Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM

Transkript

1 2005 Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM verksamhetsåret 2004 Foto: Mats Pettersson Rapport 2005:16

2

3 Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM verksamhetsåret 2004 Växtavdelningen Referenser: Lis-Britt Carlsson Henrik Dinkel Lisa Karlsson Elisabeth Melin Carin Rehnstedt Karin Skantze

4

5 Innehåll 1 Inledning Verksamhetens syfte och innehåll Resultat Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Miljökänsliga områden Ekologisk produktion Ökad djurvälfärd Energihushållning i växthus Länens och organisationernas verksamhet Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Miljökänsliga områden Ekologisk produktion Ökad djurvälfärd Energihushållning i växthus Jordbruksverkets verksamhet Regionalt placerade rådgivare Kampanjer och projekt Seminarier Fortbildning Verksamhetsutveckling Kontrollverksamheten Utvärdering Utvärdering av Marknadsföring, Uppföljning, Samordning (MUS) inom KULM Utvärdering av kurser och enskild rådgivning Greppa Näringen Syfte och bakgrund Arbetssätt Uppföljningar och utvärderingar Publikationer

6

7 1 Inledning 1.1 KULM - syfte och mål Enligt Miljö- och landsbygdsprogram för Sverige år , i fortsättningen benämnt LBU-programmet, ska kompetensutvecklingsåtgärder med miljöinriktning genomföras inom jordbruket med målet att nå deltagare årligen. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för KULM. Syftet med KULM är att motivera och utbilda lantbrukare och andra personer verksamma inom jordbruket att använda miljöanpassade produktionsmetoder som är hållbara på lång sikt både ekonomiskt och ekologiskt. Särskild vikt ska läggas vid sådan utbildning och rådgivning som underlättar för lantbrukarna att fullgöra de miljöåtaganden de har genom de olika miljöersättningarna. Målgruppen är verksamma inom jordbruket, dvs. lantbrukare och deras familjemedlemmar och anställda inom jordbruket, maskinstationer och liknande med verksamhet riktad mot jordbruket samt markägare. Berättigade att delta är även djurhållare samt ägare till djur av utrotningshotade husdjursraser. Till målgruppen hör också rådgivare och informatörer som arbetar med kompetensutveckling i sin roll som deltagare i fortbildning. Från år 2004 utökades målgruppen för verksamhet som rör ängsskötsel till att omfatta personer intresserade av ängsskötsel. Detta för att underlätta rekryteringen till bl.a. hembygdsföreningar med ängsskötsel i sin verksamhet. I målgruppen ingår också hästägare som har inflytande över skötsel av jordbruksmark. Målet med KULM-verksamheten är att bibehålla och öka jordbrukets positiva miljöeffekter samt minska de negativa. Detta sammanfaller i första hand med miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö. 1.2 Avgränsning Rapporten är avgränsad till att omfatta den verksamhet som bedrivs inom LBU-programmet. I tabeller och diagram som presenteras i denna rapport kommer vissa jämförelser att göras mellan åren 2003 och 2004 samt i några fall även med år Endast verksamhet utanför mål 1-området ingår i rapporten om inte annat anges. Den kompetensutveckling som bedrivits inom skogsbruket för projektet Grönare skog år 2004 presenteras inte heller i denna rapport. För kompetensutvecklingsåtgärder inom KULM omfattar LBU-programmet endast åtgärder utanför mål 1-området. Mål 1-området har egna programdokument som har godkänts av EU. Mål 1-området består av hela Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs, Värmlands och Dalarnas län. 3

8 1.3 Omfattning och inriktning I LBU-programmet bedrivs verksamheten från år 2004 inom följande kompetensområden: 1. Bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden 2. Skydd av miljökänsliga områden (växtnäring och bekämpningsmedel) 3. Åtgärder för att främja ekologisk produktion 4. Ökad djurvälfärd 5. Energihushållning i växthus Enligt LBU-programmet ska kompetensutvecklingen inom de olika kompetensområdena planeras och genomföras på regional och lokal nivå. Varje länsstyrelse ska årligen upprätta ett länsprogram med operativa mål för verksamheten efter samråd med lokala representanter för målgruppen och andra intressenter. Aktiviteterna utgörs av kursverksamhet, enskild rådgivning samt utgivning av informationsmaterial och nyhetsblad. I princip ska alla jordbrukare och anställda inom jordbruket erbjudas enskild rådgivning eller utbildning under programperioden. Som ett komplement till verksamheten inom länsprogrammen kan organisationer med verksamhet riktad mot lantbruket ansöka om medel direkt från Jordbruksverket för informationsverksamhet. Det femte kompetensområdet energihushållning i växthus ansvarar Länsstyrelsen i Västra Götalands län för. Jordbruksverket stödjer verksamheten centralt genom att anordna fortbildningskurser för rådgivare och informatörer, ta fram informationsmaterial samt samordna och utvärdera verksamheten på nationell nivå. Jordbruksverket har dessutom regionalt placerade specialister som arbetar med olika aktiviteter i frågor som rör växtnäring, bekämpningsmedel och ekologisk produktion Medelsåtgång Under verksamhetsåret 2004 utnyttjades 157,9 miljoner kr för KULM verksamheten exkl. mål 1. Av dessa medel utnyttjades totalt 101,7 miljoner kr inom länsprogrammen, 7,1 miljoner kr till organisationernas aktiviteter och 49 miljoner kr till Jordbruksverkets verksamhet. Fördelningen totalt mellan kompetensområdena blev för biologisk mångfald och kulturmiljövärden 33,8 miljoner kr, miljökänsliga områden, växtnäring 44,4 miljoner kr och bekämpningsmedel 25,8 miljoner kr, ekologisk produktion 36 miljoner kr, ökad djurvälfärd 8,7 miljoner kr samt ett utfall på kr för energihushållning i växthus. Till detta kommer gemensamma kostnader på 8,9 miljoner kr. Medelsfördelningen per kompetensområde framgår av figur 1. 4

