail survey to all Swedish combustion plants. The results are shown in the table below and the greatest difference is due to the fact that Svenska EnergiAskor presents their results in terms of dry substance (ds). NV/SMED Svenska EnergiAskor Energy sektor ton ton ds Total ton ton ds To match the most basic needs for ash statistics without increasing the response burden of the individual heat producing companies, it is suggested that in the short run statistics should be compiled by using quarterly fuel statistics from Statistics Sweden combined with currently available ash factors. To cover the further needs identified, a variety of alternatives are suggested that can be further developed. For instance, the possibility to ask for more information as a part of the environmental reports could be further discussed as well as increasing the data collection by the energy survey, either by the Swedish Energy Agency or in the form of a joint survey. 7

8 INNEHÅLL 1 BAKGRUND SYFTE OCH MÅL 11 2 BEHOV AV ASKSTATISTIK IDENTIFIERING AV BEHOVET AV ASKSTATISTIK Resultat från workshopen 12 3 BEFINTLIG ASKSTATISTIK SVENSKA ENERGIASKORS ASKSTATISTIK Metodik Resultat NATURVÅRDSVERKETS ASKSTATISTIK Metodik Resultat AVFALL SVERIGES ASKSTATISTIK Metodik Resultat JÄMFÖRELSER AV ASKSTATISTIK 20 4 FÖRSLAG PÅ METODIK ÅRLIG STATISTIK BASERAD PÅ ASKFAKTORER OCH SCB:S KVARTALSVISA BRÄNSLESTATISTIK För- och nackdelar med föreslagen metod ÅRLIG STATISTIK BASERAD PÅ ASKFAKTORER OCH SCB:S ÅRLIGA ENERGISTATISTIK För- och nackdelar med metoden ÅRLIG STATISTIK BASERAD PÅ ASKFAKTORER OCH DATA FRÅN SVENSK FJÄRRVÄRME För- och nackdelar med metoden 24 5 BEHOV OCH MÖJLIGHETER TILL FORTSATT UTVECKLING SEPARAT ENKÄTUNDERSÖKNING För- och nackdelar med metoden UTVECKLING AV ENERGISTATISTIK- UNDERSÖKNING För- och nackdelar med metoden UTVECKLING AV MILJÖRAPPORTER För- och nackdelar med metoden 29 8

9 5.4 TORRSUBSTANSFAKTORER Utveckla nya torrsubstansfaktorer Utnyttja Svenska EnergiAskors torrsubstansfaktorer ASKKVALITÉ 30 6 SLUTSATSER 31 7 REFERENSER 32 BILAGA

10 1 BAKGRUND En väl fungerande värmemarknad kräver att de restmaterial som uppkommer vid värmeproduktionen kan tas om hand på ett effektivt sätt. Askhanteringen är en viktig del av fjärrvärmesystemet och behöver lösas på ett sätt som är såväl ekonomiskt som miljömässigt och socialt hållbart, för att energisystemet i stort ska kunna vara resurseffektivt och hållbart. Det innebär att en del askor kan nyttiggöras för olika ändamål medan andra behöver deponeras under kontrollerade former. Vilka avsättningsalternativ som är aktuella för en specifik aska beror till stor del på dess kvalitet, vilken i sin tur påverkas av vilken typ av bränsle som askan härrör från samt hur den bildats. I dagsläget nyttiggörs en del askorna som konstruktionsmaterial eller som näringsresurs. Framför allt sker nyttiggörandet inom deponiområden och små askmängder används i andra tillämpningar. Ett stort hinder för askanvändningen är att den kan utgöra en potentiell risk för människors hälsa och miljön, i och med att de innehåller höga halter av vissa ämnen (t ex tungmetaller). Detta ställer också krav på hur deponeringen sker om askan inte nyttiggörs. Dock skiljer sig föroreningsgraden kraftigt åt mellan olika askor, och det finns också stora samhälleliga vinster i nyttiggörandet av aska i och med att såväl naturresurser kan sparas och utsläpp av exempelvis växthusgaser kan minska (Toller, 2008). I rapporten Lätt att göra rätt, beslutsunderlag för miljöprövning av askor i anläggningar (Toller et al., 2010) diskuterades hur miljöprövningen av askor i anläggningsarbeten skulle kunna underlättas. En av slutsatserna var att olika nyckelaktörer (materialägare, verksamhetsutövare och miljöprövningsmyndighet) behöver enas om en samsyn när det gäller önskvärd utveckling inom detta område. En förutsättning för en sådan dialog är att man har tillgång till korrekt och uppdaterad information om vilka mängder som produceras av olika asktyper samt potentiella användningsområden för dessa. En liknande diskussion kan även föras om en rad andra typer av restmaterial. För att skapa incitament för materialåtervinning, vilket är en viktig uppgift för Sverige utifrån såväl EU:s avfallshierarki (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG) som de svenska miljömålen ( skulle en uppskattning av askans ekonomiska potential också vara värdefull. För att göra en sådan uppskattning krävs dock detaljerad information om uppkomst och möjliga användningsområden för olika asktyper. Att känna till mängd och kvalitet på de askor som bildas vid energiproduktion är alltså viktigt, inte minst för att kunna följa utvecklingen mellan olika år och därmed skapa underlag för långsiktiga avsättningslösningar. Frågan är dock hur denna uppföljning ska ske på bästa sätt så att uppgiftslämnarbördan blir så liten som möjligt för energiföretagen samtidigt som relevant och korrekt information erhålls. 10

