Hivbarometern: - Sveriges insatser till nyanlända. A I D S Accountability International. m.in hälsa. Diskussionsunderlag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hivbarometern: - Sveriges insatser till nyanlända. A I D S Accountability International. m.in hälsa. Diskussionsunderlag"

Transkript

1 A I D S Accountability International Hivbarometern: - Sveriges insatser till nyanlända Diskussionsunderlag m.in hälsa meningsfull delaktighet integration hälsa Projektet är finansierat av Europeiska Integrationsfonden

2 Om Oss Ett ramverk för ansvarsutkrävande AIDS Accountability International (AAI) driver frågor om transparens och ansvarsutkrävande på hivområdet. Detta gör vi genom att ta fram ratings som belyser hur väl regeringars insatser motsvarar de målsättningar man åtagit sig i FNs deklarationer om hiv och aids. AAI har också utvecklat ett ramverk för ansvarsutkrävande i praktiken. Det berör beslutsfattare på internationell, nationell, regional (landsting) och kommunal nivå. Enligt ramverket består ansvarsutkrävande av tre steg vilka är delar av en kontinuerlig process. 1) Transparens beslutsfattare följer regelbundet upp målsättningar och publicerar lättillgänglig information som samtliga berörda parter kan förstå och ta del av 2) Dialog beslutsfattare för en dialog kring uppföljningen med berörda parter, i synnerhet den primära målgruppen, om hur arbetet kan förbättras 3) Handling beslutsfattare vidtar åtgärder för förbättring av arbetet på basis av dialogen. Om detta inte sker kan civila samhället vidare belysa frågorna genom opinionsarbete Projektet Min Hälsa Under 2011/2012 genomför AAI, med stöd från Europeiska Integrationsfonden, projektet min hälsa i syfte att: 1. öka representationen och delaktigheten av migranter i befintliga forum för erfarenhetsbyte och opinionsarbete kring policy och beslut som omfattar hiv-frågor. 2. bidra till förslag till förbättringar kring det nationella arbetet med hiv och relaterade hälsofrågor och nyanlända med ett särskilt fokus på kvinnor och unga människor. Hivbarometern 2

3 Innehåll Förord 4 Vad Hivbarometern består av 5 Exempel 6 Område 1: Mänskliga rättigheter, Lagar och Styrning Lagar & policies Stigma & diskriminering Uppföljning & utvärdering 10 Område 2: Information och Förebyggade Insatser Ungdomar & unga vuxna Gravida Nya Hivfall 15 Område 3: Hälso- och sjukvård, Behandling och Stöd Asylsökande Vårdens tillgänglighet Personer som lever med hiv 19 Sammanfattning av resultat 20 Tabell 1: Målgrupper som ingår i Hivbarometern 21 Källor 22 Hivbarometern 3

4 Förord Hälsa spelar en viktig roll för integration. Etableringen i ett nytt land innebär en mängd utmaningar som påverkar hälsan. Forskning visar på klara samband mellan arbetslöshet, social exkludering, diskriminering och ohälsa. Till exempel visar projektet Tema Nyanlända i sin slutrapport om hälsa (2010) att utrikes födda kvinnor löper högre risk att drabbas av reproduktiv ohälsa, och att de avstår eller söker mödravård senare än svenskfödda kvinnor. Psykisk ohälsa är också relativt vanligt bland utrikesfödda kvinnor enligt samma rapport. Enligt Noaks Ark är framförallt kvinnor från högendemiska länder starkt överrepresenterade bland den gruppen där hivdiagnos ställs i ett sent skede i sjukdomsförloppet. Det kan finnas flera förklaringar till detta, bland annat att den sociala situationen kan utgöra ett hinder för hivtestning och att hälso- och sjukvården inte tillräckligt når kvinnliga migranter med erbjudande om hivtestning. En av konsekvenserna av bristerna i migranthälsovården är att den hivpositiva migrantgruppen uppvisar en tiofaldig mortalitet i jämförelse med etniskt svenska hivpositiva. Det europeiska smittskyddsinstitutet ECDC identifierar flera faktorer som bidrar till migranters utsatthet när det gäller hiv. Bland annat rapporteras språkbarriärer, social exkludering och marginalisering men även religiösa och kulturella faktorer, samt rädsla för att diskrimineras. Ungefär 55 procent av de fall av hiv som anmäldes 2010 återfanns bland personer som smittats före ankomst till Sverige, framförallt i länder med hög hivförekomst i den generella befolkningen. De flesta av dessa har fått hiv genom heterosexuell kontakt, men även överföring mellan män som har sex med män samt andra överföringsvägar rapporterades. Inom ramen för projektet min hälsa har vi samlat information om Sveriges nationella hivarbete, med fokus på insatser riktade till nyanlända, kvinnor och unga människor i en så kallad Hivbarometer. Hivbarometern bygger på officiell statistik, och skall användas som underlag för diskussion kring vad som fungerar bra respektive mindre bra i det nationella hivarbetet riktat till de valda målgrupperna, samt för att identifiera förbättringsåtgärder och områden vi behöver öka vår kunskap om. Hivbarometern visar att Sverige kommit långt vad gäller behandling av personer som lever med hiv. Dock rapporteras en något sämre tillgång för gruppen nyanlända. I Sveriges senaste rapport (2010) till FN:s organ för aidsfrågor, UNAIDS, presenteras mer information om det svenska arbetet med att förebygga hiv och aids än vad man gjort tidigare år. Detta är viktigt då transparens är en förutsättning för ansvarsutkrävande. Ett delmål i Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (2005) är att hivinfektion bland asylsökande och nyanlända anhöriginvandrare skall identifieras inom två månader efter ankomst. Statistik från 2010 visar dock att endast fyra av tio asylsökande genomgår hälsoundersökning. För nyanlända anhöriginvandrare saknas nationell uppföljning. Ett annat delmål är att år 2016 halvera antalet nyupptäckta hivfall där smittöverföringen skett i Sverige. Sedan strategin antogs 2005 har dock andelen fall där smitta skett i Sverige legat oförändrad på drygt 20% av det totala antalet hivfall årligen. Det är i denna kontext också oroande att studier visar att kondomanvändning bland unga är låg. Det är vår förhoppning att Hivbarometern kommer att inspirera till konstruktiv och öppen diskussion samt till goda idéer till hur vi kan förbättra arbetet med hiv och relaterade hälsofrågor riktade till nyanlända, och därmed bidra till ökad integration och bättre hälsa för denna grupp. Rodrigo Garay Generalsekreterare, AIDS Accountability International Hivbarometern 4

