Alingsås exponering mot minskat globalt utbud av fossila bränslen.

Transkript

1 Bilaga 5 (Energiplanen ) Förstudie: Alingsås exponering mot minskat globalt utbud av fossila bränslen. 1

2 Författare: Anders Linde, Glantz Arkitektstudio AB, Uppdragsgivare: Utvecklingsavdelningen, Kommunledningskontoret, Alingsås Kommun 2

3 Innehåll Innehåll... 3 Inledning... 5 Syfte... 6 Metod... 6 Avgränsning... 6 Läsanvisning... 6 Oljetoppen... 7 När tar oljan slut?... 7 Prisutveckling... 7 Alternativa energikällor... 8 Oljans betydelse för dagens samhälle... 9 Transporter...10 Primära effekter...10 Pendling...10 Godstransporter...11 Sekundära effekter...11 Vidare utredningar...11 Vidare läsning...11 Energiförsörjning...12 Primära effekter...12 Sekundära effekter...12 Vidare undersökningar...13 Byggnader och byggd miljö...14 Nyproduktion...14 Renovering...14 Material...15 Primära effekter...15 Sekundära effekter...15 Vidare undersökningar...15 Livsmedel och odling...17 Primära effekter...17 Framställa mat kräver energi...17 Vem ska odla maten?...17 Vikten av tillgång till matjord

4 Varifrån kommer gödningen?...18 Distribution och lagring...18 Vidare undersökningar...18 Övriga faktorer...20 Hälsa och sjukvård...20 Utbildning...20 Sociala strukturer...20 Kultur...21 Näringsliv...21 Slutsats...22 Mål...22 Hur når vi målet...22 Positiv vision...22 Ordlista...24 Peak oil...24 Energi...24 Energiproduktion...24 Eroei

5 Inledning Hur är Alingsås förberett för framtidens energisituation? Historiskt sett har vi vant oss vid att energin har varit billig och tillförlitlig. Olja är en av våra främsta energikällor och så länge den flödat har samhället kunnat växa. Nu minskar oljeproduktionen samtidigt som efterfrågan ökar, vi närmar oss oljetoppen 1. Samtidigt finns en strävan att minska våra utsläpp av växthusgaser för att undvika global uppvärmning. Om det är oljetoppen eller klimatförändringarna som i slutänden tvingar oss att ändra vår energianvändning spelar mindre roll. Det viktiga är att det kommer hända. I Sternrapporten konstaterades, med avseende på klimatförändringar, att proaktiva åtgärder är mycket billigare än att hantera akuta kriser 2. För att skapa ett hållbart samhälle måste mycket förändras; energieffektiviseringar, lokal produktion av varor, kortare transporter, mm. Minskad tillgång på fossila bränslen kräver liknande åtgärder men under kortare tid. Med tanke på den betydelse energin har för vårt samhälle behöver denna ändring av energianvändningen inledas så tidigt som möjligt för att garantera välfärden under processens gång. Alingsås har jämfört med många andra kommuner bra förutsättningar att lyckas sänka beroendet av olja. Redan idag finns ett fokus på energieffektiva byggnader och en kommunal organisation som är medveten om frågornas vikt. Inför en långsiktig och kraftig höjning av oljepriset är Alingsås dock, i likhet med de flesta andra kommuner i Sverige, dåligt förberett. Dyrare transporter och råvaror slår hårt mot alla kommuner med låg grad av självförsörjning. Att skapa sig en överblick över ett ämne handlar mycket om att referera till erfarenheter. När det gäller effekterna av oljetoppen finns inga närliggande paralleller. De tider av ransonering och självförsörjning som dagens äldre kan dra sig till minnes inträffade i ett samhälle vitt skilt från vårat, det kan därför vara svårt att föreställa sig hur vårt samhälle påverkas om en av de viktigaste energikällor tas bort. Den tyska armén menar i sin studie av oljetoppen att psykologiska barriärer gör att vi tenderar att bortse från fakta och rent instinktivt vägrar undersöka denna svåra fråga i detalj 3. De avslutar med att oljetoppen dock är oundviklig. 1 World Energy Outlook (2009) International Energy Agency 2 The Economics of Climate Change the Stern Review (2006) Nicholas Stern, Cabinet Office HM Treasury. 3 Armed Forces, Capabilities and Technologies in the 21 st Century. Sub-Study 1, Peak Oil, Security policy implications of scarce resources (2010) Bundeswehr Transformation Centre, Future analysis Branch. 5

6 Syfte Att ge en överblick över hur väl förberett Alingsås är inför och påverkas av ett framtida minskat globalt utbud av fossila bränslen. Metod Skriften är en översyn över kunskapsläget kring oljetoppen och vad den kan tänkas betyda för Alingsås samhälle. Valet av de aspekter på oljetoppen som tas upp präglas av kommunens handlingsutrymme och organisation. Avgränsning Det svårt att ge en övergripande bild av ett komplext förlopp som oljetoppen. Däremot kan en riktning tas ut vilket ger ett underlag att inom förvaltningen ställa rätt frågor inför framtida arbete. På grund av den korta tid förstudien utförts på är det möjligt att delar av förslag till utredningar redan genomförts eller planerats. Läsanvisning Frågan för utredningen är hur Alingsås påverkas OM oljepriserna stiger kraftigt. Efter en orientering kring begreppet oljetopp förutsätts denna sedan som ett faktum. Inom respektive delområde analyseras oljans betydelse och ett eller flera möjliga förlopp extrapoleras. Respektive kapitel följer i huvudsak formen: primära effekter, sekundära effekter och förslag till vidare undersökningar. Direkt inverkan handlar t.ex. om att det blir dyrt med transporter, de sekundära vad dyra transporter gör med ekonomin och hur det i sin tur påverkar samhället. Ju längre från de direkta effekterna resonemanget leder desto mer diffus blir prognosen. Under vidare utredningar adresseras inom vilken del av kommunen en fråga kan tänkas behandlas. De flesta frågor skär dock igenom många områden. 6

