Torsten Stjernschantz Managing Director, Holmen Paper Ltd UK

Transkript

1 #2 2010

2 Vi är många som tycker om den känsla och överblick som papperstidningen förmedlar. Med ett smart pappersval kan man dessutom få tidningen att sticka ut ytterligare och kommunicera en modern image. Här är brittiska ShortList och Stylist två intressanta exempel. Exempel som kan ge alla oss som tror på papperets möjligheter nya impulser hur man hävdar papperstidningens viktiga roll också i en tid där teknikutvecklingen går mycket snabbt. Torsten Stjernschantz Managing Director, Holmen Paper Ltd UK 2

3 Plast ett dödligt hot Sidan 4 5 Unik hybrid tar sikte på magasin Sidan 6 7 Gratis attraherar köpstark läsekrets Rikta in dig på män som inte bara tänker på en sak. Satsa på nyheter, sport, hälsa, film, lite politik och karriär, men glöm allt naket. Konceptet har skakat om den brittiska herrtidningsmarknaden rejält och gjort den gratisutdelade veckotidningen ShortList till en framgångssaga. Vi vänder oss till en ny generation av manliga läsare. De bor i storstäder, är mellan år, välutbildade och välbetalda, säger Mike Soutar, vd för ShortList Media Ltd i London. Också damtidningsmarknaden har fått uppleva att ingenting är som förr. Här är det systertidningen Stylist som tagit upp kampen mot branschens drakar och visar att kvalitet kan vara gratis. Sida 8 11 Brittisk framgångssaga visar att kvalitet kan vara gratis Sidan 8 11 Applåder efter bruksbesök Sidan Externt tryck vinner mark Sidan TEXT: Strateg Marknadsföring och Anders Thorén FOTO: Ulla-Carin Ekblom, Carlos Lujan Estelles, Tom Gormer och Anders Thorén. GRAFISK FORM: Strateg Marknadsföring TRYCK: Norrköpings tryckeri Holmen s paper ges ut av Holmen Paper och produceras i samarbete med Strateg Marknadsföring. ANSVARIG UTGIVARE: Henrik Sjölund Holmen Paper AB Norrköping Tel: Webb: 3

4 Miljö Ett hav av plast De stora världshaven har förvandlats till soptippar. I Stilla havet talar forskarna om två kontinenter av sopor av tillsammans dubbla USA:s storlek. Det allra mesta skräpet är plast som i decennier funnits i havet utan att helt brytas ned. Effekterna på miljön är skrämmande. Bilderna av nedskräpningens konsekvenser har kablats ut över världen. Döda albatrosser och havssköldpaddor med magarna fulla av plastbitar har väckt starka känslor. I dissekerade fiskars magar har forskarna hittat allt från tandborstar och sprutor till fragment av plastpåsar och plastflaskor. Enligt FN:s miljöorgan, UNEP, dör årligen mer än en miljon sjöfåglar, drygt marina däggdjur och ett oräkneligt antal fiskar av plastskräpet i haven. Stilla havets soptipp Det var oceanografen, kappseglaren och multimiljonären Charles Moore som redan 1997 slog larm om det som senare kom att kallas the Great Pacific Garbage Path, det vill säga Stilla havets soptipp. På väg hem från Hawaii till Los Angeles med sin katamaran Algalita tog han vägen över ett havsområde som seglare normalt undviker eftersom där ofta är vindstilla. Här färdades Charles Moore dag efter dag i vad han beskrev som en flytande soptipp av framförallt plastskräp. Upplevelsen ledde till att han grundade Algalita Marine Research Foundation, som driver forskning och utbildning om marina föroreningar. Där har man konstaterat att den skrämmande ansamlingen av plastskräp i haven hela tiden växer. I augusti 2009 genomförde Scripps Institute of Oceanography i San Diego en forskningsexpedition i det område som Moore pekat ut. Under den nästan 200 mil långa färden kunde forskarna konstatera att området mitt ute i Stilla Havet var kraftigt förorenat. Slutsatsen var att plast och annat skräp under flera årtionden förts ut med kustströmmarna från framförallt Nordamerika, Japan och Kina. Det var dessa forskare som myntade begreppet en kontinent av plast som ligger strax under vattenytan ner till cirka tio meters djup. Den syns inte från luften och är därför svår att avgränsa exakt. Men forskarna bedömer att det förorenade området är dubbelt så stort som hela USA och alltså gigantiskt. Miljontals ton plast Enligt Scripps-forskarna är det allra mesta plastskräp som ansamlats under de 50 år som plast har funnits i samhället. Solljus och vatten bryter bara delvis ned denna plast. Enorma mängder finns kvar som bitar, smulor och partiklar. Sannolikt handlar det om minst hundra miljoner ton plast och andra sopor som flyter runt i den här delen av Stilla Havet. För att stoppa vidare nedskräpning, kräver forskare och miljöorganisationer såväl politiska beslut som mer forskning om effekterna. Ett 20- tal länder har redan infört förbud mot, eller beskattning av plastpåsar, som dock bara är en av många källor till föroreningarna. Att sluta använda plast anses inte realistiskt, men intresset för biologiskt baserade plastmaterial har ökat kraftigt. Scripps-forskarna ser inte några realistiska metoder att städa upp världshaven, även om olika metoder diskuterats. Strategin måste nog snarare angripa roten till problemet, ändra företagens och konsumenternas beteende och hitta bättre alternativ innan det är för sent. G P G P 4

