Årsredovisning 2013 Boverket februari 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2013 Boverket februari 2014"

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2

3 Årsredovisning 2013 Boverket februari 2014

4 Titel: Årsredovisning 2013 Upplaga: 300 ex Tryck: ISBN PDF: ISBN Dnr: /2014 Foto omslag: Johnér Bildbyrå Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Publikationen finns att ladda ner som pdf på Publikationen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett med mera. Boverket 2014

5 Årsredovisning 2013 Boverket 3 Innehåll Gd har ordet Resultatredovisning Introduktion och läsanvisningar Hållbara städer Fungerande bostadsmarknad Hållbar energianvändning Effektiv statsförvaltning Organisationsstyrning Finansiell redovisning 2.1 Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning över väsentliga uppgifter...78 Bygg för unga! Unga människors situation på bostadsmarknaden måste bli bättre! Innovation och förenkling hjälper oss framåt och är riktningsgivare i Boverkets arbete. Vi hanterar ett ekonomiskt stöd för innovativt byggande och vi föreslår enklare och effektivare byggregler. 3 Bilagor 3.1 Bilaga 1. Regeringsuppdrag Bilaga 2. Utgivna publikationer

6 4 GD HAR ORDET Årsredovisning 2013 Boverket GD har ordet Innovation och förenkling tar oss mot målen Utmaningar som bostadsmarknad i obalans, urbanisering och klimatförändring ställer krav på Boverket som Sveriges myndighet för samhällsbyggnad. Glädjande är att vi under 2013 fått ett 50-tal nya medarbetare som gett oss ytterligare kraft inom många kompetensområden. Hållbara städer är ett av fyra målområden där Boverket fokuserar för att nå vår vision och arbeta i linje med vårt uppdrag. Här möts alla våra uppgifter. Exempelvis boendefrågor möter frågor om energianvändning, arkitektur, buller och strandskydd. Under året har vi bland annat fortsatt kompetenssatsningen på plan- och bygglagen tillsammans med länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting. Via webbseminarier har vi kunnat nå ut och föra en bred dialog. Utifrån tidigare uppdrag har Boverket även redovisat hur trygghets- och jämställdhetsperspektivet integreras i dagens planering och bebyggelse. Innovation och förenkling är riktningsgivare inom målområdet Fungerande bostadsmarknad. Genom förslag till ändringar i byggreglerna vill vi göra det enklare att bygga bostäder. I rapporter och genom vårt direktsända seminarium Bygg för unga! presenterade vi våra förslag om lagstiftning och regelverk som planeras gälla från 1 juli Boverket hanterar också ett ekonomiskt stöd för innovativt byggande för unga där 15 projekt fått stöd hittills. En annan aktivitet för att främja planering och nybyggnad var Boverkets forum för byggande 2013 med medverkan från flera bransch- och intresseorganisationer. En väg till ökat byggande är bättre konkurrens i sektorn. Därför har Boverket på uppdrag av regeringen förhandlat med Swedish Standards Institute om ett avtal för att eurokoder ska bli fritt tillgängliga för alla som är verksamma i Sverige, därmed inkluderande mindre företag.

7 Årsredovisning 2013 Boverket GD HAR ORDET 5 Foto: IBL Bildbyrå, Bildarkivet, Johnér Bildbyrå, Morgan Karlsson. Under 2013 blev avtalet klart. Boverket har under året förberett byggreglerna för kommande skärpningar på energiområdet. Eftersom vi samtidigt vill göra förenklingar för ökat byggande, kräver arbetet både innovativt tänkande och väl avvägda konsekvensanalyser. Inom målområdet Hållbar energianvändning märks också förslaget till nationell strategi för energieffektivisering vid renovering av byggnader. Centralt i strategin är en informationssatsning som innehåller såväl en helt ny funktion som utökade roller för befintliga rådgivare. Uppdraget genomfördes gemensamt med Energimyndigheten och i samråd med flera aktörer inom både privat och offentlig sektor. Det fjärde målområdet Effektiv statsförvaltning anger hur vi ska jobba för att förenkla vardagen för medborgare, företag, kommuner, länsstyrelser, med flera. Ett exempel är vårt arbete med energideklarationerna, där vi bland annat tagit fram en ny energiklassning som nu finns på vår webbplats. PBL kunskapsbanken har under året vidare utvecklats inom flera områden, bland annat med vägledning om riksintressen. Andra kanaler vi utvecklar är vår svarstjänst liksom närvaron i sociala medier. Vision för Sverige 2025 som finns att läsa på webben, har nära kopplingar till Boverkets utmaningar och målområden. Vi ser fram emot att fortsätta arbeta med att fördjupa och förmedla budskapen i visionen under Janna Valik generaldirektör

8 6 1 Resultatredovisning Årsredovisning 2013 Boverket Nationell överblick Simon Starling, Loft Lift, H+ i Helsingborg. Simon Starling. Foto: Uffe Holm.

9 Årsredovisning 2013 Boverket 1 Resultatredovisning 7 1 Introduktion Resultatredovisning och läsanvisningar Boverkets årsredovisning avslutar uppföljningen av årets verksamhet och utgör grunden för en samlad uppföljning och analys av året som gått. Årsredovisningen är i huvudsak ett instrument för myndighetens återrapportering till regeringen. Myndigheten ska, enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Boverket är, enligt förordning (2012:546) med instruktion för Boverket, förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö hushållning med mark- och vattenområden fysisk planering byggande och förvaltning av bebyggelse boende bostadsfinansiering. Boverket ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd och bidrag inom sitt verksamhetsområde. En ny struktur Under året införde Boverket en ny målstruktur för att bättre kunna operationalisera de mål som regeringen angett för verksamheten. Den utgår från fyra målområden som definierar de områden där vi ska fokusera arbetet med vårt uppdrag. Målområdena är formulerade med utgångspunkt i lagar, förordningar, EU:s rättsakter, mål och uttalanden från regering och riksdag samt dialoger med våra intressenter. Verksamhetsplanen för 2013 följer den nya målstrukturen. Boverkets fyra målområden är Hållbara städer, Fungerande bostadsmarknad, Hållbar energianvändning och Effektiv statsförvaltning. Resultatredovisningens indelning följer dessa målområden med ett tillägg, avsnittet Organisationsstyrning. Inom varje målområde har myndigheten beslutat ett antal strategiska mål som anger vilka effekter i samhället vi vill att Boverkets verksamhet uppnår på tre års sikt. De strategiska målen redovisas under respektive målområde i resultatredovisningen tillsammans med en redovisning av måluppföljningen. En stor del av Boverkets prestationer är av typen rapporter, föreskrifter, vägledning och kunskapsspridning. De olika prestationernas omfattning varierar betydligt, och det är därför sällan meningsfullt att redovisa styckkostnader. I resultatredovisningen redovisas därför vanligtvis resursanvändningen per prestationstyp medan prestationstypernas volymer redovisas i verbala termer för ett urval av de viktigaste prestationerna. Boverkets prestationstyper är Kunskapsunderlag, Handbok/vägledning, Föreskrifter och allmänna råd, Tillsyn, Bidragshantering, Garantihantering, Svar på remiss och Svar på förfrågning. Återrapporteringskrav enligt Boverkets regleringsbrev för 2013 och övriga prestationer redovisas fördelade på respektive målområde. Vidare redovisas den totala resursanvändningen för varje målområde. Prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss förekommer under flera målområden men redovisas samlat under målområdet Effektiv statsförvaltning. Den nya indelningen av resultatredovisningen medför att årets information om resursanvändning för prestationstyper endast kan jämföras med förra årets information för respektive målområde. I avsnittet Organisationsstyrning finns en redovisning av vissa återrapporteringskrav och av resursanvändning för prestationstyper totalt för Boverket (se avsnitt ).