5 Vad Hivbarometern består av Hivbarometern är indelad i tre fokusområden, vilka utgör viktiga delar i arbetet med att förebygga hiv: Mänskliga Rättigheter, lagar och styrning Information och förebyggande insatser Hälso- och sjukvård, behandling och stöd Indikatorer och betyg Varje fokusområde innehåller ett antal indikatorer som har valts ut enligt följande kriterier, 1. De är relevanta för utlandsfödda eller nyanlända och/eller för unga människor eller kvinnor inom dessa grupper. 2. De utgör officiell och nationellt representativ statistik och/eller presenteras i regeringens UNGASSrapport till UNAIDS 2010 eller European Centre for Disease Control and Prevention, ECDC, Implementing the Dublin Declaration: 2010 progress report. En indikator utgör ett undantag från dessa kriterier. Det gäller Bristande rättsäkerhet för personer som lever med hiv, som baseras på information sammanställd i Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsens rapport Hiv, STI och Juridik i Sverige från 2010 (s. 8). Denna indikator är inte en uttalad slutsats i rapporten utan istället författarnas slutsats av informationen i samma rapport. I de få fall där det finns flera indikatorer som mäter olika aspekter av samma sak, har vi valt ut den eller de av indikatorerna som bedömts vara mest relevanta för Hivbarometern. Indikatorernas resultat har betygsatts med ett plus (+) eller minus (-) enligt beskrivningen nedan. Så bedöms resultaten: De allra flesta i målgruppen (t.ex. unga, nyanlända, personer som lever med hiv eller gravida kvinnor) nås av existerande insatser och/eller existerande insatser bedöms i stor utsträckning vara tillräckliga och nödvändiga. Insatser saknas och/eller är bristfälliga och/eller nås inte av majoriteten av målgruppen. Förbättrade och/eller utökade insatser behövs. Källorna till statistiken som presenteras i Hivbarometern finns på sidan 22. En stor del av information är hämtad ur regeringens UNGASS-rapport till UNAIDS 2010, inklusive A-delen i National Composite Policy Index som rapporteras av regeringen. Det finns inte så mycket nationell hiv-statistik tillgänglig på den specifika målgruppen nyanlända, vilka här definieras som personer som haft uppehållstillstånd i Sverige i upp till fem år. Hivbarometern innehåller därför indikatorer på olika grupper där nyanlända ingår, vilka beskrivs i tabell 1 på sida 21. Enligt Europeiska Integrationsfonden som finansierar projektet är nyanlända tredjelandsmedborgare, medborgare från länder utanför EU och EES som bor i Sverige och dessutom är Anhöriginvandrare Personer som fått uppehållstillstånd på grund av så kallade humanitära/synnerliga skäl, ömmande omständigheter och anhöriga till dessa Arbetskraftsinvandrare Man räknas som nyanländ i fem år efter man har fått uppehållstillstånd. Hivbarometern 5

