Är kyrkans uppdrag att vara trovärdig och relevant?

Transkript

1 TEOLOGISKA HÖGSKOLAN, STOCKHOLM KANDIDATUPPSATS Teologiska institutionen Teologiska programmet Vt 2013 Teologi och omvärld Systematisk teologi Arne Josefsson Sorselevägen Vällingby Är kyrkans uppdrag att vara trovärdig och relevant? En jämförelse mellan uppfattningar hos svenskar i allmänhet och några teologers kyrkosyn - med särskilt fokus på Equmeniakyrkan Handledare Docent Sven Halvardsson Teologiska Högskolan Stockholm

2 Sammandrag Vad är egentligen kyrkans uppdrag och vem avgör det? I uppsatsen återges både tankar om kyrkan från svenskar i allmänhet utifrån en opinionsundersökning, och tankar från några tongivande svenska teologer med varierande kyrkohemvist utifrån teologisk litteratur. I uppsatsen görs även en jämförelse mellan dessa ibland ganska olika perspektiv utifrån ett antal jämförelsepunkter. De olika perspektiven ges också stort utrymme var för sig. Uppsatsen tar avstamp i det kraftigt förändrade religiösa klimatet i Sverige där de traditionella frikyrkorna under en längre tid varit på tillbakagång. Uppsatsen visar på potentiella möjligheter för dessa kyrkor att återvinna svenskars förtroende utan att kompromissa med det grundläggande uppdraget att sprida evangeliet om Jesus Kristus. En av de stora möjligheterna är att mer bli en diakonal kyrka, en annan är att bli bättre på att kommunicera det man redan gör. Ett särskilt fokus ges den nystartade Equmeniakyrkan, med sin bakgrund i tre gamla trossamfund, och dess framväxande ecklesiologi i sökandet efter sin nya kyrkliga identitet. Sökord: Trovärdig, relevant, ecklesiologi, Gemensam Framtid, Equmeniakyrkan, Systematisk teologi, Teologi och omvärld 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Trovärdig och relevant - definitioner Om Equmeniakyrkan Syfte och frågeställning Teori, metod och material Teori och metod Material Disposition Tidigare forskning (Forskningsöversikt) Stora förväntningar på Svenska kyrkan (Göteborg) Tro och andlighet i Sverige Finns det en klyfta mellan kyrkan och folket? Svenska kyrkans medlemmar Hur ser det religiösa landskapet ut i dagens Sverige? Allmänt Utvecklingen för de traditionella frikyrkorna Equmeniakyrkans kontext Opinionsundersökningen Hur blir kyrkan relevant? Om Kairos Future Om undersökningen Är svensken troende? Är kyrkan trovärdig? Att göra gott är relevant Relevant för mig? Vad färgar bilden av kyrkan? Slutsatser och utmaningar Vad skriver svenska teologer om kyrkans uppdrag och framtid? Bakgrund På spaning efter framtidens kyrka Johnny Jonsson Ett brev till en kyrka i kris Ola Sigurdson Kyrkan som de heligas samfund

4 4.2.3 Roland Spjuth Detta är min kropp Arne Rasmusson En gång fanns inte det sekulära Bo Håkansson - Vardagens kyrka Peter Bexell Kyrkan som sakrament Werner G. Jeanrond Individuell tro eller kristen gemenskap? En jämförelse mellan svenska folket och svenska teologer En diakonal kyrka En kyrka för troende och sökare En kulturkyrka Högtidskyrkan Den bemötande kyrkan Hur ska Equmeniakyrkan gå vidare med sin ecklesiologi, utifrån undersökningens resultat? Slutsatser Sammanfattande reflektion...56 Bibliografi och övriga källor...57 Tidskrifter: Internet: Muntliga källor:

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Hur ska kyrkan bli mer relevant och trovärdig för människor i Sverige idag? Det är en fråga som diskuteras i olika svenska församlingar och samfund, inte så sällan där medlemssiffrorna dalar. Denna uppsats strävar efter att göra en jämförelse mellan svenska folkets syn på kyrkan med kyrkosynen från några svenska teologer. Till grund för jämförelsen beskrivs dessa två perspektiv utförligt var för sig. Svenska folkets syn på kyrkan representeras i första hand av den opinionsundersökning som det blivande trossamfundet Equmeniakyrkan lät göra under 2011 och som presenterades våren Uppsatsen kommer även i vissa fall referera till andra studier såsom den undersökning som Svenska kyrkan med viss regelbundet gör hos sina medlemmar: Svenska kyrkans medlemmar. Teologers syn på kyrkan i Sverige representeras av några utvalda svenska teologer med en ekumenisk bredd. Detta inkluderar röster med bakgrund inom Svenska kyrkan, Katolska kyrkan, samt några frikyrkor 1. Tanken är att dessa ska representera en betydande del av de olika kyrkotraditioner som finns i Sverige idag. Sverige har ofta under 2000-talet och dessförinnan beskrivits som ett av världens mest sekulariserade samhällen. Detta motiveras bland annat genom den amerikanske statsvetaren Ronald Ingleharts värderingsmodell där den tydliga innebörden är att traditionell religion har en svag position i Sverige och att rationella värderingar dominerar (Demoskop 2009:14). Är det den verklighet svenska kyrkor har att förhålla sig till? Eller är det en alltför förenklad bild? Uppsatsen gör en viss genomgång av de senaste decenniernas radikalt förändrade religiösa klimat i Sverige och visar även med tydlighet på de svenska frikyrkornas tillbakagång under samma period. Detta är menat som en kontextuell grund för diskussionen om kyrkors relevans och trovärdighet. 1 Frikyrkan är egentligen ett otidsenligt begrepp då alla kyrkor i Sverige i viss mån är fria sedan Svenska kyrkan skiljdes från staten år Men frikyrkan är fortfarande en benämning, i folkmun och i ekumeniska sammanhang som inom Sveriges Kristna Råd, där frikyrkor utgör en egen kyrkofamilj. Med frikyrkor avses framför allt de samfund som beskrivs under punkt

