Uppdaterad STIFTELSER

Transkript

1 Uppdaterad STIFTELSER Stiftelsen som juridisk form har gamla anor i Sverige. Under århundradens lopp har det anslagits betydande förmögenheter framför allt till förmån för sjuk- och fattigvård eller till undervisnings- eller forskningsändamål. Antalet stiftelser är idag ca Det övervägande flertalet av dem främjar syften som från samhällets sida är av väsentlig betydelse. Stiftelserna förvaltar en stor förmögenhetsmassa och de delar årligen ut väsentliga belopp, inte minst till stöd åt den vetenskapliga forskningen års tillsynslag ersattes den 1 januari 1996 av stiftelselagen ( 1994:1220) och lag om införande av stiftelselagen (1994:1221). Stiftelselagen utgör en närmast fullständig reglering av stiftelsen som organisationsform och kan i vissa delar ses som ett klarläggande och en kodifiering av praxis. Stiftelsen är en mycket speciell och i tiden bestående juridisk person. När någon har för avsikt att bilda en ny stiftelse är det därför viktigt att redan från början tänka igenom ett antal frågor: Är stiftelsen rätt juridisk form för mitt ändamål? Kommer stiftelsen att bli ekonomiskt bärkraftig under en längre tid? Finns det tillräckliga medel för att bekosta bokföringen, revisionen, tillsyns- och registreringsavgifter mm? Länsstyrelsens erfarenhet grundad på ett mycket stort antal förfrågningar rörande eventuella stiftelsebildningar visar att en annan juridisk form t ex en ideell förening eller ett aktiebolag i många fall lämpar sig bäst för det tänkta ändamålet.

2 Uppdaterad Framgår av 1 kap. 2 stiftelselagen och lyder: En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Stiftelsens egendom ska anses vara avskild när den har tagits om hand av någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet. Av bestämmelsen i första stycket framgår att det för stiftelsebildning fordras två rättshandlingar från stiftarens sida ett förordnande ( stiftelseförordnande) och en förmögenhetsdisposition som sker i enlighet med förordnandet. Stiftelseförordnandet, som ska vara skriftligt och undertecknat av stiftaren, ska som ett minimum ge besked i två avseenden, nämligen om den avsedda stiftelsens ändamål och om vilken egendom som stiftaren avser att tillskjuta. Av en fullständig ändamålsbestämning ska framgå inom vilket område stiftelsen ska verka eller vad den ska verka för, t ex forskning av visst slag, sjukvård eller undervisning. Vidare ska närmare framgå på vilket sätt stiftelsen ska främja sitt syfte, t ex genom at utge kontanta bidrag av förmögenhetens årliga avkastning. Slutligen ska framgå vem eller vilka som kan kunna komma ifråga för bidrag eller förmån av annat slag från stiftelsen ( destinatärskretsen). Ändamålet måste vara angivet med en sådan grad av bestämdhet att det går att verkställa. I annat fall får förordnandet inte någon rättsverkan. Ett stiftelseförordnade är ogiltigt, om ändamålet är behäftat med s.k. ursprunglig brist. Detta är fallet om ändamålet strider mot lag eller goda seder eller (i fråga om avkastningsstiftelser) om det inte är möjligt att någonsin kunna tillgodose det ifrågavarande ändamålet med den löpande avkastningen på den anslagna egendomen. Av bestämmelserna i andra stycket framgår att det även krävs en rättshandling av den som åtagit sig att förvalta förmögenheten, det vill säga styrelsen eller förvaltaren. Detta åtagande kallas förvaltningsåtagande.

