Patientsäkerhetsberättelse för B.R.O.-Verksamheten. År Datum och ansvarig för innehållet Flodfält
|
|
- Peter Lund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerhetsberättelse för B.R.O.-Verksamheten År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Flodfält Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 6 Struktur för uppföljning/utvärdering 7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 7 Uppföljning genom egenkontroll 9 Samverkan för att förebygga vårdskador 9 Riskanalys 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 10 Hantering av klagomål och synpunkter 10 Sammanställning och analys 11 Samverkan med patienter och närstående 11 Resultat 11 2
3 Sammanfattning Organisationens mål gällande fall är att antalet fall skall minskas. Kommunfullmäktige har antaget målet att minska fallolyckorna med 10 % per år i kommunen. För att komma dit är det tillsatt en tvärprofessionell arbetsgrupp vars syfte var att arbeta fram ett vårdprogram som blev klart under Vidareutvecklingen utav detta är en naturlig indelning utav fallkategorier varvid arbetet prioriteras mot vald kategori. Det arbetas aktivt med att införa ett gemenast journalsystem för både HSL och SoL. Syftet med detta dokumentationssystem är att vidareutveckla kvalitén på vården och på så sätt öka patientsäkerheten. Under 2012 gjordes en omstrukturering av delegeringsförfarandet för att få en smidigare organisation gällande delegeringar och för att tydliggöra omvårdnadspersonalens ansvar i att åta sig en delegering samt förstärka kunskapen gällande läkemedelshantering. Det är numera endast en speciellt utsedd sjuksköterska som ansvarar för delegering av samtligomvårdnads personal. Det är två personer, MAS samt bitr verksamhetschef som ansvarar för all utbildning inför delegering inom såväl läkemedelhantering som diabetes Ett aktivt arbete sker från ledningens sida för att patientsäkerhetskulturen ska genomsyras av ett öppet klimat och på så sätt få bort skuldbeläggandet av den enskilde medarbetaren och istället fokusera på själva händelsen i sig och vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra en upprepning. Denna förskjutning av fokus bör avspeglas i antalet inkomna rapporter. Gällande det ökade antalet patienter med demens eller demensliknande symptom så arbetar vi aktivt efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. I och med att organisationen erhöll en Silviasjuksköterska under 2012 samt två Silviasystrar under 2013 kommer arbetet att intensifieras med att möta kraven på en säker vård avseende demensproblematiken. 3
4 Övergripande mål och strategier Organisationens mål gällande fall är att antalet fall skall minskas. Kommunfullmäktige har antaget målet att minska fallolyckorna med 10 % per år i kommunen. För att komma dit tillsattes en tvärprofessionell arbetsgrupp vars syfte var att arbeta fram ett vårdprogram som blev klart under Implementeringen av vårdprogrammet har legat lite på is under hösten eftersom allt fokus har varit på införandet av det nya dokumentationsprogrammet Treserva. Arbetet med att implementera vårdprogrammet kommer att ta ny fart under Organisationens mål är att minska antalet dispenserade läkemedel i dosetter. Målet är att patientens läkemedel skall doseras via ApoDos. Dosexpedierade läkemedel ger ökad patientsäkerhet eftersom patienten sannolikt i större utsträckning följer förskrivarens ordination. Desssutom sänks läkemedelskostnaden och tidsåtgången för sjuksköterskan minskar. ApoDos är ett verktyg för att minska såväl kassation av läkemedel som påverkan på miljön. Vägen dit styrs utav möjligheten att få registrera patienter i dosapoteket. Trycksår utvecklas oftast då patienten ligger eller sitter länge i samma ställning. Såren kan uppkomma i hemmet, i ambulansen, på akutmottagning, röntgen- eller operationsavdelning, på vårdavdelning eller under rehabilitering. Det är mycket viktigt att kunna identifiera vilka patienter som är i risk för att utveckla trycksår, att sätta in rätta åtgärder och att förmedla denna information vidare vid fortsatt vård av patienten. Arbetet med att förebygga trycksår sker tvärprofessionellt inom de legitimerade personalgrupperna. Vid använder bl.a. oss utav Nortonskalan vid bedömningen. Gällande det ökade antalet patienter med demens eller demensliknande symptom så arbetar vi aktivt efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. I och med att organisationen har erhållit en Silviasjuksköterska under 2012 samt erhåller två Silviasystrar under Arbetet har påbörjats med att starta upp ett demensteam. Mycket utav framtiden avseende B.R.O.-Verksamheten präglas utav utmaningen att forma framtidens demensteam. 4
