Att förvalta en stiftelse -ett stöd för styrelseledamöter och förvaltare

Transkript

1 Att förvalta en stiftelse -ett stöd för styrelseledamöter och förvaltare

2 Titel: Författare: Att förvalta en stiftelse - ett stöd för styrelseledamöter och förvaltare. Tobias Sundberg, Nils Sandström och Simon Bergdahl. Kontaktperson: Länsstyrelsen i Norrbottens län Luleå. Telefon: , fax: , E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: 2

3 Innehåll 1. Bakgrund Vad är en stiftelse? Att bilda en stiftelse Vilka stiftelseformer finns det? Registreringsplikt Registrering av stiftelse Årsredovisningar Ändringsanmälningar Registerändringar som inte anmälts Förvaltning Placering av kapital Stadgeändringar Otillåtna stadgeändringar och ändring av stiftelsens ändamål Viktigt om ansvaret för förvaltningen Ansökan om att få förbruka stiftelsens kapital Följande handlingar ska bifogas ansökan om att få dela ut kapitalet: Vad händer om stiftelsens kapital delas ut utan tillstånd av Länsstyrelsen? Tillsyn Stiftelsetillsynen består av: Verktyg för tillsynen Begränsad tillsyn

4 4

5 Bakgrund Alla stiftelser i Sverige äger tillsammans en mycket stor förmögenhetsmassa. De berör direkt eller indirekt i stort sett varenda medborgare i Sverige. En stiftelse har ingen ägare och därför har staten bestämt att länsstyrelserna ska ha tillsyn över stiftelserna. Länsstyrelserna har som tillsynsmyndigheter för stiftelser ett uppdrag att utföra tillsyn över stiftelser men även att lämna råd och upplysningar till stiftelsestyrelser och stiftelseförvaltare. Sedan den 1 januari 2010 har tillsynen av stiftelser koncentrerats från 21 till 7 av Sveriges länsstyrelser. Länsstyrelsen i Norrbottens län blev genom denna koncentration tillsynsmyndighet för både Norrbottens och Västerbottens län, vilket motsvara en tredjedel av Sveriges yta men endast tjugondel av den svenska befolkningen. I Norrbottens län fanns det 194 registrerade stiftelser vid utgången av år 2015 medan det i Västerbottens län fanns 229 registrerade stiftelser, sammantaget således 423 registrerade stiftelser. Utöver de stiftelser som finns registrerade i Länsstyrelsens stiftelseregister finns även en mängd oregistrerade stiftelser som Länsstyrelsen saknar uppgift om. Eftersom förvaltning av stiftelse är ett både spännande och ofta svårt uppdrag är det viktigt att personer som har ett förvaltningsuppdrag också har korrekt information. Länsstyrelsen har därför upprättat denna publikation till stöd och hjälp för alla som arbetar med stiftelser. 5

6 Vad är en stiftelse? En stiftelse är en självägande förmögenhet som varaktigt ska främja ett bestämt ändamål och bildas vanligen genom att pengar avsätts i ett gåvobrev, ett testamente, ett styrelseprotokoll eller liknande. Stiftelsen förvaltas av antingen en styrelse (egen förvaltning) eller en förvaltare (anknuten förvaltning). Stiftelser regleras främst av stiftelselagen (1994:1220), förkortat SL. KORTFATTAT UR LAGSTIFTNING Enligt 1 kap. 2 SL bildas en stiftelse genom att egendom avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Om stiftelsens ändamål är fullständigt skriven ska det framgå vad stiftelsens syfte är, på vilket sätt stiftelsen ska verka för att uppnå sitt syfte samt vem eller vad som ska få ta del av stiftelsens tillgångar (destinatärskrets). För att en stiftelse överhuvudtaget ska anses ha bildats måste någon först godta att förvalta stiftelsen. Om stiftaren i exempelvis ett testamente föreskrivit att ett antal namngivna personer ska utgöra stiftelsens styrelse och dessa personer inte vill göra detta så finns det således inte förutsättning att bilda en stiftelse. Länsstyrelsen har då möjlighet att försöka hitta andra personer som kan gå ingå i stiftelsestyrelsen eller förordna att stiftelsen ska förvaltas av någon organisation eller annan juridisk person, så kallad anknuten förvaltning. Att bilda en stiftelse Den som vill bilda en stiftelse måste alltså: upprätta och underteckna ett skriftligt stiftelseförordnande (till exempel ett gåvobrev) och göra en förmögenhetsöverföring i enlighet med förordnandet. Den som tar emot egendomen ska ha åtagit sig att förvalta egendomen enligt stiftelseförordnandet. Insamlingsstiftelser bildas på ett annat sätt: en eller flera stiftare upprättar och undertecknar ett skriftligt stiftelseförordnande där det framgår att pengar som inflyter efter ett upprop av dem (till exempel en annons) ska som en självständig förmögenhet främja ett bestämt ändamål, och någon åtar sig att ta emot pengarna och förvalta dem enligt stiftelseförordnandet. När det gäller insamlingsstiftelser så ska stiftaren alltså inte donera några pengar i samband med att stiftelsen bildas. 6