3 Uppdaterad Till den allmänna definitionen av stiftelser enligt sid 2 hänförs avkastningsstiftelser och verksamhetsstiftelser. Därutöver finns ytterligare några typer av stiftelser. Avkastningsstiftelse är den vanligaste stiftelseformen. Beteckningen avkastningsstiftelse anger att det är avkastningen och inte kapitalet som ska och får tas i anspråk för ändamålet. Av en stiftelses ändamål kan följa att den ska bedriva näringsverksamhet. Denna s.k. verksamhetsstiftelses ursprungliga förmögenhet erhålles genom stiftarens förmögenhetsdisposition. Detta stiftelsekapital kan ses som en grundplåt för verksamheten, närmast att jämföra med aktiekapitalet i ett aktiebolag. En insamlingsstiftelse erhåller inget stiftelsekapital vid stiftelsebildningen utan kännetecknas av ett upprop om insamling av bidrag. Bidrag till en insamlingsstiftelse erhålles alltså från andra än stiftaren/ stiftarna och är förknippade med den aktiva insamlingsverksamhet som stiftelsen bedriver. De regler som gäller för bildande av en insamlingsstiftelse återfinns i 11 kap. stiftelselagen. Sedan den 1 januari 2010 har det införts en bestämmelse om att en insamlingsstiftelse under en period om tre sammanhängande räkenskapsår ska använda minst tre fjärdedelar av sina intäkter för stiftelsens ändamål om det inte finns synnerliga skäl. För insamlingsstiftelser som bildats före den 1 januari 2010 gäller denna lagändring endast om det är förenligt med stiftelseförordnandet. I 11 kap. stiftelselagen återfinns också regler om kollektivavtalsstiftelser. Dessa bildas genom ett förordnande i kollektivavtal att pengar som arbetsgivare tillskjuter ska som en självständig förmögenhet främja ett bestämt och varaktigt ändamål. Pensions- och personalstiftelser regleras av bestämmelserna i lagen ( 1967:531) om tryggande av pensionsstiftelse mm (tryggandelagen). En stiftelse ska ha ett namn. Namnet ska innehålla ordet stiftelse. (2 kap. stiftelselagen) Om ett åtagande att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med stiftelseförordnandet görs av en eller flera fysiska personer föreligger egen

4 Uppdaterad förvaltning. Den eller de fysiska personer som åtagit sig förvaltningen bildar styrelse för stiftelsen Om ett förvaltningsåtagande görs av en juridisk person föreligger anknuten förvaltning. Den juridiska personen är förvaltare för stiftelsen. Det är styrelsen eller förvaltaren som företräder stiftelsen och tecknar stiftelsens namn och firma. Styrelsen och förvaltaren ansvarar för att Föreskrifterna i stiftelseförordnandet följs, Förmögenheten är placerad på ett godtagbart sätt Protokoll förs avser fattade beslut och Stiftelselagens krav följs Räkenskaper eller bokföring och årsredovisning upprättas i förekommande fall, samt ge revisorn/revisorerna tillfälle att granska dessa handlingar och förvaltningen. (3 kap. stiftelselagen) Följande stiftelser är bokföringsskyldiga och skyldiga att upprätta årsredovisning. Bokföringsskyldigheten ska fullgöras enligt bestämmelserna i bokföringslagen. Stiftelser vars tillgångar överstiger 1,5 miljoner kr. Vid denna värdering får dock t ex fastigheter tas upp till taxeringsvärde. Följande stiftelser är bokföringsskyldiga oavsett tillgångarnas värde: Stiftelser som utöver näringsverksamhet. Moderstiftelser (= en stiftelse som äger så många aktier eller andelar i svensk eller utländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Moderstiftelse och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.) En moderstiftelse ska i vissa fall även upprätta koncernredovisning. Stiftelse som bildats av eller tillsammans med staten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun. Insamlings- och kollektivavtalsstiftelser Pensions- och personalstiftelser Årsredovisningen, som är offentlig, består av resultat- och balansräkning samt förvaltningsberättelse. I förvaltningsberättelsen ska anges hur stiftelsens ändamål har främjats under räkenskapsåret. Stiftelser som inte är bokföringsskyldiga ska föra räkenskaper över in- och utbetalningar och upprätta ett förenklat bokslut.

5 Uppdaterad (4 kap. stiftelselagen) En stiftelse ska ha minst en revisor. Om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning ska minst en revisor vara auktoriserad eller godkänd. Om stiftelsen eller stiftelsekoncernens tillgångar för de två senaste räkenskapsåren överstigit 1000 prisbasbelopp eller om stiftelsen haft mer än 200 anställda i medeltal ska revisorn vara auktoriserad. (6 kap. stiftelselagen) Som huvudregel gäller att för ändring av stiftelseförordnandet och till förordnandet knutna stadgar krävs tillstånd av Kammarkollegiet (s.k. permutation). För vissa ändringar krävs dock endast Länsstyrelsens godkännande. Inför en eventuell ändring rekommenderas en kontakt med Länsstyrelsen för råd och upplysning. (9 kap. stiftelselagen) Endast sju av landets länsstyrelser Länsstyrelsen i Stockholm, Östergötland, Skåne, Västra Götaland, Dalarna, Västernorrland och Norrbotten är tillsyns- och registreringsmyndighet för stiftelserna. Stiftelserna i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings har Länsstyrelsen i Östergötlands län som tillsynsmyndighet Tillsynsmyndigheten ska ingripa om det kan antas att förvaltningen eller revisionen inte utövas i enlighet med stiftelseförordnandet eller bestämmelser i stiftelselagen eller att en styrelseledamot eller förvaltaren annars missköter sitt uppdrag. En stiftelse står under s.k. begränsad tillsyn endast om stiftaren i stiftelseförordnandet föreskrivit att stiftelsen ska ha begränsad tillsyn och stiftelsen varken under innevarande eller de tre närmast föregående räkenskapsåren har utövat näringsverksamhet eller varit moderstiftelse. För sådana stiftelser gäller trots detta att Länsstyrelsen har möjlighet att ingripa om stiftelsen inte följer bestämmelser angående t ex årsredovisning och revision. I tillsynsmyndighetens ansvar ingår att ge stiftelserna råd och upplysningar.

6 Uppdaterad (10 kap. stiftelselagen) Sju av landets länsstyrelser Länsstyrelsen i Stockholm, Östergötland, Skåne, Västra Götaland, Dalarna, Västernorrland och Norrbotten är tillsyns- och registreringsmyndighet för stiftelser. Stiftelserna i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län har Länsstyrelsen i Östergötlands län som registreringsmyndighet. Alla stiftelser ska registreras i stiftelseregistret. I samband med registreringen kommer stiftelsen att tilldelas organisationsnummer om sådant inte redan tilldelats. För en redan bildad stiftelse som inte var registrerad den 1 januari 2010 gäller de gamla bestämmelserna beträffande registrering fram till utgången av år Tidigare behövde inte flertalet stiftelser med tillgångar vars värde understeg 10 gånger prisbasbeloppet (f.n kr) registreras Stiftelser vars tillgångar endast får användas till förmån för bestämda fysiska personer (s.k. familjestiftelser) är fortfarande undantagna från kravet på registrering. Innan en stiftelse börjar utöva näringsverksamhet ska för registrering lämnas uppgifter om näringsverksamhetens art och den firma under vilken näringsverksamheten ska bedrivas. (7 kap. stiftelselagen) Styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse som utövar näringsverksamhet ska upprätta kontrollbalansräkning så snart det finns skäl att anta att värdet av stiftelsens tillgångar understiger stiftelsens skulder. Om så är fallet ska styrelsen eller förvaltaren hos tingsrätt ansöka om att stiftelsen försätts i likvidation. Underlåter styrelsen eller förvaltaren att fullgöra denna skyldighet svarar de solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för stiftelsen. Bestämmelser om likvidation och värderingsprinciper vid upprättande av kontrollbalansräkning överensstämmer i sin uppbyggnad med aktiebolagslagens.

7 Uppdaterad Stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning ska betala en årlig tillsynsavgift. För näringsdrivande stiftelser blir avgiften 600 kr. För övriga årsredovisningsskyldiga stiftelser blir avgiften 400 kr. För pensions och personalstiftelse blir avgiften 600 kr. Stiftelser som har begränsad tillsyn betalar endast tillsynsavgift om de förvaltas av en statlig myndighet och värdet av tillgångaren överstiger 100 prisbasbelopp (f.n kr). Avgiften blir då 200 kr. Stiftelser som står under kontroll av Svensk Insamlingskontroll ska betala tillsynsavgift endast om de förvaltas av en statlig myndighet och värdet av tillgångarna överstiger 100 prisbasbelopp (f.n kr). Avgiften blir då 200 kr. Tillsynsavgiften ska betalas inom 6 månader efter utgången av stiftelsens senaste räkenskapsår. Stiftelser som är registrerade i stiftelseregistret ska betala en årlig registerhållningsavgift. För näringsdrivande stiftelser blir avgiften 600 kr. För stiftelser vars tillgångar vid utgången av föregående räkenskapsår uppgick till 1,5 miljoner kr blir avgiften 425 kr. För övriga stiftelser blir avgiften 200 kr. För pensions- och personalstiftelser enligt lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. blir avgiften 425 kr. Registerhållningsavgiften ska betalas inom 6 månader efter utgången av stiftelsens senaste räkenskapsår.

8 Uppdaterad Förutsättningarna för att kunna avveckla en stiftelse har utvidgats. En stiftelse kan avvecklas om: Stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan, Stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren, Värdet av tillgångarna, värderade med tillämpning av 3 kap. 3, vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har understigit ett gränsbelopp som motsvarar tio gånger det då gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, samt Stiftelsen saknar skulder. För sådan avveckling krävs tillsynsmyndighetens tillstånd. I frågor som rör beskattning av stiftelser hänvisas till skatteverket eller till Riksskatteverkets broschyr Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser. (RSV 324) Stiftelselagen ger Länsstyrelsen en skyldighet att lämna råd och upplysningar i stiftelsefrågor. Om du har frågor i samband med en eventuell stiftelsebildning eller i övrigt om stiftelser ring Länsstyrelsens växel och begär att få tala med en stiftelsehandläggare.