Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet. Läkaresällskapet

Transkript

1 Svenska Läkaresällskapet Kunskap och kompetens är nyckeln till en effektiv och välfungerande vård. Bristen på rent vatten och sanitet är det största hotet mot vår globala hälsa, menar Jan Eliasson, en av huvud talarna på jubileumssymposiet Global Health i anslutning till den medicinska riksstämman i Göte borg. Sid 4 T. Busch-Christensen det svåraste uppdraget Allt fler sjukdomar kan botas, bromsas och lindras. Samtidigt kostar nya läkemedel och avancerad vård alltmer. Läkare ställs inför svåra prioriteringar och grannlaga etiska beslut. Erich Stering Hårdare krav Skådespelerskan Lo Kauppi efterlyser tuffare krav på behandlingshem så att fler psykiskt sjuka ungdomar kan få kunnig vård. 16 Vid livets slut Dödssjuka patienter bör få ökat självbestämmande om att avsluta medicinering, anser Läkaresällskapets etik - delegation. 10 Ny livschans Pernilla Dynér slipper cellgifter och transplantation. Mer skonsamma biologiska läkemedel håller hennes leukemi i schack. 12 Marcus Marcetic Kvinnors hälsa För många kvinnor dör under graviditet och förlossning varje år, säger Thoraya Ahmed Obaid, sekreterare generali UNFPA. 6 Distribueras med Dagens Nyheter Frågor om innehållet besvaras av SLS vd Mats Bauer,

2 2 INNEHÅLL istockphoto GLOBAL HÄLSA 4 Gränsöverskridande samarbete kan förbättra hälsan globalt, menar Jan Eliasson, tidigare utrikesminister. 6 Thoraya Ahmed Obaid, chef för FN:s befolknings organ UNFPA, efterlyser krafttag för att uppnå millenniemålen. 9 Läskunnighet är nyckeln till både hälsa och social utveckling, enligt Hans Rosling, KI-professor i Global Hälsa. ETIK 10 Läkaresällskapets etikdelegation vill öka patienternas självbestämmande. FORSKNING 12 Pernilla Dynér fick sin leukemidiagnos strax efter förlossningen. 20 Motion på recept förebygger ohälsa. 23 Svenska Läkaresällskapet 200 år. KVALITET 14 Kvalitetsregister ger bättre vård. 16 Möt unga med respekt! Skådespelerskan Lo Kauppi är aktuell som föreläsare och med en ny pjäs. 18 Så kan läkemedelsbiverkningarna minska. UTBILDNING 22 Tydligare examinationsregler efterlyses. 600 MEDALJER SPEGLAR MEDICINHISTORIA Medicina in nummis är namnet på den bok om Läkaresällskapets medaljsamling som tagits fram till 200-årsjubileet jämte en minnesmedalj. Samlingen är ett kapitel svensk medicinhistoria med 600 (!) präglade pjäser, varav drygt 200 utländska. Ända sedan 1817 har Läkaresällskapet delat ut medaljer, dels till framstående personer, dels minnesmedaljer i samband med nisationens jubileer. Sällskapets grundare Jöns orga- Jacob Berzelius (1849), Louis Pasteur (1892) och Allvar Gullstrand (1922) är några framstående läkare och forskare som mottagit medaljer. I samlingen finns även en medalj föreställande självaste Alfred Nobel. Medaljerna har haft skiftande funktion under århundradena. Den första kända medaljen anses ha präglats i Italien 1438 och föreställer den östromerske kejsaren Johannes Palaiologos. För utom bragder är det vanligt att personer belönats för insatser inom litteratur, poesi och vältalighet. Marcus Marcetic InPress Sverige är världsledande på fosterdiagnostik och nyföddhetsvård. I dag kan barn som fötts tre till fyra månader för tidigt överleva. I 200 år har Svenska Läkaresällskapet stöttat medicinsk forskning, samt verkat för god etik och kompetens i läkarkåren. Bättre folkhälsa vår utmaning Nya utmaningar för 200-årsjubilerande Svenska Läkaresällskapet. Den 26 november inleds den Medicinska riksstämman i Göteborg. Text Elisabeth Tysk Foto Lasse Skog Precis som vid starten 1808 är vårt mål att främja patienternas hälsa. Det gör vi dels genom att konsekvent stödja svensk medicinsk forskning, i år med 30 miljoner kronor, dels genom att påverka utbildningen av läkare och verka för att de senaste forskningsrönen når ut i vården, säger Peter Aspelin, professor vid KI och ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Temat för jubileumssymposiet under Riksstämman, Global Health in a New World, menar han säger en del om de utmaningar vi står inför. Klimatpåverkan känner inga nations- En annonsbilaga från Svenska Läkaresällskapet Vd Mats Bauer svarar på frågor om innehållet, , mats.bauer@sls.se gränser. Även migration och hälsoutveckling i övriga världen påverkar Sverige. Han får medhåll av vice ordförande Margareta Troein Töllborn: Vi har en åldrande befolkning i stort behov av läkemedel och sjukvård, en utveckling som innebär nya utmaningar för vården och omsorgen. Vikten av etiska avväganden och hälsoekonomiska prioriteringar framgår allt tydligare. Läkaresällskapet driver aktivt dessa frågor i olika fora. I dag har man cirka anslutna läkare som regelbundet träffas på föreläsningar, kurser, symposier och den årliga Riksstämman. Att främja livslångt lärande är jämte forsknings fi nansiering och kvalitetssäkring av läkarutbildningen hörnpelare i verksamheten. En aktuell fråga just nu handlar om att öka samordningen mellan grundutbildning och allmäntjänstgöring (AT). SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET Intelligent kommunikation sedan Samtidigt efterlyser man tydligare examinationsregler för specialister, allt för att underlätta arbetssökande över landsgränserna. I likhet med vården, som förändrats med nya medicinska landvinningar och medicinteknik, har formerna för Läkaresällskapets aktiviteter moderniserats med tiden. Numera webbsänds till exempel tisdagssammankomsterna och viktiga remissvar kommuniceras på hemsidan. Vilka är då de stora medicinska upptäckterna vi kan vänta oss kommande år? Forskningen kring åldrandets sjukdomar demens, cancer, hjärtkärlsjukdom med mera är oerhört dynamisk och demonstrerar tydligt vikten av stöd till såväl grundforskning som tillämpad forskning. Exempelvis har ökad kunskap om kromosomavvikelser lett fram till säkrare diagnostik och nya läkemedel. Är en fackligt och politiskt obunden organisation som främjar vetenskap, utbildning och kvalitet inom hälso- och sjukvård. Är indelad i 66 sektioner/specialiteter. Har omkring medlemmar, drygt hälften av landets aktiva läkare. Arrangerar den årliga Riksstämman, Berzeliussymposier och Läkardagarna i Örebro. Är en av Europas äldsta läkarorganisationer, grundad Läs mer på webben: Margareta Troein Töllborn och Peter Aspelin InPress, grundat av Conny Unéus, är ett tidningsföretag som producerar bilagor i riks press. Projektledare: Mikael Ring Texter: Elisabeth Tysk Grafi sk form: Joakim Bjelkås Repro: InPress Tryck: DNEX För information om InPress-bilagor, kontakta Mikael Ring, F

3 5

4 4 GLOBAL HÄLSA Jan Eliasson talar på Svenska Läkare sällskapets jubileumssymposium på temat Global Hälsa den 28 november i Scandinavium. Alla är välkomna! nda sedan tiden som rådgivare åt Olof Palme under Iran- Irak-kriget på 1980-talet har Jan Eliasson haft världen som arbetsfält. Oförtrutet ar betar han för fred och mer jämlik fördelning av världens resurser. Det är nästan svårt att tänka sig denne oklanderligt välklädde man, för dagen i mörk kostym och röd slips, sittande i öknen i förhandlingar med rebelledare. Men det är just där, i den krigshärjade sudanesiska Darfurprovinsen, han tillbringat mycket tid det gångna året. Som FN:s speciella sändebud har han bytt kontinent flera gånger i veckan. Medlingsuppdragen beskrivs som ett gift han svårligen klarar sig utan. en obotlig Intresset för mänskliga rättigheter och konfl iktlösning väcktes redan under uppväxten i arbetarstadsdelen Kålltorp i Göteborg, avslöjar han. Som liten grabb fick jag ofta följa med pappa på politiska möten. Man kan säga att jag fick rättvise ideal med modersmjölken. I dag delar Jan Eliasson sin tid mellan uppdrag i partiet, sin gästprofessur vid Göteborgs universitet och FN-engagemang. Vi fångar honom under en mellanlandning i Stockholm, för ett samtal om globala utmaningar. Egentligen är det fel att skilja på internationella och lokala frågor. När det gäller fattigdom, miljö och hälsa hänger utvecklingen ihop. Klimatförändringar i södra Afrika påverkar hela världen och pandemier som fågelinfluensa kan blixtsnabbt spridas över världen. För att lyckas måste vi alla hjälpas åt, betonar han. Enskilda genom att välja klimatsmarta färdmedel och närodlad mat, regeringar genom satsningar på miljöteknik och medicinsk forskning som leder till bättre läkemedel och nya vacciner, näringslivet genom att ge ny teknik spridning och frivilligorganisationer genom sitt fältarbete. Lite generat erkänner han att familjens bil drivs med bensin. Men han dricker bara kranvatten, inte buteljerat som transporterats långa sträckor. Ökenutbredningen han sett i Sudan har satt djupa spår. Plötsligt plockar han fram en tygpåse och avslöjar att han brukar samla ökengrus under sina medlingsresor. En fi ktiv näve trycks i min hand, det har avsedd effekt. Allvaret i budskapet om torka och klimatförändringar förstärks. Sedan striderna utbröt 2004 har över människor dött och 2 miljoner tvingats på flykt. Darfur är ett exempel på att konfl ikter allt oftare handlar om tillgång på livsnödvändiga resurser, och freden tycks ganska avlägsen. Parterna i konfl ikten skyller på etniska och religiösa motsättningar mellan arabiska boskapsskötare i norr och afrikanska jordbrukare i söder. Men mycket handlar om brist på vatten och odlingsbar mark. optimist 4 FN-medlare, utrikesminister och ambassadör. Jan Eliassons internationella meritlista är lång. Efter medlingsuppdraget i krigshärjade Darfur, är han rådgivare i Sudanfrågor åt FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon. På fredag talar han på Svenska Läkaresällskapets jubileumssymposium i Göteborg, på temat globala hot och hälso utmaningar. ätext Elisabeth Tysk Foto AFP/Scanpix Tillgången på rent vatten/sanitet ser han som en ödesfråga som riskerar att stjälpa FN:s millenniemål, att halvera fattigdomen till år För att betona allvaret har 2008 utnämnts till sanitetsår. Drygt en miljard människor saknar rent vatten, dubbelt så många saknar toaletter och fungerande avloppssystem. Effekterna har han sett med egna ögon; hur utsvultna, uttorkade barn dog i Somalia, hur kolera och andra vattenburna sjukdomar breder ut sig och slår hårdast mot kvinnor och spädbarn som saknar fungerande toaletter. Till detta kommer kraftiga prishöjningar på olja och mat som på 1,5 år fördubblat antalet människor som lever i extrem fattigdom. Men Jan Eliasson fortsätter outtröttligt att engagera sig för fred, humanitet och samarbete. Var hämtar han energi? Jag är en obotlig optimist som tror på utveckling. Rätt använd kan globaliseringen bli en win-win-situation. Ökad kunskap minskar misstron, en viktig källa till konfl ikter. Men väst måste främja ökad levnadsstandard i tredje världen. En jämnare fördelning av jordens resurser innebär inte att människor i rikare länder måste ge upp sin standard och välfärd, men vi måste ändra livsstil. Ingen kan göra allting, men alla kan göra något, det är min fasta övertygelse. SNABBA FRÅGOR Vilket ser du som det största hotet mot ökad hälsa globalt? Att korruption, dåligt bistånd och bristfällig infrastruktur hindrar tillgång till rent vatten och fungerande sanitet för så många människor. En miljard människor saknar i dag rent vatten och 2,5 miljarder är utan toaletter. Bristfälliga avloppssystem gör att dricksvattnet förgiftas och att kolera samt andra vattenburna sjukdomar sprids. I Kenyas huvudstad Nairobi tvingas många av invånarna köpa dyrt vatten på flaska. Långtifrån alla har råd. Aidsepidemin gör att många länder i Afrika går på knäna. Hur kan utvecklingen vändas? Utbildningssatsningar riktade till unga flickor ser jag som helt avgörande, både för samhällsbyggandet och i aidsbekämpningen. Kvinnor för, på ett helt annat sätt än män, läs- och skrivkunnighet vidare till sina barn. En afrikansk kvinna föder i genomsnitt 3,8 barn, vilket innebär att läskunnigheten nästan kan fyrdubblas på en generation. Hur kan Sverige medverka till en mer hållbar och rättvis utveckling? Vi bör inom EU och FN driva solidaritetsfrågorna hårdare. Men det räcker inte med ökat bistånd. Handels- och jordbrukspolitik måste reformeras i global riktning. För att bekämpa fattigdomen måste fattiga länder själva engagera sig. Globalt bör Världsbanken och Internationella Valutafonden arbeta för skuldavskrivningar för stater med demokratiskt tillsatta regeringar. Sverige bör också verka för ett närmare samarbete mellan FN och Världsbanken. T. Busch-Christensen Det värsta är om hopplösheten breder ut sig. Min förhoppning är att fl er ska inse att det är engagemang och delaktighet som ger mening åt livet, inte att äga saker, säger Jan Eliasson. Satsas det tillräckligt på medicinsk och medicinteknisk forskning? Det är positivt att regeringen satsar ytterligare 15 miljarder kronor på forskning och innovation kommande fyra år. Världens rika länder behöver investera ännu mer i nya, bättre läkemedel och vacciner, särskilt mot sjukdomar som är ovanliga i vår världsdel, som tbc, malaria och andra parasitburna sjukdomar. Bill & Melinda Gates foundation gör betydelsefulla insatser, inte minst mot hiv/aids, som behöver efterföljare.

5 GLOBAL HÄLSA 5 F Namn: Jan Eliasson. Yrke: Karriärdiplomat, FN-medlare, ambassadör med mera. Aktuell: Talar på fredag på temat globala hot och hälsoutmaningar under Svenska Läkaresällskapets jubileums symposium i Göteborg. Ålder/familj: 68 år, gift med Kerstin, tre vuxna barn och sex barnbarn. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Göteborg. Karriär i korthet: Rådgivare åt Olof Palme i Iran-Irak-konflikten, svensk FN-ambassadör, kabinettssekreterare på UD, ambassadör i Washington, ordförande i FN:s generalförsamling, svensk utrikesminister, FN:s speciella sändebud i Darfur. Intressen: Gotland, tennis och samlar på förstoringsglas. Kuriosa: Har tilldelats årets Mårbackapris för sina mångåriga insatser för konfliktlösning. Tilldelades i våras gästprofessuren till Torgny Segersteds minne vid Göteborgs universitet.

6 6 GLOBAL HÄLSA Mer än 99 procent av all mödradödlighet drabbar låginkomstländer. En av sju kvinnor i Nigeria löper risk att dö under graviditet eller förlossning, jämfört med en på i Sverige. Två av FN:s fem millenniemål handlar om att förbättra mödrars hälsa och minska barnadödligheten. Thoraya Ahmed Obaid talar på Svenska Läkare sällskapets jubileums symposium på temat Global Hälsa den 28 november i Scandinavium. Alla är välkomna! Thoraya Ahmed Obaid, generalsekreterare UNFPA: Ingen kvinna borde dö när hon ger liv 90 procent av världens forskningssatsningar går till bekämpning av sjukdomar som drabbar 10 procent av världens befolkning. Det krävs krafttag för att uppnå FN:s millenniemål, enligt Thoraya Ahmed Obaid, chef för FN:s befolkningsorgan UNFPA. Thoraya Ahmed Obaid, generalsekreterare i UNFPA, FN:s organ för befolkningsfrågor. Text Sofi a Eriksson Bild Moment/Marcus Marcetic Över en halv miljon kvinnor dör under graviditet eller förlossning varje år. Det är mer än alla dödsfall i aids, malaria och tbc sammanlagt. Thoraya Ahmed Obaid, generalsekreterare i FN:s organ för befolkningsfrågor, UNFPA, efterlyser krafttag för att uppnå millenniemålen. Den 28 november talar hon på Svenska Läkaresällskapets jubi leumssymposium i Göteborg på temat Global Hälsa. Ett av FN:s fem millenniemål handlar om att minska mödradödligheten med 75 procent till år 2015, ett mål som just nu verkar avlägset. Klyftan mellan rika och fattiga länder är stor just när det handlar om kvinnors och barns hälsa, särskilt när det gäller mödradödligheten, säger Thoraya Ahmed Obaid. En av sju kvinnor i Nigeria löper risk att dö under graviditet eller förlossning, i Sverige är motsvarande risk bara en på Därför fokuseras två av millenniemålen just på att förbättra mödrars hälsa och minska barnadödligheten. Undernäring är naturligtvis också ett stort problem, liksom malaria, tbc och aids. Enligt Thoraya Ahmed Obaid borde ingen kvinna dö när hon ger liv. Alla kvinnor behöver få tillgång till mödravård på den mest grundläggande nivån handlar det om familjeplanering, kvalificerad hjälp och tillgång till akutvård vid förlossningen. Om kvinnor hade tillgång till detta, skulle antalet kvinnor som dör sjunka dramatiskt. Och om det också fanns sjukvård för nyfödda skulle spädbarnsdödligheten sjunka. Universell tillgång till mödravård behöver bli en topprioritering. Inom vilka områden ser du framsteg? Antalet barn som dör av mässlingen har minskat med två tredjedelar sedan millennieskiftet, tack vare vaccinering. Det förebyggande arbetet med billiga malarianät impregnerade med insektsgift har också inneburit förbättringar. Men mycket arbete kvarstår. Hon nämner som exempel att ett barn som föds i ett u-land löper 13 gånger större risk att dö under sina fem första år än ett barn i ett i-land. Mer än en tredjedel av de barn som dör innan de fyllt fem år dör under sin första levnadsmånad. Och det fi nns ett nära samband mellan moderns och barnets hälsa. Om modern inte är frisk, kommer barnet inte heller att bli det. Ett annat bekymmer hon ser är den skeva fördelningen av forskningsresurser. Betydligt mer forskningspengar går till sjukdomar som cancer och depression än till tropiska sjukdomar. 90 procent av resurserna går till forskning kring sjukdomar som drabbar 10 procent av världens befolkning. Finns det några enkla åtgärder som skulle kunna göra stor skillnad? På vissa ställen i Indien har hela byar gått ihop och gemensamt köpt en bil eller något annat fordon, så att kvinnor som behöver akut hjälp vid förlossningar snabbt kan ta sig till specialiserad vård. I Afrika är det mycket vanligt att kvinnor tillbringar fem, sex timmar på vägarna för att ta sig till en läkare. Naturligtvis är det många som dör på vägen. Är det ett problem att rika länder lockar till sig läkare från fattiga länder? Naturligtvis måste också läkare ha rätt att flytta, men i många länder är problemen att behålla utbildad sjukvårdspersonal en stor utmaning. För att behålla dem måste man erbjuda bättre villkor. En intressant modell prövas i Storbritannien, som har ett samarbete med Malawi för att kompensera när läkare därifrån utvandrar till Storbritannien. F UNFPA United Nations Population Fund, FN:s befolkningsfond, New York, bildades Fonden arbetar för att öka medvetenheten om befolkningsproblem och ger framför allt utvecklingsländerna bistånd i form av upplysning och utbildning. Andra frågor i fokus: koppla samman befolkningsfrågor med utveckling, öka jämställdheten mellan könen, arbeta för mänskliga rättigheter och bekämpa spridningen av hiv. BEHANDLINGSBARA SJUKDOMAR BAKOM DÖDSFALL Drygt en halv miljon kvinnor dör varje år i samband med graviditet och förlossning. Vanligaste orsakerna är förblödning, infektion, högt blodtryck, osäkra aborter eller utdragna/avbrutna värkar. Komplikationer som kan behandlas med rätt vård. Att mödrarna dör hänger samman med undernäring, blodbrist, hiv jämte sociala faktorer, som fattigdom, ojämlikhet och kvinnors låga status. En vanlig orsak till missfall och högt blodtryck är malaria, som drabbar cirka 50 miljoner gravida kvinnor varje år. Källa: Unicef

7 KOM OCH SLÅ HÅL PÅ DIN GAMLA VÄRLDSBILD Världen ser inte ut som du tror. Den 28:e november har du möjlighet att delta i en tvärvetenskaplig konferens med några av världens främsta experter inom global hälsa. De ger ett brett perspektiv på hälsan i världen och debatterar kring vad som kan göras för att förbättra den. Svenska Läkaresällskapet hälsar allmänhet och branschfolk välkomna! För mer info GLOBAL HEALTH CONFERENCE I SCANDINAVIUM 28 NOVEMBER 2008 KL BOKA NU! FRITT INTRÄDE FÖR RIKSSTÄMMANS BESÖKARE OCH SLS MEDLEMMAR, ANMÄLAN PÅ ÖVRIGA DELTAGARE 50:, BILJETT VIA Talare: Göran Hägglund, Hans Rosling, Richard Horton, Sir Michael Marmot, Thoraya Ahmed Obaid, Aida Libombo, Jan Eliasson, Anders Nordström, Jan M Lundberg, Sir David King och Ann-Marie Svennerholm Diskussionsledare: Stina Lundberg Dabrowski, Richard Horton Svenska Läkaresällskapet Konferensen genomförs med bidrag från:

8 Fr v: Gunnar Bjursell, Stefan Sten Olsson, Madeleine Olsson Eriksson (styrelseordförande), Anders Sjöberg, Kenneth Orrgren, Mauritz Sahlin, Sigbrit Franke, Dan Sten Olsson, Leif Johansson Fotograf: Magnus Gotander Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur stiftades år 1996 i samband med skeppsredare Sten A Olssons 80-årsdag. Familjen Sten A Olsson har alltid haft ett stort intresse av och vilja att stödja framåtsträvande, kreativa människor i deras ambitioner att uppfylla sina mål. Genom Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur lämnar familjen Sten A Olsson stöd och bidrag till forskningsoch kulturverksamhet främst i Göteborg och västra Sverige. Stiftelsen har till ändamål att främja vetenskaplig forskning och utveckling, samt alla konst- och kulturarter, humaniora och kristna samfund. Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur har lämnat bidrag till flera större projekt i Göteborg. Under innevarande år har bl a en donation gått till ett forskarkonsortium vid Sahlgrenska för ett neuropsykiatriskt forskningsprojekt med mål att vetenskapligt påvisa sambandet mellan kultur, hälsa och välbefinnande. Några andra exempel är donationer till Konstmuseet för forskningsverksamhet kring sina samlingar, barn- och ungdomsundervisning i samband med Linnéutställningen i Botaniska Trädgården, Brew House för ungdomsutbildning i musik, scen och bild på den s k Stena Arena, samt till Handelshögskolan för etablering av ett institut för forskning kring entreprenörskap och kommersialisering av forskning. För mer information, v.v. se

9 GLOBAL HÄLSA 9 Frisk Fattig Rik Sjuk Katarina Leblanc, professor i klinisk stamcells forskning på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. HALLÅ DÄR Katarina Leblanc, som under sina första forskarår fick forsknings medel av Svenska Läkare sällskapet: Kartan visar hälsoläget mätt i barnadödlighet och i relation till inkomster per capita. I Kuba, ett land med medelinkomst, är barnadödligheten relativt låg. I geografi skt närliggande länder som Tjeckien och Bulgarien är skillnaderna i barnadödlighet stora. Kartan kan studeras närmare på Eländet är inte statiskt Medellivslängden ökar och barnadödligheten sjunker i flertalet länder. De senaste 40 åren har visat att eländet inte är statiskt. I länder som Indien, Kina och Taiwan har människors tillvaro förbättrats dramatiskt. Det säger Hans Rosling, professor i global hälsa vid Karolinska Institutet, KI. Text Elisabeth Tysk Grafik Gapminder Människor runt om i världen blir allt friskare. Medellivslängden ökar och barna dödligheten sjunker i flertalet länder. Andra mått på ett lands hälsotillstånd är, enligt Hans Rosling, tillgången på mat och familjeplanering, att tvåbarnsfamiljer numera är norm i allt fler länder. Asien gör fantastiska framsteg, snabbare än någonsin i Västeuropa och Nordamerika. I dag är barnadödligheten faktiskt lägre i Hong Kong och Singapore än i New York. Hans Rosling är verksam vid KI och har fått Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris 2007 för sina insatser inom global hälsa. Han anser att det största hindret för ökad hälsa globalt är den kvarvarande misären för världens fattigaste en till två miljarder människor. Men att prata om i- och u-länder är sedan länge förlegat. Många klumpar fortfarande ihop länder som Brasilien och Thailand, som har ett hälsotillstånd som Sverige på 1950-talet, med afrikanska stater, vars hälsa ännu ligger på 1850-talsnivå med svenska mått mätt. Man glömmer bort att infektionssjukdomar och undernäring inte längre är det största hälsoproblemet i Asien, att fler människor i dag dör av kroniska sjukdomar och olyckor. Läskunnighet ser han som nyckeln till både hälsa och social utveckling. Vi ska inte glömma att det fortfarande dör tio miljoner barn i världen varje år. Fortsatta satsningar på barnhälsovård och vaccinering är livsviktigt. Samtidigt måste de många miljarder människor som lever i medelinkomstländer få tillgång till modern behandling för cancer, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Prissättningen på läkemedel måste bli smartare. Vilken är den största utmaningen framöver? Det är absolut miljön, att trygga en hållbar utveckling. Hittills har förbättringarna skett till priset av ökad miljöbelastning. OECD-länderna lägger årligen 350 miljarder kronor på jordbrukssubventioner, vilket är fyra, fem gånger mer än vad Irakkriget kostar. Tänk om pengarna kunde satsas på smart miljöteknik i stället. Med ökad frihandel, rejäla investeringar för de fattigaste i bostäder, utbildning och bättre vård kan ännu fler länder komma i kapp. Tillväxt är enda sättet att komma åt diktaturer, illegal vapenhandel och terrorism. Hans Rosling talar på Svenska Läkare sällskapets jubileumssymposium på temat Global Hälsa den 28 november i Scandinavium. Alla är välkomna! KI-professor Hans Rosling har tilldelats Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris Vad kan stamceller användas till? Sedan man på allvar började arbeta med stamceller har forskningen mest handlat om att använda stamcellerna till att ersätta skadad vävnad. Men stamceller kan även användas till annat. Vissa stamceller har antiinflammatoriska egenskaper och kan därför användas för att dämpa inflammation. Du är ju forkningsledare vid Institutionen för Laboratoriemedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vad handlar din forskning om? Jag studerar en viss typ av bindvävsstamceller som i sin omogna fas har just denna antiinflammatoriska egenskap. Dessa stamceller finns i benmärgen. Jag vill ta reda på om bindvävsstamcellerna kan användas som ett komplement till läkemedel vid inflammatoriska tillstånd. Det finns mycket som tyder på det kliniska studier visar att leukemipatienter som har drabbats av komplikationer till följd av benmärgstransplantation blir bättre om de får bindvävsstamceller. Stamcellerna hjälper kroppen att häva den inflammatoriska processen. Jag tror att man kommer att kunna använda bindvävsstamceller även vid andra tillstånd, som vid vissa tarmsjukdomar och vid reumatologiska sjukdomar. Vad har forskningsstödet från Läkaresällskapet inneburit för dig? Oerhört mycket! Under mina första år som doktorand fick jag anslag som hjälpte mig att få fart på min forskning. Utan externt finansieringsstöd hade det varit svårt att som ung forskare testa sina idéer. Pengar ger rörelsefrihet, så är det. Sedan fick jag Svenska Läkaresällskapets pris för tre år sedan. Det var en stor ära och ett erkännande som jag sedan dess har haft stor hjälp av. F SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS forskar program gör det möjligt för kliniskt verksamma forskande läkare att under tre år ägna 50 procent av sin arbetstid åt medicinsk forskning. I forskarprogrammet ingår kostnaden för lönebortfall samt medel för att täcka vissa kostnader för forskningsarbetet, högst kronor per år.

10 10 etik Dödssjuka patienter som lider av obotliga sjukdomar ska ha rätt att avsluta sina liv på ett värdigt sätt. Det anser Svenska Läkaresällskapets Etikdelegation, som även efterlyser ökad kompetens i medicinsk etik bland landets läkare. Större möjligheter högre krav Ska dödssjuka få möjlighet att avsluta sina liv och vilka gränser ska gälla vid fosterdiagnostik? Det är några frågor Svenska Läkare sällskapets etikdelegation brottas med. Riktlinjerna som tas fram kan bli vägledande för svensk sjukvård. Niels Lynöe, professor i medicinsk etik. Text Elisabeth Tysk Foto istockphoto Möjligheterna att diagnostisera och bota allvarliga sjukdomar har formligen exploderat de senaste 40 åren. Så sent som på 1920-talet, före insulinet, dog många diabetiker och njurtransplantationer har endast genomförts med framgång sedan Med medicinska framsteg följer nya, många gånger svåra etiska avvägningar om när behandlingar bör sättas in och vilket självbestämmande patienterna bör ha. Det viktigaste är inte alltid svaren, utan etikdebatten i sig. Med ifråga sättande upprätthålls vårdkvaliteten och patientnyttan måste alltid vara i centrum, understryker Niels Lynöe, professor i medicinsk etik och ordförande i Svenska Läkaresällskapets etikdelegation som representerar Läkaresällskapet i Statens medicinetiska råd, SMER. Att medicinsk behandling ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet är allmänt accepterat. Men hur mycket inflytande ska vårdsökande ha? Enligt Niels Lynöe har det skett en förskjutning från läkaren vet alltid bäst till en stärkt ställning för patienten, att denne bör involveras i beslut och ges rätt att säga nej tack till erbjuden utredning och behandling. Härom året tog Etikdelegationen ställning i organ donationsfrågan. Enligt nuvarande lagstiftning måste livsuppehållande intensivvård gynna patienten. Läkaresällskapet efter lyser en lagändring som gör det möjligt att ge respiratorvård också för att underlätta organdonation, eftersom gråzoner finns och praxis varierar från sjukhus till sjukhus. Intensivvård ska kunna ges till döende personer som tidigare uttryckt önskemål att donera organ. En annan aktuell fråga berör vården vid livets slut. Ska dödssjuka, exempel vis personer med ärftliga neurodegenerativa sjukdomar som ALS eller Huntingtons sjukdom, ha rätt att avsluta sina liv på ett värdigt sätt? Vi har därför diskuterat om läkare ska ha rätt att skriva ut medel som patienten själv begärt och sedan, av egen fri vilja, kan ta för ett självvalt livsslut. Läkaren agerar inte aktivt och en stor del av läkarkåren anser förfarandet acceptabelt om det sker under betryggande och reglerade förhållanden. Men man måste självfallet ha utrett att patienten inte lider av en behandlingsbar depression, betonar Niels Lynöe och fortsätter: Det handlar om allvarliga sjukdomar där muskler förtvinar och patienterna ofta kvävs till döds. Många drabbade har sett föräldrar och syskon gå en smärtsam död till mötes och vill till varje pris slippa detta. Enligt Lynöe är det känt att vissa läkare redan skriver ut sådana medel, så frågan är om man ska blunda för utvecklingen, beivra eller reglera. en annan fråga, av stor vikt för vårdkvaliteten, är läkarstuderandes möjligheter att träna olika undersökningsmetoder. Enligt nya riktlinjer måste patienter alltid ge sitt samtycke skriftligt eller muntligt till att medverka i klinisk undervisning. Tidigare har rutinerna varierat från klinik till klinik. Enligt Lynöe behöver alla läkarstudenter tränas mer i att resonera kring etik och kunna ge svar: Det duger inte att säga så har vi alltid gjort. Hallå där Vilka etiska frågor brottas ni med? gunilla tegerstedt, överläkare i gynekologi och obstetrik vid södersjukhuset: Under 2000 talet har sjukvården blivit alltmer digi tali serad. Den snabba tekniska utvecklingen ger oss möjlighet att dokumentera patientdata, skicka e post och lagra bilder från operationer i databaser, med mera. När vi använder snabb informationsöverföring krävs det av oss sjukvårds personal att alltid respektera patientens integritet. Patientens rätt till att få information om sin sjukdom och möjlighet att diskutera behandlingsalternativ är också en viktig etisk fråga. Den etiska diskussionen i sjukvården är livfull runt detaljfrågor, men den stora diskussionen runt moral frågor saknas. Ingemar engström, adj. professor i barn- och ungdoms psykiatri, Universitets sjukhuset i örebro: Den viktigaste etiska frågan i sjukvården just nu är att hitta former för möten mellan patienter och vårdpersonal, så att de vårdsökandes autonomi respekteras samtidigt som personalens kunskap tas tillvara. Om patientens och personalens erfarenhet kombineras synliggörs både fakta och värden inför medicinska beslut. KrIstIna söderlind rutberg, överläkare i anestesiologi vid Universitetssjukhuset i linköping: In i det sista behåller människan sitt människovärde och sin integritet. Men hur går det med självbestämmanderätten? Medicinska landvinningar medför ökat intresse för vård i livets slut skede. Vad får man göra med mycket svårt sjuka/döende i syfte att vinna ny kunskap genom forskning, och vad får man göra med döende människor i syfte att åstadkomma organdonation? Måste patienten stå i fokus för vården eller kan han/hon i stället bli det verktyg som behövs för att nå and ra mål? Det är frågor som behöver diskuteras mer.

11 astrazeneca.se högre vårdkvalitet tillsammans Att bekämpa sjukdomar. Det är vårt mål. Varje dag, året om, satsar vi 100 miljoner kronor för att bidra med det vi kan inom till exempel diabetes, cancer, alzheimer och infektioner. Tack vare ett nära samarbete med sjukvården kan vi förhöja människors livskvalitet. Tillsammans med akademin ökar vi kunskapen inom viktiga hälsoområden. Och genom våra gemensamma ansträngningar inom läkemedelsindustrin utvecklar vi läkemedel för största möjliga patientnytta och med stort värde för samhället. Vi hade inte varit ett av världens största läkemedelsföretag om vi inte tillsammans skapade meningsfull skillnad i vardagen för miljontals människor. AsTr A ZenecA AB södertälje Tel

12 12 FORSKNING Täta kontroller. En gång i halvåret tas ett benmärgsprov på Pernilla för att se att cancercellerna hålls i schack. Däremellan kontrolleras hennes blodstatus var sjätte vecka; röda och vita blodkroppar samt blodplättar (trombocyter). Evelina ger livslust. När dottern föddes 2006 fi ck Pernilla Dynér diagnosen KML, en ovanlig blodcancer som nu hålls i schack med nya, mer riktade läkemedel. Pernillas nya liv F KML En ovanlig, icke ärftlig form av blodcancer som drabbar cirka 100 personer i Sverige varje år. (Totalt insjuknar personer om året i leukemi.) Orsaken är en förändring i ett arvsanlag i en cell i benmärgen som gör att ett äggviteämne (kallat tyrosinkinas) bildas. Proteinet ger signal på okontrollerad tillverkning av ett stort antal vita blodkroppar. En ny sorts läkemedel, tyrosinkinashämmare, hämmar denna signal. Tre preparat har hittills registrerats, som förutom KML ges mot en ovanlig cancer i mag-tarmkanalen, GIST. Läs mer om leukemi behandling: vi samband med förlossningen fick Pernilla ett chockartat besked. Hon hade KML, en ovanlig form av blodcancer. Tack vare ett nytt, skonsamt läkemedel, som slår ut ett visst protein, hålls sjukdomen i schack. Text Elisabeth Tysk Foto T. Busch-Christensen i träffas på Akademiska sjukhuset i Uppsala, dit Pernilla Dynér begett sig för att ta benmärgsprov. Förutom detta test kontrolleras hennes blodstatus var sjätte vecka. Vårdbesöken och den dagliga dosen mediciner är det mest påtagliga som skiljer hennes liv från andras. Till vardags är hon administratör på ett bensinföretag, hämtar tvååriga dottern på dagis och umgås med sambon och vänner. Det känns fantastiskt att nya läkemedel kan hålla cancern i schack. Jag känner mig lyckligt lottad som slipper cellgifter och benmärgstransplantation. Visst är jag trött ibland, men vilken småbarnsförälder är inte det? Det var i samband med en blodtransfusion efter en tuff förlossning sommaren 2006 som det uppdagades att hon hade onormal aktivitet i de vita blodkropparna. I stället för att skickas hem med dottern Evelina, fick hon stanna på sjukhuset för fortsatta utredningar som utmynnade i diagnosen kronisk myeloisk leukemi (KML). Pernilla tillhör den tredjedel patienter som inte har några direkta symtom. Sjukdomen upptäcks ofta i samband med andra kontroller, inför en operation eller när man ska bli blodgivare. Hon fick snabbt påbörja behandling med en ny sorts biologiska läkemedel som, enligt hematologen Ulla Olsson-Strömberg, närmast revolutionerat cancervården för patienter med KML sedan registreringen Det handlar om ett preparat i läkemedelsgruppen tyrosinkinashämmare som slår ut ett visst protein (tyrosinkinas), vilken ger signal om okontrollerad produktion av vita blodkroppar. Prognosen har förbättrats dramatiskt. Nio av tio patienter svarar positivt och biverkningarna är skonsamma jämfört med den tuffa cellgiftsbehandling som var vanlig tidigare och som även skadade friska celler. KML är ett bra exempel på hur grundforskning på några decennier lett fram till effektivare läkemedel. Fram till slutet av 1940-talet saknades behandling helt och länge var cytostatika det enda som fanns att tillgå. Så sent som på 1980-talet var utgången för patienterna oviss. Bäst klarade sig benmärgstransplanterade. På 1990-talet levde ungefär hälften av dem som transplanterats och behandlats med interferon när fem år passerat. Vid behandling med den nya medicinen är femårsöverlevnaden cirka 90 procent. KML är den första cancerformen man kunnat härleda till en skadad gen. På 1960-talet upptäckte amerikanska forskare i Philadelphia att samtliga drabbade hade ett identiskt fel i arvsanlaget, i den så kallade Philadelphiakromosomen. Den nya kunskapen banade väg för nya, skräddarsydda läkemedel. Fram till i dag är 900 avvikelser i arvsanlag kända som kan förknippas med cancer. Förhoppningen är att man ska hitta liknande behandlingar vid andra tumörsjukdomar. Helt nyligen visade det sig att kromosomförändringar liknande dem vid KML ligger bakom cirka 10 procent av lungcancer och 70 (!) procent av all prostatacancer. I dag lutar det åt att medicineringen måste fortsätta livet ut, men mycket forskning pågår, bland annat vaccinationsstudier. Det ideala vore, enligt Ulla Olsson-Strömberg, att slå ut sjukdomen helt genom att döda cellerna på ett tidigare stadium, när de ännu är omogna stamceller. Pernilla minns den första tiden efter cancerbeskedet som extremt omtumlande. Hon hade gärna läst mer och pratat med andra med samma sjukdom, kanske via ett chattforum, i en patientgrupp på sjukhuset eller via Blodcancerföreningen. Information om hur andra med KML tacklat olika faser hade hjälpt. Mer kunskap ger hopp. Men livet rullar på. Just nu njuter jag av att följa Evelinas alla framsteg. Flerfaldigt belönad kromosomforskare Felix Mitelman, professor i klinisk genetik, Lunds universitet, anses som en portalfi gur inom forskningen på cancerkromosomer. Vad får normala celler att förvandlas till cancerceller? Den frågan har länge gäckat cancerforskare. De senaste decennierna har molekylärbiologins framväxt och ny, avancerad genteknik ökat förståelsen för kromosomförändringars och så kallade fusionsgeners betydelse, rön som förbättrat diagnostiken och gett upphov till en ny, effektiv generation läkemedel mot exempelvis leukemi. En av forskarna bakom upptäckterna är Lundaforskaren Felix Mitelman som gjort banbrytande insatser inom cancercytogenetik. Databasen som bär hans namn rymmer kromosomavvikelser från mer än cancerpatienter. Tack vare samarbetet med National Cancer Institute i USA finns all data sökbar på Internet och används av tusentals cancerforskare runt om i världen dagligen. I fjol belönades Mitelmans insatser med Fernströmpriset och i år med Söderbergska priset i medicin.

13 TIPS FRÅN PERNILLA Prata! Att prata om det som hänt hjälpte mig mycket. Ibland är det svårt att prata med de allra närmaste, de kanske inte orkar. Kuratorer har erfarenhet av att hantera stark psykologisk stress. Att prata med andra patienter kan också vara bra. Man behöver inte komma med några svar, bara ha någon att ventilera sina rädslor och hopp med. Tillåt dig vara känslosam! Se det som en process, precis som ett sorgearbete som måste få ta tid. Men även i sorgearbetet behövs andrum. Sysselsätt dig med något som kräver mycket uppmärksamhet, som får dig att känna att du lever ett normalt liv! Det fick mig att må bättre och skingrade tankarna för en stund. Glöm inte att forskningen har gått framåt, att mycket går att bota i dag! På 1970-talet ansågs vår grundforskning sakna praktisk betydelse, minns Felix Mitelman. Men numera används kromosomstudier som ett självklart hjälpmedel inom cancervården både för att diagnostisera och prognostisera många cancerformer, inte minst leukemi. Elisabeth Tysk 30 miljoner kronor till forskning Jubileumsåret 2008 stödjer Svenska Läkaresällskapet svensk forskning med 30 miljoner kronor. Det gångna decenniet har stödet legat på mellan 20 och 27 miljoner kronor årligen. Det handlar dels om projektanslag, post doc-stipendier och resebidrag, dels om ett riktat stöd till unga forskare. Tack vare stödet, som startade 2007, kan mottagaren forska på halvtid under tre år samtidigt som han/ hon får årliga forskningsmedel på kronor. Läkaresällskapet delar också ut ett stort antal prestigefyllda priser sprungna ur donationer. Det äldsta, Jubileumspriset, har bland annat tilldelats Lars Werkö, Georg Klein och Nobel pristagaren Arvid Carlsson delades Inga Sandeborgs pris ut till Laura Fratiglioni och Lennart Minthon och Ingvarpriset till Ritva Matell. Alvarengas pris till otryckta medicinska skrifter, Lenn malms pris, Ellis och Ivar Janzons pris och Reuterskiölds pris är andra priser som Läkaresällskapet delar ut.

14 I. Svenska Läkaresällskapet senaste 25 åren II. Sällskapets hus his III. Sällskapets me IV. Svensk medicinhisto V talets medicin VI. Svenska bokskatter gen i medicinhistoriskt VII. 14 KVALITET HÖFTLEDSOPERATION SÅ GÅR DET TILL F Bild: Svenska Grafikbyrån Källa: Infomedica 1. Lårbenshalsen friläggs från ledskålen. 2. Lårbenshalsen sågas av och ytan i ledskålens botten jämn as till. 3. Den nya ledskålen sätts fast med ett snabb härdande plast cement. 4. Samma cement används för att fästa höftledsprotesen i lårbenet. 5. Höftledsprotesen och den konstgjorda ledskålen samman fogas. Operationen tar ungefär två timmar och utförs med ryggmärgsbedövning. Cirka personer i Sverige opereras varje år för höftartros/kronisk förstöring av ledbrosket. Artros kan vara både smärtsam och handikappande. Tack vare det nationella kvalitetsregistret för höftproteser, som startade 1979, kan ortopeder se vilka proteser som fungerat bäst. Följden blir att färre behöver omopereras. Sverige anses världsledande på området. Förutom ökad livskvalitet spar registret pengar åt sjukvården, cirka 1,5 miljard kronor under en tioårsperiod. Nationella kvalitetsregister ger färre omoperationer: Rätt protes till rätt höft Att Sverige blivit världsledande inom knä- och höftledskirurgi är delvis kvalitetsregistrens förtjänst. Sedan 1975 har nationella register byggts upp inom 64 områden. Samtliga register bidrar till bättre sjukvård och höjd vårdkvalitet. Jan-Erik Synnerman, SKL. Text Elisabeth Tysk Grafik Svenska Grafikbyrån Viljan att följa upp behandlingsresultat är inget nytt fenomen. Till pionjärerna räknas Amory Codman, kirurg vid Harvard (USA) i början av 1900-talet. I hela sitt yrkesliv kämpade han för att läkarna skulle följa upp slutresultatet för varje pati ent. Han sade bland annat, att om sjukhusen vill vara säkra på att bli bättre, måste de ta reda på vilka resultat de har för att hitta starka och svaga punkter. Utmobbad av kollegor startade han ett eget sjukhus för att tillämpa sina idéer praktiskt. Jämte Florence Nightingale anses Codman ha lagt grunden för det vi i dag kallar kunskapsbaserad (evidensbaserad) vård. I Sverige togs första steget på 1970-talet av läkare som insåg behovet av resul tatuppföljning. Först ut var knäleds plastik 1975, följt av höftplastik, pace maker och hjärtkirurgi. I dag fi nns inte mindre än 64 (!) nationella kvalitetsregister som används av forskare och bidrar till höjd vårdkvalitet. Ytterligare ett fyrtiotal är under uppbyggnad. Det unika för Sverige är att registren byggts upp och sköts av personal som arbetar med patienterna, främst läkare. I många andra länder är register toppstyrda och tungrodda, säger Jan-Erik Synnerman, ansvarig för de Nationella Kvalitetsregistren på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Han betonar att det dröjde länge innan systematiskt kvalitetsarbete fick fäste inom hälso- och sjukvården. Att utvecklinen tagit fart hänger delvis samman med ökad tillgänglighet när registren blev Internetbaserade och on line-registrering blev möjlig. I dag anses registren inte bara bidra till höjd vårdkvalitet, utan också ge svensk medicinsk forskning konkurrensfördelar. För att rankas som nationellt ska kvalitetsregistren godkännas och fi nans ieras av en beslutsgrupp med represen tanter för SKL, Social styrelsen, Svenska Läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening. Jan-Erik Synnerman nämner som exempel registret för höftledsproteser, där man kan följa resultaten 30 år tillbaka. Ortopederna vet exakt vilka av drygt 500 fabrikat som fungerat bäst. Behandlingsresultaten är därefter. I dag behöver endast 6, 7 procent av patienterna opereras om. Ett annat exempel är reumatologi där patienten online själv matar in data. Följden, menar han, har blivit bättre följsamhet, att patienterna blivit mer delaktiga i vården. Summa summarum har vi fått en mer lärande, kundorienterad vård där F resultat kan mätas och följas upp. Genom sökbarheten och öppenheten möjliggör kvalitetsregistren uppföljning och ett ständigt förbättringsarbete. Vinnare på ett systematiskt och mätbaserat kvalitetsarbete är alla patienter. Tyvärr saknar ännu många sjukhus och vårdorganisationer i Europa och USA sådan uppföljning. Utmaningen inför framtiden är att göra registren mer tillgängliga för patienter och anhöriga, så att man lättare kan jämföra resultat vid olika kliniker. Områden med stora utmaningar är primärvården och psykiatrin. Läs mer på VÄRLDENS KANSKE ÄLDSTA KVALITETSREGISTER är över 200 år och finns i Norge Lepraregistret i Bergen. Patienterna vårdades på ett leprasjukhus där chefsläkaren Dr Hansen blev först i världen med att lyckas identifiera en mikroorganism som han kopplade till sjukdomen. I engelskspråkig litteratur kallas lepra även Hansen s disease. Åtta angelägna böcker jubileumsåret 2008 MISSA INTE! Fyra böcker i jubileumsboksserien har redan kommit ut, bland annat Lars Werkös Från Blodhosta till vardagsstress sjukvård och medicinare i 1900-talets Sverige. Lagom till Riksstämman 26/11 släpps ytterligare två, om Läkaresällskapets historia och medicinsk utveckling under tusen år. Följande böcker ingår i jubileumsserien: Svenska Läkaresällskapets historia de senaste 50 åren Sällskapets Hus historia Medicina in Nummis Sällskapets Medaljsamling Svensk Medicinhistoria under tusen år 1900-talets medicinska framsteg Ars Medica Svecana Svenska bokskatter genom fem sekler Svenska läkare porträtterade via citat Svenska Läkaresällskapets aktiviteter under 2008 VI Från blodhosta till vardagsstress av Lars Werkö Sjukvård och medicinare i nittonhundratalets Sverige Ars Medica Svecana av Ove Hagelins Ars Medica Svecana av Ove Hagelin Svenska Läkaresällskap sitt 200-årsjubileum Med anledning av jubileum åtta böcker som på ett elle Svenska Läkaresällskapet samhället: Välkommen med en beställning till agneta.ohlson@sls.se, eller SLS, Box 738, Stockholm. Pris för hela serien är kr.

15 Skakigt i portföljen? Välj en fond som går sin egen väg.

16 16 kvalitet Lo Kauppi, skådespelare med missbrukarerfarenhet: Unga måste få kunnig Man ska inte ge sig och aldrig vara rädd för att söka hjälp. Det rådet ger skådespelerskan Lo Kauppi unga missbrukare. Under hösten har hon medverkat i Läkaresällskapets/SKL:s turnerande psykiatrisatsning. Text Elisabeth Tysk Bild Erich Stering/Scanpix ett nittiotal gånger har skådespelerskan Lo Kauppis pjäs Bergsprängardottern som exploderade spelats på teatrar runt om i landet och getts som föreläsning. Pjäsen är självbiografisk och bygger på hennes erfarenheter som dotter till en alkoholiserad pappa. Hemmiljön var tidvis orolig och Lo fick en skev kroppsuppfattning. Som utagerande tonåring testade hon droger och drabbades av ätstörningar. Risken finns att unga erbjuds oseriösa behandlingsmetoder, att man inte ens utreder om de har en psykisk sjukdom. Nu är hon aktuell med uppföljaren Berg sprängardöttrarna och under hösten har Lo Kauppi medverkat i SKL:s och Svenska Läkare sällskapets före läsningsserie Psykiatrins Ansikten. Varför då? Jag hoppas att mina erfarenheter, både positiva och negativa, kan väcka intresse bland läkare att satsa på psykiatri. Jag har själv fått hjälp med både ätstörningar och narkotikamissbruk av psykiatrin. Det var en befrielse när jag mötte kunnig personal och till slut blev förstådd. Jag har positiva erfarenheter av 12 stegsprogrammet och samtalsterapi, med flera KBT metoder. Du har varit drogfri i 17 år nu, men hur upplevde du vården när du hade problem med bland annat ätstörningar på 1980-talet? Jag erbjöds vård baserad på Hasselapedagogiken och blev chockerad av den arrogans och det kunskapsförakt mot psykiatrin som jag mötte där, att man misstrodde specialister och forskning. Mycket i behandlingen gick ut på att lära missbrukare veta hut. Vi uppmanades att ta oss i kragen. Ett annat problem var att vårdarna bodde tillsammans med oss, som de var satta att vårda. Det var också vanligt att psykiskt sjuka skuldbelades i stället för att ta problemet på allvar och utgå från att vi ville bli friska. Min önskan är att fler unga ska erbjudas kunnig vård av utbildad personal som använder beprövade metoder. Vad bör förändras? Med tanke på att över ungdomar omhändertas och placeras på behandlingshem varje år, borde verksamheten regleras bättre. I dag kan nästan vem som helst starta upp ett behandlingshem och tillsynen är allt för sporadisk. Det borde ställas betydligt högre krav. Dessutom är det extremt svårt att lägga ned sådan verksamhet. Får dagens unga bättre vård? Nja. Nedskärningarna skrämmer mig. Öppna mottagningar läggs ned och personalbrist inom Barn och Ungdomspsykiatrin leder till extremt långa väntetider. Risken finns att unga erbjuds oseriösa behandlingsmetoder, att man inte ens utreder om de har en psykisk sjukdom. Jag saknar ett bredare samarbete mellan missbrukarvården och psykiatrin. Definitivt är det så att fler personer, både ungdomar och vuxna, skulle behöva sluten psykiatrisk vård. Vilken roll spelar fritidsledare som ser ungdomar dagligen? Självklart är de jätteviktiga. De kan fånga in unga med missbruksproblem tidigare än exempelvis Socialtjänsten. Men fritidsledare får inte ta på sig rollen som psykolog eller terapeut. De måste våga Skådespelerskan Lo Kauppi, med egna erfarenheter av drogmissbruk och ätstörningar, har under hösten medverkat i Läkaresällskapets/SKL:s nationella psykiatrisatsning, Psykiatrins Ansikten. hänvisa vidare. Fler yrkesgrupper måste inse att psykiatri inte är något flummigt. Ditt senaste projekt Bergsprängardöttrarna skildrar tillståndet inom rättspsykiatrin. Berätta! Syftet är att ge en mer nyanserad bild av svensk kriminalvård. I media får man ofta känslan av att alla som sitter inne är extrema brottslingar. Pjäsen är ett samarbetsprojekt mellan Kriminalvården och Riksteatern. Jag intervjuar kvinnor som avtjänar långa fängelsestraff på Hinseberg och deras barn. Till våren ska pjäsen sättas upp runt om i landet. Dessutom ska två kortfilmer spelas in. Vad råder du unga med missbruk el- Förebilder ska locka fler till psykiatrin Med stöd av en gåva från SKL, öronmärkt för en psykiatrisatsning under jubileumsåret, har Svenska Läkaresällskapet under hösten arrangerat sex föreläsningar om psykiatrins utmaningar och framtid. Vilket syfte har Psykiat rins Ansikten? Vi vill väcka intresse för psykiatrin som specialitet genom att erbjuda inspirerande möten där man visar upp framgångar och goda behandlingsmodeller. Målgruppen har varit läkarstudenter och AT läkare som med sin inställning kan skapa förändring och förnyelse, säger Ing Marie Wieselgren, överläkare i psykiatri och psykiatrihandläggare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Bland föreläsarna återfinns namnkunniga psykiatriker som Johan Cullberg och Åsa Nilsonne, och i paneldebatterna har kända profiler som skådespelerskan Lo Kauppi (se artikel ovan) och Gringos grundare Zanyar Adami medverkat. Förhoppningen är att blivande läkare ska få en mer mångfacetterad bild