6 1.1.1 Trovärdig och relevant - definitioner Relevans och trovärdighet är ord som har liknande betydelser, men de är inte synonymer. Så här definierar Nationalencyklopedin dessa ord: trovärdig adj. ~t ORDLED: tro-värd-ig som förtjänar tilltro {SYN. tillförlitlig, trovärd}: ett ~t vittne; ~a uppgifter HIST.: före 1520; fornsv. Trovärdhogher relevant adj., neutr. ~ ORDLED: re-le-vant som är av intresse i det aktuella sammanhanget {MOTS. ovidkommande} a väsentlig}: anmärkningen är inte ~ i denna diskussion; hänvisningar till ~a textställen KONSTR.: ~(för ngn) (att+inf), ~(för ngt) HIST.: sedan 1708; till lat. relevare lyfta; mildra Källa: Nationalencyklopedins Ordbok, Tredje bandet: 1995 Vi kan se att orden står för olika perspektiv. Kan en kyrka vara trovärdig sitt uppdrag utan att vara relevant för svenskar i allmänhet? Denna uppsats kommer i synnerhet att fundera över dessa ord i relation till det nybildade trossamfundet Equmeniakyrkan, men även till viss del till den svenska kyrkligheten i allmänhet Om Equmeniakyrkan Equmeniakyrkan har bildats av de tre kyrkosamfunden Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige. De tre kyrkosamfunden har under de senaste decennierna sett en vikande medlemsutveckling. Frågan som även Equmeniakyrkan då ställer sig är: Hur kan vi bli en mer trovärdig och relevant kyrka för människor i Sverige? Equmeniakyrkan bildades våren 2011, men då med arbetsnamnet Gemensam Framtid (GF). Det permanenta namnet Equmeniakyrkan fastställdes på kyrkokonferensen den 11 maj Den första tiden är alltid viktig för en ny organisation. Utmaningen med just denna organisation är att den består av tre gamla kyrkosamfund med cirka 800 existerande församlingar. Risken är uppenbar att de lokala församlingarna fortsätter som vanligt. Men 6

7 de tre gamla samfundens identiteter behöver ersättas med en ny och då kan det ändå finnas möjligheter att staka ut en ny inriktning. Det är dock viktigt att dessa steg tas i början. 1.2 Syfte och frågeställning Uppsatsens syfte är att fundera över vad som är kyrkans uppdrag idag. Utgångspunkten är den opinionsundersökning blivande Equmeniakyrkan lät göra och denna jämförs med kyrkosynen från några tongivande svenska teologer. Frågeställningarna i uppsatsen är följande: Hur ser det svenska religiösa landskapet ut idag? Hur blir kyrkan relevant och trovärdig? Denna fråga är hämtad från nämnda opinionsundersökning. Vad är kyrkans uppdrag enligt ett antal svenska teologer? Vad framkommer när man jämför opinionsundersökningen med de olika teologernas perspektiv? Ett särskilt fokus kommer vara på Equmeniakyrkan. Därför kommer även en följdfråga behandlas: Hur ska opinionsundersökningen och dess resultat, påverka inriktningen för det nya trossamfundet Equmeniakyrkan? 1.3 Teori, metod och material Teori och metod Som tidigare framgått utgår uppsatsen ifrån den opinionsundersökning Equmeniakyrkan beställde. Undersökningen menar att det är helt avgörande för varje organisation och därmed också för kyrkor att vara relevanta för de människor man vill nå. Undersökningen påstår också att relevans är en väg till ökad trovärdighet och frågorna som ställs söker med 7

8 beprövade vetenskapliga metoder därmed få svar på hur kyrkors relevans kan öka. Men är kyrkans uppdrag verkligen att vara relevant och trovärdig? Vad är i så fall syftet med det, är det att öka antalet aktiva medlemmar? Frälsningsarmén är kanske det mest trovärdiga av de svenska trossamfunden, men i uppsatsen framgår att det under åren tappat 44 % av sina medlemmar. Ordet relevant kan vara problematiskt då det i värsta fall kan leda till egoism. Detta framkommer i samtal med Sofia Camnerin, biträdande kyrkoledare på Equmeniakyrkan. Hon ser hellre kyrkan som profetisk. Teologerna som återges i uppsatsen talar inte mycket om relevans och trovärdighet utan de talar hellre om att vara trogen kyrkans grundläggande uppdrag att på olika sätt sprida evangeliet om Jesus Kristus. Här finns alltså en spänning mellan synen från människor i allmänhet och teologerna och frågan är vem kyrkan främst ska lyssna på. Här söker jag i min jämförelse att överbrygga dessa olika förhållningssätt och finna om det finns något som förenar. Uppsatsen är ämnesövergripande mellan Teologi och omvärld och Systematisk teologi, vilka är de beteckningar Teologiska Högskolan i Stockholm (THS) använder för dessa teologiska områden. Uppsatsens opinionsundersökning med dess frågor, svar och uttolkningar kan sägas sortera under Teologi och omvärld då den representerar hur omvärlden människor i Sverige ser på kyrkan och dess relevans och trovärdighet. För att ge ytterligare perspektiv på kyrkans uppdrag och som också varit jämförelsematerial med undersökningen, har jag sökt ecklesiologisk 2 litteratur som är representativ för en svensk kontext och som rymmer en ekumenisk bredd. Denna litteratur är skriven av ett antal svenska teologer som ryms under Systematisk teologi. Dessa två områden kommer föra en dialog med varandra i slutet av uppsatsen, men ges även stort utrymme var för sig. Metoden är därför deskriptiv och komparativ. Jag har även fört informella samtal med företrädare för Kairos Future, som genomförde den beställda undersökningen och med en biträdande kyrkoledare på Equmeniakyrkan. Detta för att få bättre förståelse för opinionsundersökningens frågor och svar samt få förståelse för Equ- 2 Ecklesiologi betyder läran om kyrkan och översätts ofta kyrkosyn. Detta inkluderar tolkning och praktik gällande kyrkans uppgifter och verksamhet innanför och utanför kyrkans fysiska byggnader. 8

9 meniakyrkans tankar framåt. Utifrån det totala materialet undersökningen, litteraturen och samtalen tolkar och analyserar jag med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Orsaken till dessa teori- och metodval är att de har förutsättningar att ge en bred förståelse för olika perspektiv då många olika röster får komma till tals. Målet är inte att komma fram till en sanning, men att belysa, reflektera över och jämföra olika perspektiv Material Uppsatsens skrivna material inkluderar en opinionsundersökning och ecklesiologisk litteratur enligt följande: Opinionsundersökningen Hur blir kyrkan relevant? RESULTAT FRÅN EN UNDERSÖKNING OM SVENSKARNAS SYN PÅ EN TROVÄRDIG OCH RE- LEVANT KYRKA, 11 MAJ 2012 Denna opinionsundersökning är det huvudsakliga materialet som representerar svenska folkets röster och åsikter i denna uppsats. Författare är Mats Lindgren, svensk VD för Kairos Future. Beställare av denna studie är nuvarande Equmeniakyrkan i Sverige. Materialet finns på olika datamedia. Huvuddokumentet är en pdf-fil med rubriken ovan. Dessutom finns ett flertal powerpoint-presentationer, all svarsstatistik samt opinionsundersökningens olika frågeformulär tillgängliga hos uppsatsskrivaren. Materialet har erhållits dels från Inga Johansson, handläggare för Kyrkan i samhället på Equmeniakyrkan samt från Björn Ljung, Senior Analyst på Kairos Future Ecklesiologisk litteratur Detta material från ett antal svenska teologer är tänkt att representera och ge plats för samtida ecklesiologi i en svensk kontext. Materialet kommer senare i kapitel 5 jämföras med ovan nämnda opinionsundersökning. Det kan sägas att jag i arbetets början i huvudsak främst sökte efter teologers syn på kyrkans relevans och trovärdighet. Detta visade sig svårare än jag tänkt. Efter ett tag drog jag den slutsatsen att det är svårt att hitta litteratur 9

