EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Nytänkande. skapar skogsindustrins framtid. Övervakning för örnkoll! Torsta AB ett grönt nav i Jämtland

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Nytänkande skapar skogsindustrins framtid Övervakning för örnkoll! Torsta AB ett grönt nav i Jämtland

2 Ledaren Framtidstro ger virkesvärde och fina sidovinster! Värdet på skogsråvaran i norra Sverige är viktigt inte bara för dem som äger skog i området. Ett högt virkesvärde och en aktiv virkesmarknad genererar också stora skatteintäkter som ger underlag till välfärd i Sverige. Var vi än befinner oss i kedjan från skogsbruk till leverans av något slags produkt till en kund kan vi känna oss stolta över detta! Det känns därför fantastiskt bra att SCAs aktieägare under hösten investerat drygt en halv miljard i att öka kapaciteten vid Munksunds pappersbruk i Piteå. Sådant vittnar om framtidstro. Under de senaste åren har kanske inte just framtidstro varit det vanligaste ordet när skogsindustrin har diskuterats. När man tittar på världsekonomin, valutakurserna och det röriga läget i såväl euroländerna som USA kan vem som helst bli lite svårmodig. Ordet stålbad används ofta för att beskriva tider då det ställs höga krav på rationaliseringar. Stora delar av den svenska skogsindustrin är nu inne i en sådan fas. Läget skärps av att vår omvärld gick igenom motsvarande process i samband med finanskrisen för några år sedan. Sverige gynnades då av valutakurserna medan man i många andra länder tvingades ta till drastiska åtgärder. Nu är rollerna ombytta. Vi möter idag konkurrenter som är i god form samtidigt som valutan ger svenska företag extra uppförsbacke. Att SCA ökar kapaciteten rejält i Munksund är naturligtvis starkt. Samtidigt ser jag hur engagerade människor inom hela kedjan från skog till industri försöker att förbättra varenda del så mycket det bara går. Just detta att vi kan fortsätta förbättra en verksamhet som redan tidigare kunde betraktas som rationell och effektiv, ger mig stark framtidstro. Om SCA kan minska den mängd diesel som används för virkestransporter, använda effektivare teknik för planering eller se till att sågverken får exakt det virke de behöver för att såga med minsta möjliga spill, Mats Sandgren VD SCA SKOG innebär detta att värdet på allt virke i hela norra Sverige förstärks! Det är många som vill hävda att man skapar virkesvärdet, men utan rationellt skogsbruk och industri i världsklass återstår inte mycket. Att skogsnäringens ansträngningar dessutom stärker underlaget till vår välfärd och inte sällan ger positiva miljöeffekter är sidovinster som vi gärna lever med! Innehåll Plagiat i plast inget för Per-Olov...3 Stabilare, men inga glädjeskutt i sikte...4 Notiser...5 Fjällbjörken drabbad av en hungrig larv...6 Många ville ta motorsågkörkort...6 Nya satsningar ska fylla glappet i skogen...7 SCA lanserar nya produkter...10 Innovation nyckeln till framtiden för SCA...11 Lång väg från forskning till försäljning...12 Elektroniskt övervakningssystem håller koll på örnarna...14 SCA vill ha mer kunskap om örnarna...15 Kraftfull whisky från Ådalen...16 Skogsekonomi...18 På skattjakt i skogen...19 Gemensam satsning för skoglig utveckling...22 Notiser...24 Skriv en skogsdikt...25 Teckningar att färglägga...25 Nyttiga djur i skogen...26 Gott från norrländska skogar DIN SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Hemsida: Ansvarig utgivare: Rolf Edström tel rolf.edstrom@sca.com Redaktör: Rolf Edström Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall Tryck/repro: Sörmlands Grafiska Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Lumipress Art 150 g Omslagsfoto: Göran Ekström Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: kerstin.olofsson@sca.com 2

3 Plagiat i plast inget för Per-Olov En av de största julgransodlingarna i Norrland ligger i Sörbacksjö, nordväst om Örnsköldsvik. Här har Per-Olov Westberg odlat julgranar sedan slutet av 1980-talet. Det var en tid när plastgranen gjorde succé i de svenska hemmen, men Per-Olov vägrade tro att plagiatet skulle konkurrera ut den äkta varan väldoftande, traditionsrik och barrande. Och han fick rätt, för efterfrågan på hans granar ökar för varje år. Hur många julgranar har du i din odling? Jag har nästan granar, i alla åldrar från nyplanterade till de som är åtta-tio år, då de är färdiga att säljas. Vad har du för sorter? I huvudsak är det vanlig svensk gran, men jag har också en del klippgran. Det är en ädelgran som har sitt ursprung i Klippiga bergen i USA, där av namnet. I julgranssammanhang kallas den också fjällädelgran. Den har lite längre, kraftigare barr än vår svenska gran och så doftar den citrus. Hur ser en idealisk gran ut? Kunderna vill att de ska ha en konisk form, med jämna täta kvistvarv hela vägen från nedersta kvisten och upp till toppen. För att få till granarna på det sättet klipper jag både toppar och sidokvistar. Är det mycket jobb med en julgransodling? Ja, klippningen håller jag på med hela somrarna och så kör jag med gräsklippare kontinuerligt för att hålla nere gräs och sly. Varje år planterar jag också ungefär granar och det gör jag exceptionellt noga, med linor som visar både rad och kolumn. Det gäller att plantorna står rakt så att jag kan köra med gräsklipparen mellan raderna. Men mellan jul och fram till våren är det väldigt lugnt med odlingen, så då ägnar jag mig åt en del affärer med lastpallar i stället. Vilka är de värsta skadegörarna? Trastarna är de största bovarna. Dels bygger de bo, dels sätter de sig på de nyklippta topparna så att de går av. Granrost och andra svampar orsakar också en del problem. Hur kom du på idén att börja odla julgranar? Det var 1988 när plastgranen var som mest i ropet. Jag kände att en tradition som är så djupt rotad som julgranstraditionen, den slår man inte ihjäl hur som helst. Och det visade sig stämma, för det har blivit en väldig vändning. Efterfrågan på äkta julgranar av bra kvalitet ökar hela tiden. Hur lång försäljningssäsong är det? Den är väldigt kort, från första advent och tre veckor framåt. Då står jag själv och säljer utanför Granngården här i Örnsköldsvik och jag har också försäljning utanför några andra affärer. Jag säljer ungefär granar varje år. Hur ska man då göra för att granen inte ska barra? Det allra viktigaste är att göra rätt när man tar in den. Om det är tolv grader kallt ute och du tar in granen direkt kan du nästan vara säker på att det går åt pipan. När granen kommer in i värmen tror den nämligen att den ska börja växa igen och då blir det problem ifall stammen är tjälad. Du behöver därför ett utrymme som är nollgradigt eller någon grad varmt, där granen kan stå i ungefär ett och ett halvt dygn för att tina upp. Dessutom är det så klart viktigt att sköta vattningen, men det där med att lägga i en sockerbit det är nog bara en myt. Text Kerstin Olofsson Foto Per Ågren Namn: Per-Olov Westberg. Sysselsättning: Har en åtta hektar stor julgransodling i Sörbacksjö nordväst om Örnsköldsvik. Julgranstips: Låt granen få en upptiningsfas innan du tar in den. Kapa den så att den får ett färskt snitt. Vattna väl! 3

