Bitidningen. Tema: Återvinning av vax. Biodlingsstudier Biväxter Årsrapporten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bitidningen. Tema: Återvinning av vax. Biodlingsstudier Biväxter Årsrapporten"

Transkript

1 Nr 10 Oktober 2008 Bitidningen Tema: Återvinning av vax Biodlingsstudier Biväxter Årsrapporten Bitidningen

2 Vaxinlämning Nu är det tid a lämna in ramar och vax. Vår inlämning är öppen oktober - mars. Passa då på a kika in i vår nya butik. Du är välkommen. Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka-Ljungby Tel: , Fax: Öppe ider: månd - fred , , lörd , Stängt lörd 1 november Bitidningen Halvsidor.indd :07:53 2 Bitidningen

3 Ledaren ÅKE SANDQUUIST Förbundsordförande Biodlingen har stora möjligheter! Hösten är här, biodlingen för året kan summeras. Vad har varit bra och vad har varit mindre bra, en ständig kamp för att förbättra den egna verksamheten. De rapporter som hittills har nått mig för landet som helhet visar på mycket stora variationer i honungsskörden. För min del har skörden av honung varit något över medel. Höstarbetet i bigården är viktigt. Vi lägger grunden till en bra övervintring, rätt mängd foder och en effektiv bekämpning av varroa. Det händer mycket inom biodlingen just nu. Vi kan läsa om intressanta forskningsrapporter från två lundaforskare (se hemsidan), och den australiska rapporten som visar på betydligt större värde av fullgod pollinering av bin i rapsfält. Uppmärksamheten och intresset från omvärlden har nog aldrig varit större än nu för biodlingens betydelse. SBR har på olika sätt fortsatt med det viktiga arbetet att knyta kontakter och bilda nätverk med andra intresseorganisationer och aktörer som arbetar med samhällsutveckling. Vi är idag kända på ett helt annat sätt än för bara några år sedan. Hösten innebär att arbetet med förbundsfrågor växlas upp. Mötesfrekvensen ökar och vi går in en tid av nya utmaningar. Medlemsantalet fortsätter att sjunka något, men nya medlemmar ökar och är ca 700 st. Jag vill därmed tacka alla föreningar för ett väldigt fint arbete med nya medlemmar. Kan biodlingen bidra till livsmedelskrisens lösning? Världsmarknadspriset på honung har stigit kraftigt. I USA diskuteras fenomenet CCD. Pollineringskrisen är ett ord som förekommer alltmer i media. Klimatförändringens effekter på odling av livsmedelsprodukter och möjligheter att försörja världens befolkning är en storpolitisk fråga. Honung är så klart en liten produkt men potentialen är enorm. I naturen finns näst intill obegränsad tillgång på nektar att ta vara på. En stor del av det vita sockret kan ersättas av honung, som dessutom är mycket nyttigare. De arealer som behövs för odling av sockerrör och sockerbetor skulle frigöras för annan livsmedelsproduktion. Binas pollinering kan i ett försörjningsperspektiv vara en ännu större potentiell möjlighet för att kraftigt öka förutsättningarna för ökad livsmedelsproduktion. Det behövs ett nationellt ansvar för biodlingen! Biodlarna förväntar sig att staten tar detta ansvar. Det är i längden orimligt att en ideell organisation skall bära det nationella ansvaret. SBR förväntar sig att staten tar det nationella ansvaret bl a genom att Stimulera tillväxten av biodlingen genom en pollineringsersättning direkt till biodlaren. Anpassa lagstiftning och kontrollverksamhet så att inte regler och kostnader förhindrar en positiv utveckling. Myndigheter och politiker behöver sätta sig in i och förstå biodlingens betydelse för vår miljö, mångfald i naturen, och livsmedelsproduktion som skall försörja jordens befolkning. Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: , E-post: Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgivningsdagen. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen Årgång 107 Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Åke Sandquist, Topasstigen 3, Emmaboda. Telefon: , Epost: Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 31. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: 3

4 I detta nummer OKTOBER 2008 Vaxåtervinning 5 I bigården Återvinning av vax 6 Vaxursmältning med varmluft 8 Elektrisk ångvaxsmältare 9 Ångvaxsmältare med el eller gas 10 Ångvaxsmältare m. lågtryckspanna 11 Vaxåtervinning i mindre skala 12 Läcker hudvårdssalva 13 Naturbruksgymnaisum m. biodling 14 Studieresor Biväxter 18 Från förbund till föreningar Årsrapporten 23 Brev till redaktionen 26 Almanackan, Vi minns HF-nytt 29 Marknaden, SBR-kontakt Nästa nummer (11/12 nov/dec-numret) utkommer i slutet av oktober. Manusstopp: 1 september. Numret därpå (1-09) i slutet av dec. Manusstopp: 1 okt Omslagsbilden: Återvinner du vaxet själv? I detta nr finns tips. Foto: Walle Johansson i:et på omslaget påminner om att drottningen märkes röd iår. 4 Bitidningen

5 Vaxåtervinning ERIK ÖSTERLUND Vaxbygget i kupan är hjärtat av bisamhället. Bivaxet är en ytterst komplicerad blandning av mer än 200 olika ämnen. Bivax har i alla fall hittills varit omöjligt att syntetisera. Det är en unik produkt med många värdefulla egenskaper, inte minst för bina, men också för oss människor. Det kan bl a lysa upp tillvaron i form av ljus och vårda huden. En del har liknat vaxbygget vid levern i våra kroppar, vid sidan av andra funktioner i bisamhället. Det tar hand om och binder mindre bra ämnen för bina. Därför är det bra att med viss regelbundenhet byta vax i kupans ramar, åtminstone där det varit yngel. Det är också bra att byta mindre snyggt byggda ramar. Lite felbygge kan man tillåta, annars blir det kanske väl mycket att byta ut. Kanske högst 10% oregelbundet bygge och drönarbygge på en ram är ett bra mått. Lite drönarbygge och därmed drönare behöver bina för sin trivsel och reproduktion. Att behålla en yngelram i högst fyra år är nog ett bra mått. Det har blivit alltmer aktuellt av olika anledningar att återvinna vaxet själv. Bitidningen har därför samlat ett antal erfarenheter av olika sätt att göra detta. Det finns säkert fler. I BT 4-06 och BT 3-07 finns återgivet några. Försök att skilja på avtäckningsvax och återvunnet vax från ramar när du återvinner vax själv. Vax från avtäckningsvax är det som man ska använda till salvor, på grund av att det är renast från ev främmande ämnen. Om vaxet i yngelramar är mycket belastat med t ex rester från varroabekämpningsmedel skall man helst inte återanvända det. Det är en bra rutin att X-märka de ramar mellan vilka apistanremsorna hängt, om du använt sådana, och elda upp vaxet från X-märkta ramar då dessa byts ut. Om du gör mellanväggar själv och gju- Bitidningen ter dessa är ett bra tips att blanda in propolis i vaxet. Mellanväggarna blir mindre sköra då och mer flexibla. Tänk också på om du gjuter mellanväggar att inte ha för hög temperatur på vaxet och att låta mellanväggarna svalna långsamt, av samma skäl. Valsat vax, som t ex vaxfabrikanterna gör, har fått sin kristallstruktur mekaniskt uppmjukad och är därmed mjukare och flexiblare. Om vaxet som du gör mellanväggar av är grått eller brunt, och inte gult som vax från avtäckningsvax, har ingen negativ betydelse för acceptansen av bina, snarare tvärtom. Om du renar vax själv är ett bra hjälpmedel i slutet av processen att göra en saftmaja till en vaxmaja och ångrensa det. Det är viktigt att rena vax från honung och socker med ånga eller vatten, t ex vax från solvaxsmältare och ramar med foderrester, framför allt om du ska göra ljus av vaxet. Detta för att dessa ska brinna fint. Det gäller också att få bort vatten ur vaxet av detta skäl. Därför när du värmer upp vax för t ex gjutning av ljus, skall det upp i hög temperatur. Var försiktig, men det är inte så lättantändligt som man kan tro. Det måste oftast till en öppen låga eller gnista för att tända det. Ha pulversläckare till hands om olyckan Använder du en vaxmaja för att rena vaxet är ett tips att stänga utloppet tills nivån på den smälta vax/vatten-blandningen är maximal och då låta vaxet och det från ångan kondenserade vattnet rinna ut i en hink. Då blir de stelnade vaxostarna finast och det finkorniga skräp som samlas i botten på ostarna går lätt att skrapa bort. Sätt på lock på hinkarna för att vaxet ska svalna långsamt. Svalnar det för fort spricker vaxklumpen och blir svårare att få ur hinken. Vax krymper kraftigt vid avsvalning. skulle vara framme och ha uppsikt över vaxet vid uppvärmningen. Det vax du får fram kan du använda själv på olika sätt eller byta till vaxmellanväggar hos din biredskapshandlare. Vill du inte återanvända vaxet själv i dina ramar är det smidigt att låta ett vaxrenseri göra det. Då får du ordentligt rengjorda ramar tillbaka som du ofta bara behöver sträcka tråden i innan det är dags att sätta i nya mellanväggar. 5