7 Oljetoppen Oljan står för en dryg tredjedel av världens totala energitillförsel och varje år bränner vi olja som det tagit 400 år för naturen att bilda. Detta är inte uthålligt. Utvinningen ur en oljekälla följer typiskt en normalfördelningskurva, utvinningen ökar inledningsvis i takt med fler borrhål medan trycket i källan samtidigt sjunker och grundvatten tränger in. Så småningom stagnerar utvinningen för att sedan minska. Lägger man ihop all världens oljefält och räknar in förväntad nyupptäckt av oljekällor får man en kurva vars topp hamnar olika beroende på hur olika faktorer uppskattas. På detta sätt bedöms oljetoppen (även kallad Peak Oil). Lejonparten av världens oljekällor finns idag i länder som präglas av instabilitet. Många av dessa länder är dessutom inte sena att använda oljeexporten som politiskt verktyg vilket vi sett otaliga exempel på de senaste åren. Ryssland stänger exempelvis regelmässigt av olja och gas till grannländerna för att utöva påtryckningar. När tar oljan slut? Förmodligen tar oljan aldrig slut, men efter det att utvinningen nått sitt maximum kommer den obönhörligen att minska. På 1930-talet fick man ut 100 enheter olja för varje enhet processen krävde, idag får man ut 11 enheter, energiutbytet har blivit sämre. Eftersom vi först tagit upp den mest lättåtkomliga och högkvalitativa oljan kommer det bli allt mer komplicerat att få fram olja och kvaliteten kommer att vara sämre. För att vara lönsam måste denna typ av utvinning leda till allt högre priser. Så länge nyupptäckten av källor låg före den ökande efterfrågan kunde oljeindustrin hålla priset stabilt genom att lagra eller sälja ut reserver. Idag är nyupptäckterna små och på platser där framställning är dyr. Antalet nya källor som hittas räcker inte för att kompensera efterfrågan, för varje tunna olja vi hittar används fyra. Det har tvistats länge om när oljetoppen kan tänkas infalla och hur själva toppen på grafen egentligen ser ut. Bland seriösa bedömare sträcker sig tidpunkten från tidigt 2000-tal till 2050 med ett medel mellan International Energy Agency menar att toppen för råolja passerades år Den amerikanska militären förutspår att 2012 är vändningsåret men att fossila bränslen kommer vara fortsatt viktiga ända fram till 2030, vi kommer enligt deras prognos med andra ord att vara beredda att betala allt mer för oljan 5. Organisationen the Association for the Study of Peak Oil (ASPO), med fysikprofessorn Kjell Aleklett i spetsen, bedömer att toppen passeras Ulf Svahn på Svenska petroleuminstitutet tror på mellan 2025 och De olika prognoserna beror på skillnader i hur oljetoppen definieras och hur värden uppskattas. Exakt när toppen inträffar är dock inte lika viktigt som ATT den inträffar och hur detta påverkar vårt samhälle. Det är till och med möjligt att vi redan passerat toppen men inte märkt det på grund av marknadsmekanismer som maskerar trendbrottet. Prisutveckling Det stabila pris på olja vi upplevt sedan oljekriserna på 1970-talet tycks vara till ända. Från år 2007 till 2008 steg priset per fat från 50 $ till över 140 $ för att sedan krascha till runt 30 $ 4 World Energy Outlook (2010) International Energy Agency 5 JOE 2010, Joint Operating Environment (2010) 6 den den

