Hivbarometern: - Sveriges insatser till nyanlända. A I D S Accountability International. m.in hälsa. Diskussionsunderlag

Transkript

1 A I D S Accountability International Hivbarometern: - Sveriges insatser till nyanlända Diskussionsunderlag m.in hälsa meningsfull delaktighet integration hälsa Projektet är finansierat av Europeiska Integrationsfonden

2 Om Oss Ett ramverk för ansvarsutkrävande AIDS Accountability International (AAI) driver frågor om transparens och ansvarsutkrävande på hivområdet. Detta gör vi genom att ta fram ratings som belyser hur väl regeringars insatser motsvarar de målsättningar man åtagit sig i FNs deklarationer om hiv och aids. AAI har också utvecklat ett ramverk för ansvarsutkrävande i praktiken. Det berör beslutsfattare på internationell, nationell, regional (landsting) och kommunal nivå. Enligt ramverket består ansvarsutkrävande av tre steg vilka är delar av en kontinuerlig process. 1) Transparens beslutsfattare följer regelbundet upp målsättningar och publicerar lättillgänglig information som samtliga berörda parter kan förstå och ta del av 2) Dialog beslutsfattare för en dialog kring uppföljningen med berörda parter, i synnerhet den primära målgruppen, om hur arbetet kan förbättras 3) Handling beslutsfattare vidtar åtgärder för förbättring av arbetet på basis av dialogen. Om detta inte sker kan civila samhället vidare belysa frågorna genom opinionsarbete Projektet Min Hälsa Under 2011/2012 genomför AAI, med stöd från Europeiska Integrationsfonden, projektet min hälsa i syfte att: 1. öka representationen och delaktigheten av migranter i befintliga forum för erfarenhetsbyte och opinionsarbete kring policy och beslut som omfattar hiv-frågor. 2. bidra till förslag till förbättringar kring det nationella arbetet med hiv och relaterade hälsofrågor och nyanlända med ett särskilt fokus på kvinnor och unga människor. Hivbarometern 2

3 Innehåll Förord 4 Vad Hivbarometern består av 5 Exempel 6 Område 1: Mänskliga rättigheter, Lagar och Styrning Lagar & policies Stigma & diskriminering Uppföljning & utvärdering 10 Område 2: Information och Förebyggade Insatser Ungdomar & unga vuxna Gravida Nya Hivfall 15 Område 3: Hälso- och sjukvård, Behandling och Stöd Asylsökande Vårdens tillgänglighet Personer som lever med hiv 19 Sammanfattning av resultat 20 Tabell 1: Målgrupper som ingår i Hivbarometern 21 Källor 22 Hivbarometern 3