17 KVALITET 17 vård BEHANDLING I HEMMET: Hjälp mot ätstörning F Namn: Lo Kauppi. Ålder: 38 år. Familj: Ja. Yrke: Skådespelerska, författare, dramatiker, artist Karriär: Har spelat manodepressiv mamma i Dramatenpjäsen Den tatuerade mamman våren 2008, Ofelia i Lars Noréns Hamlet Gav föreställningar i Riksteaterns regi med pjäsen Bergsprängardottern som exploderade. Aktuell: Med uppföljaren Bergsprängardöttrarna, en pjäs som bygger på intervjuer med interner på bland annat Hinseberg. För fyra år sedan startades världens förs ta mobila ätstörningsteam vid Stockholms Cent rum för Ätstörningar, SCÄ. Här erbjuds en ny, unik behandling för unga patienter med ätstörningar och deras familjer. Målet med de mobila ätstörningsteamen är att så fort som möjligt fånga upp och hjälpa unga patienter och deras familjer i hemmet. Efter åtta till tio veckors intensiv behandling har omkring hälften av patienterna tillfrisknat och återfått sin normala vikt samt ett mer normalt ätande. Vi är övertygade om att det lönar sig att fånga upp patienter tidigt och att göra en kraftfull insats, säger verksamhetschef Anna-Maria af Sandeberg. En annan ny metod är lägenhetsbehandling, där barn och ungdomar får hjälp tillsammans med sina föräldrar. Oftast behöver hela familjen hjälp för att återfå struktur i tillvaron. På SCÄ fi nns två behandlingslägenheter där patienten läggs in tillsammans med sin familj. I varje lägenhet fi nns en behandlare som stöttar familjen i samband med måltider och genom regelbundna familjesamtal. Jämfört med många psykiatriska kliniker i landet som fått leva med neddragningar, har SCÄ haft förmånen att bygga ut sin verksamhet. Cirka patienter behandlas årligen, varav en tredjedel är barn och ungdomar. Trots mer än en fördubbling av antalet patienter, har väntetiderna för de allvarligast sjuka kunnat hållas nere till några veckor. Ätstörningsvården har byggts ut och antalet patienter som erbjuds behandling har ökat. Enligt Anna- Maria af Sandeberg beräknas endast procent av dem som lider av ätstörning söka vård. Mörkertalet är särskilt stort bland pojkar och män. Ätstörningar ses som en tjejsjukdom och blir på så sätt dubbelt skamlig. Tidigare behandlades patienter med ätstörningar inom den vanliga psykiatrin. I dag fi nns en enighet om att patienter med svåra ätstörningar bör behandlas på specialkliniker. Vid SCÄ fi nns specialister i allmänpsykiatri, barnpsykiatri och pediatrik. Den förbättrade vården för patienter med ätstörningar i Sverige under de senaste tio åren, har inneburit att antalet dödsfall sjunkit från cirka 8 procent till 0,5 1 procent. Hos ungdomar är dödsfall ytterst ovanliga. Vi är övertygade om att detta beror på den utvecklade vården En miljard kronor till psykiatrin i Sverige, eftersom jämförande internationella studier inte visar samma positiva utveckling i andra länder, säger Anna-Maria af Sandeberg. Är det viktigt att kunskapen om ätstörningar blir mer spridd i samhället? Både ja och nej. Det är viktigt att lärare, idrottsledare och skolhälsovårdspersonal har kunskaper om ätstörningar. Men en allt för stor hälsofi xering är inte alltid så bra. En studie från Folkhälsoinstitutet visade att det fi nns risk att information till skol elever kan få motsatt effekt satsar regeringen en miljard kronor på ökad tillgänglighet inom psykiatrin, varav 455 miljoner öronmärks till barn- och ungdomspsykiatrin. Målet är att korta väntetiden från sex till två månader. 5 miljoner kronor ska förstärka utbildningen av personal inom psykiatrin och primärvården, samt fortbildning av personal inom socialtjänsten. En särskild satsning görs på fortbildning i Beardslees familjeinterventionsmodell för dem som arbetar med barn till psykiskt sjuka föräldrar. 3 miljoner kronor satsas på utbildning i kognitiv beteendeterapi så att fler patienter kan erbjudas psykologisk behandling vid ångest och depression. 1,5 miljoner kronor satsas på inventering istockphoto av psykiatrikurser i läkar- och sjuksköterske utbildningarna. Nya kvalitetsregister: SKL inrättar en webbportal som ska underlätta landstingens rapportering till de fyra befintliga registren; ätstörningar, bipolär sjukdom, behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD samt psykosvård. Dessutom ska fem nya kvalitetsregister inrättas kommande år för att underlätta jämförelser av insatser och kvalitet. Registren ses som en viktig informationskälla för att förbättra resultat och göra vården säkrare. ler psykisk sjukdom att göra? Man ska inte ge sig och aldrig vara rädd för att söka hjälp. Vänd dig till din närmaste psykiatriska mottagning eller till Maria Ungdom, som har jouröppet och kan ge vettiga råd runt själva missbruket. F ÄTSTÖRNINGAR Kännetecknas av stört ätbeteende, skev kroppsuppfattning och viktfobi. Indelas i tre diagnoser: Anorexia nervosa (självsvält), Bulimia nervosa (hetsätning) och Obesitas (fetma/avvikande hunger- och mättnadskänslor). Börjar oftast i tonåren och är vanligare bland flickor. I Sverige har dödligheten minskad dramatiskt. I dag dör cirka 2 3 personer varje år jämfört med cirka 10 personer för tio år sedan. (Källor: NE och Folkhälsoinstitutets rapport Prevention av ätstörningar, 2005) STOCKHOLMS CENTER FÖR ÄTSTÖRNINGAR På SCÄ erbjuder man behandlingar som dagvårdsprogram med daglig matträning och olika former av terapi. I verksamheten finns också dietister och en sjukgymnast. Kreativa terapiformer som musikterapi, dansterapi och bildterapi är en viktig del i behandlingen. Med patienter årligen är SCÄ Nordens största specialiserade ätstörnings klinik. av ett yrke med goda framtidsutsikter, säger Ing-Marie Wieselgren. Vad fick dig själv att välja psykiatribanan? Att lindra ångest och hjälpa psykiskt sjuka till ett normalt liv är både spännande och utmanande. Man får använda sig själv som verktyg på ett helt annat sätt än vid behandling av exempelvis halsfluss. Hon påpekar att rekryteringsbehoven är stora, samtidigt som ny teknik ger allt bättre verktyg för diagnos och behandling. Med hjälp av moderna avbildningstekniker vet vi alltmer om hjärnans funktion, hur inlärning går till och vad medvetande är. Gränslandet mellan neurologi och psykiatri är ett av de mest dynamiska forskningsfälten. Med ny kunskap kan vi psykiatriker tillsammans med andra yrkesgrupper hjälpa fler psykiskt sjuka att hantera stress och andra utmaningar. Bästa framgångsrecep tet, menar hon, är att både utbildare och personal inom psykiatrin arbetar gränsöverskridande. Dessutom behöver AT-tjänstgöringen i psykiatri förlängas till sex betalda månader. Här är Norrland och Östergötland goda före bilder. Läs mer på: Ing-Marie Wieselgren, överläkare i psykiatri, ansvarig för psykiatri på SKL.