5 Plast utgör förmodligen procent av allt skräp som flyter omkring i världshaven. FN-organet UNEP beräknar att varje kvadratkilometer hav innehåller cirka flytande plastpartiklar. reat acific arbage ath Osynligt miljöhot mest oroande Forskarna är mest oroliga för de mikroskopiska plastpartiklar som finns i havet. Dessa har nämligen visat sig binda miljö-gifter som PCB och DDT. Många av dessa partiklar har ungefär samma storlek som plankton, vilket gör att musslor, maneter och andra marina djur äter dem. Därmed finns det risk för att de giftiga ämnena förs vidare i näringskedjan och hamnar i den fisk vi äter. Forskningen om de mikroskopiska plastpartiklarna och deras effekter har intensifierats. 5

6 Vi har mött ett stort intresse hos förlag i Europa för den typ av papper som vi nu lanserar med Holmen VIEW, säger Karolina Svensson som arbetat med den marknadsundersökning som gjorts under våren. Nyhet Holmen VIEW en attraktiv nyhet för magasin och produktkataloger Den 1 september lanseras Holmen VIEW. Med det gör ett helt nytt papper entré på marknaden! Det är en hybrid som förenar SC- och MF-papperets mest uppskattade egenskaper. Med sin tryckglans och opacitet kommer produkten att bli ett mycket attraktivt alternativ för magasin och produktkataloger, säger Jan Andersson, Technical Sales & Product Development Manager. Framtidstron baserar Jan på de kundundersökningar företaget gjort och den dialog man ständigt för med sina kunder. Här har flera förlag fört fram önskemål om att Holmen Paper borde ta fram en produkt med ett MF-papper som bas som har tryckytor som motsvarar ett SC-papper. Nyfikna på nyhet Under utvecklingsarbetets slutskede har Holmen Paper gjort en omfattande marknadsundersökning. Ett 15-tal förlag i Europa med fokus på Tyskland, Frankrike och Storbritannien har besökts. Förlagen ger ut en mängd titlar och utgåvor och samtliga köper själv in det papper man använder. Ute hos dem har Karolina Svensson, Business Intelligence Manager, fångat upp synpunkter på vilken utveckling förlagen ser framför sig när det gäller magasin. Dessutom har vi låtit dem göra blindtester. Fem papper har de fått granska och tycka till om. Ett kom från en konkurrent och de övriga fyra från Holmen, varav ett var nya Holmen VIEW. Svaren som Karolina och en inhyrd konsult fått, har naturligtvis skiftat. Men generellt har den nya produkten fått ett klart positivt mottagande. Många är nyfikna och intresserade av att få tillgång till den typ av papper som vi nu lanserar med Holmen VIEW, säger Karolina Svensson. 6

7 Tryckglansen, volymen och opaciteten gör vårt nya papper till attraktivt alternativ för magasin och produktkataloger, säger Jan Andersson, Technical Sales & Product Development Manager. Känsla, tryckglans och kostnadsfördelar ska få förlag att se nya möjligheter Holmen VIEW har den rätta papperskänslan. Dessutom har produkten en hög tryckglans. Tommy Wiksand, Sales & Development Director, ser fram mot att kunna erbjuda marknaden en unik produkt som många efterfrågat. Hybriden som Tommy kallar den har inte bara rätt känsla och hög tryckglans. Den är ett kostnadseffektivt val i jämförelse med SC- och LWC-papper inte minst för magasin som trycks i stora upplagor. Produkten ligger också rätt i tiden. Många förlag ser över sin ekonomiska struktur och granskar också valet av papper under lupp. I flera fall har man bestämt sig för att nedgradera ytvikter och byta bestruket papper mot SC. Engagerade katalogproducenter Utvecklingen av Holmen VIEW har pågått drygt 1,5 år och jobbet har skett i Hallsta. Här har brukets utvecklingsteam och medarbetare från PM 11 jobbat med att steg för steg ta fram och utvärdera en ny produkt som länge gick under arbetsnamnet Type 1. Omfattande tester både på bruket och på tryckerier har skett. Vi har haft ett bra utbyte av den återkoppling vi fått från stora katalogproducenter som varit med i utvecklingsarbetet, säger Jan Andersson. Holmen Paper har lagt ner stora resurser och gjort omfattande verifieringar av tryckegenskaper i såväl djuptryck som heatset. Vi ska vara väl förberedda att förse marknaden med ett papper som har mycket god kör- och tryckbarhet. Värdefulla paneler Under utvecklingsarbetet har Holmen Paper arbetat med paneler där medarbetare med både proffs- och kundglasögon på fått ge sina synpunkter på papperet. Vi ska dessutom köpa en tjänst där en expertpanel anlitas, säger Jan Andersson, som ser paneler som ett utsökt hjälpmedel inte minst för att fånga upp den känsla papperet väcker och förmedlar. För att klara kraven på ytfinhet och glans har PM 11 i Hallsta byggts och försetts med nya maskindelar. Investeringen är en av de största som Holmen Paper genomför under Nu ger vi dem en chans att granska ett nytt och unikt alternativ. Europa i fokus Förutom att nischa Holmen VIEW mot magasin, passar papperet till produktkataloger. Här har Holmen Paper involverat flera större katalogproducenter under utvecklingsarbetet. På nytt är det känslan och miljöprofilen som gör att Holmen VIEW bedöms ha goda möjligheter att bli ett förstklassigt katalogpapper. Så bli inte förvånad om kommande kataloger med t ex möbler eller prylar för hemmafixare tryckts på Holmen VIEW. I ett första skede ska Holmen Paper bearbeta den europeiska marknaden med sin nya produkt. Men företaget undersöker även förutsättningarna och möjligheterna att lansera sin hybrid utanför Europa. 7