11 I dagsläget finns begränsad information att tillgå när det gäller producerade askmängder och deras aktuella avsättning. Mängden aska vid förbränning beror dels på det så kallade askinnehållet i bränslet och dels de tillsatser behövs vid förbränningen (till exempel kalk för rening och sand i fluidbäddsanläggningar). Mängden beror dock också på typen av bränslepanna, vilket samtidigt styr fördelningen av bottenaska och flygaska. Det mest detaljerade på nationell basis som finns att tillgå är de inventeringar som utförts av Svenska Energiaskor inventering år 2006 och år 2012 (Svenska EnergiAskor, 2010 Engfeldt och Ribbing, 2006 och Svenska Energiaskor/Tyréns). Dessa gäller dock endast för endast ett år och omfattar inte hela Sveriges askproduktion. Dessutom finns några regionala inventeringar gjorda men dessa är geografiskt avgränsade och omfattar inte alla askor (Olsson 2003, Olsson 2004). Statistik om uppkommet avfall tas också fram av Naturvårdsverket och Avfall Sverige regelbundet och Svensk Fjärrvärme och Statistisk centralbyrån sammanställer bränslestatistik. 1.1 Syfte och mål Syftet med detta projekt är att ta fram en metodik för hur svensk askstatistik ska kunna tas fram på ett kostnadseffektivt och tillförlitligt sätt på årsbasis framöver, utifrån olika aktörers behov. De aktörer/beslutsfattare som här avses är framför allt askproducenter, miljöprövningsmyndighet samt olika typer av användare av aska. Dessa utgör studiens målgrupp. Målet är att det ska finnas ett bra underlag för dialog mellan dessa aktörer så att policys, styrmedel och teknik för askhantering kan utvecklas effektivt och leda till lösningar som är både ekonomiska och miljösäkra. Underlaget ska innehålla den information som behövs och kunna uppdateras kontinuerligt. Specifika frågeställningar som inkluderas i arbetet är: Hur ser behovet av behovet av askstatistik ut? Vad vet vi i dagsläget om de askor som produceras? Hur skiljer sig befintliga metoder för sammanställning av askstatistik? Matchas behovet i dagsläget av dessa befintliga underlag? Hur bör man gå tillväga fortsättningsvis för att kunna tillgodose behovet av askstatistik? I denna rapport beskrivs behovet av askstatistik i kapitel 2, och den metodik som utifrån detta förslås beskrivs i kapitel 4. I kapitel 5 beskrivs möjliga vägar att arbeta vidare för att ytterligare tillgodose de krav som identifierats i projektet. 11

12 2 BEHOV AV ASKSTATISTIK 2.1 Identifiering av behovet av askstatistik För att ta reda på och diskutera nuvarande behov och framtida utveckling för askstatistik genomfördes inom ramen för detta projekt en workshop, med representanter från såväl askproducentsidan som användare av aska (återvinnare och utförare) och representanter från miljöprövningsmyndighet (bilaga 1). Vid workshopen presenterades dels den sammanställning som genomförts av Svenska EnergiAskor och Tyréns (Svenska EnergiAskor, 2010), dels den statistik som samlas in kontinuerligt av SCB. De frågor som framför allt diskuterades var: 1. Varför behövs information om askmängder? 2. Vem behöver informationen? 3. Vad behöver man veta mer specifikt, när det gäller askorna? 4. Fördelar och nackdelar med befintliga metoder för statistikinsamling? Nedan ges en summering av det som kom fram under workshopens diskussion när det gäller fråga 1-3. Fördelar och nackdelar med befintliga metoder för statistikinsamling diskuteras istället i nästkommande kapitel i samband med att dessa metoder beskrivs. Det ska dock noteras att de fördelar och nackdelar som då tas upp delvis är resultat från den diskussion som fördes under workshopen Resultat från workshopen Målgruppen för askstatistik är såväl myndigheter, branschorganisationer som marknadsaktörer, exempelvis energiföretag, bränsleleverantörer entreprenörer på askhanteringssidan samt entreprenörer på konstruktionssidan. Inga nya målgrupper tillkom när frågan till deltagarna ställdes angående vem som är i behov av information om askmängder. Vid workshopen framkom att det finns en rad olika anledningar att föra statistik över uppkomna askmängder. Några av de anledningar som nämndes var för att Uppfylla EU:s rapporteringskrav enligt Avfallsstatistikförordningen Uppnå och följa upp miljömål Kunna uppskatta framtida behov av avsättningslösningar Underlätta planering Affärsutveckling För att ta ställning till investeringar Underlätta för askåterföring på skogsmark Minska kostnader för omhändertagande av aska 12

13 Synliggöra möjligheter till samordningsvinster Underlätta kommunikation Förutom de primära behoven av kontinuerlig statistik över askmängder framkom mer specifika önskemål om vilken typ av information som behövs angående askorna, t.ex Askornas kvalitet, med avseende på deras innehåll Bränsleslag och innehåll, Geografisk fördelning av uppkomna askmängder Askmängder fördelade på panntyp Askmängder fördelade på flyg- eller bottenaska Andelen fukt och oförbränt Användningsområden för uppkomna askor Av dessa behov rangordnades askornas kvalitet med avseende på deras innehåll som den generellt sett allra viktigaste typen av information, medan bränsleslag och geografisk fördelning också ansågs som relativt önskvärd information. De behov som framkom varierade mellan de olika aktörerna. För Naturvårdsverkets del gäller det framför allt att kunna få information om uppkomna askmängder fördelade på farliga och ofarligt avfall eftersom detta är vad som ska rapporteras till Eurostat vartannat (jämna) år. Det är också det som har varit konsortiet Svenska Miljö Emissions Datas (SMED, främsta uppdrag när det gäller askstatistiken. Svenska EnergiAskor behöver å andra sidan förse sina medlemmar med årliga uppgifter över askmängder (i torrvikt) för att få en bild av utvecklingen, med målsättningen att hantera uppkomna askmängder på ett så miljövänligt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Här handlar det om såväl samordningsvinster som att ha relevanta underlag för dialog med användare och miljöprövningsmyndigheter, både på projektnivå och på en mer strategisk nivå. Med projektnivå menas underlag för kommunikation om enskilda ärenden och specifika askor, där information om förväntade mängder kan vara avgörande för om ett visst avsättningsalternativ kan anses vara realistiskt eller inte. Vid sluttäckning av deponi kan exempelvis vissa askor användas i tätskiktet, men vid planeringen av sluttäckningen behöver deponiägaren/utföraren i så fall veta att det finns en tillräcklig tillgång till materialet under den tid som sluttäckningen ska fortgå. På projektnivån är det därför önskvärt också med kunskap om den regionala fördelningen av askor. På strategisk nivå handlar det snarare om att resonera runt vilken strategi 13

