Rättsregler. Nr 2 : 4
|
|
- Göran Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rättsregler Nr 2 : 4 S A M V E R K A N M O T B R O T T
2 Utgivare RIKSPOLISSTYRELSEN Polisenheten Samverkan mot brott Box STOCKHOLM Telefon Beställning RIKSPOLISSTYRELSEN Informationsenheten Box STOCKHOLM Telefon Telefax ISBN Rikspolisstyrelsen Upplaga Augusti 1996: 5000 ex Utformning RPS Informationsenhet, B.Ankarberg Omslagsbild RPS Informationsenhet, B.Ankarberg Tryck DALA PRINT MEDIA AB, Borlänge 1996 Omarbetad version för Intranät okt 2002
3 Innehåll Lagtext 5 Vad säger lagen? 5 Vad är objektiva och subjektiva rekvisit? 5 Anmälan till polis 5 Oaktsamhet, våda och uppsåt 6 Domstol 6, 18 Vittne 6, Brottskatalog 7 Stöld och snatteri 7 Bedrägeri och bedrägligt beteende 7 Rån, motvärnsrån, häleri och god tro 7 Egenmäktigt förfarande 9 Försök och förberedelse till brott 9 Praktisk tillämpning 10 Fullbordat brott 10 Hur gick stölden till? 11 Ingripande mot misstänkt person 11 Befogenhet att gripa 12 Får man gripa barn? 12 Meddela föräldrarna 12 På vilka brott kan följa fängelse? 12 Vad är bar gärning? 12 Vad är flyende fot? 12 Får man hjälpa den som gripit en misstänkt person? 13
4 Tillgrepp som butikspersonalen själva sett 13 Åtgärder som inte kan genomföras 13 Förtärda varor 13 Ingripande mot anställd 13 Misstag 14 Nödvärnsrätten 14 Visitation 15 Får man ta hand om det stulna? 15 Färsk gärning 16 Rapportering 16 Legitimation 17 Skall vi kalla på polis? 17 Personligt uppträdande och tystnadsplikt 18 Rättegång 18
5 Lagtext Vad är objektiva och subjektiva Vad rekvisit? säger lagen? Objektiva rekvisit Subjektiva rekvisit För att lättare förstå vilka rättigheter och skyldigheter du har som privatperson och butiksanställd, ska vi först se vad som menas med begreppet brott. När man talar om brott, menar man sådana gärningar som det kan följa straff eller annan påföljd på. Brott är en gärning för vilken i brottsbalken eller i annan lag eller författning är föreskrivet straff. Varje brott finns beskrivet i lagtext. Dessa består av ett antal beståndsdelar som benämns rekvisit villkor. Brottsrekvisiten indelas i två huvudgrupper s.k. objektiva och subjektiva rekvisit. När man gör en bedömning av ett brott, ser man givetvis på handlingen. I lagen finns beskrivet hur en handling (faktiska konkreta händelser) ska se ut, för att den skall vara brottslig. Något av rekvisiten saknas Anmälan till polis Det är också viktigt att ta reda på, vad förövaren avsåg med sin handling förövarens uppsåt. Med andra ord menade förövaren verkligen att resultatet av det han eller hon gjorde skulle bli som det blev. En förövare skall alltså ha en tanke en avsikt med sitt handlande. Fattas något av de omnämnda rekvisiten exempelvis uppsåtet, så är gärningen inget brott. Åtminstone inte det brottet, det kan vara oaktsamhet. När ett brott anmäls till polisen, skall där finnas en gärningsbeskrivning som omfattar när, var och hur samt så många detaljer som möjligt beträffande tillvägagångssättet. Speciellt skall detaljer och händelser beskrivas som tyder på eller bevisar att förövaren hade för avsikt att begå detta brott. 5
6 Oaktsamhet, våda och uppsåt Oaktsamhet Våda Uppsåt Domstol Vittne Exempel: Såg sig oroligt om... Böjde sig ner och stoppade undan... osv. Det som kan vara svårast att beskriva i en berättelse är naturligt nog uppsåt. Vad förövaren tänkte då brottet begicks. Ett vittne är ju inte tankeläsare. I stället är det de små detaljerna som tyder på en tanke som skall observeras och senare återges. Vi skall här belysa det med två exempel. En bilförare kör av oaktsamhet på en person, så att hon eller han dör. Föraren kan för sin handling bla dömas till vållande till annans död, vilket är ett oaktsamhetsbrott. Men om bilföraren kör på personen med uppsåt att döda honom, kan föraren straffas för mord. En person råkar av våda knuffa till en dyrbar vas som går sönder. Har vi uppfattat händelsen så är mannen möjligen ersättningsskyldig för vasen, med skall ej straffas för skadegörelse. Om vi nu i stället sett hur personen avsiktligt tar tag i vasen och kastar den i golvet så att den går sönder, då kan vi beskriva ett uppsåt. När ett brott, exempelvis stöld, skall dömas i domstol, så ankommer det på åklagaren att inför rätten bevisa att gärningsmannen förövaren utfört sin gärning/handling på det sätt som lagen kräver för detta brott. Åklagarens bevisning är som regel vittnesberättelser. Den som sett gärningen är vittne och skall kunna berätta händelsen så utförligt att alla ledamöter i rätten förstår vad som hänt. Se även sid 16 och 17. Observera! Blanda aldrig in moraliska värderingar. Det är bara de faktiska händelserna som avgör om en gärning är brott. 6
7 Brottskatalog Stöldbrott 8 kap 1 BrB Den som olovligen tager vad annan tillhör, med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år. Rekvisiten här är följande: Det skall vara olovligt tagande, det skall tillhöra annan, det skall vara med uppsåt att tillägna sig och det skall innebära skada. Snatteribrott 8 kap 2 BrB Är brottet som i 1 sägs, med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anses som ringa, skall för snatteri dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Rekvisiten är här alltså desamma. Det är en fråga om värdet och omständigheterna som avgör om det blir stöld eller snatteri. Värdegränsen är inte fixerad eftersom omständigheterna också påverkar. Rättspraxis bestämmer beloppets storlek. Penninggränsen omkring 800 kronor gäller för närvarande 2002, gränsen kan justeras. Bedrägeribrott 9 kap 1 BrB Första stycket Den som medels vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denna är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år. Bedrägligt beteende 9 kap 2 BrB Första stycket Är brott som i 1 sägs med hänsyn till skadans omfattning och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för bedrägligt beteende dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Rån 8 kap 5 BrB Första stycket första meningen Den som stjäl medelst våld å person eller medelst hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara eller, sedan han begått stöld och anträffas på bar gärning, sätter sig med sådant våld eller hot till motvärn mot den som vill återtaga det tillgripna, dömes för rån till fängelse, lägst ett och högst sex år.