5 Under året har B.R.O.-Verksamheten interagerat med både yngre samt äldre personer som har en demenssjukdom samt dess anhöriga. Behovsbilden är oerhört komplex Vilket tydliggör vikten utav samarbete mellan de olika professionerna Demens kan grovt delas in i fyra olika kategorier: Senil demens Alzheimers demens Vaskulär demens Frontallobsdemens Samtliga av dessa kategorier kräver en mycket omfattande insats från den kommunala vård och omsorgen varvid frontallobs demens är speciellt krävande då den debuterar i tidig ålder. Även när det gäller rådgivning, stöd och handledning utav kollegor är det av största vikt att de personer som innehar denna spetskompetens är samstämmiga och vana att arbeta tillsammans. Socialstyrelsen anser att all vård, omvårdnad och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt och multiprofessionellt teambaserat arbete. Socialstyrelsen anser också att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör ge personalen möjligheter till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback. Att samla den gemensamma kompetens inom en tänkt organisation ger en mängd fördelar varvid socialstyrelsen poängterar det teambaserade arbetet. Ett gott teamarbete sker via den dagliga interaktionen mellan de olika professionerna. Utveckling och utbildning av användarna i det nya dokumentationssystemet Treserva har pågått under Samtidigt som ett nytt datasystem införs så kommer även sökorden att förändras. Tidigare dokumentation har utgått från VIPS-modellen men nu kommer all dokumentation att utgå från ICF - Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa och Kvalificerade vårdåtgärder (KVÅ). Det leder till ett tydliggörande av vikten av samarbetet mellan sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Det är denna modell som används i utbildningarna inom ovanstående yrken och kommer att vara framtidens modell för dokumentation. Systemet kommer att gå i skarp drift i februari Syftet med detta dokumentationssystem är att vidareutveckla kvalitén på vården och på så sätt öka patientsäkerheten. 5
6 Senior Alert Riskbedömningar har påbörjats i slutet av året. Dels med utbildningstillfälle och även med teamträff där kontaktpersonen, omvårdnadsansvariga sjuksköterskan, arbetsterapeuten och sjukgymnasten samverkat i vilka omvårdnadsåtgärder man ska göra för att förebygga ohälsa. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet All personal uppmanas skriva en avvikelserapport när en händelse upptäcks som medfört eller kunnat medföra skada eller sjukdom hos patienten. Negativa händelser som inte kommer till kännedom är alltid en risk. Detta för att kunna arbeta med att förbättra rutiner. Avsedd blankett finns tillgänglig på intranätet för alla medarbetare. Blanketten är utformad så att avvikelser inom av verksamheten berörda lagrum Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SoL) kan beskrivas. Ifylld blankett skickas till Biträdande verksamhetschef för B.R.O. Verksamheten. Varje helgfri vardag läses nyinkomna avvikelser utav Biträdande verksamhetschef för B.R.O. Verksamheten vilket medför att inrapporterade händelser som måste hanteras omgående fångas upp direkt och adekvata åtgärder kan påbörjas. Avvikelsen går sedan till Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) gällande HSL och till berörd Verksamhetschef med avseende på SoL. Samtal med den/de medarbetare som varit inblandad i händelsen sker. På veckoträffar eller arbetsplatsträffar diskuteras de händelser som får till följd att man behöver se över rutiner, kommunikation eller annat. Verksamhetschef samt Biträdande verksamhetschef för B.R.O. Verksamheten för även en kontinuerlig dialog med MAS. På arbetsplatsträffar med avseende på den legitimerade personalen deltar MAS. Detta för att diskutera eventuella förbättringsåtgärder samt utveckla verksamheten. När det gäller medicintekniska produkter så sker handläggning av avvikelser så att avvikelsen rapporteras till läkemedelsverket samt till tillverkaren. Ett aktivt arbete sker från ledningens sida för att få bort skuldbeläggandet av den enskilde medarbetaren och istället fokusera på själva händelsen i sig och vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra en upprepning. Denna förskjutning av fokus bör avspeglas i antalet inkomna rapporter. 6
7 Struktur för uppföljning/utvärdering I de fall det har inträffat eller kunde ha inträffat en händelse som kan eller kunde innebära att patienten utsatts för en vårdskada så skrivs en avvikelse. Tanken bakom avvikelsesystemet är att framröna vad som har hänt och hur man skall undvika detta i framtiden inte på vem som har gjort fel. Då avvikelsen inte föranleder en Lex Maria så tas diskussionen inom organisationen för att kunna belysa vad som kan göras bättre och på så sätt kunna arbeta mer preventivt. En arbetsgrupp som arbetar preventivt främjar aktivt patientsäkerheten. Avvikelsen kan sedan diskuteras på individnivå, i grupp inom organisation eller i grupp utanföregen organisation. Avvikelser i sig eller i syfte att arbeta preventivt kan även diskuteras med MAS i olika forum. Aktiva preventiva handlingar som är exempel på detta är den tvärprofessionella arbetsgrupp som tillsatts för att arbeta med fallprevention. Det är av vikt att patienten alltid informeras om att vårdskada uppstått och ska involveras i utredning av den, samt få återkoppling om vidtagna åtgärder. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Under föregående år har rutinerna uppdaterats för hur Bitr. verksamheteschef för B.R.O.-Verksamheten hanterar avvikelser. I samband med detta har en mall utarbetats för att säkerställa att samtliga handlingar inhämtas för att skyndsamt kunna hantera avvikelse rapporten. Under 2012 gjordes en omstrukturering av delegeringsförfarandet för att få en smidigare organisation gällande delegeringar och för att tydliggöra omvårdnadspersonalens ansvar i att åta sig en delegering samt förstärka kunskapen gällande läkemedelshantering. Det är numera endast en speciellt utsedd sjuksköterska som ansvarar för delegering av samtligomvårdnads personal. Det är två personer, MAS samt bitr verksamhetschef som ansvarar för all utbildning inför delegering inom såväl läkemedelhantering som diabetes. 7
8 Organisationen upplever en stor kvalitetsförbättring och en säkring av kvalitén med denna omstrukturering och ett samlat grepp. Fokus har lagts på kunskap och förståelse för att det är potenta läkemedel som patienterna erhåller. Med bara ett fåtal inblandade och en person som ansvarar är det en större säkerhet att samma information går ut till samtliga delegerade. Man får en bättre struktur och ett smidigare förfaringssätt. Under 2012 har 366 personer erhållit delegering. Det har genomförts åtta läkemedelshanterings- och fyra diabetesutbildningar. För den omvårdnadspersonal som skall uppdatera sina kunskapstester har det funnits möjlighet att skriva kunskapsprov varannan vecka. Kunskapsproven som skrivs vart tredje år återföljs alltid av en genomgång och samtal kring provet därefter tar sjuksköterskan ställning till om delegering kan erhållas. Delegeringarna är alltid skriftliga och giltiga maximalt ett år. Delegeringssjuksköterskan kan nås via telefon och e-post, vilket omvårdnadspersonalen uppskattar. Det har påbörjats diskussioner om utökat samarbete över gränserna i hemsjukvården och hemtjänsten och på så sätt få en ännu smidigare organisation gällande delegeringsförfarandet och implementera vikten av att ha rätt kompetens för att utföra HSL-uppdrag. I och med införandet utav Treseva utvecklas även dokumentationsspråket. I Sverige har dokumentationsspråkets uppbyggnad i stort byggt på VIPS-modellen (av välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet), inom hälso- och sjukvården struktur med sökord eller rubriker på tre nivåer för att föra anteckningar om patientens omvårdnad i patientjournalen. Omvärden samt Sverige går nu mera över till ICF. Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (International Classification of Functioning, Disability and Health) (ICF) är ett redskap för att bedöma hela den livssituation en individ befinner sig i, hur olika livsaktivitet fungerar och hur delaktig individen är i samhället. Hänsyn tas till bland annat omgivningens attityder, lagstiftning och utbildning. Samlingstermen för bedömningen är en persons funktionstillstånd. ICF kan också beskriva funktionshindersituationer att man inte är delaktig eller inte kan göra det man skulle vilja göra. Funktionshinder är den negativa aspekten av funktionstillståndet och framträder i första hand vid jämförelse med ett statistiskt normvärde. 8
9 Senior Alert Riskbedömningar har påbörjats i slutet av året. Dels med utbildningstillfälle och även med teamträff där kontaktpersonen, omvårdnadsansvariga sjuksköterskan, arbetsterapeuten och sjukgymnasten samverkat i vilka omvårdnadsåtgärder man ska göra för att förebygga ohälsa. Uppföljning genom egenkontroll Internkontroll i stort åligger MAS varvid interkontroll i texten nedan avser B.R.O.- Verksamheten I stort registreras följande avseende internkontroll. Antalet avvikelser på specifik medarbetare eller avvikelsens innehåll resulterar i muntlig uppföljning utav Bitr. Verksamhetschef samt Verksamhetschef. Granskning utav journaler sker slupmässigt under året med intentioner till dokumentationsförbättring. Kontinuerligt förs undersökningar av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. I den mån det framkommer, analyseras uppgifter från patientnämnder och inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter. Samverkan för att förebygga vårdskador Verksamhetschefen för B.R.O. verksamheten, sjuksköterskorna och medicinskt ansvarig sjuksköterska har under året möten med representanter från vårdvalsenheterna där agendan tangerar utveckling samt utökat samarbete över huvudmannagränserna. Samordnad vårdplanering är också en utmärkt form av överrapportering mellan huvudmännen. Riskanalys Det är särskilt viktigt är att göra riskanalyser då man genomför förändringar i verksamheten så att man inte bygger in farliga, riskfyllda moment i arbetet. I samband med verksamhetsförändringar eller införande av nya metoder eller arbetssätt skrivs alltid en risk och konsekvensanalys eller motsvarande. Dessa analyser arbetas det sedan aktivt med inom ramen för samverkan mellan arbetsgivare samt fackliga 9