14 som ska anses vara långsiktigt hållbar när det gäller hanteringen av olika asktyper. Bland annat handlar det om hur miljöprövning av olika ärenden ska gå till och vilka kriterier som ska gälla för olika askor och användningsområden. Behov av kunskap om den geografiska fördelningen av askmängder var något som framfördes även av Skogsstyrelsen och speciellt då när det gäller skogsbränsleaskor. Med skogsbränsleaskor avses de askor som härrör från rena biobränslen och inte returträ, andra typer av avfall eller fossila bränslen. Dessa askor kan återföras till skogsmarken som näringskompensation där grenar och toppar (GROT) tagits ut i samband med avverkning, samt som åtgärd mot försurning. Det handlar om relativt små askmängder men med stor potentiell nytta. För att planering av askåterföring ska kunna ske på ett effektivt sätt behöver förväntade mängder inom ett visst område kunna uppskattas. Vad gäller geografisk fördelning av askmängder finns dock ingen sådan statistik i dagsläget. Anledningen till att det inte görs för NV/SMED:s statistik är att EU inte kräver detta samt att det inte är möjligt eller lämpligt med tanke på sekretesskyddet och att askfaktorerna är framtagna på nationell basis och inte är anpassade efter enskilda anläggningar. Deltagarna var överens om att uppgiftslämnarbördan ska hållas så låg som möjligt och att anläggningarna ska därför helst inte behöva svara på nya enkätundersökningar utan befintliga kanaler ska hellre användas. Eftersom anläggningarna dock är i stort behov av att få avsättning för sina askmängder så finns det samtidigt en förståelse för att statistiken behöver tas fram. 14

15 3 BEFINTLIG ASKSTATISTIK 3.1 Svenska EnergiAskors askstatistik Metodik Svenska EnergiAskor har framställt askstatistik vart fjärde år och det senaste året avser Resultaten finns redovisade i rapporten Askor i Sverige 2010 Svenska EnergiAskor, 2010). Metodiken som använts är en mejlenkät riktade till samtliga företag inom skogsindustrier och förbränningsanläggningar inom energisektorn. Urvalsregistren är hämtade från Svensk Fjärrvärme, Skogsindustrierna och Avfall Sverige. Sektorena som ingår är energisektorn, pappers- och massaindustrin och träindustrin och avfallsförbränning. Vissa problem fanns med undersökningen, varav ett var det relativt stora bortfallet. Av 245 tillfrågade anläggningar erhölls svar endast från 135 anläggningar, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 55 %. För att beräkna totala askmängder gjordes en uppräkning baserad på uppkommen mängd aska i förhållande till energiproduktionen utifrån alla NOx-avgiftsbelagda anläggningar. Ett annat problem i undersökningen var att beräkna torrsubstanshalten i askan och det visade sig vara svårt att få fram den typ av information från anläggningarna Resultat Resultaten från Svenska EnergiAskors enkät ger en relativt detaljerad inblick i askområdet. Förutom totala askmängder per anläggning kan man ur resultaten även utläsa hur askan är fördelad på olika förbränningsmaterial och panntyper samt dess användning. Undersökningen visade att nästan 1,5 miljoner ton aska uppkom år I den tidigare undersökningen som genomfördes på liknande sätt år 2006 uppkom 1,25 miljoner ton (Svenska EnergiAskor, 2006). Det skedde alltså en ökning i askmängder från 2006 till 2010 på 20 %. Under 2010 kom den största mängden aska från förbränning av hushålls- och industriavfall. Den panntyp som gav upphov till störst mängd aska samma år var rosterpannor och det huvudsakliga användningsområdet var främst täckning av deponier (60 %), se tabell 1 (Svenska EnergiAskor, 2010). 15

16 Tabell 1. Uppkomna mängder aska fördelat på olika bränsleslag. Bränslen Avfall från hushåll + industri Blandat avfall Biobränslen Biobränslen inkl.fiberslam Torv Returträ BRINI Kol Annat bränsle 2010 resultat TS (torr substans) resultat TS (torr substans) Summa Även uppgifter om användningen av aska sammanställdes och över hälften användes under 2010 som konstruktionsmaterial på deponier, se Diagram 1. Totalt sett användes mer än hälften som konstruktionsmaterial på deponier och endast 1 % som jordförbättringsmedel. Återföring till skog och mark Konstruktionsmaterial på deponier 2% Vägbyggnadsmaterial och ytor 2% 2% 1% 0% 1% 3% 10% 3% 3% 5% 8% 60% Jordförbättringsmedel Täckning av gruvavfall Utfyllnad av oljebergrum Kolaska som används för stabilisering av flygaska från hushållsavfall innan deponering Användning inom eget verksamhetsområde Lagringutan beslut om användning Deponi Annan användning Till annan aktör Ej angiven användning 16

17 Diagram 1. Användning av askor Naturvårdsverkets askstatistik Naturvårdsverket tar fram data med hjälp av konsortiet SMED vart annat år för rapportering enligt EU:s avfallsstatistikförordning 2150/2002 EC. Rapporteringen avser uppkomna och behandlade mängder avfall fördelat på 19 sektorer och ca 50 olika avfallsslag samt uppdelning på farligt och icke farligt avfall enligt en särskild definition. Till Eurostat rapporteras data samt tillhörande kvalitetsrapport. I uppdraget till Naturvårdsverket ingår även att leverera flöden av olika avfallsslag samt underlag till rapporten Avfall i Sverige. Den första rapporteringen till Eurostat gjordes 2006 avseende år 2004 och därefter har data rapporterats avseende 2006 och Data avseende 2010 har rapporterats från SMED till Naturvårdsverket och kommer att publiceras och levereras till Eurostat den 30 juni Metodik Naturvårdsverkets askstatistik från förbränning inom pappersmassaindustrin har inhämtats med hjälp av data om askmängder från branschorganisationen Skogsindustriernas medlemmar (Skogsindustrierna, 2011). Uppgifterna kompletteras med data från miljörapporter för de 50 största företagen som inte finns med bland medlemsföretagen. För övriga anläggningar har man återanvänt statistiken från en tidigare undersökning som genomfördes av Naturvårdsverket/SMED avseende år Naturvårdsverkets askstatistik för energisektorn grundar sig på en enkätundersökning som genomfördes av SMED under 2007 avseende år Undersökningen riktades till samtliga förbränningsföretag i energibranschen (Naturvårdsverket, 2008). Som ram för undersökningen användes energistatistikens ram för Årlig el- och värmestatistik efter att företag som inte tillhör energisektorn (då SNI 40) tagits bort. Uppgifterna insamlades på företagsnivå och avgränsningen till att endast omfatta förbränningsanläggningar gjordes genom utformning av text och frågor i enkät och förbrev (missiv). I undersökningen sammanställdes uppkomna avfallsmängder samt förbrända mängder avfall. Resultatet från enkätundersökningen från 2006 har sedan använts som bas vid kommande rapporteringar (avseende år 2008 och 2010) och räknats upp med hjälp av framräknings/askfaktorer. Askmängden har skattats utifrån den förändrade bränsleanvändningen sedan Det innebär att utifrån resultatet i enkätundersökningen 2006 avseende askmängder och energistatistikens resultat år 2006 över bränslemängder så beräknas utvecklingen för respektive bränsleslag. Detta bedöms som ett mer säkert alternativ än att räkna all användning med hjälp av askfaktorer enbart baserat 17

18 på bränsleförbrukning för aktuellt år. De olika bränsleslagen (och mängderna av dessa) finns offentligt redovisade i energistatistikens undersökning Årlig El, gas och fjärrvärmeförsörjning (preliminära uppgifter publicerade i SM:EN 11 på Askfaktorerna är framtagna med hjälp av en litteraturstudie och expertbedömningar i samband med 2006:s års beräkningar av Marie Collin, SCB (SMED, 2012). Vid en översyn av faktorerna gjordes en revidering av vissa faktorer. De faktorer som använts avseende 2010 års askmängder redovisas i tabell 2 nedan (SMED, 2010). Askfaktorerna avser förutom ren aska även stoft och bäddsand för de olika bränslena. De olika bränslegrupperna som askfaktorerna är uppdelade efter är framtagna med samma indelning som bränslegrupperna i Årliga el-, fjärrvärme- och gas undersökningen (EN SM 20). Faktorerna skulle kunna användas även till annan bränslestatistik med samma uppdelning och definitioner av de olika bränslegrupperna för att skatta askmängder. I redovisningen till EU fördelas de uppkomna askorna i kategorierna farlig och icke farlig aska och klassificeringen sker med hjälp av avfallsstatistikförordningen. Det innebär att det finns två askfaktorer per bränsle för att kunna beräkna uppkommen aska, en för farlig och en för icke farlig aska. Tabell 2. Naturvårdsverkets askfaktorer är uttryckt som ton aska/ton bränsle Bränsle Farligt Icke farligt Stenkol 0 % 9 % Torv 0 % 5 % Förädlade träb. 0 % 1 % Annat träb. 0 % 4,1 % Eo3-Eo6 0,1 % 0 % Svartlutar och tallbecksolja Hushållsavfall Resterande sopor Träavfall Returbränsle Rt-flis 0 % 0,4 % 4,5 % 4 % 4 % 4 % 4 % 18 % 11 % 11 % 11 % 11 % Utifrån ovanstående metod och dataunderlag kan inte ett fullständigt resultat från alla sektorer redovisas för uppkomna askor. För att kunna göra det krävs att avfallsstatistik samlas in på en mer detaljerad nivå, alternativt man utarbetar riktlinjer för att ta in askuppgifter från alla sektorer från Naturvårdsverket. Eurostatstatistiken är baserad på koder för uppkommet avfall. I dagsläget finns inte någon kod i Eurostatsystemet som enbart utpekar 18

19 aska som uppkommet avfall. Koden som används för uppkommet avfall är avfall från förbränning (avfallskod 12.4). I de flesta fall är detta avfall enbart askor men i andra fall kan uppkommen metall vara en del av koden, vilket är en restprodukt främst från metallbranschen. Det finns dock enstaka branscher som pappers- och massaindustrierna respektive branscher inom energisektorn som enbart redovisar aska under avfallskoden 12.4 (avfall från förbränning). I rapporten Avfall i Sverige 2010 kommer en del aska från energisektorn att redovisas under kod 12.8 Mineralavfall från avfallshantering. Det beror på att nya koder uppkommit under 2010 som har gjort att askorna delats upp på två koder istället för en för energisektorn Resultat Resultatet för 2010 års statistik från energisektorn ger att den totala mängden är ton (Naturvårdsverket, 2010). Den är inte framräknad i torrsubstans och kan därför vara svår att jämföra med annan statistik. Resultatet för 2006 var ton (Naturvårdsverket, 2006). Det innebär att en ökning på 18 % skett mellan 2006 och För pappersmassabranschen var askmängderna som producerades ton år 2006 och år 2010, vilket innebär en ökning med 9 %. 3.3 Avfall Sveriges askstatistik Avfall Sverige är en branschförening som företräder anläggningar som förbränner hushållsavfall och återvinningsbranschen Metodik Avfall Sveriges samlar via portalen Avfall Web in uppgifter från sina medlemsföretag och statistiken omfattar de ca 30 anläggningar som eldar hushållsavfall och liknande avfall. Våtvikter av genererade mängder askor, uppdelat på bottenaska/slagg och rökgasreningsrest (RGR) samlas in. De ca 30 anläggningarna som bränner hushållsavfall står dock endast för drygt hälften av den uppkomna askan i energisektorn enligt SCB:s enkätundersökning från Uppdelning på farlig och icke-farlig aska görs inte och det kan heller inte skattas utan mycket stor osäkerhet. Avfall Sverige har valt att inte samla in dessa uppgifter eftersom de anser att flygaskan (med några undantag) kan klassas som farligt avfall medan bottenaskan inte gör det. 1 1 Kontaktperson på Avfall Sverige: Jenny Westin, tele:

20 3.3.2 Resultat Enligt 2010 års resultat från Avfall Sverige genererades ton bottenaska och ton flygaska vid anläggningar som använder sig av avfallsförbränning av hushållssopor, vilket ger en totalmängd om (Avfall Sverige, 2010). Det innebär en ökning från 2006 med totalt 40 % för uppkomna askor. 3.4 Jämförelser av askstatistik Det finns ett antal källor för askstatistik men frågan man bör ställa sig är vad de mäter och om de mäter samma sak innan jämförelser görs. Den stora skillnaden mellan de olika undersökningarna är om man redovisar resultaten uttryckt i torrsubstans eller inte. Svenska EnergiAskor har redovisar resultaten i form av torrsubstans och får då resultat som är lägre än Naturvårdsverkets/ SMED:s statistik som endast redovisar våtvikter (tabell 3). 20

21 Tabell 3. Uppkomna askmängder i energisektorn och totalt enligt Naturvårdsverket/SMED och Svenska EnergiAskor år Sektorer NV/SMED Svenska EnergiAskor Energisektorn ton ton Totalt ton ton Skillnaden kan också bero på den uppräkning Svenska Energiaskor gjort. Eftersom uppräkningen är baserad på ett genomsnitt av de svarandes resultat kan en stor andel icke svarande företag resultera till en kraftig underskattning av askmängderna. NV/SMED:s data går att jämföra med Avfall Sveriges statistik av avfallsbränslen (tabell 4). Det är svårare att jämföra Svenska EnergiAskors statistik med Avfall Sveriges statistik eftersom Svenska EnergiAskors statistik inte är fullständig när det gäller aska från avfallsbränsle. Det beror på att de uppräknade mängderna inte är fördelade per bränsle, och att en del blandbränsle uppkommer i Avfalls Sveriges statistik som avfall, varvid mängden aska överskattas. Tabell 4. Jämförelse av askorna från Avfalls Sveriges inventering och SMED:s inventering av aska från avfallsförbränning. Jämförelse av SMED:s statistik och Avfall Sverige,askor Asktyp NV/SMED Avfall Sverige Flygaska ton ton Bottenaska ton ton Avfallsaska-totalt ton ton Skillnaden mellan de olika källorna till information om avfallsaska är relativt liten och beror främst skillnader i benämningen på olika bränslen. Avfall Sveriges statistik redovisar mer blandbränslen (d.v.s. inte rena avfallsbränslen) som avfallsbränsle, medan dessa definieras som avfallsbränsle i SCB:s statistik och därmed får en annan askfaktor. 21

22 4 FÖRSLAG PÅ METODIK De förslag på metodik som beskrivs nedan baseras på de två huvudmål som framkom vid workshopen, dels att kunna leverera askstatistik från Sverige enligt EU:s avfallsstatistikförordning och dels att ta fram underlag för att kunna skapa möjligheter att hantera uppkomna askmängder på ett så miljövänligt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Med nedanstående metoder kommer askornas kvalité endast att redovisas som farlig och icke farlig aska baserat på bränsleförbrukning. Denna information är dock inte tillräcklig för att kunna bedöma potentiella användningsområden av askan eftersom bränslemixen avgör hur farlig askan blir totalt sett. 4.1 Årlig statistik baserad på askfaktorer och SCB:s kvartalsvisa bränslestatistik En möjlighet för att ta fram snabbare statistik med hjälp av bränsleuppgifter är att använda SCB:s kvartalsvisa bränslestatistik 2 istället för att som i dagsläget använda den årliga el-, gas- och fjärrvärmestatistiken för NV/SMED:s statistik. Det skulle innebära att statistik skulle kunna tas fram ett kvartal efter referensåret istället för som idag ca 9 månader efter referensåret. Kvalitetsmässigt ger den kvartalsvisa undersökningen likvärdig kvalité, eftersom den totalundersöker energisektorns population på samma sätt som den årliga undersökningen. Fördelen är dessutom att all bränsleförbrukning vid förbränning från både energi- och industrianläggningar ingår och data behöver därför inte samlas in från andra källor. För att kunna använda offentliga uppgifter över bränslemängder behöver avfallsfaktorerna revideras. Ett alternativ kan vara att SCB genomför beräkningarna utifrån mer detaljerade data än de som offentliggörs, vilket skulle kunna vara ett fortsatt arbete för projektgruppen för detta uppdrag. Vissa brister finns i dokumentationen av askfaktorerna. Vid jämförelser med annan statistik (kapitel 3) verkar dock metoden ge god precision För- och nackdelar med föreslagen metod + Metoden är billig + Ingen extra uppgiftslämnarbörda för de enskilda företagen 22 SCB:s kvartalvisa bränslestatistik: aspx 22