8 I den första situationen som beskrivs i rånparagrafen ovan skall våldet eller hotet vara ett medel för tillgrepp. Med våld å person avser lagen misshandel, offret slås ned, eller att offret hålls fast. Man avser också om offret har försatts i vanmakt mot sin vilja med t.ex. något bedövande medel. Motvärnsrån Häleri 9 kap 5 och 6 BrB God tro Egenmäktigt förfarande 8 kap 8 BrB Hotet skall innebära en trängande fara för liv och hälsa. Men det räcker också att envar skulle uppfattat hotet på samma sätt, om han hade funnit sig i den angripnes ställe. Som rån rubriceras brottet också om detta inträffar: Den som begått stöld och anträffas på bar gärning och sätter sig till motvärn mot den som har rätt att återtaga det stulna. Motvärnet skall bestå i våld eller hot. I normalfallet vid s.k. motvärnsrån som är av mindre allvarlig art dömer man inte för rån utan t.ex. snatteri och misshandel. Om rån genomförts på ett speciellt hänsynslöst sätt skall det dömas för grovt rån till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Den som köper något, som är frånhänt annan genom brott, eller tillgodogör sig det eller eljest därmed tager befattning ägnad att försvåra dess återställande, dömes för häleri till böter eller fängelse i högst två år (grovt häleri fyra år). Vid sk, sakhäleri krävs att ett s.k. förbrott skett. Det kan vara t.ex. stöld, rån eller bedrägeri. Det är häleri om man tar emot något som man vet härrör från ett brott. Har man däremot endast haft anledning att skäligen anta att något kan vara frånhänt annan genom brott kan man dömas för häleriförseelse. Det kan innebära att envar borde ha förstått att det var något skumt om t.ex. varans pris var extremt lågt eller om t.ex. säljaren vistats på en egendomlig plats. Den som i god tro förvärvar en sak begår inget brott även om man senare får veta att saken är stöldgods. Den ursprunglige ägaren får köpa tillbaka saken! Den som, i annat fall än särskilt i detta kapitlet omförmäles, olovligen tager och brukar eller eljest
9 Försök och förberedelse till brott 23 kap 1 och 2 BrB tillgriper något, dömes för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse i högst sex månader. Om det vid ett tillgreppsbrott befinnes vara så att rekvisiten för stöld saknas dvs. tillägnelserekvisitet och besittningsrubbningen kan gärningen i stället vara straffbar som egenmäktigt förfarande. T.ex. om någon i en butik plockar med sig en färskvara från sin plats och sedan lägger bort denna på ett ställe där den blir förstörd då är detta egenmäktigt förfarande. Varan är undandragen den normala kontrollen. En paragraf att komma ihåg då du stoppar en tilltänkt snattare utanför kassan och varan inte finns med. Har varan lagts tillbaka där den togs eller är den undanstoppad? Dessa paragrafer beskriver vilka brott som är straffbara i försöks- och förberedelsestadierna. Stöld som beskrivits ovan och bedrägeri som beskrivs i nästa stycke är straffbara redan i försöksstadiet. Snatteri och bedrägligt beteende är inte straffbara i försöksstadiet. En fråga måste då besvaras. När upphör försöket och när är brottet fullbordat? Detta komplicerar ingripandet något. Gränsen för fullbordat brott måste kunna fastställas innan jag gör ett ingripande. Ingriper jag före denna gräns så har jag ju inte att göra med en straffbar handling.