6 Exempel 1. Här anges vilket av de tre fokusområden som beskrivs och en förklaring: 2. Under varje område finns flera indikatorer. 4. Här anges vad som betygsätts. 3. Här anges betyget, antingen plus eller minus. 5. Slutligen ges information om vad betyget baserades på. Hivbarometern 6

7 Område 1: Mänskliga Rättigheter, Lagar och Styrning Inom detta område presenteras information kring nationella lagar och policies för att skydda mänskliga rättigheter och bekämpa stigmatisering och diskriminering av personer som lever med hiv, samt hur regeringen följer upp och utvärderar det nationella hiv/aids-arbetet. Det mesta av informationen kommer från regeringens rapport till UNAIDS från 2010 och ECDC:s Implementing the Dublin Declaration: 2010 progress report.

8 1.1 LAGAR & POLICIES Nationella hiv/aids-strategin betonar främjandet av mänskliga rättigheter och jämställdhet. Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar: Det av riksdagen antagna övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Följaktligen anger det övergripande målet en inriktning på den nationella folkhälsopolitiken där det är särskilt viktigt att motarbeta ojämlikheter i hälsa som bottnar i kön, klasstillhörighet, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder.s.115 Ett framgångsrikt hivpreventivt arbete förutsätter att åtgärder riktas mot diskriminering och stigmatisering av hivinfekterade personer och att de mänskliga rättigheterna respekteras. s 94 I deklarationen om hiv/aids från FN:s generalförsamling år 2001 betonas att jämställdhet mellan kvinnor och män och kvinnors rätt att bestämma när och om de har sexuella kontakter är en central förutsättning för att minska kvinnors och flickors utsatthet för hiv/aids. s. 39 Bristande rättsäkerhet för personer som lever med hiv 1. Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen, Hiv, STI och juridik i Sverige: Rättsläget i Sverige År 2009 genomfördes två av varandra oberoende granskningar av rättsläget i Sverige för hiv och brottmål, för att undersöka hur det svenska rättsväsendet dömer i brottmål där spridning av en hivinfektion är föremål för bedömning. Ett antal fall har prövats i domstol och utredningarna konstaterade följande: Ett fall från 2004 är prejudicerande efter ett domslut i Högsta domstolen, men domen har inte alltid följts av underdistanser i senare domar. Rättsläget är otillfredsställande då bedömningar och påföljder varierar stort i olika rättsfall. Förutsägbarheten i rättsfallen är låg i fråga om vilken bedömning som kan göras i specifika fall. Liknande brott kan bedömas som ett oaktsamhetsbrott och ge två månaders fängelse, eller bedömas som ett uppsåtsbrott med en straffsats på tre till sex års fängelse. s.31 Papperslösa flyktingar har ingen lagstadgad rätt till sjukvård. Regeringens UNGASS-rapport till UNAIDS 2010: National Composite Policy Index (Part A), s. 21, Does the country have laws, regulations or policies that present obstacles to effective HIV prevention, treatment, care and support for most-at-risk populations or other vulnerable subpopulations: a. Women b. Young people c. Injecting drug users d. Men who have sex with men e. Sex Workers f. Prison inmates g. Migrants/mobile populations Yes. Undocumented migrants to Sweden cannot legally access prevention, testing, counselling treatment and support. 1 Notera att indikatorn inte är direkt hämtad ur i rapporten Hiv, STI och juridik i Sverige utan istället en representation av författarnas slutsats av informationen i samma rapport. Hivbarometern 8

9 1.2 STIGMA & DISKRIMINERING Nationella hivstrategin betonar vikten av att bekämpa stigmatisering och diskriminering. Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar: Okunskap hos befolkningen om hivinfektion och dess smittvägar orsakar fördomar och intolerans mot hivinfekterade som leder vidare till utanförskap och diskriminering i arbetslivet och övriga samhället. s.95 Sverige har mekanism för att ta upp fall av diskriminering av personer som lever med hiv. UNGASS Report 2010: Sweden has a fundament of anti-discriminatory laws and regulations in the Discrimination Act 14 that prohibits discrimination of people on grounds of sex, transgender identity or expression, ethnicity, religion or other beliefs, disability, sexual orientation or age. A person that considers him or herself to be discriminated against may report this to the Equality Ombudsman, a government agency responsible for investigating discrimination complaints. Few cases of discrimination connected to HIV have been officially reported. One case of discrimination on the grounds of HIV infection was taken to court in 2008 with a guilty verdict. s.68 Runt 30% av svenskar skulle undvika fysisk kontakt eller känna sig obekväma med att arbeta med en kollega som lever med hiv. (Källa: ECDC, Implementing the Dublin Declaration: 2010 progress report) Hivbarometern 9