4 Förord Hälsa spelar en viktig roll för integration. Etableringen i ett nytt land innebär en mängd utmaningar som påverkar hälsan. Forskning visar på klara samband mellan arbetslöshet, social exkludering, diskriminering och ohälsa. Till exempel visar projektet Tema Nyanlända i sin slutrapport om hälsa (2010) att utrikes födda kvinnor löper högre risk att drabbas av reproduktiv ohälsa, och att de avstår eller söker mödravård senare än svenskfödda kvinnor. Psykisk ohälsa är också relativt vanligt bland utrikesfödda kvinnor enligt samma rapport. Enligt Noaks Ark är framförallt kvinnor från högendemiska länder starkt överrepresenterade bland den gruppen där hivdiagnos ställs i ett sent skede i sjukdomsförloppet. Det kan finnas flera förklaringar till detta, bland annat att den sociala situationen kan utgöra ett hinder för hivtestning och att hälso- och sjukvården inte tillräckligt når kvinnliga migranter med erbjudande om hivtestning. En av konsekvenserna av bristerna i migranthälsovården är att den hivpositiva migrantgruppen uppvisar en tiofaldig mortalitet i jämförelse med etniskt svenska hivpositiva. Det europeiska smittskyddsinstitutet ECDC identifierar flera faktorer som bidrar till migranters utsatthet när det gäller hiv. Bland annat rapporteras språkbarriärer, social exkludering och marginalisering men även religiösa och kulturella faktorer, samt rädsla för att diskrimineras. Ungefär 55 procent av de fall av hiv som anmäldes 2010 återfanns bland personer som smittats före ankomst till Sverige, framförallt i länder med hög hivförekomst i den generella befolkningen. De flesta av dessa har fått hiv genom heterosexuell kontakt, men även överföring mellan män som har sex med män samt andra överföringsvägar rapporterades. Inom ramen för projektet min hälsa har vi samlat information om Sveriges nationella hivarbete, med fokus på insatser riktade till nyanlända, kvinnor och unga människor i en så kallad Hivbarometer. Hivbarometern bygger på officiell statistik, och skall användas som underlag för diskussion kring vad som fungerar bra respektive mindre bra i det nationella hivarbetet riktat till de valda målgrupperna, samt för att identifiera förbättringsåtgärder och områden vi behöver öka vår kunskap om. Hivbarometern visar att Sverige kommit långt vad gäller behandling av personer som lever med hiv. Dock rapporteras en något sämre tillgång för gruppen nyanlända. I Sveriges senaste rapport (2010) till FN:s organ för aidsfrågor, UNAIDS, presenteras mer information om det svenska arbetet med att förebygga hiv och aids än vad man gjort tidigare år. Detta är viktigt då transparens är en förutsättning för ansvarsutkrävande. Ett delmål i Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (2005) är att hivinfektion bland asylsökande och nyanlända anhöriginvandrare skall identifieras inom två månader efter ankomst. Statistik från 2010 visar dock att endast fyra av tio asylsökande genomgår hälsoundersökning. För nyanlända anhöriginvandrare saknas nationell uppföljning. Ett annat delmål är att år 2016 halvera antalet nyupptäckta hivfall där smittöverföringen skett i Sverige. Sedan strategin antogs 2005 har dock andelen fall där smitta skett i Sverige legat oförändrad på drygt 20% av det totala antalet hivfall årligen. Det är i denna kontext också oroande att studier visar att kondomanvändning bland unga är låg. Det är vår förhoppning att Hivbarometern kommer att inspirera till konstruktiv och öppen diskussion samt till goda idéer till hur vi kan förbättra arbetet med hiv och relaterade hälsofrågor riktade till nyanlända, och därmed bidra till ökad integration och bättre hälsa för denna grupp. Rodrigo Garay Generalsekreterare, AIDS Accountability International Hivbarometern 4

5 Vad Hivbarometern består av Hivbarometern är indelad i tre fokusområden, vilka utgör viktiga delar i arbetet med att förebygga hiv: Mänskliga Rättigheter, lagar och styrning Information och förebyggande insatser Hälso- och sjukvård, behandling och stöd Indikatorer och betyg Varje fokusområde innehåller ett antal indikatorer som har valts ut enligt följande kriterier, 1. De är relevanta för utlandsfödda eller nyanlända och/eller för unga människor eller kvinnor inom dessa grupper. 2. De utgör officiell och nationellt representativ statistik och/eller presenteras i regeringens UNGASSrapport till UNAIDS 2010 eller European Centre for Disease Control and Prevention, ECDC, Implementing the Dublin Declaration: 2010 progress report. En indikator utgör ett undantag från dessa kriterier. Det gäller Bristande rättsäkerhet för personer som lever med hiv, som baseras på information sammanställd i Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsens rapport Hiv, STI och Juridik i Sverige från 2010 (s. 8). Denna indikator är inte en uttalad slutsats i rapporten utan istället författarnas slutsats av informationen i samma rapport. I de få fall där det finns flera indikatorer som mäter olika aspekter av samma sak, har vi valt ut den eller de av indikatorerna som bedömts vara mest relevanta för Hivbarometern. Indikatorernas resultat har betygsatts med ett plus (+) eller minus (-) enligt beskrivningen nedan. Så bedöms resultaten: De allra flesta i målgruppen (t.ex. unga, nyanlända, personer som lever med hiv eller gravida kvinnor) nås av existerande insatser och/eller existerande insatser bedöms i stor utsträckning vara tillräckliga och nödvändiga. Insatser saknas och/eller är bristfälliga och/eller nås inte av majoriteten av målgruppen. Förbättrade och/eller utökade insatser behövs. Källorna till statistiken som presenteras i Hivbarometern finns på sidan 22. En stor del av information är hämtad ur regeringens UNGASS-rapport till UNAIDS 2010, inklusive A-delen i National Composite Policy Index som rapporteras av regeringen. Det finns inte så mycket nationell hiv-statistik tillgänglig på den specifika målgruppen nyanlända, vilka här definieras som personer som haft uppehållstillstånd i Sverige i upp till fem år. Hivbarometern innehåller därför indikatorer på olika grupper där nyanlända ingår, vilka beskrivs i tabell 1 på sida 21. Enligt Europeiska Integrationsfonden som finansierar projektet är nyanlända tredjelandsmedborgare, medborgare från länder utanför EU och EES som bor i Sverige och dessutom är Anhöriginvandrare Personer som fått uppehållstillstånd på grund av så kallade humanitära/synnerliga skäl, ömmande omständigheter och anhöriga till dessa Arbetskraftsinvandrare Man räknas som nyanländ i fem år efter man har fått uppehållstillstånd. Hivbarometern 5