10 Praktisk tillämpning Fullbordat brott Hur gick stölden till? De allra flesta tillgrepp som kunder gör sig skyldiga till i butiker och varuhus är snatteri. Bedrägerierna rubriceras/benämns oftast för den lindrigare formen bedrägligt beteende. Detta därför att värdet som regel ligger under 800 kronor. Dessa brott anses fullbordade då vederbörande passerat kassalinjen i butiker eller varuhus med utgångskassor. I varuhus med punktkassor är brottet fullbordat då gärningsmannen/förövaren lämnat den avdelning där varan borde betalats. Gränserna är något diffusa. Ett ingripande bör därför dröja tills gärningsmannen klart lämnat avdelningen eller i vissa särskilda fall, rent av är på väg ut ur varuhuset. Om man som butiksanställd kan förhindra brottet (t.ex. stölden) så ska man naturligtvis göra det. När det gäller bedrägeri eller bedrägligt beteende genom prislappsbyte, så skall betalningen ha fullföljts av det felaktiga priset. Här kan kanske påpekas att vittnet skall ha sett att gärningsmannen bytt prislappar. Det förhållandet att en kund i kassan får betala ett för lågt pris på en vara, bevisar inget uppsåt. Någon kan ha prismärkt fel eller någon annan kund kan ha bytt ut prislappen. Köparen kan vara oskyldig. Observera, att det gäller det straffrättsliga tänkandet. Givetvis skall kunden här betala mellanskillnaden eller ges möjlighet till återköp. Om det vid ett tillgreppsbrott befinnes vara så att något av rekvisiten för stöld saknas då kan gärningen i stället vara straffbar som egenmäktigt förfarande, se sid 9. Som exempel kan nämnas: Om någon i en butik plockar med sig en färskvara från sin plats och sedan lägger bort denna på ett ställe där den blir förstörd då är detta egenmäktigt förfarande. Varan är undantagen den normala kontrollen. När man ser en person plocka till sig varor på ett sätt som man kan misstänka är stöld eller snatteri är det
11 Ingripande mot misstänkt person lätt att känslomässigt reagera så kraftigt att man inte lägger märke till några viktiga detaljer som senare kan ha stor betydelse. Exempelvis Hur bar den misstänkte sig åt? Användes något hjälpmedel? Såg han/hon sig omkring före eller efter stölden? Var den misstänkte ensam eller med annan/andra personer? Samarbetar flera personer eller har något stöldhjälpmedel använts är det inte snatteri utan i regel stöld, detta med hänsyn till att det då rör sig om en mera planmässig brottslighet. Se vidare under rubriken rapportering. Butikspersonal bör i första hand arbeta brottsförebyggande, men måste man ingripa skall detta ske så diskret som möjligt och bara när man är 100 procentigt säker på att ett fullbordat brott skett, eller när det gäller de grövre brotten försöket har nått ett sådant stadium att någon tveksamhet ej längre råder, om avsikten med handlingen. Då kan den misstänkte personen gripas. Den misstänkte skall ombedjas följa med till kontoret eller annan avskild plats där ärendet kan behandlas i lugn och ro. Det är lämpligt att man går snett bakom den misstänkte och med anvisningar dirigerar honom/henne till kontoret. Håll den misstänkte under uppsikt hela tiden. Annars finns risken att han/hon gör sig av med det stulna och stölden går inte att bevisa. Om den misstänkte konsekvent vägrar att följa med skall polis tillkallas. Man har då rätt att hålla kvar den misstänkte, även med våld. Observera dock att våldet alltid skall kunna försvars. Om det är nödvändigt att använda våld, så skall detta anpassas till situationen och avbrytas så snart det inte längre är nödvändigt. Har våld använts vid gripandet skall polisen underrättas.
12 Befogenhet att gripa Får man gripa barn? Meddela föräldrarna Gripen skall överlämnas till polis På vilka brott kan följa fängelse Vad är bar gärning Vad är flyende fot I princip är det endast polisen som har rätt att gripa någon för brott. Lagstiftaren har även gett var och en rättigheter att gripa en person som begår en brottslig handling, som det kan följa fängelse på. Vi ska här återge dom delar av lagen som kan vara intressant för oss. Var och en får gripa den som har begått brott, varå fängelse kan följa, å bar gärning eller flyende fot eller som är efterlyst för brott. Det här innebär att om du påträffar en person som begår ett brott, kan du gripa den personen. Men det måste kunna följa fängelse på det brottet, som han eller hon gör sig skyldig till. Har barn före femton års ålder begått brott varpå fängelse skulle kunna följa och anträffas barnet på bar gärning eller på flykt från brottsplatsen får barnet gripas av envar var och en. Andra frihetsberövanden får inte göras beträffande barnet. Observera att barn under 15 år inte kan straffas. Däremot kan det få andra konsekvenser t.ex. skadestånd. När det gäller barn bör föräldrarna alltid underrättas. Då någon gripits, skall denne skyndsamt överlämnas till närmaste polis. Hur skall du veta vilka brott det kan följa fängelse på. En tumregel är att det följer fängelse på de flesta brott som finns beskrivna i Brottsbalken, t.ex. stöld, snatteri, bedrägeri, och häleri. Det innebär att du måste se brottet begås för att du skall kunna ingripa. Du får aldrig inte under några förhållanden gripa därför att du misstänker att han eller hon har begått ett brott. Med flyende fot menar man att förövaren flyr direkt efter brottet och att den som ser brottet begås genast springer efter den skyldige, för att gripa honom eller henne.