8 och åter stiga till 80 $. I samband med oroligheterna i mellanöstern år 2011 gick priset åter upp till 120 $. Detta är nog svängningar vi får vänja oss vid. Oljeproducenterna har svårt att snabbt ställa om för att reagera på förändringar i efterfrågan, stora svängningar hinner därför inträffa innan produktionen hänger med. Stor efterfrågan leder till brist som stör ekonomin, vilken i värsta fall går in i recession, medan produktionen är fortsatt hög varför priserna sjunker, ekonomin tar fart tills oljan åter blir bristfällig och så vidare. Många bedömare menar att priset fortsatt kommer att följa detta mönster och vara allt mer instabilt över tid. Bland ekonomer är frågan kring hur energipriserna påverkar världsekonomin en het potatis och meningarna går isär. Ekonomen James Hamilton påpekar att av de 11 recessioner USA gått igenom sedan andra världskriget så har 10 sammanfallit med plötsliga ökningar i oljepriset 8. Alternativa energikällor Att ersätta oljan med andra fossila bränslen som oljesand, kol eller uran är endast ett sätt att flytta fram problemet och dessutom med enorma miljöproblem som följd. Även dessa bränslen är ändliga och med nuvarande ökningstakt av energianvändningen står vi inom en överskådlig framtid inför samma problem med tillförseln som vi idag ser med olja. Produktionen av förnyelsebar energi framställd på ett uthålligt sätt, dvs. som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion, förstör mark eller biologisk mångfald, är globalt möjlig att öka medan Sveriges potential bara kan täcka mindre än halva energianvändningen 9. En sådan utveckling förutsätter dock en total omstrukturering av samhället. Man kan sluta sig till att stora energieffektiviseringar kommer krävas för att möta problemet från två håll; långtgående effektiviseringar och utbyggnad av produktionen av förnyelsebar energi. Varje energikälla har egna egenskaper. Egenskaperna hos våra nu vanligaste energikällor (olja, kol och naturgas) möjliggjorde ett urbaniserat samhälle med hög rörlighet, stor befolkning och hög ekonomisk tillväxt. Förädlingsprodukter av olja, som bensin, diesel och fotogen, är överlägsna som bränslen på grund av sitt höga energiinnehåll och att är de enkla att lagra och transportera. Tittar man på alternativa energikällor med avseende på energiinnehåll, miljöpåverkan, behov av sällsynta råvaror, utbudets varaktighet, EROEI 10, etc. verkar inga alternativ för närvarande kunna upprätthålla den komplexitet som kännetecknar vårt samhälle Causes and Consequences of the Oil Shock of (2009) J. Hamilton, University of California, San Diego 9 Energiläget (1998) C. Azar 10 Energy Returned on Energy Invested, se även s Complexity, problem solving and sustainability. (1996) J.Tainter 8

9 Oljans betydelse för dagens samhälle Ett fat olja (159 l) innehåller energi som motsvarar åtskilliga tusen timmar av hårt kroppsarbete. Oljan används för att tillverka material som stål, betong, som råvara till plast, den driver tillverkningsprocesser och transporter av det mesta vi konsumerar. Vad händer med samhället om vi tar bort oljan ur ekvationen? Fossila bränslen, med olja i spetsen, täcker största delen av Sveriges energibehov. Trots att vi jämfört med andra nationer har en unik situation med mycket biobränsle och vattenkraft är fortfarande ca 40 % av energin fossil 12. Det som dock inte syns i siffrorna är alla varor vi importerar. Dessa varor framställs till stor del och transporteras med hjälp av billiga fossila bränslen. Om vi skärskådar Sveriges energianvändning i statistiken kan den delas in i tre relativt likvärdiga delar; transporter, fastigheter och industriprocesser. I dessa sektorer skiljer sig inslaget av fossila bränslen. Transportsektorn är idag nästan uteslutande beroende av fossila bränslen som bensin och diesel, storskaliga lösningar för alternativa bränslen och fordon ligger ännu i framtiden. Inom industrin har ett stort arbete med effektiviseringar minskat energianvändningen. Men det finns processer som helt enkelt inte kan genomföras utan de temperaturer fossila bränslen ger. Möjligheten att på kort sikt bli helt oberoende av fossila bränslen är inom dessa fält liten. Bland fastigheterna ser det bättre ut med stor andel fastbränsleeldning och fjärrvärme av biobränsle eller sopor, dessutom har effektiviseringen de senaste åren varit stor. Men det är ännu långt kvar till en energianvändning som står i paritet med vad vi kan producera uthålligt. I ett perspektiv utan billig olja förändras många av de samband som präglar dagens samhälle. Sämre möjligheter till transporter för dock med sig att livsviktiga funktioner som livsmedelsförsörjningen hotar att störas. Vi har blivit så vana vid billig energi att alla våra system och själva ekonomin förutsätter billig energi, ekonomisk tillväxt tycks ha en stark korrelation med oljepriset 13. Det finns andra sätt att skapa energi och smartare sätt att använda den men en sådan förändring tar tid, och måste få ta tid, om samhället skall hänga med. Det är i förändringsfasen samhället är som mest känsligt. Förändringen bör därför inledas medan den kan göras och i ett tempo som samhället klarar utan att fallera inom avgörande områden. Ju längre vi väntar med att agera desto svårare kommer förändringen att bli. 12 World Energy Outlook (2010) International Energy Agency 13 Causes and Consequences of the Oil Shock of (2009) J. Hamilton, University of California, San Diego 9

10 Transporter Eftersom transportsektorn är så beroende av fossila bränslen och samtidigt så viktig för vårt samhälle blir de primära effekterna av oljetoppen stora, och de sekundära påverkar snart sagt alla aspekter av vår vardag. Det handlar om hur vi ska ta oss till jobbet, affären och ungarnas fotbollsträning men också hur arbetsplatsen förses med varor och hur kylen fylls med mat. Alingsås tätort har en relativt liten utbredning med cykelavstånd till allt. Alingsåsarna är relativt duktiga på att cykla, även vintertid, även om det samtidigt är vanligt att ta bilen den korta sträckan till centrum 14. Den lokala produktionen av varor är dock liten varför transportberoendet är stort. För de som bor på landsbygden eller i någon av småorterna i kommunen är bilen idag också vanligen det enda verkliga alternativet för att ta sig till Alingsås stad eller annan större tätort då kollektivtrafikens bussar inte går så ofta om de alls passerar i närheten av där man bor. Primära effekter Pendling Alingsås har en relativt stor utpendling till framförallt Göteborg. Att Alingsås ligger i anslutning till spårbunden trafik med täta avgångar är en stor fördel. Spåren är dock redan idag hårt belastade och en kapacitetsökning är svår att genomföra, ännu mer så om vägtransporter blir mycket dyra och fler aktörer vill transportera mer gods med tåg. Ett eftersatt underhåll spär på problemen. Redan idag är driftstörningar något pendlarna vant sig vid även i tider utan störningar som snö, is och löv. Att öka den spårbundna trafiken markant kräver sannolikt en spårutbyggnad vilket praktiskt ligger långt fram i tiden. Många pendlare är dessutom inte framme när de når Göteborgs centralstation. Ligger arbetsplatsen t.ex. i Sisjön eller på Hisingen innebär en resa med kollektivtrafik mycket långa pendlingstider. Även om människor i storstadsområden som London vant sig vid pendlingstider på 1,5 timmar enkel väg så riskerar Alingsås utflyttning av yrkesverksamma medborgare om problemet inte hanteras i tid. I många storstadsområden i USA steg huspriserna fortfarande under krisen 2007 medan de snabbt minskade i områden där pendlingen var lång 15. Även inpendlingen till Alingsås är betydande. Från Herrljunga och Vårgårda går tät spårbunden trafik men kollektivtrafiken är mindre utbyggd på landsbygden. Bilberoendet på landsbygden är därför stort eftersom kollektivtrafiken för många helt enkelt inte finns som ett alternativ. 14 Alingsås energiplan , Nulägesbeskrivning och analys, Bilaga 1 (2011) 15 Causes and Consequences of the Oil Shock of (2009) J. Hamilton, University of California, San Diego 10

11 Godstransporter Centraliserade lösningar och just in time gör vårt samhälle oerhört sårbart för störningar i transportledet. Det finns helt enkelt ingen marginal för transporter som inte fungerar, inte ens under en kortare tid. Centraliseringar och effektiviseringar på snart sagt alla områden bygger på att kostnaden för transporter är obefintlig. Med dyrare olja ändras denna ekvation. Sekundära effekter På längre sikt är det förmodligen transportsektorn som kommer att påverkas mest av oljetoppen. Med en global handel förändras i stort sett alla parametrar om oljepriserna rusar. Blir förloppet drastiskt slås många aktörer ut och varor vi tar för givet kan bli svåra att få tag i. Alternativa bränslen och metoder är under utveckling men många har långt kvar innan de når marknaden och andra, som etanol, är ofta en energimässig förlustaffär som i grund och botten är beroende av fossila bränslen. I det perspektivet måste transportsträckorna generellt bli kortare och produktion av mycket av det vi behöver måste ske närmare konsument. Vidare utredningar Detta fält påverkar primärt Stadsbyggnadskontorets arbete med ÖP samt Futurums arbete med näringslivet men effekterna av väsentligt dyrare transporter påverkar alla delar av kommunens organisation och Alingsåssamhället som helhet. Ett fortsatt fokus på kollektivtrafiksystemet är viktigt även om vissa bussar i dagsläget går tomma. En beredskap för ökad belastning i framtiden bör vara en del av den långsiktiga planeringen, resiliens 16 och hållbarhet går även här hand i hand. När energibristen slår till är kollektivtrafik inte längre frågan om att välja att vara klimatsmart utan mer sannolikt ett ekonomiskt tvång för många. En avgörande fråga är vilken kollektivtrafik som skall prioriteras. En utbyggnad av busstrafiken från den närliggande landsbygden kan bidra till större resiliens än att satsa inom staden. För de som bor i tätorten är det i värsta fall 3 km att gå eller cykla in till centrum. För den som bor 2 mil från centrum finns inte det valet. Naturligtvis måste transporter för de som av medicinska anledningar inte klarar att gå eller cykla ombesörjas oavsett strategi. En sårbarhetsanalys med avseende på transporter och energi bland ortens företag är ett första steg för att bedöma eventuella effekter av oljetoppen bland Alingsås företag. Vidare bör företagen få en chans att vara med i diskussionen för att själva bedöma situationen och vidta de åtgärder de finner nödvändiga. Ett sätt att minska medborgarnas känslighet för störningar i tågtrafiken skulle kunna vara att kommunen upprättar kontorshotell eller stimulerar privata aktörer att ta liknande initiativ. Vidare läsning Alingsås energiplan , Nulägesbeskrivning och analys. 16 Ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas., se även ordlista s. 24 och 11

