KAPITEL 22. Svensk diplomati.
|
|
- Johanna Isaksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KAPITEL 22 Svensk diplomati. UNDER DET KALLA KRIGET gick mycken energi åt till att upprätthålla trovärdigheten i den svenska neutralitetspolitiken. I första hand var detta en uppgift för regeringen. Det var regeringens åtgärder och uttalanden som gällde och som noterades av utlandet och den svenska allmänheten, medan uppgiften att närmare förklara innebörden för intresserade kretsar i utlandet i första hand tillkom svenska diplomater i Stockholm och i utlandet. Svenska diplomater har emellertid också bidragit till det interna tankearbetet kring neutralitetspolitiken. Inom UD har flitiga tjänstemän författat otaliga tankepapper, analyser, instruktioner och utkast till anföranden. När Sverker Åström var polchef och kabinettssekreterare ansågs han av regeringen vara den främste uttolkaren av vår centrala utrikespolitiska doktrin. Särskilt statsminister Tage Erlander hyste stort förtroende för Åström. Ingen kunde som Åström bena upp de neutralitetspolitiska konsekvenserna av Sveriges ställningstagande i olika valsituationer. Av särskild betydelse för regeringen blev Åströms syn på sådant samarbete med andra länder i utrikespolitiska, ekonomiska, monetära och andra frågor, som han ansåg kunde äventyra möjligheterna att bedriva en fast neutralitetspolitik. Med stöd av Åströms analys avförde Erlander i det så kallade Metalltalet 1961, EG-frågan från den svenska regeringens dagordning fram till år 1970, då Olof Palme än en gång undersökte förutsättningarna för ett svenskt medlemskap. Diskussionen upphörde sedan Palme, som bland annat hade diskuterat frågan med finansminister Gunnar Sträng, konstaterat att regeringen inte skulle kunna uppbåda tillräckligt inrikespolitiskt stöd för en ansökan om fullt medlemskap. Under de senaste årtiondena har ambassadören Krister Wahlbäck, en av det svenska Utrikesdepartementets främsta säkerhetspolitiska tänkare 323
2 och tillika adjungerad professor i internationell politik vid Umeå universitet, varit den som författat de flesta och mest inträngande analyserna i ämnet skrev Wahlbäck en artikel för Utrikespolitiska Institutet med titeln Aderton missförstånd om svensk säkerhetspolitik. 88 Titeln vittnar om hur svårt det varit för den svenska opinionen att hänga med i svängarna efter så omvälvande händelser som Sovjetunionens och Warszawapaktens upplösning, Sveriges ansökan om medlemskap i EG/EU och utrikesutskottets utlåtande i maj 1992 om den framtida svenska säkerhetspolitiken. Sedan vår säkerhetspolitiska doktrin har omformulerats i februari 2002, återstår för regeringen och dess diplomater emellertid i princip endast att förklara innebörden i vår alliansfrihet och hur denna, enligt vårt förmenande, är förenlig med ett långtgående samarbete med Nato. Referensen till vår möjlighet att förhålla oss neutrala i vissa hypotetiska lägen finns fortfarande kvar likt den rudimentära svanskota vi bär i vårt skelett som ett arv från förhistorisk tid. Även detta måste förklaras på ett för utlandet begripligt sätt. Utkastet till ny EU-författning innehåller en ömsesidig försvarsförpliktelse. På begäran av Sverige, Finland, Österrike och Irland inskrevs vid EU:s toppmöte den december 2003 ett undantag för alliansfria länder. Teoretiskt skulle vi alltså kunna säga att vi inte vill vara med och försvara ett EU-land som angrips. Även detta blir svårt att förklara. Det är ju knappast en trovärdig politik för ett land som vill framstå som en solidarisk medlem av en politisk allians med inbördes solidaritet, som EU kallades i en gemensam artikel av Sveriges och Finlands utrikesministrar Laila Freivalds och Erkki Tuomioja i DN den 11 november Neutralitetspolitiken gav oss en känsla av att vara unika och förstärkte illusionen att vi hade en särskilt stark ekonomi, ett särskilt väl fungerande välfärdssystem och ett särskilt framgångsrikt näringsliv, trots att utvecklingen snabbt gått utför sedan och 70-talen, då Sverige fortfarande hade en tätposition på de flesta viktiga områden. Att svenska folket röstade nej till euron i september 2003, berodde antagligen delvis på att socialdemokratiska regeringar under efterkrigstiden framgångsrikt har inpräntat budskapet att Sveriges neutralitetspolitik räddade landet från krig och skapade trygghet och välstånd. Många tror där- 324