9 Mkr Biologisk mångfald 35 Miljökänsliga områden Ekologisk produktion Djurens välfärd Länsprogram Organisationer SJV Figur 1. Totalt utnyttjade KULM-medel i miljoner kr (Mkr) år 2004 fördelade per kompetensområde. Fördelningen per län av de utnyttjade KULM-medlen framgår av figur Mkr AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 2. Totalt utnyttjade KULM-medel i miljoner kr (Mkr) per län åren 2003 och

10 1.3.2 Utnyttjandegrad För att öka utnyttjandegraden av KULM-medel infördes 2001 möjlighet att omfördela 20 % av det beviljade beloppet samt att överbudgetera 15 %. Under 2004 använde 12 län möjligheten att omfördela medel. Länsstyrelsens genomsnittsutnyttjande blev 98,5 %. Målet att med utbildningsinsatser av olika slag nå deltagare per år nåddes inte. Kurser minskade medan rådgivningar låg kvar på ungefär samma nivå. Under 2004 nåddes deltagare av verksamheten. De senaste årens antal deltagare i olika aktiviteter framgår av tabell 1. Observera att samma lantbrukare kan ha fått rådgivning eller deltagit i utbildning vid flera tillfällen och inom flera kompetensområden/program under samma år. Tabell Kompetensutveckling i i hela landet inklusive mål mål 1-områden utförd av länsstyrelserna och andra aktörer. Kompetensområde Biologisk mångfald Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare Växtnäring Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare Aktiviteter inom Reko- stödet Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare Bekämpning Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare Ekologisk produktion Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare Ökad djurvälfärd Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare Energihushållning i växthus Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare Totalt Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal deltagare Observera att uppföljningen av antalet deltagare har förändrats mellan åren 2002 och Se vidare förklaring i kapitel

11 2 Verksamhetens syfte och innehåll 2.1 Kompetensområde 1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Verksamheten inom kompetensområde 1 ska, i samverkan med andra miljöåtgärder och styrmedel, medverka till att de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt kan uppnås. Verksamheten ska också medverka till att regionala miljömål för biologisk mångfald och kulturmiljövärden uppnås. Det är i första hand miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap som har inverkan på verksamheten som bedrivs inom kompetensområde 1. Verksamheten ska ge lantbrukare motivation att vidta åtgärder för att bevara och förstärka odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturhistoriska värden. Aktiviteterna ska ge kunskap om odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden, sambanden mellan hävdhistoria och biologiska värden, skötsel av olika markslag och landskapselement samt andra åtgärder för att bevara och förstärka mångfalden i odlingslandskapet. Verksamheten bedrivs inom kampanjen Levande Landskap. 2.2 Kompetensområde 2 Miljökänsliga områden Verksamheten inom kompetensområde 2, Miljökänsliga områden, syftar till att minska hälsooch miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel samt att minska miljöbelastningen till följd av förluster av växtnäring. Verksamheten ska på detta sätt bidra till att de nationella miljömålen nås Kompetensutveckling rörande växtnäring inom jordbruk och trädgård Verksamheten inom växtnäringsområdet ska planeras och genomföras så att hänsyn tas till de regionala miljömålen. Det är främst det nationella miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, men även målen Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Bara naturlig försurning samt Ett rikt odlingslandskap som har nära anknytning till växtnäringsområdet. Fokusering bör göras på åtgärder som regionalt bedöms angelägna och kostnadseffektiva i arbetet med att förbättra växtnäringsutnyttjandet och därmed minska förlusterna från jordbruket Kompetensutveckling om användandet av bekämpningsmedel inom jordbruk och trädgård Verksamheten syftar till att minska hälso- och miljöriskerna när bekämpningsmedel används. Länsprogrammen inom området ska utformas utifrån de regionala miljömålen. Grunden för de regionala miljömålen är de nationella miljökvalitetsmålen Giftfri Miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt odlingslandskap. Dessutom har Jordbruksverket utarbetat ett Handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till år 2006 som också ska utgöra en viktig grund för KULM-verksamheten. 7

12 2.3 Kompetensområde 3 Ekologisk produktion Verksamheten inom kompetensområde 3 syftar till att främja och utveckla den ekologiska produktionen. Denna verksamhet är ett medel för att uppnå flera av de svenska miljökvalitetsmålen, i första hand målen En giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Grundvatten av god kvalitet. Främjandet av omläggning till och utveckling av ekologiskt lantbruk ska ske genom att informera och intressera lantbrukare för ekologisk produktion samt att utbilda och lämna råd till lantbrukare som planerar, genomför eller redan har genomfört omläggning till ekologisk produktion. För att nå ut till lantbrukarna bör verksamheten främst inriktas på utåtriktade aktiviteter som t.ex. enskild rådgivning, kurser och fältvandringar. Regeringens mål var att 20 % av åkermarken skulle odlas ekologiskt till år 2005 och att den ekologiska animalieproduktionen skulle öka. Vidare borde 10 % av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm finnas i ekologisk produktion till år Jordbruksverket har under 2004 föreslagit nya mål för den ekologiska produktionen som ska gälla fram till Förslaget är att till 2010 ska 15 % av jordbruksmarken, 10 % av antalet mjölkkor, ungnöt, lamm och värphöns samt 1 % av produktionen av griskött och matfågel finnas i certifierad ekologisk produktion. Regeringen förväntas förmulera ett mål fram till 2010 under hösten Kompetensområde 4 Ökad djurvälfärd Djur i människans tjänst ska garanteras ett gott djurskydd och ett gott hälsotillstånd. Gott djurskydd betyder att djur hålls och sköts i enlighet med djurskyddslagstiftningen. En god djurhälsa innebär friska djur genom i första hand förebyggande åtgärder och i andra hand snabb bekämpning eller behandling av uppkomna sjukdomar. Den miljö som djuren vistas i ska göras så djurvänlig som möjligt i syfte att djuren ska må bra, ha en god hälsa och ges möjlighet att tillfredsställa sina behov av naturligt beteende. Djurhållning innebär ett ansvar. De som handhar djur måste vara medvetna om och ha kunskaper om djurs behov. Verksamheten ska ge lantbrukare kunskap om lantbruksdjurens behov. Lantbrukarna ska också få kompetensutveckling om metoder att tillgodose djurens behov av korrekt utfodring och skötsel. Efter samråd med representanter för lantbruksnäringen beslutades att verksamheten i första hand skulle inriktas på följande områden: Förbättrad fothälsa för lantbrukets djur Djurvänlig hantering av djur i olika situationer Betande djurs välfärd Kalvuppfödning och gyltuppfödning Stallmiljöns betydelse för djurvälfärden 2.5 Kompetensområde 5 Energihushållning i växthus Verksamheten inom kompetensområde 5 syftar till att minska energiförbrukningen i växthus och därmed bidra till att miljömålet Begränsad klimatpåverkan uppnås. Det är av stor vikt att Sverige minskar användandet av fossila bränslen. Att kunna utnyttja den tillgängliga energin i växthusföretagen så effektivt som möjligt är viktigt både för den nationella och globala miljön samt för det enskilda växthusföretaget. 8

