Årsredovisning 2014 Boverket februari 2015

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014

2

3 Årsredovisning 2014 Boverket februari 2015

4 Titel: Årsredovisning 2014 Upplaga: 300 ex Tryck: ISBN PDF: ISBN Dnr: 4351/2014 Foto omslag: Peter Kroon Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Publikationen finns att ladda ner som pdf på Publikationen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett med mera. Boverket 2015

5 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 3 Innehåll GD. Gd har ordet Förord Resultatredovisning Introduktion och läsanvisningar Hållbara städer Fungerande bostadsmarknad Hållbar energianvändning Effektiv statsförvaltning Organisationsstyrning Finansiell redovisning 2.1 Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning över väsentliga uppgifter Boverket arbetar för ett hållbart samhälle där alla känner sig välkomna och delaktiga. Arbetet innebär bland annat frågor om hur en god livsmiljö skapas. Det handlar om hur människor bor, lever och rör sig i den offentliga miljön. En bild som är föränderlig under olika skeden i livet. 3.0 Uppdrag och publikationer 3.1 Bilaga 1. Regeringsuppdrag Bilaga 1. Tidigare regeringsuppdrag Bilaga 2. Utgivna publikationer Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll Generaldirektörens ställningstagande Generaldirektörens ställningstagande

6 4 GD HAR ORDET ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET GD har ordet. Foto: Johnér

7 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET GD HAR ORDET 5 GD. för Gemensam plattform samarbete Som Sveriges nationella myndighet för samhällsplanering, byggande och boende har Boverket ett uppdrag med stor bredd. Det ställer krav på vårt sätt att arbeta såväl inom myndigheten som i vårt samarbete utåt. År 2014 startade regeringsuppdraget att bygga och förvalta en plattform för hållbar stadsutveckling, där Boverket har samordningsansvaret. Tillsammans med Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket utvecklar vi kunskapssamarbeten och stärker kopplingarna mellan politik och praktisk handling, inom och mellan sektorer, mellan nationell, regional och lokal nivå. Hållbara samhällen kräver insikt i hur våra fysiska och sociala förutsättningar hänger ihop. Att arbeta för en fungerande bostadsmarknad innebär frågor om hur en god livsmiljö skapas, att sätta bostaden i sitt sammanhang och studera hur människor lever och rör sig i den offentliga miljön. Infrastruktur, funktioner och mötesplatser måste knytas samman när städer och regioner utvecklas. Energieffektivisering och klimatanpassning gäller såväl byggande, boende som förvaltning av befintlig bebyggelse, och vi måste se byggnader utifrån ett livscykelperspektiv. Människors olika skeden i livet ställer olika krav och bilden förändras med demografin. Ett stabilt samhälle förutsätter att alla känner sig välkomna och delaktiga i vår livsmiljö, oavsett exempelvis ålder, kön, ursprung eller funktionsnedsättning. Till arbetet 2014 hörde bland annat fördelningen av stöd för utveckling av jämställda offentliga miljöer. Plan- och bygglagens bestämmelser om hinder mot tillgänglighet preciseras i Boverkets föreskrifter och vi arbetar med guider för inventering av tillgänglighet. Andra stöd och kunskapsaktiviteter har riktats till utveckling av boendeformer med fokus på äldres behov. Enligt Boverkets indikatorer ökade bostadsbyggandet under Det är en trend som måste fortsätta och utnyttjandet av det befintliga beståndet måste öka. Bristen på överkomliga bostäder är särskilt allvarlig i storstadsregionerna. Bland annat har behovet av bostäder för unga medfört ändringar i våra byggregler, som trädde i kraft under Boverket fördelar ett bidrag för innovativt byggande av bostäder för unga och studenter, vilket genererar en kunskapsbas av goda exempel och idéer. Vårt löpande PBL-arbete liksom marknadskontrollen av byggprodukter är andra exempel på hur vi verkar för effektivitet och hållbarhet i planering och byggande. Behov av kunskap och samverkan möter vi också upp genom PBL kompetens och PBL kunskapsbanken. Här gäller dialog och servicetänkande som i allt vårt arbete. Vi fortsätter utveckla våra verktyg för e-förvaltning, liksom Boverkets svarstjänst och vår närvaro i sociala medier. Boverkets utveckling som myndighet i medborgarnas tjänst präglar även vårt värdegrundsarbete som fortsätter under Janna Valik generaldirektör

8 6 1 RESULTATREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Nationell överblick. Foto: Scandinav

9 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1 RESULTATREDOVISNING Introduktion Resultatredovisning och läsanvisningar Boverkets årsredovisning avslutar uppföljningen av årets verksamhet och utgör grunden för en samlad uppföljning och analys av året som gått. Årsredovisningen är i huvudsak ett instrument för myndighetens återrapportering till regeringen. Myndigheten ska, enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Boverket är, enligt förordning (2012:546) med instruktion för Boverket, förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö hushållning med mark- och vattenområden fysisk planering byggande och förvaltning av bebyggelse boende bostadsfinansiering. Boverket ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd och bidrag inom sitt verksamhetsområde. BOVERKETS MÅLSTRUKTUR Under 2013 införde Boverket en ny målstruktur för att bättre kunna omsätta de mål som regeringen angett för verksamheten. Boverkets fyra målområden är Hållbara städer, Fungerande bostadsmarknad, Hållbar energianvändning och Effektiv statsförvaltning. Resultatredovisningens indelning följer dessa målområden med ett tilllägg, avsnittet Organisationsstyrning. Inom varje målområde har myndigheten beslutat om ett antal strategiska mål som anger vilka effekter i samhället vi vill att Boverkets verksamhet uppnår på tre års sikt. De strategiska målen redovisas under respektive målområde i resultatredovisningen tillsammans med en redovisning av måluppföljningen. Boverkets målområde tangerar varandra i vissa delar, vilket gör att en del av Boverkets aktiviteter kan påverka flera målområden. Med anledning av detta har Boverket under 2014 flyttat tre aktiviteter 1 och dess historiska värden. Två av dessa aktiviteter är flyttade från målområde Effektiv statsförvaltning och en från Hållbara städer. Mottagande målområde är Fungerande bostadsmarknad och Hållbara städer. En stor del av Boverkets prestationer är av typen rapporter, föreskrifter, vägledning och kunskapsspridning. De olika prestationernas omfattning varierar betydligt, och det är därför sällan meningsfullt att redovisa kostnaden för varje enskild prestation. I resultatredovisningen redovisas därför vanligtvis resursanvändningen per prestationstyp medan prestationstypernas volymer redovisas i beskrivande text för ett urval av de viktigaste prestationerna. Boverkets prestationstyper är Kunskapsunderlag, Handbok/vägledning, Föreskrifter och allmänna råd, Tillsyn, Bidragshantering, Garantihantering, Svar på remiss och Svar på förfrågning. Återrapporteringskrav enligt Boverkets regleringsbrev för 2014 och övriga prestationer redovisas fördelade på respektive målområde. Vidare redovisas den totala resursanvändningen för varje målområde. Prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss förekommer under flera målområden men redovisas samlat under målområdet Effektiv statsförvaltning. I avsnittet Organisationsstyrning finns en redovisning av vissa återrapporteringskrav och av resursanvändning för prestationstyper totalt för Boverket (se avsnitt 1.6.3). 1 Allmänna byggfrågor, Tillsynsvägledning PBL samt Övergripande nordiskt och internationellt arbete.