6 Exempel 1. Här anges vilket av de tre fokusområden som beskrivs och en förklaring: 2. Under varje område finns flera indikatorer. 4. Här anges vad som betygsätts. 3. Här anges betyget, antingen plus eller minus. 5. Slutligen ges information om vad betyget baserades på. Hivbarometern 6

7 Område 1: Mänskliga Rättigheter, Lagar och Styrning Inom detta område presenteras information kring nationella lagar och policies för att skydda mänskliga rättigheter och bekämpa stigmatisering och diskriminering av personer som lever med hiv, samt hur regeringen följer upp och utvärderar det nationella hiv/aids-arbetet. Det mesta av informationen kommer från regeringens rapport till UNAIDS från 2010 och ECDC:s Implementing the Dublin Declaration: 2010 progress report.

8 1.1 LAGAR & POLICIES Nationella hiv/aids-strategin betonar främjandet av mänskliga rättigheter och jämställdhet. Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar: Det av riksdagen antagna övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Följaktligen anger det övergripande målet en inriktning på den nationella folkhälsopolitiken där det är särskilt viktigt att motarbeta ojämlikheter i hälsa som bottnar i kön, klasstillhörighet, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder.s.115 Ett framgångsrikt hivpreventivt arbete förutsätter att åtgärder riktas mot diskriminering och stigmatisering av hivinfekterade personer och att de mänskliga rättigheterna respekteras. s 94 I deklarationen om hiv/aids från FN:s generalförsamling år 2001 betonas att jämställdhet mellan kvinnor och män och kvinnors rätt att bestämma när och om de har sexuella kontakter är en central förutsättning för att minska kvinnors och flickors utsatthet för hiv/aids. s. 39 Bristande rättsäkerhet för personer som lever med hiv 1. Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen, Hiv, STI och juridik i Sverige: Rättsläget i Sverige År 2009 genomfördes två av varandra oberoende granskningar av rättsläget i Sverige för hiv och brottmål, för att undersöka hur det svenska rättsväsendet dömer i brottmål där spridning av en hivinfektion är föremål för bedömning. Ett antal fall har prövats i domstol och utredningarna konstaterade följande: Ett fall från 2004 är prejudicerande efter ett domslut i Högsta domstolen, men domen har inte alltid följts av underdistanser i senare domar. Rättsläget är otillfredsställande då bedömningar och påföljder varierar stort i olika rättsfall. Förutsägbarheten i rättsfallen är låg i fråga om vilken bedömning som kan göras i specifika fall. Liknande brott kan bedömas som ett oaktsamhetsbrott och ge två månaders fängelse, eller bedömas som ett uppsåtsbrott med en straffsats på tre till sex års fängelse. s.31 Papperslösa flyktingar har ingen lagstadgad rätt till sjukvård. Regeringens UNGASS-rapport till UNAIDS 2010: National Composite Policy Index (Part A), s. 21, Does the country have laws, regulations or policies that present obstacles to effective HIV prevention, treatment, care and support for most-at-risk populations or other vulnerable subpopulations: a. Women b. Young people c. Injecting drug users d. Men who have sex with men e. Sex Workers f. Prison inmates g. Migrants/mobile populations Yes. Undocumented migrants to Sweden cannot legally access prevention, testing, counselling treatment and support. 1 Notera att indikatorn inte är direkt hämtad ur i rapporten Hiv, STI och juridik i Sverige utan istället en representation av författarnas slutsats av informationen i samma rapport. Hivbarometern 8