13 Genom kurser och rådgivning om energihushållning i växthus ska växthusföretagen få motivation och kunskap för att vidta energisparande åtgärder. Verksamheten genomförs av länsstyrelsen i Västra Götaland och ska vara tillgänglig för växthusföretag inom hela landet utanför mål 1-området. 9

14

15 3 Resultat 3.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Inom kompetensområde 1 genomförs verksamheten till största delen av länsstyrelserna inom länsprogrammen. Verksamhet genomförs också av organisationer. Under 2004 betalades 28,8 miljoner kronor ut till länsstyrelserna och 1,6 miljoner kronor till organisationer och föreningar för bevarande av utrotningshotade husdjursraser för verksamhet genomförd inom kompetensområde 1. Jämfört med år 2003 har länsstyrelsens verksamhet kostat 1,0 miljoner kronor mer, en ökning med 3,6 %. Organisationernas verksamhet kostade 0,3 miljoner kronor mindre, en minskning med 15 % jämfört med år Länsstyrelsen Tabell 2 visar den verksamhet som genomfördes inom länsprogrammen år 2003 och Antalet deltagare i målgruppen under 2004 var st, vilket är en minskning med 972 deltagare jämfört med Kurs, enskild rådgivning samt fält- och gårdsvandring var de aktiviteter som i nämnd ordning lockade flest deltagare. År 2004 genomfördes många enskild rådgivning, plan (EP) och kort (EK) jämfört med Denna ökning beror på att aktivitetskoden för åtgärdsplan (ÅP) togs bort 2004 och att åtgärdsplanerna från och med 2004 redovisas som enskild rådgivning, plan (EP) eller som enskild rådgivning kort (EK). Tabell 2. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen kompetensområde 1 åren 2003 och Aktivitet Aktivitetskod Deltagare 2004 Utb. belopp (kr) 2004 Deltagare 2003 Utb. belopp (kr) 2003 Allmogeåker A Studiecirkel C Demonstrationsgård D Ensk. rådgivning, kort EK Ensk. rådgivning, plan EP Fortbildn. kurs F Infomaterial I Kurs K Nyhetsblad, artiklar N Demonstrationsodling O Studieresa R Fält & gårdsvand. V Expertmedverkan X Åtgärdsplan ÅP Övrigt Ö Marknadsför. Uppföljn. Samordn. M U S Summa

16 Figur 3 visar på länens verksamhet i miljoner kronor år 2003 och år Länsstyrelsens utnyttjandegrad var i genomsnitt 96 % under Mkr AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 3. Länens verksamhet i miljoner kronor (Mkr) inom kompetensområde 1 åren 2003 och

17 Kostnadsfördelning Figur 4 visar hur länen har fördelat KULM-medel inom kompetensområde 1 mellan olika aktiviteter, gemensamma kostnader (M, U, S), grupputbildning (K, V, C, R, F), enskild rådgivning (EK, EP), information (I, N, X), demonstration (O, A, D) och övrigt (Ö). Största andelen av medlen användes av de flesta länsstyrelser till enskild rådgivning (EK, EP), i genomsnitt 63 % av det totala beloppet. Variationen mellan länen är dock stor, mellan 26 % och 81 % av medlen användes till enskild rådgivning. En stor andel av medlen användes också för gruppaktiviteter (K, V, C, R, F), i genomsnitt 21 %. De ibland stora variationerna mellan länen beror på att länen har gjort olika prioriteringar och satsningar på vissa typer av aktiviteter. 100% 80% 60% 40% Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt 20% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 4. Länens verksamhet 2004 inom kompetensområde 1 procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, A, D), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). Kostnad per enskild rådgivning, plan Figur 5 visar antalet enskild rådgivning, plan (EP) som upprättades under 2003 och 2004, fördelat per län. För 2003 är antalet en sammanslagning av aktiviteterna EP och ÅP. Den totala kostnaden för enskild rådgivning, plan (EP) var ca 12,7 miljoner kronor under Motsvarande kostnad var under 2003 ca 12,6 miljoner kronor och under 2002 ca 13,1 miljoner kronor. Kostnaden per enskild rådgivning, plan var år 2004 i genomsnitt kronor jämfört med år 2003 då genomsnittskostnaden var kronor och 2002 då denna kostnad var kronor per plan. Den genomsnittliga kostnaden per enskild rådgivning plan varierar mellan länen, under år 2004 mellan kronor och kronor. För många län har kostnaden per enskild rådgivning, plan (EP) fortsatt att stiga från år Flera av ökningarna är dock marginella. Kostnaden per plan har under perioden sjunkit i tre län. I figur 6 framgår variationerna i genomsnittlig kostnad per plan mellan länen år 2002, 2003 och