8 8

9 Case Först ShortList och nu Stylist... Gratismagasinen skakar om marknaden Inget är som det varit. Gratismagasinen ShortList och Stylist har skakat om den brittiska herr- och damtidningsmarknaden och satt en ny standard. Vi har visat att kvalitet kan vara gratis, säger Mike Soutar, Vd för ShortList Media Ltd i London. Låt oss gå till caféet på hörnet, säger Mike Soutar. Det är alldeles för stökigt här på redaktionen. Då vi startade ShortList hösten 2007 var vi fem anställda, nu är vi femtiosex. ShortLists expansion i lokalerna på nr 6 Emerald Street, där varje kvadratmeter är packad med folk, är en parallell till tidningens framgång. Från ingenting har ShortList tagit positionen som den största herrtidningen i Storbritannien. Veckoupplagan låg vid den senaste mätningen på ex. Mer än bara en sak... Enligt ShortList egen marknadskommunikation är tricket bakom succén att man skapat en tidning för män som inte bara tänker på en sak. Tidningen domineras av nyhetsartiklar, sport, motor, mode, hälsa, resor, film men också en del politik och karriär. Mycket livsstil och aktualiteter alltså, men inget naket! Vi vänder oss till en ny generation av manliga läsare, välutbildade, välbetalda storstadsmänniskor i årsåldern. Två tredjedelar av dem läser ingen annan herrtidning och skulle nog skämmas för att göra det, säger Mike Soutar. Den andra delen av tricket är förstås att ShortList är gratis. I London och tio andra brittiska städer delas den ut varje torsdag vid knutpunkter som tåg-, bussoch tunnelbanestationer samt direktdistribueras till utvalda flygbolag, hotell, butikskedjor gym med mera. ShortList menar att de skapat ett helt nytt koncept, ett Freemium Magazine, det vill säga en gratisutdelad kvalitetsveckotidning, med hög upplaga och en köpstark läsekrets. Lanseringen var dock inte problemfri. Det nya magasinet möttes av skepsis från både annonsörer och medieanalytiker. Varför skulle en ny herrtidning lyckas när de redan etablerade såg annonsintäkter rasa? Och varför skulle en gratistidning kunna profilera sig som en kvalitetsprodukt? Vi kände redan under 2008 att vår affärsmodell fungerade. Både produktionen och distributionen är mycket kostnadseffektiv. Trots den djupa lågkonjunkturen gick vi med vinst under helåret 2009, vilket överträffade våra förväntningar, säger Mike Soutar. 9

10 Går vidare med Stylist Ledningen för ShortList har fört sitt framgångsrika koncept vidare. I oktober 2009 lanserades systertidningen Stylist, som är riktad till unga kvinnor med intresse för mode, resor, kändisar, hälsa och skönhet och så vidare. Även lanseringen av Stylist möttes med viss skepsis, även om det den här gången var fler som trodde på gratiskonceptet. Tvivlarna menade att en gratisutdelad tidning, tryckt på ett enklare papper, inte skulle attrahera de riktigt tunga annonsörerna i modebranschen. Men även Stylist blev en succé. Att företag som L Oréal, Armani och DKNY annonserar i Stylist är bevis nog. Stylists upplaga har redan passerat ex och utöver London delas den nu ut i ytterligare sju brittiska städer. Ut i Europa Det är ingen hemlighet att Mike Soutar, tillsammans med affärspartnern och marknadsstrategen Tim Ewington, kastar blickar på andra länder. De är övertygade om att den som kan lyckas i London och UK kan lyckas var som helst. Exakt vilka länder ShortList-ledningen analyserar vill de förstås inte avslöja, men sannolikt handlar det om europeiska länder med storstäder som liknar London vad gäller volymen på pendling och kollektivtrafik och då finns det inte så många att välja på. Klart är att ShortList Media, knappast skulle försöka sig på en etablering på egen hand. Ett joint venture eller någon annan form av samarbete med en lokalt etablerad aktör är sannolikt en förutsättning för framgång. När den här typen av framtidsfrågor kommer på tal blir den annars så spontane Mike lite mer avvaktande. Men på frågan om vad som hänt om vi förnyar den här intervjun om ett par år ger han ändå ett mycket tydligt svar. Om du ger oss två och ett halvt år tror jag att vi har lanserat ytterligare en titel i Storbritannien. Jag tror också att vi har tagit steget ut i Europa med åtminstone en av våra nuvarande tidningar. Dessutom hoppas jag att vi lanserat ett helt nytt koncept på det digitala området, något som blir lika omvälvande som vårt nuvarande Freemiumkoncept. Dessutom har företaget förhoppningsvis flyttat in i nya, större lokaler, tillägger Mike Soutar. Vi trivs väldigt bra här i Holborn, men lokalerna är som sagt alldeles för trånga och i längden kan vi ju inte hålla på att ockupera det här caféet med våra möten, säger han med ett leende. 10