10 organisationer samt med den enskilde medarbetaren. Styrkan inom B.R.O. Verksamheten avseende detta spörsmål är dess naturlighet att samverka mellan samtliga professioner således inte bara mellan professioner som betecknas såsom hälso- och sjukvårdsmedarbetare. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Lagen säger att hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet kan upprätthållas. Genom att möjliggöra för personal att rapportera risker och händelser som har eller hade kunnat medföra en vårdskada och genom att säkerställa att de utreds, sammanställs, analyseras och återkopplas uppfylller man lagkravet. Personalens klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet ska också enligt SOSFS 2011:9 5 kap 3 tas emot och utredas. Avseende avvikelserna har detta ämne redan behandlats enligt ovan. Syftet med att uppmuntra medarbetarna till att kritiskt granska sin egen verksamhet är att arbeta patientsäkert. För att implementera detta i verksamheten krävs en lyhördhet för medarbetarnas åsikter som ett diskussionsforum där händelser och förbättringar kan klarläggas. Våra forum för detta är AP-träffar samt MAS-möten där vi öppet diskuterar förbättringar. Syftet med att diskutera tvärvetenskapligt och inte organisationsbundet är att samtliga med ansvar inom patientsäkerheten kan göra sin röst hörd och vara med och påverka. Samtidigt kan de som sitter i ansvariga positioner snabbt komma tillrätta med kärnfrågorna och agera oavsett organisationstillhörighet. Hantering av klagomål och synpunkter I det fall som klagomål inkommer direkt till B.R.O.-Verksamheten tas de oftast emot utav Verksamhetschef alternativt Bitr.verksamhetschef. Klagomålen följs sedan upp med en utredning där samtliga inblandade uppmanas att skriftligen beskriva situationen kring den uppkomna situationen. Därefter återkopplas detta till den klagande skriftligt och muntligt om så önskas varvid förbättringsåtgärder kan diskuteras fram via återkopplingen med klaganden. 10
11 Sammanställning och analys Samtliga avvikelserapporter behandlas utav Bitr.Verksamhetschef gällande beskaffenheten utav avvikelsen, sedan tas ställning till huruvida avvikelsen i sig avslutas eller inte. Frekventerade händelser alternativt extraordinära avvikelser föranleder alltid till diskussion mellan inbladade. Vartefter det förs om nödvändigt för utveckling utav verksamheten vidare diskussion i stor grupp på AP-träffar alternativt MASmöten. Samverkan med patienter och närstående Patienter och närstående är viktiga aktörer i säker vård. Patienten och de närstående kan med stöd av individuellt anpassad information utforma sin vård tillsammans med vårdgivaren för att öka säkerheten. Resultat Avseende måluppfyllelsen gällande övergripande mål och strategier så har vi nått långt med arbetet gällande dispensering utav läkemedel i ApoDos. Tyvärr begränsas vi utav tillgängligheten. När det gäller demensvården så kommer den att utvecklas under 2013 då teamet bestående utav en Silviasjuksköterska, två Silviasystrar, en arbetsterapeut samt en sjukgymnast kommer att arbeta ihop. Vi har under 2012 arbetat vidare med att tydligöra nutritionens betydelse samt tydligöra ansvaret för sjuksköterskan. Det omfattande arbetet med att införskaffa ett gemensamt journalsystem har även inneburit att vi har påbörjat arbetet med att avveckla VIPS samt att införa ICF och KVÅ. Detta arbete fortskred under 2012 och kommer att gå i drift under Under 2012 gjordes en omstrukturering av delegeringsförfarandet för att få en smidigare organisation gällande delegeringar och för att tydliggöra omvårdnadspersonalens ansvar i att åta sig en delegering samt förstärka kunskapen gällande läkemedelshantering. 11
Patientsäkerhetsberättelse för B.R.O.-Verksamheten. År Datum och ansvarig för innehållet Flodfält
Patientsäkerhetsberättelse för B.R.O.-Verksamheten År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-29 Flodfält Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende
2019-02-22 1 (5) Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende År 2018 Datum och ansvarig för innehållet 2019-02-22 Elisabet Stark Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Patientsäkerhetsmål för Rådan under 2016 har inte funnits då verksamheten har arbetat intensivt med
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad
1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Läs merRutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Målet var att alla nyinflyttade ska ha en risk och preventionsbedömning inom 14 dagar samt uppdaterad minst