12 Energiförsörjning I detta avsnitt behandlas främst frågor kring energitillförsel för el, värme och varmvatten. Sverige står som nation relativt väl förberedd med avseende på energitillförsel efter oljan, samtidigt är vi en del av en europeisk marknad och ett europeiskt samarbete som påverkar tillgången 17. Mycket biobränsle och vattenkraft samt ett relativt energieffektivt samhälle jämfört med andra länder. Dock är vi fortfarande mycket beroende av fossila bränslen, framför allt på transportsidan men även för att överbrygga effekttoppar i systemet. Även inom detta område är decentralisering en god väg att slå in på när det gäller energiförsörjningen. Det gäller både el, värme och processenergi. En större elproduktion inom Alingsås kommun borgar för en säkrare tillförsel. Dock kommer vi med nuvarande infrastruktur fortfarande vara beroende av det nationella elnätet av reglertekniska skäl. Dels handlar det om frekvenshållning av växelströmmen men även om att alternativa energikällor sällan producerar energi lika konstant som kärnkraft eller vattenkraft. Så stor självförsörjning på el som möjligt är av godo men det gäller att lösa problem på rätt nivå. I många lägen ger större anläggningar betydligt bättre verkningsgrad samtidigt som distributionen blir mer ineffektiv med större avstånd. Utbyggnad av lokal elförsörjning kräver en översyn av både affärsmodeller och de tekniska förutsättningarna ner på områdesnivå. Preliminära studier tyder dock på att en relativt omfattande utbyggnad av småskalig elproduktion med solceller eller små vind- och vattenkraftverk är möjlig utan att i grunden förändra infrastrukturen 18. Primära effekter Trots Sveriges unika energisituation kommer vi påverkas starkt av vad som händer på energimarknaden globalt sett. Vi är en del av Europa, både politiskt, ekonomiskt och fysiskt genom anslutning mellan elnäten. En allmän höjning av energipriserna kan bli problematisk för både kommunal organisation, privatpersoner och företag. Framförallt är det på kort sikt priserna som kommer slå mot alla delar av samhället, men redan på medellång sikt kan det bli frågan om energibrist. Kommunen har beredskapsplaner för att prioritera och hantera detta men få privatpersoner och företag är lika framsynta. Sekundära effekter Samhällets elanvändning är inte konstant utan varierar över dygn och år. På morgonen när alla stiger upp duschar och lagar frukost eller när vi kommer hem från jobbet och lagar mat och slår på TV:n är elanvändningen mycket högre än på natten. Vintertid när golvvärmen är på i badrummet, värmepumpen går för fullt och lamporna är tända är användningen på samma sätt mycket högre än motsvarande tid på sommaren. Dessa effekttoppar är dyra för att extra anläggningar måste startas och kalla vintrar är denna reservkraft till största del driven av fossila bränslen, så även i Alingsås. När vi behöver energin som mest är det med andra ord som störst risk att den inte finns i tillräcklig omfattning. 17 Ett aktuellt exempel är införandet av priszoner för elen i Sverige vilket är ett svar på krav från bland annat Danmark som köper mycket el av Svenska leverantörer under kalla vinterdagar då Danmarks vinkraft ofta står still. 18 Study and Proposal of a Local Framework to enable Solar Electricity with Photovoltaics in Alingsas, Unai Arrieta Salgado Att ladda ner på 12

13 Det finns inte en allenarådande lösning på framtidens energiproduktion utan vi kommer att behöva allt vi kan få. På samma sätt som varje bränsle har sina egenskaper har varje kommun och region olika förutsättningar. Ett helt samhälle drivet på endast solceller hade t.ex. inte fungerat med dagens teknologi. Energin som går åt för tillverkning och underhåll skulle på sikt äta upp vinsten. Som alltid gäller det att först minska användningen och sedan avpassa tillförseln. Det är inte en helt enkel uppgift när energipriserna redan idag gör t.ex. solcellsinstallation till en ibland tveksam investering. Det gäller att vara redo när tillfället kommer, att förbereda infrastruktur och affärsmodeller och att bygga kunskap. Vidare undersökningar Detta stycke rör främst Alingsås energi men även FABS och Alingsåshem. Potentialen för lokalt producerad energi bör kvantifieras för att hitta en nivå där lokal produktion, tillförsel utifrån på lång sikt kan balanseras med användningen. Smarta nät, som anpassar energianvändning till energiproduktion, bör utredas som en del av en framtida lösning. Alingsåshem och FABS arbetar redan idag med anläggningar för energiproduktion integrerat i byggnader (Stadsskogens nya centrum). Detta arbete bör fortsätta och spridas till den privata marknaden. Det mesta av den el som produceras av privatpersoner används i det egna huset. Regelverket för inmatning på elnätet kan på sikt komma att ändras och tekniskt finns möjligheter till stor energiframställning i staden. Kommunen bör uppmana och hjälpa människor och företag att sätta igång att producera egen el. En tanke som skulle kunna undersökas är att upplåta yta för att starta energiproduktion på taken till FABS fastigheter. Möjliggör för privata initiativ att sätta upp solceller som enskilda eller i kooperativa former. Detta är ett sätt att låta privat kapital ta investeringskostnaden för energiproduktionen. Alingsås energi kan sedan utveckla en strategi som gör det lönsamt. Det går idag inte att göra speciellt mycket för att locka privatpersoner att göra detta, möjligen att de lokalt producerade elen inte lider av de förluster det nationella nätet lever med. Med dagens energipriser är det ekonomiska incitamentet litet men priset på solceller är på väg ner och energipriserna på väg upp. Kratta manegen inför den dag det är aktuellt med mycket solceller i Alingsås taklandskap. Ett bra exempel på ett sådant projekt finns i Sala-Heby 19. För att sprida kunskap och testa system och affärsmodeller bör utredas om en försöksplats för lokal elproduktion kan upprättas där regionala företag kan visa upp sina produkter och inmatning i elnätet kan testas. 19 Study and Proposal of a Local Framework to enable Solar Electricity with Photovoltaics in Alingsas, Unai Arrieta Salgado Se sidan 67. Att ladda ner på 13