9 1.2 STIGMA & DISKRIMINERING Nationella hivstrategin betonar vikten av att bekämpa stigmatisering och diskriminering. Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar: Okunskap hos befolkningen om hivinfektion och dess smittvägar orsakar fördomar och intolerans mot hivinfekterade som leder vidare till utanförskap och diskriminering i arbetslivet och övriga samhället. s.95 Sverige har mekanism för att ta upp fall av diskriminering av personer som lever med hiv. UNGASS Report 2010: Sweden has a fundament of anti-discriminatory laws and regulations in the Discrimination Act 14 that prohibits discrimination of people on grounds of sex, transgender identity or expression, ethnicity, religion or other beliefs, disability, sexual orientation or age. A person that considers him or herself to be discriminated against may report this to the Equality Ombudsman, a government agency responsible for investigating discrimination complaints. Few cases of discrimination connected to HIV have been officially reported. One case of discrimination on the grounds of HIV infection was taken to court in 2008 with a guilty verdict. s.68 Runt 30% av svenskar skulle undvika fysisk kontakt eller känna sig obekväma med att arbeta med en kollega som lever med hiv. (Källa: ECDC, Implementing the Dublin Declaration: 2010 progress report) Hivbarometern 9

10 1.3 UPPFÖLJNING & UTVÄRDERING Sverige rapporterar på det nationella hiv-arbetet till UNAIDS och europeiska smittskyddsmyndigheten European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC). Epidemiologisk uppföljning på nationell nivå saknas för flera riskutsatta grupper, däribland anhöriginvandrare. (Källa: Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010) Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010: Epidemiological surveillance for this MARP [asylum seekers and immigrants arriving on the basis of family ties] is difficult since appropriate mechanisms to monitor the number of voluntary health checks have not yet been fully established. Preliminary data obtained from the INFCARE quality register shows that approximately 9 out of 27 identified, diagnosed asylum seekers were diagnosed within 2 months of arrival. For immigrants arriving on the basis of family ties, approximately 15 out of 40 identified and diagnosed were diagnosed within 2 months of arrival. The data comes from the major infectious diseases clinic in Stockholm at the Karolinska University Hospital (KS) where approximately 33% of Sweden s HIV positive patients are registered. s.57 Sverige saknar nationell kommitté eller arbetsgrupp som träffas löpande för att koordinera uppföljning- och utvärderingsarbetet. (Källa: Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010) Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010: NCPI PART A: 106) 6. Is there a national M&E Committee or Working Group that meets regularly to coordinate M&E activities? A: No s.73 Hivbarometern 10

11 Område 2: Information och förebyggande insatser Detta område täcker det nationella arbetet för att informera om och förebygga hiv. Fokus ligger på: svensk- och utlandsfödda ungdomars tillgång till information om och förebyggande av hiv förebyggande av överföring av hiv från mor till barn nyupptäckta hiv-fall smittade i Sverige finansiering av förebyggande arbete riktat till utlandsfödda Informationen hämtas från Skolverket, Smittskyddsinstitutet, UNGASS-rapporten och Ungdomsbarometern.