10 8 1.1 HÅLLBARA STÄDER ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Du är din stad. Foto: Johnér

11 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.1 HÅLLBARA STÄDER MÅLOMRÅDE städer Hållbara Under området Hållbara städer redovisas Boverkets arbete med att nå de mål som gäller för målområdet. Verksamheterna inom området handlar huvudsakligen om uppföljning och utveckling, vägledning, stöd och bidrag samt medborgar- och myndighetsservice. Prestationstyper som redovisas är därför Kunskapsunderlag, Handbok/ vägledning och Bidragshantering. Prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss redovisas samlat för alla målområden under målområdet Effektiv statsförvaltning. Prestationstypstabellerna kommenteras utifrån årets verksamhet. Under varje prestationstyp redovisas de viktigaste prestationerna under 2014 och deras resultat i beskrivande text. Avsnittet inleds med en redovisning och analys av resursanvändningen under 2014 inom hela målområdet och en måluppföljning.

12 HÅLLBARA STÄDER ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Resursanvändning Tabell 1 Resursanvändning inom målområde Hållbara städer åak Mnkr åak mnkr åak mnkr Intäkter av anslag 63,9 53,5 66,5 Övriga intäkter 1,5 2,5 0,8 Kostnader -65,4-56,0-67,3 -Förvaltningskostnader -62,8-53,8-65,0 -Transfereringar -2,5-2,2-2,3 Årsarbetskrafter 53,0 49,0 63,5 Boverket flyttade under 2014 tre aktiviteter och dess historiska värden. Flytten påverkar prestationstyperna Kunskapsunderlag och Tillsyn. En av aktiviteter är flyttade från målområde Hållbara städer och två från Effektiv statsförvaltning. Mottagande målområde är Hållbara städer och Fungerande bostadsmarknad. Källa: Agresso. Resursanvändningen i andel årsarbetskrafter för målområdet Hållbara städer utgjorde 24 procent av Boverkets totala resursanvändning under 2014, se figur 7 under avsnitt Av tabellen framgår att den ökade med en procentenhet jämfört med 2013, vilket motsvarar fyra årsarbetskrafter. I avsnitt och finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. Boverket har, som nämndes i introduktionen, under 2014 gjort bedömningen att några aktiviteter har större effekt på ett annat målområde än vad de initialt bedömdes ha och vi har därför flyttat tre aktiviteter inklusive deras historiska värden. Målområde Hållbara städer har fått en aktivitet tillförd under prestationstypen Kunskapsunderlag och en aktivitet som tidigare redovisats inom målområdet inom prestationstyp Tillsyn redovisas nu under Fungerande bostadsmarknad. Resursanvändningen inom målområdet har minskat för prestationstypen Handbok/vägledning och ökat för Bidragshantering och Kunskapsunderlag. Prestationstyperna Handbok/vägledning och Kunskapsunderlag samspelar med varandra. Under perioder kännetecknas arbetet av att nya kunskapsunderlag produceras som sedan leder till att handböcker och vägledningar framställs eller uppdateras. Likaså kan arbetet med vägledningar öka behovet av nya kunskapsunderlag. Prestationstypen Bidragshantering har ökat under 2014 framför allt beroende på det nya stödet utvecklingsprojekt till jämställdhet i offentliga miljöer. 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Bidragshantering Handbok/vägledning Kunskapsunderlag Figur 1 Prestationstypernas andel årsarbetskrafter per år inom målområde Hållbara städer.