10 8 1.1 Hållbara städer Årsredovisning 2013 Boverket Du är din stad Foto: Viktor Andersson, Stockholm Parkour Academy,

11 Årsredovisning 2013 Boverket 1.1 Hållbara städer 9 Målområde 1.1 Hållbara städer Under området Hållbara städer redovisas Boverkets arbete med att nå de mål som gäller för målområdet. Verksamheterna inom området handlar huvudsakligen om uppföljning och utveckling, vägledning, stöd och bidrag samt medborgar- och myndighetsservice. Prestationstyper som redovisas är därför Kunskapsunderlag, Handbok/vägledning och Bidragshantering. Prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss redovisas samlat för alla målområden under målområdet Effektiv statsförvaltning. Prestationstypstabellerna kommenteras avseende årets verksamhet. Under varje prestationstypstabell redovisas de viktigaste prestationerna under 2013 och deras resultat i verbala termer. Avsnittet inleds med en redovisning och analys av resursanvändningen under 2013 inom hela målområdet och en måluppföljning.

12 Hållbara städer Årsredovisning 2013 Boverket Resursanvändning och måluppföljning Tabell 1 Resursanvändning inom målområde Hållbara städer åak mnkr åak mnkr Intäkter av anslag 50,9 63,2 Övriga intäkter 2,5 4,9 Kostnader -53,3-68,1 Förvaltningskostnader -51,2-65,9 Transfereringar -2,2-2,3 Årsarbetskrafter 49,6 64,5 Källa: Agresso. Resursanvändning Resursanvändningen av årsarbetskrafter för målområdet Hållbara städer utgjorde drygt 20 procent av Boverkets totala resursanvändning under året. Av tabellen framgår att den minskade med cirka 20 procent jämfört med (Se avsnitt och ). Resursanvändningen har minskat för alla redovisade prestationstyper inom målområdet. Samtidigt har resursanvändningen för målområdet Fungerande bostadsmarknad ökat med cirka 50 procent. Verksamheterna inom de båda målområdena tangerar varandra och deras sammanlagda resursanvändning har ökat med drygt 10 procent. I avsnitt och finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. Måluppföljning De strategiska målen för målområdet Hållbara städer är ökad samordning och ett nationellt helhetsperspektiv i samhällsbyggandet ökad attraktivitet i miljonprogramområdena. Boverket har under 2013 verkat för ett fungerande system för nationella intressen och en bättre samordning i samhällsbyggandet. Åtgärderna, som redovisas i följande avsnitt, rör bland annat plan- och bygglagen tillämpning och tillsynsvägledning, riksintressen enligt miljöbalken, Vision Sverige 2025, miljö- och funktionshinderfrågor och regional tillväxt. Många av aktiviteterna handlar om samordning för hållbar stadsutveckling, både internt och med externa aktörer. De rör såväl processer för hållbar stadsutveckling, till exempel ökat medborgardeltagande, som frågor om klimatanpassning, buller, fysisk aktivitet och utevistelse samt infrastruktur. Boverket deltar också i Bostadsplaneringskommitténs (S 2013:13) arbete som handlar om fysisk planering och kunskapsunderlag på regional nivå, bostadsförsörjning och hållbar utveckling. Bland åtgärder som rör miljonprogramområdena kan nämnas arbetet med urban utveckling, främjande av hållbar stadsutveckling, urbant prestationsbidrag och det fortsatta arbetet efter Delegationen för hållbara städer Uppföljning och utveckling Tabell 2 Prestationstyp: Kunskapsunderlag Kostnader i mnkr -30,0-36,2 Årsarbetskrafter 28,7 35,5 Källa: Agresso. Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Kunskapsunderlag utgör cirka 60 procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Hållbara städer, och drygt 25 procent av Boverkets totala resursanvändning inom prestationstypen. Av tabellen framgår att resursanvändningen har minskat jämfört med Samtidigt har resursanvändningen för samma prestationstyp under målområdet Fungerande bostadsmarknad ökat. Verksamheterna inom de båda målområdena tangerar varandra och prestationstypernas sammanlagda resursanvändning har ökat, liksom för Boverket totalt. I avsnitt och finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. I följande avsnitt redovisas ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet.