12 2.1 UNGDOMAR & UNGA VUXNA 100% av elever i grund- och gymnasieskolan får sex- och samlevnadsundervisning. (Källa: Sweden Country Progress Report UNGASS 2010) Knappt en av fyra bedömer skolans sex- och samlevnadsundervisning som ganska bra eller mycket bra. Hur värderar du skolans sex- och samlevnadsundervisning? Kille år Kille år Tjej år Tjej år 10 0 Mycket dålig Ganska dålig Varken dålig eller bra Ganska bra Mycket bra Vet inte Källa: Ungdomsbarometern 2011 Hivbarometern 12

13 Andelen barn som kommer från ett annat land till Sverige som har för dåliga betyg i nian för att bli behöriga till de nationella programmen på gymnasiet ökar. Elever som kommit till Sverige efter skolstart klarar sig sämst. Deras resultat har försämrats kraftigt de senaste fem åren % behöriga 25% icke behöriga 63% behöriga 37% icke behöriga Källa: Skolverket, 2011 Kondomanvändningen bland unga är låg. 2 av 3 kvinnor och män i åldern som har haft fler än en sexualpartner de senaste 12 månaderna använde inte kondom den senaste gången de hade samlag. (Källa: Smittskyddsinstitutet (SMI), 2010, Lägesrapport om det förebyggande arbetet mot hiv i Sverige En sammanfattning av regeringens UNGASS-rapport till UNAIDS 2010 ) Hivbarometern 13

14 2.2 GRAVIDA Antal fall av barn som smittas av hiv under graviditet, förlossning eller amning är mycket lågt. Av de 30 barn som smittats av sin mor under 2006 och 2007 hade 28 smittades innan ankomst till Sverige. (Källa: Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010 ) Andel gravida kvinnor som lever med hiv som fått antiviral behandling är mycket hög. SMI: 100% (Källa: Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010) Hivbarometern 14

15 2.3 NYA HIV-FALL Antal nyupptäckta hivfall där smittöverföringen skett i Sverige minskar inte. Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar har som delmål att antalet nyupptäckta fall av hivinfektion där smittöverföringen skett i Sverige skall halveras till år Grafen nedan visar att andelen smittade i Sverige utgör nästan 23% av totala antalet hiv-fall överfördes hivinfektion till 106 personer, varav 26 kvinnor och 80 män, vilka var bosatta i Sverige vid smittillfället. Antal rapporterade hivfall smittade i Sverige, utomlands alternativt före ankomst till Sverige under åren Smittad före ankomst till sverige Smittad i Sverige bosatt i Sverige 100 Bosatt i Sverige smittad utomlands Uppgiften saknas (Källa: Smittskyddsinstitutet, Hivbarometern 15

16 Område 3: Hälso- och sjukvård, Behandling och Stöd Här presenteras information som rör tre olika grupper: Asylsökande: deltagande i hälsoundersökningar Patienter födda utanför Europa: upplevelser av bemötande inom vården Personer som lever med hiv: tillgång till och kvalité på antiviral behandling tillgång till tuberkulosbehandling tillgång till psykosocialt stöd Informationen hämtas från Smittskyddsinstitutet, Sveriges Kommuner och Landsting, UNGASS-rapporten och Vårdbarometern.

17 3.1 ASYLSÖKANDE Endast 42% av asylsökande deltog under 2010 i hälsoundersökning. Ett av delmålen i Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar är att hivinfektion hos asylsökande och nyanlända anhöriginvandrare identifieras inom två månader. Lag 2008:344 om hälso- och sjukvård åt asylsökande: 4 Denna lag omfattar utlänningar som 1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting [..], 2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd [..] och som inte är folkbokförda här i landet, 3. hålls i förvar [..] och som inte har placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, eller 4. vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd [..]. 5 Ett landsting ska erbjuda sådana utlänningar som avses i 4 första stycket 1-3 och som inte har fyllt 18 år, vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom landstinget. 6 Ett landsting ska erbjuda utlänningar som avses i 4 första stycket 1-3 och som har fyllt 18 år, vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. 7 Ett landsting ska, om det inte är uppenbart obehövligt, erbjuda utlänningar som avses i 4 en hälsoundersökning. Under 2010 sökte asyl individer asyl i Sverige, varav 38% kvinnor och 62% män. Ungefär hälften sökte asyl i Stockholm, Västra Götaland eller Skåneregionen. 70% Andel asylsökande som genomgår en hälsoundersökning 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hivbarometern 17