7 Vilka stiftelseformer finns det? Det finns fyra former av stiftelser: Vanliga stiftelser där stiftaren/ stiftarna vid stiftelsebildningen avskiljer tillgångar till förmån för stiftelsen som är tillräckliga för att stiftelsen ska kunna uppfylla sitt ändamål på ett varaktigt sätt. Insamlingsstiftelser där stiftaren/ stiftarna vid stiftelsebildningen startar en insamling till förmån för ett visst ändamål genom ett upprop. Tryggandelagsstiftelser (pensionseller personalstiftelser) som tryggar arbetsgivares utfästelser om pension eller personalförmåner till arbetstagarna. Kollektivavtalsstiftelser till vilken en arbetsgivare tillskjuter pengar enligt förordnande i kollektivavtal. Gemensamt för alla stiftelseformer är att det även krävs att stiftelsens förmögenhet är självständig i förhållande till stiftaren/stiftarna och att någon har åtagit sig att förvalta stiftelsens tillgångar i enlighet med stiftelseförordnandet. 7

8 Registreringsplikt Regeringen har beslutat att alla stiftelser ska vara registrerade hos Länsstyrelsen efter den 1 januari Vissa specialiserade stiftelsetyper vars tillgångar endast får användas till förmån för bestämda fysiska personer ska dock fortsatt inte vara registrerade, exempelvis familjestiftelser. Eftersom stiftelser som inte varit bokföringsskyldiga tidigare inte har omfattats av något registreringskrav har dessa stiftelser kunnat ansöka om, och blivit tilldelade, organisationsnummer från Skatteverket utan att vara registrerade i Länsstyrelsens stiftelseregister. Att stiftelsen har ett organisationsnummer innebär således inte med säkerhet att stiftelsen finns registrerad hos Länsstyrelsen. När en stiftelse inkommer med en anmälan om registrering måste, förutom den ifyllda blanketten, följande handlingar skickas med: Det är stiftelsestyrelsen/förvaltarens ansvar att tillse att stiftelsen finns registrerad i stiftelseregistret. För att kontrollera om just den stiftelse som ni företräder finns registrerad i stiftelseregistret kan ni använda er av Stiftelsedatabasen som går att nå via Länsstyrelsens webbplats. Registrering av stiftelse Om den stiftelse ni företräder inte finns registrerad i stiftelseregistret ska ni registrera denna genom att inkomma med en så kallad registreringsanmälan till Länsstyrelsen. Blankett för detta ändamål finns att ladda ner från Länsstyrelsens webbplats. KORTFATTAT UR LAGSTIFTNING Enligt 10 kap. 1 SL ska en stiftelse vara registrerad i det hos Länsstyrelsen förda stiftelseregistret. Av 2 framgår vad en anmälan om registrering ska innehålla. STIFTELSEURKUND Stiftelseurkunden kan vara till exempel. ett testamente, gåvobrev eller dylikt. Urkunden är viktig för registreringen av stiftelsen eftersom det oftast är här som stiftarens vilja framgår PROTOKOLL Ett protokoll från stiftelsestyrelsens senaste möte bifogas till anmälan. Av protokollet ska det även framgå vem eller vilka som äger rätt att teckna stiftelsens firma. ÅRSREDOVISNING Om stiftelsen har varit verksam mer än ett år innan registrering så ska den senaste årsredovisningen med revisionsberättelse skickas med. Om stiftelsen har varit verksam i mindre än ett år räcker ett utdrag från bankkonto eller liknande. STADGAR Stadgarna reglerar hur en stiftelses verksamhet ska fungera och utgör ett ramverk för allt arbete med stiftelsen. Stadgarna utgör på så sätt en stiftelses egna regler och måste följas av styrelseledamöter och förvaltare. REVISORSINTYG En revisor för en stiftelse får inte utses mot sin vilja eller utan dennes vetskap. Därför krävs det att stiftelsen inkommer med ett av revisorn undertecknat revisorsintyg där det framgår att revisorn villigt tar på sig rollen som revisor för stiftelsen. Detta gäller oavsett om revisorn är auktoriserad, godkänd eller lekmannarevisor. 8