13 Årsredovisning 2013 Boverket 1.1 Hållbara städer Plan- och bygglagen och miljöbalken Uppföljning plan- och bygglagen Enligt 8 kap. plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, och Boverkets regleringsbrev ska Boverket ge råd och stöd för, följa upp och analysera samt regelbundet sammanställa erfarenheterna från tillämpningen av plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen och lämna sammanställningen till regeringen. Boverket redovisade i april rapporten Plan- och bygglagen i praktiken 2012 (Rapport 2013:16). Underlaget i rapporten är bland annat hämtat från årets svar på Boverkets årliga plan- och byggenkät från länsstyrelserna samt från länsstyrelsernas återrapporteringar inom PBLområdet. Rapporten visar bland annat att det finns behov av vägledning och utbildning hos länsstyrelser och kommuner. Boverket kommer därför att utöka sitt arbete med vägledning, allmänna råd och utbildning de närmaste åren. Förberedelser inför nästa års rapportering har pågått under hela året. Former för ett nytt arbetssätt har arbetats fram tillsammans med länsstyrelserna och plan- och byggenkäten har arbetats om och lagts in i ett nytt enkätverktyg. Nytt för i år är också att uppföljning av PBL även ska finnas som en egen kategori på PBL kunskapsbanken. Riksintressen enligt miljöbalken Boverket har enligt förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. (hushållningsförordningen) allmän uppsikt över hushållningen med markoch vattenområden och ska enligt sin instruktion verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med att ta fram underlag för tillämpningen av 3 5 kap. och 6 kap miljöbalken (1988:808), MB, samt PBL. Boverket har under året utvecklat sin samordningsroll. Dialogen och samarbetet med de 12 myndigheterna med ansvar enligt hushållningsförordningen har utvecklats, och andra myndigheter som berörs av arbetet med hushållning med mark- och vattenområden deltar nu också i utvecklingsarbetet. Vid dialogerna diskuterades bland annat markanvändningens utveckling, exploateringen av jordbruksmark, vilka kriterier som används av myndigheterna som grund för att peka ut riksintressen och hur dessa kan utvecklas samt lämpligt faktaunderlag som grund för utpekande av riksintressen. Under året har Boverket också särskilt behandlat riksintressefrågor kring friluftsliv, vindbruk, mineralfyndigheter, kommunikationer och kulturmiljön i dialoger och remisser med ansvariga myndigheter (dnr /2013). Arbetet med riksintressen och mark- och vattenanvändningen bedöms bidra till flera av generationsmålets strecksatser, bland annat att natur- och kulturmiljön ska bevaras samt att en god hushållning sker med naturresurserna. Bullerfrågor Boverket deltar i den nationella samordningen av omgivningsbuller under ledning av Naturvårdsverket. I arbetet medverkar också Socialstyrelsen, Trafikverket, Transportstyrelsen och länsstyrelserna. Arbetet inleddes 2012 och tog vid där det tidigare samarbetsprojektet Strategi för kommunikation om samhällsbuller (dnr /2010) avslutades. Arbetet bedrivs i ett antal arbetsgrupper inom olika områden. Den nationella samordningen ska ses som ett långsiktigt arbete, där ambitionen både är att lösa konkreta frågor och vara ett forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsinhämtning. Arbetet bidrar till att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och generationsmålets strecksats om att människors hälsa ska utsättas för minimal negativ miljöpåverkan. Hanteringen av flygbuller har under ett antal år diskuterats i olika sammanhang. I april lämnade Boverket tillsammans med Naturvårdsverket Redovisning av regeringsuppdrag Riktvärden för flygbuller (dnr /2012). Uppdraget var att redovisa en gemensam ståndpunkt avseende hur riktvärdet för maximalt flygbuller utomhus under dag- och kvällstid bör tolkas och tillämpas i samband med prövning enligt MB och PBL. Inför redovisningen har Boverket och Naturvårdsverket gemensamt inventerat de kunskapsunderlag som finns, riktvärden som tillämpas och kopplingen mellan de båda lagstiftningarna. I redovisningen utvecklas Boverkets motivering i flygbullerfrågan från Flygbuller i planeringen (Vägledning och allmänna råd 2009:1) respektive Naturvårdsverkets ställningstaganden. Genom redovisningen förtydligas de skilda ståndpunkter som Naturvårdsverket och Boverket intar. Materialet har utgjort ett viktigt underlag till Bullersamordningsutredningens slutbetänkande Flygbuller och bostadsbyggande (SOU 2013:67).

14 Hållbara städer Årsredovisning 2013 Boverket Hållbar stadsutveckling och regional tillväxt Främjande av hållbar stadsutveckling Boverket samarbetar sedan hösten 2009 med Riksantikvarieämbetet, Formas och Arkitektur- och designcentrum kring hållbar stadsutveckling. Sociala och kulturella perspektiv har särskilt lyfts fram. Syftet är att medverka till en ökad samverkan inom politikområden med ansvar för stadsplanering, boendefrågor, arkitektur och kulturmiljö. I mars 2013 redovisade Boverket i Främjande av hållbar stadsutveckling (Rapport 2013:10) utförda och pågående insatser samt planerade gemensamma aktiviteter till och med Myndigheterna ser ett mervärde av fortsatt samverkan, gärna tillsammans med andra aktörer. Med utgångspunkt i hittills gjorda erfarenheter kommer myndigheterna även fortsättningsvis att använda styrkan av varandras olika roller. Samverkan prioriteras inom områdena urban utveckling och social inkludering, fysisk planering och stadsbyggnad, arkitektur, internationellt arbete och forskning. Delegationen för hållbara städer Delegationen för hållbara städer fördelade ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer under åren Boverket har under 2013 övertagit delegationens tidigare roll att följa, dokumentera och stödja projekten i genomförandet, erbjuda projekten möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och sprida erfarenheter från dem samt att utvärdera stödet. Dessa uppdrag styrs i regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende anslag 1:15 (dnr M2012/3408/S). Boverkets arbete med bidragshanteringen beskrivs i avsnitt Stöd har lämnats till sammanlagt 98 projekt, 9 investeringsprojekt och 89 planeringsprojekt. I september anordnade Boverket ett möte om uppföljning med de nio investeringsprojekten som bland annat omfattade diskussion kring hur dessa projekt ska slutredovisas då de avslutas nästa år. I december anordnades en projektträff för samtliga stödprojekt om mätbarhet och resultatredovisning. Dessutom anordnade Boverket ett seminarium om stadspolitik i oktober då rapporter från Boverkets uppdrag att främja hållbar stadsutveckling presenterades. Erfarenheter från projekten har spridits vid seminarier och konferenser, bland annat Nordiska Ministerrådets konferens Medskapandets konst i Umeå i september. Boverket har även anlitat forskare vid Umeå universitet och Örebro universitet för att ta fram underlag inför en kommande extern utvärdering av stödet. Vision Sverige 2025 Boverkets vision för Sverige 2025 har presenterats på fem konferenser under hösten 2013 och vidareutvecklas genom utvecklade kartor och statistik, en kortfilm samt ett påbörjat strategiarbete med det urbana stationssamhället i fokus. Visionens bilder ska konkretiseras genom förslag till planeringsstrategier och verktyg som kommuner, länsstyrelser och regioner kan tillämpa i arbetet med att nå de nationella målen. Ett genomförande av Boverkets vision 2025 bedöms bidra till att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och flera av de andra miljökvalitetsmålen samt flera aspekter av generationsmålets strecksatser. Östersjöstrategin Boverket har redovisat uppdraget att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan (dnr /2011). Av redovisningen framgår bland annat Boverkets bedömning att en samverkan mellan de etablerade nätverken CBSS (Council of the Baltic Sea States), RFSC (Reference Framework for European Sustainable Cities) och UBC (Union of BalticCities) skulle ge goda förutsättningar för ett framtida nätverkande mellan hållbara städer och tätorter i Östersjöregionen. Boverket har under året utvecklat kontakter och erfarenhetsutbyte med ryska städer och med projektparter inom EFFECT (Dialogue Platform on Energy and Resource Efficiency in the Baltic Sea Region), ett projekt som handlar om städers energi- och resurseffektivitet. Urban utveckling I februari redovisade Boverket Urbant utvecklingsarbete (Rapport 2013:6), en delrapport som beskriver läget i de 9 kommuner och 15 stadsdelar som ingår i regeringens urbana utvecklingsarbete. Boverkets uppdrag att koppla forskning närmare berörda kommuner har lett till att två kunskapsprojekt har startat under året. I Göteborg pågår ett forskarlett projekt som syftar till att ge stöd för en hållbar stadsutveckling som gynnar de boende i de områden som berörs av det urbana utvecklingsarbetet (dnr /2013). I Malmö pågår en förstudie för att utreda försättningarna att bilda ett strategiskt fastighetsägarpartnerskap i det urbana utvecklingsområdet Södra Sofielund (dnr /2013). I september arrangerade Boverket, tillsammans med Arbetsmarknadsdepartementet, Kristianstads kommun och länsstyrelserna, ett möte på temat kunskapshöjande insatser och metoder för att minska utanförskapet i de kommuner som ingår i det urbana utvecklingsarbetet. På