18 3.2 VÅRDENS TILLGÄNGLIGHET Mindre än hälften av patienter födda utanför Europa har förtroende för vården. Andel patienter födda utanför Europa som är nöjda med olika aspekter av vården. Respekt Information Fötroende Telefonframkomlighet Hälso-och sjukvårdslagen (HSL): 2 b En patient ska ges individuellt anpassad information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder för undersökning, vård och behandling som finns, 3. sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, samt 4. vårdgarantin. Insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård - Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting : Den vård som erbjuds ska hålla en hög kvalitet, vara säker, tillgänglig och utföras kostnadseffektivt. Vården ska ges efter behov och den ska vara jämlik för både kvinnor och män, utrikes födda och inrikes födda oavsett ålder, bostadsort, utbildning och ekonomiska förutsättningar. Den vård som erbjuds ska i möjligaste mån utformas med utgångspunkt i den enskilda patientens behov och önskemål. s.2 Hivbarometern 18

19 3.3 PERSONER SOM LEVER MED HIV 98% av hivpatienter i Sverige som är i behov av medicinering får idag antiviral behandling. Ungefär 80% av nyanlända med identifierad hivinfektion får idag antiviral behandling 2. (Källa: Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010; ECDC, Implementing the Dublin Declaration: 2010 progress report) 100% av hivpatienter som har behov av medicinering för tuberkulos får idag tuberkulosbehandling. (Källa: Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010 ) 92,1% av alla hivpatienter med antiviral behandling har god viruskontroll (HIV-RNA <50 kopior/ml). Med god viruskontroll menas ett tillstånd där virus inte kan upptäckas i den hivsmittade patientens blodplasma. Virusmåttet är direkt relaterat till patientens överlevnad. Antal hiv-patieter med antiviral behandling som har god viruskontroll (HIV-RNA <50 kopior/ml) 7,9% - mindre god viruskontroll 92.1% - god viruskontroll (Källa: InfCare, Sveriges Kommuner och Landsting) Majoriteten av personer som lever med hiv och deras familjer med behov av psykosocialt stöd har inte tillgång till denna service. Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010 : NCPI PART A: 96) 2.1 To what extent have the following HIV treatment, care and support services been implemented? The majority of people in need have access: [..] Psychosocial support for people living with HIV and their families Don t agree s.50 (Källa: Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010 ) 2 Papperslösa flyktingar har ingen lagstadgad rätt till sjukvård. Hivbarometern 19

20 Sammanfattning av resultat Mänskliga Rättigheter, Lagar och Styrning Information och Förebyggande Insatser Hälso-och sjukvård, Behandling och Stöd + Hiv/aids-strategin betonar främjande av mänskliga rättigheter och jämställdhet. + Hiv/aids-strategin betonar vikten av att bekämpa stigmatisering och diskriminering + Sverige har mekanism för att ta upp fall av diskriminering av personer som lever med hiv. + Sverige rapporterar på det nationella hiv-arbetet till FN och EU. + Alla elever i grund- och gymnasieskolan får sex- och samlevnads- undervisning. + Sverige har få fall av barn som smittas av hiv under graviditet, förlossning eller amning. + Andel hiv-infekterade gravida kvinnor som fått antiviral behandling är hög till mycket hög. + 98% av HIV-patienter som är i behov av medicinering får antiviral behandling. + Alla HIV-patienter som har behov av medicinering för tuberkulos får tuberkulos-behandling. + 92% av alla HIV-patienter med antiviral behandling har god viruskontroll. - Papperslösa flyktingar har ingen lagstadgad rätt till sjukvård. - Bristande rättsäkerhet för personer som lever med hiv. - Nästan var tredje svensk skulle känna sig obekväm med en kollega som lever med hiv. - Epidemiologisk uppföljning på nationell nivå saknas för anhöriginvandrare. - Sverige saknar nationell kommitté för uppföljnings- och utvärderingsarbetet. - Få unga tycker att skolan ger den bästa informationen om preventivmedel och STI. - Alltfler barn som kommer från ett annat land saknar i nian gymnasiebehörighet. - Kondomanvändningen bland unga är låg. - Antal nyupptäckta hiv-fall där smittöverföringen skett i Sverige minskar inte. - Endast 42% av asylsökande deltog 2010 i hälsoundersökning. - Mindre än hälften av patienter födda utanför Europa har förtroende för vården. - Majoriteten av personer som lever med hiv och deras familjer saknar tillgång till psykosocialt stöd. Hivbarometern 20

21 Tabell 1. Målgrupper som ingår i Hivbarometern Målgrupp Indikator Källa Papperslösa flyktingar Rätt till hälso-och sjukvård Lag 2008:344 om hälso- och sjukvård åt asylsökande Svenskar Studie om stigma och diskriminering Hiv och aids i Sverige - Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten, (2007). Data från survey-deltagare varav män och kvinnor. Riskutsatta grupper Nationell uppföljning National Composite Policy Index -Part A i Sweden Country Progress Report UNGASS, Barn som kommer till Sverige från Gymnasiebehörighet Skolverkets nationella statistik ett annat land Elever i grund- och gymnasieskolan Sex- och samlevnads- undervisning Skolverkets nationella statistik Unga år Bäst information om preventivmedel och STI Ungdomsbarometern, (2011). Data från självselekterad online studie med 5449 deltagare mellan 15 och 24 år. Unga år Kondomanvändning Hiv/aids i Sverige, rapporterad i UNGASSrapporten 2010 Barn som smittas av hiv under graviditet Mor till barn smitta Smittskyddsinstitutets information rapporterad i Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010 Hiv-positiva gravida kvinnor Tillgång till antiviral behandling Statistik för Stockholms Läns Landsting, rapporterad i Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010 Asylsökande Hälsoundersökningar Enkätundersökning med alla landsting, Sveriges Kommuner och Landsting Patienter födda utanför Europa Upplevelse av vården Vårdbarometern, (2010), Sveriges Kommuner och Landsting. Telefonenkätundersökning med 1000 personer i varje landsting/region Hiv-patienter Tillgång till antiviral och tuberkulosbehandling Nationell statistik från InfCare kvalitetsregister Personer som lever med hiv och deras familjer Mekanism för att ta upp fall av diskriminering, Psykosocialt stöd National Composite Policy Index -Part A i Sweden Country Progress Report UNGASS, Hivbarometern 21

22 Källor European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC), 2010, Implementing the Dublin Declaration: 2010 progress report report.pdf ECDC, 2011, HIV/AIDS Surveillance Report in Europe 2010, Holmström, C., 2010, MIGRATION OCH SEXUELL HÄLSA- En litteraturöversikt om sexuellt risktagande och sexuell riskutsatthet i samband med migration, Skolverket, 2011, Rapport 363: Skolverkets lägesbedömning 2011 Del 1 Beskrivande data, Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, Regeringens proposition 2005/06:60 Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), 2011, Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2011, Smittskyddsinstitutet (SMI), 2010, Lägesrapport om det förebyggande arbetet mot hiv i Sverige En sammanfattning av regeringens UNGASS-rapport till UNAIDS 2010, SMI & Socialstyrelsen,2010, Hiv, STI och juridik i Sverige SMI, 2011, Statistik för hivinfektion, SMI, 2010, Beslut om statsbidrag för år 2011 till ideella organisationer, Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting, 2011, Insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård- Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, 2011, Aborter 2010, Socialstyrelsen, 2011, Lägesrapport 2011, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), 2011, Hälso-och sjukvård åt asylsökande 2010, Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010, Tema Nyanlända, 2011 Utan hälsa, ingen etablering hälsans roll i flyktingmottagandet Utbildningsdepartementet, 2011, Kommittédirektiv: Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning, Dir. 2011:44, Vårdbarometern 2010, Hivbarometern 22