10 inom systematisk teologi som fokuserar på hur kyrkor och församlingar uppfattas. Det finns nog vissa exempel på det, men jag har inte hitta kunnat hitta något väsentligt. Det hade möjligen varit lättare att hitta detta inom praktisk teologi där man mer fokuserar på kyrkans praxis. Jag valde ändå att kvarstå inom den systematiska teologin och göra ett visst perspektivbyte vilket jag i slutändan fann mer intressant. Huvudfokus blev istället att försöka utröna hur systematiska teologer ser på kyrkans uppdrag och framtid och först i andra hand, om det är möjligt, återge deras tankar om kyrkans trovärdighet och relevans, dvs. hur kyrkan uppfattas. Det finns ganska mycket skrivet om ecklesiologi så av utrymmesskäl och för behovet av avgränsning har jag valt att inkludera följande litteratur i uppsatsen. Valet representerar en ekumenisk bredd, är relativt aktuell och är skriven i en svensk kontext: 1. På spaning efter framtidens kyrka (Fahlgren m.fl. 1999) Boken är en ekumenisk antologi där sex teologer med olika samfundshemvist beskriver sina tankar om den kyrka de tror på och vill se i framtiden (Fahlgren 1998:7). Uppsatsen lyfter fram vissa perspektiv från några av dessa teologer. 2. Vardagens kyrka, Gustaf Wingrens kyrkosyn och folkkyrkans framtid (Håkansson 2001) Bo Håkansson diskuterar i sin avhandling Gustaf Wingrens ( ) kyrkosyn och låter den konfrontera den aktuella debatten om Svenska kyrkans nya verklighet efter att den skiljts från staten. Han noterar bl.a. att det för kyrkans samhälleliga relevans är nödvändigt med en teologisk reflektion kring synen på kyrkans identitet, kriterier för kyrkotillhörighet och vilka krav som kan ställas på kyrkans medlemmar samt en genomtänkt grund för kyrkans engagemang i världen. (Håkansson 2001:11). 3. Kyrkan som sakrament (Bexell 1997) Peter Bexell är verksam inom Svenska kyrkan och kan betecknas som högkyrklig. Han får här representera katolsk ecklesiologi då han i sin avhandling ger rum för tankar från Henri de Lubac ( ), fransk jesuit. Henri de Lubacs sakramentala ecklesiologi spelar enligt Bexell en viktig roll i dagens katolicism (Bexell 1997:13). 10

11 4. Individuell tro eller kristen gemenskap? Teologiska tankar kring kyrkans framtid (Jeanrond 2003) Werner G. Jeanrond är förvisso inte en svensk teolog, men har tillbringat en hel del av sitt yrkesverksamma liv i Sverige, då han var professor i Systematisk teologi på Lunds universitet mellan Jeanrond som är katolik, funderar i detta anförande över kyrkans framtid (Jeanrond 2003). 1.4 Disposition Uppsatsen är indelad enligt följande: Kapitel 1 beskriver syfte och mål med uppsatsen och berättar vilken metod som valts och varför. Det visar också exempel på tidigare forskning om hur människor ser på kyrkan och dess uppdrag. Kapitel 2 ger en beskrivning av det religiösa klimatet i Sverige idag. Det ger en bild av hur det kraftigt förändrats under andra hälften av 1900-talet och fram till nu. Detta ger en viktig bakgrund för diskussionen om relevans och trovärdighet för svenska kyrkor. Detta kapitel visar också specifikt medlemsutvecklingen i de traditionella frikyrkorna i Sverige vilket även inkluderar de tidigare tre samfund som idag utgör Equmeniakyrkan. I kapitel 3 beskrivs utförligt den opinionsundersökning som Equmeniakyrkan lät göra under 2011, med hjälp av Kairos Future. Vad pekar denna undersökning särskilt på? Både exempelfrågor och svar gås igenom och utrymme ges åt Kairos Futures tolkningar utifrån respondenternas svar. I kapitel 4 får olika svenska teologer komma till tals. Hur ser de på hur kyrkans uppdrag och framtid? Det sker genom utvald litteratur som är tänkt att vara representativ för samtida teologi i Sverige. Teologerna är valda för att ge en ekumenisk bredd, men antalet teologer och litteratur är begränsade i behovet att avgränsa uppsatsens omfång. De olika teologernas svarar i mer eller mindre grad på frågan om hur kyrkan ska uppnå trovärdighet och hur den ska vara relevant, men deras ecklesiologi presenteras på olika sätt. I kapitel 5 jämför jag undersökningen med tankarna från de tongivande svenska teologerna. Här synliggörs det som förenar och det som skiljer dem emellan. Utgångspunkten är de rekommendationer som Kairos Future tog fram i samband med sin undersökning. Ibland 11

12 blir det uppenbart att perspektiven är väldigt olika så det är svårt att direkt jämföra. I dessa fall försöker jag brygga över de olika perspektiven i den mån jag kan. I några fall tar jag även in perspektiv från tidigare forskning som nämns i avsnittet 1.5. I slutet av kapitel 5 funderar jag också kring Equmeniakyrkans framtid och på vilka sätt de tagit intryck från undersökningen. I kapitel 6 sammanfattas uppsatsens slutsatser och i kapitel 7 följer mina sammanfattande reflektioner. Slutligen följer bibliografi och källhänvisningar. 1.5 Tidigare forskning (Forskningsöversikt) Det finns en del aktuell forskning om hur människor ser på kyrkan och vilka förväntningar de har. I Sverige verkar det mest vara Svenska kyrkans som varit i fokus. Det är inte alltid som bedömning av trovärdighet och relevans direkt kan utläsas, men det ger en bild av folks förväntningar och tankar om kyrkan. Däremot har jag inte kunnat finna någon tidigare forskning som jämför en opinionsundersökning med ecklesiologisk litteratur som är avsikten med denna uppsats. Av utrymmesskäl begränsas genomgången av tidigare forskning till fyra relativt aktuella undersökningar Stora förväntningar på Svenska kyrkan (Göteborg) Under mars 2012 intervjuade opinionsinstitutet SKOP 500 personer i Göteborgs stad med ålder mellan år. Undersökningen syftade till att komma fram till vad respondenterna ansåg vara kyrkans viktigaste verksamheter. Här är ett utdrag ur sammanfattningen: När de som bor i Göteborg får välja mellan fem av kyrkans verksamheter anser de att det viktigaste är kyrkans sociala arbete, t.ex. med hemlösa, flyktingar, äldre, ensamma samt stöd vid kriser och katastrofer. Två av tre anser att det är mycket viktigt. Näst viktigast bland kyrkans verksamheter är internationellt arbete, t.ex. bistånds och utvecklingsprojekt och att finnas för svenskar i utlandet. På tredje plats bland kyrkans verksamheter kommer kultur och musik, t.ex. körsång, konserter och vård av kyrkor och konstföremål. Ungefär lika många anser att traditioner vid dop, konfirmation, bröllop och begravning är viktigt. 12