18 Antal ÅP och EP AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 5. Antal enskild rådgivning, plan (EP) som upprättats inom kompetensområde 1 under 2003 och För 2003 är antalet en sammanslagning av enskild rådgivning, plan (EP) och åtgärdsplan (ÅP). Kr/ÅP och EP AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 6. Länens genomsnittliga kostnader per enskild rådgivning plan (EP) åren 2002, 2003 och 2004 samt per åtgärdsplan (ÅP) åren 2002 och 2003 inom kompetensområde 1. 14

19 Antal deltagare i förhållande till antal lantbruksföretag I figur 7 jämförs antalet deltagare i aktiviteterna kurs, fält- och gårdsvandring, studiecirkel, studieresa, fortbildning samt enskild rådgivning med antalet lantbruksföretag i de olika länen. Genomsnittet för 2004 är 16 %, år 2003 var motsvarande siffra 18 %. I drygt hälften av länen har antalet deltagare per totala antalet lantbruksföretag i länet ökat. Figuren ger en uppfattning om i vilken utsträckning verksamheten når ut till målgruppen i respektive län. Uppgifter om antalet lantbruksföretag är hämtade från Jordbruksstatistisk årsbok Målgruppen nås dessutom av informationsmaterial, nyhetsbrev, expertmedverkan och demonstrationsodlingar. 100% 90% 80% 70% % 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 7. Andel deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EP, EK) och grupputbildning (K, V, C, R, F) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län, kompetensområde 1 åren 2003 och Kostnad per lantbruksföretag Figur 8 visar länsstyrelsernas kostnader per lantbruksföretag år 2003 och Det totala beloppet som betalats ut till respektive län inom kompetensområde 1 har delats med antalet lantbruksföretag i länen. Uppgifter om antalet lantbruksföretag är hämtade från Jordbruksstatistisk årsbok Skillnaderna mellan länen är relativt stora. Under 2004 varierar kostnaden per lantbruksföretag mellan 263 kronor och 941 kronor. Genomsnittet är 457 kronor per lantbruksföretag. 15

20 Kr/Lantbruk AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 8. Länens kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 1 åren 2003 och Organisationer Under 2004 betalade Jordbruksverket ut 1,6 miljoner kronor till två organisationer och 15 olika föreningar som arbetar med bevarandet av utrotningshotade husdjursraser och som bedriver verksamhet som kompletterar länsprogrammen. Av medlen lämnades knappt 1,3 miljoner kronor till föreningar för bevarande av utrotningshotade husdjursraser. Övriga medel betalades ut till SLU, Institutionen för naturvårdsbiologi och Hushållningssällskapet i Halland. Totalt utnyttjades 81 % av de medel som organisationer och föreningar tilldelades. Tabell 3 visar vilka aktiviteter som genomfördes. Tabell 3. Genomförd verksamhet av organisationer och föreningar för bevarande av utrotningshotade husdjursraser inom kompetensområde 1 åren 2003 och Aktivitet Aktivitets kod Deltagare 2004 Utb.belopp (kr) 2004 Deltagare 2003 Utb.belopp (kr) 2003 Allmogeåker A Ensk. rådgivning, kort EK Fortbildn. kurs F Infomaterial I Kurs K Nyhetsblad, artiklar N Expertmedv. X Övrig aktivitet Ö Summa

21 3.2 Miljökänsliga områden Länsstyrelserna Huvuddelen av all verksamhet som bedrivs inom kompetensområde 2 genomförs av länsstyrelserna genom länsprogrammen. Inom kompetensområde 2 nåddes totalt deltagare utanför Mål 1- området. Det är en nedgång jämfört med 2003 ( deltagare). Antalet deltagare minskade både inom bekämpningsmedelsområdet och växtnäringsområdet. Vid ansökan om utbetalning av verksamhet inom kompetensområde 2 har det tidigare varit svårt att avgöra om antalet deltagare hör till ämnesområdena bekämpningsmedel eller växtnäring. Vid redovisning av t.ex. 40 enskilda rådgivningar, plan har systemet visat, i det fall det finns både bekämpning och växtnäring under punkten, att 20 rådgivningar hör till bekämpningsmedel och 20 till växtnäring. I verkligheten kan det ha rört sig om 39 rådgivningar om växtnäring och en rådgivning om bekämpningsmedel. Genom att länsstyrelsen i ökad utsträckning har redovisat bekämpning och växtnäring på skilda rader vid utbetalningen och att systemet VUID från och med 2005 följer upp deltagare enligt fördelning mellan bekämpning och växtnäring, har ett mer exakt antal deltagare kunnat erhållas. Detta innebär att sammanställningen av antalet deltagare under tidigare år har redovisat något fler deltagare för respektive delområde i förhållande till årets sätt att beräkna deltagarantalet. Detta har i årets redovisning medfört att de redovisade antalet deltagare inom resp. delområde för 2003 och 2004 har minskat och de utslagna kostnaderna per deltagare har ökat något. I de fall detta påverkat jämförelserna i följande tabeller och diagram finns fotnot infogad. Figur 9 visar hur mycket varje enskild rådgivning, plan (EP) kostade i genomsnitt inom kompetensområde 2. I figuren redovisas snittkostnader per rådgivningstillfälle för åren I 12 av 17 län har kostnaden per enskild rådgivning ökat sedan Kr/EP AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 9. Länens genomsnittliga kostnader för per enskild rådgivning plan (EP/IREP) inom kompetensområde 2 åren 2002, 2003 och Observera att uppföljningen av antalet deltagare har förändrats mellan åren 2002 och Se vidare förklaring i kapitel