13 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.1 HÅLLBARA STÄDER Måluppföljning De strategiska målen för målområdet Hållbara städer är ökad samordning och ett nationellt helhetsperspektiv i samhällsbyggandet ökad attraktivitet i miljonprogramsområden för kvinnor och män, flickor och pojkar på lika villkor ÖKAD SAMORDNING OCH ETT NATIONELLT PERSPEKTIV I SAMHÄLLSBYGGANDET Boverkets främsta möjlighet att bidra till måluppfyllelse är att analysera förutsättningar för hållbart samhällsbyggande och att sprida kunskap inom området till berörda aktörer. Boverket har under 2014 samordnat arbetet med en nationell plattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Målet för arbetet är att öka den tvärsektoriella samverkan för att möta städernas, tätorternas och stadsregionernas olika förutsättningar och behov i syfte att driva på deras hållbara utveckling. Plattformen syftar till att samordna frågor, sprida erfarenheter, till exempel från Delegationen för hållbara städer, och erbjuda mötesplatser för olika intressenter. Plattformen är basen i det långsiktiga arbetet kring frågor om hållbar stadsutveckling. Åtgärderna som redovisas under målområdet Hållbara städer rör bland annat tillämpningen av plan- och bygglagen (2010:900), tillsynsvägledning och till exempel riksintressen enligt miljöbalken, miljö- och funktionshinderfrågor och regional tillväxt. Åtgärderna rör såväl processer för hållbar stadsutveckling, till exempel genom ökat medborgardeltagande som frågor om tillgänglighet. Bland frågor som rör tillgänglighet kan arbetet med barn och ungas utemiljö särskilt nämnas samt utvecklingsprojekt som bidrar till jämställda offentliga miljöer. Som ett led i miljöarbetet har Boverket lämnat förslag till en strategi för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Boverket inledde under 2014 arbetet med den särskilda satsningen PBL kompetens stöd till nationella utvecklingsprojekt. Inom satsningen har aktiviteter genomförts och stöd fördelats till nationella utvecklingsprojekt om tillämpning av plan- och bygglagen. Ett fortsatt viktigt samarbete inom Norden och Europa för kunskapsutbyte rörande en hållbar stadsutveckling sker genom tidigare etablerade forum och projekt kring planeringsfrågor, bostadsförsörjning och miljö. Samarbete med berörda myndigheter kring gestaltningsfrågor har fortsatt för att stärka helhetssynen i planeringen av offentliga miljöer med ett antal gemensamma aktiviteter under ÖKAD ATTRAKTIVITET I MILJONPROGRAMSOMRÅDENA Även när det gäller måluppfyllelsen om ökad attraktivitet i miljonprogramsområdena arbetar Boverket med att analysera förutsättningar och att sprida kunskap till berörda aktörer. Bland åtgärder som rör miljonprogramsområdena kan nämnas arbetet med urbant utvecklingsarbete för minskat utanförskap 2 där bidrag fördelats till särskilt utpekade stadsdelar i ett antal kommuner, följeforskning och aktiviteter för erfarenhetsåterföring om städernas arbete med stadsbyggnad i relation till urban segregation. 2 Regeringens satsning för kunskapsbaserade och tvärsektoriellt samordnade insatser för bättre utveckling i stadsdelar med ett utbrett utanförskap. Hämtad

14 HÅLLBARA STÄDER ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET Prestationstyp Kunskapsunderlag Tabell 2 Prestationstyp Kunskapsunderlag Kostnader i mnkr -48,4-33,6-36,4 Årsarbetskrafter 39,2 29,2 35,5 Boverket flyttade under 2014 tre aktiviteter och dess historiska värden. Flytten påverkar prestationstyperna Kunskapsunderlag och Tillsyn. En av aktiviteter är flyttade från målområde Hållbara städer och två från Effektiv statsförvaltning. Mottagande målområde är Hållbara städer och Fungerande bostadsmarknad. Källa: Agresso Av den totala resursanvändningen av årsarbetskrafter inom målområde Hållbara städer svarar prestationstypen Kunskapsunderlag för 74 procent, se figur 1. Det är en ökning i förhållande till 2013 med nästan 15 procentenheter. I reella tal innebär det en ökning med 10 årsarbetskrafter. Samtidigt har resursanvändningen för samma prestationstyp inom målområde Fungerande bostadsmarknad minskat med 13 procentenheter. För Boverket totalt har resursåtgången i andel årsarbetskrafter för prestationstypen Kunskapsunderlag minskat med två procentenheter, från 52 till 50 procent. Prestationstyperna Kunskapsunderlag och Handbok/vägledning samspelar med varandra. Under 2014 har resursåtgången inom prestationstypen Kunskapsunderlag ökat medan Handbok/vägledning minskat inom målområde Hållbara städer. De nya uppdrag som Boverket har fått inför och under 2014 har till stora delar handlat om prestationstypen Kunskapsunderlag, exempel på det är uppdraget att ta fram ett förslag till en strategi för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. I avsnitt och finns en samlad redovisning av resursanvändning för Boverket. I följande avsnitt redovisas ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet PLAN- OCH BYGGLAGEN OCH MILJÖBALKEN Riksintresse enligt miljöbalken Riksintressen är ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen. Det finns 12 centrala myndigheter som ansvarar för riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken, se figur 2. Myndigheterna finns angivna i Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vatten- områden m.m. liksom vilka sektorer de ansvarar för. Boverkets uppdrag är att samordna riksintressemyndigheternas arbete med underlag för tillämpning av riksintressen. Boverket har också ansvar för uppsikten över hushållningen av de mark- och vattenområden som omfattas av bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken. Försvarsmakten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Post- och Telestyrelsen Sametinget Statens energimyndighet Naturvårdsverket Samordning Boverket Riksintresseanspråk Miljöbalken 3 kapitlet Riksantikvarieämbetet Strålsäkerhetsmyndigheten Figur 2 Myndigheter med ansvar för riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken Tillsättandet av Riksintresseutredningen 3 präglade Boverkets arbete under Utredningen ska utvärdera och se över hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Boverket har gett underlag och inspel till utredningen och i övrigt försökt stödja dess arbete bland annat genom att anpassa utformningen av de två nationella arbetsmötena med riksintressemyndigheterna som hållits under Samtidigt har samordningen av de nationella myndigheterna fortsatt. Samspelet med länsstyrelserna har utvecklats så att länsstyrelsens nationella beredningsgrupp för riksintressen har bjudits in till de nationella mötena. Sveriges geologiska undersökning (SGU) Tillväxtverket Trafikverket Havs- och vattenmyndigheten Under 2014 arbetade Boverket särskilt med riksintressebestämmelser som rör vattenförsörjning, friluftsliv, ämnen och mineral, kulturmiljön och rennäringsfrågor. Detta i form av dialoger och remisser med ansvariga myndigheter. Boverket har även följt förberedelserna för och beslut om en nationell havsplanering. Hushållningsbestämmelserna måste kunna passa in i både plan- och bygglagens bestämmelser och de kommande havsplanerna. 3 Hushållning med mark och vatten - områden av riksintresse dir. 2013:126.