14 Byggnader och byggd miljö På nationell nivå står byggnader för ca en tredjedel av energianvändningen i samhället. Detta innefattar värme, varmvatten och el under drift. Mycket av denna energianvändning beror på onödiga förluster och suboptimerade system. Oljetoppen innebär att vi kommer ha en mycket begränsad mängd energi att tillgå, byggnaderna måste anpassas till denna mängd snarare än vad som i dagsläget tycks vara en lönsam nivå. Att bygga energisnålt är långsiktigt det absolut mest lönsamma sättet att effektivisera 20 och med en minskande mängd tillgänglig energi är detta ett måste. Det centrala resonemanget kring energieffektiva byggnader handlar om att minimera förlusterna. Först när isolering av klimatskal, värmeåtervinning i ventilationen, etc. är optimerat bör värmetillförseln dimensioneras. På husnivå är denna ekvation relativt enkel, för en hel stad är det mer komplext. Alingsås har ett väl utbyggt fjärrvärmenät vilket är resurseffektivt, men hur finansieras den infrastruktur som behövs om byggnaderna kräver allt mindre? Den skisserade utbyggnaden till kraftvärme skulle innebära att värmen i praktiken blir spill från elproduktion och ge en systemmässigt hög verkningsgrad. Det skulle till och med kunna bli så att hushållen genom att agera som kylelement elproduktionen utför en tjänst och får gratis eller mycket billig värme. Det finns ett begrepp som heter industriell ekologi där olika delar av samhället samverkar till en enhet med ömsesidig nytta. Detta har genomförts i till exempel Kalundborg i Danmark där spillvärme och spillmaterial inordnas i ett slags kretslopp. Det som är spill och en börda på ett håll kan bli till nytta för någon annan inspirerat av naturens förlopp Nyproduktion Vad gäller konstruktion och pris är det inte mycket som skiljer ett hus byggt för att precis uppfylla Boverkets Byggregler (BBR) och ett passivhus; mer isolering, och större noggrannhet är den stora skillnaden. Den ökade kostnaden är snabbt intjänad även med dagens energipriser. I de fall där kommunen har mandat att påverka byggnadens energiprestanda, vid markanvisningar och i eget bestånd, bör ambitionen vara att 100 % byggs som passivhus eller med ännu bättre energiprestanda. Egen energiproduktion i anslutning till byggnaden bör inte ses som ett skäl att ha ett sämre klimatskal, detta då topplasten vintertid är problematisk 23 och småskalig elproduktion sällan ger nettoenergi vintertid. Renovering Med en liten rivningstakt så är det i det befintliga beståndet de stora besparingarna kan ske. I samband med renoveringsbehov är det dessutom i de flesta fall även på kort sikt lönsamt att bygga så energieffektivt som möjligt. Att lägga på extra isolering vid fasadbyte eller byta till 20 McKinsey Global Institute, Averting the next energy crisis: The demand challenge. (2009) Även begeppet Cradle-to-Cradle är intressant i sammanhanget. Det innebär att även industriprodukter förs in i ett kretslopp inspirerat av naturens processer. Cradle to Cradle, Remaking the Way We Make Things, W. McDonough & M. Braungart. North Point press, Se avsnitt Energiförsörjning. 14

15 de energisnålaste installationerna kostar sällan speciellt mycket mer. En renovering utan energieffektivisering är således en förlorad chans. Naturligtvis måste det alltid till en rimlighetsbedömning i varje enskilt fall, frågan är hur framtida energipriser och energiåtgång bör bedömas när oljan blir allt mer knapp. Alingsåshem är en global förebild när det gäller att renovera miljonprogrammet, det som görs i Brogården och planeras i Noltorp håller den nivå av energieffektivisering vi skulle behöva över hela landet för att ha en chans att anpassa vår energianvändning till vad vi inom en snar framtid har att tillgå. Alingsåshems kunskap och ambitionsnivå bör spridas till resten av den kommunala organisationen, särskilt med tanke på EU:s direktiv om nära nollenergibyggnader kräver det 24. Material Vad vi ska bygga våra hus av i framtiden är en sekundär effekt med initialt liten betydelse. Men om vi räknar med att energi blir allt knappare i samhället gäller detta även tillverkning av material att bygga med. Energin som krävs för att uppförande en byggnad är idag stor. Tillverkning av material, uttorkning av under byggtid etc. kräver mycket energi. De material vi idag ser som självklara vid nyproduktion och renovering av byggnader riskerar att bli knappa i framtiden. Stål, betong, mineralull och gips är alla material som kräver stora mängder energi vid framställning och det finns ingen egentlig ersättning för fossila bränslen på grund av de temperaturer som krävs. En del andra material, som cellplast, tillverkas av oljeråvara och är förmodligen inte speciellt billiga efter oljetoppen. Precis som många andra faktorer gäller det att hitta lokala alternativ som kräver mindre energi. Alternativen finns idag. Det går till exempel utmärkt att isolera med återvunnet papper. Detta papper måste dock vara ocirkulerat, dvs. komma direkt från en industri, för att undvika risk för föroreningar. Tillgången på den råvaran går dock inte att räkna med om ekonomin rullar långsammare. Andra alternativ som hampafiber och linisolering är idag dyra, ur ett oljetoppsperspektiv är de dock mycket intressanta eftersom de kan odlas och förädlas lokalt. Primära effekter Med störningar i energiförsörjningen kommer många att frysa. De med direktverkande el eller värmepumpar är naturligtvis känsliga för störningar i elnätet men även de med fastbränsleeldning kommer ha det svårt när matningsskruvar och cirkulationspumpar inte går kontinuerligt. Sekundära effekter Risken för fukt och hälsoproblem uppkommer på sikt. Högre energipriser leder förmodligen till en sänkning av temperaturerna ute i verksamheter och hushåll. Detta är inledningsvis positivt eftersom varje grad påverkar energianvändningen med många procent. Om sänkningar blir stora och speciellt om även ventilationen sänks riskeras dock fuktproblem och mögel på grund av ändrad relativ fuktighet. Vidare undersökningar Kvantifiera hur mycket energi kan vi alstra lokalt och hur mycket innebär detta att verksamheter och hushåll kan göra av med? 24 Energy Performance in Buildings Directive (EPBD). (2010) 15

16 Kan kommunen ställa krav på eller uppmuntra till energieffektiviseringar av privata fastigheter? Hur kan dessa sedan följas upp? Flera andra kommuner stödjer passivhus aktivt genom att till exempel bjuda på bygglovsavgiften vid bygge av passivhus. Andra följer upp krav på låg energianvändning genom straffavgifter om uppmätta värden avviker markant från beräknade värden på fastigheten. Oavsett angreppssätt är den symboliska gesten viktig. 16

17 Livsmedel och odling Primära effekter Den primära effekten av oljetoppen är att maten blir dyrare på grund av att produktion och transporter i stor utsträckning är beroende av olja. Dagens distributionssystem är dessutom mycket känsligt för störningar varför bara några dagars störning någonstans i kedjan kan medföra matbrist. I ett längre perspektiv, då oljan är helt utfasad, talar mycket för att livsmedelsproduktionen och distributionen måste förändras i grunden. Framställa mat kräver energi Det krävs stora mängder energi för att driva det mekaniserade jordbruket, mellan 5 och 10 kcal i produktionsenergi per kcal färdig mat, vilket gör att varje tugga idag är en energiförlust. Skördarna har med hjälp av växtförädling, konstgödsel och bekämpningsmedel ökat markant det senaste seklet. Att framställa konstgödsel och bekämpningsmedel är även det starkt beroende av fossil energi och frågan är hur de idag mycket specialiserade grödor vi odlar klarar sig utan dessa. Många av de grönsaker vi är vana vid att äta året om, tomater, paprika, gurka mm. odlas i växthus värmda med t.ex. naturgas. Här är energiutbytet ännu sämre, 40 gånger mer energi går åt vid produktion än vad vi får ut av maten. Det är med andra ord relevant att tala om energiutbyte även när det gäller matproduktion varför oljetoppen innebär en tvingande energieffektivisering även inom livsmedelsområdet. Vem ska odla maten? Majoriteten av befolkningen var för bara 100 år sedan involverade i matproduktionen. Antalet bönder och lantbruksarbetare utgör idag inte ens en procent av befolkningen och det är den billiga fossila energin som drivit denna process. Allt mer importeras och de lantbruk som finns kvar blir allt större för att hålla lönsamheten uppe när matpriserna är låga. Vi ser redan idag tecken på detta. Till exempel blir antalet svenska grisuppfödare allt färre vilket leder till att julskinkan för många Alingsåsare kommande år förmodligen blir dansk. Med dyrare transporter är det önskvärt med mer lokal livsmedelsproduktion. Att ställa om till mer lokal odling är fullt möjlig, framförallt när matpriserna stiger, men det kommer att ta tid. Kunskapen om odling och lagring av livsmedel finns inte i samhället och en förändring av landskapet och distributionskanalerna tar tid. Processen måste därför börja nu medan tid, energi och kapital i tillräcklig mängd finns tillgängligt. Det är dessutom lättare och mer resurseffektivt att hålla liv i ett befintligt odlingslandskap än att senare, när det förfallit, åter ta det i bruk. All produktion kan inte ske i stadens omedelbara närhet, marken räcker inte till. Mycket av det vi behöver kommer därför att behöva odlas på landsbygden i och kring kommunen. Att stimulera de som bor där idag att stanna är med andra ord en fråga av högsta prioritet i ett längre perspektiv. 17

18 Vikten av tillgång till matjord Det tar lång tid att skapa matjord. Det är inte så enkelt som att vänta en säsong på att komposten är klar. Det är en lång process, hundratals år, att få fram högkvalitativ jordbruksmark. Att i det perspektivet låta staden breda ut sig på sådan mark är olämpligt. Speciellt den stadsnära odlingsmarken kommer vara mycket värdefull i en värld med sinande resurser. Samtidigt är en kompakt stad av godo ur andra perspektiv som exempelvis transporter. I varje givet fall måste frågan ställas om den kompakta staden är viktigare än framtida möjlighet till lokal livsmedelsförsörjning. Varifrån kommer gödningen? Växter behöver en rad näringsämnen varav bland annat fosfor kan bli en bristvara i framtiden. Fosfor från gruvor ingår i alla typer av konstgödsel vilken gett näring åt jordbrukets stora expansion under 1900-talet. Efterfrågan kan komma att överstiga tillgången i världens fosfatgruvor redan om ett par årtionden 25 vilket ger stora konsekvenser för livsmedelsproduktionen. Distribution och lagring En mer lokal livsmedelsproduktion blir årstidsbunden på ett helt annat sätt än idag. Detta innebär att mat måste kunna lagras. Ett kylskåp förslår inte när det gäller att lagra potatis över vintern till nästa skörd. Många av de större mataffärerna har mycket liten lagerhållning. Precis som bilindustrin går man allt mer mot just-in-time med dagliga leveranser. Endast ett kort uppehåll i leveranserna gör att hyllorna gapar tomma och det tar inte många dagar innan även kylskåpen gapar tomma i hemmen. Detta är ett oerhört sårbart system. I Tokyo länsades hyllorna i affärerna på några timmar efter olyckan i Fukushima. Även längre upp i kedjan är matproduktionen starkt centraliserad med ett fåtal stora slakterier, mejerier, kvarnar, bagerier etc. Detta kräver en nivå av transporter, till största del vägburna och drivna av fossil energi, vi kommer ha svårt att uppnå med sinande olja. De strukturella ändringarna med få och stora mejerier, slakterier, lager etc. är på intet sätt oåterkallelig. Men det är stora system att förändra. En närmare studie på distributionssystem är nödvändig och den måste ta sin ansats i råvarans bas. Vidare undersökningar Lokal livsmedelsproduktion rör för kommunens del främst arbetet med översiktsplanen (ÖP). Även Futurum skulle kunna använda sitt nätverk för att dels stimulera till nya producenter men även att få de som finns att överleva tills lönsamheten i framtiden ökar. För att komma vidare i arbetet bör dagens produktion och behov av livsmedel i Alingsås närområde kvantifieras. Därefter bör potentialen för ökning av produktionen undersökas och ligga till grund för framtida arbete med översiktsplanen. Alingsås kommun bör undersöka om vi har råd att bebygga jordbruksmark även i framtiden. 25 The story of phosphorus: Global food security and food for thought (2009) Cordell D. Drangert J.O. White S 18

19 Mark som av olika anledningar, t.ex. föroreningar, inte är lämplig för livsmedel kan vara lämplig för odling av energigrödor eller andra råvaror. Även detta bör undersökas i framtida arbete med översiktsplanen. Om jordbruket blir lokalt baserat i högre utsträckning och konstgödsel blir svårare att få tag i behövs en lokal källa av näringsämnen. Successivt bör avloppssystemet ändras för att i högre grad ta till vara näringsämnen i framförallt urin. Ett arbete för att långsiktigt hitta en mer hållbar lösning än dagens system bör inledas. Tilläggas kan att anläggningar baserade på hus- eller kvarters-nivå minskar framtida underhållsbehov. Lokala distributionskanaler bör utredas. Det finns här flera aspekter som kan vara intressanta: till och från den nära landsbygden, inom staden och försäljningsplatser; skall torghandeln utvecklas, behövs det nytolkningar av regelverk för att underlätta handeln? Vilka är flaskhalsarna i den lokala distributionskedjan. Finns möjligheter till säsongsförvaring av livsmedel? 19

20 Övriga faktorer Nedan följer ett antal fält av kommunens verksamhet som förmodligen inte primärt påverkas av oljetoppen men som bör finnas med inom en större plan för att skapa ett resilient 26 lokalsamhälle. Att fokusera på rent energirelaterade faktorer i samband med oljetoppen räcker inte. Hälsa och sjukvård Dagens sjukvårdssystem är likt många andra samhällsfunktioner mycket energikrävande. Är det någon del av samhället som bör prioriteras är det sjukvården och det dröjer förmodligen länge innan höga oljepriser påverkar sjukvårdens kvalitet. Som på många andra områden är en decentralisering av godo när transporter förändras. Dagens satsning på friskvård bör stärkas eftersom det sannolikt är samhällsekonomiskt mycket billigare att hålla människor friska än att bota deras sjukdomar. Ett minskat bilåkande och ändrade matvanor torde dock vara till största del positivt för folkhälsan. Stora delar av sjukvårdssektorn faller utanför kommunens handlingsutrymme. På grund av handlingsutrymmet kan istället utredas hur sekundära effekter påverkar folkhälsan. Leder t.ex. en bilfri innerstad till att invånarna rör sig mer? En synergieffekt med minskat bilberoende men kanske något som verkar mot en livlig handel i innerstaden. Utbildning Att anpassa sig till nya samhällsstrukturer kommer att kräva utbildning. Många av dessa frågor finns idag dock inte med i läroplanen för förskola, skola och gymnasium. Unga människor har kraft, idéer, tid och ett sinne öppet för förändring. De är våra framtida entreprenörer. Att se till att de vill stanna i Alingsås eller kommer tillbaka efter sin utbildning borde vara högsta prioritet. Alingsås måste göras attraktivt med en bra gymnasieskola och möjlighet till fortsatt utbildning. Energibristen kommer öppna många nya nischer för lokalt företagande och en företagsinkubator inriktad på detta hade kunnat ge det stöd som behövs. Det krävs upplysning och utbildning av tjänstemän och medborgare för att samhället skall kunna ställas om till ett liv efter oljetoppen. Dels för att alla parter skall kunna förbereda sig men även för att medborgarna skall ha förståelse för de beslut politiken måste ta. Sociala strukturer Påverkan på de sociala strukturerna är sekundära effekter i samband med oljetoppen. Med stora förändringar i samhället uppstår ofta social friktion som får vidare följder för samhället. Att vårda lokalsamhället och bevara en stark social struktur i potentiellt svåra tider är en utmaning som kräver eftertanke. Alingsås har goda förutsättningar med ett starkt föreningsliv och aktiva invånare vilket bör vårdas och stärkas. När vi är positiva och tror på framtiden startar vi företag och investerar, blir vi oroliga gör vi tvärt om och håller i det vi har. Att behålla en positiv anda är avgörande för att möta tider av omvälvning. 26 Se ordlista s