22 Ämnesområde bekämpningsmedel I tabell 4 redovisas antalet deltagare och den totala kostnaden för den genomförda verksamheten för ämnesområde bekämpningsmedel inom länsprogrammen. Kursverksamhet, fält- och gårdsvandringar och enskild rådgivning är de aktiviteter som redovisat flest deltagare. De största kostnadsposterna har varit enskild rådgivning, plan, övriga aktiviteter samt kurser. Aktiviteter inom Greppa Näringen redovisas tillsammans med motsvarande aktiviteter för traditionella KULM. Kostnaden per deltagare har ökat med ca 150 kr. Tabell 4. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren 2003 och Aktivitet Aktivitetskod Deltagare 2004 Utb.belopp (kr) 2004 Deltagare 2003 Utb.Belopp (kr) 2003 Studiecirkel/Greppa Näringen C/IRCK Ensk. rådgivning, kort EK/IREK Ensk. rådgivning, plan/greppa Näringen EP/IREP Fortbildn. kurs F Infomaterial I Kurs/Greppa Näringen K/IRK Nyhetsblad, artiklar/greppa Näringen N/IRN Demonstrationsodling O Studieresa R Fält & gårdsvand./greppa Näringen V/IRV Expertmedverkan X Övrigt Ö/IRÖ Marknadsf. Uppföljn. Samordn. M U S Summa Totalt utnyttjades ca 6,5 miljoner kr till ämnesområdet bekämpningsmedel både 2003 och Utnyttjandegraden var under 2004 efter omfördelningar 113 %. I figur 10 visas hur länens utnyttjade belopp har fördelats åren 2003 och Observera att uppföljningen av antalet deltagare har förändrats mellan åren 2002 och Se vidare förklaring i kapitel

23 Mkr AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 10. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom ämnesområdet bekämpningsmedel åren 2003 och

24 Kostnadsfördelning Figur 11 nedan visar hur länen har fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna. Många län har liksom tidigare år fördelat den största delen av de utnyttjade medlen på grupputbildningar och enskild rådgivning. Även i kategorin övrigt (Ö), kan det finnas informations-, demonstrations- eller grupputbildning. Dessa har då haft större omfattning och/eller särskilda villkor och därför inte förts till de vanliga aktivitetskoderna (I, N, X, O, K, V, C, R, F). Enligt villkoren kan max 10 % av de tilldelade medlen användas för gemensamma kostnader varav max 2,5 % för vardera marknadsföring (M) och uppföljning (U) samt 5 % för samordning (S). I län där de 5 procenten för samordning inte uppgår till görs ett undantag och upp till kronor kan utnyttjas. Detta är fallet med Stockholms (AB) och Södermanlands (D) län (se figuren). Effekten förstärks av att i dessa båda län samt i Halland (N) har den summa som tillförts hela kompetensområde 2 delats lika mellan bekämpningsmedel och växtnäring. Det ger en skev fördelning i förhållande till hur mycket medel som har använts inom de båda ämnesområdena. 100% 80% 60% 40% Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt 20% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 11. Länens verksamhet 2004 inom ämnesområdet bekämpningsmedel procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). 20

25 Kostnad per enskild rådgivning, plan I figur 12 visas kostnaderna per enskild rådgivning plan (EP) i de olika länen för ämnesområde bekämpningsmedel. I figuren redovisas snittkostnaden för åren 2002, 2003 och Genomsnittskostnaden år 2004 var kr vilket är en ökning jämfört med 2003 (4 009 kr). Kr/EP AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 12. Länens genomsnittliga kostnader per enskild rådgivning plan (EP och IREP) inom ämnesområde bekämningsmedel åren 2002, 2003 och Antal deltagare i förhållande till antal lantbruksföretag I figur 13 har en jämförelse gjorts mellan antalet deltagare i olika aktiviteter jämfört med antalet jordbruksföretag i länet. De aktiviteter som har tagits med i jämförelsen är enskild rådgivning, kurser, studieresa samt fält- och gårdsvandring. För ämnesområdet bekämpningsmedel har de flesta län ökat den andel lantbruksföretag som deltagit i enskild rådgivning eller grupputbildning. 21

26 14% 12% % 8% 6% 4% 2% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 13. Andel deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EP, EK) och grupputbildning (K, V, C, R) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län åren 2003 och Figuren visar ämnesområdet bekämpningsmedel. Kostnad per lantbruksföretag Figur 14 visar på länsstyrelsernas genomsnittliga kostnader per lantbruksföretag. De högre kostnaderna i länen H, I, K, M, N och O kan förklaras av Greppa Näringens verksamhet i de länen. Figuren ger inte en helt rättvisande bild av antal företag som nåtts då enskilda lantbrukare kan ingå som deltagare i mer än en aktivitet och flera deltagare kan komma från samma lantbruksföretag. För ämnesområdet bekämpningsmedel varierar det använda beloppet under 2004 mellan 21 kr och 192 kr per lantbruksföretag jämfört med 31 till 186 kr per lantbruksföretag under Figur 15 visar medelsåtgången länsvis per lantbruksföretag och per hektar åkermark inom bekämpningsmedelsområdet. Inom ämnesområdet bekämpningsmedel varierar kostnaden under 2004 mellan 1 kr och 7 kr per hektar åkermark jämfört med 1 till 5 kr per hektar åkermark under

27 Kr/Lantbruk AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 14. Länens kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 2, bekämpningsmedel, åren 2003 och Kr/Hektar AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 15. Länens kostnader i kr per hektar åker inom kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren 2003 och