15 Årsredovisning 2013 Boverket 1.1 Hållbara städer 13 mötet presenterades aktuell forskning från både Sverige och Danmark. Sedan tidigare pågår även ett följeforskningsprojekt i Landskrona. Regional tillväxt Boverket har regeringens uppdrag (dnr /2013) att tillsammans med Tillväxtverket genomföra ett program för att stärka förutsättningarna till samspel mellan det lokala fysiska planeringsarbetet och det lokala arbetet för näringslivsutveckling och hållbar tillväxt. Åtta pilotprojekt som ska arbeta med nya metoder och verktyg kring temat tillväxt och planering tillsattes under året, och en broschyr med goda exempel gavs ut. En nationell konferens med 149 deltagare hölls i november. Enligt utvärderingen ansåg cirka 90 procent av deltagarna att konferensen gav dem inspiration att arbeta för att stärka sambanden mellan fysisk planering och näringslivsutveckling. I februari redovisade Boverket (dnr /2013) sina erfarenheter om hur myndigheten bidragit till att sprida erfarenheter och kunnande om EU:s territoriella samarbetsprogram till Tillväxtverket. Den samlade bedömningen var att arbetet i huvudsak varit framgångsrikt, särskilt arrangemangsformen Interregforum. I samband med slutkonferensen Interregforum IV anordnade Boverket ett seminarium om strategisk planering från vision till politiskt handlande. Länsstyrelserna och regionala organ redovisade i november sitt arbete med att stärka kopplingen mellan kommunalt och regionalt planerings- och tillväxtarbete till Boverket. En sammanställning och analys av materialet ska redovisas till regeringen i mars 2014 (dnr /2013). Boverket deltar i Trafikverkets projekt Den attraktiva regionen (dnr /2013) som syftar till att utveckla samspelet kring ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Vidare har Boverket under året deltagit i Arbetsgruppen för grön tillväxt och fysisk planering under Nordiska ministerrådet och i Reglab som är ett svenskt forum för lärande om regional utveckling Miljö Enligt sin instruktion ska Boverket inom sitt verksamhetsområde samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Dessutom ska Boverket verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö uppföljning, utvärdering och rapportering Uppföljning Boverket har lämnat underlag om God bebyggd miljö till den årliga uppföljningen av miljömålen som presenteras i rapporten Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 (Naturvårdsverket 2013). För att följa upp flera aspekter av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö används den årliga miljömålsenkäten till kommunerna. Miljömålsenkäten görs i samverkan mellan Boverket och länsstyrelsernas gemensamma miljömålsorgan RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet). Under året reviderades miljömålsenkäten och genomfördes med 81 procents svarsfrekvens. Resultaten redovisas på Boverkets webbplats som tabeller, diagram och kartor. Miljömålsenkäten visar bland annat att 30 procent av kommunerna har eller håller på att ta fram åtgärdsprogram för att begränsa antalet personer som utsätts för trafikbuller, samt att nära hälften av kommunerna har aktuella planer och program för dricksvattenförsörjningen. Boverket har bildat en referensgrupp för arbetet med uppföljning och utvärdering av God bebyggd miljö inklusive miljömålsenkäten. Deltagare är handläggare från länsstyrelserna, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och några centrala myndigheter. Ett möte med representanter från 15 länsstyrelser har hållits som stöd för länsstyrelsernas årliga uppföljning 2014 av God bebyggd miljö med preciseringar. Boverket deltar i Naturvårdsverkets arbete med uppföljning och utvärdering av miljömålen och förberedelser för den fördjupade utvärderingen av miljömålen Under hösten 2013 har en studie om kommunernas arbete med God bebyggd miljö utifrån resultaten från miljömålsenkäten påbörjats. Arbetet redovisas under Målmanual Boverket arbetar med att utveckla en målmanual för God bebyggd miljö som ska fungera som stöd vid länsstyrelsernas och Boverkets uppföljning och bedömning av målet. I samband med detta görs också en översyn och utveckling av indikatorer som ska användas för uppföljningen av miljökvalitetsmålet. Som led i processen med att ta fram målmanualen har temadiskussioner hållits med Trafikverket, Transportstyrelsen, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen. Boverkets första utkast till målmanu-