3 för fortfarande att Sverige har det bättre ställt än andra jämförbara europeiska länder, och att detta på något sätt har med vår alliansfrihet att göra. Vår utrikespolitik har också skaffat oss många fiender, inte minst bland våra nordiska bröder, där svenskhatet ligger latent under en tunn yta. Detta har jag själv ofta haft tillfälle att konstatera på mina olika poster i utlandet. Starkast tycks känslorna vara hos våra norska bröder. Jag glömmer aldrig hur en norsk ambassadör vid en avskedsmiddag för mig, i ett tal som hölls i närvaro av officiella företrädare för verksamhetslandets regering, halvt på skämt och halvt på allvar sade att det bästa Norge gjort var att skjuta den svenske kungen Karl XII. I våra grannländer anser många att svenskarna uppträtt med anspråk på att vara en moralisk stormakt, och att vi förtränger vad för slags politik vi fört för att hålla oss utanför det världskrig som vållat våra nordiska brödrafolk så stora lidanden. Alltför ofta har företrädare för svenska regeringar i det förgångna i internationella sammanhang inlett sina anföranden med We in Sweden think. Ett sådant beteende gav intrycket att vi ansåg oss sitta inne med särskilda insikter, som grundade sig på vår unika internationella situation. Först när vi slutgiltigt har frigjort oss från neutralitetssyndromet, och från den beröringsångest och beslutsvånda som har präglat vår inställning till samarbete med andra nationer i tidigare skeden, kan vi få en realistisk syn på vårt eget land och hur vi bäst främjar svenska intressen i den nya säkerhetspolitiska miljön. Sverige är ingen stormakt, men framgångsrik svensk diplomati kan stärka intrycket att Sverige är ett land att räkna med, ett land vars åsikter kan få genomslag och gehör hos andra nationer och internationella institutioner. I framtiden gäller det för Sverige att agera med utgångspunkt från vår gemenskap med andra likasinnade länder inom FN och EU inte från illusionen att Sverige är unikt i något avgörande hänseende. Den internationella utvecklingen inför, under och efter Irakkriget har visat att samarbetet mellan de demokratiska nationerna behöver stärkas både inom och utom de internationella institutionerna. Enkelt kan situationen sammanfattas med orden Irakkrisen får inte upprepas. Det innebär att den transatlantiska länken måste återupprättas och stärkas så att USA och EU i fortsättningen, i stället för att konkurrera med varandra, utformar gemensamma strategier för att hantera terrorister och dik- 325
4 tatorer. Här krävs ett mycket mer intensivt och engagerat diplomatiskt samarbete än hittills. EU:s två viktigaste nationer, Frankrike och Tyskland, lät sig i samband med Irakkrisen vägledas av nationella instinkter och överväganden snarare än av allianssolidaritet med USA eller av tacksamhet över att USA hade befriat Europa från nazismen och bidragit till ett fredligt slut på det kalla kriget. Jag tror att svensk diplomati i framtiden kommer att finna, att både Frankrike och Tyskland tämligen hänsynslöst kommer att hävda sina intressen gentemot EU:s mindre medlemmar i olika sammanhang. Som ambassadör i Turkiet var jag med om hur Tyskland till medierna läckte information om EU-toppmötet i Köln i juni 1999, som gick ut på att den svenska utrikesministern Anna Lindh hade spelat den ledande rollen när det gällde att motarbeta ett tyskt förslag om att ge grönt ljus för Turkiets EU-kandidatur. Dessa och andra läckor under hösten ledde till att Sverige i en artikel den 7 september 1999 i Financial Times med rubriken Sweden becomes Turkey s newest foe, kom att utnämnas till Turkiets fiende, något som turkiska tidningar inte var sena att upprepa. Svenska företag kom också att utsättas för en obehaglig kampanj av turkiska konkurrenter. Med intensiv svensk diplomati i Ankara och Stockholm lyckades vi dock inom relativt kort tid utplåna båda dessa effekter av det tyska agerandet. Bland annat anlade jag moteld genom att beskriva det tyska manövrerandet i en intervju i Turkish Daily News på ett sätt som inte lämnade några tvivel om tyska motiv och metoder i sammanhanget. 90 Den franska stormaktsarrogansen är notorisk och har på senare tid till och med uppmärksammats i självkritisk anda i nyutkomna franska böcker som till exempel L arrogance française av Romain Gubert och Emmanuel Saint-Martin. 91 För att ta ett aktuellt exempel tror jag ingen kan glömma hur president Chirac läxade upp Polen och andra EUkandidater som dristat sig att uttala stöd för USA:s Irakpolitik. Tillsammans har Tyskland och Frankrike också satt sig över EU:s regler om högsta tillåtna budgetunderskott, som om dessa regler inte gällde för ledande stormakter som Tyskland och Frankrike. Det kan inte uteslutas att detta spelade en viss roll för de svenskar som röstade nej i folkomröstningen om euron. Andra kan ha röstat ja med tanke bland annat på de möjligheter Sverige skulle ha fått att inom ramen för EMU kräva att Tyskland och Frankrike håller sig till spelreglerna. 326
5 Svensk diplomati kan komma att behöva uppdriva stor fintlighet för att hantera dessa stormakters ofta cyniska manövrerande. Vi borde kunna samarbeta med andra mindre medlemsstater och bilda allianser ad hoc, både för att genomdriva våra egna mål och för att motarbeta stormakternas försök att genomdriva sina på vår bekostnad. Sverige bör över huvud taget verka för mål som, förenklat uttryckt, innebär ett mycket mer intensivt, detaljerat och kreativt diplomatiskt samarbete mellan nationerna. Den klassiska arenan för svensk diplomati utgörs av FN. Där kan även ett land som Sverige göra sig gällande, förutsatt att våra förslag är konstruktiva och intelligent utformade. Irakfrågan har visat att det både ligger i det internationella samfundets och i Sveriges intresse att FN och dess sanktionssystem förbättras och förstärks. Här har Sverige särskilda förutsättningar att göra sin stämma hörd. Förtjänstfulla svenska förslag om sanktioner ligger redan på bordet. Jag tror slutligen att Sverige skulle göra klokt i att arbeta för förbättrade transatlantiska relationer och vinnlägga sig om ett gott bilateralt förhållande till USA. Bushadministrationen kommer en vacker dag att efterträdas av en ny administration. Vårt förhållande till USA kräver ett långsiktigt perspektiv. USA har ända sedan andra världskriget ytterst garanterat Sveriges säkerhet. I skydd av den trygghet detta har skapat, har vi kunnat ägna oss åt lugnande tal om vikten av fredens bevarande och förhindrande av konflikter. Om Ryssland, mot all förmodan, en dag åter skulle vilja expandera i västerled över Östersjön, tror jag inte vi kan räkna med hjälp från vare sig Frankrike eller Tyskland. Oavsett vad som händer med Nato kommer Sverige, liksom våra grannar på andra sidan Östersjön, att behöva bevara en stark länk till USA. När det gäller tillvägagångssättet tror jag att det kan vara värt att ånyo diskutera hur man åstadkommer en optimal arbetsfördelning mellan regeringskansliet och Utrikesdepartementet och utrikesförvaltningens diplomater. Effektiv svensk diplomati förutsätter nära samverkan mellan statsministern, utrikesministern och de diplomatiska tjänstemännen. Diplomater är redskap som kan ställas i regeringens tjänst på ett mer effektivt sätt än hittills. Detta kräver i sin tur att regeringen är beredd att hålla en 327
6 kontinuerlig och nära kontakt med sändebuden på fältet. Så kallade politiska rådgivare påverkar ofta beslutsprocessen på ett sätt som gör att denna ter sig amatörmässig för omvärlden. En professionell utrikesförvaltning har i framtiden inte råd med fripassagerare som drar i tömmarna. Sven Andersson hade den rätta inställningen. Tänka kan jag göra själv, sade han. Carl Bildts sätt att utnyttja sina sändebud och diplomatiska medarbetare och experter inför förhandlingarna med EU samtidigt som han drev frågan om de ryska truppernas uttåg ur de baltiska staterna i diskussioner med USA, Ryssland och grannländerna är exempel från 90- talet på hur en svensk regeringschef i ett givet läge och under särskilda omständigheter personligen kan leda en utomordentligt komplicerad och krävande diplomatisk operation i flera för landet vitala frågor på en gång. Den svåraste diplomatin är den som regeringar måste utöva gentemot sina egna befolkningar. Olyckligtvis anser många regeringar att den egna befolkningen inte är i stånd att förstå de argument som kan anföras för ett ställningstagande i svåra frågor. Det förekommer också att politiker, i stället för att vädja till folks sunda förnuft, solidariserar sig med yttringar från en oinformerad opinion eller en etnisk påtryckargrupp i hopp om att stärka sin egen position hos väljarna. Inrikespolitiska hämningar och utrikespolitiska reflexer från det kalla krigets dagar har lett till att Sverige i många avseenden hamnat i ett europeiskt utanförskap. Kreativ diplomati kan dock ofta förvandla något som framstår som ett underläge till en fördel. Även utrikespolitik är en fråga om att vilja. Min förhoppning är att vi även i fortsättningen skall få uppleva att svenska regeringsrepresentanter är respekterade samtalspartners i världens huvudstäder, och att svenska idéer ger inspiration till framtidsdebatten inom internationella organisationer som FN, OSSE, EU och kanske i framtiden också Nato. Jag hoppas vidare att fler svenskar skall utses att ta hand om viktiga internationella uppdrag. Många av de svenskar som innehaft ledande positioner i internationella organisationer har uppskattats för sina insatser och sin redbarhet. Därmed har de bidragit till vårt internationellt goda anseende. Det ligger därför i varje svensk regerings intresse att engagera sig mer för att ge utrikesförvaltningen resurser som kan stärka dess effektivitet, och att stödja svenska kandidater som är villiga att arbeta internationellt. 328
7 Under senare år har våra regeringschefer vunnit internationellt erkännande genom att ta på sig svåra diplomatiska uppdrag, som Olof Palme i Irak Iran-konflikten, Ingvar Carlsson i fråga om reformeringen av FN, Carl Bildt som EU:s medlare på Balkan och Göran Persson som EU-ordförande första halvåret Carl Bildts insatser i triangeln mellan de baltiska staterna, Ryssland och USA var unika. Hans diplomati var framgångsrik, därför att Sveriges insats uppfattades som konstruktiv, kunnig och ärlig och för att vi underströk att de baltiska staterna, med Bildts formulering, var vårt nära utland. Den av Sverige tidigare förda neutralitetspolitiken spelade en mindre roll, om ens någon, i sammanhanget. Att vi lämnat den gamla neutralitetspolitiken bakom oss hindrar oss ingalunda från att fortsatt energiskt och engagerat arbeta för att främja demokrati och mänskliga rättigheter och bistå utsatta människor och nationer. Tvärtom kommer framtiden med all sannolikhet att erbjuda nya, spännande utmaningar för en kreativ svensk utrikespolitik. Jag hoppas att många ungdomar skall söka in på Utrikesdepartementet och bidra med synpunkter på hur svensk diplomati bör bedrivas under 2000-talet. Jag hoppas också att de skall finna diplomatyrket lika spännande och berikande som jag själv har gjort under det gångna halvseklet. Den som en gång börjat intressera sig för utrikes- och säkerhetspolitik behöver aldrig mer ha tråkigt. Det var egentligen det jag ville ha sagt med denna bok. 88. Krister Wahlbäck, Aderton missförstånd om svensk säkerhetspolitik. Internationella studier, 1995: Erkki Tuomioja & Laila Freivalds, Vi vill stärka EU:s säkerhetspolitik. Finlands och Sveriges utrikesministrar i gemensamt utspel inför slutförhandlingarna. DN debatt 11 november Swedish envoy: Cologne showed increased interest in Turkey. Turkish Daily News, 14 juni Romain Gubert & Emmanuel Saint-Martin, L arrogance française. Paris: Èditions Balland,
Säkerhetspolitik för vem?
Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen
Läs merVärldens viktigaste fråga idag är freden.
Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer
Läs merMauno Koivistoseminarium. Helsingfors
Ingvar Carlsson Mauno Koivistoseminarium Helsingfors 25.11.2017 Det är en stor ära för mig att få medverka vid detta Mauno Kovistoseminrium. Mauno Koivisto är en av de stora ledargestalterna och statsmännen
Läs merVärldskrigens tid
Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två
Läs mersvenska valrörelsen Ulf Bjereld
Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld D e borgerliga partierna vill under namnet Allians för Sverige samordna sin politik och inför den svenska
Läs merUtrikespolitiska institutet (UI )
Utrikespolitiska institutet (UI ) http://www.ui.se/play Föredrag och seminarier på svenska 23 jan- 17 Trump och omvärlden 14 dec- 16 Sida och de Globala målen Rysk utrikespolitik Internationell rätt i
Läs merRepliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap
1 Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap En väg att minska spänningen i Östersjöområdet och oron hos svenska folket är att tydligt klargöra hur värdlandsavtalet med Nato inte
Läs merMaktbalans och alliansfrihet
NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och
Läs merc. Lyssna och kommentera (allt). Säg så mycket som möjligt! Vad/vem är det? (använd din eventuella förförståelse samt dra slutsatser av radioklippet)
Lektion 1 SCIC 13/09/2013 A. Mordet på Anna Lindh a. Lyssna och rapportera (första delen) Förr (2003) Nu (2013) b. Lyssna och rapportera (andra delen) 1. Vem är Eva Frankell? 2. Vad säger hon om Anna Lindh?
Läs merSVERIGE UNDER KALLA KRIGET
SVERIGE UNDER KALLA KRIGET Dokumentsamling om neutralitetspolitiken Sammanställd av jur. dr Rolf H. Lindholm SANTERUS i. I :, SLAG INNEHALL 4 MAJ I945 2 2 JULI I945 11 AUGUSTI 1945 12 AUGUSTI I945 2 2
Läs merBetänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström
Sverige, Nato och säkerheten Betänkande från Natoutredningen Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström CELANDERS FÖRLAG NIISSlV Innehåll
Läs merSveriges roll BEREDSKAPSTIDEN
Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,
Läs merMomentguide: Aktörer inom internationell politik
Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika
Läs merVad skall vi då göra för att minska spänningarna?
1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-
Läs merHybridhot. Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU1y. Till försvarsutskottet
Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU1y Hybridhot Till försvarsutskottet Försvarsutskottet beslutade vid sitt sammanträde den 27 september 2016 att ge utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över kommissionens
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merÖkat Nato-motstånd och minskat stöd
Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015
Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang
Läs merLÄTTLÄST SVENSKA RÖSTA PÅ KD GÖR EU LAGOM IGEN
RÖSTA PÅ KD LÄTTLÄST SVENSKA GÖR EU LAGOM IGEN SARA SKYTTEDAL och DAVID LEGA är högst upp på vår lista i EU-valet. De är båda två allt annat än lagom. Sara och David är två starka topp-kandidater. De ska
Läs merExaminationsrapport. Yrkesförberedande praktik på Utrikesdepartementets EU-enhet
Stockholms Universitet Statsvetenskapliga institutionen Masterprogrammet HT 2009 Examinationsrapport Yrkesförberedande praktik på Utrikesdepartementets EU-enhet 1. Allmän information om praktiken Arbetsgivare:
Läs merNär EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter
Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter för EU När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen för att så småningom kunna genomföra fredsfrämjande operationer i kris- och
Läs merLänk till webbsändningen av utrikesministerns anförande på Europahuset
Länk till webbsändningen av utrikesministerns anförande på Europahuset Anförande av utrikesminister Margot Wallström på Europahuset den 7 februari 2017 Det talade ordet gäller. EU:s säkerhetspolitiska
Läs mer1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369
Läs merFöre: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013
Före: Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) A. Folk och försvar: Barentsregionen EU:s heta hörn Talare: Försvarsminister Karin Enström Del 1
Läs merNordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige
Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning
Läs merSVENSKA FOLKET OCH NATO
Svenska folket och Nato SVENSKA FOLKET OCH NATO ULF BJERELD E fter det kalla krigets slut har neutraliteten successivt lyfts ut ur den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Under det kalla kriget användes
Läs merJag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.
Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr)
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr) PUBLIC 13798/15 LIMITE COAFR 322 CFSP/PESC 728 CSDP/PSDC 591 COHAFA 101 COHOM 106 POLMIL 96 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Kommittén
Läs merKommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017
Kommittédirektiv En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland Dir. 2017:30 Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vissa delar av de
Läs merSVERIGE INFÖR UTLANDET
SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land
Läs merFredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss
Arbetet 1981-05-22 Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Av CURT CARLSSON GÖTEBBORG: Det främsta hotet mot Västsverige är kriget som sådant, och blir det krig, så
Läs merSVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET
Svenskarna, Nato och Irak-kriget SVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET ULF BJERELD Ä nda sedan det kalla krigets slut har den svenska folkopinionen präglats av stabilitet i frågor kring alliansfrihet och Nato-medlemskap.
Läs merSVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER
Svensk NATO-opinion efter den 11 september SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER ULF BJERELD N eutraliteten fortsätter att väcka starka känslor. I överläggningarna mellan regering och opposition om
Läs merMilitärt försvar fredsbevarande?
Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat
Läs mer2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?
Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade
Läs merBILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.
29 EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER den 15 och 16 juni 2001 31 Bilaga I Uttalande om förebyggande av spridning av ballistiska missiler... s. 33 Bilaga II Uttalande om f.d. jugoslaviska
Läs merUtrikesministrarnas möte den 25 juni 2018
Kommenterad dagordning Ministerrådet 2018-06-14 Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. A-punkter
Läs merInnehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9
Innehåll Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Inledning av Mats Bergquist och Alf W Johansson 13 i. bakgrund: de långa linjerna Sverige, Norden och stormakterna 17 Ett historiskt perspektiv på ordförandeskapet
Läs merIen debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande
DEN SVENSKA NATO-OPINIONEN EN FRÅGA OM SÄKERHETSPOLITISK IDENTITET? ULF BJERELD Ien debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande moderatledaren Carl Bildt en förändring av
Läs merVi ska kunna hantera det oförutsedda
Vi ska kunna hantera det oförutsedda intervju med ambassadör Olof Skoog, Sveriges representant vid EU-rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Den 1 juli 2009 kliver Sverige in i ledande
Läs merInternationella relationer
Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika
Läs merFortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon. Ulf Bjereld
Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinion Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon Ulf Bjereld S verige samarbetar allt närmare med Nato. Under året har den svenska Natodebatten främst kretsat kring Sveriges
Läs merHandledning för EU-temaserien
Handledning för EU-temaserien Under 90-talet och 2000-talet gjorde Utbildningsradion en mängd filmer och radioprogram om EU. En del av detta material har nu omvandlats till en temaserie bestående av tolv
Läs merSveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring
Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,
Läs merHur kan Sverige bli medlem i Nato?
Hur kan Sverige bli medlem i Nato? Av Magnus Christiansson DISKUSSION & DEBATT För en tid sedan slog jag vad med en vän om att Sverige inte kommer att söka medlemskap i Nato så länge Fredrik Reinfeldt
Läs merFör ett socialdemokratiskt Europa
För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman
Läs merRapport Inställningen till Nato Frivärld
Rapport Inställningen till Nato Frivärld 2017-11-28 Sammanfattning och slutsatser 2 Om undersökningen Metod Slumpmässigt rekryterad onlinepanel Målgrupp Allmänheten Antal intervjuer 1 010 intervjuer Vägning
Läs merSTATER OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER. Internationella relationer ROS14
STATER OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Internationella relationer ROS14 STATER Centralt innehåll Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Den moderna
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och
Läs merDet finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG
DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt
Läs merKRIG OCH DESS ORSAKER.
KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten
Läs mer`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr=
DET TALADE ORDET GÄLLER! `ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= Herr talman, ärade åhörare här på läktaren och du som sitter där hemma och lyssnar framför radio
Läs merSverige i världen. Några drag i en traditionell svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt 2000- talets utmaningar
Karlstads universitet, Statsvetenskap Thomas Wennstam-11 Sverige i världen. Några drag i en traditionell svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt 2000- talets utmaningar Ingen människa är en ö, hel och
Läs merONSDAG 23 JULI ögonblick och några av dess mest fasansfulla, och att det är ungefär samma människor som producerat bådadera.
ONSDAG 23 JULI 2003 Vad ska vi minnas, vad måste vi glömma? Vad är Europa i dag? Och hur ser framtiden ut? Vi har bett några svenska och internationella skribenter att, mycket fritt, formulera svar på
Läs merTRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION
TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION ULF BJERELD I april 1999 firade NATO sitt 50-årsjubileum. Firandet hade förberetts mer än ett år i förväg. Avsikten var att inför millenieskiftet odelat hylla och hedra
Läs merKalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Läs merENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.
ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0243/2017 31.3.2017 FÖRSLAG TILL RESOLUTION som avslutning på debatten om förhandlingarna med Förenade kungariket efter landets anmälan om sin avsikt att utträda
Läs merRegeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Läs merSveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen
Läs merTAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG
TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och
Läs merFörsta världskriget
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om
Läs mer200 år av fred i Sverige
U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014
Läs merInternationalisering som utvecklingkraft. Helsingborg, 6 november
Internationalisering som utvecklingkraft Helsingborg, 6 november Jan Hylén Internationaliseringen speglad i fyra tidsperioder 1992 2002 2012 2022 Påverkan inifrån skolan och utifrån 1992 Några tidsmarkörer
Läs merhttp://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/
1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under
Läs merCentrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Läs merEU på 10 minuter. eu-upplysningen
! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera
Läs merINNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11
Förord 9 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Arvet från första världskriget 11 Versaillesfreden 13 Locarnopakten 1925 16 Nationernas Förbunds problem 17 Den ekonomiska världskrisen drabbar Europa 18
Läs merEU på 10 minuter 2010
EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam
Läs merKalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen?
AXEL OCH MARGARET AX:SON JOHNSONS STIFTELSE Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen? Avesta herrgård, Dalarna 15-16 september 2011 Kalla kriget ledde aldrig till något öppet krig i Europa men har
Läs merAnförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut
1 Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut Ers Kungliga Höghet, ärade konferensdeltagare, mina damer och herrar! Jag vill
Läs merINTERPELLATION TILL STATSRÅD
Till utrikesminister Margot Wallström (S) Från Riksdagsförvaltningen 2017-02-16 Besvaras senast 2017-03-02 2016/17:320 Nord Stream 2 Den 31 januari tog Karlshamns kommunpolitiker ett beslut som gäller
Läs merHistorien i politiken
Historien i politiken Historieanvändning i norsk och svensk EU-debatt 1990 1994 Erik Axelsson Summary: History in politics: the use of history in the Norwegian and Swedish debates on membership in the
Läs merINTERNATIONELL POLITIK
Statsvetenskapliga institutionen STATSKUNSKAP A INTERNATIONELL POLITIK Seminariefrågor Fredrik Bynander Höstterminen 2009 Läsanvisningar till föreläsningarna 1. 9/12 Introduktion till Internationell politik
Läs merFörslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten
Medvedev och den nya europeiska säkerheten Sedan Dmitrij Medvedev blev president i maj 2008 har hans förslag om ett nytt europeiskt säkerhetsavtal blivit en central fråga i rysk utrikespolitik. Förslaget
Läs merPlaneringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden
Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Anförande av Ulrik Tideström, Sveriges ambassad Inledning God förmiddag! Jag ska
Läs merOversander harmed eniigt bverenskommelse tidningsurklipp i samband med Ditt Hassleholmsbesok den 22 oktober 1986.
Till SOCIALDEMOKRATERNA att Gunnar Stenarv 105 60 STOCKHOLM KAMRAT I Oversander harmed eniigt bverenskommelse tidningsurklipp i samband med Ditt Hassleholmsbesok den 22 oktober 1986. Jag fir samtidigt
Läs merVästnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12
Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida
Läs merSydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC
Praktikrapport 1. Allmän information Utrikesdepartementet (UD), Enheten för Asien- och Oceanien Sydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC Postadress: Utrikesdepartementet,
Läs merRegeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden
Läs merAllmänna Försvarsföreningen. Länsavdelningen i Västerbotten. hot i ny tid
Pax Nordica 2012 Nya hot i ny tid Världen förändras. Detta måste den svenska säkerhetspolitiken identifiera och anpassa sig till. Men den slits alltmer mellan olika och kanske också bitvis oförenliga prestationskrav.
Läs merMilobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark
GT 1981-05-07 Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark Av CURT CARLSSON GÖTEBORG: Anfallet mot Västsverige kommer från Danmark. Inte från danskarna utan från Nato eller Warszawapakten som ockuperat
Läs merSTATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN
STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen
Läs merBEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.
1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2
Läs merEtt Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning
Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera
Läs merFN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea
FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN FN förkortningen till Förenta Nationerna År 1918 efter fyra års krig det rådde vapenstillstånd i Europa, efter att kriget hade skördad miljöns tals
Läs merTriangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln
Triangelhandeln del 1 av 2 även känd som den transatlantiska slavhandeln Vad kostar ett människoliv Sätt er i små grupper med tre elever i varje. Frågor att diskutera och besvara Vilka varor ingick i
Läs merDet svenska samhällskontraktet
Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:3463 av Robert Hannah (L) Det svenska samhällskontraktet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka
Läs merwww.janmilld.se/mm Carl Bildt
MILLDS MONTAGE www.janmilld.se/mm Carl Bildt Som liten pojke lär Carl ha lekt med tennsoldater. Snart fick han en större scen för sitt agerande. Carl Bildts politiska bana fick en skjuts med den sovjetiska
Läs merIKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också
Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet
Läs merHUMORRAPPORTEN 2011 PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN
PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN 2011 INNEHÅLL INTRODUKTION FÖR LITE HUMOR I SVENSK POLITIK HUMOR ÖKAR ENGAGEMANG INFÖR ROLIGARE DEBATTER ROLIGASTE PARTILEDAREN TRÅKIGASTE
Läs merGlobal oro ur ett svenskt perspektiv. Göteborgs universitet
Global oro ur ett svenskt perspektiv Göteborgs universitet Global oro ur ett svenskt perspektiv Henrik Ekengren Oscarsson, föreståndare för SOM-institutet Karl Ydén, universitetslektor, forskare GRI,
Läs mer1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera
Läs merDet svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik
Det svenska politiska systemet Välfärdsstat och neutralitetspolitik Uppläggning Den svenska välfärdsstaten: Karaktäristiska drag Några centrala beslut Svensk neutralitetspolitik Kännetecken, principer
Läs merUtgiftsområde 5 Internationell samverkan
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3306 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde
Läs merAnförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Opinioner 2016 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 Ers Majestät! Ärade
Läs merÖstgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:
Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,
Läs merBetänkande av kommittén för en översyn av grundlagen
10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer
Läs merFörsta världskriget 1914-1918
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.
Läs mer