28 Ämnesområde växtnäring I tabell 5 redovisas antalet deltagare och den totala kostnaden för den genomförda verksamheten för ämnesområde växtnäring inom länsprogrammen. Aktiviteter inom Greppa Näringen redovisas tillsammans med övriga aktiviteter. Kursverksamhet, enskild rådgivning, kort och fält- och gårdsvandringar är de aktiviteter som redovisat flest deltagare. De största kostnadsposterna har varit kurser, fält- och gårdsvandring och enskild rådgivning, plan samt enskild rådgivning, kort. Totalt sett har kostnaden per deltagare nästan fördubblats. Kostnadsökningen beror till viss del på de förfinade metoder att följa upp antal deltagare som möjliggjorts under Tabell 5. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen kompetensområde 2, växtnäring, åren 2003 och Aktivitet Aktivitetskod Deltagare 2004 Utb.belopp (kr) 2004 Deltagare 2003 Utb.belopp (kr) 2003 Studiecirkel/Greppa Näringen C/IRCK Ensk. rådgivning, kort/greppa Näringen EK/IREK Ensk. rådgivning, plan/greppa Näringen EP/IREP Fortbildn. Kurs/Greppa Näringen F/IRF Infomaterial/Greppa Näringen I/IRI Kurs/Greppa Näringen K/IRK Nyhetsblad, artiklar/greppa Näringen N/IRN Demonstrationsodling O Studieresa/Greppa Näringen R/IRR Fält & gårdsvand./greppa Näringen V/IRV Expertmedverkan/Greppa Näringen X/IRX Övrigt Ö/IRÖ Marknadsf. Uppföljn. Samordn. M U S Summa Totalt utnyttjades ca 33,3 miljoner kr till ämnesområdet växtnäring. Detta är en ökning med 1,4 % jämfört med Utnyttjandegraden 2004 var efter omfördelningar 115 %. I figur 16 visas hur länens utnyttjade belopp har fördelats åren 2003 och Observera att uppföljningen av antalet deltagare har förändrats mellan åren 2002 och Se vidare förklaring i kapitel

29 Mkr AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 16. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom ämnesområdet växtnäring åren 2003 och

30 Kostnadsfördelning Figur 17 visar hur länen har fördelat sina KULM-medel mellan olika aktiviteter. De flesta länen har liksom tidigare år fördelat hälften eller mer än hälften av medlen på enskild rådgivning. Även i kategorin övrigt (Ö), kan det finnas informations-, demonstrations- eller grupputbildning. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt 30% 20% 10% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 17. Länens verksamhet 2004 inom ämnesområdet växtnäring procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). 26

31 Kostnad per enskild rådgivning, plan I figur 18 visas kostnaderna per enskild rådgivning, plan (EP), i de olika länen för ämnesområde växtnäring. I figuren redovisas snittkostnaden för åren 2002, 2003 och Genomsnittskostnaden år 2004 var kr vilket är en ökning jämfört med 2003 (4 410 kr). Kr/EP AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 18. Länens genomsnittliga kostnader per enskild rådgivning plan (EP och IREP) inom ämnesområde växtnäring åren 2002, 2003 och

32 Antal deltagare i förhållande till antal lantbruksföretag I figur 19 har en jämförelse gjorts mellan antalet deltagare i olika aktiviteter jämfört med antalet jordbruksföretag i länet. De aktiviteter som har tagits med i jämförelsen är enskild rådgivning, kurser, studieresa samt fält- och gårdsvandring. 40% 35% 30% % 20% 15% 10% 5% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 19. Andel deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EP, EK) och grupputbildning (K, V, C, R) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län åren 2003 och Figuren visar ämnesområdet växtnäring. 1 För ämnesområdet växtnäring har tio län ökat sin andel lantbruksföretag som deltagit i enskild rådgivning eller grupputbildning. Diagrammet ger inte en helt rättvisande bild av antal företag som nåtts då enskilda lantbrukare kan ingå som deltagare i mer än en aktivitet och flera deltagare kan komma från samma lantbruksföretag. Kostnad per lantbruksföretag De två följande figurerna visar medelsåtgången länsvis per lantbruksföretag och per hektar inom växtnäringsområdet. Inom ämnesområdet varierar det använda beloppet mellan 70 kr per lantbruksföretag och kr per lantbruksföretag. De högre kostnaderna i länen H, I, K, M, N och O kan förklaras av Greppa Näringens verksamhet i de länen. Inom ämnesområdet växtnäring varierar kostnaden per hektar mellan 2 kr per hektar och 36 kr per hektar. 1 Observera att uppföljningen av antalet deltagare har förändrats mellan åren 2002 och Se vidare förklaring i kapitel

33 1 600 Kr/Lantbruk AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 20. Länens kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 2, växtnäring, åren 2003 och Kr/Hektar AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 21. Länens kostnader i kr per hektar åker inom kompetensområde 2, växtnäring åren 2003 och

34 3.2.2 Organisationer Ett antal organisationer bedriver verksamhet som syftar till att komplettera länsprogrammen. Organisationernas verksamhet handlar framförallt om att utveckla odlingskoncept, t.ex. IP (Integrerad Produktion), medverka i kampanjer t.ex. Säkert Växtskydd och Greppa Näringen samt att ta fram informationsmaterial. Ämnesområde bekämpningsmedel För bekämpningsmedelsområdet har ca 20 % av medlen till organisationer använts till enskild rådgivning samt drygt 30 % till vardera informations- och övriga aktiviteter. Kurser och enskild rådgivning, kort hade flest deltagare. Tabell 6. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 2, ämnesområdet bekämpningsmedel åren 2003 och Aktivitet Aktivitets kod Deltagare 2004 Utb.belopp (kr) 2004 Deltagare 2003 Utb.belopp (kr) 2003 Ensk. rådgivning, kort EK Ensk. rådgivning, plan EP Fortbildning F Infomaterial I Kurs K Nyhetsblad, artiklar N Demonstrationsodling O Studieresa R Fält & gårdsvand. V Övrig aktivitet Ö Summa Totalt har knappt 1,0 miljoner kr, 79 %, av beviljade medel utnyttjats vilket är en minskning i såväl kronor som i utnyttjandegrad i jämförelse med Ämnesområde växtnäring För växtnäringsområdet har drygt 70 % av medlen till organisationer använts inom projektet Greppa Näringen för kurser, informationsmaterial och övriga aktiviteter vilket är en ökning jämfört med De organisationer som verkade inom området var LRF, GRO Konsult AB, Grön Produktion AB, Svensk Mjölk AB och Hushållningssällskapens Service AB. Tabell 7. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 2, ämnesområdet växtnäring åren 2003 och Aktivitet Aktivitets Deltagare Utb.belopp Deltagare Utb.belopp (kr) kod 2004 (kr) Studiecirkel C Ensk. rådgivning, kort EK Ensk. rådgivning, plan EP Fortbildning F Infomaterial/Greppa Näringen I/IRI Kurs K Nyhetsblad, artiklar N Övrig aktivitet Ö/IRÖ Summa Totalt har knappt 75 %, av beviljade medel utnyttjats vilket är en minskning i såväl kronor som i utnyttjandegrad i jämförelse med