13 Minst viktig av kyrkans verksamheter är andlighet, t.ex. gudstjänst och samtal om liv och tro. (SKOP 2012:3) Tro och andlighet i Sverige Centrum för samtidsanalys genomförde med hjälp av Demoskop under 2009 en kartläggning av svenskars syn på tro och andlighet. Enligt sammanfattningen av denna kan utläsas att social verksamhet, snarare än andlig, är det som respondenterna i störst utsträckning tycker att kyrkorna bör prioritera att arbeta med. Detta innebär att den har stora likheter med undersökningen som rör Göteborg (1.5.1). (Demoskop 2009) Finns det en klyfta mellan kyrkan och folket? Elisabet Arborelius avhandling från 2009 handlar om konflikten mellan sändar- och mottagarorienterad teologi bland Stockholms präster och lekmän. Den visar på en spänning i synen på kyrkans uppgift. Hon skriver bl.a. att: Svenska kyrkan gör anspråk på att vilja möta människor i samtal kring livsfrågor, deras sökande, deras tvivel och deras existentiella och andliga funderingar. De flesta människor är engagerade i sådana frågor. Befolkningen använder sig dock i allt mindre omfattning av de tjänster som denna organisation erbjuder. En möjlig förklaring kan vara att Svenska kyrkan i praktiken inte möter människors livsfrågor och andlighet. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka denna fråga. (Arborelius 2009:1) Undersökningens resultat avspeglar en spänning i kyrkosyn mellan kyrkan som en serviceinrättning, där man främst eftersträvar att tillmötesgå de behov människor har och kyrkan med ett missionsuppdrag där man främst eftersträvar att föra ut den kristna tron (Arborelius 2009:200). Denna avhandling gör en jämförelse mellan anställda och lekmän medan min uppsats gör en jämförelse mellan svenska folket och teologer Svenska kyrkans medlemmar Svenska kyrkan utför med jämna mellanrum en stor undersökning bland sina medlemmar om deras syn på Svenska kyrkan och om denna kan läsas i Svenska kyrkans medlemmar 13

14 (Bromander 2011). Jonas Bromander är chef för analysenheten på kyrkokansliet i Uppsala och är ansvarig för studien. Han berättar att bilden bland medlemmarna skiljer sig hur man ser på Svenska kyrkan idag. I undersökningens sammanfattning tydliggörs denna skillnad: Somliga skulle nog säga att boken bekräftar bilden av att Svenska kyrkan saknar relevans för sina medlemmar, som sällan engagerar sig i gudstjänster och är ointresserade av kristen tro. Andra skulle säga att Svenska kyrkan har ett stort förtroendekapital att förvalta och konstatera att den upplevs som öppen, närvarande och hoppingivande. Samtidigt når Svenska kyrkan cirka 85 procent av sina medlemmar under ett år och inte minst, en majoritet avser att stå kvar som medlemmar även i framtiden (Bromander 2011:134). Medlemmarna i Svenska kyrkan utgör knappt 70 % av Sveriges befolkning vilket innebär att det i stora avseenden är ett likartat intervjuunderlag i denna undersökning jämfört med Equmeniakyrkans undersökning. Det finns över huvud taget många beröringspunkter mellan dessa båda undersökningar. 14

15 2. Hur ser det religiösa landskapet ut i dagens Sverige? 2.1 Allmänt Det religiösa landskapet i Sverige har förändrats kraftigt under de senaste decennierna. Sven Halvardson beskriver i sin nyutkomna bok Kanske alla har rätt eller fel, hur den institutionella ram som kristendomen tidigare utgjort fullständigt sprängts från slutet av 1900-talet (Halvardson 2012:61). Det religiösa utövandet bestod under lång tid nästan enbart av protestantisk kristendom, men nu ser bilden helt annorlunda ut. Halvardson skriver: Förutom försvagningen av ett institutionellt centrum, där särskilt den tidigare statskyrkan befinner sig, och uppluckringen av den religiösa sektorn, genom uppkomsten av privat religiositet och alternativ andlighet, innebär inflödet av icke-kristna och kristna traditioner, särskilt utanför protestantismen, de viktigaste formerna av religiös förändring i vårt land. Sammantaget innebär dessa förändringar att det religiösa landskapet omstuvats radikalt. (Halvardson 2012:62) Invandringen har påverkat det svenska religiösa landskapet mycket. De icke-kristna religionsutövarna består framför allt av muslimer och här har utvecklingen gått fort. Även om det inte finns någon officiell religionsstatistik så uppskattas antalet muslimer ha ökat rejält från 1950-talet då enbart cirka 500 bekände sig till den muslimska tron, till 70-talets ungefär till dagens uppskattning på , som i och för sig Halvardson menar är en överdrift. Men det visar ändå på en remarkabel ökning oavsett hur exakta siffrorna än är. Även det kristna landskapet har förändrats med invandringen. Antalet romerska katoliker kan idag uppskattas till vilket innebär att det nu är det näst största kristna trossamfundet efter Svenska kyrkan. Även ortodoxa och österländska kristna har växt betydligt och uppskattas till cirka Det ska sägas att siffrorna är osäkra och att det ibland är stor skillnad mellan olika uppskattningar. Men förändringarna är ändå väldigt tydliga. (Halvardson 2012:62 64) 15

16 Invandringen är en tydlig parameter, men det finns många fler faktorer som påverkat det religiösa landskapet i Sverige. Halvardson lyfter fram sekularisering, pluralism och avreglering som viktiga parametrar och han ger också historiska anledningar till varför dessa fått så stort genomslag i Sverige. De största anledningarna till den utvecklingen är att Sverige påverkats så mycket av modernisering, postmodernitet och globalisering. Jag vill ge plats för dessa begrepp och förklara dem med hjälp av Halvardson. Om modernisering och även modernism skriver han: Modernismen (i filosofisk mening) och moderniseringen (i samhällsvetenskaplig mening) har i Europa under två, tre sekel varit en historisk ledsagare till sekulariseringen i betydelsen av-traditionaliserad och av-institutionaliserad religion. Modernismen ifrågasätter okritiskt överförande av traditioner och konventioner mellan generationerna och vill ersätta dem med en rationell och förnuftsbaserad hållning till världen. (Halvardson 2012:64) Denna hållning har lett till ett ifrågasättande av det gudomliga. I modernismens anda ska allt ha en rationell grund. Religionsföreträdares auktoritet har därför tappat i auktoritet och status. Moderniseringen har skapat differentiering i samhället, specialisering och sektorisering. Detta har lett till att kyrkorna fått en mindre central roll i samhället. Konsekvensen av modernisering blir alltså att kyrkorna blir marginaliserade. (Halvardsson 2012:64 65) Postmoderniteten (eller sen-moderniteten) både utvecklar och accentuerar moderniteten samtidigt som den också reagerar mot den. Individualismen växer fram som en fortsatt utveckling, men även icke-rationella livsaspekter får nu plats, detta ska ses som en reaktion. Andligheten får därför plats, men inte i traditionella, för-moderna former. Halvardson menar att: Det finns en påtaglig oförenlighet mellan institutionell konventionell religion och postmodernt sökande. Det senare kännetecknas av nyfikenhet, men trolöshet (2012:65). Trolösheten syns i de sjunkande medlemssiffrorna i de traditionella frikyrkorna som vi senare ska titta på (kap. 2.2), som bygger på medlemmars lojalitet och trogna engagemang. Det andliga sökandet tar sig olika uttryck, men det har inte så ofta funnit sin plats i de traditionella frikyrkorna. Den alternativa andligheten har en annan konsumtionskaraktär som passar dem som vill prova, men inte binda upp sig. Här finns en bredd av möjligheter och budskap där var och en kan hitta sin (tillfälliga?) plats och prova utan någon längre bindningstid. 16

17 Globaliseringen är en annan viktig faktor. Genom den blir människor mer medvetna om den enorma flora av livsåskådningar som finns att ta del av. Det finns så många budskap att många människor letts till uppfattningen att någon form av relativism är den mest logiska responsen. Många menar att det både är svårt att hävda och att tro på en enda Sanning. (Halvardson 2012:66). Globalisering påverkar även de troende då man genom den kan få upp ögonen för hur andra utövar samma tro i andra länder, men kanske på ett annat sätt. Man kan då inse vilka delar i ens tro som är påverkade av den kultur man finns i och även hur religionen influerats och påverkats av de människor (och kulturer) som först missionerade. En annan intra-religiös effekt av globaliseringen är att den kan öppna för en teologisk och ekumenisk omorientering som inte är detsamma som gränslös relativism (Halvardson 2012:67). Men Halvardson menar att den viktigaste följden av globalisering är religiös diffusion, att alla världsreligioner sprids till och över alla världsdelar. Genom i första hand arbetskraft-, flykting- och anhöriginvandring har de icke-kristna religionerna nått sin utbredning i Sverige. Men denna migration har också öppnat för att nya idéer sprids lättare. Detta gäller framför allt hinduism och buddhism. (Halvardson 2012:66 68). Meditation och yoga är exempel på asiatiska influenser som vuxit sig starka i Sverige. Och utbyte och impulser sker dagligen runt vår jord med hjälp av internet. Sammanfattningsvis kan man förenklat säga att Halvardsons genomgång bekräftar majoritetsbilden av Sverige som sekulariserat och av-traditionaliserat, men att nya impulser tillförs det religiösa landskapet. Men det bör sägas att det också finns de som tänker att Sverige idag inte är så sekulariserat. Jayne Svenungsson menar t.ex. i sin bok Guds återkomst att den progressiva rörelsen mot modernitet förutsätts vara oskiljaktig från en gradvis rörelse bort från religionen och hon funderar, även med hjälp av andra, om sekulariseringen är en myt. Hon anser åtminstone att det i filosofin och i den offentliga miljön blivit möjligt att tala om Gud och religion igen. Att det växt fram en ny intellektuell situation som bl.a. avspeglas i medierna och populärkulturen i Sverige samt att det blivit en förändrad ton i den intellektuella debatten. Det har blivit möjligt att tala om teologiska frågor igen. Hon menar att det är en stor skillnad idag mot den antireligiösa hållning som genomsyrat en stor del av den moderna filosofin. (Svenungsson 2004:8 9). En av teologerna som återges i kapitel 4, Arne Rasmusson, ifrågasätter kanske än mer sekulariseringstesen och i grunden för detta finns en teori om ett mer eller mindre kon- 17

18 stant religiöst behov, vilket gör att det är kvaliteten på det religiösa utbudet som avgör graden av religiöst engagemang. (Rasmusson 1998: ). Mer om detta i kapitel Utvecklingen för de traditionella frikyrkorna Margareta Skog tecknar i sin bok, Frikyrklighet och ekumenik kring millennieskiftet (Skog, 2010), en bild av de traditionella frikyrkornas situation i Sverige. Med detta menas i synnerhet medlemsutvecklingen hos dessa kyrkor och samfund. Hon gör en detaljerad jämförelse mellan åren 1985 och 2005 där läsaren kan följa respektive samfund på kommun- läns- och nationell nivå. På nationell nivå, totalt för dessa frikyrkor, visar hon även utvecklingen fram till år Den senare visar med önskvärd tydlighet hur de traditionella frikyrkorna även fortsättningsvis, i de allra flesta fall gått bakåt, i detta fall gällande antalet betjänade 3. Medlemssiffror fanns inte tillgängliga mellan år 2006 och : I undersökningen ingick följande frikyrkor med dess medlemmar år 1985 respektive Tabell 1: Antal medlemmar i frikyrkorna Trossamfund Svenska Missionskyrkan Svenska Alliansmissionen Svenska Baptistsamfundet Fribaptisterna Inom EFK Helgelseförbundet Inom EFK Örebromissionen Inom EFK Evangeliska Frikyrkan (EFK) Fanns inte Pingströrelsen Metodistkyrkan Frälsningsarmén Adventistsamfundet Totalt antal (3,0 % av befolkningen) (2,2 % av befolkningen) 3 Betjänade innebär medlemmar eller registrerade deltagare i verksamhet som organiseras av trossamfund eller församling (Skog 2010:72). 18

19 Låt oss titta på de samfund som nu ingår i Equmeniakyrkan, enligt Skogs underlag: Svenska Missionskyrkan (SMK) är det största av de tre trossamfund som blev en del av den nya kyrkan. På riksnivå har antalet medlemmar mellan minskat från till , en minskning med 22 %. (Skog 2010:73) Svenska Baptistsamfundet (SB) minskade under samma tidsperiod sitt medlemsantal nationellt från till medlemmar, en minskning med 17 %. (Skog 2010:73) Metodistkyrkan i Sverige (MK) gick under samma år från medlemmar till 4 890, en minskning med 22 %. (Skog 2010:73) En tilltagande del av medlemmarna i dessa tre samfund ingår dessutom i ekumeniska församlingar och därför ska sägas att det sker en betydande dubbelredovisning. Minskningen är alltså större numerärt än man kan se i ovan procentsatser. I tidningen Sändaren publicerades nyligen de senaste medlemssiffrorna för Equmeniakyrkan och där kan man se att den nya kyrkan utan dubbelredovisning nu består av ca medlemmar, färre än när de tre samfunden redovisades var för sig (Larsson 2013:4). Trenden är tydlig även för övriga frikyrkor med undantaget Evangeliska Frikyrkan (EFK) som under åren ökade sitt medlemsantal med 7 %. Tittar man på de enskilda samfunden som bildade EFK 1997 så kan man också se en viss tillväxt i var och en av dessa (Fribaptisterna, Helgelseförbundet och Örebromissionen) från 1985 till (Skog 2010:73) Totalt sett, efter korrigering för dubbelräknade, är trenden tydlig för frikyrkligheten. Nedgången i Sverige för antalet medlemmar är i genomsnitt 20 % mellan 1985 och Då denna uppsats fokuserar på kyrkors trovärdighet och relevans är det anmärkningsvärt att Frälsningsarmén, som generellt sett alltid kommer högt i trovärdighetsundersökningar, är det samfund som tappat flest medlemmar procentuellt sett (- 44 %), under samma period. 2.3 Equmeniakyrkans kontext När man fokuserar på utvecklingen i Sverige, både filosofiskt och samhälleligt (Halvardson) samt statistiskt (Skog), så finns det sammantaget ganska få ljuspunkter för den tradi- 19

20 tionella frikyrkan även om man som Svenungsson tänker att det offentliga religiösa klimatet har blivit öppnare, och som Rasmusson menar, att det finns ett konstant religiöst behov. Det är i den kontexten Equmeniakyrkan söker sin nya identitet. Det är också i den kontexten de ställde sig frågan: Hur ska den nya kyrkan bli relevant och trovärdig för svenskar på 2010-talet? För att söka svar på denna fråga vände man sig bland annat till Kairos Future för att därifrån få svar på hur svenskar i allmänhet ser på kyrkan och på trosfrågor samt kyrkans roll - i samhället och för individer. 20

21 3. Opinionsundersökningen Hur blir kyrkan relevant? 3.1 Om Kairos Future Kairos Future är som påpekats det företag som utfört denna undersökning efter beställning av nuvarande Equmeniakyrkan. I undersökningen kan man läsa att: Kairos Future är ett internationellt konsult- och analysföretag som hjälper företag och organisationer att förstå och forma sin framtid. Genom trend- och omvärldsanalys, innovation och strategi, ger vi våra kunder de stora sammanhangen. Kairos Future är med andra ord inte bara ett undersökningsföretag (min kommentar) utan det blir uppenbart under läsningen av materialet att de gör tolkningar utifrån de svar de får. I samtal med företrädare för Kairos Future blir det tydligt att deras styrka framför allt ligger inom analys. För att bättre förstå hur svaren och tolkningarna hänger ihop har jag fört en dialog med Kairos Future om vad som är fakta och vad som är deras tolkning och analys. 3.2 Om undersökningen I samband med bildandet av det nya trossamfundet bestämdes det initialt att fokusera på tre områden under det första året: Bibel och bön, Uppdraget och Trovärdighet. En stor del av resurserna inom området Trovärdighet lades på den opinionsundersökning som genomfördes av Kairos Future med namnet Hur blir kyrkan relevant? (Kairos Future 2012). Undersökningen representerar i denna uppsats svenska folkets röst. I förordet till det dokument som Kairos Futures Mats Lindgren överlämnade till dåvarande Gemensam Framtid, står det följande: Frågan om relevans är central inte minst för kyrkor och samfund. I första hand måste man naturligtvis vara relevant för sina medlemmar, nära och kära. Vill man nå utanför en snävare krets blir det dock också viktigt att förstå hur andra ser på den egna organisationen. Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället och det egna livet? Kan de över huvud taget se någon uppgift för kyrkor 21

22 och församlingar? Hur skiljer sig uppfattningen om kyrkan mellan olika grupper och vad är det som färgar människors bild av kyrkor och församlingar? Utan en klar bild av dessa frågor blir det svårt att finna strategier för att bli mer relevant och trovärdig i dagens samhälle och i människors liv. (Lindgren 2012:2) Lindgren menar vidare att dessa frågor var några av de frågeställningar de olika samfunden som bildat Equmeniakyrkan ställt sig under det nya kyrkobildandet. Utifrån detta fick Kairos Future uppdraget att utforma undersökningen. Den genomfördes i två vågor. Först en kvalitativ undersökning där 125 personer intervjuades om deras syn kring trovärdighet. Detta kombinerades med en blogganalys kring begreppet trovärdighet. Resultaten av dessa aktiviteter bildade underlag för en fördjupad kvantitativ [min kursivering] studie av 1000 svenskar. (Lindgren 2012:2). I det material jag fått ta del ingår en pdf-fil med de viktigaste slutsatserna och frågeställningarna. Uppsatsens presentation av undersökningen följer de rubriker som finns i detta pdf-dokument, men vissa fakta hämtas också från det övriga materialet jag fått ta del av. Första rubriken berör hur svenska folket ser på sin tro och sitt kyrkliga engagemang. 3.3 Är svensken troende? I den kvantitativa undersökningen fick varje person svara hur den ser på sin tro och sitt engagemang. Kairos Future menar att bilden som framkommer ligger i linje med andra undersökningar. Nedan visas några resultat: 42 % av de svarande betecknar sig som kristna, 26 % som ateister och 16 % som troende/andlig person utan samfund 12 % ber regelbundet 22 % tror på en personlig gud 34 % tror på en högre makt 62 % är medlemmar i Svenska kyrkan. Detta är lite lågt eftersom omkring 70 % av svenska folket är medlemmar enligt Bromanders studie (Bromander 2011:16) 6 % är medlemmar i annat samfund än Svenska kyrkan 11 % ser sig som aktiva i en kyrka eller församling (Lindgren 2012:3) 22

23 Statistiken ovan inkluderar samtliga åldersgrupper mellan år, men svaren skiljer sig beroende på ålder. I åldern upp till 40 år är det fler som betecknar sig som ateister än som kristna. Däremot är det fler i åldern upp till 30 år som är personligt troende än bland dem som är år. Kairos Future funderar om detta hänger samman med ett generellt värderingsskifte mot mer klassiska värderingar i de yngsta åldersgrupperna, något som de menar kunnat iakttas på en lång rad andra områden. Exempel är de ungas större intresse för familj och barn jämfört med samma åldersgrupp en eller två decennier tidigare. (Lindgren 2012:3). Kairos Future delar baserat på de olika svaren in svenskarna i tre grupper: Ateister 4 50 % - med denna benämning menar de alla som inte tror på vare sig en personlig gud eller en högre makt. Sökare 27 % - de som inte tror på en personlig gud, men på någon form av högre makt Personligt troende 22 % - de som säger sig tro på en personlig gud (Lindgren 2012:3) Grupperingen utgör en fond för den fortsatta undersökningens resultat. 3.4 Är kyrkan trovärdig? Svaret är både ja och nej. Men kyrkor är inte det första svaret på frågan när svenskar ska ge exempel på en trovärdig organisation. Det första namnet som svenskar tänker på är Läkare utan gränser. Enligt Kairos Futures undersökning står de för alla de egenskaper som förknippas med hög trovärdighet: Oegennytta, självuppoffring, de lever som de lär och inte minst att de hjälper utsatta människor. (Lindgren 2012:4) 4 Denna benämning menar jag är olycklig som samlingsbegrepp då definitionen här är betydligt bredare än det som är brukligt. Som ateister brukar normalt enbart de avses som med övertygelse förnekar att det finns någon högre makt i någon form. I deras eget material har de också tidigare angett att 26 % har svarat att de är ateister vilket är en rimligare siffra. Men nu inkluderar de i begreppet fler, även de som är osäkra på sin tro. 23

24 Andra organisationer som nämns av flera personer är Amnesty, Rädda barnen och Frälsningsarmén. Få kyrkor nämns alls. Men Läkare utan gränser ligger i en klass för sig. (Lindgren 2012:4) Svaren blir lite annorlunda när respondenterna får en lista på alternativ. Läkare utan gränser är fortfarande ohotad etta, de uppges som trovärdiga av 65 % av de svarande. Bris kommer tvåa med 52 %. Av de 21 alternativen får Svenska kyrkan relativt höga 36 %, men Svenska frikyrkor i allmänhet får enbart 6 %, och hamnar därmed sist i denna lista. (Lindgren 2012:4) Kairos Future funderar också om det möjligen är själva begreppet frikyrkan som är ett av dessa kyrkors trovärdighetsproblem. När de specifikt frågar hur de svarande graderar olika kyrkor och frikyrkor framträder en liten annorlunda bild. Först ska sägas att kännedomen om de mindre samfunden är låg. För Equmeniakyrkan är det intressant att notera att 45 % av undersökningens respondenter inte har någon uppfattning om Svenska Baptistsamfundet (SB). Motsvarande siffra för Metodistkyrkan (MK) är 46 % och för Missionskyrkan (SMK) 37 %. För Svenska kyrkan är den så klart betydligt lägre, 13 %. (Lindgren 2012:4) När vi sedan tittar på hur respondenterna graderar de olika samfundens trovärdighet så får vi som påpekats andra siffror än den som gällde för Svenska frikyrkor i allmänhet. SMK ligger högst av GF-samfunden då 28 % av de som känner till samfundet värderar dem som trovärdig. Motsvarande siffra för SB är 15 % och för MK är siffran 13 %. Men vi måste ta med den viktiga icke-kännedomen från föregående stycke i beräkningen om vi ska ge den sammanlagda bilden från alla respondenter. Totalt sett är det då 16 % som anser SMK vara en trovärdig organisation. För SB är siffran 8 % och för MK blir siffran 7 %. (Lindgren 2012:4) Trovärdighetsbedömningen visar sig skilja ganska mycket mellan åldersgrupperna. Det är anmärkningsvärt att notera att 60-talisterna är de mest kritiska av de olika åldersgrupperna. Kairos Future spekulerar inte om varför, men tänker att svaret måste sökas i talets tidsanda, dvs. det årtionde som i första hand präglat 60-talisternas livssyn och värderingar. Det är dock intressant att notera att de yngsta har lika siffror som de äldsta, dvs. högre trovärdighetssiffror än snittet. Detta är tydligast hos SMK, men gäller alla samfund som nu ingår i Equmeniakyrkan. (Lindgren 2012:5) 24

25 Att leva som man lär är en viktig aspekt av trovärdighet, menar Kairos Future, och det gör inte kristna enligt undersökningen. Bara 24 % av de svarande anser det. Inte ens om man frågar dem med en personlig tro så bli siffran så hög. Enbart 39 % av dessa säger att aktiva kristna lever som de lär. (Lindgren 2012:6) 39 % av samtliga respondenter uppfattar att aktiva kristna har en dömande attityd. Av de personligt troende är motsvarande siffra 29 %. Det sammanfattande påståendet jag har överlag en positiv bild av kristna kyrkor i Sverige besvaras instämmande av 45 % av samtliga. 36 % instämmer inte i påståendet. Bland gruppen icke-troende (50 % enligt Kairos), menar 53 % att de inte stämmer in i det påståendet. (Lindgren 2012:6) I undersökningen blir det tydligt att många inte vet vad kyrkor och församlingar står för. Bara 36 % anser att det är tydligt. Intressant är att notera att 47 %, nästan hälften, tycker att kyrkor och församlingar borde bli bättre på att stå upp för sin tro. (Lindgren 2012:6) När Kairos Future summerar bilden av kyrkan och dess medlemmar ur ett trovärdighetsperspektiv blir den ungefärliga slutsatsen att varannan svensk är relativt positiv till kyrkor, kyrkornas arbete och dess medlemmar. Ungefär en tredjedel är däremot negativa eller skeptiska och kritiska till detsamma. Resten finns i mitten eller saknar bestämda uppfattningar. Frågan Kairos Future då ställt sig och försökt fånga i sina vidare frågor är hur kyrkor och församlingar kan bli mer relevanta och även nå ökad trovärdighet. (Lindgren 2012:7) 3.5 Att göra gott är relevant Här talar Kairos Future om begreppen relevans och trovärdighet och de menar att relevans är en av vägarna till trovärdighet. De tar Läkare utan gränser och Bris som exempel på organisationer som uppfattas som ytterst trovärdiga och de ägnar sig åt det som människor uppfattar som viktigt och angeläget. Kairos Future ställer frågan vad respondenterna tycker svenska kyrkor och församlingar bör ägna sig åt för att fylla en relevant funktion i dagens samhälle. De allra flesta svenskar anser att det finns åtminstone något som kyrkor kan göra för att bli mer relevanta. I en lista där respondenterna kan välja flera svarsalternativ tycker drygt hälften att kyrkor och församlingar bör ägna sig åt att hjälpa utsatta människor. Detta område toppar även SKOPs, Demoskops och Svenska kyrkans undersökningar 25

26 vilket stryker under giltigheten att svenskar i allmänhet anser detta. Ungefär lika många tycker att kyrkor ska fokusera på själavård och andligt stöd. Trea på listan är Hålla gudstjänster som 41 % tycker är en väg till att fylla en relevant funktion i det svenska samhället. Det senaste tycker Kairos Future är anmärkningsvärt eftersom så få besöker gudstjänster med viss regelbundenhet. Det finns fler svarsalternativ som den intresserade kan hitta i undersökningen. Men jag vill avsluta redovisningen av denna fråga med det jag själv tycker är mest anmärkningsvärt; att bara 8 % tycker det inte finns något som kyrkan kan göra för att vara relevanta. (Lindgren 2012:7 8) Det finns ett flertal frågor med påståenden där de svarande får kryssa i ett eller flera alternativ. På frågan: I vilken grad instämmer du i följande påståenden om kristna kyrkor och församlingar, har 70 % svarat att: Kyrkor och församlingar borde jobba mer ute i samhället. 60 % instämmer i att kyrkor borde ägna sig mer åt att ge stöd inom till exempel äldreomsorgen. Men relativt få (23 %) tycker att kyrkor och församlingar borde bli mer aktiva i den politiska debatten. (Lindgren 2012:8) På frågan: Vilka organisationer bör svenska kyrkor och församlingar i Sverige samarbeta mer med? återges här de vanligaste svaren: äldreboenden och liknande (60 %), sjukhus (50 %), socialtjänst (45 %), biståndsorganisationer (43 %) samt ungdomsgårdar och liknande (40 %). Betydligt färre ser arbetslivet eller politiska organisationer och ungdomsförbund som naturliga samarbetspartner, skriver Lindgren (2012:9). 3.6 Relevant för mig? Under punkt 3.5 tecknades svenskars förväntningar på kyrkor och församlingars roll i samhället. Kairos Future sammanfattar på följande sätt: Det är tydligt att allmänhetens förväntningar på kyrkans roll i samhället i första hand är diakonal. Kyrkor och församlingar bör i första hand ägna [sig åt att], hjälpa människor i nöd, det är så de har en uppgift. I detta avseende är också troende och icke-troende relativt överens. Människor med en personlig tro tycker av naturliga skäl att det är viktigare att hålla gudstjänster, hjälpa människor i existentiellt sökande och att erbjuda en gemenskap för troende än vad de icke-troende anser, men den övergripande bilden är trots allt relativt samstämmig. (Lindgren 2012:9) Men det är skillnad på vad kyrkor kan och bör göra för att uppfattas som relevanta i samhället jämfört med vad kyrkor kan och bör göra för att uppfattas som relevanta personli- 26

27 gen. Betydligt färre kan hitta en roll för kyrkor och församlingar i det egna livet menar Kairos Future utifrån att 92 % såg att kyrkor kunde fylla någon roll i samhället, men att bara 61 % tror att kyrkor kan vara relevanta för dem personligen. (Lindgren 2012:10) Här betonar Kairos Future den stora skillnaden i procentsatser, men att sex av tio kan se kyrkan relevant personligen tycker jag är en ganska hög siffra. Och att drygt nio av tio kan se kyrkan som relevant i samhället anser jag vara en mycket hög siffra. Vad anser då de som tycker att kyrkan kan vara relevant för dem personligen att kyrkor bör ägna sig åt? Hjälpa mig med själavård och andligt stöd vid svåra perioder i livet (27 %), Konsert och kulturverksamhet (24 %), Sång och musik (24 %), Guida mig i mina funderingar kring existentiella frågor (18 %) samt Hålla gudstjänster (17 %). Kultur och själavård är alltså i korthet det svar som undersökningen ger, enligt Kairos Future. (Lindgren 2012:11) Även bland de som inte säger sig vara troende är det 46 % som anser att kyrkor och församlingar kan fylla en funktion för dem. Bland de som inte tror på en personlig gud, men på en högre makt är motsvarande siffra 67 %. (Lindgren 2012:10) 3.7 Vad färgar bilden av kyrkan? Vad har då format människors bild av kyrka och församlingar? Förutom dop och bröllop är det framför allt konfirmation och skolavslutningar som kommer fram i den kvalitativa undersökningen 5 då frågan är öppen. När Kairos Future i den kvantitativa undersökningen 6 ställer frågan Vad är det i första hand som formar/format din bild av kristna kyrkor och församlingar i Sverige? gav de ett antal svarsalternativ. Först kommer då Religiösa ceremonier som bröllop, dop och begravning som 46 % svarar. Konfirmation ligger tvåa med 42 %. Det man fick lära sig i skolan kryssades av 37 % och som fyra kom Det som jag läser om/ser i medierna. (Lindgren 2012:11 12) Vissa delar har påverkat bilden positivt medan andra påverkat negativt. Konfirmation, ceremonier, konserter och förrättningar och även gudstjänster påverkar bilden mest posi- 5 I den kvalitativa undersökningen deltog 125 svenskar. I den var frågorna ofta öppna. 6 I den kvantitativa undersökningen deltog 1000 svenskar. I den var frågorna ofta besvarade med alternativ som respondenten fick kryssa i. I de flesta fall kunde de svarande välja flera svarsalternativ 27

28 tivt. Media är den del som överlägset mest påverkat bilden negativt. Hela 80 % tycker att media påverkar deras bild i negativ riktning. (Lindgren 2012:13) Det område där det är en tydlig vattendelare mellan de som sagt sig vara icke-troende och de som har en personlig tro är synen på Bibeln. Nästan alla som har en personlig tro anser att bibeln påverkat deras bild positivt och nästan alla bland de som inte tror tycker att bibeln påverkat deras bild av kyrkor och församlingar negativt. Samma positiva respektive negativa mönster kan ses vad gäller kontakt med enskilda kristna företrädare. Kairos har summerat vilka områden som har mest positiv nettopåverkan, dvs. de områden som påverkar mest positivt för grupperna personligt troende och icke-troende. Religiösa ceremonier som dop, bröllop och begravning är det område som påverkar bilden mest positivt för de icke-troende med konfirmation på andra plats. För de personligt troende är samma områden de mest positiva, men med omvänd ordning. Men det ska sägas att de icke-troende har lägre positiva siffror över hela linjen och det är väl inte så konstigt. Även i toppområdet Religiösa ceremonier etc. svarar en av sex av de icke-troende att påverkan i första hand är negativ. Bland de troende är det väldigt få som anser något av dessa som negativt. (Lindgren 2012:13) 3.8 Slutsatser och utmaningar Här sammanfattar Kairos Future sina slutsatser från undersökningen och sammanfattar hur de tolkar vad svenskar i allmänhet anser att kyrkor och församlingar bör göra. Precis som Halvardson tecknar Kairos Future en bild av Sverige som sekulariserat och de menar att kyrkor berör allt färre. En tredjedel av svenskarna är klart skeptiska eller negativa till kyrkan. Men Kairos Future pekar också på kommunikationsproblem då den breda allmänheten har en delvis skev bild av vad församlingar och kyrkor ägnar sig åt, detta på grund av bristen på anknytningspunkter. Många anser också att kyrkor borde bli tydligare då det är svårt att veta vad kyrkor står för. (Lindgren 2012:14) Kairos Future menar att det i ett strategiskt arbete, som de anser även gäller kyrkor och församlingar, är viktigt att ta avstamp i omvärlden, och i omvärldens förväntningar och föreställningar om den egna organisationen. Samtidigt måste de strategiska valen utgå från organisationens större uppdrag, alltså kyrkans uppdrag. (Lindgren 2012:14) 28