13 Rättighet Får ingen man hjälpa skyldighet den som gripit en misstänkt person Tillgrepp som butikspersonalen inte själva sett Åtgärder som inte kan genomföras Förtärda varor Ingripande mot anställd Ett gripande kan bara göras på bar gärning eller på flyende fot. Har den misstänkte undkommit bara en kort stund och sedan anträffas igen, får han inte gripas av annan än polisman. Se även sid 14. Observera att lagen bara talar om att du har rätt att gripa, inte att du har skyldighet att göra det. Har någon i lag reglerad rätt att bruka våld, äger envar var och en som kommer honom eller henne till hjälp samma rätt. Av detta framgår att du har rätt att hjälpa till vid ett gripande. Upplysningar om tillgrepp som lämnas av kund eller medarbetare får icke leda till direkt ingripande. Följ upp utpekad person. En god regel är att vara försiktig med gripandet då okända anger att de sett ett tillgrepp. Om den som ingriper vid ett tillgrepp ej lyckas genomföra åtgärden, skall händelsen likväl rapporteras. Detsamma gäller om misstanke finns att brottet är organiserat. Om någon t.ex. utnyttjar barn under 15 år och förmår barn att göra tillgrepp. Anteckna samtliga omständigheter och signalement på samtliga inblandade. Om så är möjligt, följ efter gärningsmannen för ytterligare iakttagelser. Om någon äter upp en vara och sedan inte betalar för denna har en straffbar handling begåtts. Observera att handlingen är straffbar redan när kunden äter varan i butiken. Att ingripa i en sådan situation kan vara svårt då varan samtidigt är ett bevis. Saknas bevis kan du i regel inte utan vidare göra något, utan att ytterligare vittne eller bevis i form av kastat emballage eller liknande finns. Om ett brott begås av anställd eller på sådant sätt att anställd är inblandad, skall chefen på varuhuset eller butiken omedelbart meddelas. Är den anställde gripen skall denne skyndsamt överlämnas till närmaste polis.
14 Misstag Om man ingriper och därvid inte kan påvisa att tillgrepp förövats skall rapport omedelbart göras till: Varuhuschefen eller butikschefen där ingripandet gjorts. Mot person, som man ingripit felaktigt mot skall omgående följande vidtagas. En klar och tydlig ursäkt. Be om personens namn och telefonnummer för att felet skall kunna rättas till. Nödvärnsrätten Kom ihåg: Alla människor har rätt att gripa en person som gör sig skyldig till ett brott som det kan följa fängelse på. Var och en får gripa på bar gärning eller flyende fot. En gripen skall så snabbt som möjligt överlämnas till polisen. Utöver vad som tidigare sagts under avsnittet om gripande så kan man om den misstänkte t.ex. gör motstånd eller går till angrepp använda våld enligt nödvärnsparagrafen. Det är viktigt att vi kan värna om liv, hälsa och egendom. Ingen människa får exempelvis skada en annan människa utan att bli bestraffad. Men det kan vara så att en handling som normalt sett är straffbar inte är det, om personen som gör sig skyldig till handlingen utför den för att försvara liv, hälsa eller egendom. Gärning som någon begår i nödvärn skall icke medföra ansvar I nödvärn handlar den som söker: Avvärja ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Betvinga den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtages på bar gärning. Hindra någon att olovligen intränga i rum, hus, gård eller fartyg eller från rum, hus, gård eller fartyg avlägsnar någon, som inträngt olovligen, eller om det är bostad eljest vägrar att på tillsägelse lämna denna.
15 Såvitt ej handlingen med hänsyn till angreppets beskaffenhet och den angripnes betydelse är uppenbart oförsvarligt. Det enda våld som lagen tillåter, är det man får använda när man försvarar sig mot angripare nödvärn eller om man har rätt att gripa någon på bar gärning eller flyende fot detta kallas laga befogenhet. Men även då är våldet förenat med vissa restriktioner. Det finns vissa angrepp som du får stoppa med hjälp av våld, det är: 1 Då du eller någon annan angrips. Ett fysiskt angrepp på person, t.ex. misshandel. 2 När en person angriper din eller annans egendom. Stöld och skadegörelse får du alltså avstyra med våld. 3 Vid inträngande i vissa utrymmen. Som exempel kan nämnas hemfridsbrott. När man använder våld i nödvärn måste man alltid upphöra med våldet så snart den andra upphör med sitt angrepp. Det våld du använder måste alltid stå i relation till A angreppets beskaffenhet, t.ex. vapen B det angripnas värde betydelse. Är förhållandet sådant att den som har nödvärnsrätt inte kan utnyttja den överflyttas nödvärnsrätten till den som kommer till den försvarslöses hjälp. Visitation Får man ta hand om det stulna? Kom alltid ihåg: Våld är alltid den absolut sista och sämsta utvägen ur en situation. Kroppsvisitation får under inga omständigheter utföras av annan än polisman. Detta även om den gripne ger sitt tillstånd eller t.o.m. uppmanar därtill. Likaså äger endast polisman rätt att undersöka medhavda väskor, kassar eller liknande. Den misstänkte får dock själv plocka upp de tillgripna varorna. Var och en får ta hand om det stulna (varor etc) då man griper någon. Se även sid 10. De stulna varorna får man ta tillbaka (beslag) för att: använda som bevis återlämna till den bestulne
16 Butiken har med andra ord sin fulla rätt att ta hand om den egna butikens varor som medförts vid gripandet. När en gripen snattare ertappas med varor som stulits från andra varuhus/butiker skall polis alltid tillkallas. Färsk gärning BrP 14 P.3 Rapportering Men man får inte söka igenom väskor eller kläder det får endast polisen göra. Däremot kan man be den misstänkte plocka fram tillgripna varor och visa upp sin väska. Du får också på färsk gärning återta egendom/ varor som har stulits. Med färsk gärning avses att det har gått högst ett dygn mellan stöld och återtagande. På färsk gärning har du inte rätt att gripa någon eller ens bruka våld för att återta det stulna. Se även sid 8 god tro. För att underlätta det kommande utredningsarbetet är det också angeläget att säkra det bevismaterial som finns. Stulna varor, avrivna prislappar, stöldlarm som brutits bort osv. Kassaremsan är också ett viktigt bevismaterial om den misstänkte säger att han/hon betalat en vara men tappat bort kassakvittot. Sedan ett ingripande har gjorts skall rapport alltid skrivas. Tala om vad ni misstänker och be honom/ henne berätta om sina förehavanden i butiken. Det är värdefullt för båda parter om samtalet kan bli så avspänt som möjligt. Butikspersonal kan själva sköta samtalet/ rapporteringen, dock bör ett vittne närvara. Rapport skall även skrivas i de fall då den ej kan göras fullständig. Följande gäller 1 Rapporten ifylles noggrant. Följ rubrikerna och låt den misstänkte svara. 2 Butikspersonalens personliga uppfattning om den misstänkte och dennes förehavanden är totalt ointressant. Butikspersonalen skall därför hålla sig till klarlagda fakta. 3 Tilltal som tjuv, bedragare, snattare etc. är olämpliga. Moralkakor är helt meningslösa och saknar värde. Detta skapar i stället meningsmotsättningar och aggressioner. 4 Om den misstänkte vägrar att svara på frågor
17 Fanns det vittnen Fullgod Ska vi tillkalla polis? Är man skyldig att polisanmäla? eller uppenbart ljuger skall polis omedelbart tillkallas. 5 Den misstänkte får ej under några omständigheter lämnas ensam. 6 Butikspersonalen skall taga tillvara möjligheter till humanitära åtgärder. Döm ej hjälp i stället. 7 Barn dvs. under 15 år, får inte underkastas något förhör men får utfrågas om namn, adress, skola och föräldrar. Samtliga uppgifter som framgår av rapportblankettens olika rubriker skall lämnas. NÄR, VAR, VEM och HUR. Vittnen är värdefulla, men de kan ibland vara ovilliga att ställa upp. Försök emellertid att övertyga dem om att deras iakttagelser kan bli ovärderliga för bevisföringen. Flera personer kan ha sett olika detaljer vid samma tillgrepp. Om vittnet inte arbetar i butiken eller eljest är okänd ska namn, adress och telefonnummer noteras. Det senare speciellt viktigt om tillgreppet endast setts av någon annan person. En sådan handling skall innehålla innehavarens foto, egenhändig namnteckning och utförliga personuppgifter. Giltigheten skall vara begränsad. Exempel: Postens och bankernas ID-kort. Prid IDkort samt körkort. Försiktighet tillråds med ID-handling som är äldre än 4-5 år. Speciellt om den är skavd eller skadad. Pass bör ej godtas. Grundregeln är att den gripne skall överlämnas till närmaste polisman. Det kan många gånger vara en svår avvägningsfråga om polis skall tillkallas. Men i princip är det befogat att kalla på polis om tillvägagångssättet tyder på förslagenhet eller profession den misstänkte inte kan identifieras och vägrar lämna uppgifter om sig själv värdet av det stulna överstiger 800 kr den misstänkte uppträder våldsamt eller aggressivt Nej, någon skyldighet finns inte. Det är alltid köpmannen eller butiksansvarig som avgör om anmälan skall gå till polis, förälder eller socialmyndighet,
18 Personligt uppträdande tystnadsplikt m.m. Rättegång undantag; när någon är gripen. Huvudregeln ska vara att polisanmäla alla tillgrepp. Undantag är tillgrepp där allt tyder på en tillfällig försyndelse, glömska, senilitet eller liknande. Observera: Polisen kan även utreda brott som förövats av ungdom under 15 år. Det sker i kontakt med social myndighet. Uppträd alltid korrekt då du ingriper mot någon. Låt inte humöret påverka dig. Du får inte obehörigen yppa vad du i dessa sammanhang får reda på. Du måste iakttaga tystnadsplikt. Det är faktiskt straffbart att berätta för utomstående vad som kan vålla annan person skada eller obehag även om detta är sant. Detta kallas för förtal. Var därför ytterligt noga med att aldrig berätta för någon inte ens dina närmaste vem som gripits för snatteri, vad den eller den gjort osv. Om en person gör sig skyldig till ett brott, leder det i allmänhet fram till en rättegång. Vi skall se vad som händer före en rättegång, hur den går till och vad som händer efteråt. När ett brott har begåtts, gör polisen en utredning. Den utredningen kallas förundersökning. Polisen håller förhör med vittnen, den misstänkte och även övriga inblandade. Ärendet redovisas till en åklagare, som blir motpart till den misstänkte. Om åklagaren finner att brottet bara kan föranleda böter och den misstänkte dessutom erkänt så skrivs ett strafföreläggande ut. I detta föreslår åklagaren en viss bötessumma. Om den misstänkte godkänner detta och betalar böterna så är fallet avslutat. Om den misstänkte nekar eller om brottspåföljden förutsätts bli strängare än böter, åtalar åklagaren den misstänkte. Ansökan om stämning lämnas till tingsrätten som då bestämmer tid för målet. Vid den rättegång som då följer skall allt framläggas muntligen i domstolen. Åklagaren, den tilltalade, försvararen, målsäganden den person som blivit utsatt för brottet och vittnen kallas till rättegången. Att vittna Åklagaren börjar med att beskriva det brott, som han anser den tilltalade har gjort sig skyldig till och yrkar på ett visst straff. Samtliga vittnen blir uppropade innan förhandlingen börjar i domstolen. De får sedan inte vara kvar i rättssalen och lyssna före vittnesmålet. Avsikten med