35 3.3 Ekologisk produktion Länsstyrelserna Verksamheten inom kompetensområde 3 bedrivs till största delen av länsstyrelserna inom länsprogrammen. Tabell 8 visar fördelningen mellan aktiviteterna i länsprogrammen 2003 och Kurser, enskild rådgivning, kort samt fält & gårdsvandringar var de aktiviteter som hade flest deltagare båda åren. Det totala deltagandet i enskild rådgivning ökade något under 2004 jämfört med Deltagandet i grupputbildningar 2004 minskade jämfört med 2003, trots detta var deltagandet i kurser i stort sett oförändrat. Under 2004 deltog deltagare i någon aktivitet vilket var något färre än Tabell 8. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen kompetensområde 3 åren 2003 och Aktivitet Aktivitetskod Deltagare 2004 Utb.belopp (kr) 2004 Deltagare 2003 Utb.belopp (kr) 2003 Studiecirkel C Demonstrationsgård D Ensk. rådgivning, kort EK Ensk. rådgivning, plan EP Fortbildn. kurs F Infomaterial I Kurs K Nyhetsblad, artiklar N Demonstrationsodling O Studieresa R Fält & gårdsvand. V Expertmedverkan X Övrigt Ö Marknadsf. Uppföljn. Samordn. M U S Summa Jordbruksverket betalade ut totalt 26,3 miljoner kr till länsstyrelserna för genomförandet av länsprogrammen inom kompetensområde Detta var en ökning med 3 % jämfört med Utbetalat belopp per län visas i figur 22. Utnyttjandegraden i förhållande till beslutat belopp var i genomsnitt 91 % under

36 Mkr AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 22. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom kompetensområde 3 åren 2003 och

37 Kostnadsfördelning Figur 23 visar hur kostnaderna fördelar sig i de olika länen mellan gemensamma kostnader (M, U, S) grupputbildning (K, V, C, R), enskild rådgivning (EK, EP), information (I, N, X), demonstration (D, O) och övriga aktiviteter (Ö). Under 2004 satsade länen totalt sett mest medel på grupputbildning (31 %) och enskild rådgivning (27 %). Variationen är dock ganska stor mellan länen. Några län har också tagit länsövergripande ansvar för Ö-projekt vilket fått stort genomslag på övriga aktiviteter. 100% 80% 60% 40% Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt 20% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 23. Länens verksamhet 2004 inom kompetensområde 3 procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, D), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). 33

38 Kostnad per enskild rådgivning, plan I figur 24 visas genomsnittskostnaden för enskild rådgivning, plan i respektive län åren 2002 till År 2004 var den genomsnittliga kostnaden för enskild rådgivning, plan kr. Kostnaden per enskild rådgivning plan (EP) har ökat något, 5 %, i jämförelse med 2003 (figur 24). Kostnadstaket för enskild rådgivning, plan togs bort inför Den genomsnittliga kostnadsökningen jämfört med 2002 ligger på 12,6 %. Ökningen har planat ut för de flesta länen och det finns också län som har sänkt sina kostnader per enskild rådgivning, plan. Kr/EP AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 24. Länens genomsnittliga kostnader per enskild rådgivning plan (EP) inom kompetensområde 3 åren 2002, 2003 och

39 Antal deltagare i förhållande till antal lantbruksföretag I ungefär hälften av länen har det skett en minskning av antalet deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EK, EP) eller grupputbildning (K, V, C, R) i förhållande till antalet lantbruksföretag i länet, medan tre län tydligt har ökat andelen deltagare och övriga läns andel deltagare i stort sett är oförändrad (figur 25). Sammantaget är andelen av lantbrukarna som nåtts av aktiviteterna ungefär den samma för 2004 (18 %) som för 2003 (19 %). Målgruppen är egentligen större än antalet lantbruksföretag och samma person kan ha deltagit i flera aktiviteter, men figuren ger ändå en bild av i vilken utsträckning länsstyrelsen nått ut till målgruppen. Förutom ovanstående aktiviteter har många i målgruppen nåtts genom andra aktiviteter som t.ex. nyhetsblad, informationsmaterial och demonstrationsodlingar. 100% 90% 80% 70% % 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 25. Andel deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EK, EP) och grupputbildning (K, V, C, R) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län, kompetensområde 3 åren 2003 och