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merBilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd
Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig
Läs merRUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE
Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något
Läs merTÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28
TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 Datum och ansvarig Britta Svensson 2015-02-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg
Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Läs merAvvikelsehantering HSL - Extern utförare
EXT_OMF_RU-001-01 Avvikelsehantering HSL - Extern utförare Ett normerande styrdokument som Monica Hansson, medicinskt ansvarig sjuksköterska omsorgsförvaltningen, fattade beslut om 9 oktober 2018. Rutinen
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Attendo Flottiljen År 2018 Datum och ansvarig för innehållet Jeanette Danielsen 2019-02-25 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011
Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merP atientsäkerhetsberättelso
Adium Omsorg AB P atientsäkerhetsberättelso Ål 2014 Datum och ansvarig för innehållet 201: -02-27 Britt-Marie Nordström Ver amhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2 0:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun 2013 2014-08-25 Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1 Innehållsförteckning Inledning
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen
Läs merDenna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015
Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 2016-02-22 Morvarid Moaven Verksamhetschef för hälso- och sjukvården 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Övergripande mål och strategier..4
Läs merSpånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015
Patientsäkerhetsberättelse Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 Struktur
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning mars 2017 Johanna Bjurek, Enhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merRutin Avvikelsehantering
Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Avvikelsehantering Gäller från: 2017-05-09 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp Utarbetad av: MAS och SAS Revideras
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-01 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-24 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 4 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merDokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)
Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017 02 07 Jaana Wollsten Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merRIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen
RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende
Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende År 2016 2017-03-01 Kerstin Ahlqvist Resultatenhetschef Ångarens vård och omsorgsboende 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Läs merRutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Läs merDivision Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011
Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder
1(10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder År 2012 2(10) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen
Läs merUtredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merRutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Läs merFramtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.
Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE STORFORS 2014 2014-01-30 Hans-Bertil Hermansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Läs merRIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Läs merPatientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Rådans äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Maria Hanning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS
Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS År 2017 20180126 Mia Thorn Lundquist Verksamheten Humaniora hälso- och sjukvård, LSS Solna startade i oktober 2015 i samband med att kommunen
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merVårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter
2017-10-29 1 [6 Rutin för rapportering, utredning och anmälningsskyldighet av risk för, och allvarlig (Lex Maria) I ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ska det finnas dokumenterade rutiner
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merVerksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORG OM ÄLDRE OCH STÖD TILL PERSONER M ED FUNKTIONSNEDSÄTTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR:1.1./860-2012 SID 1 (6) 2012-12-18 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08 508 23
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merLAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Läs mer