11 Slaget om Londons pendlare De traditionella tidningarna ska definitivt känna sig hotade. Fighten mellan gratis- och betaltidningarna är och ska vara tuff. På lång sikt gynnar den hela branschen och inte minst läsarna, säger Mike Soutar, vd ShortList Media Ltd. Så här i efterhand är det lätt att hävda att lanseringen av ShortList var ett ganska självklart steg i en utveckling som länge varit på väg. Associated Newspapers visade ju redan 1999 vägen med sin gratisutdelade Metro, så varför skulle man inte kunna göra likadant med en brittisk veckotidning? Att det dröjde så länge tills någon vågade språnget beror förstås på den mördande konkurrens som utmärker pendlarmarknaden i Storbritannien. Kriget mellan gratisoch betaltidningarna har varit extremt hårt och framgångarna för pionjären Metro, den starkt nischade affärstidningen CityAM med flera har rejält sargat de traditionella tidningarna. Men naturligtvis har betaltidningarna slagit tillbaka. Lösnummerrabatter, tillfälliga gratiskampanjer och allehanda specialerbjudande har varit flitigt använda vapen som gjort marknaden till ett getingbo som avskräckt de allra flesta från nylanseringar. Londons pendlare har alltså inte behövt sakna gratisläsning. I oktober 2009 fick Londonborna ytterligare ett tillskott då London Evening Standard, som förvärvats av den ryske miljardären Alexander Lebedev, gjordes om till gratistidning. Därmed hade en av de riktigt stora betaltidningarna alltså bytt sida. Men gratistidningarna har också fått ta emot smällar. I vintras tvingades både thelondonpaper och London Lite, kasta in handduken, men totalt sett är det nog ändå gratistidningarna som har övertaget just nu. Sedan veckotidningen Sport och senare de ännu större gratismagasinen ShortList och Stylist kommit in i matchen har poängövertaget bara vuxit. Att betaltidningarna på något sensationellt sätt ska vända matchen är knappast troligt. Det finns inte en chans att vrida klockan tillbaka. Konsumenterna har insett att gratistidningarna kan erbjuda kvalitet och allt fler överger nu betaltidningarna, konstaterar Mike Soutar. 11

12 EN DAG PÅ JOBBET The kids are all right... Alla är välkomna till bruket! Varje torsdag och fredag har vi skolklasser på besök. Eleverna är väldigt intresserade, så de är verkligen välkomna hit. På ett år blir det mer än två tusen elever som kommer hit, säger Maria Jesús Molina, kommunikationsansvarig på Holmen Paper Madrid. Att låta drygt två tusen vetgiriga skolelever invadera bruket ser Maria Jesús Molina och hennes team av bruksguider inte som något problem. De har hittat ett program som fungerar bra både för skolorna och bruket. Skolkontakterna har hög prioritet och såväl bruksledningen som de anställda är väldigt positiva. Företagets ambition är att fördubbla antalet studiebesök och jag hoppas att vi snart ska kunna nå det målet, säger Maria Jesús Molina. För skolorna är besöken en utmärkt pedagogisk möjlighet, särskilt då frågor om miljö och återvinning står på schemat. Nästan allt returpapper som samlas in i Madridområdet kommer hit till bruket. Här får eleverna se hur vi tillverkar nytt papper av det som de lagt i återvinningscontainrarna. Då förstår de att återvinning verkligen är meningsfullt, säger brukets miljöchef Francisca Pérez, som själv deltar som guide och informatör vid många av studiebesöken. Studiebesöken är upplagda som en rundtur i en temapark där alla delar i papperscykeln presenteras, från skog till återvinning. Eftersom de allra flesta deltagarna är storstadsbarn är deras kunskaper om skogsbruk vanligen ganska vaga. Därför läggs lite extra tyngdpunkt på fakta om skog och om hållbart skogsbruk. Till exempel får eleverna veta att Holmen planterar minst tre nya plantor för varje träd som avverkas, och att skogen i Sverige har fördubblats på de senaste 80 åren. Det är en hel del tid och engagemang som läggs ned på studiebesöken. Utöver Maria Jesús och Francisca, som ju har miljöinformation som en del av sina ordinarie arbetsuppgifter, deltar ett tiotal volontärer i projektet. Volontärerna har frivilligt valt att kombinera sina normala arbetsuppgifter med guidning. Gema Moreno, som arbetar på brukets inköpsavdelning, tycker att Foto: Holmen Paper Madrid Att möta eleverna och prata direkt till dem är ett utmärkt sätt att kommunicera, tycker Antonio Rutia som läser kommunikationsvetenskap på universitetet och praktiserar på brukets informationsavdelning. Skoleleverna är mellan 10 och 18 år så det gäller att anpassa informationen efter deras ålder och förkunskaper. Bruket tar också emot studiebesök från yrkesskolor och universitet, som får speciellt anpassade program där brukets tekniska specialister medverkar. 12

