Alingsås exponering mot minskat globalt utbud av fossila bränslen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alingsås exponering mot minskat globalt utbud av fossila bränslen."

Transkript

1 Bilaga 5 (Energiplanen ) Förstudie: Alingsås exponering mot minskat globalt utbud av fossila bränslen. 1

2 Författare: Anders Linde, Glantz Arkitektstudio AB, Uppdragsgivare: Utvecklingsavdelningen, Kommunledningskontoret, Alingsås Kommun 2

3 Innehåll Innehåll... 3 Inledning... 5 Syfte... 6 Metod... 6 Avgränsning... 6 Läsanvisning... 6 Oljetoppen... 7 När tar oljan slut?... 7 Prisutveckling... 7 Alternativa energikällor... 8 Oljans betydelse för dagens samhälle... 9 Transporter...10 Primära effekter...10 Pendling...10 Godstransporter...11 Sekundära effekter...11 Vidare utredningar...11 Vidare läsning...11 Energiförsörjning...12 Primära effekter...12 Sekundära effekter...12 Vidare undersökningar...13 Byggnader och byggd miljö...14 Nyproduktion...14 Renovering...14 Material...15 Primära effekter...15 Sekundära effekter...15 Vidare undersökningar...15 Livsmedel och odling...17 Primära effekter...17 Framställa mat kräver energi...17 Vem ska odla maten?...17 Vikten av tillgång till matjord

4 Varifrån kommer gödningen?...18 Distribution och lagring...18 Vidare undersökningar...18 Övriga faktorer...20 Hälsa och sjukvård...20 Utbildning...20 Sociala strukturer...20 Kultur...21 Näringsliv...21 Slutsats...22 Mål...22 Hur når vi målet...22 Positiv vision...22 Ordlista...24 Peak oil...24 Energi...24 Energiproduktion...24 Eroei

5 Inledning Hur är Alingsås förberett för framtidens energisituation? Historiskt sett har vi vant oss vid att energin har varit billig och tillförlitlig. Olja är en av våra främsta energikällor och så länge den flödat har samhället kunnat växa. Nu minskar oljeproduktionen samtidigt som efterfrågan ökar, vi närmar oss oljetoppen 1. Samtidigt finns en strävan att minska våra utsläpp av växthusgaser för att undvika global uppvärmning. Om det är oljetoppen eller klimatförändringarna som i slutänden tvingar oss att ändra vår energianvändning spelar mindre roll. Det viktiga är att det kommer hända. I Sternrapporten konstaterades, med avseende på klimatförändringar, att proaktiva åtgärder är mycket billigare än att hantera akuta kriser 2. För att skapa ett hållbart samhälle måste mycket förändras; energieffektiviseringar, lokal produktion av varor, kortare transporter, mm. Minskad tillgång på fossila bränslen kräver liknande åtgärder men under kortare tid. Med tanke på den betydelse energin har för vårt samhälle behöver denna ändring av energianvändningen inledas så tidigt som möjligt för att garantera välfärden under processens gång. Alingsås har jämfört med många andra kommuner bra förutsättningar att lyckas sänka beroendet av olja. Redan idag finns ett fokus på energieffektiva byggnader och en kommunal organisation som är medveten om frågornas vikt. Inför en långsiktig och kraftig höjning av oljepriset är Alingsås dock, i likhet med de flesta andra kommuner i Sverige, dåligt förberett. Dyrare transporter och råvaror slår hårt mot alla kommuner med låg grad av självförsörjning. Att skapa sig en överblick över ett ämne handlar mycket om att referera till erfarenheter. När det gäller effekterna av oljetoppen finns inga närliggande paralleller. De tider av ransonering och självförsörjning som dagens äldre kan dra sig till minnes inträffade i ett samhälle vitt skilt från vårat, det kan därför vara svårt att föreställa sig hur vårt samhälle påverkas om en av de viktigaste energikällor tas bort. Den tyska armén menar i sin studie av oljetoppen att psykologiska barriärer gör att vi tenderar att bortse från fakta och rent instinktivt vägrar undersöka denna svåra fråga i detalj 3. De avslutar med att oljetoppen dock är oundviklig. 1 World Energy Outlook (2009) International Energy Agency 2 The Economics of Climate Change the Stern Review (2006) Nicholas Stern, Cabinet Office HM Treasury. 3 Armed Forces, Capabilities and Technologies in the 21 st Century. Sub-Study 1, Peak Oil, Security policy implications of scarce resources (2010) Bundeswehr Transformation Centre, Future analysis Branch. 5