23 + Metoden är snabb, resultat kan tas fram redan drygt ett kvartal efter referensåret + Bränslestatistiken täcker väl samtliga förbränningsanläggningar + Askfaktorer finns tillgängliga - De uppgifter som tas fram avser endast farliga och icke farliga askmängder fördelat på olika bränsleslag och inga ytterligare kvalitetsaspekter - Regional fördelning av askmängder redovisas inte - Torrsubstansen i askmängderna redovisas intehanteringen/användningen av askorna redovisas inte 4.2 Årlig statistik baserad på askfaktorer och SCB:s årliga energistatistik Naturvårdsverkets nuvarande metod att producera årlig statistik för uppkomna askmängder med hjälp av askfaktorer och bränslestatistik från den årliga el-, gas- och fjärrvärmestatistiken, som beskrevs i kapitel 3.2, är ett relativt snabbt och enkelt sätt att ta fram statistik på årlig basis med hjälp av offentlig statistik. För anläggningar inom papper- och pappersmassaindustrin kan Naturvårdsverkets/SMED:s befintliga metodik genom ta in data från skogsindustriernas medlemmar användas i kombination med miljörapporter. Uppdateringar eller översyn av askfaktorer kan krävas för att upprätthålla önskvärd kvalité och bör göras kontinuerligt med hjälp av enkätundersökningar eller data från miljörapporter (vilket beskrivs i kapitel 5) För- och nackdelar med metoden + Metoden är billig + Ingen extra uppgiftslämnarbörda för de enskilda företagen + Bränslestatistiken täcker väl energisektorns förbränningsanläggning, dock inte övriga förbränningsanläggningar + Metoden är beprövad på energisektorn och det finns en jämförbar tidsserie från Askfaktorer finns tillgängliga - Metoden är relativt långsam, resultaten kan tas fram ca 9 månader efter referensåret - De uppgifter som tas fram avser endast farliga och icke farliga askmängder fördelat på olika bränsleslag och inga ytterligare kvalitetsaspekter - Regional fördelning av askmängder redovisas inte - Torrsubstansen i askmängderna redovisas inte - Hanteringen/användningen av askorna redovisas inte 23

24 4.3 Årlig statistik baserad på askfaktorer och data från Svensk Fjärrvärme Branschorganisationen Svensk Fjärrvärme undersöker årligen bränsleförbrukningen hos sina medlemsföretag, dock ej askmängder. Tillsammans ger medlemsföretagen en bra täckning av fjärrvärmeproducenterna och därmed en bra täckning av kraftvärmeföretagen. Medlemmarna anses täcka 97 % av värmeleveranserna. Elproducenter ingår inte i statistiken, men enligt Naturvårdsverkets /SMED:s undersökning från 2006 behandlar dessa anläggningar endast 1% av allt avfall (som är det bränsle som genererar mest aska per ton) och askmängderna borde därmed stå för en mycket liten del. Täckningen av anläggningar i energibranschen när det gäller avfallsförbränning är därmed god. Undersökningsenheten i Svensk Fjärrvärmes statistik är riktad till medlemsföretagen som lämnar statistik per fjärrvärmenät. Statistiken redovisas sedan på fjärrvärmenätsnivån och redovisas ca 1 år efter referensåret. Definitionen av avfall är den mängd bränsle som anses eldas i avfallspannor. Redovisningsenheten för fjärrvärmeföreningens statistik är GWh och inte ton vilket gör statistiken svår att jämföra med Avfall Sveriges och SCB:s statistik över bränslen som är redovisad i ton. För att kunna beräkna askmängder utifrån Svensk Fjärrvärmes bränslemängder behöver askfaktorerna anpassas efter enheten GWh. För anläggningar inom pappersmassaindustrin kan Naturvårdsverkets/ SMED:s befintliga metodik genom ta in data från skogsindustriernas medlemmar användas i kombination med miljörapporter För- och nackdelar med metoden + Metoden är billig + Ingen extra uppgiftslämnarbörda för de enskilda företagen + Bränslestatistiken täcker väl energisektorns förbränningsanläggning, dock inte övriga förbränningsanläggningar + Data är offentliga på bränsleslagsnivå + Regional fördelning av askmängder kan redovisas för energisektorn om askfaktorerna anpassas för det - Metoden är långsam, resultaten kan tas fram ca ett år efter referensåret - Avfallsfaktorer finns inte på bränslenivå utan dessa måste först utvecklas - Troligtvis kommer uppgifter att kunna tas fram endast med avseende på farliga och icke farliga askmängder fördelat på olika bränsleslag och inga ytterligare kvalitetsaspekter - Torrsubstansen i askmängderna redovisas inte - Hanteringen/användningen av askorna redovisas inte 24