4 Marknadsläget för skogsindustrin: Stabilare, men inga glädjeskutt i sikte Foto Peter Lilja Det gångna året har präglats av en turbulent världsekonomi, vilket påverkat såväl skogsindustrin som virkesmarknaden i Sverige. Den som tittar tillbaka, eller försöker att se framåt, möts av en svårbedömd och splittrad bild. f Jag tycker ändå att det finns ljuspunkter för oss i skogsnäringen. Om inte annat det faktum att industrin har stor efterfrågan på många av sina produkter, och därmed fortsätter att förbruka virke. Det gör att virkesvärdet ändå stått sig ganska bra, trots att vi är på en skakig resa, konstaterar SCAs virkeschef Jörgen Bendz. Under årets nio första månader var det tungt för den klassiska svenska exportprodukten tryckpapper. Efterfrågan minskade och ett antal pappersmaskiner avvecklades under perioden, i Sverige och i andra länder. När det gäller pappersmassa och sågade trävaror kunde man istället se en viss förstärkning på marknaderna och även prishöjningar. Virkeschefens hurrarop är dock dämpat: Det är naturligtvis roligt när sågverk och massabruk kan höja sina priser. Man ska dock komma ihåg att prisökningarna sker från bekymmersamt låga nivåer och att den starka svenska kronan gör att industriernas resultat inte lyfter lika mycket som priserna, säger han. När den svenska kronan står stark mot både dollar och euro får industrin färre kronor per ton eller kubikmeter sålda varor. Tillsammans med osäkerheten när det gäller ekonomin i såväl USA som Europa gör detta utvecklingen under 2014 svår att bedöma. Allt talar ändå för att industrin fortsätter att förbruka virke, och Jörgen Bendz vittnar om att det rör på sig så smått på en tidigare sval virkesmarknad: Under hösten har vi märkt ett ökat intresse för att sälja virke. Jag tror att många inser att det kan dröja innan världsekonomin lyfter, eller valutakurserna blir väldigt mycket gynnsammare. Hilde var inte så stor, men många drabbades hårt f Den 17 november drog stormen Hilde in från väster. Betydande virkesvolymer vräktes över ända, främst i delar av Västerbotten. Det faktum att stormen kom i början av vintern gör att det finns tid att ta hand om virket innan kvaliteten försämras. Vi kan ta hand om virke som fallit både hos privata skogsägare och på SCAs egna marker. Om det behövs kommer vi att styra avverkningsresurser från andra platser till det drabbade området. Dessutom har vi tack vare våra järnvägsterminaler i inlandet bra möjligheter att transportera ut virket ur området, konstaterar SCAs virkeschef Jörgen Bendz. I skrivande stund är det inte möjligt att uppskatta exakt hur stora virkesvolymer som fallit, men Jörgen Bendz tror inte att stormvirket påverkar virkesmarknaden i någon större utsträckning. Det stormfällda virket påverkar marknaden under en kort tid. SCA har ett stort och långsiktigt behov av virke. Vår ambition är därför att fortsätta med virkesköp från privata skogsägare i normal omfattning under 2014, säger han. Stormen Hilde fällde inte alls lika mycket skog som Dagmar, men det är en klen tröst för de skogsägare som drabbades. 4

5 Mer genustänk i Skogsstyrelsens rådgivning f 38 procent av svenska skogsägare är kvinnor. Trots detta domineras skogsnäringen och skogsbruket fortfarande av män. Nu har Skogsstyrelsen tagit fram förslag på hur man ska ta till vara kvinnliga skogsägares specifika behov och därmed nå en jämställd rådgivning. Bland annat ska konceptet kring kursen Beställa skogsbrukstjänster förfinas så att det blir än mer tilltalande för kvinnliga skogsägare. Vi kommer nu att jobba vidare med dessa frågor genom att vår personal ska ges möjlighet att reflektera över planering och genomförande ur ett jämställdhetsperspektiv, så att kurserna kan anpassas än bättre för kvinnliga skogsägare, säger Lis Boje, rådgivningsspecialist vid Skogsstyrelsen. f För fjällrävarna var 2013 ett dåligt år. Det föddes 17 kullar i Helagsfjällen, 3 i Borgafjällen och inte en enda i Vindelfjällen. De vuxna fjällrävarna har emellertid haft en god överlevnad. Gnagarna är väldigt viktiga för fjällrävarna. Efter det fantastiska lämmelåret 2011 var det totalt botten I år har antalet gnagare sakta ökat i de södra fjällområdena i Jämtland men inte i Västerbotten och Norrbotten. Nu bör nästa år bli ett uppgångsår med god föryngring i alla områden. Om små gnagarna ökar i antal till nästa år har de fjällrävar som fötts i år goda förutsättningar att klara sig framöver. Källa: Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet Dåligt år för fjällräven Ny app från SCA lär barn att tvätta händerna f SCAs varumärke Tork har lanserat en app som lär barn hur man tvättar händerna. Appen heter Ellas Handtvättäventyr Genom en mix av spel och pedagogik lär den ut när, hur och varför man ska tvätta händerna. Målgruppen är barn mellan 2 och 6 år. Förbättrad handhygien på förskolor kan bidra till minskad sjukfrånvaro för hela familjen, säger Rolf Andersson, hygienexpert på SCA. Ellas Handtvättäventyr är avsedd för surfplattor och kan laddas ned gratis via App Store eller Google Play. Foto Tor Lundberg/N SCA Timber Supply växer i Storbritannien Foto Tor Lundberg/N Klimatförändring ger varmare fjällsjöar f Klimatförändringar påverkar flera av de svenska fjällsjöarna. Lufttemperaturen har stigit betydligt i fjällvärlden sedan 1990-talet vilket påverkat vattentemperaturerna. Uppvärmningen förändrar markprocesser, tillrinning och slutligen fjällsjöarnas vattenkemi och de djur och växter som lever där, säger SLU-professorn Willem Goedkoop, som i rapporten Sötvatten 2013 presenterar en studie om hur de svenska fjällsjöarna påverkats av klimatförändringarna. f SCA Timber har tecknat ett avtal med Storbritanniens största byggvaruhandelskedja, Travis Perkins Group. Avtalet innebär att SCA Timber Supply tar ansvar för all försörjning av hyvlade träprodukter för interiör användning. Utvecklingen för SCA Timber Supply UK har gått rasande snabbt det senaste året, säger Anders Ek, tf vd för SCA Timber Supply UK. SCA Timber kommer att investera 50 miljoner kronor i ett nytt hyvleri i Melton i trakten av Hull. SCAs hyvleri i Welshpool kompletterar nysatsningen som nu görs i norra England. Foto Per-Anders Sjöquist 5