15 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.1 HÅLLBARA STÄDER Bullerfrågor Sedan några år bedrivs en nationell samordning av omgivningsbuller. Boverket deltar i samverkan med Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna. Syftet med samverkan är att utveckla samsyn och en gemensam kunskapsbas i bullerfrågor, att utbyta erfarenheter och identifiera behov av ökade kunskaper samt att kommunicera resultaten av samordningen. Arbetet bedrivs i flera arbetsgrupper inom olika områden och avrapporteras löpande till en styrgrupp med representanter för ovan nämnda myndigheter. Industri- och verksamhetsbuller har varit en av flera omdiskuterade frågor på grund av de många oklarheter som funnits kring tillämpningen. För industribuller i planeringen har vägledande underlag helt saknats. Boverket och Naturvårdsverket har under 2014 haft parallella uppdrag att utarbeta vägledningar inom sina respektive områden. I uppdragen har ingått att samordna vägledningarna med varandra. I april lämnades utkast till två vägledningar om industri- och annat verksamhetsbuller (dnr 542/2013). Syftet med vägledningarna är att underlätta en enhetlig och rättssäker tillämpning vid planering av nya bostäder enligt plan- och bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken. Boverket och Naturvårdsverket redovisade uppdragen gemensamt till regeringen i ett samlat dokument. Redovisningen innehåller utöver en gemensam del, dels Boverkets del för lokaliseringsprövning enligt plan- och bygglagen, dels Naturvårdsverkets del avseende tillsyn och prövning enligt miljöbalken HÅLLBAR STADSUTVECKLING Plattform för hållbar stadsutveckling Regeringen gav i februari 2014 uppdrag åt Boverket, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket att upprätta och förvalta en plattform för hållbar stadsutveckling (dnr 939/2014). Uppdraget genomförs på lika villkor med Boverket som samordnare. Syftet är att bidra till tvärsektoriell samverkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. Plattformen ska även stödja de regionala strukturfondsprogrammens arbete med hållbar stadsutveckling. Plattformen ska verka tillsvidare. Myndigheterna har 2014 gemensamt arbetat fram former för organisation och rapportering. Följande aktiviteter har genomförts: målgruppsanalys, extern kommunikation, arbete med en webbplats samt med processtöd för regionala strukturfondsprogram. Fyra fokusområden som beskriver hinder för en mer hållbar stadsutveckling har tagits fram: Människan i centrum, Kunskapsutveckling, Samverkan och Ekonomiska förutsättningar. I december genomfördes ett konvent inriktat på dialog kring dessa fyra fokusområden. 160 personer deltog på konventet som var öppet för alla även om uppdragets samrådsmyndigheter fick en särskild inbjudan. Slutsatser och medskick från konventet är ett viktigt underlag för arbetet under I december ingick Boverket ett avtal med Statens centrum för arkitektur och design om en gemensam webblösning för plattformen och den befintliga webbplatsen Hållbar Stad. Uppdragsmyndigheterna och Statens centrum för arkitektur och design har lika stort ansvar för samarbetets utformning och utveckling. Myndigheterna har tagit fram en arbetshypotes där projektet Plattform för hållbar stadsutveckling utvecklas till en mötesplattform med stöd av webbplatsen Hållbar stad Främjande av hållbar stadsutveckling Boverket samarbetar sedan 2009 med Riksantikvarieämbetet, Formas och Arkitektur- och designcentrum kring hållbar stadsutveckling. Syftet är att medverka till en ökad samverkan inom politikområden med ansvar för stadsplanering, boendefrågor, arkitektur och kulturmiljö. Sociala och kulturella perspektiv har särskilt lyfts fram. Inriktningen på samverkan baseras på ställningstagande i rapporten Främjande av hållbar stadsutveckling (Rapport 2013:10). Aktiviteter inom områdena urban utveckling och social inkludering, fysisk planering och stadsbyggnad, arkitektur, internationellt arbete och forskning prioriteras. Under 2014 har Statens konstråd knutits till samverkansprojektet. Myndigheterna ser ett mervärde av fortsatt samverkan, gärna tillsammans med andra aktörer. Samverkan är ett steg i att minska sektoriseringen samtidigt som olika perspektiv ges möjlighet att samspela och nya och större kontaktytor etableras. Sedan samverkan påbörjades har stadsutvecklingens kulturella och sociala perspektiv uppmärksammats i allt högre grad, en samhällsutveckling som myndigheterna anser att samverkan bidragit till. Tre forskningsinriktade insatser har genomförts 2014 via samarbetet. I antologin Det förflutna i framtidens stad 4 belyser en grupp forskare relationen mellan kulturarv, 4 ISBN

16 HÅLLBARA STÄDER ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET konsumtion och hållbar stadsutveckling. Seminariet Samordnad stadsutveckling en förutsättning för hållbarhet 5 syftade dels till att presentera de sex projekt som blev resultatet av en Formasutlysning med samma namn, dels till att få en fördjupad diskussion och dra lärdomar av projekterfarenheterna. Ytterligare en seminariedag illustrerade med positiva exempel från forskning och praktisk hållbar utveckling i avfolkningsbygd Uppföljning av projekt under Delegationen för hållbara städer Delegationen för hållbara städer beslutade om ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer under åren Boverket har övertagit delegationens roll att följa, dokumentera och stödja projekten i genomförandet, erbjuda projekten möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och sprida erfarenheter från dem samt att utvärdera stödet. Under 2014 har Boverket ordnat två möten med de nio investeringsprojekten om uppföljning, erfarenhetsspridning och andra gemensamma frågor inför projektens slutrapportering i december I mars ordnades en projektträff för samtliga stödprojekt om samarbeten i hållbarhetsprojekt. I maj anordnades framtidskonferensen Framåt! Uppåt! Hitåt! Hur går vi vidare med hållbara städer? som lockade cirka 200 deltagare. Erfarenheter från projekten har även spridits vid andra seminarier och konferenser under 2014, främst Stockholms stads och Sweden Green Building Councils konferens Building Sustainability SGBC14 i november. Boverket var medarrangör och flera av stödprojekten medverkade för att dela med sig av erfarenheter och resultat, både i seminarieform och i monterutställningar. Samtidigt lanserades en ny projektdatabas på Boverkets webbplats 6, där alla de 98 beviljade stödprojekten presenteras på ett sökbart sätt, samt skriften Urbana guldkorn 7 som redovisar resultat och erfarenheter från de nio stora investeringsprojekten. Under 2014 har Boverket även låtit genomföra en extern utvärdering av stödet, enligt uppdrag i Boverkets regleringsbrev för Uppdraget avrapporterades 30 juni i Utvärdering av stödet till hållbara städer (Rapport 2014:26) Urbant utvecklingsarbete Boverket har 2014 samordnat det urbana utvecklingsarbetet genom att koppla forskning närmare de nio kommuner och 15 stadsdelar som ingår i regeringens urbana utvecklingsarbete. I februari och november arrangerade Boverket, tillsammans med berörda myndigheter som ingår i det urbana utvecklingsarbetet nationella möten. På mötena presenterades myndigheternas erfarenheter, goda exempel och aktuell forskning. Uppdraget att koppla forskning närmare berörda kommuner ledde till att två forskarinsatser startade under Dels kring frågan om de urbana utvecklingsområdenas rykte och stigmatiseringsprocesser, hur de fungerar och hur man kan arbeta strategiskt för att minska trycket på platserna, med fokus på delaktighet och social hållbarhet. Dels för att fördjupa och sprida kunskap om hur urban segregation och social hållbarhet relaterar till den byggda miljön och till stadsbyggnad. Båda insatserna kommer att rapporteras under Flyttmönster i samband med renoveringar Boverket fick 2013 i uppdrag att undersöka flyttmönster i samband med omfattande renoveringar. Uppdraget syftar till att beskriva i vilken omfattning människor flyttar i samband med omfattande renoveringar i hyresfastigheter med särskilt fokus på ekonomiskt utsatta och barn. Resultatet redovisades till regeringen i december 2014 genom rapporten Flyttmönster till följd av omfattande renoveringar (Rapport 2014:34). Resultaten i rapporten visar att det finns en ökad flyttning i samband med omfattande renoveringar. Sannolikheten att flytta i samband med omfattande renoveringar har ett negativt samband med inkomst, det vill säga de med lägre inkomst har högre sannolikhet att flytta. Detta innebär att ekonomiskt utsatta individer har en högre sannolikhet att flytta. Sannolikheten att flytta är lägre i storstäderna, vilket kan bero på situationen på bostadsmarknaden, där ett lägre utbud kan dämpa flyttningarna. Sannolikheten att flytta är även lägre för boende i allmännyttan jämfört med i privatägda fastigheter. De som flyttar från en renoverad fastighet visar även en högre sannolikhet att flytta igen. Ett tydligt mönster är att renoveringarna leder till höjda bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd för dem som bor kvar. Men även de som flyttar från renoverade fastigheter får högre bostadsbidrag. Flyttningarna från renoverade fastigheter tenderar gå mot områden med lägre genomsnittsinkomster och lägre skolresultat, vilket skulle kunna 5 Hämtad Hämtad ISBN tryck:

17 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.1 HÅLLBARA STÄDER 15 indikera att flyttningarna bidrar till en ökande segregation Internationellt arbete Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen Inom EU finns ett antal övergripande strategier för ett hållbart samhälle varav Östersjöstrategin 8 är en. Strategin innehåller ett antal mål och åtgärdsförslag för att förbättra förhållanden i området runt Östersjön. De fyra målområdena är: en miljömässigt hållbar region en ekonomiskt blomstrande region en tillgänglig och attraktiv region en trygg och säker region. Boverkets samarbete med Östersjöländernas råds miljösekretariat, CBSS-Baltic21, blir allt viktigare. Boverket deltar redan i projektet Energy and Resource Efficiency in the Baltic Sea Region, EFFECT 9, som leds av CBSS- Baltic21 och som syftar till ökad energi- och resurseffektivitet i makroregionens städer. Under 2014 deltog Boverket i projektmöte i Jurmala, Lettland och Köpenhamn, Danmark. Boverket utvecklade under 2014 kontakterna med Kaliningrad, Ryssland, som står i begrepp att besluta om strategisk stadsutveckling. Som förberedelse har en internationell arkitekttävling kring utveckling av den centrala staden genomförts. Boverket har deltagit i juryarbetet och därigenom fått inblick i hur den ryska enklaven ser på framtiden. World Urban Forum Boverket hade 2014 regeringens uppdrag att förbereda och genomföra Sveriges samlade deltagande i World Urban Forum 7 i Medellín, Colombia, 5 11 april Medellín hade valts som konferensort av FN:s boendeprogram eftersom staden gjort sig känd för sina innovativa lösningar på stadens sociala och miljömässiga utmaningar. Regeringsuppdraget utvecklades till en samverkansprocess som resulterade i en svensk monter och mötesplats under forumveckan samt konferensmedverkan av ett fyrtiotal personer från Sverige. I tillägg till den internationellt inriktade konferensen genomförde deltagarna även aktiviteter inom ramen för det bilaterala samarbetet mellan Colombia och Sverige. Som huvudtema för den svenska montern valdes Innovation Systems for Growing Cities. Temat Innovation Systems for Growing Cities rymmer både tekniska och sociala innovationer. I montern visades betydelsen av människors livsmiljö i städernas utveckling och sambandet med landsbygden, där ansvarsfullt skogsbruk ger trä som förnyelsebart byggmaterial till moderna flerbostadshus. Den svenska montern blev en av de mest välbesökta i hela utställningen med uppskattningsvis tre tusen besökare. Utställningen fick positiva reaktioner på både utformning och innehåll från många håll: UN-Habitat, andra utställare, professionella besökare, studenter och allmänhet Tillväxtskapande samhällsplanering Boverket har regeringens uppdrag att tillsammans med Tillväxtverket genomföra ett program för att stärka förutsättningarna till samspel mellan det lokala fysiska planeringsarbetet och det lokala arbetet för näringslivsutveckling och hållbar tillväxt. Åtta kommunala och mellankommunala pilotprojekt fortsatte under 2014 sitt arbete med att utveckla nya metoder och verktyg kring temat tillväxt och planering. Därutöver har sex regionala pilotprojekt tillsatts. Pilotledarträffar och öppna seminarier har arrangerats och under hösten har en regional seminarieserie påbörjats. Seminarierna syftar till att skapa en mötesplats för aktörer på kommunal och regional nivå med olika ingångar och intressen av samhällsbyggnadsfrågor. Seminarierna fortsätter under våren 2015 och lärdomar och erfarenheter kommer därefter att spridas. I mars 2014 redovisade Boverket regeringsuppdraget Sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering (Rapport 2014:15) där myndigheten i samråd med Tillväxtverket och Tillväxtanalys ställt samman, analyserat och lämnat förslag till insatser för att stärka samordningen mellan det kommunala översiktsplanearbetet, infrastruktur- och transportplaneringen samt det regionala tillväxtarbetet. Rapporten visar på svårigheten att få det svenska systemet för fysisk planläggning och regionalt tillväxtarbete att fullt ut fungera tillsammans. Som en del i Boverkets regeringsuppdrag Vision för Sverige 2025 (dnr 2640/2011), som redovisades i december 2012, sammanställde myndigheten nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering. Sammanställningen resulterade i ett hundratal mål, varav länsstyrelserna under 2013 fick i uppdrag att regionalisera den delmängd som ligger under rubriken bebyggelse. Mot bakgrund av detta gav regeringen Boverket i uppdrag att sammanställa och analysera de uppgifter som myndig- 8 Hämtad Hämtad