18 18 KVALITET KRÖNIKAN Välutbildade läkare, välfungerande sjuk vård nder de senaste årtiondena har sjukvården utvecklats på ett fantastiskt sätt. Bara sedan jag föddes i slutet av 1950-talet har massor av nya möjligheter öppnat sig. Numera kan läkare transplantera hjärtan, göra titthålsoperationer, operera in pacemakers och ordinera mediciner mot exempelvis magsår, mediciner som dramatiskt minskat lidandet och antalet vårddygn på sjukhus. Skiktröntgen, laseringrepp i ögon och ballongsprängning av hjärtats kranskärl är andra exempel. Utvecklingen av sjukvården är häpnadsväckande. Läkarna har hela tiden varit en viktig del i denna utveckling, i såväl forskning som i behandling. Läkarens roll är i dag en helt annan än för till exempel 200 år sedan, då Svenska Läkaresällskapet grundades. Då var Finland fort farande en del av Sverige, allmänna folkskolan var inte införd och riksdagen bestod av adel, präster, borgare och bönder. Men då som nu uppsöker människor doktorn när man blivit sjuk. Det finns de som säger att det var bättre förr. Det var det inte. Det är bättre nu. Aldrig någonsin har sjukvården kunnat bota och lindra på det sätt som den gör i dag. Därmed inte sagt att den svenska sjukvården är utan fel och brister. Jag ser stora utmaningar. En är demografin. Sverige har tillsammans med Italien och Japan världens äldsta befolkning. Och de äldre blir allt fler som ska tas om hand av allt färre. En annan stor förändring är den tekniska utvecklingen. Digitala röntgenbilder mejlas lika snabbt till en specialist i Säffle som till en i Sydney eller Seoul. Kirurger kan övervaka operationer via Internet på andra sidan jordklotet. Det finns nya mediciner som botar eller bromsar på ett fantastiskt sätt, men som är allt annat än gratis. Även sjukdomar förändras. I dag lider få av farsoter som tuberkulos, polio, stelkramp, dysenteri eller smittkoppor. I stället ser vi stressrelaterade åkommor öka. Likaså en oroande ökning av antibiotikaresistenta bakterier. Och vi ser ett ökat antal välfärdsåkommor, som övervikt och undervikt. Frågan är hur morgondagens sjukvård ska se ut. Hur erbjuder vi en trygg, säker sjukvård av hög kvalitet till hela befolkningen? Vi har inte alla svar ännu, men är inne i en extremt intressant utvecklingsprocess med stora möjligheter. I den processen är läkarna en nyckelgrupp. För utan välutbildade läkare blir det ingen välfungerade sjukvård. Så enkelt är det. Göran Hägglund Socialminister, kd Tommy Hvitfeldt Allt fler äldre övermedicineras Nära var femte akut sjukhusinläggning av äldre beror på felaktig läkemedelsanvändning. Situationen är allvarlig, enligt Kerstin Hulter Åsberg, överläkare vid Medicincentrum, Lasarettet i Enköping. Text Helena Kämpfe Fredén Bild David Marklund När jag utbildade mig till läkare på 1960-talet fick vi lära oss att äldre skulle ha högst tre läkemedel. I dag är det inte ovanligt med olika mediciner, och många får biverkningar, säger överläkare Kerstin Hulter Åsberg. Som ordförande i Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor och även för landets samtliga läkemedelskommittéer, är överbehandling något som står högt upp på hennes agenda. Det handlar om att prioritera. Vilka läke medel kan patienten faktiskt klara sig utan? Problemet med över- eller feldosering har växt i takt med att läkemedlen blivit allt fler och mer effek tiva. Studier visar att äldre i dag i genomsnitt äter fem till sex mediciner per dag, samtidigt som antalet läkemedel som förskrivs per person ökar för varje år. Överanvändningen leder till att många äldre i Sverige mår betydligt sämre än de skulle behöva göra, menar Kerstin Hulter Åberg. Ju fler läkemedel, desto större är risken för biverkningar. Vanliga läkemedelsbiverkningar är trötthet, yrsel och problem med matsmältningsorganen. Risken för att läkemedel påverkar varandra på ett olämpligt sätt ökar också. Att vi blir allt äldre medför ofta problem med hälsan. Om vi får nya mediciner för varje ny åkomma vi får, kan medicinlistan bli väldigt lång. Man bör ompröva läkemedel med jämna mellanrum kanske är patienten faktiskt färdigbehandlad? Kerstin Hulter Åsberg talar om ett helt nytt kunskapsområde där det i dag egentligen inte fi nns så mycket evidensbaserad kunskap. Blivande läkare får ingen utbildning i övermedicinering, och här menar Hulter Åsberg att mycket kan förbättras. Detta borde förstås ingå i grundutbildningen, och givetvis bli en del av AT-läkarnas utbildning. Jag hoppas att detta kommer att uppmärksammas när SKL och staten nu ser över hur läkemedelsanvändningen ska bli mer effektiv, menar hon. Vad beror då övermedicineringen på? Är kunskapen hos läkare för dålig? Kerstin Hulter Åsberg tror inte att hela förklaringen ligger där. Däremot saknas i dag rutiner för att få överblick över äldres läkemedelsanvändning. Läkemedelsgenomgån gar av apotekare har visserligen blivit allt vanligare, men Kerstin Hulter Åsberg menar att åtgärder måste sättas in långt tidigare, redan när ett nytt läkemedel skrivs ut av läkaren. Det handlar om att prioritera. Vilka läkemedel kan patienten faktiskt klara sig utan? I dag får många äldre förebyggande läkemedel, men man kan fråga sig om det alltid är ändamålsenligt när patienten är i 90-årsåldern. Ett första steg för att komma till rätta med problemet kan vara den kunskapsöversikt inom området som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) ska publicera inom kort. På sikt efterlyser jag nationella riktlinjer för läkemedelsbehandling av äldre, säger Kerstin Hulter Åberg. F Namn: Kerstin Hulter Åsberg. Bor: Uppsala. Titel: Överläkare, specialist i dicin och geri a trik, ord förande i SLS kommitté för internme- läkemedelsfrågor, ordförande för landets samtliga läkemedels kommittéer. Familj: Make och två vuxna barn. Intressen: Medicinens fantastiska historia. Gillar att segla på sommaren och åka långfärdsskridskor på vintern.

19 JA TILL HJÄRNKRAFT I Västra Götaland har ett gott liv många uttryck. Vårt uppdrag handlar om både hälso- och sjukvård och hållbar regional utveckling. Men också om att skapa grogrund för idéer. Jämfört med övriga Europa ligger Västra Götaland i topp när det gäller näringslivets investeringar i forskning och utveckling. Det vill vi ta vara på, inte minst för att ständigt förbättra vården. Därför samarbetar vi med bland annat. näringsliv och universitet för en innovativ sjukvård. Nu och i framtiden. Det goda livet växer i samverkan. Om du besöker svenska LäkaresäLLskapets riksstämma ta en sväng förbi västra götal andsregionens monter, b04:32. vi bjuder på något uppfriskande.

20 20 FORSKNING Motion på recept vinner terräng Ta trapporna i stället för hissen. Lägg om kosten och dra ner på alkoholen. Att små förändringar i vår vardag kan göra skillnad mellan hälsa och ohälsa blir alltmer uppenbart för dem som arbetar inom vården. Text Helena Kämpfe Fredén Foto T. Busch-Christensen Att det är bra att röra på sig har både läkare och patienter vetat i hundratals år. Men det är först under senare tid som det har blivit uppenbart hur otroligt effektiva förebyggande hälsoinsatser är. Studie efter studie visar att goda kost- och motionsvanor spelar en avgörande roll för vår hälsa. I våras kunde till exempel fi nländska forskare konstatera att rätt mat och regelbunden motion minskar risken att utveckla demens. Dessutom visade de att livsstil faktiskt är viktigare än arvet för personer med anlag för Alzheimers sjukdom var den skyddande effekten av fysisk aktivitet och kost ännu starkare. I dag vet vi att regelbunden motion förlänger livet sex till nio år. Det är ju egentligen helt fantastiskt tänk bara om man hittade ett läkemedel utan biverkningar som kunde lova samma resultat, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet och överläkare på Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Livsstilsmottagningen startade i blygsam skala förra året. Hit kommer patienter som fått remiss av sin behandlande läkare. Tanken är att de genom att ändra sin livsstil själva ska kunna minska risken för allvarliga sjukdomar, som till exempel hjärtinfarkt och diabetes. Trots att enheten inte har gått ut offentligt, har verksamheten rönt stor uppmärksamhet. Under den första tiden blev personalen helt nedringd av läkare och patienter från hela landet. Vi har ett enormt tryck på mottagningen, men än så länge har vi inte resurser att ta emot mer än en handfull pati enter. Jag ser intresset som ett tecken på att tiden äntligen är mogen för förebyggande hälsoinsatser, menar Mai-Lis Hellénius. För trots att förebyggande hälsoinsatser är både effektiva och billiga, har de inte använts i någon stor utsträckning inom vården. Satsningar på preventiv forskning är också mycket liten. En förklaring, tror Mai-Lis Hellénius, är den allt för stora tilltron till läkemedel och operativa ingrepp. Vi som jobbar i vården är skolade att bota sjukdomar. Många har inte riktigt förstått hur viktigt det är att förebygga, säger hon. Att prata med patienter om livsstilsförändringar är dessutom svårt, menar hon. Det fi nns mycket skuld kring övervikt, rökning och alkohol. Att sätta sig ner och samtala med patienten i stället för att skicka iväg honom eller henne med ett recept tar tid. Och tid är en bristvara i vården. Men samtidigt får man igen väldigt mycket. Det fi nns forskning som visar att förebyggande åtgärder till och med är en besparing i vården färre vårdtimmar och läkemedel. Det är detta samband som Mai-Lis Hellénius vill ska bli känt för alla som arbetar i vården. Vi måste avsätta resurser för förebyggande insatser i dag, annars får vi betala dyrt i morgon. En grupp som det verkligen lönar sig att arbeta förebyggande med är barn och ungdomar. Andelen överviktiga barn har ökat snabbt de senaste åren. På 15 år, mellan 1989 och 2004, hade antalet barn med övervikt eller fetma blivit två och en halv gång fler. I dag väger ungefär vart fjärde barn i Sverige för mycket. Claude Marcus, klinikchef för F Namn: Camilla Fransson. Ålder: 51 år. Yrke: Kontorist. Familj: Singel, två vuxna söner. Intressen: Att sy lapptäcken. Diagnos: Kraftig övervikt, höga blodfetter, högt blodtryck och begynnande diabetes. Har ändrat livsstil: Äter sundare och går promenader tre till fyra gånger i veckan. Främsta insikten: Att regelbunden motion har effekt. Mina värden blev bättre på några veckor och jag har gått ner nio kilo på ett halvår. Jag är piggare och har mer ork. Namn: Stefan Haraldsson. Ålder: 36 år. Yrke: Företagare inom byggsektorn. Arbetar med renovering av stål, betong och tunnplåt, tidigare sjöman. Familj: Fru och två döttrar (3 och 5 år). Intressen: Fiske, jakt, båten och familjen. Diagnos: Diabetes och övervikt. Har ändrat livsstil: Tänker mer på vad jag kan/bör äta, planerar måltiderna bättre och äter på bestämda tider. Dess utom går jag stavgång tre gånger i veckan, det gjorde jag inte förr. Resultatet är mer energi och minskad vikt. Främsta insikten: Att jag måste sköta mig för att inte dö i förtid. Likaså att man med enkla medel kraftigt kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Bränna kalorier fortfarande viktigast Bara fett, inget fett, sockerfritt rönen om de dieter som ger den bästa viktminskningen har duggat tätt den senaste tiden. En jättelik EUstudie visar nu att hur dieten ser ut inte är så viktigt bara man bränner fler kalorier än man får i sig. Det finns gott om teorier om hur maten ska vara sammansatt för att kroppen snabbare ska göra sig av med extrakilona. Det har till exempel talats mycket om att fett inte alls gör oss feta tvärtom. Peter Arner, professor i medicin vid Karolinska universitetsjukhuset i Huddinge, som forskar på hur fettomsättningen regleras, menar att det inte finns några vetenskapliga studier som stödjer liknande teorier. Vi har tvärtom gott om bevis för att kostens sammansättning hur mycket fett den innehåller inte har någon stor betydelse för viktnedgång, säger han.