6 Fjällbjörken drabbad av en hungrig larv Många ville ta motorsågkörkort Intresset var stort när SCA Skog i Medelpad erbjöd utbildningar för motorsågkörkort nivå A och B. De fem kurstillfällena samt en extra insatt kurs blev snabbt fulltecknade. f Arbetsmiljöverket har utfärdat nya regler för arbete med motorsåg. Ett av kraven innebär att den som jobbar på någon annans fastighet måste ha ett motorsågkörkort som visar att man har godkända teoretiska och praktiska kunskaper för det arbete som ska utföras. Man har fram till 31 december 2014 på sig att ta körkortet. Stor efterfrågan Vi hade fått förfrågningar om vi skulle ha kurser och kände att det här var en bra utbildning att erbjuda skogsägare. Vi fick en enorm respons, berättar Jill Nordin vid Medelpads skogsförvaltning. SCA erbjöd sex kurstillfällen i oktober med sex platser vid varje tillfälle. Utbildningen omfattade en teoridag inomhus och en dag med praktiska övningar utomhus. Båda dagarna avslutades med prov. Fler tillfällen Stefan Östling var en av deltagarna i Stöde. Jag har lite egen skog och en pappa som behöver hjälp på sin skogsfastighet, så jag kände att jag verkligen behövde få lära mig att arbeta säkert och på rätt sätt med motorsågen. Det var en väldigt bra utbildning och skönt med en liten grupp. Kursledaren Einar Alke kunde verkligen lära ut på ett bra sätt. Det viktigaste jag tar med mig från kursen är Säkra hörnet, en ny fällteknik som ger den som arbetar full säkerhet, säger Stefan och fortsätter: Jag hoppas att fler får chansen att ta körkortet, för det finns nog många skogsägare som behöver det. Det är nog lätt att tro att man arbetar säkert, fast det inte är så. Enligt Jill Nordin kan det bli fler kurstillfällen till våren. Det var ju många som inte kom med i denna omgång så vi tittar på möjligheten att erbjuda fler kurser framöver. Text Misan Lindqvist Foto Per-Anders Sjöquist På fjällsluttningarna i Abisko och längs stränderna vid Torneträsk har den grönskimrande fjällbjörkskogen stått två somrar i följd utan löv. Det är fjällbjörkmätaren som ätit sig mätt innan den förvandlats till fjäril. Det är en del av skogens naturliga dynamik, förklarar Helena Bylund vid SLU. Ungefär vart tionde år ödeläggs fjällbjörkskogen på flera håll i norra Sverige. Det är den lilla oansenliga fjällbjörkmätaren som då ökar i antal och som redan i skiftet juni-juli lämnar efter sig kalätna skogar och proppmätta fåglar. Äter i fyra veckor Fjällbjörkmätaren finns i stora delar av Europa och deras larver livnär sig på flera olika lövträd. De vuxna fjärilarna parar sig på hösten och honorna lägger sina ägg på fjällbjörkens stammar och grenar. På försommaren året därpå kläcks äggen ungefär samtidigt med lövsprickningen. Kläcks äggen för sent har löven blivit svårtuggade och svårsmälta. Under cirka fyra veckor äter larverna av björkbladen innan de lämnar träden och förpuppas på marken. Efter ytterligare en månad kläcks den grå-vita fjärilen som kan ses flyga runt lamporna på hösten och livscykeln är fullbordad. Toppar vart tionde år Riktigt varför antalet mätare med jämna intervaller ökar dramatiskt och kaläter hela skogsområden finns det inget entydigt svar på. Men vi vet att de har en cyklisk dynamik med en populationstopp vart tionde år då de kan angripa stora arealer, säger forskaren Helena Bylund på SLU som har studerat mätarlarverna i drygt trettio år. Fjällvandrare som passerat genom ett angripet område berättar om larver som fastnar i kläderna och som söker föda överallt både på marken och i träden. Hela ekosystemet påverkas, med ökat ljusinflöde och miljontals döda larver vilket gynnar tillväxten av gräs och vissa örter. Renarna får då bättre bete och flera småfågelarter får större kullar med flygfärdiga ungar. Samtidigt blir markhäckande fåglar mer utsatta när de förlorar den skyddande vegetationen. Naturligt Omfattande angrepp av fjällbjörkmätarlarver i Abisko, som 2012 och 2013, ingår alltså i skogens naturliga dynamik. Ofta återhämtar sig träden och hinner få nya löv redan innan sommaren är slut. Det går att jämföra utbrotten av mätarlarver med skogsbränder, förklarar Helena Bylund. Det utgör en viktig föryngringsfaktor i obrukad skog, med gamla träd som dör och ger plats för nya. Däremot tror forskarna numera att antalet platser som drabbas ökar i takt med att klimatet blir varmare. Sjunker vintertemperaturen under -35 grader dör äggen. Varmare vintrar innebär utbrott på ställen som tidigare varit skyddade av ett kall vinterklimat. Vi är därför i högsta grad intresserade av hur klimatförändringen påverkar såväl mätarlarvernas utbredning som fjällbjörkens dynamik och risken för utbrott, konstaterar Helena Bylund. Text Mats Wigardt Omfattande angrepp av fjällbjörkmätarlarver ingår i skogens naturliga dynamik. Foto Helena Bylund 6

7 Skogsindustrins framtid Nya satsningar måste fylla glappet i skogen När efterfrågan på bland annat tryckpapper viker behöver skogsindustrin nya produkter som i många fall inte ännu är färdigutvecklade. Detta glapp är en stor utmaning för svensk skogsnäring. Jan Lagerström på branschorganisationen Skogsindustrierna väljer ändå att vara optimist. Vi ligger bra till, säger han trosvisst. Svensk skogsindustri Svensk skogsindustri bedöms stå bedöms inför stå inför ett stålbad ett av historiska proportioner. Delar av den traditionella skogsindustrin krymper snabbt, samtidigt som många lovande nya produkter och material ännu inte är kommersiellt färdigutvecklade. Detta skogsindustriella glapp måste överbryggas. Risken finns annars att infrastruktur och kompetens monteras ner. Skogsindustrierna, konstaterar att det finns ett allvarligt industriellt dilemma som måste hanteras. Många av dagens produkter har en tämligen god lönsamhet, som utvecklat trä, förpackningar och hygienprodukter, säger han. Men det finns också exempel på motsatsen, papper som bärare av information till exempel. Det handlar därför om att utveckla och vidareutveckla. Det behövs nya produkter, nya vanor hos såväl producenter som konsumenter, nya marknader, nya insikter om träfiberns fördelar. Skogsråvaran måste användas smartare, effektivare och mer miljömässigt för att konkurrera på marknaden. Förutsättningar finns, men det kostar pengar och tar tid, summerar Mårten Larsson. Jan Lagerström är forskningsdirektör på Skogsindustrierna. Riktigt åt vilket håll svensk skogsindustri är på väg, och hur framtiden kommer att se ut, har han Industriellt dilemma Att skogsindustrin är i stort behov av nya produkter råder det idag stor samsyn om. Mårten Larsson, skogsdirektör på Foto Michael Engman 7

8 Skogsindustrins framtid Skogsråvaran måste användas smartare, effektivare och mer miljömässigt. Mårten Larsson, skogsdirektör på branschorganisationen Skogsindustrierna. inte något entydigt svar på. Men någon anledning att stämma in i domedagskören ser han inte. Jan Lagerström tror på en framtid för skogen. Han bekräftar emellertid att det är tryckpapper som står inför den största utmaningen. Annonsörerna flyttar i allt högre utsträckning över till digitala medier, med en dramatisk nergång för tryckpapper som följd. I Sverige har ett antal pappersmaskiner redan lagts ner. Samtidigt ökar efterfrågan på samma papperskvaliteter i Kina och Indien. När det gäller papper står vi inför en global marknadsförändring, konstaterar Jan Lagerström. Mycket talar för att man i Kina och Indien i högre grad än idag kan göra sitt eget papper. Foto Pawel Flato utvinna energi ur skogen som biprodukt i effektivare processer. Outforskade egenskaper För att bistå industrin med innovationer baserade på råvara från skogen, arbetas det på många håll i världen intensivt med att bland annat kartlägga papperets outforskade egenskaper. I Sverige pågår omfattande forskning på flera universitet, högskolor och institut för att ta fram nästa generations skogsprodukter. Ett sådant exempel är forskningsinstitutet Innventia, som ägs gemensamt av staten och ett antal aktörer verksamma inom skogssektorn. Innventia arbetar med projekt och uppdrag inom områden som skog och träd, papper, massatillverkning och förpackningar. Forskningschef Anders Pettersson räknar upp en lång rad framgångsrika projekt, däribland nanocellulosa ur träfiber, ny teknik för att separera lignin från svartlut, ett förnyelsebart och nedbrytbart kompositmaterial som ersätter plast, samt ny teknologi för papperstillverkning som reducerar energiåtgången och förbättrar papperets egenskaper. Vi känner industrin och deras behov och kan visa på möjligheter och nya material som matchas med olika intressenter för att sedan vidareutvecklas, förklarar han. Smarta lösningar Även Anders Pettersson lyfter fram textilproduktion, nya förpackningslösningar och nya material från vedfibern som de på kort sikt mest realistiska vägarna för att upprätthålla skogsindustrins konkurrenskraft. Forskning pågår För den svenska massaindustrin hyser han emellertid ingen större oro. Forskning pågår, sidospår stakas ut och nya produkter väntar i kulisserna. I närtid, under innevarande decennium, riktar många aktörer blickarna mot förpackningssidan. På lite längre sikt tror Jan Lagerström att det för många handlar om att ställa om från massa för papperstillverkning till massa för textilproduktion. Och någonstans vid horisonten ser han en utveckling av bioplaster och kemikalier. Men någon storskalig satsning på kemikalier av trä blir det sannolikt inte, säger han. Det är för dyrt helt enkelt. Intressanta spår För hygienprodukter handlar det främst om att möta en ökande efterfrågan på allt mer miljövänliga produkter. Och för sågverken är orsaken till dagens övervintringsnivåer mer konjunktur än struktur. När vinden vänder förväntar sig Jan Lagerström att svenska sågverksprodukter ska hävda sig väl i konkurrensen. Det finns många väldigt intressanta spår för svensk skogsindustri, summerar Jan Lagerström. Jag är i grunden optimist. Men jag tror inte på fordonsbränsle som någon huvudprodukt. Däremot finns stora möjligheter att Delaminerad nanocellulosa. Nanocellulosa utvinns ur träfibrer och har exceptionella styrkeegenskaper, i klass med kevlar. Foto Innventia 8

9 Skogsindustrins framtid I en internationell studie som nyligen genomförts av Innventia i samarbete med trendspanarna Kairos Future, framgår att konsumenter i länder som Sverige, USA och Indien oroar sig för alltför vidlyftig förpackningskonsumtion. Konsumenterna vill se smarta och innovativa lösningar, med mindre miljöpåverkan. Man säger nej tack till plast, plåt och aluminium. Materialet blir en allt viktigare faktor för köpbeslutet. Återanvänd teknik Även när det gäller textilfiber har miljöaspekten blivit viktigare. Och eftersom bomullsodling innebär stora påfrestningar på ekosystemet, dammas nu skogsindustrins gamla textila traditioner från viskosens barndom av för att ta fram en miljövänligare textilprodukt som ersättning för bomull. Åsa Samuelsson på Innventia arbetar i ett projekt som ska utveckla en ersättningsprodukt för bomull, där viskostekniken och massabrukets kemikaliecykel utnyttjas. Det finns många väldigt intressanta spår för svensk skogsindustri, summerar Jan Lagerström. Jan Lagerström, forskningsdirektör på Skogsindustrierna, tror på en framtid för skogen. En omfattande forskning pågår på flera universitet, högskolor och institut i Sverige för att ta fram nästa generations skogsprodukter. Foto Per-Anders Sjöquist Genom att förstå cellulosans kemi hoppas vi få fram en stark och mjuk textilfiber som kan tillverkas i befintlig processutrustning, förklarar hon. Kompetens och råvara För Jan Lagerström på Skogsindustrierna är huvudfrågan inför en osäker framtid hur man gör för att behålla marknaden? Svaret ger han själv: svensk skogsindustri måste vara bättre än konkurrenterna. Och receptet är väl beprövat tillgång till kompetens och råvara. Vinnare kan till exempel bli den som först kan göra textilfiber som är tillräckligt hållbar för jeans. Vi måste bara bli bättre på att koppla ihop hela kedjan, från träd till färdig produkt, förklarar han. Men vi ska inte nöja oss med att sälja produkterna, vi ska även slå mynt av vår kunskap. Text Mats Wigardt Foto Innventia Nanofakta Nano betyder miljarddel och ordet kommer från grekiskans ord för dvärg. Nanoteknik kallas även atomslöjd eftersom man går in i ämnen och förändrar materialets struktur för att slöjda fram nya egenskaper. Nanoteknologin spås få samma betydelse som en gång järnvägen, bilen och internet. Just nu anses nanoteknologin befinna sig ungefär där datorerna befanns sig på 60-talet. Med hjälp av nanoteknik går det bland annat att framställa cellulosamaterial som är lätta, hållfasta, miljövänliga och billiga. Rent lignin en potentiell råvara för nya material och kemikalier. Lignin är en biprodukt från sulfatmassabruk. På Innventia framställs kolfiber av lignin i laboratorium. Den första ligninfibern för karbonisering producerades

10 Skogsindustrins framtid SCA lanserar nya produkter Nu lanserar SCA ett helt nytt produktområde Sustainable Packaging. De nya förpackningsprodukterna ska tillverkas på Ortvikens pappersbruk och har mycket goda tryckegenskaper och världsledande miljöprofil. rial. Solid Board måste också vara vattenavvisande och har ofta plast laminerat på ytan. De här lådorna ska kunna stå emot regn eller en tvättdusch, säger Hans Pettersson. f Ända sedan 1958 har tryckpapper varit den dominerande produkten vid Ortviken. I dag finns där fyra pappermaskiner med en total produktionskapacitet på ton per år, vilket gör Ortviken till ett av de största pappersbruken i Europa. Den minskade efterfrågan på papper till dagstidningar och magasin har emellertid gjort det nödvändigt att förändra produktutbudet. Efter flera års intensivt arbete med att utveckla nya produkter presentas nu det första resultatet ett helt nytt produktområde som går under namnet Sustainable Packaging. Sustainable Packaging består av de tre produktfamiljerna SPLENDO, OPERIO och PURO. De omfattar både bestrukna och obestrukna papperskvaliteter och kombinerar ett resurssnålt, starkt och lätt förpackningsmaterial med mycket goda tryckegenskaper. Egenskaper som förvånar Flera av Ortvikens nya produkter har unikt hög opacitet, det vill säga ogenomskinlighet, vilket innebär att innehållet i en förpackning döljs bra även vid låga ytvikter. När vi visat våra värden för kunder har några trott att de varit felaktiga eller att vi lurats. När de ser produktprover förstår de att det faktiskt är möjligt, säger Hans. Papperet i produkterna utgår från den teknik och de maskiner som redan finns vid Ortviken samt den kunskap inom området tryckpapper som man skaffat sig under lång tid. Skillnaden är att papperet i de nya produkterna har förstärkts med sulfatmassa för att kunna bli förpackningspapper. Hans Pettersson menar att satsningen på Sustainable Packaging passar bra i tiden eftersom hållbarhetsfrågor fått en allt tydligare roll i samhället. Vedfibern är ju en del av naturens kretslopp som vi lånar och sedan lämnar tillbaka igen. Sustainable Packaging, är ett helt nytt produktområde inom SCA. 10 Foto Per-Anders Sjöquist Växande marknad Förpackningsmaterial är en intressant och växande marknad. Som första etappmål räknar vi med att inom två år producera minst ton av dessa produkter, säger Rolf Johannesson, marknadsdirektör på SCA Forest Products. De nya produkterna kan användas både som förpackningsmaterial i sig eller som yta på olika boardmaterial. Ett intressant boardmaterial i sammanhanget är så kallad micro-wellkartong som består av flera skikt, där samtliga kan levereras av SCA. Ett exempel på en sådan produkt är måltidskartonger på flygplan, säger Hans Pettersson, chef för Affärsutveckling Nya Produkter. En annan typ av board är tråg för färskvaror, exempelvis för frukt- och gröntlådor. Dessa kallas Solid Board och kan bestå av vårt papper på ett billigt kartongmate- Bred produktportfölj Parallellt med Sustainable Packaging finns sedan tidigare SCA Forest Products produktområden Publication Papers och Containerboard. Genom att samarbeta får vi mycket kunnande, samtidigt som produktportföljen blir bredare. Några kunder är redan kontrakterade för köp av Ortvikens nya produkter och fler är på gång. Efter ett intensivt arbete känns det nu jättespännande när vi satsar på detta i stor skala. Att vi skapar den här sortens förpackningspapper är något unikt och vad vi vet finns ingen annan leverantör som kan erbjuda denna typ av produkter, avslutar Hans Pettersson.

11 Skogsindustrins framtid Innovation nyckeln till framtiden Bakom lanseringen av Ortvikens nya produkter ligger ett omfattande innovations- och utvecklingsarbete som pågått i flera år. Det är oerhört viktigt med utveckling när marknadens behov ändras. Annars blir det inga affärer och företaget tjänar inte pengar, konstaterar Magnus Viström, innovationschef för SCA Forest Products. f I samarbete med professor Kaj Mickos och Innovation Plant arrangerade SCA för några år sedan ett så kallat 72 hour race to innovation med fokus på utvecklingen för Ortvikens pappersbruk i Sundsvall. Anledningen var att man såg att efterfrågan på tidningspapper minskade i allt snabbare takt och det fanns ett behov att hitta alternativa produkter. Under racet samlades medarbetare från olika divisioner inom SCA Forest Products som tillsammans skulle komma på nya idéer. Sporrar varandra I dag arbetar SCA med en vidareutvecklad variant av metoden. Vi jobbar från en halv dag till 72 timmar beroende på vad vi är ute efter. Det är ett bra sätt att integrera och bygga nätverk mellan olika divisioner. Det händer något när människor med olika infallsvinklar sitter tillsammans i en grupp och den samlade kompetensen gör att det går att föra en idé flera steg vidare, säger Magnus Viström. Vi har oftast två workshopgrupper som på sätt och vis triggar varandra. Man tittar på de andra och blir sporrad. Sedan har vi med ett så kallat backofficeteam som kan ta fram fakta, om till exempel potentiella marknader eller teknikfrågor. Även designers kan delta i processen med sina erfarenheter. Deras uppgift är då att visualisera en idé för att öka förståelsen. Idéerna blir tydligare och det blir lättare att presentera resultaten för ledningsgrupper och andra beslutsfattare. samarbetspartners. Det finns många möjligheter om man tänker utanför sina invanda mönster. Ta bara Spotify, som ett exempel. Nya förpackningsmaterial Magnus Viström säger att mycket händer på SCA Forest Products just nu. Men av sekretessskäl kan han bara berätta om några få utvalda delar. Förutom det nya förpackningsmaterialet tittar företaget även på gröna kemikalier, utvunna ur skogsråvara. SCA samarbetar med flera externa samarbetspartners för att få in mer kompetens. Nyligen startade företaget en sk. innovationsportal för att få in patentskyddade idéer till specifika uppdrag. Vidare finns det numera en ny, innovativ miljö, det s k Innovation Insight Room, i SCA R&D Magnus Viström, innovationschef på SCA Forest Products. Centres lokaler i Sundsvall. Här erbjuds SCAs medarbetare en kreativ och inspirerande miljö för utveckling av idéer och produkter för framtiden. Vi kopplar också SCA R&D Centres starka kompetens kring prototypframtagning till denna miljö. Tanken är att få hela SCA Forest Products att arbeta mer integrerat och tvärvetenskapligt. Fokus ligger på att kombinera kundinsikter, ny teknologi och utveckla affärsmodeller tre viktiga byggstenar för innovation, säger Magnus Viström. SCAs styrka Magnus säger att SCAs styrka är att det finns nära kopplingar genom hela produktionskedjan från avverkning till leverans. En annan styrka är att företaget har en tydlig miljöinriktning för att få en hållbar utveckling. Med de senaste årens erfarenheter, då nedgången för efterfrågan på tidningspapper gick snabbare än vad många trodde, har skogsindustrin nu lärt sig att titta framåt och lägga örat mot rälsen för att avläsa marknadens behov. För SCAs del handlar det om att på ett strukturerat och metodiskt arbetssätt hitta nya produkter som det finns en stor efterfrågan på. Det är en stor utmaning som kräver ödmjukhet och lyhördhet. Men det är en spännande tid just nu, säger Magnus Viström. Text Franziska Egger-Nilsson Utanför invanda mönster En viktig del i innovationsarbetet är att hitta nya marknader. Det är väsentligt att se trender och förstå vad kunder och konsumenter behöver, säger Magnus Viström. Det handlar om att kunna se möjligheter med att sätta in produkten i nya sammanhang med nya Innovation Insight Room, på R & D Centre i Sundsvall. Foto Anders From 11

12 Skogsindustrins framtid Pappersremsor som gardiner eller som rumsavskiljare. Fortfarande provas hela tiden nya användningsområden för materialet. Lång väg från forskning till försäljning För ett år sedan ställdes de nybakade studenterna Tove Gulliksson och Malin Edlund inför en tuff utmaning. De blev erbjudna att kommersialisera ett forskningsprojekt med stöd av innovationskontoret Fyrklövern och Åkroken Business Incubator. Resultatet blev företaget Hysch där de säljer ljuddämpande vepor av papper till offentliga miljöer. Hundra procent cellulosafiber är det i materialet som säljs under företagsnamnet Hysch. Fördelen är att det kan tillverkas i vanliga pappersmaskiner. Vi hade ett material av cellulosa fiber med goda ljuddämpande egenskaper. Men vi visste inte vad det kunde användas till, berättar Malin Edlund. När de fick erbjudandet hade de båda nyligen avslutat en treårig utbildning i grafisk design och kommunikation på Mittuniversitetet. 12 En jättebra utbildning där man kombinerar teori och kreativitet. Vi fick lära oss att allt är en förpackning. Det vill säga att under ytan finns något som kan användas, säger Tove Gulliksson. Med det tankesättet närmade de sig uppdraget att utveckla en säljbar produkt av ett cellulosafibermaterial som de liknar vid en korsning mellan disktrasa och fleece. Längderna kan tillverkas i vanliga pappersmaskiner. Förbättrad arbetsmiljö Båda känner starkt för att skapa goda arbetsmiljöer. De är också intresserade av olika pappersmaterial. Så uppgiften att hitta nya

13 Skogsindustrins framtid Mycket arbete För att finansiera projektet arbetar båda med andra uppdrag i egna företag. Det innebär en arbetstid på 200 procent. De tycker att det går bra under den period i livet när de är unga och kan välja att använda sin tid till arbete. Nu blir uppdragen allt fler och lönsamheten ökar långsamt. Tove Gulliksson, som skojar och säger att hon arbetar på huvudkontoret i Sundsvall, ägnar allt mera av sin tid åt kundbesök på olika arbetsplatser. Det är viktigt att jag själv får möta kunden och berätta om produkten. Då säljer den sig själv eftersom de flesta kan relatera till bullerproblem, säger hon. Tanken är att veporna enkelt ska bytas ut då och då. Exempelvis inför varje säsong eller årstid. Undersökt marknaden Det första året av företagets verksamhet har gått åt till att fundera på produktens utformning och användningsområden samt till att undersöka marknaden. De har kommit fram till att det är viktigt att rikta sig till rätt kunder. Det vill säga kunder som verkligen har behov av deras produkter och som gärna har kontor på flera platser i landet, som till exempel större företag med telefonförsäljare. Tanken är att veporna enkelt ska bytas ut då och då. Exempelvis inför varje säsong eller årstid, säger Malin Edlund. En av idéerna med veporna är att trycket ska anpassas till kundens behov. Till exempel har ett upplevelseföretag i Sundsvall valt att visa bilder på verksamheten. användningsområden för cellulosafibern kändes helt rätt. Buller är i dag ett problem på många arbetsplatser, från störande ljud i öppna kontorslandskap, till ekande väntrum och konferenslokaler. Vi började i liten omfattning med att hänga upp några tryckta vepor i skogsforskningens lokaler på Mittuniversitetet. Det var också där materialet togs fram av forskare, säger Tove Gulliksson. Någon såg veporna som berättade för någon annan. Så spreds informationen till början i små lokala kretsar. Nästa steg blev att hänga upp ljuddämpande vepor i bridgeklubbens lokal i Sundsvall. Utan att de egentligen har satsat på en aktiv marknadsföring under det första året, har budskapet förmedlats med mun till munmetoden. På det sättet har nya kunder hittat dem och de har hittat nya kunder. Just nu arbetar jag i Stockholm. Det är bra för då får vi ett större upptagningsområde för kunderna, säger Malin Edlund. Ständig utveckling Malin och Tove kompletterar varandra eftersom de delvis har olika bakgrund. Malin är företagets art director och Tove är projektansvarig med ansvar bland annat för kundkontakter. Det är bra att vara två. Man stöttar och peppar varandra både i med- och motgångar, säger Tove Gulliksson. Det verkar som att det hårda arbetet har lönat sig. Produktionen av den tre meter långa och sextio centimeter breda vepan, som också finns att köpa per löpmeter, är igång. Liksom möjligheten till tryck av mönster, färger och bilder. Själva lanseringen av företaget sker vid det kommande årsskiftet. Då har företaget en ny grafisk form med en hemsida och en webbshop. Där kan kunderna även köpa tillbehör som upphängningsanordningar. Tove Gulliksson tar fram nya mönster som ska finnas till försäljning i webbshopen. Webbshopen öppnas vid årsskiftet i samband med lanseringen av företaget. Det har tagit många timmar från material till färdig produkt. Nu arbetar Malin Edlund bland annat med att hitta bra lösningar för upphängning av veporna. Det är ett komplett företag med allt från produktion till paketering och upphängning av veporna. Men klara blir vi aldrig. Vi hittar hela tiden nya användningsområden för produkten, säger Tove Gulliksson. Text Franziska Egger-Nilsson foto Malin Edlund, Tove Gulliksson och Caroline Nätterlund Fakta om Hysch Mittuniversitet fick under ett år bidrag från EUs regionala fonder för att hitta alternativa produkter av pappersmassa. Forskare från olika ämnesområden har samarbetat i projektet. Hysch är en av fem produkter som tagits fram och är den enda som än så länge kommersialiserats. 13

14 Elektroniskt övervakningss håller koll på örnarna Det har hänt att örnar stoppat etableringen av vindkraftverk. Men med mer kunskap om hur fåglarna rör sig i vindkraftsområden kan örnar och vindkraft samexistera. Vid Mittuniversitetet i Sundsvall jobbar ett internationellt forskarlag med att ta fram ett elektroniskt övervakningssystem för rovfåglar. f Övervakningssystemet, som forskarlaget vid Mittuniversitetets forskningscentrum SensibleThings that Communicate (STC), har tagit fram bygger på en mängd små kameralinser som är sammankopplade. De tvådimensionella bilderna skickas vidare till en server som kan finnas hos exempelvis ett vindkraftsbolag. Projektledaren och elektronikforskaren Najeem Lawal liknar systemet vid ett omvänt ekolod. Det behövs cirka 50 kameror för att effektivt övervaka en kvadratkilometer. Kamerorna placeras på marken och riktas mot himmelen. De klarar av att ta tusentals bilder i minuten på flera tusen meters höjd. På det sättet går det att få veta var och hur örnarna flyger till exempel på vilken höjd, vingformationer och hur de rör sig inom ett visst område. Det går också att se storleken på fåglarna, berättar Najeem Lawal och fortsätter: Systemet är bra att använda i kritiska områden, där inventeringar har visat att det kan finnas örnar. Med den kunskap som övervakningen ger går det flytta planerade vindkraftverk så att störningen blir mindre för fåglarna, säger Najeem Lawal. Najeem Lawals projekt handlar om att undersöka vilka områden som är lämpliga för etablering av vindkraftverk. Det startade 2010 när Naturvårdsverket efterlyste mer forskning. Då hade flera vindkraftparker stoppats på grund av risken att örnar och andra fåglar skulle kollidera med vindkraftverken. Naturvårdverkets forskningsprogram Vindval slår fast att en utbyggnad av vindkraft inte behöver hota fåglar och fladdermöss, som också riskerar att flyga in i propellerbladen. Men det är viktigt att veta var vindkraftverken kan placeras. Det man vet är att fåglar skadas mindre i öppna jordbrukslandskap och intensivt brukade skogar. Däremot ökar riskerna när man etablerar vindkraftverk nära kända boplatser för känsliga arter, i våtmarker där det finns mycket fåglar och i fågelrika kustlokaler. Studerade örnar Peter Nilsson från Medelpads Ornitologiska förening har under många år märkt och inventerat örnar och andra fåglar. Det är mycket som vi inte vet än. Till exempel hur örnarna rör sig, säger Peter Nilsson. Det internationella forskarlaget med Najeem Lawal, Naem Ahmad, Hui Lin och Ming Gru har utvecklat systemet för att övervaka örnar. Därför är resultatet från en nyligen avslutad del av ett forskningsprojekt som genomförts av Statens Lantbruksuniversitet i Umeå intressant. I projektet utrustade man femton årsgamla kungsörnsungar och tjugofem vuxna örnar med satellitsändare för att kunna studera hur örnarna rörde sig i närheten av vindkraftverken. Forskarna fann bland annat att örnarna vistades vid hyggen betydligt mer än förväntat och gärna rörde sig i brant terräng för att utnyttja uppvindarna. Däremot vistades de mindre i tät skog. Vill inte skapa konflikt Många kommuner förbereder sig för vindkraftetableringar. I Sundsvall har miljökontoret i samband med miljökonsekvensbeskrivningar föreslagit att vindkraftverk ska flyttas för att inte komma för nära befintliga örnbon. Sundsvalls kommun vill ha vindkraft, men det är viktigt att inte skapa onödiga konflikter. Här finns det stora områden med plats för både vindkraft och örnar, säger Birger Hjörleifsson ordförande för miljönämnden i Sundsvall. För ornitologerna är det bland annat viktigt att det ska vara tillräckliga avstånd till boplatserna. För fåglarna är det bättre med några stora parker än flera små. Då minskar fragmenteringen. Man kan till exempel bygga nya örnbon för att flytta dem till andra områden. Det fungerar, säger Peter Nilsson. Projektledaren Najeem Lawal liknar övervakningssystemet för rovfåglar vid ett omvänt ekolod. Kamerorna placeras på marken och riktas mot himmelen. De klarar av att ta tusentals bilder i minuten på flera tusen meters höjd. Mer kunskap behövs För Najeem Lawal och forskarlaget är projektet snart avslutat och resulterar i en doktorsavhandling. De vet att tekniken fungerar, men ännu återstår det några tester. Sedan ska systemet förhoppningsvis ut i verkligheten med hjälp av ingenjörer som kan kommersialisera produkten. 14

15 ystem Foto Magnus Martinsson/N Studenterna Ming Gru och Hui Lin ska filma rovfåglarnas flykt i Junibosand, några mil söder om Sundsvall. Några kilometer bort på Björkön finns vindkraftverket Helga. Flera vindkraftsbolag har hört av sig för att få veta mer om kameraövervakningen av örnar. Det är flera vindkraftsprojekt igång och mer kunskap behövs. Enligt Energimyndighetens prognos kommer det att byggas cirka vindkraftverk i Sverige fram till Text Franziska Egger-Nilsson Foto Lennart Nilsson och Per-Anders Sjöquist Fakta om fåglar och vindkraft Rovfåglar kolliderar oftare än andra fåglar med vindkraftverken. De har bland annatsvårt att upptäcka rotorbladen. Det ska vara en radie på minst två kilometer mellan ett kungsörnsbo och ett vindkraftverk. Rödlistan samlar information om hotade arter. Både havsörnen och kungsörnen är kategoriserade som nära hotad (NT). Det innebär att de kan vara hotad i en nära framtid. Enligt Naturvårdsverket finns det i dag ca 500 häckande kungsörnspar i Sverige, och merparten av paren finns i Norrland. Vidare finns det 550 häckande havsörnspar, varav 350 par finns längs Östersjökusten. SCA vill ha mer kunskap om örnarna Inom de närmaste åren ska Statkraft SCA Vind AB starta fyra vindparker i Västernorrland och Jämtland med totalt 186 vindkraftverk. Stamåsen och Mörttjärnsberget är redan igång. Nästa år tillkommer Ögonfägnaden samt etapp ett av Björkhöjdens vindkraftspark. Vi har vid några tillfällen flyttat planerade vindkraftverk när de kommit för nära örnbon. Vi har också byggt nya bon, berättar Milan Kolar som är vindkraftschef på SCA Energy. Han är försiktigt positiv till Najeem Lawals och andra liknande forskningsprojekt. Men vindkraftsbolagen vet inte vad övervakningssystemen kan ge, eftersom de än så länge inte finns att köpa ute på marknaden. Milan Kolar håller med om att det behövs mer kunskap. I dag vet man till exempel inte tillräckligt om hur örnarnas beteende påverkas vid vindkraftsverken. Väljer de bort vissa områden och vad händer om kraftverken blir en barriär mellan områdena? All kunskap är viktig, särskilt i ett tidigt skede innan vindkraftverken ska byggas säger Milan Kolar. Fakta Statkraft SCA Vind AB Foto Per-Anders Sjöquist Milan Kolar, vindkraftschef på SCA Energy. Statkraft äger 60 procent av bolaget Statkraft SCA Vind ABoch SCA 40 procent. Bolaget planerar att bygga sex vindparker i Västernorrland och Jämtland. Det är en av Sveriges största industriinvesteringar. Projektet omfattar 136 km² skogsmark och 360 vindkraftverk. Fullt utbyggt kommer vindparkerna att bidra med totalt ca Gwh per år förnybar energi som ersätter fossila bränslen och minskar koldioxidutsläppet med över 2 miljoner ton per år. 15