18 HÅLLBARA STÄDER ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET heten erhållit från länsstyrelserna. I rapporten Regionalisering av nationella mål, planer och program (Rapport 2014:10) belyser Boverket svårigheterna med de nationella målens användbarhet för den fysiska planeringen och lyfter behovet av färre och tydligare mål och en bra uppföljning. Olika aktörers ansvar och roller tas också upp. Två verktyg lyfts särskilt fram: dels tematiska fördjupningar, dels behovet av en tydlig regional arena för samhällsplanering. Boverket har under 2014 engagerat sig i planeringen och genomförandet av Reglabs 10, seminarieserie kring regional fysisk planering. Boverket deltar också i Trafikverkets projekt Den attraktiva regionen (dnr 3006/2013) som syftar till att utveckla samspelet kring ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Boverket medverkade under 2014 även i Arbetsgruppen för grön tillväxt och fysisk planering under Nordiska ministerrådet samt i Arbetsgruppen för framtagandet av det nya ESPONprogrammet MILJÖ Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, tjugofyra etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Boverket har genom sin instruktion ett uttalat ansvar att inom sitt verksamhetsområde samordna uppföljning, utvärdering och rapportering av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Boverket ska även verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen, som riksdagen har fastställt, nås. Boverket ska även bygga upp och sprida kunskap om sektorns miljöpåverkan och utveckling. Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas Uppföljning Boverket har lämnat underlag om God bebyggd miljö till den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen som presenteras i rapporten Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål (Naturvårdsverket 2014 ). Rapporten visar som tidigare att fler åtgärder behövs om målet ska kunna nås till Samtidigt pekar den på en positiv utveckling inom bland annat energieffektivisering av bostäder. Boverket deltar i Naturvårdsverkets uppdrag om fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2015 (dnr 921/2014). Under 2014 har Boverket arbetat med att ta fram underlag för målet God bebyggd miljö. Beslutat underlag ska redovisas till Naturvårdsverket i mars Förutom att lämna underlag till den årliga, respektive den fördjupade, uppföljningen deltar Boverket i Naturvårdsverket miljöarbetsgrupp, samverkansgrupp och styrgrupp. Boverket deltar även i en arbetsgrupp kopplad till fokusområdet Hållbara städer 12. I arbetsgruppen bidrar Boverket med underlag och kommentarer till en målövergripande analys av styrmedel relevanta för den fysiska samhällsplaneringen. Den fysiska samhällsplaneringen har tidigare identifierats som en viktig aspekt i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. För uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö används den årliga miljömålsenkäten till kommunerna samt manualen för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet. Miljömålsenkäten görs i samverkan mellan Boverket och länsstyrelsernas gemensamma miljömålsorgan, RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet). Boverket har under ett antal år utvecklat miljöindikatorer för bygg- och fastighetssektorn för uppföljning av God bebyggd miljö samt andra relevanta miljökvalitetsmål. Under 2014 publicerade Boverket rapporten Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn 2014 (Rapport 2014:23) med nya data samt justeringar av metoden Strategi för God bebyggd miljö Boverket fick i januari 2014 i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till en strategi för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Uppdraget genomfördes i samråd med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens energimyndighet och Trafikverket. Uppdraget slutrapporterades till Regeringskansliet och Miljödepartementet i december 2014 genom rapporten Förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (Rapport 2014:32). Den genomgående tanken med strategin är att utgå från 10 Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling. Hämtad ISBN Fokusområdet Hållbara städer är ett av de tre fokusområden som Naturvårdsverket har beslutat om för att avgränsa den övergripande analysen av alla miljökvalitetsmål och generationsmålet i fördjupade utvärderingen I arbetsgruppen deltar även andra miljömålsmyndigheter och aktörer bland annat från näringslivet.

19 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.1 HÅLLBARA STÄDER 17 människans behov av miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. I uppdraget har fyra särskilt viktiga insatsområden identifierats och lyfts fram och inom dessa har sedan etappmål och åtgärder föreslagits. Strategin innehåller förslag till fyra nya etappmål med tillhörande åtgärder som ska bidra till en bättre måluppfyllelse för miljökvalitetsmålet. Rapporten behandlar miljökvalitetsmålets samtliga tio preciseringar. De i strategin föreslagna åtgärderna förväntas leda till en bättre måluppfyllelse av såväl miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som generationsmålet. Figur 3: Insatsområde för strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Målmanual för God bebyggd miljö Som stöd för myndigheternas arbete med nationell och regional årlig uppföljning samt fördjupade utvärderingar av miljökvalitetsmål finns så kallade målmanualer. Dessa definierar vad som ska följas upp för respektive miljökvalitetsmål genom att fastställa mått för miljötillstånd och för miljöarbetet. Målmanualerna beskriver till exempel hur data från miljöövervakningen ska användas, och vilka centrala styrmedel och åtgärder som löpande följs upp och hur. Boverket har under våren 2014 tagit fram en Målmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (dnr 1266/2014). Målmanualen anger inriktning för uppföljning av miljökvalitetsmålet samt innehåller ett urval av befintliga relevanta data för detta syfte. Syftet med manualen är att få till stånd en konsekvent, transparent och robust miljömålsuppföljning. Miljömålsenkäten är en viktig datakälla till målmanualen tillsammans med underlag från bland annat Statistiska centralbyrån, Statens energimyndighet och Trafikanalys Miljömålsenkäten Miljömålsenkäten skickas ut årligen till Sveriges alla kommuner sedan Den har tagits fram i samarbete mellan Boverket och länsstyrelsernas gemensamma miljömålsorgan (RUS). Den används till uppföljning av flera miljökvalitetsmål, dock främst God bebyggd miljö, och från och med 2015 även friluftslivsmålen. Resultaten från enkäten redovisas på Boverkets webbplats som öppna data samt i form av kartor 13. Resultaten används även för uppdatering av indikatorer på Naturvårdsverkets miljömålsportal. 76 procent av kommunerna svarade på miljömålsenkäten 2014, vilket är en minskning jämfört med året innan. Sämre svarsfrekvens kan delvis bero på att ett nytt verktyg användes för enkäten. Med anledning av detta vidareutvecklas enkäten under vintern 2014/2015 inför nästa utskick. Boverket tog under 2014 fram en studie av miljömålsenkäten från 2006 till 2013, God bebyggd miljö i kommunerna en studie av miljömålsenkäten (Rapport 2014:25). Studien visar att energi och transporter har blivit mer aktuella frågor för kommunerna. Detta kan bland annat bero på ökat fokus på klimatförändringar och på att kommuner och landsting har haft möjlighet att söka statligt stöd för energieffektivisering Indikatorer för God bebyggd miljö På Miljömålsportalen presenteras 23 indikatorer 14 för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som ska visa om miljöarbetet går i rätt riktning och i rätt takt. Data från miljömålsenkäten används vid uppdatering av flera av dessa indikatorer. Boverket uppdaterade under 2014 indikatorerna Antikvarisk kompetens, Planering energi, Planering grönstruktur och vattenområden, Planering kulturmiljö, Planering transporter och Rivningsförbud liksom indikator q-märkt Boverkets arbete för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen Utöver uppföljningen och det särskilda uppdraget om ett förslag till strategi för God bebyggd miljö bidrar många av Boverkets verksamheter till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Vägledning för fysisk planering enligt plan- och bygglagen, samt samverkan med andra myndigheter är viktiga aspekter i arbetet mot att nå flera av miljökvalitetsmålen. Några exempel är arbetet med bullerfrågor, bland annat inom ett uppdrag om industri- och verksamhetsbuller, 13 Hämtad Hämtad

20 HÅLLBARA STÄDER ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET främjande av hållbar stadsutveckling, gestaltning av offentliga miljöer samt barns och ungas utemiljö 15,16. Ett stort uppdrag för att höja kompetensen inom plan- och bygglagen hos kommunerna har påbörjats under 2014 och ska fortlöpa under Kommunernas tillgång till kompetens är en av förutsättningarna för uppfyllelse av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och har under flera år pekats ut som ett område i behov av insatser. Under 2014 genomförde även Boverket ett antal aktiviteter inom verksamhetens målområde Hållbar energianvändning som informationsinsatser, arbete med implementering av EU-direktivet om energieffektivisering, energideklarationer och översyn av energihushållningskraven i Boverkets byggregler. Även ekonomiskt stöd är av betydelse då det bidrar till att konkreta åtgärder i miljön genomförs. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder är ett sådant exempel. Andra relevanta stöd är PBL kompetens stöd till nationella utvecklingsprojekt och stimulansbidrag till kommuner som deltar i urbant utvecklingsarbete FUNKTIONSHINDERSFRÅGOR Funktionshinderspolitiken handlar bland annat om att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Enligt Förordningen (2012:546) med instruktion till Boverket har myndigheten ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshindersfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Boverket ska enligt instruktionen vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter i arbetet med fysisk tillgänglighet. Arbetet med funktionshinderfrågor spänner över hela myndigheten. Särskilt syns det i arbetet med lagar och regler samt i Boverkets samråd med funktionshinderförbunden. En viktig del i arbetet under 2014 har varit att ta fram en intern utbildning i funktionshindersperspektivet som riktas till nyanställda. Syftet är att stärka en bred förankring av funktionshindersfrågorna inom Boverket. Utbildningarna ingår i introduktionsutbildningen för nyanställda på Boverket. Boverket startade i januari 2014 temat Tillgänglighet 17 på Boverksbloggen. Temat ska ge omvärlden en bild av vårt arbete med funktionshinderfrågor Delmålen för funktionshinderspolitiken Inriktningen på arbetet med sektorsansvaret var även under 2014 arbetet med delmålen för funktionshinderpolitiken I mars lämnade Boverket den tredje uppföljningen och redovisade arbetet med delmålen samt samrådet med funktionshinderförbunden under 2013 (Strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken , rapport 2014:12). Boverket arbetar inom ett brett område med frågor om planering, byggande och boende och bredden återspeglas i de fem delmålen. Boverkets arbete med att förbättra den fysiska tillgängligheten och arbetet med delmålen integreras i den ordinarie verksamheten. Här redovisas de insatser som genomförts med anledning av det särskilda sektorsansvaret under respektive delmål Delmål 1 En bättre kommunal tillsyn över hur bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder följs Under 2014 har Boverket i första hand prioriterat att komplettera PBL kunskapsbanken med vägledande texter om tillsyn och tillsynsvägledning. Syftet är att möjliggöra en långsiktig kompetensuppbyggnad och ett genomslag på bredden för den kommunala tillsynen. I det arbetet har en referensgrupp bildats med deltagare från Boverket och Sveriges kommuner och landsting samt från ett representativt urval av kommuner. Vägledningen publicerades i december Boverket har fortsatt det löpande samarbetet med länsstyrelserna i syfte att utveckla statens tillsynsvägledning till kommunerna. Boverket och länsstyrelsernas uppföljning av byggnadsnämndernas tillsynsarbete visar att den är otillräcklig och behöver förbättras Delmål 2 En förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder Under 2014 uppdaterade Boverket webbplatsen med nya vägledande texter om enkelt avhjälpta hinder 19. Webbtexterna innehåller bland annat exempel på hinder som anses vara enkelt avhjälpta samt information om hur regelverket fungerar och om vem som är ansvarig för att hindren avhjälps. Boverket har även inlett ett samarbete med bland annat Riksantikvarieämbetet, Statens Fastighetsverk och Fortifi Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad

21 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.1 HÅLLBARA STÄDER 19 kationsverket för att genomföra tillgänglighetsutbildningar riktade till kommuner och länsstyrelser. Utbildningarna ska genomföras under 2015 och kommer huvudsakligen att handla om enkelt avhjälpta hinder Delmål 3 Fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostadshusbestånd ur tillgänglighetssynpunkt Kommunernas inventeringsarbete stärker samhällets möjligheter att möta den demografiska utvecklingen bland äldre samt utmaningarna i samband med renoveringar av flerbostadshus i miljonprogramsområdena. Det är ungefär en av tio kommuner som har inventerat tillgängligheten i sitt flerbostadshusbestånd. Antalet har i stort sett inte förändrats sedan första mätningen 2010 (Rapport 2014:12). Boverket inriktade därför sitt arbete under 2014 på informationsinsatser. Boverket publicerade under 2014 Inventera tillgängligheten i flerbostadshus en handbok 20 om hur kommunen kan skapa ett kunskapsunderlag som möjliggör eller stärker arbete i form av planering, förmedling av bostäder samt kostnadseffektiva tillgänglighetsåtgärder i flerbostadshus. Baserat på handboken har Boverket även tagit fram broschyren Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus! 21 liksom en webbversion av handboken 22 samt en nedladdningsbar bildpresentation 23 om inventeringens möjligheter och det ekonomiska stödet som kommuner kan söka för att genomföra en inventering. Information om det ekonomiska stödet publicerades även som broschyr. I samband med vårens lansering av handboken och stödet genomförde Boverket informationsträffar i Hässleholm, Nässjö, Östersund och Västerås. Under 2014 har Boverket lämnat ekonomiskt stöd till kommuner för inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. För mer information om stödet se kapitel Delmål 4 Funktionshinderperspektivet ska tydligt avspegla sig i den fysiska planeringen vid utgången av 2016 Boverket ser att översiktsplaneringen är ett viktigt verktyg för kommunerna när de värnar funktionshindersperspektivet, eftersom översiktsplanen ska innehålla kommunens strategiska prioriteringar och riktlinjer beskrivna i tydliga ställningstagande till den långsiktiga utvecklingen. Boverket gör uppföljningsbesök i kommuner för att diskutera översiktsplanering och tillämpningen av plan- och bygglagen. En frågeställning är hur kommunerna hanterar funktionshinderperspektivet i översiktsplaneringen och det visade sig att samtliga kommuner som besöktes har behandlat frågan i nyligen antagen översiktsplan eller i pågående översiktsplaneprocess. Boverket ser en positiv trend i att kommuner engagerar funktionshinderförbund i medborgardialogen inför framtagandet av såväl översiktsplaner som detaljplaner. Medborgardialogen är ett viktigt verktyg för kommunerna och vikten av funktionshinderperspektivet lyfts även i Boverkets webbaserade vägledning om medborgardialog Delmål 5 Senast 2016 ska kommunerna ha en väl fungerande hantering av bostadsanpassningsbidraget med en hög grad av rättssäkerhet 2013 fick Boverket i uppdrag att analysera och bedöma om Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m., behöver ändras och vid behov lämna förslag på förbättringar. Översynen resulterade i ett förslag till ny lag med författningskommentarer. Boverket har under 2014 ändrat i föreskrifterna till lagen om bostadsanpassningsbidrag, (BFS 1992:46, BAB) 25. Boverket har även fortsatt att innehållsmässigt utveckla den årliga rapporten om kommunernas kostnader för bostadsanpassningsbidraget (Bostadsanpassningsbidragen 2013, rapport 2014:21) med en del om den formella hanteringen av bidraget. Webbhandboken 26 för bostadsanpassningsbidraget har vidareutvecklats innehållsmässigt och fått en följsam design Samverkan Sedan 2005 har Boverket ett permanent samråd med funktionshindersrörelsen. I samrådet ingår även representanter från Sveriges kommuner och landsting och länsstyrelserna. Samrådet har träffats tre gånger under Återkommande frågor har varit Boverkets arbete med delmålen: tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna, översiktsplaneringens betydelse samt presentation och uppföljning av regeringsuppdrag. Samrådet har även diskuterat funktionshinderförbundens arbete och omvärldsanalys. 20 ISBN ISBN Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad Design som automatiskt anpassar sig till dator, surfplatta och mobil.