9 VIKTIGT ATT KOMMA IHÅG! Personnummer ska anges för samtliga personer som har erhållit befattningar i stiftelsen, ex ledamöter, suppleanter, revisorer, firmatecknare och så vidare. Länsstyrelsen kontrollerar sedan samtliga uppgivna personnummer mot Skatteverkets folkbokföringsdatabas och skickar en underrättelse till berörda personer om den befattning som de har blivit utsedda till. Denna underrättelse skickas för att berörda personer inte ska bli utsedda till befattningar i en stiftelse utan deras vetskap. När stiftelse har registrerats kommer uppgifter om stiftelsens ändamål, stiftelsens adress och kontaktuppgifter samt stiftelsens säte finnas tillgängligt för allmänheten på Stiftelsedatabasen som finns tillgänglig via Länsstyrelsens webbplats. 9

10 10

11 Årsredovisningar Stiftelser är som huvudregel årsredovisningsskyldiga om deras förmögenhet överstiger 1,5 miljoner kronor. Följande stiftelsetyper är dock alltid bokföringsskyldiga: näringsdrivande stiftelser, insamlingsstiftelser, moderstiftelser, kollektivavtalsstiftelser, pensions- och personalstiftelser och stiftelser som bildats av stat, landsting eller kommun. En årsredovisning ska upprättas årligen efter räkenskapsårets slut och tillsändas Länsstyrelsen för granskning senast 6 månader efter räkenskapsårets slut. För stiftelser där räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret innebär det att årsredovisning ska ha inkommit till Länsstyrelsen senast den 30 juni. Om stiftelsen har egen förvaltning ska årsredovisningen vara underskriven av styrelse-ledamöterna och om stiftelsen har anknuten förvaltning ska förvaltaren skriva under årsredovisningen. KORTFATTAT UR LAGSTIFTNING Av 2 kap. 3 bokföringslagen framgår att stiftelser är bokföringsskyldiga. I bokföringslagens 4 kap. framgår innebörden av bokföringsskyldigheten. Skyldigheten att offentliggöra årsredovisningen innebär att årsredovisningen, enligt 8 kap. 3 årsredovisningslagen, ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Årsredovisningen ska upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. Följande delar ska alltid ingå i en årsredovisning: en balansräkning, en resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse. I förvaltnings berättelsen ska även uppgifter om hur stiftelsens ändamål har främjats under räkenskapsåret ingå. Stiftelsens revisor ska även upprätta en revisionsberättelse. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen. Innehåller inte redovisningen sådana uppgifter ska detta anges. Det ska även anmärkas om revisorn funnit att tillgångar använts i strid med ändamålet, placering skett i strid med stiftelseförordnandet, om förmögenheten inte placerats på ett godtagbart sätt eller om så kallad förbjudna lån förekommit. 11

12 För insamlingsstiftelser ska det ur en årsredovisning även gå att utläsa de exakta beloppen på hur mycket som samlats in under året samt hur mycket som delats ut i enlighet med ändamålet. Orsaken till detta är att en insamlingsstiftelse har en skyldighet att utdela minst 75 procent av de under samma period insamlade medlen. Det innebär att maximalt 25 procent av de insamlade medlen får användas till stiftelsens övriga kostnader. Länsstyrelsen granskar detta lagkrav genom olika åtgärder, bland annat genom att kontrollera stiftelsernas årsredovisningar. Alla stiftelser måste ha minst en revisor som granskar stiftelsens räkenskaper oavsett om stiftelsen är bokföringsskyldig eller inte. Revisorer i bokföringsskyldiga stiftelser ska även vara kvalificerade, auktoriserade eller godkända revisorer. Om stiftelsen har fler än 50 anställda, har en balansomslutning som uppgår till mer än 40 miljoner kronor eller om nettoomsättningen överstiger 80 miljoner kronor måste dock revisorn vara auktoriserad. Revision och ansvarsfrihet En revisor i en stiftelse har som huvuduppgift att se till att ändamålsbestämmelserna har fullföljts och att de förvaltningsföreskrifter som finns i stadgarna har efterlevts. I revisionsberättelsen ska revisorn ange om redovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen. Revisorn ska inte uttala sig om ansvarsfrihet för förvaltare eller styrelseledamöter. Anledningen till detta är att en stiftelse inte har ägare eller medlemmar. Det finns därför ingen som med rättslig verkan kan bevilja ansvarsfrihet. Att en revisor föreslagit ansvarsfrihet utgör inte hinder mot att utkräva ansvar hos förvaltare eller styrelse för skada som de har orsakat stiftelsen. KORTFATTAT UR LAGSTIFTNING Bestämmelser om stiftelsers revision återfinns i 4 kap. SL. Att en stiftelse ska ha minst en revisor framgår av 4 kap. 1 SL. Enligt 4 kap. 4 SL ska en bokföringsskyldig stiftelse ha minst en kvalificerad revisor. Om stiftelsen inte är bokföringsskyldig räcker det att stiftelsen har en lekmannarevisor som granskar stiftelsens räkenskaper. 12

13 13

14 Ändringsanmälningar Länsstyrelsen för ett register över alla registrerade stiftelser i Norrbottens och Västerbottens län. Registret finns huvudsakligen till för att underlätta Länsstyrelsens roll som tillsynsmyndighet för stiftelser, men kan även användas av banker, kreditmarknadsföretag, leverantörer och andra som har ett behov att exempelvis kontrollera vem som har rätt att teckna stiftelsens firma, stiftelsens tillgångar, revisorer med mera. Registret kan även användas av privatpersoner som har för avsikt att söka bidrag från stiftelser. KORTFATTAT UR LAGSTIFTNING Av 10 kap. 2 framgår det vad en anmälan om registrering till stiftelseregistret ska innehålla. Enligt 10 kap. 3 2 p. ska en anmälan göras så snart en ändring av 10 kap. 2 skett. För att stiftelseregistret ska vara uppdaterat krävs det av stiftelsens företrädare att de anmäler ändringar till Länsstyrelsen genast när en ändring inträffat. För att handläggningen hos Länsstyrelsen ska vara så snabb som möjligt är det viktigt att alla handlingar som behövs för att handlägga ärendet skickas med. Vid en ändringsanmälan ska Länsstyrelsens blankett för detta användas. Den blankett som används för ändringsanmälan har på sin första sida anvisningar för vilka handlingar Länsstyrelsen behöver. Den handling som oftast saknas är protokoll från den som äger rätt att utse ledamöter. I de flesta stiftelser är det en så kallad tredje part som ska utse ledamöter till stiftelsestyrelsen (med tredje part menas en organisation eller liknande som inte är delaktig i stiftelsens förvaltning i övrigt). Det kan till exempel vara en idrottsförening eller någon kommunal nämnd som ska utse ledamöter till stiftelsen. Stiftelsen ska då bifoga protokoll från denna tredje part till ändringsanmälan för att Länsstyrelsen ska kunna godta den anmälda ändringen. Om styrelseledamöterna ska utses av flera olika tredje parter ska protokoll från varje part lämnas tillsammans med ändringsanmälan. ÄNDRINGAR SOM SKA ANMÄLAS TILL LÄNSSTYRELSEN Stiftelsens postadress och telefonnummer Styrelseledamöternas namn, bostadsadress, postadress och telefonnummer Förvaltarens namn/firma, organisationsnummer, postadress och telefonnummer Revisorernas namn, och postadress 14

15 Registerändringar som inte anmäls Som tidigare nämnts används stiftelseregistret av flera olika intressenter och för olika ändamål. Det är därför viktigt att informationen är korrekt. Att underlåta att meddela en ändring till Länsstyrelsen kan medföra en hel del komplikationer för stiftelsen eftersom det innebär att intressenter inte har möjlighet att kontrollera om till exempel en firmatecknare verkligen har rätt att företräda stiftelsen. Ledamöter som har avgått men som kvarstår i stiftelseregistret kan även uppträda som behöriga firmatecknare gentemot andra personer och företag eftersom dessa oftast kontrollera deras behörighet genom stiftelseregistret. Att snabbt registrera ändringar i stiftelseregistret har varit avgörande för säkerheten i vår stiftelse då vi har mycket pengar i omlopp och många byten av behöriga firmatecknare. Banken litar på länsstyrelsens register Länsstyrelsen har, som tillsynsmyndighet, rätt att förelägga styrelseledamöter och kan förena föreläggandet med vite om stiftelsen inte inkommer med korrekta uppgifter till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen utgår från att de senast registrerade uppgifterna i stiftelseregistret är de gällande. Det kan i teorin innebära att Länsstyrelsen förelägger en tidigare styrelseledamot med vite eftersom en ändringsanmälan inte skett. Det är således av intresse för både tillkommande och avgående ledamöter att ändringarna faktiskt anmäls till Länsstyrelsen. 15

16 Förvaltning En stiftelse förvaltas av sin styrelse eller förvaltare. Förvaltningen av stiftelsen ska ske i enlighet med stiftelsens stadgar och förordnande för att uppfylla stiftelsens ändamål samt så långt som möjligt uppfylla stiftarens intention med stiftelsen. Nedan följer några viktiga områden att ha vetskap om vid förvaltning av en stiftelse. Placering av kapital KORTFATTAT UR LAGSTIFTNINGEN I den mån det inte följer av stiftelseförordnandet ska stiftelsens förmögenhet enligt 2 kap. 4 SL vara placerad på ett godtagbart sätt. I vissa stiftelser framgår det av stadgarna eller stiftelseförordnandet i övrigt hur stiftelsens förmögenhet ska vara placerad. Placeringarna kan vara räntebärande konton, aktier, fastigheter med mera. Stiftelsens styrelse eller förvaltare är ansvariga för att förmögenheten är placerad på det sätt som stiftaren bestämt för stiftelsen. Det innebär att det inte är tillåtet för styrelsen eller förvaltaren att besluta om någon annan placering för förmögenheten än vad som bestämts i stadgarna. En stiftelseförmögenhet där det i stadgarna för stiftelsen är bestämt ska vara placerat på ett räntebärande konto får således styrelsen eller förvaltaren inte besluta om att förmögenheten istället ska vara placerade i exempelvis aktier eller fastigheter. I det fall styrelsen eller förvaltaren anser att en annan placering än vad som föreskrivs i stadgarna är mer passande behövs ett giltigt ändringsförbehåll i stadgarna för att en sådan ändring ska vara möjlig. Om ett sådant ändringsförbehåll saknas i stadgarna kan stiftelse ansöka hos Kammarkollegiet om ett så kallad permutationsbeslut, mer om permutationsbeslut följer nedan under 6.3. Om stadgarna inte innehåller någon bestämmelse om var förmögenheten ska vara placerad gäller stiftelselagens bestämmelser om placeringar. Enligt lagen ska förmögenheten vara placerad på ett godtagbart sätt. Vad som närmare menas med ett godtagbart sätt är inte närmare reglerat men innebär enligt praxis att förmögenheten ska placera på ett sådant sätt att så hög avkastning som möjligt uppnås med så låg risk som möjligt. I realiteten innebär detta förmögenheten ska vara placerad på sätt att den skyddas mot förluster till följd av riskfyllda placeringar men samtidigt inte urholkas till följd av inflation genom alltför dålig avkastning. Stadgeändringar Stadgar utgör, tillsammans med lagstiftningen, stiftelsens regelverk. Länsstyrelsen utgår alltid från stiftelsens stadgar i samtliga ärenden som Länsstyrelsen har med den aktuella stiftelsen. 16

17 Om stiftelsestyrelsen ändrar i sina stadgar är det därför av största vikt att Länsstyrelsen har tillgång till de gällande stadgarna för stiftelsen. Det är dock inte alla stiftelser som får ändra i sina stadgar på egen hand. För att stiftelsestyrelsen eller förvaltaren ska ha möjlighet att själv besluta om ändringar i stadgarna måste det finnas ett så kallat giltigt ändringsförbehåll i stadgarna. Med giltigt ändringsförbehåll menas att det någonstans i stiftelsens stadgar framgår att stadgarna, förutom ändamålet, får ändras. Om ändamålsbestämmelsen inte är uttryckligt undantagen från ändringsförbehållet är det ett ogiltigt ändringsförbehåll och därmed får ingen ändring göras i stiftelsestadgarna. Denna bestämmelse om att ändamålet uttryckligen måste vara undantagna i ändringsförbehållet finns till för att förhindra att stiftelsens tillgångar förbrukas för något som inte varit stiftarens intention. KORTFATTAT UR LAGSTIFTNINGEN Av 6 kap 3-4 framgår att om stiftaren i stiftelseförordnandet uttryckligen har föreskrivit att styrelsen eller förvaltaren utan tillstånd av en myndighet får ändra, upphäva eller åsidosätta särskilt angivna föreskrifter i stiftelseförordnandet som angår en annan fråga än som anges i 1 första stycket 1, (ändamålsbestämmelserna), får styrelsen eller förvaltaren utan tillstånd av tillsynsmyndigheten ändra, upphäva eller i särskilt fall åsidosätta en föreskrift i stiftelseförordnandet. Om stiftelsen har ett giltigt ändringsförbehåll och styrelsen eller förvaltaren beslutar om en ändring i stadgarna ska detta anmälas till Länsstyrelsen. Beslutet om ändringen i stadgarna blir inte giltig förrän Länsstyrelsen godkänt ändringen eller om Länsstyrelsen inte inom tre månader från det att ändringen kommit till Länsstyrelsens kännedom har förbjudit stadgeändringen. Anledningen till att Länsstyrelsen ska godkänna stadgeändringen, även om det finns ett giltigt ändringsförbehåll, är för att styrelsen eller förvaltaren inte får göra vilka ändringar som helst. Som tidigare nämnts får inte ändamålsbestämmelserna ändras. Utöver förbudet att ändra ändamålsbestämmelserna finns även ett förbud att lägga till stadgar. Ändringar får således endast ske genom att befintliga paragrafer antingen ändras eller tas bort. 17

18 Stiftelser som saknar giltigt ändringsförbehåll är som sagt förhindrade att själva besluta om ändringar i stadgarna. Dock får dessa stiftelser göra vissa mindre ändringar, till exempel namnändring, etc, efter ansökan till Länsstyrelsen. Otillåtna stadgeändringar och ändring av stiftelsens ändamål KORTFATTAT FRÅN LAGSTIFTNINGEN Av 6 kap. 1 SL framgår det vilka ändringar som styrelsen eller förvaltaren inte får göra i stiftelsens stadgar utan tillstånd från kammarkollegiet. I andra fall prövas stadgeändringar av tillsynsmyndigheten. Ändringar av stiftelsens ändamål kräver alltid godkännande av Kammarkollegiet och stadgeändringar ska alltid skickas in till Länsstyrelsen som kontrollerar att ändringen skett i enlighet med stadgarna. Av 6 kap. 1 stiftelselagen framgår det vilka typer av ändringar som Kammarkollegiet ska godkänna genom ett så kallad permutationsbeslut. Det finns dock undantag till bestämmelsen om Kammarkollegiets godkännande som framgår i det tidigare stycket. Bland annat om stiftelsen har ett giltigt ändringsförbehåll i sina stadgar så behöver stiftelsen inte ansöka om permutation hos Kammarkollegiet gällande ändringar om inte berör ändamålet. Sådana stadgeändringar ska dock alltid skickas till Länsstyrelsen för godkännande. Är styrelsen osäker om en eventuell ändring av stadgarna kräver tillstånd av Kammarkollegiet, kontakta då Länsstyrelsen för mer information. En del av Länsstyrelsens roll som registrerings- och tillsynsmyndighet är att vara ett stöd till stiftelserna. För ytterligare information om permutation hos Kammarkollegiet, kan ni vända er till Kammarkollegiets hemsida VIKTIGT OM ANSVARET FÖR FÖRVALTNINGEN Att vara styrelseledamot innebär att man åtar sig ett förtroendeuppdrag som syssloman. Det ligger således i styrelseledamotens ansvar att utföra sitt uppdrag med omsorg. Om styrelsen fattar ett beslut som styrelsen inte är behörig att göra så ansvarar varje enskild styrelseledamot för beslutet och kan komma att bli ersättningsskyldig till stiftelsen om beslutet inneburit ekonomisk skada för stiftelsen. Det är därför, för ledamöternas egen skull, viktigt att styrelsen ser till att stadgarna inte ändras på ett otillåtet sätt eller att förmögenheten används på ett otillbörligt sätt. 18

19 19

20 Ansökan om att få förbruka stiftelsens kapital En stiftelse som enligt sitt förordnande inte får använda hela sitt kapital för stiftelsens ändamål eller som har ett ålderdomligt ändamål som gör det svårt att hitta destinatärer kan inte förbruka sitt kapital utan tillstånd för detta. För att ändra dessa begränsningar i ett stiftelseförordnande krävs normalt tillstånd av Kammarkollegiet. För stiftelser med ett litet kapital finns dock ett förenklat förfarande där Länsstyrelsen kan godkänna ett beslut av stiftelsens styrelse eller förvaltare att besluta om att förbruka stiftelsens kvarvarande tillgångar till stiftelsens ändamål, eller ett så närliggande ändamål som möjligt. Styrelsen eller förvaltaren för en vanlig stiftelse, insamlingsstiftelse eller kollektivavtalsstiftelse får besluta om att hos Länsstyrelsen ansöka om att få förbruka stiftelsens tillgångar för det ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som så nära som möjligt motsvarar detta. Bestämmelserna om att förbruka stiftelsens kapital återfinns i 6 kap. 5 SL och kallas vanligen för en ansökan om en 6:5a på grund av bestämmelsens placering i stiftelselagen. Förbudet att förbruka kapitalet i stiftelser där endast överskottet får användas gäller oavsett om stiftelsen är registrerade eller inte. Även oregistrerade stiftelser ska således inkomma med en ansökan innan styrelsen eller förvaltaren beslutar om utdelning av kapitalet. För att det ska vara möjligt att tillåta stiftelsen att förbruka sitt kapital enligt det enklare förfarandet ska samtliga nedanstående punkter vara uppfyllda: 1. stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan, 2. stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren, 3. värdet av tillgångarna vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har understigit ett gränsbelopp som motsvarar tio gånger det då gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken, samt 4. stiftelsen saknar skulder. 20