16 raftfull whisky Vi svenskar tycker mycket om whisky. Och numera finns det även en handfull whiskydestillerier i Sverige. Ett av dessa är Box Whisky som finns inrymt i en före detta kraftstation i Ådalen. I juni 2014 ska den första flaskan färdig whisky därifrån vara till salu på Systembolaget. et har druckits mycket whisky här i landet sedan Vin & Sprit i Södertälje lanserade Skeppets Whisky 1961 en rökig blend som destillerades i be - g agnade kopparpannor från skotska Bladnoch. Trots att priset då bara var 30 kronor för en helflaska blev mottagandet inte särdeles entusiastiskt. En förfärlig dekokt, något 16 godare än rävgift var en vanlig kommentar. Det blev knappast bättre om den blandades med sockerdricka eller sodavatten till en så kallad mahognygrogg. Men ett frö hade såtts. Och när förbudet för någon annan än AB Vin & Sprit att tillverka alkohol hävdes i samband med att Sverige gick med i EU 1995 började det lite varstans smidas planer på att destillera whisky även på svensk jord. Så även i Ådalen. Det hela började som det så ofta gör: en smått galen idé som kläcktes. Den här gången om att starta ett whiskydestilleri. Födelseplats var Skottland hösten Idékläckare var Per de Vahl från Sundsvall och hans bror, konstnären Mats de Vahl, med ateljé i Marieberg några mil från Kramfors. Men till skillnad från många andra plötsliga hugskott bet sig tanken på ett eget whi-

17 skydestilleri fast. Idén utvecklades, fick fäste, släppte inte taget, tog form. Plötsligt var det inte längre frågan om en förflugen och smått galen idé. Nu var det i stället ett mycket konkret projekt som var på väg att förverkligas. Den perfekta lokalen Bröderna de Vahl hade dessutom tillgång till den perfekta lokalen för ett destilleri: Mats de Vahls konsthall i Box kraftverk i Marieberg, döpt efter den fabrik som en gång fanns i närheten och som tillverkade ämnen till trälådor. Kraftverket hade tidigare försett delar av den en gång så blomstrande sågverksindustrin, som hade gjort Ådalen känt över hela världen, med elektrisk ström. Efter att ha stått tomt i många år fick den slitna och vackert patinerade kraftverksbyggnaden av rött tegel nytt liv när Mats de Vahl förvandlade lokalen till konstgalleri och björkdungen strax intill till skulpturpark. Men nu var det alltså tänkt att Box skulle ge namn åt whisky i stället för trälådor. Box Whisky har redan tagit klivet upp på samma scen som Laphroaig, Springbank och de övriga välkända destillerierna. Thomas Larsson, vd för Box Whisky. Bra klimat Thomas Larsson är före detta lantbrukare och lokal entreprenör och kom tidigt att ingå i den grupp som bildades för att förverkliga brödernas planer. Det har handlat om konceptframtagning, varumärkesbyggande och, inte minst, finansiering. Det finns, anser han, en stor potential för nya, exklusiva destillerier i Sverige. Intresset för whisky är på topp. Råvaran är dessutom densamma, oavsett var produkten tillverkas. Och Sverige anses ha ett bra klimat för whiskyframställning. Dessutom säger Thomas Larsson, är ju själva destilleriet väldigt vackert. Våra gäster från Skottland har varit förtjusta, det var bland det vackraste de sett. Spännande resa Den 1 december 2010 började destilleriet i Box att framställa sprit liter alkohol per år är planerna, vilket ska resultera i liter färdig whisky. Jag är verkligen glad över att få vara med på den här resan, förkunnar Thomas Larsson som nu är företagets vd. Allt är otroligt spännande. Genom de stora fönstren silar solen in i det lilla destilleriet. Allt är nytt och skinande blankt, från klinkers på golvet och kakel på väggarna till de blänkande kopparpannorna där korn, vatten och jäst förvandlas till vad som kan liknas vid 70-procentigt brännvin. Alla rostfria delar har köpts begagnade från Vin & Sprits nerlagda fabrik i Sundsvall, vilket avsevärt hjälpt till att hålla nere kostnaderna. Samma process Vid kontrollbordet sitter Lars Sellin. Han är destillatör och arbetade tidigare i pappersbruket i Väja. Även där är processen spännande, men slutprodukten är i Lars tycke inte alls lika intressant som den han nu ansvarar för. Jag har aldrig fått så många frågor om mitt arbete som jag får sedan jag bytte arbetsgivare, försäkrar han. Destillatörerna i Box följer hela processen, från att lägga kornet i blöt till att hälla upp spriten i fat där den får mogna på ekfat i minst tre år för att få kallas whisky. Men redan efter några veckor in i lagringsprocessen har spriten fått smak och färg av de stora bourbonfaten av ek som levererats från USA. Vi använder även sherryfat som rymmer 250 liter, men de är tio gånger så dyra att köpa in, säger Lars Sellin. Det finns även så kallade ankare, mindre fat på 40 liter, som våra kunder kan köpa in sig i. Stort lagringsbehov I den stora lagerbyggnaden bakom destilleriet ligger nu de numrerade faten på rad, bakom lås och bom. Dagligen tillkommer nya fat. Lagringsbehovet beräknas växa med tusen kvadratmeter per år i tio år. Beroende på rökigt eller orökigt recept, temperaturväxlingar, vilka fat som används, fatens storlek, kvaliteten på kornet och bryggarnas skicklighet är det här som whiskyn får sin slutliga karaktär. Fakta om whisky Runt om i landet destilleras i dag sprit med avsikt att förvandlas till whisky; i Norrtälje, på Öland, Gotland och Ven, i Smögen och Grythyttan, i Box och Gammelstilla. Entusiastiska planer smids på ytterligare ett antal platser. Färdig svensk whisky var det emellertid Mackmyra utanför Gävle som var först om att kunna presentera. Den 1 mars 2006 släpptes deras premiärflaskor på Systembolaget. Sett Box Whisky har redan tagit klivet upp på samma scen som Laphroaig, Springbank och de övriga välkända destillerierna, försäkrar Thomas Larsson utan att darra på rösten. Och vi kommer att bedömas efter samma kriterier. Whiskyakademi Tills Box Whisky finns att köpa i butik är uppgiften att bygga ett varumärke som den kräsna whiskyälskaren blir nyfiken på. Och som även faller honom eller henne i smaken. Till exempel besöker man mässor och whiskyklubbar, anordnar dryckesprovningar och en årlig whiskyfestival. Man har dessutom instiftat en whiskyakademi där deltagarna får lära sig mer om whiskytillverkning och där kursen avslutas med högtidlig fatfyllning. Vi har gått från idé till destillation, summerar Thomas Larsson. Nu väntar vi bara på den första flaskan färdiglagrad single malt från Box. Det lär bli en dag att minnas. Text Mats Wigardt Foto Michael Engman till antalet destillerier är Sverige i dag ett av världens tre mest destilleritäta länder. Ägargruppen bakom Box Whisky bestod från början av sex personer. Genom tre stycken nyemissioner har den vuxit till dagens cirka 700 ägare. Bland dessa hittar man nu allt från whiskyintresserade privatpersoner med relativt små ägarandelar till företag med ett större ägande och ett större engagemang i styrelsearbete och rörelse. 17