19 Vittnes ed Rättegången är avslutad Kan man få ersättning om man vittnar detta är att vittnet skall lämna sin berättelse utan att vara påverkad av vad som tidigare sagts. Vittnen hörs ett och ett. Vittnen måste avlägga ed eller sanningsförsäkran. Eden läses av rättens ordförande och vittnet säger efter. Jag XX lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra. Det är oerhört viktigt vid vittnesmål att man berättar allt man själv sett, hört och vet. Inte vad man tror eller hört andra säga. Om man medvetet lämnar felaktiga uppgifter eller medvetet förtiger något så kan man dömas för mened. Som vittne är du skyldig att inställa dig till domstolen. Du får inte vägra, i så fall kan vite utdömas, ett slags böter. När slutet av rättegången börjar närma sig gör åklagaren och försvararen eller den tilltalade själv en summering (slutplädering). De får framföra allt som de anser att rättens ledamöter behöver veta för att döma i målet. Domaren, och nämndemän samlas sedan för att diskutera sig fram till en rättvis dom. Resultatet domen meddelas vanligtvis ca 14 dagar senare. Blir man kallad som vittne så har man rätt att få ersättning för resekostnader till tingsrätten och hem. Vittnet får även ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för eventuella utgifter. Även vid polisförhör kan ersättning utgå i samma omfattning. Detta skall begäras vid rättegången innan denna avslutas. Vanligtvis tillfrågas vittnet om detta. Du skall vara beredd att styrka uppgifterna. Det händer också att arbetsgivaren kontaktas för kontroll av att uppgifter om förlorad arbetsförtjänst är riktiga. Grundregeln är att alla rättegångar är offentliga. Gå gärna en dag och sätt er som åhörare i domstol. Det finns åhörarplatser i alla rättssalar.
20 Representanter i arbetsgrupperna ingående i den brottsförebyggande verksamheten, Samverkan mot brott, som samordnas och drivs av Rikspolisstyrelsen Centrala samordningsgruppen Brottsförebyggande Rådet Brottsoffermyndigheten Folkhälsoinstitutet Generaltullstyrelsen Kriminalvårdsstyrelsen SAF / Miljö - Säkerhet Riksförbundet Hem och Skola Riksidrottsförbundet Rikspolisstyrelsen Riksåklagaren Skolverket Svenska Kommunförbundet Svenska Stöldskyddsföreningen Sveriges Försäkringsförbund SWESEC Bostadsgruppen Boverket Fastiganställdas Förbund HSB:s Riksförbund Hyresgästernas Riksförbund Pensionärernas Riksorganisation Riksbyggen Riksförbundet Vi i Småhus SABO Svens ka Arkitekters Riksförbund Svenska Kommunförbundet Svenska Stöldskyddsföreningen Sveriges Fastighetsägareförbund Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund Rikspolisstyrelsen Villaägarnas Riksförbund Butiksgruppen Apoteksbolaget Arbetarskyddsstyrelsens Brottsförebyggande Rådet HAO- Förbunden Handelsanställdas förbund Handelns Säkerhetsgrupp Kooperativa Förbundet Motorbranschens Arbetsgivareförbund Petroleumhandelns Riksförbund Rikspolisstyrelsen Svenska Transportarbetareförbundet Sveriges Köpmannaförbund SWESEC Systembolaget Fordonsgruppen Bilindustriföreningen Konsumentverket Motorbranschens Riksförbund Motormännens Riksförbund Rikspolisstyrelsen Svenska Stöldskyddsföreningen Sveriges Förs äkringsförbund VOLVIA Försäkringsbolag Vägverket Våldsgruppen Polishögskolan Brottsförebyggande Rådet Rikspolisstyrelsen Sektionen för social- och rättspsykiatri, Karolinska institutet Skolverket Sociologiska institutionen, Stock holms universitet Svenska Kommunförbundet Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag UTGIVEN AV RIKSPOLISSTYRELSEN / POLISBYRÅN UTFORMNING OCH PRODUKTION: RIKSPOLISSTYRELSEN / INFO TRYCK: Dala Print Media AB, BORLÄNGE 1996 ISBN
Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län
Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet
Läs merVad får Envar göra. En kort översikt av de rättigheter du som privatperson får göra vad avser tvångsmedel mot person.
Vad får Envar göra En kort översikt av de rättigheter du som privatperson får göra vad avser tvångsmedel mot person. Gripa Envar Alla får detta Bar gärning Vad är bar gärning? Flyende fot När får jag inte
Läs merAtt göra en polisanmälan vad händer sen?
Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete
Läs merVåra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Läs mer6. Rättegång: Under rättegången ska ska domstolen bestämma om den åtalade är skyldig eller oskyldig.
Lag & rätt När ett brott begås. 1. Brott. T.ex. inbrott, rån eller misshandel. 2. Gripande: Om poliserna misstänker att du har begått ett brott så får de gripa dig. De betyder att de får ha dig kvar på
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.