16 Hållbara städer Årsredovisning 2013 Boverket al för God bebyggd miljö har diskuterats med representanter från 15 länsstyrelser. I augusti 2013 anordnade Boverket och RUS ett målövergripande seminarium om fysisk planering och samhällsplanering, som stöd för Boverkets och andra målansvariga myndigheters arbete med målmanualer. Ett fyrtiotal personer medverkade, och bland deltagarna fanns representanter från 16 centrala myndigheter, fem länsstyrelser och en intresseorganisation. Experter från Boverket har också deltagit vid målövergripande seminarier på teman som andra myndigheter har haft huvudansvar för, som transporter, energi, hälsa och kulturmiljö. Indikatorer Data från miljömålsenkäten har använts för uppdatering av flera av de indikatorer som presenteras för God bebyggd miljö på Miljömålsportalen. Indikatorerna Antikvarisk kompetens, Planering energi, Planering grönstruktur och vattenområden, Planering kulturmiljö, Planering transporter och Rivningsförbud uppdaterades två gånger under Boverket har också medverkat i uppdateringen av indikatorerna q-märkt och Byggnadsminnen. Boverket har under året arbetat med metodutveckling av miljöindikatorerna för uppföljning av bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. Arbetet har bedrivits i samarbete med Kemikalieinspektionen, Trafikverket, Statistiska centralbyrån, Naturvårdsverket och Kungliga tekniska högskolan. Boverket har under året uppdragit åt Statistiska centralbyrån att uppdatera miljöindikatorerna, och denna uppdatering kommer att slutföras under år 2014 (dnr /2013). Tillståndet i den byggda miljön Boverket, Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen har sedan 2009 samarbetat i ett projekt att ta fram ett program för uppföljning av den byggda miljön. Fortsatt samarbete under år 2012 och 2013 innebar identifiering, urval och sammanställning av tillgängliga miljödata och resulterade i en gemensamt framtagen rapport Tillståndet i den byggda miljön (dnr /2013). Rapporten innehåller ett antal indikatorer som tillsammans ger en bild av den byggda miljön i ett brett perspektiv där bland annat bebyggelsestruktur, tillgång till grönområden och service samt hälsoaspekter utom- och inomhus ingår. Särskilt fokus läggs på tätorter. Det finns en tydlig koppling till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och rapporten kan ses som en komplettering till den uppföljning som sker inom miljökvalitetsmålet. Arbetet med att synkronisera Boverkets GIS-skikt över byggnadsinventeringar med Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister fortgår. Tekniska lösningar för detta tas fram under Boverkets arbete för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen Boverket är förvaltningsmyndighet för byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende, och bostadsfinansiering. Många av Boverkets verksamheter bidrar därför på olika sätt till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Några exempel är arbetet med bullerfrågor, hushållning med mark- och vattenområden, stödet till hållbara städer och Vision Sverige 2025 som redovisas under avsnitt Under avsnitt redovisas arbetet med PBL kunskapsbanken och ÖP-resan, och under avsnitt arbetet med radonbidraget. Arbetet med energideklarationer och byggregler energi redovisas under avsnitt Boverket medverkade under året i Miljömålsberedningens (M 2010:04) arbete med en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. Boverket har påbörjat en studie om miljömålen i överklagade detaljplaner i mark- och miljödomstolarnas respektive mark- och miljööverdomstolens domar enligt PBL (dnr /2013). I studien granskas också hur domarna beaktat översiktsplanen, miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning och miljökvalitetsnormer, vad länsstyrelsen anfört i målet och om det påtalats processfel och brister i underlaget. Studien kommer att slutredovisas Internt pågår arbete för att bättre integrera Boverkets miljömålsarbete i verksamhetsledningssystemet. I maj gjordes en analys av myndighetens indirekta miljöaspekter, Miljöutredning för Boverket (dnr /2013), där miljökvalitetsmålen utgör en grund. Bedömning av effekter på miljömålen har införts i relevanta styrdokument i verksamhetsledningssystemet. Under 2013 genomfördes också en större organisationsförändring av myndighetens miljömålsarbete för att bättre integrera miljöfrågorna i verksamheten Funktionshindersfrågor Enligt instruktionen har Boverket ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshinderfrågor med anknytning till

17 Årsredovisning 2013 Boverket 1.1 Hållbara städer 15 sitt verksamhetsområde. Arbetet med sektorsansvaret har under året inriktats på delmålen för funktionshinderpolitiken Delmålen för funktionshinderpolitiken I mars lämnade Boverket uppföljning och redovisning av arbetet med delmålen under 2012 (Rapport 2013:12). Rapporten beskriver bland annat hur vi organiserade oss internt och skapade samverkansformer med länsstyrelser och kommuner. Boverkets arbete med att för bättra den fysiska tillgängligheten och arbetet med delmålen integreras i den ordinarie verksamheten. Här redovisas de insatser som tydligt genomförts med anledning av det särskilda sektorsansvaret under respektive delmål. Delmål 1 En bättre kommunal tillsyn över hur bestämmel serna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder följs Ett löpande samarbete med länsstyrelserna har startats och en treårig Plan för tillsynsvägledning PBL till byggnadsnämnderna , TVL (dnr /2013), har antagits för Boverket och var och en av länsstyrelserna. Under året har Boverket och länsstyrelserna hållit två gemensamma seminarier om enkelt avhjälpta hinder (EAH) som följts upp med länsvisa kommunsammandragningar där Boverket deltagit vid en del. Boverket höll även ett webbseminarium om TVL i maj. Delmål 2 En förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder Under året har Boverket reviderat föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder (BFS 2013:9, HIN 3) och justerat Boverkets byggregler, bland annat för att anpassa dem till remissynpunkter på HIN 3. Boverket har även uppdaterat relaterat informationsmaterial, utbildat Boverkets svarstjänst i tillgänglighetsfrågor samt kompletterat frågor och svar på myndighetens webbplats. Delmål 3 Fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostadshusbestånd ur tillgänglighetssynpunkt Boverket har sammanställt goda exempel på kommuner som genomfört en inventering; Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet uppföljning av delmål 3 och exempel från fem kommuner (Rapport 2013:24). Under hösten hölls en workshop med handikappförbunden för att inhämta synpunkter på vad en inventering bör undersöka. Frågor i Bostadsmarknadsenkäten (BME) har anpassats till delmålet. Delmål 4 Funktionshinderperspektivet ska tydligt avspegla sig i den fysiska planeringen vid utgången av 2016 Boverket granskar och analyserar kontinuerligt kommunernas översiktsplaner ur funktionshindersperspektivet. Dialogen med kommuner och länsstyrelser har utvecklats inom projektet ÖP-resan (se avsnitt ). Delmål 5 Senast 2016 ska kommunerna ha en väl fungerande hantering av bostadsanpassningsbidraget med en hög grad av rättssäkerhet Boverkets rapport Kommunernas handläggning av bostadsanpassningsbidraget en undersökning av 33 kommuner (Rapport 2013:4) bidrar med underlag till arbetet med uppdraget (dnr /2013) att göra en översyn av lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. En arbetsgrupp med projektledare samt referensgrupp har satts samman för uppdraget. Boverket deltog vid Föreningen kommunalt bostadsstöds årliga konferens och mötte styrelsen på Boverket i Karlskrona. Vidare har en förvaltningsplan för webbhandboken beslutats (dnr /2012) och informationsfilmer om beslutsprocessen och rollfördelningen har tillförts webbhandboken liksom fortlöpande kompletterande information. Samverkan Boverket har reviderat instruktionen till samrådet med handikappförbunden. Representationen i samrådet har utökats med en person och består nu av sex representanter från Handikappförbunden (HSO), DHR och Lika Unika samt en representant var från SKL och länsstyrelserna. Samrådet har träffats tre gånger under året. Återkommande frågor har varit Boverkets arbete med delmålen, enkelt avhjälpta hinder (EAH), frångänglighet, HIN, lokala funktionshindersråd och bostadsanpassningsbidraget (BAB). Under 2013 har Boverket samverkat med Handisam i framtagandet av åtta indikatorer samt medverkat i Handisams temaseminarier kring kulturbyggnader och skolmiljöer, där dessa omfattas av EAH i den mån det rör sig om publika lokaler Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Enligt 4 förordningen (2011:1159) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska Boverket årligen sammanställa uppgifter om gjorda värdeöverföringar från de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen. Vidare ska myndigheten följa bolagens utveckling och roll på bo-

18 Hållbara städer Årsredovisning 2013 Boverket stadsmarknaden inklusive de förändrade förutsättningarna för bostadsaktiebolagen när det gäller konkurrens, valfrihet, segregation samt modernisering och underhåll av beståndet. I rapporten Värdeöverföringar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag för räkenskapsåret 2011 (Rapport 2013:1, dnr /2012) konstaterar Boverket att färre kommunala bostadsbolag lämnar otilllåten värdeöverföring till ägaren jämfört med räkenskapsåret År 2011 lämnade 5 procent av bolagen värdeöverföringar utöver tillåtet belopp jämfört med 18 procent året dessförinnan. Enligt rapporten Värdeöverföringar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag för räkenskapsåret 2012 (dnr /2013) som redovisades i början av 2014, har andelen minskat till 4 procent. Totalt har 8,5 miljoner kr överförts utöver vad som är tillåtet. Det är en halvering jämfört med räkenskapsåret 2011 då siffran låg på drygt 17 miljoner kr. Samtidigt har de totala värdeöverföringarna ökat till följd av reglerna om undantag i lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. De totala värdeöverföringarna från bostadsbolagen till ägarna/systerbolag uppgår till drygt 3,6 miljarder kr för räkenskapsåret Av detta belopp avser undantagen drygt 3,5 miljarder kr. De tre allmännyttiga bostadsbolagen i Stockholms stad svarar för huvuddelen av undantagen, runt 96 procent. I rapporten De allmännyttiga bostadsbolagens utveckling och roll på bostadsmarknaden (Rapport 2013:9) redovisas dels försäljningar av allmännyttiga bostäder, dels de följder som lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag fått i form av nya ägardirektiv och avkastningskrav. Ägardirektiven har ännu inte hunnit ändras i större omfattning. Försäljningarna präglas av vad som händer i Stockholmsområdet. Försäljningar till privata hyresvärdar för fortsatt uthyrning respektive ombildning till bostadsrätt har minskat markant. I rapporten Bostadsmarknaden med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2013 (Rapport 2013:19) redovisas dock att försäljningar av allmännyttiga lägenheter ökade från cirka lägenheter 2011 till drygt under Samtidigt fortsätter trenden att försäljning för ombildning inte dominerar längre Vägledning Tabell 3 Prestationstyp: Handbok/vägledning Kostnader i mnkr -12,3-16,8 Årsarbetskrafter 11,8 16,2 Källa: Agresso. Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Handbok/vägledning utgör cirka 25 procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Hållbara städer, och drygt 60 procent av Boverkets totala resursanvändning inom prestationstypen. Av tabellen framgår att resursanvändningen har minskat jämfört med Samtidigt har resursanvändningen för samma prestationstyp under målområdet Fungerande bostadsmarknad ökat. Prestationstypernas sammanlagda resursanvändning har dock minskat liksom för Boverket totalt. I avsnitt och finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. I följande avsnitt redovisas ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet Tillsynsvägledning PBL Enligt 8 kap. PBF och Boverkets regleringsbrev ska Boverket och länsstyrelsen ge tillsynsvägledning när det gäller tillsynen enligt PBL och PBF. Myndigheterna ska aktivt verka för samordning och samverkan i tillsynsvägledningen, och både Boverket och länsstyrelsen ska ha en plan för sin tillsynsvägledning. Boverket ska enligt förordningen ge tillsynsvägledning till länsstyrelsen i plan- och byggfrågor, och till byggnadsnämnden genom råd och stöd i dess tillsynsarbete. Vidare ska Boverket regelbundet sammanställa erfarenheterna från kommunens tillsynsarbete, och länsstyrelsens och verkets tillsynsarbete och tillsynsvägledning. Samverkan och samordning mellan Boverket och länsstyrelserna sker genom regelbundna videomöten med länsstyrelsernas arbetsgrupp för tillsynsvägledning. Boverket har också deltagit vid flera länsstyrelseseminarier och diskuterat arbetet med tillsynsvägledning med länsstyrelsernas kontaktpersoner. I maj reviderade Boverket sin treåriga plan för tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna Plan för tillsynsväg-

19 Årsredovisning 2013 Boverket 1.1 Hållbara städer 17 ledning PBL till byggnadsnämnderna (dnr /2013). En viktig del av vägledningsarbetet framöver är att komplettera PBL kunskapsbanken med vägledningsmaterial, i linje med regeringens uppdrag om vägledning för tillsyn med mera. (S2013/7763/PBB (delvis)). Boverket anordnade den 16 maj ett webbseminarium om tillsyn riktat till byggnadsnämnderna 1. Webbseminariet förbereddes av en arbetsgrupp med deltagare från bland annat Boverket, länsstyrelser och kommuner. Drygt personer följde webbseminariet. Sändningen har visats gånger i efterhand. I mars redovisades Boverkets tillsynsrapport för 2012 (Rapport 2013:14). Rapporten grundar sig i huvudsak på svar från länsstyrelserna på den plan- och byggenkät som Boverket skickade ut under hösten I rapporten nämns bland annat att byggnadsnämndernas tillsynsarbete fortfarande är otillräckligt på grund av svårigheter att rekrytera kompetent personal och väntan på ändrade regler om byggsanktionsavgift. Under våren utarbetade länsstyrelserna tillsammans med Boverket en kommunenkät om byggnadsnämndernas tillsynsarbete som besvarades under tidig höst. En ny plan- och byggenkät för 2013 med bland annat frågor om tillsyn och tillsynsvägledning skickades ut till länsstyrelserna under hösten och svaren kommer att ligga till grund för Boverkets tillsynsrapport i april Viss övrig vägledning Fysisk aktivitet Som en fortsättning på regeringsuppdraget om samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet som Boverket hade under år publicerades Planera för rörelse! en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen (dnr /2011) i maj. Vägledningen riktar sig främst till kommunala planerare och visar på behovet och nyttan av stimulerande miljöer för fysisk aktivitet, beskriver lagramar inom den fysiska samhällsplaneringen och ger inspirerande exempel. Fokusområden är tillgänglighet till grönområden och tätortsnära friluftsområden samt säkra, trygga och attraktiva gångoch cykelbanor. Särskilt hänsyn har tagits till samhällsgrupper barn och unga, funktionshindrade samt äldre. En slutkonferens arrangerades april 2013 i samarbete med Gymnastik- och idrottshögskolan för att sprida kunskap om fysisk aktivitet i samhällsplaneringen och med syftet att vara en mötesarena för företrädare för både planerings- och folkhälsfrågor. Cirka 175 personer deltog, däribland tjänstemän från kommunala förvaltningar för bland annat planering, infrastruktur, friluftsliv och folkhälsa, från länsstyrelserna och friluftsorganisationerna. Innehållet från konferensen har sammanfattats i en kortskrift Planera för rörelse! så kan den byggda miljön stimulera till fysisk aktivitet i vardagen (dnr /2011) som tillsammans med vägledningen skickades ut till alla kommuner och länsstyrelser i augusti Tryggt och Jämt Under genomförde Boverket i samverkan med länsstyrelserna ett uppdrag att stärka tryggheten i stadsoch tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. I ett senare uppdrag (S2011/6087/PBB) fick Boverket i samverkan med länsstyrelserna uppdraget att utvärdera effekterna i ett urval av de 127 projekt som beviljats medel. Utvärderingen visade att satsningen har lyft frågorna om jämställdhet och trygghet inom verksamheter som arbetar med samhällsplanering och att kunskapen kring dessa frågor har ökat. Mer än 50 procent av projekten har utvecklat metoder för hantera dessa aspekter i planeringen. Utvärderingen visar också att flera verksamheter inte skulle ha jobbat med trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv i samma utsträckning utan stödet. Projekten har också gett positiva sidoeffekter som de inte hade räknat med eller haft med i sin projektplanering, som till exempel att stödet medfört ett ökat intresse för kommunens övriga arbete med jämställdhetsintegrering, men också till ett förändrat arbetssätt genom ökad samverkan med andra aktörer. Utvärderingen visade dock att det var betydligt fler åtgärder som varit trygghetsskapande än som har haft jämställdhet i fokus. Av den anledningen föreslog Boverket i slutrapporten Sammanställning och spridning av erfarenheter från uppdraget att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer (Rapport 2013:8) att ett stöd inrättas för ett antal pilotprojekt för att gestalta jämställda offentliga miljöer. Som en följd av detta avser regeringen att ge Boverket i uppdrag att samordna en satsning på tio pilotprojekt (se prop. 2013/14:1). 1