40 Kostnad per lantbruksföretag Figur 26 visar kostnaden för länsprogrammen inom kompetensområde 3 fördelad på antalet lantbruksföretag i respektive län. År 2004 var den genomsnittliga kostnaden 410 kr per lantbruksföretag och län. Skillnaden mellan länen är dock stor och spänner från 165 kr till 710 kr per företag. 800 Kr/Lantbruk AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 26. Länens kostnader per lantbruksföretag inom kompetensområde 3, åren 2003 och Organisationer Som ett komplement till länsprogrammen beviljades elva organisationer medel direkt från Jordbruksverket för att bedriva verksamhet inom KULM, kompetensområde 3. Dessa organisationer var: Agellus miljökonsulter, Biodynamiska föreningen, Ekokött, Ekologiska lantbrukarna, Hushållningssällskapens Service AB, Juhlins fruktodlingsrådgivning, KRAV, LRF konsult AB, SLU Centrum för uthålligt lantbruk, Svensk Mjölk AB, Åsa Odelros AB. Organisationernas genomförda aktiviteter, antal deltagare och utbetalt belopp redovisas i tabell 9. Stor andel av medlen satsades på infomaterial. Bl.a. delfinansierades tidningarna Forskningsnytt om ekologiskt lantbruk i Norden och Ekologiskt lantbruk. Rapporter för Ö-projekten omfattar jämförelsetal för KRAV-producenter, slaktstatistik och betesdrift i ekologisk mjölkproduktion. Det utbetalade beloppet minskade med 5,9 % i jämförelse med Den största minskningen återfinns huvudsakligen under övriga aktiviteter (Ö). Under 2003 genomfördes bland annat både en konferens om ekologiskt lantbruk och två omfattande kurser under (Ö), vilket inte var fallet Under 2004 var utnyttjandegraden för organisationernas verksamhet i genomsnitt 91 % av beviljade medel, samma som

41 Tabell 9. Genomförd verksamhet av organisationer, antal deltagare och utbetalt belopp, inom kompetensområde 3 åren 2003 och Aktivitet Aktivitets kod Deltagare 2004 Utb.belopp (kr) 2004 Deltagare 2003 Utb.belopp (kr) 2003 Ensk. rådgivning, kort EK Infomaterial I Kurs K Nyhetsblad, artiklar N Övrig aktivitet Ö Summa Ökad djurvälfärd Verksamheten inom kompetensområde 4, Ökad djurvälfärd startade Det innebär att det kan vara svårt att dra slutsatser av jämförelser mellan år 2003 och år Efterfrågan på aktiviteter inom området finns inom målgruppen. Representanter för näringen påpekar också att området är eftersatt. Detta gäller särskilt rådgivning om djurens beteende, som knappt förekommit alls tidigare Länsstyrelserna Verksamheten bedrivs till största delen av länsstyrelserna inom länsprogrammen. Kompetensområdet tilldelades en budget på 10 miljoner kr. Av dessa har länsprogrammen tilldelats ca 7,5 miljoner kr. Av detta belopp har ca 6,4 miljoner kronor förbrukats. Utnyttjandegraden var 85 % i genomsnitt för alla län under år För de enskilda länen varierar utnyttjandegraden mellan 27 och 150 %. Överutnyttjande är möjligt eftersom länen kan omfördela medel mellan olika kompetensområden. Underutnyttjandet kan förklaras av att det tar tid att bygga upp en organisation för en ny verksamhet på länsstyrelsen. Tabell 10 visar aktiviteternas fördelning 2003 och Under år 2003 var den totala budgeten 3 miljoner kr. Av tabellen kan utläsas att ungefär hälften av det utbetalda beloppet har utnyttjats för kursverksamhet. Tabell 10. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen kompetensområde 4 åren 2003 Tabell och Aktivitet Aktivitets kod Deltagare 2004 Utb.belopp (kr) 2004 Deltagare 2003 Utb.belopp (kr) 2003 Ensk. rådgivning, kort EK Ensk. rådgivning, plan EP Fortbildn. kurs F Infomaterial I Kurs K Nyhetsblad, artiklar N Studieresa R Fält & Gårdsvandring V Expertmedverkan X Övrigt Ö Marknadsf. Uppföljn. Samordn. M U S Summa

42 Hur stora belopp som de olika länen använt inom kompetensområde 4 visas i figur 27. Tkr AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 27. Länens verksamhet i tusen kr (Tkr) inom kompetensområde 4 åren 2003 och Det förhållandevis höga beloppet för Västra Götalands län (O) beror delvis på att man inom länsprogrammet genomför ett dokumentationsprojekt av nationellt intresse. Man har också producerat en video om hantering av får som har tilldelats alla länsstyrelser. Även Östergötlands län (E) och Värmlands län (S) har inom länsprogrammet producerat informationsmaterial som används i hela landet. 38

43 Kostnadsfördelning Figur 28 visar fördelningen av kostnader för enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, R; F), information (I, N, X), övrig aktivitet (Ö) samt gemensamma kostnader (M, U, S) per län år Eftersom kursverksamheten är omfattande ger detta stort genomslag i kostnaden för grupputbildningar. 100% 100% 80% 80% 60% 40% 60% 40% Gemensamma kostnader Gemensamma kostnader Grupputbildning Grupputbildning Enskild Enskild rådgivning rådgivning Information Information Övrigt Övrigt 20% 20% 0% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 28. Länens verksamhet 2004 inom kompetensområde 4 procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, R, F), information (I, N, X), övrig aktivitet (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). 39

44 Kostnad per enskild rådgivning, plan Enskild rådgivning förekommer ännu inte i särskilt stor utsträckning inom kompetensområdet Ökad djurvälfärd. Under år 2003 utfördes två enskilda rådgivningar, plan (EP). Under år 2004 utfördes totalt 12 sådana rådgivningar till en genomsnittskostnad av kr. Antal deltagare i förhållande till antalet lantbruksföretag Antalet deltagare i länens aktiviteter inom kompetensområde 4 var betydligt högre under år 2004 än under år 2003 eftersom budgeten för år 2004 var betydligt högre än under år % 16% 14% % 10% 8% 6% 4% 2% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 29. Andel deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EK, EP) och grupputbildning (K, V, R) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län, kompetensområde 4 åren 2003 och I nästa alla län har det skett en ökning av andelen deltagare i de aktiviteter som åskådliggörs i figur 29. Förutom av dessa aktiviteter kan många i målgruppen ha informerats genom t.ex. nyhetsblad eller informationsmaterial. 40