6 Syfte Att ge en överblick över hur väl förberett Alingsås är inför och påverkas av ett framtida minskat globalt utbud av fossila bränslen. Metod Skriften är en översyn över kunskapsläget kring oljetoppen och vad den kan tänkas betyda för Alingsås samhälle. Valet av de aspekter på oljetoppen som tas upp präglas av kommunens handlingsutrymme och organisation. Avgränsning Det svårt att ge en övergripande bild av ett komplext förlopp som oljetoppen. Däremot kan en riktning tas ut vilket ger ett underlag att inom förvaltningen ställa rätt frågor inför framtida arbete. På grund av den korta tid förstudien utförts på är det möjligt att delar av förslag till utredningar redan genomförts eller planerats. Läsanvisning Frågan för utredningen är hur Alingsås påverkas OM oljepriserna stiger kraftigt. Efter en orientering kring begreppet oljetopp förutsätts denna sedan som ett faktum. Inom respektive delområde analyseras oljans betydelse och ett eller flera möjliga förlopp extrapoleras. Respektive kapitel följer i huvudsak formen: primära effekter, sekundära effekter och förslag till vidare undersökningar. Direkt inverkan handlar t.ex. om att det blir dyrt med transporter, de sekundära vad dyra transporter gör med ekonomin och hur det i sin tur påverkar samhället. Ju längre från de direkta effekterna resonemanget leder desto mer diffus blir prognosen. Under vidare utredningar adresseras inom vilken del av kommunen en fråga kan tänkas behandlas. De flesta frågor skär dock igenom många områden. 6

7 Oljetoppen Oljan står för en dryg tredjedel av världens totala energitillförsel och varje år bränner vi olja som det tagit 400 år för naturen att bilda. Detta är inte uthålligt. Utvinningen ur en oljekälla följer typiskt en normalfördelningskurva, utvinningen ökar inledningsvis i takt med fler borrhål medan trycket i källan samtidigt sjunker och grundvatten tränger in. Så småningom stagnerar utvinningen för att sedan minska. Lägger man ihop all världens oljefält och räknar in förväntad nyupptäckt av oljekällor får man en kurva vars topp hamnar olika beroende på hur olika faktorer uppskattas. På detta sätt bedöms oljetoppen (även kallad Peak Oil). Lejonparten av världens oljekällor finns idag i länder som präglas av instabilitet. Många av dessa länder är dessutom inte sena att använda oljeexporten som politiskt verktyg vilket vi sett otaliga exempel på de senaste åren. Ryssland stänger exempelvis regelmässigt av olja och gas till grannländerna för att utöva påtryckningar. När tar oljan slut? Förmodligen tar oljan aldrig slut, men efter det att utvinningen nått sitt maximum kommer den obönhörligen att minska. På 1930-talet fick man ut 100 enheter olja för varje enhet processen krävde, idag får man ut 11 enheter, energiutbytet har blivit sämre. Eftersom vi först tagit upp den mest lättåtkomliga och högkvalitativa oljan kommer det bli allt mer komplicerat att få fram olja och kvaliteten kommer att vara sämre. För att vara lönsam måste denna typ av utvinning leda till allt högre priser. Så länge nyupptäckten av källor låg före den ökande efterfrågan kunde oljeindustrin hålla priset stabilt genom att lagra eller sälja ut reserver. Idag är nyupptäckterna små och på platser där framställning är dyr. Antalet nya källor som hittas räcker inte för att kompensera efterfrågan, för varje tunna olja vi hittar används fyra. Det har tvistats länge om när oljetoppen kan tänkas infalla och hur själva toppen på grafen egentligen ser ut. Bland seriösa bedömare sträcker sig tidpunkten från tidigt 2000-tal till 2050 med ett medel mellan International Energy Agency menar att toppen för råolja passerades år Den amerikanska militären förutspår att 2012 är vändningsåret men att fossila bränslen kommer vara fortsatt viktiga ända fram till 2030, vi kommer enligt deras prognos med andra ord att vara beredda att betala allt mer för oljan 5. Organisationen the Association for the Study of Peak Oil (ASPO), med fysikprofessorn Kjell Aleklett i spetsen, bedömer att toppen passeras Ulf Svahn på Svenska petroleuminstitutet tror på mellan 2025 och De olika prognoserna beror på skillnader i hur oljetoppen definieras och hur värden uppskattas. Exakt när toppen inträffar är dock inte lika viktigt som ATT den inträffar och hur detta påverkar vårt samhälle. Det är till och med möjligt att vi redan passerat toppen men inte märkt det på grund av marknadsmekanismer som maskerar trendbrottet. Prisutveckling Det stabila pris på olja vi upplevt sedan oljekriserna på 1970-talet tycks vara till ända. Från år 2007 till 2008 steg priset per fat från 50 $ till över 140 $ för att sedan krascha till runt 30 $ 4 World Energy Outlook (2010) International Energy Agency 5 JOE 2010, Joint Operating Environment (2010) 6 den den