20 Hållbara städer Årsredovisning 2013 Boverket Riksintressesystemet I oktober publicerade Boverket broschyren Riksintressen nationella värden och möjligheter. Det är en vägledning som beskriver myndigheternas roller och översiktsplanen som viktigt instrument för dialog kring riksintressena i riksintressesystemet. Processen från myndigheternas riksintresseförslag till beslut av myndighet/domstol vad avser riksintressena i 3 kap. MB tydliggörs. Vägledning om riksintressesystemet finns även som tema på PBL kunskapsbanken (se avsnitt ) Stöd och bidrag Tabell 4 Prestationstyp: Bidragshantering Kostnader i mnkr -5,5-7,9 Årsarbetskrafter 5,9 7,4 Källa: Agresso. Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Bidragshantering utgör drygt 10 procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Hållbara städer, och knappt 50 procent av Boverkets totala resursanvändning inom prestationstypen. Av tabellen framgår att resursanvändningen har minskat med cirka 20 procent jämfört med Samtidigt har resursanvändningen för samma prestationstyp under målområdet Fungerande bostadsmarknad ökat. Verksamheterna inom de båda målområdena tangerar varandra och prestationstypernas sammanlagda resursanvändning har ökat, liksom för Boverket totalt. I avsnitt och finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket. I följande avsnitt redovisas de stöd och bidrag som Boverket administrerar inom målområdet Stöd till hållbara städer Tabell 5 Stöd till hållbara städer Antal utbetalningar Utbetalt belopp mnkr 10,6 12,3 128,8 Källa: bidragssystemet Bofinc samt Agresso för utbetalt belopp. Den 31 december 2012 slutförde Delegationen för hållbara städer sitt uppdrag efter fyra års arbete. Delegationens uppdrag kan beskrivas som insatser för att bidra till att utveckla hållbara städer, stadsdelar och bostadsområden. Boverket har bistått delegationen med handläggning samt bedömning av ansökningar om stöd. Projekten som beviljades stöd skulle bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, samtidigt som ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer skapas. Totalt har 357 miljoner kr delats ut i stöd till sammanlagt 98 projekt, varav nio är stora och flerdimensionella investeringsprojekt. Övriga 89 är planeringsprojekt som förstudier, processutveckling och informationsinsatser. Projekten löper under flera år, där de sista kommer att avslutas 31 december Från och med den 1 januari 2013 har Boverket övertagit ansvaret för stödet, vilket innebär att Boverket betalar ut förskott, godkänner slutrapporter för projekten och betalar ut resterande bidrag samt följer upp, dokumenterar och stödjer projekt som fått statligt stöd och erbjuder projekten möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt sprider erfarenheter. (Se avsnitt ). Våren 2013 lämnades 42 lägesrapporter in, varav nio kom från investeringsprojekt. Alla lägesrapporter utom en innehöll tillräcklig information för Boverkets tillsyn. En lägesrapport var för ofullständig för att kunna godkännas, även efter att projektägaren kommit in med kompletteringar. Boverket har begärt ytterligare komplettering. Åtta slutrapporter från planeringsprojekt godkändes under året. 15 ansökningar om ändringar hanterades, var av åtta handlade om att ändra tid för färdigställande, sex handlade om innehållsmässiga ändringar i projekten och en ändring innebar en begäran om att få lägga ner ett projekt Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder Tabell 6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder Antal utbetalningar Utbetalt belopp mnkr 22,4 30,1 31,8 Källa: bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso.

Rapport 2014:12 REGERINGSUPPDRAG. Strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport 2014:12 REGERINGSUPPDRAG. Strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport 2014:12 REGERINGSUPPDRAG Strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 redovisning 2013 Strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 redovisning 2013

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Regeringsuppdrag att ta fram förslag på delmål samt en struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi

Regeringsuppdrag att ta fram förslag på delmål samt en struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi Promemoria Datum Diarienummer 2010-12-13 10139-2440/2010 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Regeringsuppdrag att ta fram förslag på delmål samt en struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

PBL kunskapsbanken. PBL kunskapsbankens sidor om tillsynsarbetet enligt plan- och 2014-04-10

PBL kunskapsbanken. PBL kunskapsbankens sidor om tillsynsarbetet enligt plan- och 2014-04-10 PBL kunskapsbanken PBL kunskapsbankens sidor om tillsynsarbetet enligt plan- och 2014-04-10 Uppföljning tillsyn - Boverket 1 av 1 2014-04-08 16:47 Boverket har i uppgift att årligen samla in och sammanställa

Läs mer

Planeringsförenklande åtgärder II

Planeringsförenklande åtgärder II Rapport 2013:26 REGERINGSUPPDRAG Planeringsförenklande åtgärder II slutrapportering av regeringsuppdrag, redovisning av kunskapsspridning Planeringsförenklande åtgärder II slutrapportering av regeringsuppdrag,