6 I bigården Återvinning av vax Som sjuksköterska är jag van vid god hygien och så vill jag ha det även i bikuporna. Jag sorterar bort mörka ramar till ursmältning i samband med slungningen. Det är fint att vaxa in nya mellanväggar i rena torra fina ramar på våren. De tre bykgrytorna i min vaxåtervinning. Tvättmaskinsinsatsen med nätbotten i den närmaste. Jag är 62 år och började biodlingen Tillsammans med mina 4 vuxna barn och barnbarn har jag 60 bisamhällen i Hjorted söder om Västervik. Att återvinna vaxet är ett rökigt, stökigt företag för mig, men jag tycker om det väldigt mycket. Det är roligt att elda i grytorna och återvinna vaxet som bina producerat. När jag kokar själv får jag mycket vax över till försäljning eller till att byta mot mellanväggar under vintern. Själva ursmältningen går till så att jag kokar en liten vattenmängd i bykgrytan där vaxet rinner ur ramarna. Där finns en modifierad tvättmaskininsats med nätgaller i bottnen som står lite över vattenytan. Kokongresterna för jag efter smältningenöver till nästa gryta där jag pressar ut det sista vaxet under tiden som nytt vax smälter ned till bottnen i första grytan. Detta vax i bottnen av första grytan förs över till gryta nr 2 när vatten/vaxnivån närmar sig tvättmaskininsatsen. Det blir inte mycket vax över i resterna. Dessa eldar jag efter kokningen upp i rishögen. Dagen efter kokar jag om det stelnande vaxet i rent vatten och silar det genom Walle Johansson Hjorted ett lagom silgaller (durkslagsstorlek eller finare på maskorna). Då får jag fram de fina vax vaxostarna som jag senare byter ut mot mellanväggar. I tredje grytan (ej nödvändig) kokas rent vatten att fylla på i de andra grytorna för att öka effektiviteten vid processen. På detta sätt kokar jag på en dag ur ca 350 ramar. Bina producerar ca 10 ramar/ kupa som bör bytas. Det innebär ca 600 ramar som skall kokas ur. Detta hinner jag lätt med under hösten, inga problem. Jag tycker också om att hugga ved så vedhögen räcker till. Sedan kokar jag under hösten de avborstade Gallret i gryta nr 2 är en insats ca 3dm djup med rostfritt nät i botten. Den används för att pressa ur vax ur kokongrester och kan användas vid tvättning av ramarna. Lock används naturligtvis på grytorna för snabbaste ursmältning. 6 Bitidningen

7 ramarna ytterligare en gång i grytorna. Denna gång med vanligt vittvättmedel i ena grytan och kokar om dem ytterligare med rent vatten i nästa gryta. Detta gör att ramarna efter torkning i varmt pannrum blir rena, torra och fina att vaxa in nya mellanväggar i. Det är viktigt att använda rostfri tråd som tål kokning och rengöring. Då behöver jag endast sträcka tråden med en trådspännare. Tråden behöver bytas endast på ett fåtal ramar som väl är. Det är tråkigt arbete att tråda om ramarna tycker jag. Förvaring av vaxkakor under vintern Så fort vaxkakorna befinner sig i ett varmt utrymme utvecklas vaxmalen i dem. När jag slungar och sorterat ramarna skyndar jag mig att bära ut de nyslungade fina ramarna till förrådet i garaget (kallutrymme) och lägger dagstidningspapper mellan lådorna. Vaxmalen verkar inte tycka om trycksvärta för jag har aldrig några problem med vaxmal då jag förvarar vaxkakor på detta sätt. Jag behöver inte använda några preparat vid förvaringen. I början av 80-talet provade jag malkulor men det luktade så illa att jag genast slutade med det och började med tidningspapper istället. Jag har hört talas om att andra biod- Tidningspapper mellan varje låda har jag funnit hjälper mot vaxmalen vid vinterförvaringen. Så här blir vaxostarna. Ett lock till en bykgryta ses uppe till vänster. lare låter bina slicka ramarna rena innan förvaring men det är förenat med röveri i bigårdarna. Vaxmalen tror jag avskyr honungskladdig ramar så det är bättre att förvara den kladdiga ramen. Den stimulerar bina på våren istället i bikupan. Från blåsippa i mars till kärleksört i november Bina besöker alla tänkbara blommor som blommar mellan blåsippa och kärleksört. Som biodlare har man förmånen att följa med och studera bina på deras födojakt under året. Den senaste blomma som bina besöker innan vintervilan är kärleksörten. Det finns även en odlad kinesisk kärleksört i våra trädgårdar som bina besöker flitigt innan frosten sätter sitt grepp om naturen. Intressant är just att bina så fort det blir lite flygväder passar på att hitta kärleksörtens nektar och (mest) pollen. Det kan verkligen vara trängsel på dessa blommor på höstkanten. När jag spelar golf så finner jag rikligt med kärleksört i stenpartierna när jag letar golfbollar vid misslyckade golfslag. Vid fint väder observerar jag att bina sitter där troget och samlar pollen. Odlad kärleksört ovan och vild nedan. Foto: Wikipedia/Bernd Haynold. Bitidningen

8 Vaxursmältning med varmluft JÖRGEN JOHANSSON När jag började med biodling för 35 år sedan, fick man skära ur det gamla vaxet ur ramarna och sedan efter tvättning blev man då tvungen att tråda om dessa. Sedan kom man på metoden att tråda med rostfri tråd och smälta ur vaxet direkt ur ramen och sedan med trådsträckare snabbt få ramen klar för isättning av vaxmellanvägg. Jag har tidigare smält ur vaxet med hjälp av vedeldad ångpanna, men de senaste 5-6 åren har jag bara använt mig av avtäckningsvaxsmältaren från Swienty som använder sig av varmluft (2 600 EUR exkl moms). Mitt rammått är 3/4-Langstroth och måttet passar nästan exakt i smältaren som är 50x100 cm i botten och höjden är 35 cm. Det blir alltså plats för 6 ramar i botten och 10 st på höjden = 60 ramar när den är fulladdad. Vid smältning har jag toppvärmen på 90 grader och bottenvärmen på lika mycket om det inte är så att det finns honung i ramarna jag vill ta vara på. Då ställer jag bottenvärmen på 40 grader. Även kristalliserad honung går att smälta och ta tillvara. Det bästa är att smälta så mycket man kan på en gång. Smältaren är isolerad och håller värmen bra. Vid ett tillfälle hade jag smältaren igång 5 dagar i sträck och den drog då 13 kw per dygn. Alltså ca 20:-/dygn med dagens elpris. Varje körning tar ca 4 timmar. Urplockning av ramar, avborstning av kokonger och ny laddning med 60 ramar tar ca 1/2 tim. Jag låter alltså smältaren gå hela natten. En stor fördel med att smälta vaxet med hetluft jämfört med vatten/ånga är att man får ut nästan allt vax och det som blir kvar är torrt och går att elda upp. Dessutom kan man som jag tidigare nämnt ta tillvara all honung. Man står bekvämt inomhus. Det osar en del så man får ha bra ventilation. Det går även bra att smälta ur drönarramar och rengöra spärrgaller. En nackdel är att det är lite svårare att få spåren i ramarna rena jämfört med ångsmältning. Det ofta mörka vaxet vid ramursmältningen gör att det lätt blir en mörk beläggning inuti smältaren. Det går rätt lätt att ta bort genom att smörja in med grönsåpa och sedan sätta på lite värme eller varför inte fodra innanmätet med fiberduk/odlingsväv som dessutom finsilar vaxet. Denna elektriska varmluftsmältare från Swienty är tänkt att användas till täckvax men går alldeles utmärkt att smälta ur ramar med. 8 Bitidningen

9 Elektrisk ångvaxsmältare ARNE JOHANSSON Smältaren består av en låda i rostfri plåt med en lös silkorg av perforerad plåt som står på bottnen. Lådan rymmer ca 30 Langstrothramar. För lågnormal får man sätta i en stång som bär upp ramarnas ena ände. Vid ena gaveln sitter en elektrisk ånggenerator på 9 Kw. Vaxet rinner ut i ett hål i bottnen. Efter att ha plockat i ramarna sätts elen på. Det är bra att täcka över lådan med en filt eller liknande. Det höjer kapaciteten. Efter ca 20 min har vaxet smält. Man tar ramarna med en kaktång och skakar dem och skrapar med en liten murslev. Det är en fördel med horisontellt trådade ramar. De är lättare att skrapa eftersom kokongerna hamnar på underlisten. Efter att ramarna är urplockade och kokongerna ligger i silkorgen sätter jag på locket och kör ytterligare en stund. Därefter pressar jag med en putsbräda i silkorgen för att få ut mera vax innan jag tömmer resterna på komposten. Ekonomi Maskinen (från Swienty-Fritz) kostar ca :- kr plus moms. Ekonomin beror helt på hur mycket den utnyttjas. Vi samäger den, så jag hyr den för 200:- för två dagar och transportdag. Effekten är 9 kw och kapaciteten är 60 ramar i timmen. Om man räknar 1:-/ kw gör det energikostnad på 15 öre per ram. Till detta kommer lite vatten och naturligtvis arbetstiden hur man nu vill värdera den. Vaxutbytet upplever vi som bra, några riktigt seriösa mätningar har vi inte gjort och naturligtvis finns det lite vax kvar i kokongerna men vi tycker det är så lite att det Bitidningen inte motiverar ett inköp av en press. Omdöme Den största fördelen med maskinen är att den är bekväm. Jag kan stänga av den och gå och fika eller den kan stå och puttra. Den kräver inga förberedelser bara ansluta el och vatten. Den stökar inte ner. Man kan vara på garageuppfarten om man vill, inomhus är inte lämpligt pga ångan som kan skada målning etc. Det största problemet är att ramarna inte blir riktigt rena. Det blir alltid lite kokongrester kvar och propolisen flyter ut på ramarna. De bör tvättas i varmvatten för att bli bra. 9

10 Ångvaxsmältare med el eller gas JANNE MÅRTENSSON Det här är en variant av vaxsmältare som är ganska vanlig på kontinenten. Den producerar ånga för ursmältningen av vaxet med hjälp av en elpatron. Gasol är en billigare energiform söderut jämfört med i Sverige. Därför finns också en variant med gasolbrännare för placering under smältaren. Vatten fylls på med slang i röret på sidan av smältaren. En fyllning räcker till ca 2 timmars drift. Värmen sätts på och inom max en timme från start börjar ångan strömma upp i tillräcklig mängd för att smältningen skall påbörjas. Efter ca en halvtimme är det mesta av vaxet ursmält. Ramarna går då att knackas fria från resterande kokongvävnader och nya ramar kan laddas i smältaren. Har man mindre bråttom och önskar ett enklare efterarbete kan man låta ramarna få ytterligare en halvtimme i ångbadet. Efterbehandlingen går snabbt och enkelt med en kniv, typ mora, med vilken ramlisterna skrapas fria från eventuella rester av vax mm. Eftersköljning i vatten behövs inte, det har ångan redan skött om. Vill man ha riktigt skrubbade ramar kan dessa givetvis tvättas i lut med efterföljande sköljning i vatten. Ett tättslutande lock, som spänns fast med en enkel anordning, gör att smältaren kan köras inomhus i t ex ett förrådsutrymme. Visst blir det fuktigt, så efter avslutat värv bör man kunna vädra ut ordentligt i lokalen. Beroende på ramhöjd går det plocka i upp till 30 ramar per omgång. Att maxfylla smältaren lönar sig tidsmässigt om det också finns tillgång till hett vatten för eftersköljning av ramarna. Annars ger det ingen större vinst om hänsyn tas till det merarbete som blir vid tömning och efterbearbetning av ramarna. Ju fler ramar att ta hand om desto svårare att skrapa rent med kniv eftersom resterna börjar stelna inom några minuter. Placeras en markväv över den perforerade bottenplåten slipper man mycket skräp i det smälta vaxet. I mitten syns utloppet för ångan under väven. Insatsen är försedd med två invändiga handtag, vilket gör det lätt att lyfta ur hela insatsen för rengöring och/eller tömning av kokongrester. Väven går också att samla ihop till ett knyte runt de rester, som skall tas ur smältaren. En gammal foderhink av plast duger bra till uppsamling av det smälta vaxet om smältaren drivs med el. Används gasolbrännare måste hinken skyddas med en plåt pga. den kraftiga värmestrålningen från brännaren under kärlet. Alternativt kan hinkarna vara av plåt. Sammanfattning Smältaren, som bl a säljs under namnet Apitotal (eller Jumbo) Schmelzer, kostar i Tyskland (t ex Holtermann)/Österrike (T ex Imkereibedarf Lunz) ca 7000 SEK i grundutförande. Sedan tillkommer en elpatron på 2,8 Kw (ca 9500 totalt) eller en gasolbrännare på 11, 7 Kw (ca 8200 totalt). Den rymmer upp till 30 ramar åt gången och är lätt att använda och lämpar sig utmärkt för en förening att samköpa. 10 Bitidningen

11 Ångvaxsmältare med lågtryckspanna BERNT CARLSSON Jag har köpt en av försvarets kokvagnar med en vedeldad lågtryckspanna. Till behållare för ramarna används en låda av rostfri plåt med galler i botten och ett hål i bottnen där vaxet rinner ut. Den är köpt på skroten. Lådan har plats för ca 50 ramar. Den har ett lock av formplywood och är också inklädd på sidorna med plywood. För tvättning av ramarna används en grytdiskmaskin från ett storkök. Vatten fylles på i pannan och diskmaskinens sköljkar varefter pannan tänds och behållaren fylls med ramar. När trycket är uppe släpps ångan på till behållare och diskmaskin. Det tar ca 20 min innan ångan är uppe. Efter min är vaxet smält. Då skakas ramarna så kokongerna ramlar ner och ramen flyttas till diskmaskinen. Diskmaskinen rymmer ca 50 ramar och varje sats tar ca 5 min. Vattnet måste vara minst 80 grader för att ramarna ska bli rena. Vaxet samlas i en hink under behållaren. För att pollen och annat som följer med ska avskiljas bättre strör vi lite oxalsyrakristaller ovanpå ramarna i behållaren. Innan vi använde oxalsyra smältes vaxet om en gång för att bli renare. Det gör vi inte idag. Ekonomi Våra kostnader för maskinerna är låga. Kokkärran kostade 1200:- och övrigt är köpt på skroten, men det bör gå att få tag på beg. utrustning idag för :-. Vi smälter mellan 1500 och 2000 ramar per Bitidningen år. Förbrukningsmaterial till det kostar ca 500:-. Därtill tillkommer ved. Omdöme Det tar lite tid att få upp värmen på ma- skinerna. Det är en nackdel jämfört med den elektriska smältaren men kapaciteten är betydligt högre, ca 150 ramar i timmen. En viktig fördel är att producera sitt eget vax. 11

12 Ånga på burk KRISTINA BÄCKSTRÖM Den ser inte mycket ut för världen men gör massor med het ånga. Maskinen på bilden är en tapetborttagare med tillhörande smältarutrustning. Smältarutrustningen har jag fått överta från Loa Andersson, en smart biodlarkollega som tyvärr inte är med oss längre. Smältarutrustningen står på en liten benställning. Till botten av ställningen har Loa gjort en trattformad botten i metall med hål i mitten. Ovanpå tratten läggs en träram med hål i där slangen från tapetborttagaren leds in. I träramen finns en fals där man lägger ett spärrgaller som fångar upp kokongerna. Lådan ställs ovanpå och fylls med ramar, ett lock läggs på och en isolerande huv av frigolit träs utanpå lådan för att hålla värmen. När ångan gjort sitt smälter vaxet och rinner Spärrgallret placeras på falsen intuti trattbottnen. Ovanpå lådan med isolerhuven utanpå och locket överst. ner genom hålet i tratten. Tapetborttagare finns i flera modeller. Den billigaste jag har sett finns på Jula och kostar cirka 300 kronor. En gryta med vax KRISTINA BÄCKSTRÖM Alla ramar trycks ner i grytan, på med vatten och så eldar man så det ryker. Lösningen på vaxproblemet hemma hos Maria Lindholm i Lycksele är en gammaldags, vedeldad bykgryta. Just nu är det paus i Marias biodling. Hennes kupor har stått uppe i backen ovanför huset i den lilla byn Tuggensele. Just nu är det tyst där uppe mellan tallarna. Det sista samhället strök med förra vintern och Maria letar efter nya bin för att fylla deras plats. De gamla bina var en korsning mellan nordiska bin och krainer, så vildsinta att de fick smeknamnet Bin Laden. Nu letar hon efter renrasiga, snälla bin. Det är inte så lätt eftersom närmaste biodlarkamrat finns 10 mil bort och det finns få drottningodlare i trakterna. Drömmen vore att få tag på Buckfast men jag har nästan gett upp. Jag får hoppas på krainerbin till våren. De är nog lätttare att få tag på, suckar Maria. I väntan på omladdning i kuporna tar hon hand om vaxet i den gamla bykgrytan som står bakom lillstugan, en sådan som förr användes till att byka tvätt och koka potatis till grisarna. Bykgrytan packas först full med ramar, fylls med vatten och locket läggs på. Sedan eldar hon ända tills allt vax kokats ur ramarna. Då fiskar man upp ramarna ur grytan. De är rena och fina och impregnerade med ett tunt lager vax, berättar Maria. Efteråt får grytan stå och svalna. Vaxet lägger sig längst upp och kan lyftas upp i stora sjok som skrapas rena från skräp som hänger kvar på undersidan. Det enda knepiga är att tömma ut vattnet efteråt. Alla rester av puppor i vattnet gör att avloppet i grytan lätt sätter igen. Man får lägga en bit nät över avloppet för att hålla det fritt. 12 Bitidningen

13 SUSANNE HOFFMAN SBR:s kvinnliga nätverk Läcker hudvårdssalva en biprodukt som kvinnor kan Lotta Fabricius Tel: E-post: Birgitta Bengtsson Tel: E-post: Marita Delvert Tel: E-post: Birgitta Hagström Tel: E-post: Vad ligger närmare till hands än att inbjuda kvinnor till ett möte kring att ta tillvara honung och biprodukter? Vi försöker att bilda ett nätverk i Norrland så att biodlande kvinnor hjälper sina kvinnliga kollegor som också söker samarbete. Till Vännäs inbjöd vi med lockande inbjudan Hello Honey!. Många svar fick vi, med tanke på de långa avstånden som kännetecknar Norrland. Vi blev jätteglada för deltagare från Jämtland, Västernorrland och Norrbotten, förutom vi som bor relativ nära! Ännu fler hade velat delta men som så ofta är det dåligt med ledighet i mitten av juni. Alla som hörde av sig till oss finns nu med på en e-post-sändlista. Den kan vi nyttja för fortsatt kontakt för oss bi-intresserade kvinnor. Endast få av oss hade träffats förut. Några deltagare kom med då de just blivit nyfikna på bin. När kvinnor presenterar sig för varandra så vill vi snabbt hitta det gemensamma! Det finns intresse att jobba i sällskap i många arbetsmoment. Vi diskuterade hur vi kan nyttja varandra trots de stora avstånden. En mejllista och telefonkontakter är enkla att upprätta. Önskemål finns att anordna en ny träff där vi bara kan diskutera marknadsföring av våra produkter, att göra bra etiketter, kanske samköp av lockande förpackningar och annat som kan öka försäljningen. På denna första träff övade vi oss att tillverka salvor med bivax. Salvor som är läckra - (i motsats till ingredienserna i industritillverkade hudvårdsmedel som man inte bör slicka på)! En av deltagarna har prövat tillverkningen tidigare och information finns på nätet (bl a här: Vegetabiliska oljor har beroende på växt helt olika egenskaper att tränga in i Bitidningen Omsorgsfull uppmätning av ingredienserna är viktig för ett bra resultat. huden. Vissa oljor är torra (tistel), andra halvtorra (solros, raps, jordnöt) eller feta (oliv). De har olika kvaliteter som påverkar konsistens och användningsområdet. Därför provades ett flertal recept: grundingrediensen bivax (80 g) noggrant uppmätt mot mängden (320 ml) av diverse oljor, tillsammans med droppar av eteriska essenser som höjer både doft och verkan. Allt värmdes i vattenbad, en uttjänad glaskanna med bred öppning (från kaffebryggaren) utgör ett lämpligt blandningskärl. När oljan är varm nog smälter bivaxet. Sedan skall emulsionen röras under avsvalningen tills den vill bli fastare igen. Då är det dags att tillföra de doftande nyttiga tillsatserna. Dropparna av det sista skall räknas eftersom man vill göra likvärdiga salvor av samma slag igen! Just när massan fortfarande är i flytkonsistens fylls de på små burkar. Utprovning på huden blev en bra erfarenhet. De olika salvornas oljor och olika eteriska oljor påverkade konsistensen och andra förnimmelser. Idéerna flödade till när vi blandade flera salvor med olika egenskaper. Varför inte utveckla dessa och sedan byta med varandra då vi säljer på marknader eller liknande? Kunden är nyfiken inför olika erbjudanden och kanske köper fler sorter?? Detta och mer skall vi fortsätta med inom detta nätverk som nu växer fram bland biodlande kvinnor i Norrland. Ta gärna kontakt! Några Norrlandskvinnor som deltog i Hjåggsjö skålar med en havtornsaperitif, sötad med honung 13

14 Naturbruksgymnasium med biodling Lövsta Landsbygdscentrum på Gotland MATS NORRBY, lärare gymnasiekursen I SBR:s näringsbiodlargrupp och utbildningsgrupp har diskuterats naturbruksgymnasiernas roll för utveckling av biodlingen som näringsverksamhet. Naturbruksgymnasierna är inte längre endast en skola som utbildar blivande jordbrukare. Idag finns många inriktningar för människor som vill ägna sig åt odling, djurhållning och verksamheter som är nödvändiga för en levande landsbygd. Därför borde biodlingen förstås vara ett naturligt inslag på våra ca 50 naturbruksgymnasier som finns representerade i hela Sverige. Så är långt ifrån fallet. Endast ett fåtal naturbruksgymnasier har någon anknytning till biodling. Biodling finns också med som en av skolverket fastlagd kurs för naturbruksprogrammet som kan erbjudas för både gymnasister och vuxenstuderande. Lövstachefen Lennart Blom i undervisningsbigården Vuxenutbildning på Lövsta Landsbygdscentrum 2006 lyckades några biodlare övertyga chefen på Lövsta Landbygdscentrum, Lennart Blom och rektorn Tova Johansson om att genom KomVux erbjuda den gymnasiala kursen Biodling för vuxna. Nu genomförs kursen för tredje året med ett tjugotal deltagare årligen och en ny planeras till våren Kursen startar i mitten av februari (teoretiskt avsnitt) med en kväll i veckan för att i mitten av april (teori och praktik) fortsätta på lördagar. Kursen avslutas vid midsommartid med skattning och slungning av de bisamhällen som numer finns som ett naturligt inslag i det vackra Gotlandsänget som omger Lövsta Landsbygdscentrum. Lövsta Landsbygdscentrum, inte bara utbildning Förutom att Lövsta Landsbygdscentrum driver ett naturbruksgymnasium med utbildningar för både gymnasieungdomar och en relativt omfattande Vuxenutbildning har man som uppdrag från Gotlands kommun att genom olika projekt främja Landsbygdsutveckling genom utbildning och kompetensutveckling och byggande av nätverk. För detta ändamål är Lövsta en mötesplats för alla på Gotland som vill utveckla och värna om en levande landsbygd. Lövsta driver och har drivit en mängd olika projekt finansierade med bl a EUmedel som syftar till utveckling av Landsbygden. Lennart Blom nämner, inte utan stolthet, att det första vindkraftverket byggdes på Lövsta och var startskottet för den största vindkraftsatsningen i Sverige. Just nu drivs ett lovande biogasprojekt, och fler projekt om energi är under planering. När biodlarna genom Vuxenutbildningen invaderade Lövsta funderade Lennart Blom under ganska intensiv påverkan av vissa biodlare att biodlingen borde vara ett naturligt utvecklingsområde för Lövsta Landsbygdscentrum, speciellt som biodlarkåren och sannolikt antalet bisamhällen hade halverats från åttiotalet. Utbildning och utveckling är grenar på samma träd När gymansiekursen startade på Lövsta blev biodling plötsligt ett aktuellt ämne på hela Lövsta Landsbygdscentrum säger Lennart Blom och fortsätter; utbildning föder alltid utvecklingstankar! Han fortsätter: I samtal med biodlare övertygades jag om att biodling var alldeles särskilt lämpligt just på Gotland med sin fantastiska flora, odlingar med bra biväxter och med flest soltimmar i landet. Det var nästan fysiskt smärtsamt att få kunskap om att därute i naturen och odlingslandskapet fanns det massor av nektar som bara väntade på att omvandlas till honung som kunde utvinnas och förädlas här på Got- 14 Bitidningen

15 land, för att inte tala om pollineringens effekter Eldsjälar bland personalen När jag insåg biodlingen som potential för Landsbygdsutveckling beordrade jag mer eller mindre två personer ur min personal att utbilda sig och delta i gymnasiekursen för vuxna, fortsätter Lennart Blom. Lite motvilligt anmälde sig gårdsmästaren Anders Ljung och vaktmästaren Jan- Erik Martis till utbildningen. Motvilligheten omvandlades dock snabbt till ohejdad entusiasm, och Anders och Jan-Erik blev snart hängivna ambassadörer för biodlingen. Anders Ljung som basar för all odling på Lövsta hittade outnyttjade marker på Lövsta där han drog igång med provodlingar, med honungsört, sötväppling och solros mm. Anders har också genom sitt yrke stor förståelse för biodling som pollineringstjänst. Jan Erik skaffade två samhällen som över en sommar blev 10 invintringsdugliga (ingen vet riktigt hur det gick till) och bistod skolan och eleverna med sina snickerikunskaper i form av ramar och lådor. Att det finns personal på Lövsta som är entusiastiska för biodling har varit kolossalt viktigt för det utvecklingsarbete som nu är i vardande. Landsbygdsprogrammet I de tre gymnasieutbildningarna som genomförts och genomförs visade sig att många studerande hade tankar om att ha biodling som deltidsnäring. Detta faktum var som klippt och skuret för att söka medel ur EU:s Landsbygdsprogram för utveckling av Landsbygden. Lennart Blom hade under vintern och våren samtal med lärare på gymnasieutbildningen och andra gotländska biodlare om att söka projektmedel för utveckling av biodlingen som näringsverksamhet. I april 2007 lämnades ansökan in för ett projekt som vilar på tre verksamhetsområden inom biodlingen. Förädling av biodlingens produkter inom regionen med sikte på Mälardalsmarknaden och på turister. Pollinering på kommersiell basis Utveckling av biodlingen som upplevelseturism. Bitidningen Gårdsmästaren Anders Ljung och artikelförfattaren Honung Gotlandica I ansökan till Landsbygdsprogrammet betonades att projektet skulle ha den nybildade ekonomiska föreningen Honung Gotlandica som motor och samarbetspartner i målet att utveckla biodlingen som en framgångsrik näringsverksamhet på landsbygden. Idag har Honung Gotlandica ett femtiotal medlemmar. Honung Gotlandica har en verksamhetsplan som i stora delar sammanfaller med målen i projektansökan. Alfastiftelsen Ansökningar av EU-medel har en tendens att dra ut på tiden och ha olika krav på medfinansiering. Lennart Blom tog kontakt med Alfastiftelsen med tanken att få medel för en medfinansiering därifrån. Lämpligt var att Honung Gotlandica sökte medlen från Alfastiftelsen. I december kom beskedet att Honung Gotlandica fått kr för utrustning och ombyggnation av slungrum och förädlingsverkstad för biodlingens produkter. Just nu sker beställning av teknik för detta ändamål. För detta ansvarar Lövstas gårdsmästare Anders Ljung. Projektet beviljas I maj i år så kom då beskedet att projektet hade beviljats med en löptid på 18 månader och med en budget på kr. Till detta kommer medlen från Alfastiftelsen som dock ligger utanför EU- projektet. Totalt innebär det att gotländsk biodling åtnjuter en miljon i utvecklingspengar. Det förpliktigar förstås men idéerna för utveckling är många. Till projektet har anställts en projektledare på 40% tjänst, Simon Höjeberg, som är restaurangmänniska, marknadsekonom och biodlare. Biodling som näring Lövstachefen Lennart Blom låter verkligen övertygande när han talar om att han tror på biodlingen som en viktig näring för den gotländska landsbygden. Han tror framförallt på biodlingen som ett komplement till annan näringsverksamhet eftersom den är så tydligt säsongsbetonad. För Lövsta naturbruksgymnasium och Lövsta Landsbygdscentrum menar Lennart att det är ett typexempel på hur utbildning skapar utveckling, företagsamhet och nyttiga nätverk. Det stöd som Lövsta Landsbygdscentrum och dess naturbruksgymnasium har gett till biodlingen har varit och är livsviktigt för biodlingsnäringen på Gotland. Nu är det upp till oss biodlare att visa att Lennart får rätt i sina positiva visioner om den gotländska biodlingens framtid. 15

16 Studieresa till biodlare MARTIN JOHANSSON Den 2 maj genomfördes en studieresa från Östergötland till två biodlare i östra Småland. Resan var en avslutning på det projekt som pågått under våren i samarbete mellan LRF, Östergötlands biodlardistrikt och SV. Den ena biodlaren, Anders Wizping, bor utanför Nybro och har 500 bisamhällen. Han livnär sig helt på biodlingen och driver rörelsen utifrån en princip med låga utgifter utan att låna till investeringar. I stort sett allt material och utrustning tillverkar han själv. Besöksgruppen delgavs många erfarenheter. En del helt stick i stäv med vad läroböckerna säger. På tillbakavägen besöktes Walle Johansson i Hjorted (som är aktuell med I bigården ). Även han förärade erfarenheter, samt spelade på sitt durspel vid kaffebordet. Även ett besök i Hjorteds föreningsbigård hanns med innan hemfärden. Vice ordförande Ragnar Blom förevisade. I kupan tittar intresserade Ingemar Johansson, Sondre Funkqvist och Tina Hällgren. Anders Wizping, t h, berättar om sin biodling, i flera fall enklare utformad än vad man kanske förväntade sig. Men en större biodling skött på få personer måste vara enkel naturligtvis. Bra bisamhällen får ofta byta drottning själva och avläggare görs från bra samhällen som ofta får dra upp drottningen själv. Detta går bra då man har en bra bistam och dominerar luftrummet med sina drönare. En del av Wizpings kupmaterial, egentillverkat i trä. Bottnen är modell Stig Svensson. Formplywood till taket. Då behövs inte plåt eller takpapp. En titt i en smålandskupa med sitt långa yngelrum i Hjorteds föreningsbigård. Den är tung att flytta, men lätt att göra avläggare i pga sina sidofluster. Walle Johanssons bigård. Lägg märke till stropparna som håller skattlådor och tak på plats även i starka stormar. 16 Bitidningen

17 Biodlarmässa i Italien ARNE JOHANSSON I början av mars åkte ett gäng biodlare från Västra Götaland till Italien för att titta på biodling och gå på biodlarutställning i Piacenza. Det är Italiens största mässa om biodling med över 60 utställare om biodling. Biodlingen utgör ca en tredjedel av hela mässan som också handlar om trädgård och mat. Den hölls i år för 25:e gången och brukar samla besökare från hela Italien. Se Mässsan arrangeras av den regionala biodlarorganisationen i samarbete med Piacenza Expo och har blivit en tradition och en start på säsongen där man köper material och hämtar inspiration. Utställarna var som sagt många men materielen var på många sätt enhetlig. Alla kupor jag såg var enkelväggiga 22 mm av trä, de flesta 10 ramars Dadant, men det fanns också 12 ramars Dadant och 10 ramars Langstroth. En enkel botten med i några fall en utdragbar plåt för varroadiagnos. Kupan har en riktig flusterveranda och det fanns en enkel sinnrikt stansad plåt som musskydd eller för att stänga in bina. Som skattlådor användes genomgående 3 4 langstroth. Alla ramar jag såg var av trä, i några fall trä från Sverige. Det fanns Hoffman-ramar men vanligare var stansade rambärarlister för att få rätt avstånd mellan ramarna. Varför man inte använde plastramar var lite oklart, men att det var av omsorg om honungskvaliteten, det framgick tydligt. Honungsutrustningen var intressant. Vi såg flera saker som inte finns hos oss, slunga inbyggd i avtäckningstråget t ex. Den var från firma Quarti som hade flera varianter av den typen. Från enkla med handvevad tvåramars slunga till 45 ramars radialslunga med avtäckningsmaskin och underliggande silcentrifug. Onekligen något för den trångbodde. Avtäckningsmaskiner intresserade mig särskilt eftersom de flesta var avsedda för Langstoth utan avståndshållare. Knivavtäckare med Bitidningen Yrkesbiodlaren Luca Bonizzoni, ordf. i yrkesbiodlareorganisationen och har ca 1500 bisamhällen. Bina var redan ordentligt igång med yngelsättning i mars. Hans drottningodling var förlagt till Sicilien och den var redan igång. Denna typ av bikupor verkar vara standard, de här fanns hos C era una volta som är ett agroturistföretag. stående knivar, i enklaste utförandet fick ramen föras igenom i sidled för hand men det fanns också med plockautomatik och efterbehandling. Samma princip, dvs. att ramen förs i sidled fanns med fyra axlar med slagor som tog bort avtäckningsvaxet. Den påminde om Thomas Quatro. Det fanns mycket bra utrustning som verkar vara lämplig för halvstora biodlingar. Tekniken såg mer gedigen och sofistikerad ut än många andra större anläggningar jag sett så jag vill gärna rekommendera ett besök. Att det dessutom blev lite shopping i Milano fick man väl stå ut med. En typ av slunga, inbyggd med avtäckningstråg, som vi inte har i Sverige. 17

18 BERT THRYBOM L-M LILJENVALL SBR:s Vetenskapliga Råd Murgröna (Hedera helix) Den allmänna Murgrönan (Hedera helix) är en viktig, städsegrön klätterväxt och en bra, sent blommande planta. Murgrönan är hemmahörande i Europa, Mindre Asien, Fjärran Östern och i Kaukasus. I gamla tider gällde den som symbol för oförstörbar glädje och odödlig ungdom, sällskaplighet och vänskap och utgjorde även en gudaspis för Dionysos och Bacchus. Kransar och grenar av murgröna prydde dessa gudar i samband med riter och olika kulter. Den bereste Plinius (23-79 e.kr.) omnämner i sin Naturgeschichte mehrere Spielarten des Efeu flera varianter av Murgrönan men säger ingenting om de två, olika bladformerna hos växten. Först femhundra år senare blir denna olikhet beskriven år 1546 av den gamle botanikfadern, Hieronymus Bock ( ). Av både greker och romare sågs murgrönan som en helig växt och idag används den av homeopater och på senare tid även inom farmakologin där växtens substans anses vara kramplösande, rengörande samt ha en lugnande verkan. Växtens blad kokta i vin eller vatten, ansågs förr vara sårrenande. Även en viss verkan mot svamp tillskrivs murgrönan. Bären är giftiga och används inte inom farmakologin. I mitten av femtonhundratalet finns murgrönan omnämnd i den botaniska litteraturen. Så beskriver t ex läkaren och naturforskaren Konrad Gessner ( ) för första gången murgrönan, Hedera Helix, i sin bok Verzeichnis der Gartenpflanzen Deutschlands från år Men först under hälften av sjuttonhundratalet, när landskapsparker blev på modet, gjorde murgrönan sitt intåg som trädgårdsplanta. Fröfirman Haage und Schmidt i Erfurt saluförde år 1869 över tjugo sorters fröer av Hedera Helix. Stammen, som är självklättrande, behöver inget stöd. Först efter många år, när längdtillväxten avslutats (ca. 10 år), Foto: Forest & Kim Starr (USGS) bildar murgrönan speciella, spetsformiga blad, omnämnda som Heterophyllie. I denna fas utvecklar murgrönan sin doftande, knappt iögonfallande, grönaktiga blomma som är riklig på nektar och pollen. Blomman visar sig på sensommaren och senare kommer de blåsvarta, kulformade bären. Murgrönan, som för övrigt är Gotlands landskapsväxt, är högst blygsam beträffande växtplats och den kan odlas i såväl halvskugga som på soligare platser. Får den själv välja föredrar den helst skugga. Plantan trivs bäst i blandad ler- och sandjord som är rik på humus. Om den inte verkar trivas på en växtplats kan den mycket väl omplanteras utan att skadas. Den klarar torka bra men vid längre torrperioder måste den ha rikligt med vatten. Murgröna är mycket användbar som klätterväxt: i en pergola, på murar och stängsel, för att dölja kala fläckar, i dunkla vrår, osv. En skön syn är också när murgrönan klär in gamla träd och får dessa att se frodigt grönskande ut. Uppfattningen att murgröna förstör putsen på murarna genom att hålla kvar fukt är oriktig tvärtom håller växten murverket fräscht genom att bladverket möjliggör en god luftcirkulation. Snö och regn hålls borta genom bladverkets utbredning som även erbjuder boplatser för småfåglar vilka härigenom hjälper till att hålla borta skadeinsekter och parasiter på växten. Murgröna behöver beskäras emellanåt och klarar även en radikal tillbakabeskärning bra. Den bästa tidpunkten för detta är april kort före nytillväxten. I slutet av maj är beskärningsställena täckta med nya, grönskande skott. Förökning sker enkelt genom att ta sticklingar med rotskott och plantera i god jord. Förutom grundarten finns idag ett flertal former av murgröna som skiljer sig beträffande växtsätt, färg och bladform. LML Utdrag ur Deutsches Bienen Journal 15 (2007): Bitidningen

19 Perenner och blomlökar Fleråriga perenner och blomsterlökar har i alla tider spelat en viktig roll som pollengivare åt våra bin, säger Dr. Konrad Näser, Potsdam, Tyskland. Vårlökar Snödroppe, scilla, krokus, ranunkel och viol är några av de vårblommande växter som i mars och april gläder oss med sin fägring. Redan när temperaturen ligger kring plus åtta grader slår de ut sina blomknoppar och blir livligt besökta av traktens bin. Lökarnas skötsel är enkel - de förökar sig själva om man låter dem vara ifred från ett alltför livligt hackande och grävande i rabatten. Växternas näringsbehov är ringa men de har två oeftergivliga krav för att trivas: en lucker och humusrik jord och, som nämnts, att bli lämnade i fred. I knölar och rötter samlar lökarna under den korta vegetationstiden allt nödvändigt reservmaterial de behöver för sin överlevnad och i maj och juni är den korta levnadstiden över, sett ur ett världsligt perspektiv. Snödroppe, Scilla och Krokus är värdefulla vårlökar. Foton: Bosse Malmgren. Vintergäck (ranunkelväxt) ovan (Bosse Malmgren och Styvmorsviol t h (Wikipedia) Sommar- och höstperenner I juli/augusti utgör bolltistel, kattmynta, salvia samt olika sedumväxter en viktig näringskälla, i synnerhet för vinterbina. De är rika på pollen och om man klipper tillbaka växten när den blommat över kan de ge en andra blomning under augusti/september. Samtliga är lättskötta perenner av olika storlekar, de går också bra att dela för förökning. Bästa planteringstiden är september/oktober och mars/april. Under högsommaren tillkommer ytterligare pollenrika perenner: aster, kardborre, solhatt och höstblommande sedumarter (t ex kärleksört). Höstastrar finns i många olika varianter ifråga om färg och höjd. För en god tillväxt behöver de höstblommande arterna en näringsrik jord samt gödsel. En kompostgiva på våren, och flytande gödsel under försommaren räcker bra och ger en generös blomning. Även ljungväxter i olika färger finns att köpa i plantskolorna och de fyller väl sin plats i stenpartier och i trädgårdar med övervägande naturmark. LML Utdrag ur Deutsches Bienen Journal 15 (2007):3 12 Bolltistel ovan och Höstaster t h. Foton: Bosse Malmgren Kattmynta t v (Foto: Wikipedia) och Röd solhatt nedan (Foto: Bosse Malmgren) Bitidningen

20 Arbetsgrupp om GMO BO LINDAHL Som beslutades vid förbundets årsstämma har SBRs ledning initierat arbetet med genmodifierade organismer (GMO). GMOarbetsgruppen har två huvudsakliga uppgifter. Den ska ta fram information om GMO som är av intresse för biodlarna så att de kan engagera sig och bilda en egen uppfattning i frågan. Arbetsgruppen ska också ta fram ett förslag till SBRs GMO-policy som representerar biodlarnas intressen. Detta ska presenteras för förbundsstämman Arbetsgruppen består av: Bo Lindahl SBR styrelseledamot och ordförande i SBRs avelkommitté, Jan Eksvärd miljöansvarig på LRF och Daphne Thuvesson styrelseledamot i Södra Kalmar läns distrikt. Gruppen är mycket intresserad av att få synpunkter från biodlarna. Vad är viktigt att belysa när det gäller GMO och bin? Vilka frågor har ni? Kontakta gärna någon i arbetsgruppen och för fram dina synpunkter och frågor. Bo Lindahl Håstenslöv Teckomatorp Tel Jan Eksvärd, Daphne Thuvesson och Bo Lindahl. Jan Eksvärd Lantbrukarnas Riksförbund Stockholm Tel Daphne Thuvesson Törsbogatan Vassmolösa Tel BeeNOVA BeeNova är ett akademiskt utbildningsnätverk för de universitet i Norden som sysslar med utbildning i anknytning till biodlingsområdet. Detta nätverk skapar förutsättningar för de nordiska länderna att kunna ge en sammanhållen utbildning på universitetsnivå inom biodlingsområdet. Inte bara kunskaper i att producera honung utan så mycket mer. Nätverket ger årligen ett antal kurser på olika platser och nästa kurs kommer att gå i januari 2009 och behandlar ämnet Biprodukter och ekonomi och arrangeras av Universitetet i Helsingfors. Alla BeeNOVAS kurser hålls på engelska. I mån av plats är även icke studenter välkomna att delta på kurserna, allmän högskolebehörighet är enda kravet. Detta är en unik möjlighet att fördjupa sina kunskaper och träffa andra med liknande intressen. Kursen som arrangeras är kostnadsfri! Du står själv för resa, kost och logi. Du kan anmäla dig direkt på nätet på Där hittar du även ett utförligt kursprogram Kursprogram för 2009 Bee products and economics januari 2009, Helsingfors Finland Bees, apiculture and pollination maj 2009, SLU, Uppsala Sverige Climate change impacts on pollinators augusti 2009, Helsingfors Finland Insect conservation September 2009, UMB, Ås Norge På biodlarnas hemsida kan du också hitta BeeNOVAS kursprogram och även min beskrivning av den BeeNOVA kurs om bisjukdomar som jag gick i Köpenhamn 2006 (se även BT nr 1/07). Där kan du även läsa det arbete som jag skrev inom ramen för kursen The influence of wax renewal on bee disease frequency. Lotta Fabricius Berättarkväll om bin Peder Anagrius och Ulla Olsson, båda biodlare och medlemmar I Gudmundrå Biodlareförening, anordnade den 11 mars en berättarkväll om hur ett bisamhälle lever. Arrangör var Torsåkersbygdens Hembygdsförening. (Gudmundrå Bf finns i Västernorrlands län, och Torsåkers H.B.F. finns i Prästmon ett par mil norr om Kramfors.) Anledningen var att man som biodlare ofta får så många frågor om biodling och honungshantering från en intresserad allmänhet. Peder berättade inspirerande och kunnigt. Han började med att berätta lite historik och kom sedan in på det sociala livet i en bikupa, olika raser, kupor, sjukdomar, mm. En bifilm visades och en omfattande utställning fanns att ta del av. Där visades redskap, kläder, olika kupmodeller med ramar i alla stadier, honungssilar och litteratur. Affischer och foldrar ställde Sveriges Biodlares Riksförbund välvilligt upp med. Även om besöksantalet inte var så stort, var intresset desto större och många frågor ställdes, vilket gjorde att kvällen blev givande, både för utställare och besökare. Efterfrågan om att få följa med till en bigård och titta på, kom upp, liksom att ev. göra en uppföljning fram på eftersommaren när slungningen av honung kommit igång. Ulla Olsson Peder Anagrius och Ulla Olsson berättar för intresserade om biodlingens mysterier. Foto: Marise Nordlander. 20 Bitidningen

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna.

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna. Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

Gjuta egna mjukbeten Så jag skulle inte rekommendera att använda spisen Innan gjutning

Gjuta egna mjukbeten Så jag skulle inte rekommendera att använda spisen Innan gjutning Gjuta egna mjukbeten Detta med plastgjutning har konstigt nog aldrig riktigt blivit något hit i Sverige. Trots att det är väldigt enkelt att göra när man väl har fått prova. Kanske är det avsaknaden av

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Rune Larssons energikaka

Rune Larssons energikaka Här nedan följer recept på ett antal olika varianter på energikakor. Rune Larssons energikaka Mät upp 7 8 mått havregryn i en bunke! Ett mått kan vara i stort sett vad som helst. Jag själv brukar använda

Läs mer

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd ÅRSPROGRAM Årets färg är röd 2013 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 14. a) VERKSAMHETSPLAN Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) består av medlemmar och bygger på deras engagemang. Våra långsiktiga målsättningar och den

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Bygg ett Villa Nybro-pepparkakshus

Bygg ett Villa Nybro-pepparkakshus Bygg ett -pepparkakshus Baka, baka liten kaka, eller ett pepparkakshus i -modell. Med detta recept och en portion tålamod kommer du att få ett fint och annorlunda pepparkakshus. Lycka till! Vi skickar

Läs mer

1. Viktigt till att börja med din spis.

1. Viktigt till att börja med din spis. HETA TIPS 1 Ett kök kan se ut nästan hur som helst. Ljust eller mörkt, gammalt eller nytt spelar ingen roll där finns nästan alltid en spis. Har du sedan en stekpanna eller två, några kastruller och grytor

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

Recept med Canderel Green

Recept med Canderel Green Recept med Canderel Green Smoothies: Exotisk sötma Energi-smoothie Varma drycker: Lätt-capuccino Efterrätter och sötsaker: Bakade äpplen Päronmos Tigerkaka med pistasch Chokladkaka och vaniljsås Cheesecake

Läs mer

Meny fran havet: Tonfiskcarpaccio med gron salsa

Meny fran havet: Tonfiskcarpaccio med gron salsa Meny fran havet: Tonfiskcarpaccio med gron salsa o 4 10-15 MINUTER PERSONER FÖRBEREDELSER LÄTT MIXER INGREDIENSER: TILL DEN GRÖNA SALSA: 2 små knippor basilika 1 stor knippa koriander, inklusive stjälkarna

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Våra finaste delikatesser

Våra finaste delikatesser Våra finaste delikatesser Sortimentslista hos Martin Olsson Cashar April 2015 Våra finaste delikatesser heter nu MARTIN OLSSON KAFFE Kaffe kommer från ett träd som beskärs till en buske. Det är de två

Läs mer

HITTA RÄTT STEKPANNA En lit en guide som leder dig rät t bland gjutjär n och kolstål.

HITTA RÄTT STEKPANNA En lit en guide som leder dig rät t bland gjutjär n och kolstål. HITTA RÄTT STEKPANNA En lit en guide som leder dig rät t bland gjutjär n och kolstål. EMALJERAT GJUTJÄRN GJUTJÄRN Ex. Le creuset och Staub Emaljerat gjutjärn är ett slitstarkt material och kan användas

Läs mer

Våra godaste desserter

Våra godaste desserter Våra godaste desserter Låt dig inspireras Slutet gott, allting gott Vi är många som tycker att något sött hör till efter en god middag. Här har vi samlat några av våra allra godaste desserter, från exotisk

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Aktiva Ute Malmö Naturskola

Aktiva Ute Malmö Naturskola Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

adventspyssel Mysigt bygg pepparkakshuset ritat av Mia Öhrn hus & hems pepparkakshus 2011 Julstöka med oss!

adventspyssel Mysigt bygg pepparkakshuset ritat av Mia Öhrn hus & hems pepparkakshus 2011 Julstöka med oss! Mysigt adventspyssel bygg pepparkakshuset ritat av Mia Öhrn hus & hems pepparkakshus 2011 Julstöka med oss! 2011 Ritat av Mia Öhrn Bygg Hus & Hems historiska pepparkakshus! Att bygga pepparkakshus är roligt

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten.

Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten. SOLUGN Övningens mål Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten. Sammanfattning av övningen Eleverna

Läs mer

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker MENY Tomatdrink Röd coleslaw Tzatziki Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås Ugnsrostade grönsaker Äppelkaka Cheesecake m. karamelliserade körsbärstomater

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Mia Öhrn & Claes Karlsson

Mia Öhrn & Claes Karlsson Mia Öhrn & Claes Karlsson Foto: Stellan Herner Natur & Kultur 2009 Mia Öhrn, Claes Karlsson och Bokförlaget Natur och Kultur Innehåll Fotograf: Stellan Herner Grafisk formgivare: Katy Kimbell Redaktör:

Läs mer

49:- 25:- 149:- Amaryllis. Alfresco. Inspiration. Dörrkrans Kottestjärna. Pynta julen i klassiskt rött eller vintrigt vitt!

49:- 25:- 149:- Amaryllis. Alfresco. Inspiration. Dörrkrans Kottestjärna. Pynta julen i klassiskt rött eller vintrigt vitt! Inspiration tips & råd www.bogrönt.se Advent 2012 Dörrkrans Kottestjärna 149:- Ord. pris 198:- Pynta julen i klassiskt rött eller vintrigt vitt! Ord. pris 69:- Alfresco 49:- Julkruka Paragon 13,4x12 cm

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet?

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet? Vår grafiska profil Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet? Varför en Grafisk manual? 1 Vår logotyp, vår logotyp med tillägg 2 Våra färger 3 Våra mönster 4 Typsnitt 5 Innehåll Informationstrycksaker

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Medelhavet. flyttar norrut

Medelhavet. flyttar norrut John och Kerstin Rogers räknar med att de har en av Sveriges sydligaste palmodlingar. Samtidigt är den nog också en av Europas nordligaste palmodlingar. Medelhavet Text: Carro Wendt Foto: Pernilla Wästberg

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat Augusti Minska på kemikalierna Tänk igenom vad som är nödvändigt i kemikalieskåpet och undvik onödig närkontakt med skadliga ämnen och kemikalier. Vi möter många kemikalier varje dag, och tyvärr är det

Läs mer

Till eleven. Pär Sahlin

Till eleven. Pär Sahlin Till eleven Har du tänkt på att det finns olika typer av texter? En del texter har till uppgift att informera medan andra vill roa och underhålla. Ta till exempel en text med rubriken Gitarren. Det skulle

Läs mer

Information och Instruktion bastutunna

Information och Instruktion bastutunna Information och Instruktion bastutunna Underlag för bastu Bastun står stadigt på limträkonsoler som är 150 breda och med en tjocklek på ca10cm. Undertill på dessa konsoler sitter det tryckimpregnerade

Läs mer

KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI "GURKKIMCHI" KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT

KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI GURKKIMCHI KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI "GURKKIMCHI" KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT SHIKUMCHIGUK SPENAT OCH KYCKLINGSOPPA SAEUTIGIM FRITERADE TIGERRÄKOR YANYUMJANG DOPPSÅS

Läs mer

Foto: Martin Skredsvik

Foto: Martin Skredsvik RECEPTHANDBOK Framtagen i samarbete med Mariann Andersson, författaren bakom succén Baka med LCHF (Bonnier Fakta). Ni hittar hennes blogg på www.mariannslchf.se Foto: Martin Skredsvik Citronkaka Ca 14

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Smör. ALLT blir godare med

Smör. ALLT blir godare med Smör Folk har varit lite smör-rädda, men nu är fett hett igen och vår gula vän är tillbaka i köket. Ylva Porsklev berättar varför vi ska älska en av våra bästa smakförstärkare. ALLT blir godare med Av

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

k g c h d i e j f b l a m

k g c h d i e j f b l a m SV k g c h d i e j f b l a m 2 3 2 a b/c 2 2 d e 2 3 MAX,5l 2 2a 2b/c 2 2d 3a 2 2 3b 3c 4 DE TILLBEHÖR SOM HÖR TILL DEN HÄR MODELLEN FINNS ANGIVNA PÅ ETIKETTEN PÅ FÖRPACKNINGENS OVANSIDA. Du kan köpa de

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 8 Recept Potatis/ris/pasta 2 sötpotatisar Hej! Välkomna till en ny vecka med vår vegetariska matkasse. Vi har en spännande meny framför oss med många härliga smaker och färgstarka rätter. Inledningsvis

Läs mer

Produktinformation. Matlagnings- & receptbok. A. Knivinsatser

Produktinformation. Matlagnings- & receptbok. A. Knivinsatser A. Knivinsatser Lägg alltid i knivinsatsen så att önskad insats ligger i position 1. Det enda undantaget är när du vill skära ingredienser i 8 klyftor (se punkt B). Position 1 Position 2 Fäll upp ovandelen

Läs mer

Quiche Lorraine. Näringsinformation Per portion: 810 kcal 30 g protein

Quiche Lorraine. Näringsinformation Per portion: 810 kcal 30 g protein Recept Quiche Lorraine Ingredienser 3 portioner 2 ägg 100 g riven ost 200 g färdig mördeg, färdig degmix 100 g hackad bacon 1 matsked olja Per portion: 810 kcal 30 g protein Värm ugnen till 170 grader.

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Sju kakor från långpannan Enkelt bak med kakor från långpannan. Här finns sju favoriter.

Sju kakor från långpannan Enkelt bak med kakor från långpannan. Här finns sju favoriter. 1 Sju kakor från långpannan Enkelt bak med kakor från långpannan. Här finns sju favoriter. 7 Recept Foto: Holger Edström Fru Grills kardemummabröd med äpplen Ingredienser 35 bitar 200 g smör 2 st ägg 3

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Årsmöte 2011 2011-11-14. HA Justerat per mail ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Plats: Gevågs bystuga Närvarande: Uno Werner, Harriet Augusén. Thomas Mårtensson, Börje Nilsson, Sture Wennerberg. Laila

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1 Vecka 47,4 port Monikas -dagarskasse! Varmt välkomna till en riktigt god, lättlagad och spännande vecka! Här finns vardagsfavoriter som kyckling, färsbiffar och fisk fast på lite annorlunda vis. De baconlindade

Läs mer

Recept för småsugna.

Recept för småsugna. Recept för småsugna. Smått och gott Kakor och godbitar i mindre storlek är det senaste på bakfronten! Och handen på hjärtat visst förenas det bästa av två världar? Det godaste goda och ett gott samvete

Läs mer

Mitt drömhus. Den romerska arkitekturen påverkar oss än idag, se intervju med en arkitekt student i slutet.

Mitt drömhus. Den romerska arkitekturen påverkar oss än idag, se intervju med en arkitekt student i slutet. Teknikprojekt Sofia Distans våren 2012. Mitt drömhus Efter att ha bott i Italien nästan ett år har jag gjort mitt drömhus baserat på den gamla romerska arkitekturen. Att bygga huset har varit svårt med

Läs mer

6 sätt att laga småländska isterband

6 sätt att laga småländska isterband 6 sätt att laga småländska isterband Historik 1939 startade Verner Grönqvist den lanthandel som genom sina isterband skulle komma att bli en lokal popularitet. Att isterbanden blev så uppskattade berodde

Läs mer

Vi skänker vinsten till SOS-barnbyar!

Vi skänker vinsten till SOS-barnbyar! Vi skänker vinsten till SOS-barnbyar! Om oss Vi är tre tjejer som går tredje året på Handels- och administrationsprogrammet på Kungsängsgymnasiet här i Sala. Det här är vårt projektarbete. Vi har valt

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Den ryska befolkningen och den ryskortodoxa kyrkan hade å sin sida påverkat letterna att äta den speciella påskkakan, pashan.

Den ryska befolkningen och den ryskortodoxa kyrkan hade å sin sida påverkat letterna att äta den speciella påskkakan, pashan. Påsk Letter firar påsk i Sverige 1945 Några veckor före påsk vajade plötsligt alla marknadsplatser av fastlagsris som var prytt med fjädrar i de grannaste färger. Vilken färgkaskad i den kalla förvåren!

Läs mer

Att lyckas med kött. Simon Laiti ger tips. Välj rätt kött Stekning Grillning Mariander/glace

Att lyckas med kött. Simon Laiti ger tips. Välj rätt kött Stekning Grillning Mariander/glace Att lyckas med kött Simon Laiti ger tips Välj rätt kött Stekning Grillning Mariander/glace Gör det bästa av ditt kött För att få till en riktigt god kötträtt krävs bra råvaror, men lika viktigt är det

Läs mer

Bybladet. December 2014

Bybladet. December 2014 Bybladet December 2014 Bybladet innehåller: Ordförande har ordet Oförändrad årsavgift Datum för årsstämman 2015 Motioner till årsstämman Information från valberedningen Våra informationskanaler Snösäsongen

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Inledning OM DEN HÄR BOKEN

Inledning OM DEN HÄR BOKEN Inledning OM DEN HÄR BOKEN Det finns en hel del likheter mellan att knåda en deg och att blanda till ett bra murbruk. Konsistensen måste vara den rätta. Inte för tunn, men inte heller för stabbig. Man

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt. Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83

Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt. Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83 Produkt Zinc Air-batteri Modellnamn IEC Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83 PR312-D6A PR41

Läs mer

Så funkar EcoDry MANUAL. Fakta EcoDry: OBS. Läs igenom hela manualen innan montering påbörjas.

Så funkar EcoDry MANUAL. Fakta EcoDry: OBS. Läs igenom hela manualen innan montering påbörjas. MANUAL OBS. Läs igenom hela manualen innan montering påbörjas. Så funkar EcoDry Porslin Porslin är mycket mer hygieniskt och lättare att hålla rent än andra material som plast eller liknande. Urinslang

Läs mer

Häst med kål & lök Filip Fastén

Häst med kål & lök Filip Fastén Häst med kål & lök Filip Fastén Hällstekt hästbiff med kålbrässerad hästbog. Serveras med lättrökt, krispig, kålfylld burritanalök, smör och kumminbakat spetskålshjärta, olja parfymerad med libbsticka,

Läs mer

Emmas Grand Finale Meny

Emmas Grand Finale Meny Emmas Grand Finale Meny En meny som tar gästerna genom smaker från zucchini, getost, citron, olivolja, havsabborre, rosmarin, lagerblad, fänkål, vitt vin, potatis, morötter, jordgubbar, apelsin, rött vin

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för kyliga vinterdagar Receptet kommer från Ann-Louise som bloggar för Kung Markatta. Ann-Louise som bloggar för Ann-Louises Kokoslinssoppa med grön curry, 4 portioner

Läs mer

Hantverk förr och nu. Bronsgjutning. med sandgjutningsmetoden i teori och praktik

Hantverk förr och nu. Bronsgjutning. med sandgjutningsmetoden i teori och praktik Bronsgjutning med sandgjutningsmetoden i teori och praktik Bronsgjutning med sandgjutningsmetoden Sandgjutning Häften i serien behandlar: Bronsgjutning Engelska glosor rörande äldre Husbyggnation Garvning

Läs mer

Pressmeddelande 13-09- 16

Pressmeddelande 13-09- 16 Pressmeddelande 13-09- 16 Nordisk undersökning om matsvinn: Svenskar slänger oftast mat Svenskar är mest benägna i Norden att kasta livsmedel. Minst benägna att slänga mat är finländarna. Men det är framför

Läs mer

FRÖSAKULL. Kvarteret Havsporten 24 LÄGENHETER I HALMSTAD. 130805_bofakta_frosakull.indd 1 2013-08-28 14:44:20

FRÖSAKULL. Kvarteret Havsporten 24 LÄGENHETER I HALMSTAD. 130805_bofakta_frosakull.indd 1 2013-08-28 14:44:20 FRÖSAKULL Kvarteret Havsporten 24 LÄGENHETER I HALMSTAD 130805_bofakta_frosakull.indd 1 2013-08-28 14:44:20 Välkommen till Frösakull! I Frösakull, Tylösands närmsta granne, ligger Kv Havsporten idylliskt

Läs mer

De svenska superbären

De svenska superbären 1 De svenska superbären Gojibär, acai och incabär kallas ofta superbär och hyllas för sina hälsofrämjande effekter. Men de är dyra! Plocka istället dina egna superbär- i Sverige. HÄLSA Nypon, blåbär och

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. Illustratör: Hans Åkerskog Februari 201 Ett samarbete mellan trafikkontoret, miljöförvaltningen, kretslopp och vatten

Läs mer

Brandskyddsföreningens säkerhetsregler för smältning av asfalt vid arbeten på tak och balkonger

Brandskyddsföreningens säkerhetsregler för smältning av asfalt vid arbeten på tak och balkonger Säkerhetsregler för smältning av asfalt vid arbeten SBF HA-010 på tak och balkonger Brandskyddsföreningens säkerhetsregler för smältning av asfalt vid arbeten på tak och balkonger Allmänt Asfalt som läggs

Läs mer

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna.

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. Syre Värme Bränsle Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. 1 Tändmaterial Det bästa tändmaterialet är det torra, döda och fina riset som sitter i stor mängd på de nedersta grenarna av täta

Läs mer

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Snögubbe Flaska 1. Gör en stor boll av leran (storleken beroende på flaskhalsens storlek). 2. Ta av korken och tryck på bollen

Läs mer

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm.

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm. Vårprogrammet 2008_2 När detta skrivs är det Påsk och snön ligger vit efter en grön och våt vinter. Men frösådderna gror inne i värmen och snart är det barmark igen. Väl mött på nya inspirerande träffar

Läs mer

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer.

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer. Viktor Westerlind, Årets Kock 2009 Tävlingsuppgift 2: Naturlighet möter teknik, 4 portioner Havsvattenrimmad mjölkbakad sejrygg med citronette, knaperstekt slag och krispigt skinn. Mörkokt fänkålshjärta

Läs mer

Kavel Något att kavla på, t.ex. en bakplåt Kartong och tejp eller plastburk/bytta till gjutram Gips Ram eller snöre/ståltråd till upphängning

Kavel Något att kavla på, t.ex. en bakplåt Kartong och tejp eller plastburk/bytta till gjutram Gips Ram eller snöre/ståltråd till upphängning Du behöver: Saltdeg Kavel Något att kavla på, t.ex. en bakplåt Kartong och tejp eller plastburk/bytta till gjutram Gips Ram eller snöre/ståltråd till upphängning Recept på saltdeg 1 Kavla ut degen ca 2

Läs mer

Försäljning via skolklasser och föreningar

Försäljning via skolklasser och föreningar Försäljning via skolklasser och föreningar Goda smaker från Italien Hög kvalitet till rimliga priser Det italienska köket är ett av världens främsta och kännetecknas av sin enkelhet och betoning på färska

Läs mer

3 underbara ganacher fran KaKa

3 underbara ganacher fran KaKa 3 underbara ganacher o fran KaKa o o KaKas Tony Olsson har tagit fram fantastiska ganacher i tre smaker, mörk ganache, mjölkchokladganache och hallonganache. Dessa är framtagna för finsmakare som kräver

Läs mer

FR... P. 5 EN... P. 8 DE... P. 11 NL... P. 15 DA... P. 18 SV... P. 21 NO... P. 24 FI... P. 27 FR EN DE NL DA SV. www.krups.com F233 WWW.KRUPS.

FR... P. 5 EN... P. 8 DE... P. 11 NL... P. 15 DA... P. 18 SV... P. 21 NO... P. 24 FI... P. 27 FR EN DE NL DA SV. www.krups.com F233 WWW.KRUPS. KR_EGG-COOKER_F_Mise en page // : PageC www.krups.com FR...................... P. EN..................... P. 8 DE..................... P. NL...................... P. DA..................... P. 8 SV......................

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt? Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer