Likabehandlingsplan. Förskolan Kråketorp

Transkript

1 Förskolan Kråketorp Likabehandlingsplan Alla barn har rätt att vistas i en förskolemiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Upprättad

2 Vision Förskolan ska erbjuda barnen trygghet och vara en utvecklande och trivsam miljö, där grundläggande demokratiska värden råder och där alla människors lika värde främjas. Ledningsgruppen och all personal på Förskolan Kråketorp tar helt och hållet avstånd från handlingar som direkt eller indirekt kränker principen om alla människors lika värde i överensstämmelse med diskrimineringslagen och skollagen. Alla barn har rätt att vistas i en förskolemiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Därför tillämpar vi nolltolerans mot kränkningar. Kartläggning och nulägesanalys För att kartlägga vår verksamhet har personalen under en period observerat hur ofta, var och varför negativa situationer uppstår. Analys: Hos de mindre barnen har ett mönster synts då pedagoger eventuellt behöver förflytta sig (exempelvis vid telefonsamtal och hygienrutiner) så uppstår lättare negativa situationer mellan barnen. Det blir fortare konflikter om ingen finns till hands för vägledning i rätt och fel, turtagning och att visa hänsyn. Vanliga osämjor då är önskan om att använda samma lekmaterial, man tar från varandra och barnen blir ibland handgripliga i frustrationens hetta. Dessa mönster skönjas även i trånga utrymmen under vissa dagliga rutiner som exempelvis vid påklädningssituationer i tamburen eller vid toalettbestyr. För en del barn läggs mer trygghet i nära pedagoger. Detta ofta vid inskolning eller om de bara gått på förskolan en kortare tid. Där ser vi också en slags negativ situation om det inte finns ett tryggt knä att kunna sätta sig i, om pedagogerna behöver förflytta sig för mycket. Bland de äldre barnen är ett synligt mönster av negativa situationer också påverkat av turtagning samt trånga utrymmen och trängsel, detta exempelvis utanför toaletterna. Ljudnivån är ofta hög i leksituationer och eskalerar under dagen. Barnen upplevs då lättare blir trötta när de är inomhus i det buller som uppstår och negativa situationer uppstår oftare. Mål Förskolan strävar efter att alla barn ska känna sig trygga och sedda i alla situationer och miljöer under sin vistelsetid på förskolan. Förskolan strävar efter att alla ska visa varandra hänsyn och lyssna på varandra. Konkreta åtgärder Vi arbetar kontinuerligt i barngrupperna med normer och värden för att stärka gruppsamvaron samt med att alltid hålla diskussioner levande om att visa hänsyn, omsorg, respekt, kamratskap och att lyssna på varandra. Vi uppmärksammar hjälpsamhet mellan barnen exempelvis med att de äldre får komma med in hos de yngre eller att man får visa varandra något man kan. Då får barnen både vara förebilder och kan växa i sin egen självständighet samt självkänsla. I detta hoppas vi barnen

3 lär känna varandra bättre och samtidigt får större förståelse för varandras olikheter. Pedagogerna har så klart också ansvar i hur vi agerar och uttrycker oss för att vara goda förebilder. Konkreta åtgärder hos de yngre är att barnen alltid bör ha en pedagog som är med dem och som inte behöver tänka på praktiska saker runt omkring som exempelvis att svara i telefonen eller hygienrutiner. Vi delar barnen i mindre grupper för att minska både ljudnivå och trängsel. I aktiviteter men även i vardagsrutiner har vi i åtanke att inte göra allt med alla samtidigt utan dela upp i mindre grupper även där. För att uppmärksamma de äldre barnen på ljudnivån har ett ljudlarm installerats. På det viset kan det bli ett sätt för alla att påminna varandra om när sorlet stiger. Kompetensutveckling All personal läser kompetensutvecklande litteratur efter intresse för att kunna bidra till verksamhetsutveckling genom sin nyvunna erfarenhet och tankar genom litteraturen. Diskussionsgrupper på personalmöten. Utbildningar och nätverksträffar kring pedagogisk dokumentation Uppföljning Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att ta fram och följa upp likabehandlingsplanen all personal arbetar enligt likabehandlingsplanen och att kränkning, mobbning eller diskriminering inte sker tillsammans med arbetslagsledaren planerar för arbetet i arbetslagen så att alla former av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering förebyggs mobbningsärenden följs upp och åtgärdas och diarieförs i Diabas den kommunala barnomsorgsenkäten genomförs och följs upp. Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. (Lpfö 98, s.9). Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. (Lpfö s.3). Personalen gör regelbundet observationer som diskuteras under planeringstid för att bättre kunna bemöta alla barn där de är efter sina behov och utforma verksamheten därefter.

4 Föräldrar...är delaktiga i Likabehandlingsplanen genom att besvara den kommunala barnomsorgsenkäten...ta kontakt med pedagogerna så fort någon fråga har uppstått.... erbjuds utvecklingssamtal där de har möjlighet att lyfta funderingar av olika slag. - öppen och daglig kontakt där vi med föräldrarna diskuterar hur vi på bästa sätt kan skapa en situation som fungerar bäst för deras barns vistelse i förskolan. Barn...är delaktiga genom att på olika sätt vara med och utveckla förståelse för demokratiska värderingar....är med och diskuterar i större och mindre grupp, i samling och med varandra i leken om sitt eget och varandras förhållningssätt, normer och värden. Förebyggande arbete...att ge barnen verktyg för att öva konflikthantering och olika sätt att kunna säga nej/stopp/sätta sin gräns....ha en öppen dialog med barn och föräldrar...ha återkommande diskussioner i personalgruppen om normer, värden och utvecklingsarbete däri...tänka på hur vi talar i konfliktsituationer...har öppna ögon och öron både inomhus och ute på gården...är rörliga ute på gården och går även till undanskymda platser och är uppmärksamma på barn som ofta är ensamma, söker vuxenkontakt, har ont i magen/huvudet eller som ofta drar sig undan och åtgärdar det...att vi är lyhörda för barnens egna iakttagelser att medverka alla till att skapa goda kontakter med föräldrarna så att de får förtroende för verksamheten och kan tala om när något känns fel.att det genomförs en kommunal barnomsorgsenkät för föräldrarna varje år...ha överlämning till förskoleklassen på Odensbergsskolan varje år...närvarande pedagoger...använda pedagogisk dokumentation som visar barnens intressen och som synliggör möjligheterna till utveckling av miljön, den tredje pedagogen. Detta för att kunna stärka tryggheten i alla rummen och även minska eventuella konflikter eftersom barnens behov då kan bemötas bättre. Åtgärdande arbete När föräldrar eller barn upptäcker/upplever någon form av kränkande behandling kontaktas ansvarig pedagog eller ledningen. När någon i personalen får reda på eller själva upptäcker någon form av kränkande behandling reagerar vi direkt och arbetar så här: ansvarig pedagog kontaktar föräldrarna till de berörda barnen samma dag

5 vid enstaka kränkning: ansvarig pedagog har tydliga samtal med barnet/barnen, uppföljande föräldrasamtal och observerar barngruppen kontinuerligt vid upprepade kränkningar: ansvarig pedagog upprättar handlingsprogram tillsammans med föräldrarna. Ledningen och övrig berörd personal informeras. Förskolechef dokumenterar i Diabas Om någon upplever att en vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker ett barn kontaktas ledningen. Ledningens åtgärder: att omgående ha samtal med de inblandade parterna för att bilda en uppfattning av det som har hänt att alltid kontakta och informera föräldrar att föra noggrann dokumentation i Diabas att vid behov kontakta Elevvårdsteam, personalavdelning eller skolchef att erbjuda stödsamtal att följa upp. Definitioner Diskriminering Orättvis behandling av ett barn jämfört med något annat barn i en liknande situation. Lagen förbjuder diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara både direkt och indirekt diskriminering. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motivering att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering betyder att man behandlar alla lika. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfarande som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling och trakasserier Ett uppträdande som kränker barnets värdighet och som har att göra med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Det kan handla om Fysiska (slag, knuffar). Verbala (hot, svordomar, öknamn). Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer). Texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Kön du får inte vara med, du är tjej/kille!, attityder som tjej-/killbaciller, oönskad beröring, bli kallad för

6 könsord, ansedd för att ha udda intressen, ge pojkar och flickor olika utrymme, vuxna som omedvetet håller fast könsroller, vuxna som har olika toleransnivåer vad gäller t ex pojkars och flickors lek. Sexuell läggning rykten om sexuell läggning, diskriminerad/utanför på grund av föräldrars sexuella läggning, personal som inte står för verksamhetens värdegrund. Funktionshinder personal väljer aktiviteter på utflykter/idrotten/förskolan som inte är anpassade, barn med syn/hörselnedsättning får inte sitta så de ser/hör, lokaler som inte är anpassade, barn som luras att säga eller göra saker, barn som alltid leker lekar som inte passar för ett barn med funktionshinder. Etnisk tillhörighet, kultur eller religion får inte anpassad mat, retad för klädsel/matvanor, utesluten från aktiviteter som bad/simning, får inte ha slöja/burka på lektioner, retad för omoderna kläder/fel frisyr, skällsord, utanför på grund av föräldrars religion. Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling innebär att bli utsatt för t ex psykiskt eller fysiskt våld, utfrysning, förtal eller mobbning som inte har att göra med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Det är alltid barnets egen upplevelse som avgör om en situation är kränkande. Exempel på annan kränkande behandling ord, slag, sparkar, hot, kroppsspråk, viskningar, tystnad, suckar, hånfull attityd, få personlig egendom gömd/stulen/förstörd, dela ut inbjudan till kalas där alla i gruppen inte är inbjudna, bli buad åt inom t ex lek och sport, skratta nedlåtande åt någon som säger fel, påpeka barns brister inför andra, låta ett barn få stå till svars inför hela gruppen, låta barnet få stå till svars för sådant som föräldrar missar/glömmer, tala ironiskt till barnet, att skicka ut ett barn från samlingen kan kännas kränkande, mobbning upprepade kränkningar. Mailadresser och telefonnummer Barn- och elevombudet - tar tillvara det enskilda barnets och elevens rättigheter beo@skolinspektionen.se Tfn: Barnombudsmannen - företräder barnen som grupp barnombudsmannen@bo.se DO (Diskrimineringsombudsmannen) do@do.se Tfn: BRIS barnens rätt i samhället Tfn: (för barn) Tfn: (för vuxna)