Läs mer1 Utkast till lagtext
1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,
Läs merHot och våld i arbetsmiljön
LOKAL ARBETSPLAN Katedralskolan 2016/2017 Hot och våld i arbetsmiljön Handlingsplanen finns tillgänglig för personal och elever på skolans hemsida. Mål På Katedralskolan skall varken personal eller elever
Läs merÖverklagande av hovrättsdom rån m.m.
ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom rån m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM
Läs merEXPERIENCE ENABLING SERVICES AB
Publiksäkerhetsgenomgång Rally Sweden Syftet med säkerhetsarbetet under evenemanget är att säkerhetställa publikens - säkerhet, - trygghet, - upplevelse. Detta är grunden för en bra evenemangsupplevelse.
Läs merBidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan
Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merRikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;
Läs merProfessionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder
Professionellt bemötande av aggressivt beteende Juridiska och etiska grunder När riskerar man som arbetstagare att utsättas för våld eller hot om våld? Handhar värden Makt eller myndighet Möter människor
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2013-10-01 i mål B 519-13
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 juni 2015 B 5390-13 KLAGANDE DBT Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Försök
Läs merHAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?
HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har
Läs merSjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel
Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån
Läs merLAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP
LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2017:442 Utkom från trycket den 7 juni 2017 utfärdad den 24 maj 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels
Läs mer2013-01-03 meddelad i Varberg
Mål nr meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Assistentåklagare Jon Lindahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Tilltalad Gylnara Shabanova, 720690-1147 Sjödalsvägen 17 516
Läs merHandlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
HANDLINGSPLAN Granskad på bildningsutskottets sammanträde 2014-01-27, 9 Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla vuxna i förskolan och skolan som får kännedom
Läs merSå här kan det gå till.
ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot
Läs merBefogenheter, rättskydd och skyldigheter
Flik 10 Befogenheter, rättskydd och skyldigheter Som fisketillsynsman är det av yttersta vikt att man vet vad man sysslar med. Det gäller att alltid uppträda korrekt, att alltid vara påläst på lagstiftning,
Läs merLag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik
Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande
Läs merAnmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier
Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har
Läs merAvdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430
Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Stöld BrB 8:1. 4 rekvisit: 1. Olovligt tagande utan lov ta annans sak. 2. Äganderättskränkning saken tillhör annan. Ej vilda djur. 3. Tillägnelseuppsåt
Läs merLag och Rätt åk 7, samhällskunskap
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att
Läs merÅklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål ÅFS 2005:9 Utkom från trycket den 15 november 2005 beslutade den 15 november
Läs merEva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
Läs mer1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge
1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare
Läs merPlan vid hot och våld Ådalsskolan
Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller
Läs merVad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.
LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 B 2854-02 KLAGANDE K. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten P. M. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.
Läs merrättegången hur blir den?
Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen
Läs merKriminalpolitik. Rättssäkerhet
3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,
Läs merLag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?
Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2008 B 4684-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART T H Ombud och offentlig försvarare: Advokat J S SAKEN
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merUtsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott
Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 september 2008 B 104-08 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MF Ombud och offentlig försvarare: Advokat MS SAKEN
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens
Läs merLag. om ändring av 10 kap. i strafflagen
Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,
Läs mer2012-11-19 meddelad i Stockholm
Mål nr meddelad i Stockholm 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Johanna Björkman Åklagarmyndigheten City åklagarkammare i Stockholm Tilltalad TINTIN Laurent Laurent Obinongo, 620202-6172
Läs mer- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rubrik: Polislag (1984:387) Utfärdad: 1984-06-07 Ändring införd: t.o.m. SFS 1999:329 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Allmänna bestämmelser Polisverksamhetens ändamål 1 Som ett led i
Läs merRättegång. Åklagare: Vad har Gabriel Arwidson och Jon Righard för inställning till detta?
Rättegång Välkomna! Jag heter Ludvig Löfqvist och är domare i rätten idag. Vi har endast en nämdeman, Otto Jeppsson, eftersom de övriga var på semester, som även är notarie, samt målsägare Line Gustavson,
Läs merLag (2000:1225) om straff för smuggling
Smugglingslagen m.m./smuggling m.m. 1 Allm. anm. 1. Översändande av domar i vissa fall till Tullverket, se [201]. Allm. anm. 2. Bestämmelser om belastningsregister, se [3301] o.f. Allm. anm. 3. Vissa bestämmelser
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om företagshemligheter Utfärdad den 25 maj 2018 Publicerad den 30 maj 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens innehåll 1 Lagen innehåller bestämmelser
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande
Läs merLag och rätt. Vecka 34-38
Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter; SFS 2002:883 Utkom från trycket den 6 december
Läs merAllmän straffrätt Brottsbalken
Allmän straffrätt Brottsbalken Specialstraffrätt Övriga straffrättsliga regleringar som t.ex. narkotikastrafflagen, trafikbrottslagen Brottsbalken (BrB) kan delas in i - allmänna regler som är gemensamma
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 september 2006 B 391-06 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPARTER 1. KM 2. MR Ombud och offentlig försvarare för 1 och
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden; SFS 2016:1307 Utkom från trycket den 28 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om tillsyn över hundar och katter; SFS 2007:1150 Utkom från trycket den 7 december 2007 utfärdad den 29 november 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Inledande
Läs merOFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?
OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det
Läs merElevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys
Page 1 of 5 JP Skolnet Elevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys Senast ändrad: 2007-01-17 Utgivare: JP Infonet Vilka regler gäller för en skolas möjlighet att få ersättning för
Läs merSkattebrottslag (1971:69)
Smugglingslagen m.m./brottsbalken m.m. 1 1 [1901] Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt. Lagen tillämpas inte i fråga
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud
Läs merNödvärnsrätt. Vad nödvärnsrätten innebär
Nödvärnsrätt Vad nödvärnsrätten innebär I brottsbalkens 24:e kapitel, första paragrafen (Lag 1994:458 i Svensk författningssamling) ges vi rätten att skydda oss själva, våra medmänniskor och våra ägodelar
Läs merHandlingsplan. Våld och hot
Handlingsplan Våld och hot Handlingsplan mot våld och hot På PeterSvenskolan 2 går all personal och elever till skolan, vistas där och känner sig trygga. Ingen på skolan ska utsättas för våld eller hot
Läs merRiktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun
Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-30 Ansvarig för revidering: Säkerhetsstrateg Diarienummer: KS 17-209 Policy Program Plan >Riktlinje Regler
Läs merBegångna brott Grov stöld
Gotlands tingsrätt DOM Mål nr B 957-12 meddelad i Visby 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Kammaråklagare Mats Wihlborg Åklagarmyndigheten Lokal åklagare i Visby Målsägande Angelica Målsägandebiträde:
Läs meratt få sin sak prövad
Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Läs merFÖRSÖK, FÖRBERDELSE, STÄMPLING OSJÄLVSTÄNDIGA BROTT. Utvidgat ansvar, en skiss. 3/2 2014, Erik Svensson. Utvidgar det straffbara området
FÖRSÖK, FÖRBERDELSE, STÄMPLING 3/2 2014, Erik Svensson OSJÄLVSTÄNDIGA BROTT Utvidgar det straffbara området 1. Bakåt Försök -> Förberedelse -> Stämpling 2. I sidled Medverkan till brott Regleras främst
Läs merUppdrag att utreda vissa frågor om brandfarliga och explosiva varor
Promemoria 495 2015-11-17 Ju2015/08872/P Justitiedepartementet Uppdrag att utreda vissa frågor om brandfarliga och explosiva varor Bakgrund Under senare tid har det inträffat ett oroväckande stort antal
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2019 B 5577-18 PARTER Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm Motpart AH Offentlig försvarare: Advokat LG SAKEN Skyddande
Läs merRikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål; beslutade den
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merTrakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
Läs merHur sköter polisen sina utredningar? Förundersökning Styrs av i huvudsak RB 23:e kap och Fuk
Hur sköter polisen sina utredningar? Förundersökning Styrs av i huvudsak RB 23:e kap och Fuk Bevisinsamling Måle n Döms för brott Tillräckliga skäl att åtala Sannolika skäl misstänkas Skälig misstanke
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 september 2009 B 5097-08 KLAGANDE CM Ombud och offentlig försvarare: Advokat HB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA
Läs merVILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01
VILLKOR Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 Detta särskilda villkor gäller i anslutning till de allmänna villkoren för Företags- respektive Fastighetsförsäkring. Försäkringen
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 februari 2017 B 5248-15 KLAGANDE JO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Narkotikabrott
Läs merMA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn
Skrivelse Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1075-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Högsta domstolen har berett
Läs merrättegången hur blir den?
rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se Information från Brottsoffermyndigheten 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2018 Illustrationer: Maria Wall. Produktion: Matador kommunikation. Tryck: Taberg
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om internationellt polisiärt samarbete; SFS 2000:343 Utkom från trycket den 7 juni 2000 utfärdad den 25 maj 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd
RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har
Läs merÄngelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.
Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2014:649 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 oktober 2009 B 3265-08 KLAGANDE KÅ Ombud och offentlig försvarare: Advokat MN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Olaga
Läs merTill dig som har anmält ett brott
6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 maj 2017 B 4368-16 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FA SAKEN Narkotikabrott, ringa brott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs merInternationella barndagen den 1 oktober Louise Lundqvist, jurist
Internationella barndagen den 1 oktober 2018 Louise Lundqvist, jurist louise.lundqvist@brottsoffermyndigheten.se Innehåll Brottsoffermyndighetens verksamhet Ersättning till brottsoffer Brottsskadeersättning
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 juni 2013 B 2360-12 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat KS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 juni 2013 B 1612-12 KLAGANDE LB Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Olovlig
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2003 B 3546-03 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART A S Offentlig försvarare och ombud: advokaten C M SAKEN Grovt rattfylleri m.m.
Läs merBrottsbalk (1962:700)
FÖRSTA AVDELNINGEN Allmänna bestämmelser Brottsbalk (1962:700) 1 kap. Om brott och brottspåföljder 1 Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken
Läs merSamhällskunskap Civics
1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Ersättningsprov Samhällskunskap Civics Delprov A1 Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.
Läs merSvensk författningssamling (SFS)
Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter
Läs merLag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.
Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv
Läs merDe filmer som förekommer i materialet används med tillstånd av U.S. Department of Homeland Security. Skolskjutningen i Jokela, Finland
Bild 1 Pågående dödligt våld Information för personal i offentlig miljö Den akuta fasen Bild 2 De filmer som förekommer i materialet används med tillstånd av U.S. Department of Homeland Security. Bild
Läs merEr beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22. Ert datum
Svarsskrivelse Sida 1 (6) Datum Rättsavdelningen 2014-07-25 ÅM 2014/5384 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CH./. riksåklagaren
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för utveckling 2016/0414(COD) 26.7.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och
Läs mer