10 1.3 UPPFÖLJNING & UTVÄRDERING Sverige rapporterar på det nationella hiv-arbetet till UNAIDS och europeiska smittskyddsmyndigheten European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC). Epidemiologisk uppföljning på nationell nivå saknas för flera riskutsatta grupper, däribland anhöriginvandrare. (Källa: Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010) Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010: Epidemiological surveillance for this MARP [asylum seekers and immigrants arriving on the basis of family ties] is difficult since appropriate mechanisms to monitor the number of voluntary health checks have not yet been fully established. Preliminary data obtained from the INFCARE quality register shows that approximately 9 out of 27 identified, diagnosed asylum seekers were diagnosed within 2 months of arrival. For immigrants arriving on the basis of family ties, approximately 15 out of 40 identified and diagnosed were diagnosed within 2 months of arrival. The data comes from the major infectious diseases clinic in Stockholm at the Karolinska University Hospital (KS) where approximately 33% of Sweden s HIV positive patients are registered. s.57 Sverige saknar nationell kommitté eller arbetsgrupp som träffas löpande för att koordinera uppföljning- och utvärderingsarbetet. (Källa: Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010) Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010: NCPI PART A: 106) 6. Is there a national M&E Committee or Working Group that meets regularly to coordinate M&E activities? A: No s.73 Hivbarometern 10

11 Område 2: Information och förebyggande insatser Detta område täcker det nationella arbetet för att informera om och förebygga hiv. Fokus ligger på: svensk- och utlandsfödda ungdomars tillgång till information om och förebyggande av hiv förebyggande av överföring av hiv från mor till barn nyupptäckta hiv-fall smittade i Sverige finansiering av förebyggande arbete riktat till utlandsfödda Informationen hämtas från Skolverket, Smittskyddsinstitutet, UNGASS-rapporten och Ungdomsbarometern.

12 2.1 UNGDOMAR & UNGA VUXNA 100% av elever i grund- och gymnasieskolan får sex- och samlevnadsundervisning. (Källa: Sweden Country Progress Report UNGASS 2010) Knappt en av fyra bedömer skolans sex- och samlevnadsundervisning som ganska bra eller mycket bra. Hur värderar du skolans sex- och samlevnadsundervisning? Kille år Kille år Tjej år Tjej år 10 0 Mycket dålig Ganska dålig Varken dålig eller bra Ganska bra Mycket bra Vet inte Källa: Ungdomsbarometern 2011 Hivbarometern 12

13 Andelen barn som kommer från ett annat land till Sverige som har för dåliga betyg i nian för att bli behöriga till de nationella programmen på gymnasiet ökar. Elever som kommit till Sverige efter skolstart klarar sig sämst. Deras resultat har försämrats kraftigt de senaste fem åren % behöriga 25% icke behöriga 63% behöriga 37% icke behöriga Källa: Skolverket, 2011 Kondomanvändningen bland unga är låg. 2 av 3 kvinnor och män i åldern som har haft fler än en sexualpartner de senaste 12 månaderna använde inte kondom den senaste gången de hade samlag. (Källa: Smittskyddsinstitutet (SMI), 2010, Lägesrapport om det förebyggande arbetet mot hiv i Sverige En sammanfattning av regeringens UNGASS-rapport till UNAIDS 2010 ) Hivbarometern 13

14 2.2 GRAVIDA Antal fall av barn som smittas av hiv under graviditet, förlossning eller amning är mycket lågt. Av de 30 barn som smittats av sin mor under 2006 och 2007 hade 28 smittades innan ankomst till Sverige. (Källa: Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010 ) Andel gravida kvinnor som lever med hiv som fått antiviral behandling är mycket hög. SMI: 100% (Källa: Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010) Hivbarometern 14

15 2.3 NYA HIV-FALL Antal nyupptäckta hivfall där smittöverföringen skett i Sverige minskar inte. Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar har som delmål att antalet nyupptäckta fall av hivinfektion där smittöverföringen skett i Sverige skall halveras till år Grafen nedan visar att andelen smittade i Sverige utgör nästan 23% av totala antalet hiv-fall överfördes hivinfektion till 106 personer, varav 26 kvinnor och 80 män, vilka var bosatta i Sverige vid smittillfället. Antal rapporterade hivfall smittade i Sverige, utomlands alternativt före ankomst till Sverige under åren Smittad före ankomst till sverige Smittad i Sverige bosatt i Sverige 100 Bosatt i Sverige smittad utomlands Uppgiften saknas (Källa: Smittskyddsinstitutet, Hivbarometern 15

16 Område 3: Hälso- och sjukvård, Behandling och Stöd Här presenteras information som rör tre olika grupper: Asylsökande: deltagande i hälsoundersökningar Patienter födda utanför Europa: upplevelser av bemötande inom vården Personer som lever med hiv: tillgång till och kvalité på antiviral behandling tillgång till tuberkulosbehandling tillgång till psykosocialt stöd Informationen hämtas från Smittskyddsinstitutet, Sveriges Kommuner och Landsting, UNGASS-rapporten och Vårdbarometern.