21 Följande handlingar ska bifogas ansökan om att få dela ut kapitalet: Kopia av stiftelseförordnandet (det dokument med vilket stiftelsen bildades). Eventuella beslut med giltiga ändringar av stiftelseförordnandet. Kopia av sammanställning (redovisning) över stiftelsens ekonomi de senaste fem åren. Vidimerad kopia av styrelseprotokoll. Redogörelse för varför stiftelsen inte kunnat främja sitt ändamål de senaste fem åren. Övriga handlingar som har betydelse för bedömningen. Om beslutet behöver godkännas av någon annan än styrelsen/förvaltaren, ska även det godkännandet bifogas. Vad händer om stiftelsens kapital delas ut utan tillstånd av Länsstyrelsen? Begränsningar att dela ut en stiftelses kapital återfinns normalt sett i en stiftelses stadgar eller urkund, stiftelseförordnandet, och uttrycks normalt som att endast överskottet får användas för att främja stiftelsens ändamål. Till exempel kan det vara bestämt att 10 % av avkastningen ska läggas till kapitalet och att resterande del får användas till ändamålet. Om en stiftelsestyrelse eller förvaltare trotsar en bestämmelse i stiftelseförordnandet genom att dela ut pengar till personer som inte omfattas av ändamålet kan Länsstyrelsen förelägga de ledamöter eller förvaltare som beslutat om utdelningen att vidta rättelse. Rättelse kan ske genom att återkräva de felaktigt utbetalade pengarna eller, om detta inte går, kan ledamöterna eller förvaltaren krävas att personligen ersätta stiftelsen med hela det belopp som utbetalats otillbörligt. KORTFATTAT UR LAGSTIFTNING Enligt 9 kap. 5 SL kan Länsstyrelsen förbjuda en eller flera ledamöter eller förvaltaren att verkställa ett beslut eller, om beslutet verkställts, förelägga ledamöter eller förvaltaren att vidta rättelse. Länsstyrelsen kan även enligt 5 kap. 1-5 SL väcka talan om skadestånd till stiftelsen mot styrelseledamot eller förvaltare som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakat stiftelsen skada. Att som styrelseledamot eller förvaltare agera mot stiftelsens stadgar kan även i allvarligare fall utgöra brottet trolöshet mot huvudman, som, om man fälls till ansvar för, innefattar fängelse i straffskalan. 21

22 Tillsyn Alla stiftelser står under tillsyn av någon av länsstyrelserna. Tillsynen kan vara fullständig eller begränsad. Fullständig tillsyn gäller för de flesta stiftelser. Vilka som har begränsad tillsyn framgår nedan. Verktyg för tillsynen Länsstyrelsen har ett antal tillsynsverktyg till sitt förfogande, till exempel kan myndigheten begära in handlingar eller upplysningar från styrelse/ förvaltare, kalla till sammanträde, utföra inspektion, entlediga styrelse eller förvaltare, förbjuda verkställighet av beslut med mera. STIFTELSETILLSYNEN BESTÅR AV DESSA TRE DELAR KONTROLL Dels granskning av årsredovisningshandlingar och dels genom att begära in handlingar eller upplysningar i övrigt som kan behövas för att kontrollera stiftelsens förvaltning. INGRIPANDE Tillsynsmyndigheten har både rätt och skyldighet att ingripa om förvaltningen eller revisionen av stiftelsen inte utövas i enlighet stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i stiftelselagen (1994:1220) eller om en styrelseledamot eller förvaltaren annars missköter sitt uppdrag. SERVICE Tillsynsmyndigheten ska gestiftelserna råd och upplysningar föratt säkerställa att stiftarens vilja, dvsändamålet, uppfylls i enlighet medstiftelseförordnandet och medbeaktande av gällande lagreglering. Begränsad tillsyn Begränsad tillsyn gäller för stiftelser som enligt stiftarens förordnande ska vara undantagna från tillsyn enligt stiftelselagen och inte drivit näring eller varit moderstiftelse under de tre senaste åren. Tillsynen för dessa stiftelser är begränsad till att bland annat kontrollera att stiftelsen upprättar årsredovisning och håller den tillgänglig för var och en samt att stiftelsen har en behörig revisor. Den som anser att det finns brister i en stiftelses förvaltning kan alltid skicka en skrivelse till tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen). 22

23 23

24