13 kontakten med eleverna har gett hennes jobb en ny dimension. Som guide måsta man ju sätta sig in i alla delar av företagets verksamhet och det är nyttigt. Men det allra bästa är att elevernas entusiasm smittar av sig. Till exempel brukar de bli väldigt imponerade av hur stora våra pappersmaskiner är och vill veta i detalj hur allt fungerar, säger hon. Guiderna har också upptäckt att torra fakta kan vara spännande om de presenteras på rätt sätt. Till exempel brukar de berätta att bruket under de senaste tre åren har tagit hand om så mycket returpapper att man skulle kunnat fylla Real Madrids fotbollsarena till toppen sjutton gånger om. Sådant kommer eleverna ihåg. Studiebesöken har pågått under lång tid, men under det senaste året har antalet skolor som hört av sig ökat markant. Just nu har Teresa Ruiz, som är besökskoordinator, en ganska lång väntelista. Hundra procent returpapper Med sina två pappersmaskiner har Holmen Paper Madrid kapacitet att producera ton tidningspapper, MF Journal, journalpapper och LWC. Produktionen är till hundra procent baserad på returpapper. Bruket sysselsätter drygt 500 personer inklusive returpappersbolaget Carpa. Maria Jesús Molina Jo, ibland kör det ihop sig, men alla är välkomna och på något sätt ordnar vi så att de får komma hit, säger hon. Anstormningen av besökare är delvis en följd av de avtal som brukets pappersinsamlingsföretag, Carpa, träffat med kommunerna i Madridregionen. Många kommuner försöker nämligen stimulera den lokala pappersåtervinningen, och om deras skolor kan få besöka regionens största returpappersbruk är det förstås en extra bonus. Vår målsättning är som sagt att ta emot många fler, men det gäller att ta ett steg i taget och hela tiden hålla på kvaliteten. Vi vet att de som varit här berättar om bruket för sina föräldrar och kompisar och på så sätt betyder besöken mycket för vår image. Därför är det viktigt att eleverna verkligen får lära sig någonting, samtidigt som besöket hos oss blir en spännande upplevelse, säger Maria Jesús Molina. 13

14 Extern tryckning gör förlagen starkare Den spanska krisen har tvingat både tidningsförlagen och tryckeribranschen till krafttag, som på lång sikt kan få positiva effekter, menar Máximo Garrido Bohorque, vd för Corporacion Bermont i Madrid. Många förlag har redan tidigare övergått till att helt eller delvis köpa trycktjänster externt. I krisens spår blir detta vanligare, och då öppnas möjligheter till betydande kostnadsbesparingar, säger han. De dåliga tiderna har gjort att tidningsläsande i Spanien minskat. Under 2009 tvingades ett tusental tidningskiosker att slå igen. Tidningsförlagen har agerat mycket skickligt under recessionen och lyckats sänka sina kostnader avsevärt. På så vis är de väl rustade för den konjunkturuppgång som så småningom kommer, säger Máximo Garrido Bohorque. 14