17 3.1 ASYLSÖKANDE Endast 42% av asylsökande deltog under 2010 i hälsoundersökning. Ett av delmålen i Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar är att hivinfektion hos asylsökande och nyanlända anhöriginvandrare identifieras inom två månader. Lag 2008:344 om hälso- och sjukvård åt asylsökande: 4 Denna lag omfattar utlänningar som 1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting [..], 2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd [..] och som inte är folkbokförda här i landet, 3. hålls i förvar [..] och som inte har placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, eller 4. vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd [..]. 5 Ett landsting ska erbjuda sådana utlänningar som avses i 4 första stycket 1-3 och som inte har fyllt 18 år, vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom landstinget. 6 Ett landsting ska erbjuda utlänningar som avses i 4 första stycket 1-3 och som har fyllt 18 år, vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. 7 Ett landsting ska, om det inte är uppenbart obehövligt, erbjuda utlänningar som avses i 4 en hälsoundersökning. Under 2010 sökte asyl individer asyl i Sverige, varav 38% kvinnor och 62% män. Ungefär hälften sökte asyl i Stockholm, Västra Götaland eller Skåneregionen. 70% Andel asylsökande som genomgår en hälsoundersökning 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hivbarometern 17

18 3.2 VÅRDENS TILLGÄNGLIGHET Mindre än hälften av patienter födda utanför Europa har förtroende för vården. Andel patienter födda utanför Europa som är nöjda med olika aspekter av vården. Respekt Information Fötroende Telefonframkomlighet Hälso-och sjukvårdslagen (HSL): 2 b En patient ska ges individuellt anpassad information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder för undersökning, vård och behandling som finns, 3. sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, samt 4. vårdgarantin. Insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård - Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting : Den vård som erbjuds ska hålla en hög kvalitet, vara säker, tillgänglig och utföras kostnadseffektivt. Vården ska ges efter behov och den ska vara jämlik för både kvinnor och män, utrikes födda och inrikes födda oavsett ålder, bostadsort, utbildning och ekonomiska förutsättningar. Den vård som erbjuds ska i möjligaste mån utformas med utgångspunkt i den enskilda patientens behov och önskemål. s.2 Hivbarometern 18

19 3.3 PERSONER SOM LEVER MED HIV 98% av hivpatienter i Sverige som är i behov av medicinering får idag antiviral behandling. Ungefär 80% av nyanlända med identifierad hivinfektion får idag antiviral behandling 2. (Källa: Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010; ECDC, Implementing the Dublin Declaration: 2010 progress report) 100% av hivpatienter som har behov av medicinering för tuberkulos får idag tuberkulosbehandling. (Källa: Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010 ) 92,1% av alla hivpatienter med antiviral behandling har god viruskontroll (HIV-RNA <50 kopior/ml). Med god viruskontroll menas ett tillstånd där virus inte kan upptäckas i den hivsmittade patientens blodplasma. Virusmåttet är direkt relaterat till patientens överlevnad. Antal hiv-patieter med antiviral behandling som har god viruskontroll (HIV-RNA <50 kopior/ml) 7,9% - mindre god viruskontroll 92.1% - god viruskontroll (Källa: InfCare, Sveriges Kommuner och Landsting) Majoriteten av personer som lever med hiv och deras familjer med behov av psykosocialt stöd har inte tillgång till denna service. Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010 : NCPI PART A: 96) 2.1 To what extent have the following HIV treatment, care and support services been implemented? The majority of people in need have access: [..] Psychosocial support for people living with HIV and their families Don t agree s.50 (Källa: Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010 ) 2 Papperslösa flyktingar har ingen lagstadgad rätt till sjukvård. Hivbarometern 19

20 Sammanfattning av resultat Mänskliga Rättigheter, Lagar och Styrning Information och Förebyggande Insatser Hälso-och sjukvård, Behandling och Stöd + Hiv/aids-strategin betonar främjande av mänskliga rättigheter och jämställdhet. + Hiv/aids-strategin betonar vikten av att bekämpa stigmatisering och diskriminering + Sverige har mekanism för att ta upp fall av diskriminering av personer som lever med hiv. + Sverige rapporterar på det nationella hiv-arbetet till FN och EU. + Alla elever i grund- och gymnasieskolan får sex- och samlevnads- undervisning. + Sverige har få fall av barn som smittas av hiv under graviditet, förlossning eller amning. + Andel hiv-infekterade gravida kvinnor som fått antiviral behandling är hög till mycket hög. + 98% av HIV-patienter som är i behov av medicinering får antiviral behandling. + Alla HIV-patienter som har behov av medicinering för tuberkulos får tuberkulos-behandling. + 92% av alla HIV-patienter med antiviral behandling har god viruskontroll. - Papperslösa flyktingar har ingen lagstadgad rätt till sjukvård. - Bristande rättsäkerhet för personer som lever med hiv. - Nästan var tredje svensk skulle känna sig obekväm med en kollega som lever med hiv. - Epidemiologisk uppföljning på nationell nivå saknas för anhöriginvandrare. - Sverige saknar nationell kommitté för uppföljnings- och utvärderingsarbetet. - Få unga tycker att skolan ger den bästa informationen om preventivmedel och STI. - Alltfler barn som kommer från ett annat land saknar i nian gymnasiebehörighet. - Kondomanvändningen bland unga är låg. - Antal nyupptäckta hiv-fall där smittöverföringen skett i Sverige minskar inte. - Endast 42% av asylsökande deltog 2010 i hälsoundersökning. - Mindre än hälften av patienter födda utanför Europa har förtroende för vården. - Majoriteten av personer som lever med hiv och deras familjer saknar tillgång till psykosocialt stöd. Hivbarometern 20

21 Tabell 1. Målgrupper som ingår i Hivbarometern Målgrupp Indikator Källa Papperslösa flyktingar Rätt till hälso-och sjukvård Lag 2008:344 om hälso- och sjukvård åt asylsökande Svenskar Studie om stigma och diskriminering Hiv och aids i Sverige - Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten, (2007). Data från survey-deltagare varav män och kvinnor. Riskutsatta grupper Nationell uppföljning National Composite Policy Index -Part A i Sweden Country Progress Report UNGASS, Barn som kommer till Sverige från Gymnasiebehörighet Skolverkets nationella statistik ett annat land Elever i grund- och gymnasieskolan Sex- och samlevnads- undervisning Skolverkets nationella statistik Unga år Bäst information om preventivmedel och STI Ungdomsbarometern, (2011). Data från självselekterad online studie med 5449 deltagare mellan 15 och 24 år. Unga år Kondomanvändning Hiv/aids i Sverige, rapporterad i UNGASSrapporten 2010 Barn som smittas av hiv under graviditet Mor till barn smitta Smittskyddsinstitutets information rapporterad i Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010 Hiv-positiva gravida kvinnor Tillgång till antiviral behandling Statistik för Stockholms Läns Landsting, rapporterad i Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010 Asylsökande Hälsoundersökningar Enkätundersökning med alla landsting, Sveriges Kommuner och Landsting Patienter födda utanför Europa Upplevelse av vården Vårdbarometern, (2010), Sveriges Kommuner och Landsting. Telefonenkätundersökning med 1000 personer i varje landsting/region Hiv-patienter Tillgång till antiviral och tuberkulosbehandling Nationell statistik från InfCare kvalitetsregister Personer som lever med hiv och deras familjer Mekanism för att ta upp fall av diskriminering, Psykosocialt stöd National Composite Policy Index -Part A i Sweden Country Progress Report UNGASS, Hivbarometern 21

22 Källor European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC), 2010, Implementing the Dublin Declaration: 2010 progress report report.pdf ECDC, 2011, HIV/AIDS Surveillance Report in Europe 2010, Holmström, C., 2010, MIGRATION OCH SEXUELL HÄLSA- En litteraturöversikt om sexuellt risktagande och sexuell riskutsatthet i samband med migration, Skolverket, 2011, Rapport 363: Skolverkets lägesbedömning 2011 Del 1 Beskrivande data, Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, Regeringens proposition 2005/06:60 Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), 2011, Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2011, Smittskyddsinstitutet (SMI), 2010, Lägesrapport om det förebyggande arbetet mot hiv i Sverige En sammanfattning av regeringens UNGASS-rapport till UNAIDS 2010, SMI & Socialstyrelsen,2010, Hiv, STI och juridik i Sverige SMI, 2011, Statistik för hivinfektion, SMI, 2010, Beslut om statsbidrag för år 2011 till ideella organisationer, Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting, 2011, Insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård- Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, 2011, Aborter 2010, Socialstyrelsen, 2011, Lägesrapport 2011, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), 2011, Hälso-och sjukvård åt asylsökande 2010, Sweden Country Progress Report UNGASS, 2010, Tema Nyanlända, 2011 Utan hälsa, ingen etablering hälsans roll i flyktingmottagandet Utbildningsdepartementet, 2011, Kommittédirektiv: Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning, Dir. 2011:44, Vårdbarometern 2010, Hivbarometern 22

Meningsfull delaktighet, integration och hälsa

Meningsfull delaktighet, integration och hälsa 1 Meningsfull delaktighet, integration och hälsa Konsultation med intressenter, 2012 Bakgrund AAI har fått stöd från Europeiska Integrationsfonden att genomföra projektet min hälsa. Syftet med projektet

Läs mer

Migration, sexuell hälsa och hivprevention. HIV och migration i EU/EEA

Migration, sexuell hälsa och hivprevention. HIV och migration i EU/EEA Migration, sexuell hälsa och hivprevention HIV och migration i EU/EEA Teymur Noori Nationella Hiv/STI-konferensen Stockholm, 21-22 October 2013 Översikt Epidemiologisk översikt ECDC projekt kring migration

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

Söka pengar SÖKA PENGAR. Version 1.0

Söka pengar SÖKA PENGAR. Version 1.0 SÖKA PENGAR 4 4.1 1.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid 3 4.1 Folkhälsopolitik sid 4 4.2 Var söker vi pengar? sid 6 4.3 Mall: Riktlinjer och direktiv för ansökan sid 8 4.4 Vad är lätt att få pengar för

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Hiv- och STI-prevention riktad till migranter. En kartläggning av det förebyggande arbetet i Sverige

Hiv- och STI-prevention riktad till migranter. En kartläggning av det förebyggande arbetet i Sverige Hiv- och STI-prevention riktad till migranter En kartläggning av det förebyggande arbetet i Sverige Hiv- och STI-prevention riktad till migranter En kartläggning av det förebyggande arbetet i Sverige

Läs mer

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Ungdomars kunskaper om hiv

Ungdomars kunskaper om hiv Ungdomars kunskaper om hiv Kartläggningsprojekt på utvalda gymnasieskolor i Skåne 2010 Rapport från Noaks Ark Skåne 2 Sammanfattning Under 2010 bedrev Noaks Ark Skåne ett informationsprojekt i samarbete

Läs mer

Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG projektet) Landsting i samverkan, maj 2014. Adlon kunskapscenter

Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG projektet) Landsting i samverkan, maj 2014. Adlon kunskapscenter Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG projektet) Landsting i samverkan, maj 2014. Adlon kunskapscenter Innehåll och kvalitet i hälsoundersökningar för nyanlända migranter en guide

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

1. Mänskliga rättigheter

1. Mänskliga rättigheter Kritiken Kritiken 1. Mänskliga rättigheter Kritiken 1. Mänskliga rättigheter 2. Ekonomin 3. Migrationspolitiska effekter 4. Allt till alla 1. Mänskliga rättigheter När det gäller skyldigheten att erbjuda

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Haåll. Hiv. paå. Agendan! Förslag på åtgärder för en bättre hivrespons. Rapport från aktörsmöte 24 november 2011. Håall Hiv pa Agendan!

Haåll. Hiv. paå. Agendan! Förslag på åtgärder för en bättre hivrespons. Rapport från aktörsmöte 24 november 2011. Håall Hiv pa Agendan! Haåll Hiv 12 paå Agendan! Förslag på åtgärder för en bättre hivrespons Rapport från aktörsmöte 24 november 2011 1 FÖRORD I nitiativet Håll Hiv på Agendan! startades för att fylla ett behov av att samverka

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Ge papperslösa patienter vård!

Ge papperslösa patienter vård! Ge papperslösa patienter vård! Ställningstagande för allas rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor Svensk sjuksköterskeförening och Sjuksköterskornas etiska råd Introduktion Människors rätt till

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Internationella Engelska Gymnasiet

Internationella Engelska Gymnasiet Gymnasiet Skolan erbjuder Gymnasiet Study in English on Södermalm Gymnasiet Södermalm (IEGS) is an international school located on Södermalm with a strong academic and multicultural tradition, committed

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Mål- och inriktningsdokument för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa 2011-2015

Mål- och inriktningsdokument för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa 2011-2015 Mål- och inriktningsdokument för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa 2011-2015 2 Detta dokument innehåller mål och inriktning för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Kartläggning av hivkunskaper hos ungdomar på utvalda skolor i Skåne. Rapport från Noaks Ark Skåne

Kartläggning av hivkunskaper hos ungdomar på utvalda skolor i Skåne. Rapport från Noaks Ark Skåne Kartläggning av hivkunskaper hos ungdomar på utvalda skolor i Skåne 2010 Rapport från Noaks Ark Skåne 2 Sammanfattning Under 2010 bedrev Noaks Ark Skåne ett informationsprojekt i samarbete med skolsköterskor

Läs mer

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför?

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför? Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför? Smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga vad gäller för tandvården, och skiljer det sig från sjukvården? Stephan Stenmark Infektionsläkare Smittskyddsläkare

Läs mer

Projektplan för WAD-nätverket 2015

Projektplan för WAD-nätverket 2015 Projektplan för WAD-nätverket 2015 Datum: 2014-12-11 1. Bakgrund 2. Syfte, huvudmål och delmål 3. Omfattning och avgränsningar 4. Samverkan och beroende av andra projekt 5. Perspektiv som bör beaktas 6.

Läs mer

Vårdpersonal. VARFÖR i Sverige 2012? Lagen - 2008:344 Rädsla hos de papperslösa Okunskap. Akut vård

Vårdpersonal. VARFÖR i Sverige 2012? Lagen - 2008:344 Rädsla hos de papperslösa Okunskap. Akut vård Anne Sjögren Om Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset Köpenhamn 120912 Sjuksköterska/teamledare Rosengrenska / Röda Korset Andra Långgatan 19 413 28 Göteborg Tel: + 46 31 741 6207, - 08 Jourtelefon:

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Avdelning för hälso- och sjukvårdsstyrning, Koncernkontoret Rev 140325 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Asylsökande... 4

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Nationell kommunikationsstrategi. för det förebyggande arbetet mot hiv, sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar

Nationell kommunikationsstrategi. för det förebyggande arbetet mot hiv, sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar Nationell kommunikationsstrategi för det förebyggande arbetet mot hiv, sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Smittskyddsinstitutet ISSN-nummer

Läs mer

Uppföljning av 2013 års insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar finansierade via statsbidrag

Uppföljning av 2013 års insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar finansierade via statsbidrag Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2014-09-17 1 (3) HSN 1209-1082 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Ivonne Camaroni 2014-10-16, p 21 Uppföljning av 2013 års insatser mot hiv/aids och andra

Läs mer

Vad påverkar nyanlända thailändska kvinnors vårdsökningsbeteende?

Vad påverkar nyanlända thailändska kvinnors vårdsökningsbeteende? LAFA 1:2015 FOU Vad påverkar nyanlända thailändska kvinnors vårdsökningsbeteende? En kvalitativ studie om hur nyanlända thailändska kvinnor söker vård inom området sexuell och reproduktiv hälsa Lafa enheten

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor

Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor Vänersborg, 21 augusti 2015 Kajsa Sundström Van Zeveren kajsa.sundstrom@regionvarmland.se Isabel Poli isabel.poli@regionvarmland.se Vad

Läs mer

Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete

Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete Det här är en kortfattad introduktion i hivfrågor för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd uppmuntra dig

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar April 2012 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar April 2012 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Barns delaktighet och inflytande

Barns delaktighet och inflytande Barns delaktighet och inflytande 2014-10-24 Elinor Brunnberg, Professor i socialt arbete Mälardalens högskola VARFÖR SKALL VI GÖRA BARN DELAKTIGA? FN:s konventioner Rekommendation från Committee of Ministers

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 16 juni 2015 kl. 8:30-9:35 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 49-53 ande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Johan Persson (S) Dzenita Abaza (S)

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt: Förstudie angående nyanlända kvinnor och mäns ohälsa och funktionsnedsättning

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning; SSI FS 1998:6 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 och

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård Region skånes policy 2008 2011! Vuxna fd asylsökande, så kallade gömda, får rätt till omedelbar vård och vård/ tandvård som inte kan anstå,

Läs mer

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF Barn och aids Varje år smittas hundratusentals barn av hiv och ännu fler förlorar sina föräldrar i aids På många håll i världen ses inte hiv och aids enbart som en hälsofråga, utan som ett hot mot hela

Läs mer

Hiv idag. Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org

Hiv idag. Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org Hiv idag Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org Från GRID till hiv Från GRID till hiv Aids: Acquired Immunodeficiency Syndrome Förvärvat immunbristsyndrom Från GRID till hiv

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet

Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet 2014-11-12 Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hiv- Humant Immunbrist Virus Isolerades 1983 i Frankrike. Namn HIV-1 1985.

Läs mer

Sprutbyte i Stockholm -en preventiv verksamhet för personer i aktivt injektionsmissbruk

Sprutbyte i Stockholm -en preventiv verksamhet för personer i aktivt injektionsmissbruk Sprutbyte i Stockholm -en preventiv verksamhet för personer i aktivt injektionsmissbruk Martin Kåberg Infektionsläkare Projektansvarig för sprutbytet i Stockholm Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Migrationens relation till hälsa integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Katarina Carlzén INVANDRARES SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET FÖR VÄLFÄRDEN I ÖSTERBOTTEN

Läs mer