praktikan Stiftelser och fonder Uppdaterat Stiftelser och fonder

Transkript

1 praktikan Stiftelser och fonder Stiftelser och fonder Christina Gotting Sveriges Frikyrkosamråd

2 praktikan Stiftelser och fonder INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Stiftelselagen 1 2. Innebörden av begreppet stiftelse 1 3. Skillnad mellan stiftelse och fond 2 4. Stiftelseurkunden 3 5. Förvaltning 3 6. Tillsynsregler 4 7. Styrelse och eventuella styresmän 4 8. Stiftelseformens användbarhet 5 9. Skatteregler för stiftelser Arvsskatt och gåvoskatt Deklarationsplikt 9

3 1 Stiftelselagen Stiftelselagen tillkom 1994 och trädde i kraft 1 januari, (Finns i FAR:s samlingsvolym under avsnittet bolag, föreningar, stiftelser m.m.). Alla stiftelser omfattas av stiftelselagen med undantag för: - Anslagsstiftelser - Pensionsstiftelser (regleras i Tryggandelagen) - Personalstiftelser 2 Innebörden av begreppet stiftelse En stiftelse bildas genom att någon genom ett förordnande (testamente, gåvobrev eller liknande) förklarar att han för ett visst ändamål vill skapa en varaktig och bestående självständig förmögenhet som han tillskjutit själv att förvalta enligt ett bestämt ändamål. Ändamålet måste anges med sådan grad av bestämdhet att det går att verkställa. En stiftelse är en juridisk person och har ingen ägare (huvudmän) och inga medlemmar. Det finns i huvudsak två typer av stiftelser. Avkastningsstiftelser som tillgodoser sitt syfte genom att ur den löpande avkastningen ge bidrag till destinatärkretsen (potentiella mottagare av bidrag). Rörelsedrivande stiftelser som i regel tillgodoser sitt syfte genom att utöva näringsverksamhet. För att en stiftelse med denna status som självständig juridisk person skall uppkomma måste vissa kriterier vara uppfyllda: I stiftelseförordnandet anger stiftaren ändamålet. Detta måste vara preciserat, så att det går att utföra eller att någon utomstående kan avgöra om ändamålet uppfyllts. För ändamålet ska ett skriftligt förordnande stiftelseförordnande - upprättas. Det ska vara undertecknat av stiftaren eller stiftarna. Ett giltigt testamente godtas som ett stiftelseförordnande. Av förordnandet bör framgå syftet, hur verksamheten skall bedrivas samt destinatärerna, d.v.s. vilka som skall främjas av stiftelsen och på vilket sätt detta skall ske. Ändamålet skall vara varaktigt. Den för stiftaren avsedda egendomen måste vara avskild, d.v.s. rättsligt ha överförts från stiftaren till stiftelsen. Ett bildande av en stiftelse är oåterkalleligt. 1

4 3 Skillnad mellan stiftelse och fond I många församlingars räkenskaper på separata konton finns ofta flera olika fonder, t.ex. Don Ators fond för understöd åt behövande. Trots att det benämns fond kan det dock innebära att det borde betraktas och redovisas som en självständig juridisk person. För att kunna avgöra detta måste man titta på urkunden (testamentet, gåvobrevet o.dyl). Skäl som kan tala för att det är fråga om en stiftelse - Föreskrift om dels ett bestämt ändamål för egendomen, dels att egendomen skall hållas avskild från mottagarens förmögenhet, - föreskrift om att den som mottagit egendomen endast får använda avkastningen för det bestämda ändamålet, - föreskrift om att egendomen skall bilda en stiftelse/fond och eller att medlen skall förvaltas under en namngiven beteckning eller - om mottagaren är en juridisk person t.ex. en ideell förening, kommun eller församling och det för egendomen bestämda ändamålet faller utanför det ändamål den juridiska personen för egen del skall främja. En donator behöver inte ha föreskrivit att det skall bildas en stiftelse för att en stiftelse skall anses ha bildats. Det är tillräckligt att det går att tolka donatorns vilja så att det objektivt sett uppfyller kraven för en stiftelsebildning. Skäl som kan tala för att det inte är fråga om en stiftelse - föreskrifter saknas om ändamål och förvaltning, - föreskrift om att den donerade egendomen skall användas omedelbart eller under en kort tid, - om mottagaren är en juridisk person t.ex. en församling och det för egendomen bestämda ändamålet sammanfaller med det ändamål den juridiska personen för egen del skall främja. I vissa fall har dock den som fått motta egendomen t.ex. en församling valt att bilda en stiftelse trots att det saknades skäl som talade för att en stiftelse skulle bildas. I sådana fall anses det ändå vara en stiftelse. I de fall det är en fond som kan redovisas i församlingens räkenskaper föranleder detta inte några extra formaliteter. Församlingens styrelse har givetvis ansvar för att det finns täckning för fondens behållning, sådan den 2

5 under sin egen rubrik redovisas i bokslutet samt att varken kapital eller avkastning används för annat ändamål än donator föreskrivit. 4 Stiftelseurkunden Urkunden måste enligt lag uppfylla vissa minimikrav: stiftelsens namn och dess ändamål, villkoren för understöd från stiftelsen när sådant är åsyftat, hur styrelsen skall se ut, var styrelsen skall ha sitt säte samt hur revision skall ske. Kompletta stadgar bör därutöver innehålla föreskrifter om hur ofta styrelsen skall sammanträda, hur beslut fattas, hur ordföranden utses, vilka som får företräda stiftelsen och teckna dess firma, Ändring av stiftelsens ändamål samt upplösning av stiftelsen får endast ske efter inhämtande av tillstånd från Kammarkollegiet s.k. permutation. Beslut om upplösning kan enligt stiftelselagen 6 Kap 5 dock i undantagsfall ske utan särskilt tillstånd. Bestämmelser i stadgarna om upplösning av stiftelsen är inte giltigt. 5 Förvaltning Donatorn kan också i gåvobrev eller testamente föreskriva att fonden med särskilt namn skall ställas under förvaltning av en egen styrelse och i övrigt ge anvisningar motsvarande minimikraven för vad en stiftelses stadgar måste innehålla. I detta fall uppstår en stiftelse oberoende av om donatorn/stiftaren själv nominerat ledamöterna i styrelsen eller föreskrivit att exempelvis församlingsstyrelsen skall utse fondstyrelsen. Stiftelsen kan ha en egen förvaltning och därmed en egen styrelse eller ha s.k. anknuten förvaltning. Vid anknuten förvaltning är det en juridisk person som handhar stiftelsens angelägenheter. Styrelsen eller förvaltaren ansvarar för att föreskrifterna i stadgarna följs. Stadgar för stiftelsen bör upprättas och lämpligen innehålla följande uppgifter: - stiftelsens namn - stiftelsens bakgrund - stiftelsens ändamål - av vem en styrelseledamot eller förvaltaren utses eller entledigas och hur styrelsen ska vara sammansatt - styrelsens beslutförhet - hur stiftelsens firma ska tecknas - hur stiftelsens förmögenhet ska vara placerad - var stiftelsen ska ha sitt säte - räkenskapsår - revision 3

6 Styrelsen eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i stiftelseförordandet och stadgarna följs om det inte strider mot stiftelseförordnandet. 6 Tillsynsregler Stiftaren kan i förordnandet bestämma att stiftelsen inte skall stå under offentlig tillsyn. Tillsynsmyndigheten - normalt länsstyrelsen - kan då endast ingripa om stiftelsen inte följer stiftelselagens bestämmelser om årsredovisning eller revision. Om inte förordnandet innehåller ett sådant undantagande står stiftelsen - utom vissa speciella typer - automatiskt under tillsyn av länsstyrelsen. Om stiftelsen är bokföringsskyldig innebär då skyldighet att, inom sex månader från det styrelsen tillträtt, hos länsstyrelsen anmäla stiftelsen och lämna uppgifter om styrelsen samt att varje år sända in årsredovisning inom sex månader från räkenskapsårets slut. Hos varje länsstyrelse förs ett register över alla där anmälda stiftelser. Man kan vid anmälan begära fastställelse av stadgarna, men det är inte något krav att så sker, även om anmälningsplikt föreligger. En fond som tillkommit genom testamente till en församling med föreskrift om särskild förvaltning etc. kan, som beskrivits ovan, bli betraktad som en stiftelse. Därmed är den underkastad anmälningstvånget om inte testator tänkt på att föreskriva undantag från tillsyn. Länsstyrelsen kan i vissa fall befria stiftelsen från kravet på tillsyn. I synnerhet gäller detta små stiftelser, där tillgångarna understiger 10 basbelopp. 7 Styrelse och eventuella tillsynsmän Den första styrelsen utses vanligen av stiftaren själv. Stadgarna kan föreskriva att styrelsen själv får besluta om ändring i sammansättningen eller utökning av styrelsen. Där kan också bestämmas att styrelsen skall utses eller kompletteras/ändras genom beslut av någon eller några institutioner eller personer. Ofta är det styrelsen för någon förening eller församling som utser stiftelsens styrelse. Om stiftaren räknar med att stiftelsen kommer att ha kapital och verksamhet av större omfattning, kan det ofta vara lämpligt att i stadgarna ge föreskrift om förvaltare, som då även kan vara en juridisk person. Se vidare under avsnittet förvaltning. 4

7 8 Stiftelseformens användbarhet Om någon önskar donera pengar eller annan egendom med tanken att avkastningen skall användas till något särskilt ändamål är stiftelsen ofta en lämplig form. Sådana stiftelser, bildade av enskilda donatorer, är också mycket vanliga. När en donator vill anförtro åt en redan existerande förening att förvalta pengarna för det avsedda ändamålet (om ändamålet är närliggande föreningens ändamål), är det oftast tillräckligt att bestämma om en fondavsättning utan att en stiftelse bildas. Stiftelsen kräver ju särskilda räkenskaper, protokollföring och årsredovisningar. Genom att bilda en stiftelse kan donatorn dra försorg om att några för det åsyftade ändamålet särskilt intresserade personer i egenskap av styrelse får ta hand om pengarna och speciellt arbeta för ändamålsbestämmelsens förverkligande. Detta kan gälla även om stiftelsen knyts till exempelvis någon enskild församling, som då lämpligen utses som förvaltare. Stiftelseformen kan också användas för att skapa ett samarbetsorgan, genom vilket exempelvis ett flertal församlingar eller samfund kanaliserar insatser för något gemensamt ändamål. En särskild typ av stiftelser är pensionsstiftelser. Pensionsstiftelser kontrolleras av finansinspektionen, som också behandlar s.k. personalstiftelser. För dessa stiftelsen gäller Tryggandelagen. 9 Skatteregler för stiftelser För ideella föreningar som tillämpar öppet medlemskap gäller särskilda skatteregler (normalt är man skattebefriad för sin egentliga verksamhet) så snart föreningen huvudsakligen har ett allmännyttigt eller kulturellt ändamål och använder avkastningen av sina tillgångar för att förverkliga detta syfte. För mera detaljer om detta se kap 11. För stiftelser däremot gäller ytterligt restriktiva regler i fråga om de ändamål, som skall fullföljas för att en stiftelse skall vara skatteprivilegierad. Helt skattebefriade är allmänna pensionsfonder och pensionsstiftelser (som dock betalar avkastningsskatt), likaså kommunala donationsfonder. Vissa namngivna stiftelser (finns i en särskild uppräkning i skattelagstiftningen) samt vissa personalstiftelser (de som till enda ändamål har att ge bidrag till arbetslösa, sjuka eller olycksdrabbade) behöver endast skatta för näringsverksamhet. Stiftelser som har ett kvalificerat allmännyttigt ändamål (främja försvaret eller vård och uppfostran av barn, syssla med hjälpverksamhet, stödja undervisning eller utbildning m.m.) är också de begränsat skattskyldiga. 5

8 Dessa bestämmelser tillämpas i praxis strängt av skattemyndigheterna. Man håller mycket strängt på den genom riksskatteverkets tillämpningsföreskrifter etablerade tumregeln att en stiftelses inkomster genom avkastning på stiftelsekapitalet skall i genomsnitt under en femårsperiod till minst 80 % användas för det i stadgarna angivna, skatteprivilegierade ändamålet. En stiftelse måste dock alltid betala skatt för inkomst av fastighet och inkomst av rörelse. I övrigt är dessa stiftelser fria från inkomstskatt. De slipper betala skatt bl. a. för avkastning på kapital, den vanligaste inkomstkällan för stiftelser. Beträffande förmögenhet överstigande kr hänförlig till skattepliktig rörelse skall även förmögenhetsskatt erläggas. För vissa fastigheter kan även statlig fastighetsskatt utgå. Stiftelser som inte i sina stadgar har den skattebefriade ändamålsbestämmelsen får betala skatt på alla slags inkomster. Även förmögenhetsskatt uttas av sådana stiftelser. En stiftelse som uppfyller kravet i fråga om ändamålsbestämmelse men som inte kan visa att den genomsnittligt, utslaget över en femårsperiod, använt 80 % av sin avkastning för det stadgeenliga ändamålet, beskattas. Förmögenhetsskatt utgår med 1,5 promille på den del av den skattepliktiga förmögenheten som överstiger kr. En stiftelse är skattskyldig bara för inkomst av näringsverksamhet som utgör förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt (rörelse) och inkomst av näringsfastighet och näringsbostadsrätt, om stiftelsen uppfyller tre krav: Ändamålskravet Verksamhetskravet och Fullföljdskravet Det innebär att sådana stiftelser inte är skattskyldiga för räntor, utdelningar eller kapitalvinster. Övriga stiftelser är obegränsat skattskyldiga. Detta innebär att dessa beskattas för kapitalavkastning, realisationsvinster och förmögenhet samt inkomst av näringsverksamhet. Ändamålskravet Stiftelsen skall till huvudsakligt ändamål att - vård och uppfostran av barn - främja rikets försvar 6