18 Vad lönar sig bäst att göra själv? Det ska vara roligt att äga skog, och inte en belastning. Ha inte dåligt samvete för att du inte kan eller hinner göra allt i skogen själv. Jag träffade en klok man som sa till mig, som hade lite dåligt samvete för att jag bor långt borta och var tvungen att leja bort allt arbete: Du skapar ju arbetstillfällen på orten och för det tackar vi dig! Foto Per-Anders Sjöquist Att jobba i skogen har två dimensioner. Det ena är naturligtvis den ekonomiska. Det du kan göra själv slipper du leja någon annan att göra. Den andra är välbefinnandet. Vem mår inte gott när man fått vara ute hela dagen, är lite lagom fysiskt trött och kan känna sig nöjd med att ha åstadkommit något som gör att skogen växer bättre? Men var sann mot dig själv. Hur mycket tid har du att lägga på skogsarbete? Det är mycket annat som också ska hinnas med på de lediga stunderna. Både och Skogforsk har gjort ett bra räkneexempel för röjning. Du har 4 ha som ska röjas. Antingen kan du göra det själv eller så lejer du ett proffs att göra detta. Det viktigaste är ju att skogsvården blir av, inte vem som gör den. Om du tycker att det är kul att röja, men tiden inte räcker till, spara en liten bit och lej bort resten. Proffs Dagsverken/ha 1 2 Effektiva dagar för röjningen 4 8 ovane skogsägaren Tillgänglig tid 8 tim/dag 4 tim/helg 10 helger per år Foto Micael Engman Det viktigaste är att skogsvården blir av, inte vem som gör det. Vissa saker kan du göra själv, annat kan du leja proffs att göra. Tid till färdigröjt 4 dagar 1 år och 6 månader Räkna själv Vad kan man då göra själv? Att konkurrera med en modern skogsmaskin med apteringsdatorer och alla finesser i slutavverkning och gallring är omöjligt. Däremot är skogsvård i form av röjning och plantering helt görligt. 18 Åsa Willén Handelsbanken Skog & Lantbruk Om du gillar att räkna så har Skogforsk ett verktyg på sin hemsida, Med hjälp av det kan du beräkna lönsamheten i att utföra skogsvården själv i stället för att köpa tjänsten. Andra sysslor som man ofta glömmer, men som man också med fördel kan sköta själv, är att hålla efter rågångar och göra underröjning före avverkning. Tänk säkert Skogsarbete är farligt. Det händer olyckor varje år som hade kunnat undvikas genom rätt arbetssätt och rätt skyddsutrustning. Om du vill jobba i din egen skog investera i dig själv och din egen trygghet. Och glöm inte bort de som ska hjälpa dig. Det finns väldigt bra försäkringar som kan vara till stor hjälp om olyckan skulle vara framme. Kom ihåg att involvera familjen. Gör skogsarbetet till något som alla är engagerade i. Genom att involvera bäddar du också för ett lyckat kommande generationsskifte. Även om inte många tonåringar jublar när de tvingas plantera en solig lördag i maj, jag vet Unna dig deklarationhjälp Det finns också sådant som man med fördel kan göra själv på en tid och plats när inte skogsarbete är aktuellt. Bokföring är en del som de allra flesta tämligen enkelt kan sköta själv. För de flesta skogsägare räcker en enkel bokföringsbok som man kan fylla i löpande under året. Boken köper du för några hundralappar och den räcker i flera år. Det blir mycket billigare än att låta deklarationshjälpen sortera kvitton för tusentals kronor varje år. Däremot så skulle jag inte rekommendera dig att göra deklarationen själv om du inte har ett specialintresse för skogsbeskattning. Här går det att göra fel som kan bli tämligen kostsamma. Därför skulle jag unna mig att köpa den tjänsten för de pengar som jag sparat på att jobba själv i min skog och samtidigt haft roligt längs vägen.

19 På skattjakt i skogen Glöm orienteringskarta, kontroller och kompass. Nu är det GPS och cacher som gäller. De senaste åren har en ny folksport sett dagens ljus geocaching. I Östersund finns ett av landets flitigaste skattletargäng. Det blir många skogspromenader för geocaching-sportaren. Den första snön Den har första precis snön har nått precis Östersund. nått Men kyla och mörker stoppar inte Lars-Erik Salomonsson och hans geocachingkollegor Kia Nilsson, Sven Westerlund, Terje Olsson och Örjan Wahlstedt. Med pannlampor, hopfällbara stegar och egentillverkade verktyg ger de sig ut i skogen för att leta skatter eller cacher som det heter på geocachingspråk. Lär sig leta Vi möts för en tur i Östersunds utkanter. Den exakta adressen får förbli hemlig en annan geocachare skulle lätt kunna använda informationen och få för många ledtrådar. I området finns många olika cacher utlagda. När vi knappat in koordinaterna i GPSen hjälper den oss att hitta till den första platsen ganska fort. Det gäller sedan att leta både på marken och i luften. När du hållit på med geocaching ett tag lär du dig hur du ska leta. I början kunde jag lätt missa cachen. Det gäller att titta sig omkring ordentligt, berättar Lars-Erik. Cachen visar sig sitta på en björkgren. En liten vit burk är målad med svarta fläckar för att likna björkens näver. 19

20 Jag gillar när det blir en utmaning, till exempel när cachen hänger högt upp och är svår att få ner. Det ska jävlas lite, säger hon. Parallellt universum Geocachingens värld kan nästan beskrivas som ett parallellt universum. En geocachare ser många saker som helt missas av den som inte har de rätta glasögonen på sig. En skylt på en stolpe kan vara en förtäckt koordinat, en ihålig trädstam en cachbehållare. Sven Westerlund berättar att det till och med finns cacher gömda i konstgjorda myrstackar. Sedan geocachingrörelsen startade i USA för 13 år sedan har sporten ökat explosionsartat. Antalet cacher ökar hela tiden. I Jämtland fanns det ungefär 250 i början av Nu finns det över En av förklaringarna till sportens snabba spridning är enkelheten. Sporten passar de flesta eftersom man kan välja nivån helt själv. För vissa räcker det att hitta cacher i det absoluta närområdet. För andra blir det en passion som kan innefatta både klättring, simning och runskriftstolkning. Beroende Vännerna menar att geocaching kan bli beroendeframkallande. En gång försökte de lösa en ledtråd i ett helt år. Mycket tid gick åt till att fundera och prova olika hypoteser. Till sist fick de ge upp. Sent igår kväll paddlade jag och Sven ut till en ö för att hitta en ny cache. Man måste nog var lite besatt för att hålla på som vi gör, berättar Lars-Erik. Geocachingen har tagit Lars-Erik Westerlund till många platser i landet. Den nordligaste cache han loggat fanns gömd på bron mellan Övertorneå och Finland. Vår andra cache ligger gömd under en gran och är ganska okomplicerad att hitta. Det är den tredje cachen som ger lite huvudbry. Den är en så kallad multicache. Nu måste vi söka ledtrådar på flera olika ställen innan vi kan hitta själva gömstället. När vi väl hittar cachen behöver vi en stege för att nå den. En av tjusningarna med sporten är att det kan vara lite klurigt, berättar Kia Nilsson. GPSen visar exakt hur långt det är kvar till gömstället. Kia Nilsson och Örjan Wahlstedt läser i cachens loggbok. 20