25 5 BEHOV OCH MÖJLIGHETER TILL FORTSATT UTVECKLING För att tillgodose behoven av information om användning av askor, geografisk fördelning torrsubstanshalter, kvalité och mer detaljerad information om bränsleslag diskuteras nedan hur olika metoder kan vara möjliga att bygga vidare på. Ett av de starkaste önskemålen från workshopen var att få bättre information kring kvalitén på askan. I dagsläget tar SMED fram askmängder uppdelade i två kvalitéer. Farliga och icke-farliga askor. Svenska EnergiAskor tar fram mer detaljerad information om vilka bränslen som använts, samt information om hur askorna hanteras i dagsläget. Detaljerad information om bränslen som en viss aska härrör från kan vara användbar för att resonera runt askans kvalitet. Därifrån kan man även diskutera askans potential för användning inom olika områden. En sådan diskussion kräver dock samverkan mellan olika intressenter och fortsatt forskning om exempelvis toxiska risker vid användning av olika asktyper i specifika tillämpningar. 5.1 Separat enkätundersökning En möjlighet att fullt ut täcka samtliga behov som framkom på workshopen är en separat enkätundersökning, liknande den Svenska EnergiAskor och Naturvårdsverket/SMED genomfört men med eventuella tillägg för ytterligare frågor. Skillnaderna mellan undersökningarna som genomförts av Svenska EnergiAskor respektive Naturvårdsverket/SMED är att Svenska EnergiAskors undersökningar har tillgodosett behovet av statistik om torrsubstans. Svenska EnergiAskor redovisade även uppkomna mängder i olika panntyper och använda bränslen med en högre detaljeringsgrad, där framför allt kvalitén på inkommet bränsle har varit en viktig parameter. Dessutom redovisade Svenska EnergiAskor även statistik över användningen av askor, vilket var något som också önskades av flera intressenter. Svarsfrekvensen i Svenska EnergiAskors undersökning var relativt låg och vid kommande undersökningar bör man överväga vad som kan göras för att höja den. Ett sätt skulle kunna vara att öka uppgiftslämnarnyttan genom att återföra information till uppgiftslämnarna. För att täcka de olika behoven hos olika behoven och samtidigt göra undersökningen mer kostnadseffektiv och uppgiftslämnarbördan så låg som möjligt är ett samarbete mellan olika aktörer som Naturvårdsverket, Avfall Sverige, Svenska Fjärrvärme och Svenska EnergiAskor önskvärt för att täcka 25

26 de olika behoven. Det skulle kunna resultera i en gemensam standard för att redovisa askor och för finansiering av framtagandet av statistiken av lämpliga parter För- och nackdelar med metoden + Metoden är relativt snabb, resultaten kan tas fram ca sex månader efter referensåret + Metoden kan täcka samtliga förbränningsanläggningar + Alla behov som identifierats i projektet kan samlas in om så önskas, t.ex. avseende mängder, våtvikter, kvalité och hantering/användningsområde + Avfallsfaktorer behöver inte användas eftersom askmängder samlas in + Metoden kan genomföras när man önskar och det behövs inga förändringar i föreskrifter + Region fördelning av askmängder kan redovisas beroende på urvalsförfarande - Metoden är dyr - Ökad uppgiftslämnarbörda - Kvalitén påverkas av svarsfrekvensen 5.2 Utveckling av energistatistikundersökning Genom ett samarbete med Energimyndigheten som är statistikansvarig myndighet och beställare av energistatistiken kan undersökningarna (t.ex. Årlig el och Fjärrvärme) påverkas så att mer data samlas in och att den samlas in på ett mer anpassat sätt för askstatistikändamål. Energimyndigheten kan då avgöra om uppgifterna ska vara obligatoriska eller inte. Om de blir det kommer uppgiftslämnarbördan att öka, men kraven på redovisning av avfallsdata har redan ökat i enkäten de senaste åren så skillnaden blir inte så stor som om kraven ställs i miljörapportersföreskriften eller om det skickas ut separata enkäter för avfallsstatistiken För- och nackdelar med metod en + Metoden är billig eftersom energiundersökningen ändå genomförs för andra syften + Metoden täcker väl in energisektorns förbränningsanläggningar, dock inte övriga förbränningsanläggningar + Avfallsfaktorer behöver inte användas om askmängder samlas in + Torrsubstansen i askmängderna kan redovisas - Ökad uppgiftslämnarbörda, men möjligheter att samla in ytterligare uppgifter via befintlig energienkät gör att den totala uppgiftslämnarbördan kan upplevas som mindre - Metoden är relativt långsam, resultaten kan tas fram ca nio månader efter referensåret 26

27 - Energimyndigheten är ansvarig för energistatistik och inte avfallsstatistik varför det kan blir svårt att försöka samla in andra data än energidata genom deras enkäter, t.ex. kvalité och hantering/användningsområde - Regional fördelning av askmängder kan troligen inte redovisas - Kvalitén påverkas av svarsfrekvensen men kan säkras genom uppgiftslämnarplikt 5.3 Utveckling av miljörapporter Enligt förordningen om miljö- och hälsofarlig verksamhet är anläggningar som bränner mer än 50 ton avfall/år tillståndspliktiga och skall årligen lämna en miljörapport enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS 2006:9. Undantag görs för vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall samt rent träavfall. Samtliga förbränningsanläggningar som bränner avfall är dock tillståndspliktiga (ca 450 st). Sedan 2011 är det obligatoriskt för anläggningarna att lägga upp miljörapporterna på Svenska miljörapporteringsportalen, SMP ( Portalen drivs i dagsläget av Naturvårdsverket och uppgifterna i miljörapporterna är offentliga om inte anläggningen har begärt att få t.ex. vissa bilagor sekretesskyddade. Ett problem med behandlingsanläggningar som t.ex. förbränningsanläggningar är att de kan vara svåra att identifiera i SMP. De anläggningar som bränner riktiga avfall borde ha en verksamhetskod (eller bikod) 90.xxx (förbränning av avfall) antingen som huvudkod eller bikod. Bristerna är stora i SMP och samförbrännings-anläggningar verkar ofta sakna 90-kod. Även flera av de anläggningar med avfallsförbränningar som finns med i Avfall Sveriges lista över avfallsförbränningsanläggningar saknar 90-kod. Förbränning av avfall omfattar troligen minst 60 anläggningar, men alla dessa är alltså inte lätta att identifiera via SMP och någon exakt uppgift om antal anläggningar finns inte idag. För genererade askmängder från förbränningsanläggningar gäller att anläggningen i miljörapportens emissionsdeklaration ska redovisa För avfall som forslas bort från anläggningen ska anges årliga mängder i ton av farligt respektive icke farligt avfall om mängderna uppgår till mer än 2 respektive 2000 ton per år. Denna uppgift redovisas dock som en totaluppgift av farligt respektive icke farligt avfall och det är i dagsläget inte möjligt att särskilja askmängderna. I miljörapportens textdel kan anläggningarna på frivillig basis välja att redovisa förbrända bränslemängder och uppkomna askmängder. Finns uppgifterna endast i textdelen krävs manuellt arbete att öppna varje enskilds 27