Läs mer

Samordnad planering för urbana stationssamhällen 2013-03-06. Lena Dübeck, lena.dubeck@boverket.se

Samordnad planering för urbana stationssamhällen 2013-03-06. Lena Dübeck, lena.dubeck@boverket.se Samordnad planering för urbana stationssamhällen 2013-03-06 Lena Dübeck, lena.dubeck@boverket.se Boverket myndighet för samhällsplanering, byggande och boende Boverket ska i frågor inom sitt verksamhetsområde

Läs mer

RAPPORT 2015:12 REGERINGSUPPDRAG. Strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken 2011 2016

RAPPORT 2015:12 REGERINGSUPPDRAG. Strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken 2011 2016 RAPPORT 2015:12 REGERINGSUPPDRAG Strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken 2011 2016 Redovisning 2014 Strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken 2011 2016 Redovisning 2014 Boverket

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Olika sorters bindande regler Lag Riksdagen (bindande) t ex Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken Förordning Regeringen (bindande)

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSÅTGÄRD (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Stödet kan

Läs mer

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Centrum för Arbets- och Miljömedicin Stockholms läns landsting Samordningsgruppen Magnus

Läs mer

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare Boverket informerar Mottagare Kommuner, länsstyrelser, bransch- och intresseorganisationer, certifieringsorgan, universitet och högskolor Utgivningsdag 2011-04-29 Mer upplysningar På Boverkets webbplats

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2012. Uppföljning av vissa bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden.

Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2012. Uppföljning av vissa bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden. PM 1(11) Datum 2012-05-29 Diarienummer 10111-951/2012 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2012. Uppföljning av vissa

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling Stefan Attefall bostadsminister Bostadsforum 2012 Bostadsbyggandet i Sverige Påbörjade bostäder 2004-2011 Bostadsbyggandet i Norden Antal påbörjade lägenheter/1000 invånare Källa:

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Greta Smedje 1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Effektivisera det förebyggande folkhälsoarbetet, vidareutveckla det

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag om industri- och annat verksamhetsbuller

Redovisning av regeringsuppdrag om industri- och annat verksamhetsbuller 1(8) SKRIVELSE 2014-04-24 Ärendenr: NV-01190-13 Bov 20121-542/2013 Miljödepartementet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag om industri- och annat verksamhetsbuller Boverkets

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Uppsala 2015-01-20 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen

Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen RAPPORT 2015:4 REGERINGSUPPDRAG Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Delrapport 1 Delrapport 1 Regeringsuppdrag Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan-

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 SVENSKA KRAFTNÄT 2014-09-10 Dnr: 2014/814 Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 Förord Svenska kraftnät har tagit fram en reviderad plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet för att tydliggöra

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

God bebyggd miljö i kommunerna

God bebyggd miljö i kommunerna Rapport 2014:25 God bebyggd miljö i kommunerna en studie av miljömålsenkäten 2006 2013 God bebyggd miljö i kommunerna en studie av miljömålsenkäten 2006-2013 Boverket september 2014 Titel: God bebyggd

Läs mer

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Tillsynsvägledning av OVK- regelverk Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Vägledning till Boverkets nya webb och kunskapsbanken Den nya webben från 30 september:

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Miljösamverkan Sverige

Miljösamverkan Sverige Miljösamverkan Sverige Nationell samverkan för bättre tillsyn Roligt Effektivt Utvecklande Ingela Höök och Carina Lif, projektledare Miljöbalken Lagtext Förordningar Föreskrifter EU-direktiv drygt 10 st

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Årsredovisning 2011 Boverket februari 2012

Årsredovisning 2011 Boverket februari 2012 Årsredovisning 2011 Årsredovisning 2011 Boverket februari 2012 2 Titel: Årsredovisning 2011 Upplaga: 300 ex Tryck: ISBN 978-91-87131-06-6 PDF: ISBN 978-91-87131-07-3 Dnr: 4704-534/2012 Foto omslag: IBL

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Kommunal hyresgaranti. möjlighet till eget boende

Kommunal hyresgaranti. möjlighet till eget boende Kommunal hyresgaranti möjlighet till eget boende 2 För dig som hyresgäst Du som har ekonomiska förutsättningar att betala hyra men ändå saknar ett eget boende har möjlighet att söka en kommunal hyresgaranti.

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringsbeslut I 2 REGERINGEN 2013-11-28 N2013/5553/ENT Näringsdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona mil. i Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringens

Läs mer

Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013

Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013 PM Datum 2013-06-10 Dnr 3.5.7-669-2013 Avdelning Samhällsavdelningen Projekt Kulturmiljövårdens riksintressen Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Bakgrund Denna information beskriver översiktligt reglerna för investeringsstöd till äldrebostäder.

Läs mer

Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning och organisationsutveckling.

Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning och organisationsutveckling. Kajsa Palo 600627-9001 Nicoloviusgatan 8A 21757 Malmö 0761-33 54 50 Meritförteckning Kajsa Palo Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning

Läs mer

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Sida 1 av 18 Miljömålsenkät 2012 Telefon Start datum 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Boverket jobbar för dig. Nu visar vi vad vi gör!

Boverket jobbar för dig. Nu visar vi vad vi gör! Boverket jobbar för dig Nu visar vi vad vi gör! I den här broschyren berättar några av oss som jobbar på Boverket om myndighetens arbete. Vi vill göra vårt uppdrag och nyttan av vårt arbete tydligt och

Läs mer

Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun

Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun KFN13/62 RIKTLINJE Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun Antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2013-09-04. Antagen datum 2013-09-04 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Boverket. Remiss avseende Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat, SMHI klimatologi Nr 12, 2015.

Boverket. Remiss avseende Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat, SMHI klimatologi Nr 12, 2015. Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Yttrande Datum Diarienummer 2015-06-17 1114/2015 Ert diarienummer M2015/1162 Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet Sofia Granqvist sofia.granqvist@regeringskansliet.se 08-4052253 Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN KUNSKAPSBASERAD KOMMUNAL UNGDOMSPOLITIK BUDGETÅRET 2011 UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER för en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik BUDGETÅRET 2011

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Ansökan om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter (SFS 2013:1102)

Ansökan om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter (SFS 2013:1102) Läs informationsbroschyren om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter innan du fyller i ansökan. Ansökningsblanketten fylls i på svenska och måste vara Boverket

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen 0 KULTURRADET BESLUT GD 2010:352 2010-10-04 Dnr KUR 2010/4183 Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen Sökande Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Nybrokajen 13, 111 48 Stockholm,

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef Sant och falskt om PBL Yvonne Svensson rättschef Varför finns det regler? Vilka regler finns? Vem bestämmer vad reglerna ska innehålla? 2014-02-14 Sida 2 av xx Regeringsformen en av våra grundlagar 1 kap.

Läs mer