15 Corporacion Bermont är Spaniens största fristående tryckeriföretag på dagspressmarknaden. Varje natt spottar företagets 30 coldsetpressar ut mer än 90 olika tidningar, såväl lokala, regionala, nationella som internationella utgåvor plus bilagor av allehanda slag. Corporacion Bermont har sina rötter i den till stor del familjeägda Bermontgruppen, som bildades redan 1979 och som vuxit snabbt på senare år. I maj 2009 togs ett strategiskt viktigt steg då Bermont förvärvade Unidad Editorials tryckerirörelse och det nya Corporacion Bermont bildades. Unidad Editorial är den klart största kunden, men på Corporacion Bermonts kundlista finns i stort sett samtliga stora tidningsförlag som är verksamma i Spanien. I de flesta fall är det regionala upplagor som läggs ut på Bermont, men vissa spanska tidningar väljer Bermont för i princip all utgivning. En annan viktig kundgrupp är utländska tidningar. Täcker in hela landet Vi har tryckerier på Kanarieöarna, Mallorca och på flera andra ställen nära de stora turistorterna. Tryckningen åt de utländska förlagen utgör mer än 20 procent av vår volym, säger Máximo Garrido Bohorque. Styrkan i konceptet är förstås att pressarnas kapacitet kan utnyttjas mycket effektivare då man trycker många olika förlags tidningar. Med nio tryckerier täcker Corporacion Bermont dessutom in hela landet på ett optimalt sätt, vilket är en omöjlighet för ett enskilt tidningsförlag. Bermonts strategiska bedömning är att de spanska tidningsförlagen sakta men säkert kommer att övergå till alltmer extern tryckning. Bermont gör ingen hemlighet av att företagets ambition är att spela en aktiv roll i den processen. Det vore inte särskilt intelligent att vara passiv. Vi är marknadsledare och tänker utveckla vårt ledarskap och spela en nyckelroll i den fortsatta konsolideringen av den grafiska industrin i Spanien, säger Máximo Garrido Bohorque. En sådan konsolidering är till nytta även för tidningsförlagen, som i krisens spår måste vidta långsiktiga åtgärder för att hålla sina tryckkostnader i schack. Tidningsförlagen har under den här recessionen genomfört ett intensivt effektiviseringsarbete i olika delar av produktionskedjan. Kan vi i den grafiska industrin skapa en rationellare struktur kan effektiviserings-arbetet bli än mer framgångsrikt, säger Máximo Garrido Bohorque. Corporacion Bermont Corporacion Bermont är Spaniens största fristående tidningstryckerikoncern. Bland kunderna finns i stort sett samtliga stora aktörer på den spanska tidningsmarknaden, såväl inhemska som utländska tidningsförlag. Koncernen har nio tryckerier lokaliserade i Madrid, Barcelona, Sagunto, Dos Hermanas, Rábade, Teneriffa och Mallorca. Koncernen är också delägare i Calprint (Zamora and Valladolid) och är samarbetspartner med Europrinter, i Bryssel. Corporacion Bermont har 450 anställda. Jag tror inte att något förlag idag betraktar tryckningen som en kärnverksamhet, utan helst vill fokusera på annat. Dagens struktur är ett resultat av historien och jag är övertygade om att tidningsförlagen och den grafiska industrin har stora förändringar framför sig, säger Máximo Garrido Bohorque. Snabb konsolidering Att den spanska krisen driver på den här utvecklingen mot mer extern tidningstryckning är en rimlig bedömning. Krisen kommer definitivt också att snabba på konsolideringen av den grafiska industrin, vilken är nödvändig för att sänka kostnaderna i en bransch med utpräglade stordriftsfördelar. Sannolikt får vi se hur ett fåtal större spelare utkristalliseras medan de minsta köps upp eller läggs ned. Ledningen för Corporacion Skickligt agerande Máximo Garrido Bohorque framhåller att man i kristider brukar ha en tendens att måla framtiden i alltför dystra färger. Han menar att tidningsförlagens skickliga agerande har gjort att de i flera avseenden faktiskt är starkare nu än tidigare. Kostnadsmassan har sänkts avsevärt, vilket gör att tidningsförlagen är mycket väl förberedda på den uppgång som förr eller senare måste komma. Vi behöver inte nå upp till rekordnivåerna från Kan branschen bara återta hälften av de förlorade annons-volymerna, så kommer de flesta tidningsförlag att kunna visa god lönsamhet igen, säger Máximo Garrido Bohorque. 15