28 anläggnings rapport och leta upp uppgiften vilket är ett tidskrävande arbete eftersom det rör sig om många anläggningar. SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket tidigare tagit fram ett förslag på hur data skulle kunna redovisas i textdelen, (tabell 6) (SMED 2010a). Detta kan kompletteras med ytterligare uppgifter om t.ex. torrsubstanshalt. Tabell 5. Förslag på tabell till miljörapportens textdel för att samla in uppgifter om avfallsförbränning och askmängder. Förbränning av avfall (ange om förbränning klassas som R1 eller D10 enligt "nya" avfallsförordningen) Avfallskod Avfallsslag (benämning) Förbränd mängd ton Kommentar Avfall som uppkommer vid förbränning (aska, slagg, rökgasreningsavfall, även utsortering av metall ur slagg) Avfallskod Avfallsslag (benämning) Uppkommen mängd Mottagare (vidare hantering) Om man har möjlighet att i miljörapporten täcka in uppkomna askmängder genom förändringar i föreskriften är det att föredra att uppgifterna redovisas i emissionsdeklarationen eftersom man då kan göra automatiska uttag av dessa uppgifter. Anläggningar upp till 20 MW som inte bränner avfall, är inte tillståndpliktiga. Detta innebär att en ganska stor grupp av förbränningsanläggningarna inte lämnar in miljörapport alls. För dessa förbränningsanläggningar borde någon form av skattning av askmängder vara tillräcklig om man har data för de tillståndspliktiga anläggningarna. För att göra en skattning behöver storleken på gruppen kunna bestämmas på ett sådant sätt att storleksmåttet kan ligga till grund för skattningen. Exempel på storleksmått skulle kunna vara mängd producerad energi eller mängd förbrukade bränslen. Storleksmått skulle kunna tas fram med hjälp av SCB:s energistatistik, men då fordras att de ca 450 anläggningar som lämnar miljörapport kan identifieras mot energistatistikens inrapporterade stationer. Miljörapporter är med dagens utformning och krav i föreskriften inte en lämplig datakälla för askstatistik. För att använda miljörapportern fordras att anläggningarna blir skyldiga att lämna erforderliga uppgifter, helst på ett standardiserat sätt i första hand emissionsdeklaration och i andra hand i textdelen. Dessutom behöver anläggningarna vara identifierbara via sin verksamhetskod (dvs. ha 90-kod). Uppfylls detta villkor skulle mer data kunna 28

29 samlas in och även från fler anläggningar, dvs. även för anläggningar som idag inte är tillståndspliktiga. Resultaten skulle då kunna redovisas geografiskt och uppgifter om kvalité, torrsubstanser etc. skulle kunna sammanställas allt utifrån vilka uppgifter som man i föreskriften kräver att redovisas För- och nackdelar med metod en + Metoden är relativt snabb och kan redovisas ca sex månader efter referensåret eftersom uppgifterna redovisas i miljörapporten 3 månader efter referensåret och därefter kan sammanställas + Uppgifterna är offentliga på anläggningsnivå + Avfallsfaktorer behöver inte användas eftersom askmängder samlas in + Alla behov som identifierats i projektet kan samlas in om så önskas, t.ex. avseende mängder, våtvikter, kvalité och hantering/användningsområde + Regional fördelning av askmängder kan troligen redovisas. - Metoden är dyr eftersom det tar tid att söka rätt på enskilda uppgifter i miljörapporternas textdel - Ökad uppgiftslämnarbörda - Metoden täcker inte alla förbränningsanläggningar utan det finns en underrapportering p.g.a. att många anläggningar saknar 90-kod i dagsläget - Många avfallsuppgifter saknas eller är inte kompletta eller riktigt klassade i miljörapporterna i dagsläget, varför SMP är en olämplig datakälla om inte anläggningarna blir skyldiga att redovisa detta. - Uppgifter i miljörapporternas textdel kan vara svåra att klassificera om det inte tydligt framgår vad uppgiften avser. - Kvalitén påverkas av svarsfrekvensen och kan säkras genom uppgiftslämnarplikt 5.4 Torrsubstansfaktorer För att tillgodose behovet att redovisa askmängder i form av torrsubstans kan informationen antingen begäras in via enkäter eller i miljörapporten, men ett problem är att anläggningarna ofta inte själva har uppgifter om detta. Två alternativa lösningar presenteras därför nedan Utveckla nya torrsubstansfaktorer Ett möjligt tillvägagångssätt för att utveckla särskilda torrsubstansfaktorer är matcha bränslestatistiken från Svensk Fjärrvärme med resultatet från Svenska EnergiAskor. Genom att koppla mängden aska till mängden ingående bränsle per företag utifrån de företag som lämnat uppgift om detta kan man med statistiska metoder sedan ta fram torrsubstansfaktorer. Detta kan genomföras av projektgruppen som en följd av detta projekt. 29