8 och åter stiga till 80 $. I samband med oroligheterna i mellanöstern år 2011 gick priset åter upp till 120 $. Detta är nog svängningar vi får vänja oss vid. Oljeproducenterna har svårt att snabbt ställa om för att reagera på förändringar i efterfrågan, stora svängningar hinner därför inträffa innan produktionen hänger med. Stor efterfrågan leder till brist som stör ekonomin, vilken i värsta fall går in i recession, medan produktionen är fortsatt hög varför priserna sjunker, ekonomin tar fart tills oljan åter blir bristfällig och så vidare. Många bedömare menar att priset fortsatt kommer att följa detta mönster och vara allt mer instabilt över tid. Bland ekonomer är frågan kring hur energipriserna påverkar världsekonomin en het potatis och meningarna går isär. Ekonomen James Hamilton påpekar att av de 11 recessioner USA gått igenom sedan andra världskriget så har 10 sammanfallit med plötsliga ökningar i oljepriset 8. Alternativa energikällor Att ersätta oljan med andra fossila bränslen som oljesand, kol eller uran är endast ett sätt att flytta fram problemet och dessutom med enorma miljöproblem som följd. Även dessa bränslen är ändliga och med nuvarande ökningstakt av energianvändningen står vi inom en överskådlig framtid inför samma problem med tillförseln som vi idag ser med olja. Produktionen av förnyelsebar energi framställd på ett uthålligt sätt, dvs. som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion, förstör mark eller biologisk mångfald, är globalt möjlig att öka medan Sveriges potential bara kan täcka mindre än halva energianvändningen 9. En sådan utveckling förutsätter dock en total omstrukturering av samhället. Man kan sluta sig till att stora energieffektiviseringar kommer krävas för att möta problemet från två håll; långtgående effektiviseringar och utbyggnad av produktionen av förnyelsebar energi. Varje energikälla har egna egenskaper. Egenskaperna hos våra nu vanligaste energikällor (olja, kol och naturgas) möjliggjorde ett urbaniserat samhälle med hög rörlighet, stor befolkning och hög ekonomisk tillväxt. Förädlingsprodukter av olja, som bensin, diesel och fotogen, är överlägsna som bränslen på grund av sitt höga energiinnehåll och att är de enkla att lagra och transportera. Tittar man på alternativa energikällor med avseende på energiinnehåll, miljöpåverkan, behov av sällsynta råvaror, utbudets varaktighet, EROEI 10, etc. verkar inga alternativ för närvarande kunna upprätthålla den komplexitet som kännetecknar vårt samhälle Causes and Consequences of the Oil Shock of (2009) J. Hamilton, University of California, San Diego 9 Energiläget (1998) C. Azar 10 Energy Returned on Energy Invested, se även s Complexity, problem solving and sustainability. (1996) J.Tainter 8