16 Swedish IFRA jubilerar Den 4 till 6 oktober är det jubileum i Hamburg. Här arrangeras IFRA Expo 2010 och det är 40:e gången som mässan går av stapeln. Bland utställarna återfinns Holmen Paper, som finns i hall 4 och monter 440. Till mässan räknar arrangörerna med att de ska komma mellan besökare från 70 länder. Ska de besöka samtliga utställare gäller det att hinna med drygt 160 besök! Till arrangemanget hör en rad seminarier. Dagstidningsproduktion och Crossmedia Publishing är två av dem. Likaså kommer aktuella trender inom magasinsfären att speglas och ske inom ramen för något som arrangörerna kallar Media Port. Papperet går igen! Återvinningen av papper fortsätter att öka. Senast tillgänglig statistik från 2008 visar att två tredjedelar av det papper som konsumerades i Europa under det här året återvanns. Ännu längre har de nordiska länderna kommit. Här visar aktuella siffror från 2009 att mer än tre av fyra 77 % av de tidningar och förpackningar som kom ut på marknaden gick till återvinning. Ännu högre är återvinningsgraden om man bara tittar på tidningar. I Sverige återvanns 91 % av de tidningar som kom ut på mark naden. Ett förslag räckte! Holmen VIEW ska papperet heta! Joakim Lirfeldt, till vardags sektionschef för driftnära underhåll på Hallsta Pappersbruk, är mannen bakom namnet på Holmen Papers senaste produkt. Och han behövde inte lägga pannan i speciellt djupa veck för att kläcka förslaget. Det tog bara några minuter. Vi hade ju fått ett bra underlag som snabbt fick mig på rätt tankar. Där stod det bland annat att magasinsförlag var en viktig målgrupp för vårt nya papper, säger Joakim. Med det som ledtråd tänkte Joakim vidare på att man i magasin ofta jobbar med snygga uppslag fina blickfång; Our new magazine has an excellent view. En view är alltså inte begränsad till hur bra eller vacker den kan bli. Det är sådant vi minns, söker oss till och tycker om att titta på, säger Joakim och exemplifierar med vackra båtar. Då låg Holmen VIEW nära till hands, så Joakim skickade in förslaget. Och han var inte ensam att tänka till. Totalt kom 155 förslag in till namntävlingen. Biokombinat ger stora miljövinster Nu har byggnadsarbetet startat vid Braviken i Norrköping av vad som ska bli Skandinaviens största sågverk. Och skogskoncernen Holmen lever som man lär. Sågverkets byggnader uppförs i trä. Vid årsskiftet ska allt stå klart. I en första etapp startar produktionen av kubikmeter sågade trävaror per år. Bravikens sågverks årliga kapacitet är kubikmeter. Omräknat i 4,8 meter långa plankor, som är 47 x 150 mm, kommer anläggningen att producera drygt sådana plankor varje timme! Allt tas tillvara I och med att sågverket placerades i samma område som Bravikens Pappersbruk kommer området att bli ett biokombinat. Samlokaliseringen och samordningen kommer att ge både ekonomiska och miljömässiga vinster av stor omfattning. Flis från sågverket går till papperstillverkning och överskott av bark och sågspån tas tillvara för energiproduktion. Investeringen uppgår till cirka 1 miljard SEK och cirka 110 medarbetare skall sysselsättas vid anläggningen.