9 - hjälpverksamhet bland behövande (akut hjälpbehov, leva på existensminimum) - utbildning och undervisning - vetenskaplig forskning - nordiskt samarbete Ändamålen får inte vara begränsade till vissa familjer eller bestämda personer. Verksamhetskravet Stiftelsen skall i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoses ett eller flera av ovanstående ändamål. Med uteslutande eller så gott som uteslutande menas att stiftelsen till ca minst ca 90 % måste främja något av nämnda ändamål. Om så inte är fallet är stiftelsen obegränsat skattskyldig. Fullföljdskravet Stiftelsen skall, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens tillgångar Detta har tolkats som att minst ca % av nettoavkastningen (räntor och utdelningar med avdrag för administrations- och förvaltningskostnader) måste användas, i genomsnitt under en 5-årsperiod, till det kvalificerade ändamålet. Om användningen av nettoavkastningen är lägre blir stiftelsen skattskyldig för all inkomst. Nettoavkastningen utgörs av räntor och utdelningar efter avdrag för vissa förvaltnings- och administrationskostnader exempelvis, depåavgift, bankavgift och viss del av kostnader för bokföring och revision. Viss del av administrationskostnaderna t ex styrelsearvode, telefon, lokalhyra, löner till anställda, kan också efter skälig fördelning dras av vid beräkning av nettoavkastningen. En fördelningsgrund kan vara arbetsinsats som direkt är kopplad till fullföljande av ändamålet i förhållande till total arbetsinsats. Kostnader som uppstår för att stiftelsen ska kunna uppfylla sitt ändamål tex. annons med uppmaning att söka bidrag ur stiftelsen, styrelsens arbete med ansökningar men även viss del av bokföring och revision (fullföljdskostnader) beaktas inte när nettoavkastningen beräknas utan ses som ett kostnad för att fullfölja ändamålet och läggs således till de bidrag och anslag som stiftelsen lämnat. 7

10 Exempel på beräkning av nettoavkastning och användningsgrad Räntor och utdelningar Fullföljdskostnader etc t ex tidningsannons, del av styrelsearvode Förvaltning och administration t ex revision, kaptialförvärv, anställda, del av styrelsearvode etc. Redovisat resultat i bokföringen Utgivna anslag/stipendier Nettoavkastning Räntor och utdelningar Förvaltning och administration Summa nettoavkastning Använda medel Anslag/stipendier Fullföljdskostnader Summa använda medel Användningsgrad Använda medel = 88,6% Nettoavkastning I detta fall har man uppfyllt kravet på att använda minst 80 % av avkastningen. för stiftelseändamålet. 10 Arvsskatt och gåvoskatt I fråga om skatt på vad som tillfaller en stiftelse genom testamente gällde tidigare att testamentsmedel till en stiftelse som uppfyllde förutsättningarna för inskränkt inkomstskatteskyldighet enligt ovan var befriade från arvsskatt. 3 i arvs- och gåvoskattelagen (AGL) av år 1941 hade en utformning som inte helt överensstämde med 8

11 KL 53 1 mom. e.). För arvsskattebefrielse krävdes sålunda, enligt 3, att stiftelsen skulle ha "till huvudsakligt ändamål att främja barns och ungdoms vård och fostran eller utbildning eller att främja vård av behövande ålderstigna, sjuka eller lytta". Observera att det inte finns något kommatecken efter ordet behövande. Det innebär att föremålen för stiftelsens vårdbefrämjande insatser måste vara både fattiga och ålderstigna eller sjuk/lytta. Genom lagändring 1981 utvidgades kretsen av arvsskattebefriade juridiska personer till att omfatta bl. a. trossamfund, församlingar och kyrkor. I samband därmed inrymdes även ytterligare en typ av stiftelse i skattefriheten. Det gäller sådana stiftelser som har nära anknytning till församlingar eller trossamfund. Fr.o.m slopas arvs- och gåvoskattelagen (AGL) och därmed blir alla gåvor till stiftelser skattebefriade. 11 Deklarationsplikt Även den skatteprivilegierade stiftelse som inte har någon inkomst av rörelse eller av fastighet, har enligt Lag om självdeklaration och kontrolluppgift skyldighet att senast den 2 maj varje år lämna s.k. särskild uppgift De icke skatteprivilegierade stiftelserna måste avge självdeklaration i vanlig ordning. 9