9 Oljans betydelse för dagens samhälle Ett fat olja (159 l) innehåller energi som motsvarar åtskilliga tusen timmar av hårt kroppsarbete. Oljan används för att tillverka material som stål, betong, som råvara till plast, den driver tillverkningsprocesser och transporter av det mesta vi konsumerar. Vad händer med samhället om vi tar bort oljan ur ekvationen? Fossila bränslen, med olja i spetsen, täcker största delen av Sveriges energibehov. Trots att vi jämfört med andra nationer har en unik situation med mycket biobränsle och vattenkraft är fortfarande ca 40 % av energin fossil 12. Det som dock inte syns i siffrorna är alla varor vi importerar. Dessa varor framställs till stor del och transporteras med hjälp av billiga fossila bränslen. Om vi skärskådar Sveriges energianvändning i statistiken kan den delas in i tre relativt likvärdiga delar; transporter, fastigheter och industriprocesser. I dessa sektorer skiljer sig inslaget av fossila bränslen. Transportsektorn är idag nästan uteslutande beroende av fossila bränslen som bensin och diesel, storskaliga lösningar för alternativa bränslen och fordon ligger ännu i framtiden. Inom industrin har ett stort arbete med effektiviseringar minskat energianvändningen. Men det finns processer som helt enkelt inte kan genomföras utan de temperaturer fossila bränslen ger. Möjligheten att på kort sikt bli helt oberoende av fossila bränslen är inom dessa fält liten. Bland fastigheterna ser det bättre ut med stor andel fastbränsleeldning och fjärrvärme av biobränsle eller sopor, dessutom har effektiviseringen de senaste åren varit stor. Men det är ännu långt kvar till en energianvändning som står i paritet med vad vi kan producera uthålligt. I ett perspektiv utan billig olja förändras många av de samband som präglar dagens samhälle. Sämre möjligheter till transporter för dock med sig att livsviktiga funktioner som livsmedelsförsörjningen hotar att störas. Vi har blivit så vana vid billig energi att alla våra system och själva ekonomin förutsätter billig energi, ekonomisk tillväxt tycks ha en stark korrelation med oljepriset 13. Det finns andra sätt att skapa energi och smartare sätt att använda den men en sådan förändring tar tid, och måste få ta tid, om samhället skall hänga med. Det är i förändringsfasen samhället är som mest känsligt. Förändringen bör därför inledas medan den kan göras och i ett tempo som samhället klarar utan att fallera inom avgörande områden. Ju längre vi väntar med att agera desto svårare kommer förändringen att bli. 12 World Energy Outlook (2010) International Energy Agency 13 Causes and Consequences of the Oil Shock of (2009) J. Hamilton, University of California, San Diego 9

10 Transporter Eftersom transportsektorn är så beroende av fossila bränslen och samtidigt så viktig för vårt samhälle blir de primära effekterna av oljetoppen stora, och de sekundära påverkar snart sagt alla aspekter av vår vardag. Det handlar om hur vi ska ta oss till jobbet, affären och ungarnas fotbollsträning men också hur arbetsplatsen förses med varor och hur kylen fylls med mat. Alingsås tätort har en relativt liten utbredning med cykelavstånd till allt. Alingsåsarna är relativt duktiga på att cykla, även vintertid, även om det samtidigt är vanligt att ta bilen den korta sträckan till centrum 14. Den lokala produktionen av varor är dock liten varför transportberoendet är stort. För de som bor på landsbygden eller i någon av småorterna i kommunen är bilen idag också vanligen det enda verkliga alternativet för att ta sig till Alingsås stad eller annan större tätort då kollektivtrafikens bussar inte går så ofta om de alls passerar i närheten av där man bor. Primära effekter Pendling Alingsås har en relativt stor utpendling till framförallt Göteborg. Att Alingsås ligger i anslutning till spårbunden trafik med täta avgångar är en stor fördel. Spåren är dock redan idag hårt belastade och en kapacitetsökning är svår att genomföra, ännu mer så om vägtransporter blir mycket dyra och fler aktörer vill transportera mer gods med tåg. Ett eftersatt underhåll spär på problemen. Redan idag är driftstörningar något pendlarna vant sig vid även i tider utan störningar som snö, is och löv. Att öka den spårbundna trafiken markant kräver sannolikt en spårutbyggnad vilket praktiskt ligger långt fram i tiden. Många pendlare är dessutom inte framme när de når Göteborgs centralstation. Ligger arbetsplatsen t.ex. i Sisjön eller på Hisingen innebär en resa med kollektivtrafik mycket långa pendlingstider. Även om människor i storstadsområden som London vant sig vid pendlingstider på 1,5 timmar enkel väg så riskerar Alingsås utflyttning av yrkesverksamma medborgare om problemet inte hanteras i tid. I många storstadsområden i USA steg huspriserna fortfarande under krisen 2007 medan de snabbt minskade i områden där pendlingen var lång 15. Även inpendlingen till Alingsås är betydande. Från Herrljunga och Vårgårda går tät spårbunden trafik men kollektivtrafiken är mindre utbyggd på landsbygden. Bilberoendet på landsbygden är därför stort eftersom kollektivtrafiken för många helt enkelt inte finns som ett alternativ. 14 Alingsås energiplan , Nulägesbeskrivning och analys, Bilaga 1 (2011) 15 Causes and Consequences of the Oil Shock of (2009) J. Hamilton, University of California, San Diego 10

11 Godstransporter Centraliserade lösningar och just in time gör vårt samhälle oerhört sårbart för störningar i transportledet. Det finns helt enkelt ingen marginal för transporter som inte fungerar, inte ens under en kortare tid. Centraliseringar och effektiviseringar på snart sagt alla områden bygger på att kostnaden för transporter är obefintlig. Med dyrare olja ändras denna ekvation. Sekundära effekter På längre sikt är det förmodligen transportsektorn som kommer att påverkas mest av oljetoppen. Med en global handel förändras i stort sett alla parametrar om oljepriserna rusar. Blir förloppet drastiskt slås många aktörer ut och varor vi tar för givet kan bli svåra att få tag i. Alternativa bränslen och metoder är under utveckling men många har långt kvar innan de når marknaden och andra, som etanol, är ofta en energimässig förlustaffär som i grund och botten är beroende av fossila bränslen. I det perspektivet måste transportsträckorna generellt bli kortare och produktion av mycket av det vi behöver måste ske närmare konsument. Vidare utredningar Detta fält påverkar primärt Stadsbyggnadskontorets arbete med ÖP samt Futurums arbete med näringslivet men effekterna av väsentligt dyrare transporter påverkar alla delar av kommunens organisation och Alingsåssamhället som helhet. Ett fortsatt fokus på kollektivtrafiksystemet är viktigt även om vissa bussar i dagsläget går tomma. En beredskap för ökad belastning i framtiden bör vara en del av den långsiktiga planeringen, resiliens 16 och hållbarhet går även här hand i hand. När energibristen slår till är kollektivtrafik inte längre frågan om att välja att vara klimatsmart utan mer sannolikt ett ekonomiskt tvång för många. En avgörande fråga är vilken kollektivtrafik som skall prioriteras. En utbyggnad av busstrafiken från den närliggande landsbygden kan bidra till större resiliens än att satsa inom staden. För de som bor i tätorten är det i värsta fall 3 km att gå eller cykla in till centrum. För den som bor 2 mil från centrum finns inte det valet. Naturligtvis måste transporter för de som av medicinska anledningar inte klarar att gå eller cykla ombesörjas oavsett strategi. En sårbarhetsanalys med avseende på transporter och energi bland ortens företag är ett första steg för att bedöma eventuella effekter av oljetoppen bland Alingsås företag. Vidare bör företagen få en chans att vara med i diskussionen för att själva bedöma situationen och vidta de åtgärder de finner nödvändiga. Ett sätt att minska medborgarnas känslighet för störningar i tågtrafiken skulle kunna vara att kommunen upprättar kontorshotell eller stimulerar privata aktörer att ta liknande initiativ. Vidare läsning Alingsås energiplan , Nulägesbeskrivning och analys. 16 Ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas., se även ordlista s. 24 och 11

12 Energiförsörjning I detta avsnitt behandlas främst frågor kring energitillförsel för el, värme och varmvatten. Sverige står som nation relativt väl förberedd med avseende på energitillförsel efter oljan, samtidigt är vi en del av en europeisk marknad och ett europeiskt samarbete som påverkar tillgången 17. Mycket biobränsle och vattenkraft samt ett relativt energieffektivt samhälle jämfört med andra länder. Dock är vi fortfarande mycket beroende av fossila bränslen, framför allt på transportsidan men även för att överbrygga effekttoppar i systemet. Även inom detta område är decentralisering en god väg att slå in på när det gäller energiförsörjningen. Det gäller både el, värme och processenergi. En större elproduktion inom Alingsås kommun borgar för en säkrare tillförsel. Dock kommer vi med nuvarande infrastruktur fortfarande vara beroende av det nationella elnätet av reglertekniska skäl. Dels handlar det om frekvenshållning av växelströmmen men även om att alternativa energikällor sällan producerar energi lika konstant som kärnkraft eller vattenkraft. Så stor självförsörjning på el som möjligt är av godo men det gäller att lösa problem på rätt nivå. I många lägen ger större anläggningar betydligt bättre verkningsgrad samtidigt som distributionen blir mer ineffektiv med större avstånd. Utbyggnad av lokal elförsörjning kräver en översyn av både affärsmodeller och de tekniska förutsättningarna ner på områdesnivå. Preliminära studier tyder dock på att en relativt omfattande utbyggnad av småskalig elproduktion med solceller eller små vind- och vattenkraftverk är möjlig utan att i grunden förändra infrastrukturen 18. Primära effekter Trots Sveriges unika energisituation kommer vi påverkas starkt av vad som händer på energimarknaden globalt sett. Vi är en del av Europa, både politiskt, ekonomiskt och fysiskt genom anslutning mellan elnäten. En allmän höjning av energipriserna kan bli problematisk för både kommunal organisation, privatpersoner och företag. Framförallt är det på kort sikt priserna som kommer slå mot alla delar av samhället, men redan på medellång sikt kan det bli frågan om energibrist. Kommunen har beredskapsplaner för att prioritera och hantera detta men få privatpersoner och företag är lika framsynta. Sekundära effekter Samhällets elanvändning är inte konstant utan varierar över dygn och år. På morgonen när alla stiger upp duschar och lagar frukost eller när vi kommer hem från jobbet och lagar mat och slår på TV:n är elanvändningen mycket högre än på natten. Vintertid när golvvärmen är på i badrummet, värmepumpen går för fullt och lamporna är tända är användningen på samma sätt mycket högre än motsvarande tid på sommaren. Dessa effekttoppar är dyra för att extra anläggningar måste startas och kalla vintrar är denna reservkraft till största del driven av fossila bränslen, så även i Alingsås. När vi behöver energin som mest är det med andra ord som störst risk att den inte finns i tillräcklig omfattning. 17 Ett aktuellt exempel är införandet av priszoner för elen i Sverige vilket är ett svar på krav från bland annat Danmark som köper mycket el av Svenska leverantörer under kalla vinterdagar då Danmarks vinkraft ofta står still. 18 Study and Proposal of a Local Framework to enable Solar Electricity with Photovoltaics in Alingsas, Unai Arrieta Salgado Att ladda ner på 12

13 Det finns inte en allenarådande lösning på framtidens energiproduktion utan vi kommer att behöva allt vi kan få. På samma sätt som varje bränsle har sina egenskaper har varje kommun och region olika förutsättningar. Ett helt samhälle drivet på endast solceller hade t.ex. inte fungerat med dagens teknologi. Energin som går åt för tillverkning och underhåll skulle på sikt äta upp vinsten. Som alltid gäller det att först minska användningen och sedan avpassa tillförseln. Det är inte en helt enkel uppgift när energipriserna redan idag gör t.ex. solcellsinstallation till en ibland tveksam investering. Det gäller att vara redo när tillfället kommer, att förbereda infrastruktur och affärsmodeller och att bygga kunskap. Vidare undersökningar Detta stycke rör främst Alingsås energi men även FABS och Alingsåshem. Potentialen för lokalt producerad energi bör kvantifieras för att hitta en nivå där lokal produktion, tillförsel utifrån på lång sikt kan balanseras med användningen. Smarta nät, som anpassar energianvändning till energiproduktion, bör utredas som en del av en framtida lösning. Alingsåshem och FABS arbetar redan idag med anläggningar för energiproduktion integrerat i byggnader (Stadsskogens nya centrum). Detta arbete bör fortsätta och spridas till den privata marknaden. Det mesta av den el som produceras av privatpersoner används i det egna huset. Regelverket för inmatning på elnätet kan på sikt komma att ändras och tekniskt finns möjligheter till stor energiframställning i staden. Kommunen bör uppmana och hjälpa människor och företag att sätta igång att producera egen el. En tanke som skulle kunna undersökas är att upplåta yta för att starta energiproduktion på taken till FABS fastigheter. Möjliggör för privata initiativ att sätta upp solceller som enskilda eller i kooperativa former. Detta är ett sätt att låta privat kapital ta investeringskostnaden för energiproduktionen. Alingsås energi kan sedan utveckla en strategi som gör det lönsamt. Det går idag inte att göra speciellt mycket för att locka privatpersoner att göra detta, möjligen att de lokalt producerade elen inte lider av de förluster det nationella nätet lever med. Med dagens energipriser är det ekonomiska incitamentet litet men priset på solceller är på väg ner och energipriserna på väg upp. Kratta manegen inför den dag det är aktuellt med mycket solceller i Alingsås taklandskap. Ett bra exempel på ett sådant projekt finns i Sala-Heby 19. För att sprida kunskap och testa system och affärsmodeller bör utredas om en försöksplats för lokal elproduktion kan upprättas där regionala företag kan visa upp sina produkter och inmatning i elnätet kan testas. 19 Study and Proposal of a Local Framework to enable Solar Electricity with Photovoltaics in Alingsas, Unai Arrieta Salgado Se sidan 67. Att ladda ner på 13

14 Byggnader och byggd miljö På nationell nivå står byggnader för ca en tredjedel av energianvändningen i samhället. Detta innefattar värme, varmvatten och el under drift. Mycket av denna energianvändning beror på onödiga förluster och suboptimerade system. Oljetoppen innebär att vi kommer ha en mycket begränsad mängd energi att tillgå, byggnaderna måste anpassas till denna mängd snarare än vad som i dagsläget tycks vara en lönsam nivå. Att bygga energisnålt är långsiktigt det absolut mest lönsamma sättet att effektivisera 20 och med en minskande mängd tillgänglig energi är detta ett måste. Det centrala resonemanget kring energieffektiva byggnader handlar om att minimera förlusterna. Först när isolering av klimatskal, värmeåtervinning i ventilationen, etc. är optimerat bör värmetillförseln dimensioneras. På husnivå är denna ekvation relativt enkel, för en hel stad är det mer komplext. Alingsås har ett väl utbyggt fjärrvärmenät vilket är resurseffektivt, men hur finansieras den infrastruktur som behövs om byggnaderna kräver allt mindre? Den skisserade utbyggnaden till kraftvärme skulle innebära att värmen i praktiken blir spill från elproduktion och ge en systemmässigt hög verkningsgrad. Det skulle till och med kunna bli så att hushållen genom att agera som kylelement elproduktionen utför en tjänst och får gratis eller mycket billig värme. Det finns ett begrepp som heter industriell ekologi där olika delar av samhället samverkar till en enhet med ömsesidig nytta. Detta har genomförts i till exempel Kalundborg i Danmark där spillvärme och spillmaterial inordnas i ett slags kretslopp. Det som är spill och en börda på ett håll kan bli till nytta för någon annan inspirerat av naturens förlopp Nyproduktion Vad gäller konstruktion och pris är det inte mycket som skiljer ett hus byggt för att precis uppfylla Boverkets Byggregler (BBR) och ett passivhus; mer isolering, och större noggrannhet är den stora skillnaden. Den ökade kostnaden är snabbt intjänad även med dagens energipriser. I de fall där kommunen har mandat att påverka byggnadens energiprestanda, vid markanvisningar och i eget bestånd, bör ambitionen vara att 100 % byggs som passivhus eller med ännu bättre energiprestanda. Egen energiproduktion i anslutning till byggnaden bör inte ses som ett skäl att ha ett sämre klimatskal, detta då topplasten vintertid är problematisk 23 och småskalig elproduktion sällan ger nettoenergi vintertid. Renovering Med en liten rivningstakt så är det i det befintliga beståndet de stora besparingarna kan ske. I samband med renoveringsbehov är det dessutom i de flesta fall även på kort sikt lönsamt att bygga så energieffektivt som möjligt. Att lägga på extra isolering vid fasadbyte eller byta till 20 McKinsey Global Institute, Averting the next energy crisis: The demand challenge. (2009) Även begeppet Cradle-to-Cradle är intressant i sammanhanget. Det innebär att även industriprodukter förs in i ett kretslopp inspirerat av naturens processer. Cradle to Cradle, Remaking the Way We Make Things, W. McDonough & M. Braungart. North Point press, Se avsnitt Energiförsörjning. 14

15 de energisnålaste installationerna kostar sällan speciellt mycket mer. En renovering utan energieffektivisering är således en förlorad chans. Naturligtvis måste det alltid till en rimlighetsbedömning i varje enskilt fall, frågan är hur framtida energipriser och energiåtgång bör bedömas när oljan blir allt mer knapp. Alingsåshem är en global förebild när det gäller att renovera miljonprogrammet, det som görs i Brogården och planeras i Noltorp håller den nivå av energieffektivisering vi skulle behöva över hela landet för att ha en chans att anpassa vår energianvändning till vad vi inom en snar framtid har att tillgå. Alingsåshems kunskap och ambitionsnivå bör spridas till resten av den kommunala organisationen, särskilt med tanke på EU:s direktiv om nära nollenergibyggnader kräver det 24. Material Vad vi ska bygga våra hus av i framtiden är en sekundär effekt med initialt liten betydelse. Men om vi räknar med att energi blir allt knappare i samhället gäller detta även tillverkning av material att bygga med. Energin som krävs för att uppförande en byggnad är idag stor. Tillverkning av material, uttorkning av under byggtid etc. kräver mycket energi. De material vi idag ser som självklara vid nyproduktion och renovering av byggnader riskerar att bli knappa i framtiden. Stål, betong, mineralull och gips är alla material som kräver stora mängder energi vid framställning och det finns ingen egentlig ersättning för fossila bränslen på grund av de temperaturer som krävs. En del andra material, som cellplast, tillverkas av oljeråvara och är förmodligen inte speciellt billiga efter oljetoppen. Precis som många andra faktorer gäller det att hitta lokala alternativ som kräver mindre energi. Alternativen finns idag. Det går till exempel utmärkt att isolera med återvunnet papper. Detta papper måste dock vara ocirkulerat, dvs. komma direkt från en industri, för att undvika risk för föroreningar. Tillgången på den råvaran går dock inte att räkna med om ekonomin rullar långsammare. Andra alternativ som hampafiber och linisolering är idag dyra, ur ett oljetoppsperspektiv är de dock mycket intressanta eftersom de kan odlas och förädlas lokalt. Primära effekter Med störningar i energiförsörjningen kommer många att frysa. De med direktverkande el eller värmepumpar är naturligtvis känsliga för störningar i elnätet men även de med fastbränsleeldning kommer ha det svårt när matningsskruvar och cirkulationspumpar inte går kontinuerligt. Sekundära effekter Risken för fukt och hälsoproblem uppkommer på sikt. Högre energipriser leder förmodligen till en sänkning av temperaturerna ute i verksamheter och hushåll. Detta är inledningsvis positivt eftersom varje grad påverkar energianvändningen med många procent. Om sänkningar blir stora och speciellt om även ventilationen sänks riskeras dock fuktproblem och mögel på grund av ändrad relativ fuktighet. Vidare undersökningar Kvantifiera hur mycket energi kan vi alstra lokalt och hur mycket innebär detta att verksamheter och hushåll kan göra av med? 24 Energy Performance in Buildings Directive (EPBD). (2010) 15

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864 Vägar och irrvägar till energieffektivisering i samhället -Vägvalet är politiskt Tomas Persson Daniel Hägerby Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Om företaget Hybricon är ett Umeåbaserat företag som utvecklar hållbara

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner RINCIP För klimatsmarta kommuner och regioner Broschyren ger en överblick över utvalda resultat och slutsatser i Principprojektet. Första delen fokuserar på vårt arbete med visioner och scenarier för

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! www.passivhuscentrum.se 0322-61 68 00 Besöksadress/Utställning: Stora Torget, Alingsås

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus satsar på solceller Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Ärende 12. Projekt Energiförsörjning med förnyelsebara energislag i Karlskoga kommun

Ärende 12. Projekt Energiförsörjning med förnyelsebara energislag i Karlskoga kommun Ärende 12 Projekt Energiförsörjning med förnyelsebara energislag i Karlskoga kommun Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-08-10 KS 2014.0329 Handläggare Bosse Björk Projekt Lokalt framställd Förnyelsebar Energi

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer