Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning"

Transkript

1 Innehållsförteckning 1. Filosofins terminologi 2. Den klassiska filosofin (essentialistiska) A. Teologiska essentialismen B. Konceptualistiska essentialismen C. Fenomenologiska essentialismen 3. Den existentialistiska filosofin A. Ateistiska existentialismen B. Den kristna existentialismen B:1. Den katolska existentialismen B:2. Den protestantiska existentialismen B:3. Karl Jaspers - transcendensen 4. Modern existentialism med Jean Paul Sartre och Paris i fokus 5. Egna funderingar och hypoteser 6. Litteraturförteckning 1

2 1. Filosofins terminologi Jag vill med nedan angivna begrepp ge läsaren kännedom om vissa ord, som vi måste kunna förstå för att få glädje av denna avhandling. Filosofi = philos = grek. kärlek till lärdom och vetenskap (vishetskärlek). vän, sophia = kunskap, vetande. Filosofin kommer från antikens Grekland. "Läran om alltings grund". Ursprungligen var filosofin all vetenskap. Filosofin indelas sedan gammalt vid universiteten i teoretisk och praktisk filosofi. Teoretisk = språkfilosofi och vetenskapsteori. Metafysik, kunskapsteori och logik. Praktisk = etik och värdeteori, politisk eller statsfilosofi, rättsfilosofi, estetik och religionsfilosofi. Andra termer värda att känna till är: Humanism = kommer av latinets humanus = mänsklig. Metafysik = gren av filosofin, betyder efter fysiken eller världsåskådning. Tar upp studiet av grundläggande problem kring verklighetens natur och tillvarons innersta väsen. Ontologi = gren av filosofin eller metafysiken, där man diskuterar eller studerar varats väsen, tingens existens, verklighet, egenskaper, relationer och möjligheter. Kosmologi = gren av metafysiken som rör världens uppkomst. Filosofin är en principlära. Vi kan idag urskilja fyra moderna filosofiska huvudriktningar, vilka är: 1. Nythomismen (minskad aktualitet). 2. Marxismen (minskad aktualitet). 3. Existentialismen. 4. De analytiska skolorna, däribland ekosofin. Vi bör inta en pluralistisk syn på filosofin idag, d v s att beakta att filosofin idag består av ovan nämnda riktningar. 2

3 Existentialism = ordet är en bildning av substantivet existens, av vilket man kan bilda adjektivet existentiell och existential. Till detta kan vi lägga suffixet ism. Existens existentiell existential. S. Adj. Adj. Existential - ism. existera = att finnas till. Suffix. V. att vara till. Detta suffix ger en viss prioritet. ex: socialism, individualism, realism, modernism, m fl. I socialismen låter man samhällets intressen gå före individens, åtminstone teoretiskt. I individualismen är det individen som står i centrum före statens omsorger. I existentialismen fastställer man en teori om existensens överhöghet eller företrädesrätt. Essensen Med essens menar vi det som är väsen t ex jag är människa, det här är papper, men med det uttrycker jag inte vad jag är eller vad detta papper är. Av den givna verkligheten håller jag kvar de egenskaper som de har gemensamt med alla väsen av samma slag. Egenskaperna utgör den universella essensen (den är evig). När den kompletteras med egenskaper som utmärker varje särskild individ blir den universiella essensen den individuella essensen (jämställs med existens). Essensens väsen är att vara möjlig. När vi talar om essens är det den universiella essensen som gäller. 3

4 Den klassiska filosofin fram till 1800-talet ifrågasatte inte essensens överhöghet och vi talar om essentialistisk filosofi. Existentialisterna tillerkänner tvärtom existensen den främsta platsen, d v s inte vad hon är utan blotta faktum att hon är. Möjligheterna blir verklighet när den existerar. Ex: Jag är människa. Ex: Per och Pål är människor. existens essens existens essens släkten naturvetenskap 2. Den klassiska filosofin (essentialistiska) Klassiska filosofin med filosofer som Platon och framförallt Aristoteles gav de första impulserna till existentialismen. Sedan har det utvecklats en mera kristen existentialism med rötter från Augustinus under antiken och vidare genom teologen Thomas av Aquino på 1200-talet. Jag kommer nu att redogöra för vissa strömningar och börjar med den teologiska essentialismen. A. Teologiska essentialismen Enligt den form av essentialism som vi betecknar som teologisk, är essenserna något gudomligt för att inte säga Gud självt. Den går tillbaka på Platon, men gavs form av Augustinus (biskopen av Hippo). Endast i Gud är existensen oskiljbar från essensen. Teologerna kan inte föreställa sig en Gud som inte existerar, utan Gud är essentiell eller nödvändigtvis existerande och att föreställa sig en Gud som icke kunde existera är en motsägelse. Platon skiljer på den sinnliga och den andliga världen (idéernas värld). Sinnliga världen utgörs av de verkligheter som sinnena uppfattar. Den sinnliga världen är existensernas värld och den sinnliga världen äger endast ett begränsat "vara". Tingen blir och deras blivande består av att de vandrar hän mot "intet". Det finns inget ideal. Ex: Människan kan vara god, men hon är inte godheten. 4

5 Hur vacker hon än är, så är hon inte skönheten. Andliga världen är okänd för massan, eftersom den inte kan uppfattas annat än av tanken. Platon kallar dem idéer och alltings urbild. Den andliga världen eller idevärlden är essensernas värld. Hans åsikt är att den sanna verkligheten ligger i idéerna som är essensen, medan de existerande varelserna endast har delaktighet. Platon ansåg att existensen istället för att berika essensen, som den förverkligar, utarmar den och menar alltså att övergången från det möjliga till det vi kallar verklighet skulle bli ett förfall (paradox). Han står i skarp motsättning till existentialismen. Att ej kunna vara mer än en sak i taget, att se sig driven till att välja mellan många möjligheter, det är existentialismens drama och förtvivlan. Vi kan uppfatta detta som en degradering. Platon menade, att ingenting existerar i sig utom i idéerna och han trodde på själens odödlighet. Han ansåg, att allt här på jorden är ofullkomligt, men däremot finns det en högre värld, som är fullkomlig och dit vi alla bör sträva att komma efter döden. Platon förebådar det kristna himmelriket. Han tänkte, att det verkliga var idéernas värld och 5

6 sinnevärlden var oförnuftig, hade lägre värde, men idévärlden var rationell och fullkomlig. Platons tänkande hade ett romantiskt drag och han var inspirerad av matematiken. Hans idealism var det övervärldsliga (transcendenta). Den platonska filosofin är själva urtypen för den essentialistiska filosofin. Augustinus (biskopen av Hippo) anser, att essenserna är Ordet d v s "I det var tanke". Han sätter den gudomliga tanken, som säte för idéerna (andliga världen). Augustinus traditioner bevarades genom många tänkare, särskilt genom Franciscos religiösa riktning på medeltiden. Den augustinska läran är mycket mindre essentialistisk än Platons. Han är i jämförelse med Platon existentialist, analogt med modern kristen existentialism (autentisk existens). Först och främst är icke essenserna i den augustinska läran ting och utgör icke en värld, för de är endast Guds idéer. Gud å andra sidan är ett verkligt existerande väsen, som har ett aktivt och personligt liv, nedstigen i tiden och inkarnerat i Kristus. Denna världens varelser är verkliga varelser och icke blott skuggor. Augustinus säger om människan, att för känna hennes natur och veta hur hennes handlande bör vara, måste man åberopa sig på skaparens idé. Människan befinner sig vid horisonten mellan två världar, genom sin lägre del hör hon till existensernas värld, men genom sin högre del höjer hon sig till essensernas värld. Bonaventura säger: "Hur skulle intelligensen kunna förstå att detta är bristfälligt och ofullkomligt, om den inte hade någon kunskap om väsendet utan defekt". Ändå bör augustinismen räknas till den essenstialistiska filosofin, ty essenserna spelar en huvudroll, för allt som existerar har del i essensernas värld. Sålunda existerar allt som existerar, icke annat genom delaktighet i Ordets idéer. Ordet är källan till all verklighet och följaktligen når vi något av Ordet självt i de skapande varelserna. Vi bör betrakta världen inte som en ogenomtränglig mur, som skiljer oss från Gud, utan som en bro, som han slagit mellan sin oändlighet och vår litenhet. Ordet är det sanna ljuset och det som lyser över alla människor. När vi bedömer, åberopar vi oss icke på de normer, som är fattade med tanken i Platons andliga värld, utan på själva Ordets idéer, som på ett mystiskt sätt 6

7 förmedlas till våra sinnen. Det är i Ordet, som vi ser dygdernas ideal efter vilka vi dömer vårt handlande och våra avsikter. Samvetet är verkligen Guds röst (moralen). För att hjälpa människorna, att bli uppmärksamma på Ordets undervisning har Kristus instiftat kyrkan, vars tjänare har till uppgift att orientera de trognas sinnen, så att de själva, upplysta av ett gudomligt ljus som alltid är närvarande hos dem, kan se den sanning som är nödvändig för livet. Predikanten är inte en lärare som förmedlar en lära, utan han är själv blott en Ordets hörare. Prästen och församlingsborna är lärjungar tillsammans, för prästen är bara lite mera skolad och tjänar som vägledare för de andra. Augustinus betonar detta hundratals gångar, att han själv blott är Ordets hörare: "In hac schola omnes condiscipuli". Den augustinska filosofin vilar på skaparens idé. B. Konceptualistiska essensen Jag måste nu ge er läsare en ytterligare barbarisk term. Konceptualist kommer från ordet koncept, som betyder idé och etymologiskt är konceptet (conceptum) resultatet av avlelsen (conceptiv). Den sistnämnda termen avser i egentlig mening ett biologiskt fenomen, som dock företer vissa likheter med tankens fenomen och dessa likheter har medeltidens filosofer i stor utsträckning utnyttjat. Den själsliga konceptionen (avlelsen), som det här rör sig om, är resultatet av en förening av ett subjekt i stånd att ha kunskap (t ex Jag) och vetbara objekt (t ex denna klocka, denna kniv). Av denna förening uppstår i mitt sinne detta mystiska något, som kallas idé, klockans eller knivens idé. Vi föredrar att säga enligt filosoferna - konceptet, begreppet. Ex: Jag känner inte bara Per och Pål, utan jag har också en föreställning om människan, alltså en idé eller ett begrepp (tingens essens och ej blott enstaka bilder). Aristoteles är konceptualist. Han hade inte vår föreställning om skapelsen d v s den judiska - kristna uppenbarelsen, som Augustinus 7

8 hade. Aristoteles filosofi intar en världslig inriktning och han brukar betecknas som idealist (inomvärldslig idealism). Han intar ett motsatsförhållande till Platon, eftersom han flyttar idévärlden från en högre värld till sinnevärlden. Aristoteles var i grunden naturvetare (biolog) och anser att vetenskapen börjar med förundran. Vetenskapen är begränsad till essensernas värld och essenserna är ingenting annat än tankens föreställning. Aristoteles begrepp = Formens och materiens relativitet. (möjligheter) (det verkliga) Aristoteles teologiska världsbild Vetenskapen börjar med förundran. " Eidos rike " (grek. skepnad eller förundran) Hos Aristoteles finns det intet verkligt utom individerna, de existerande väsendena. Aristoteles anser att moralen är liksom vetenskapen essentialistisk och att leva moraliskt är att leva i enlighet med naturen eller den mänskliga essensen. Han grundlade en rad vetenskaper t ex logik, psykologi och zoologi, samt var grundare till metafysiken. Aristoteles kallade den första filosofin "varandet som varande" och ett annat berömt uttalande är: "Känn dig själv och intet till övermått". 8

9 Thomas av Aquino på 1200-talet lyckades inte utan möda få den aristoteliska metafysiken antagen, som en ram för den kristna världen och han nöjde sig med att rätta Aristoteles filosofi, när den motsatte sig den judiska - kristna uppenbarelsen (kyrkans lära). Huvudtesen var, att Gud har skapat världen. Thomas gudsbevis var: 1. Kosmologiska: världen måste ha en yttersta början. 2. Teologiska: världens ändamålsenlighet vittnar om existensen av en gudomlig planritare. Följaktligen har Gud, som Augustinus sade, idén till alla existerande varelser och till alla möjligheter, som han skulle kalla till existens. För Thomas ligger företrädet hos existensen och det är utifrån de individer som existerar, som vi formar de idéer, som representerar essensen. Han delar inte Platons åsikt, för vilken den sanna verkligheten ligger i idéen eller essensen, medan de existerande varelserna blott äger delaktighet. Dessa idéer preexisterar däremot hos Gud, därav följer en viss prioritet för essensen, men dessa essensens hela vara grundar sig i sin tur på det högsta existerande Väsendet, så att existensen återtar prioriteten. Thomas lära är den romerska katolicismens filosofi och betecknas inom kyrkan som en slags evig filosofi. Han anser, att leva moraliskt består i att förverkliga människans essens. I det att Gud skapade oss, bestämde han oss till att rätta oss efter vår natur och att leva enligt förnuftet, som är delaktigt av själva det gudomliga förnuftet och följaktligen strävar efter att förverkliga det slags ideala humanitet, som vi tänkt ut. Ur denna synpunkt är thomismen en essentialistisk filosofi. Vetenskapliga konceptualismen Teologin var, fram till renässansen, vetenskapernas drottning och hade filosofin, som sin tjänarinna, vilket inneslöt alla vetande grenar i sig. Filosofin blev genomträngd av teologisk anda. Fysiken var först att lösgöra sig från filosofin, men egentligen var det Aristoteles som var fader till denna utbrytning. 9

10 Vetenskapen har till föremål det som är, men detta lilla ord "är", som logikerna kallar bindeord, uppträder i två olika betydelser. Ex: När jag säger: "Pierre är död, Bikiniatollen är i Stilla havet", fastställer jag en existens eller något visst existerandes speciella tillvarelseform: "Pierre existerar inte annat än som kadaver eller "i Stilla havet existerar en atoll kallad Bikini". Det är inte samma sak när jag säger = "Omkretsen är den kurva där alla punkter är på samma avstånd från en inre punkt kallad centrum" eller "en fallande kropps hastighet i fritt fall är proportionell mot fallets tidslängd". Nu fastställer jag inte någons existens, utan jag definierar en essens eller fastställer en essentiell relation. Jag påstår inte att det utanför min tanke existerar en kurva, som svarar mot min definition, men jag förklarar denna kurva möjlig och i och med att jag definierar den, ger jag den existens för tanken, som är tillräcklig för matematikern. Fysikern, som uttalar lagen V = gt gör inte anspråk på, att det i detta ögonblick, finns en kurva, som faller enligt denna formeller Han fastställer blott, att om en kropp faller under vissa givna betingelser, kommer fallet att försiggå enligt denna lag. Det är intressant, att konstatera, att i våra dagar liksom på Platons eller på Thomas tid, de vetenskapsgrenar, som har de konkreta och individuella tingen som objekt, de enda som existerar, har stora svårigheter att bli erkända som vetenskaper. Är historien en vetenskap? Är geografin en vetenskap? 10

11 Deras rätt till en sådan beteckning står under diskussion, för vi kan uppfatta t ex geografin, som en beskrivning av jordens yta och klassificering av givna fakta. Ingen tänker att sätta i tvivelsmål matematiken eller fysikens vetenskapliga karaktär, vilka gör en abstraktion av de existerande tingen. Vetenskapen förblir alltså essentialistisk för den har inte blivit existentialistisk. Den moderna tidens vetenskapliga och filosofiska mentalitet motsätter sig den existentialistiska mentalitet genom två egenskaper, som vi inte finner i samma utsträckning hos medeltidens tänkare nämligen strävan efter nationell förklaring och strävan efter objektivitet. Vetenskaplig kunskap är endast objektiv kunskap, som utgår ifrån den rena kyliga intelligensen, som når föremålet sådant det är i sig självt och som uppträder inför alla, är giltigt. Tron eller uppenbarelsen får en högre rang än förnuftet och Thomas lära innehåller inslag av mystik, men förnuftet kan bevisa och fatta beslut om Guds existens. Förnuftet kan inte komma i konflikt om tron. Ett av Thomas berömda slogan är: "Frihet är det bästa ting". 11

12 C. Fenomenologiska essentialismen Fenomenologin, en strömning inom 1900-talets filosofi, har haft betydelse för den analytiska filosofin och i högsta grad för den moderna existentialismen. Ordet fenomen betyder företeelser och dess grundare var Edmund Husserl. Fenomenologin är ett slags beskrivande psykologi (deskriptiv), som skall beskriva de själsliga företeelserna, utan att söka förklara dem (utreda orsakssammanhang). Det är ett idéskådande, som har beröringspunkter med platonism och med Aristoteles ontologi. Det var motsättningar rörande den materiella världens existens - eller den yttre världen i motsats till själslivets innevärld - som ledde Husserl till den fenomenologiska attityden. Fenomenologins ursprung kommer via Aristoteles och skolastikerna och lyder: Själen och kroppen utgör de två metafysiska principerna hos en enda substans, människan, vars kropp är materia (υλη) och själ form (µορϕη), därav namnet hylemorfism, men verksamheten hos de två grundprinciperna är odelbar. Intryck som mottages i kroppen genljuder i själen och tankar ledsagas på ett materiellt sätt av en bild, varvid det finns möjligheter till direkt kunskap om den yttre världen. Grundtes: Medvetandet är alltid medvetandet om något. Medvetandet är att vara i världen, vilket viktigt enligt Husserl. Han betonar starkt detta. Det är när världen blir till för mig, som världen får en mening, blir förståelig och bearbetas till fenomen, vilket utgör fenomenologins sanna existens. Den råa tingsverkligheten kommer till existens genom medvetandet. "Jaget" är "invånare" i medvetandet anser de flesta filosofer. Husserl erkänner inte Descartes "jag tänker, alltså är jag till (cogito, ergo sum)" för "man tänker alltid något". 12

13 Fenomenologen försöker fatta sig själv som ett rent jag. Han bestämmer själv strukturen hos medvetandets verksamhet t ex: Husserl kallar dessa strukturer för essenser: Förnimmelsen. Det omedelbara minnet. Minnesförmågan. Den preperceptiva förväntan. Den symboliska beteckningen. Den analogiska exemplifieringen. Fenomenologin är en beskrivande vetenskap, där man söker att intuitivt, d v s genom omedelbar upplevelse, gripa det väsentliga "idén" el "väsendet". Fenomenologin är en väsenvetenskap (väsenskådande). Husserl talar om mening och betydelse (epoche). 3. Den existentialistiska filosofin Existentialismen är i första hand en livsåskådning och av existentialismen finns både ateistiska strömningar och sådana som räknar med existensen av Gud. Denna filosofi har betytt mycket i Tyskland och Frankrike, men även utanför dessa länder och då framförallt inom diktningen. Av äldre existentialister vill jag här nämna Friedrich Nietzsche, därför att hans tänkande är utpräglat existentialistiskt och har betytt mycket för existentialismen. Han betonar kravet på äkthet och självförverkligandet, där vi skall leva ett helt och rikt liv, men samtidigt ett intensivt liv. Nietzsche vänder sig mot den teoretiska hållningen hos många vetenskapsmän, för att de utestänger känslan och saknar, "viljan till makt" vilja till att förändra verkligheten. Han kritiserar den kristna slavmoralen och socialismens jämlikhetssträvan, som leder till stagnation (stillastående). 13

14 Idealet skulle vara en jämvikt mellan det behärskade och måttfulla, samt den starka lidelsen och känslan. Han betonar " övermänniskan " d v s ställa strängare krav på sig själv och leva fram egna värden. Nietzsches motiv är gemensamma för de moderna existentialisternas tänkande d v s: 1. Livsproblemets prioritet. 2. Den subjektiva upplevelsens företräde framför teorin och spekulationen. 3. Det individuella självförverkligandet. 4. Det personliga ansvaret i motsats till ängslan för seden, konventionen, andras tyckande. A. Ateistiska existentialismen I Tyskland, varifrån den ateistiska existentialismen har kommit till Frankrike, representeras den ateistiska existentialismen av Martin Heidegger (f 1889). Han var elev till E. Husserl och räknade inte med Gud (en moral utan Gud). Hans system var mycket svårlästa och dunkla. 1. Existentiellt tänkande: den tänkande själv är en som existerar, d v s som ser tänkandet som uttryck för personlig subjektiv upplevelse. 2. Existentialfilosofi: vill klarlägga de väsentliga dragen i människans existensfenomenologi (Wesensschau). Han skiljer mellan två sätt att vara = att vara ett föremål (Vorhandensein) och att människans sätt att vara varierar från individ till individ (Dasein). Kännetecknande för människans villkor, för hennes "Dasein" (tillvaro) är att vara i världen (in-der-welt-sein). Världen kräver hennes engagemang och hennes tillvaro är alltid en tillvaro med tingen (Beisein) och med andra människor (Mit-sein). 14

15 Människan känner sig ensam och det röjer hennes beroende. Hon har alltid bekymmer (die Sorge) för något, för hon vill något, planerar något och liksom lever före sig själv. Enligt Heidegger riskerar människan, att gå miste om sin egentliga tillvaro genom att underkastas "das Man" det som "man menar" eller "man gör" - det som alla gör. Människan vill ge upp inför "den allmänna meningen" eller det stora kollektivet. Den egentliga existensen är att befria sig från denna börda eller uppgift. Från den ångest, som förbinds med vetskap om döden (das Nichts) kan människan fly undan till ett oegentligt liv (das Man). Hon kan också av "ångestens allvar" släppa döden in i medvetandet (tillintetgörelsen), frigöra sig och bli sant existerande. Vi kan inte överlåta vår död, utan det är ett oundvikligt öde och vi tvingas till frågan, vilket som är det väsentliga här i livet. Heideggers filosofi är en fenomenologisk analys, som uppmanar till existens i egentlig mening. Jean Paul Sartre anses däremot med rätta vara existentialismens teoretiker och han har givit en mycket klarare fransk variant över existentialismen. Sartres ontologi är en fenomenologisk ontologi.(sartre klassas som fenomenolog) Det är genom människan, som fenomenets vara stiger upp ur kaos och medvetandet är medvetande om något, beroende av tingets framträdande. Dess vara har icke mer konsistens än fenomenets vara, vilket har medvetandet att tacka för sin existens. Därav kommer en känsla av ångest för den, som kan se utöver det vardagligas banaliteter och se sin prekära situation, att vara utkastad i världen utan orsak och bestämd till döden (vi är maskföda allihop och vi kommer att dö). Sartre liksom Heidegger påverkades av pessimism efter stora nederlag d v s världskrigen i Europa. Sartre inspirerades främst av Husserl, men även av Heidegger. Den tid är förbi, genom den moderna existentialismen, då filosofin spreds genom den högre universitetsundervisningen och i tekniska arbeten för nu kommer den spridas genom romanen, essäer och teatern och en rörelse uppstår. 15

16 Existentialismen karakteriseras framför allt av tendensen, att lägga tonvikten på existensen. Existentialisten intresserar sig ej för essenserna, de möjliga, de abstrakta begreppen, hans tankesätt är raka motsatsen till det matematiska. Hans intresse riktar sig mot det som existerar eller rättare mot det existerandes existens. Frihet utan gräns: Sartre går längre än så och den frihet han tillerkänner människan är inte det sunda förnuftets. Ex: Jag vill inte vända tillbaka för att leva under din lag, för jag är dömd till att ej ha någon annan lag än min egen, ty jag är en människa och varje människa måste finna sin egen väg. Valet beror inte på frigörelsen, för när jag överväger, är insatsen redan gjord. Inget är förlorat, om vi fritt väljer våra mål, eftersom våra mål bestämmer alla våra val, för ett fritt val av målet, för med sig frihet i alla våra särskilda beslut. I den mån vi fortsätter att existera, fortsätter vi att välja våra mål, ty friheten är essens i vår existens. Detta är den levande spontaneiteten uttrycker Sartre. Ansvar: Jag är ansvarig för allt, lika djupt ansvarig för kriget, som om jag själv hade förklarat det. Denna värld för oss i motsats till världen i sig, existerar endast genom oss. Det är inte vi som är beroende av den, utan tvärtom den, som är absolut beroende av oss och som utan oss inte skulle vara någonting alls. Ex: Jag befinner mig i en trädgård i färd med att från en kastanjeallé betrakta en grön gräsmatta, i vars mitt en staty reser sig. Allt detta existerar för mig. Då kommer en annan vandrare och stannar och betraktar detta skådespel, som jag är innesluten i, men då upplöser sig genast min föreställning - som för mig är den sanna världen. Nykomlingen fokuseras, världen har övergivit mig, för att bli en annans. Den andre nöjer sig icke med att endast stjäla världen från mig, utan försöker också knycka från mig mitt sanna jag, d v s den varelse jag planerar att bli. Vidare, om jag inte försvarar mig, blir jag det han vill att jag skall bli. Den andres faktiska verklighet är obestridlig och träffar mig 16

17 rakt i hjärtat. Jag inser det genom obehaget (malaise), för genom den andre svävar jag ständigt i fara och konflikten uppstår. Var och en av oss, som vill existera, d v s förverkliga sin plan, att vara sig själv, vi vill inget annat än detta. När allt kommer omkring har man ju bara sig själv. Det finns ingen annan än jag, som är jag. Genom själva detta faktum förnekar de andra och försöker med all makt, att få de andra att tjäna hans syftemål. För övrigt, om att älska är att vilja älskas, är det också att vilja, att den andre vill, att vi skall älska honom, d v s att han behöver oss. Kärlek är ett spel om vem, som skall undantränga den andre. Eftersom vi var och en är innestängda i vår egen existens, kan vi inte förstå de andra och inte heller göra oss förstådda av dem, därav kommer missförstånden, som har en orsak: Förbannelsen att vara en annan. Varje människa skapar sig själv plus sin värld. Sartre anknyter till Heidegger, som säger, att det är människan, som skapar den sanna världen, den som existerar för henne och den värld var och en skapar varierar allt efter de mål hon satt sig före. Föremålen är endast redskap för oss. Sålunda är den värld, som existerar för mig, mitt medvetandes verk. Det är inte vi, som är beroende av den, utan tvärtom den, som är absolut beroende av oss och som utan oss inte skulle vara någonting alls. Heidegger säger: Jag är det vara, genom vilket det finns ett vara. Det är uppdykandet av (le-pour-soi) d v s medvetandet, som gör att det finns en värld och det är när den blir till för mig, som världen får en mening, blir förståelig och bearbetas till fenomen. Medvetandet om att vi skapar/väljer oss själva visar sig i den dubbla känslan av ångest och ansvar (två specifikt existentialistiska känslor). Vi har ett val och då måste vi välja si eller så. Måste är ofrihet. Existentialismen erkänner endast ett värde: 17

18 Det personliga fria valet. Genom detta bestämmer man sig för att förverkliga sig själv och inte bara låta sig formas av främmande mönster. Sartre säger, att existensen är ett människans privilegium. Man får inte tro, att varje människa utnyttjar detta privilegium och verkligen existerar, för det finns många, som ledda av den stora massan, av man (das Man), som Heidegger säger, icke gör något verkligt val. Dessa har inte en autentisk existens. Endast den människa existerar i äkta mening, den som väljer sig själv frivilligt. Den, som gör sig själv och som är sitt eget verk. Epitet: "Jag skulle vilja blott ha mig själv att tacka för mig själv." eller: "Det är det, som är starkt hos dig, det, att du är dig själv nog, det är som om du skapat dig alldeles själv." Vi har sagt, för att existera måste vi välja, vad vi skall vara, det räcker inte med att ha valt det. Vi får nämligen inte tro, att vi kan existera, som vi föds en gång för alla. Vi ger då ordet existens dess vanliga betydelse, som gör det synonymt med vara. Det räcker till exempel inte med, att ha valt sig själv, att vara energisk eller njutningslysten, då blir man fixerad i detta slags existens. Då slutar man upp att verkligen existera. För att existera måste vi hela tiden välja. Existensen är en konstant transcendens d v s ett överskridande av det man är, för man existerar blott genom ett fritt förverkligande av ett mer - vara (plus-être). Det vi är, har vi sagt, utgör vår essens. Följaktligen är det vår essens vi väljer, när vi väljer den person vi vill vara. För att välja måste man existera. Existensen föregår essensen. Alltså hos människan går existensen före essensen eller att människan finns till innan hon ännu är en person. Det är bara hos människan har vi sagt, som existensen går före essensen. Varför? Därför att hon ensam i vår erfarenhetsvärld är fri. Människan är inte förutbestämd, som allt annat i världen. Alla andra väsen är förutbestämda. Medvetandet är riktat utåt och består av förbindelser med yttervärlden. 18

19 Friheten: Ex: Jag är vacker eller ful, proletärson eller av ädel börd, det regnar eller det är varmt. Det är fakta, som jag inte förmår något mot, men jag är herre över min attityd i förhållande till dessa villkor, som är oberoende av mig själv. Jag kan vara stolt över dem eller skämmas över dem. Jag väljer dem inte, men jag väljer det sätt på vilket jag betraktar dem eller som existentialisten säger - jag tar dem på mig. Med sin starka känsla av att skapa sig själv och världen, så säger man om existentialisten: han lever sin tanke. Vad han bör vara står ingenstans skrivet för det tillkommer honom själv att avgöra det. För övrigt går livet vidare utan honom och den som inte väljer överlämnar beslutet åt slumpen. Man kan inte befria sig från det engagemang, som varat i världen utgör. Nödvändigheten av engagemang: ordet betyder i passiv mening det faktum, att man är engagerad. Två slags engagemang:aktiv, då det uttrycker själva den handling, genom vilken man engagerar sig och man träder in i en situation, där vi måste stanna. passiv, genom min födelse befinner jag mig utan att ha gjort något härför, passivt engagerad i världen. Det är ett slags engagemang och det andra förverkligar jag genom att ställa mig till förfogande för armen eller för en enskild. Att ej engagera sig är också ett slags engagemang, uttalar sig Simone de Beauvoir. Ångesten: existentialisterna måste välja, utan någon valprincip, utan någon måttstock efter vilken de kan avgöra om de valt rätt eller fel. Grunden för deras ångest: de har kastats hit till världen, utan att ha velat det, tvingad till valakter, som vi inte kan se alla konsekvenser av och som vi inte kan rättfärdiga, en smärtsam känsla, men ädeller 19

20 Sartre lägger tonvikten på begreppet ångest, en ångest inför själva valet, inför friheten, ej en dödsångest som hos Heidegger och ansvar, absurditet och äckel. Detta är något, som människor, vilka upplevt det andra världskriget känner. En mycket dyster grundinställning, där omvärlden upplevs av det egna jaget, som en fientlig makt och ger en känsla av vämjelse och äckel (la-nauseé). Huvudtemat är motsättningen mellan yttervärlden eller tingens värld (tillvaron i sig själv - l'être en soi) och medvetandets värld (tillvaron för sig - l'être pour soi). Medvetandet är till skillnad från tingen aldrig identiskt med sig självt. Medvetandet är ett intet (néant), som först skapar sig självt. Människan är inte färdig utan skapar ständigt sig självt. Sartre är pessimistisk på människans inbördes förhållanden, för det är ständiga konflikter och rivaliserande. Vi vill behandla andra människor inte som medvetanden, utan som saker. Ex: den sexuella kontakten mellan man och kvinna. Detta ger en upplevelse av äckel och absurditet. En handling är rätt, om den vilar på full frihet och en intuitiv övertygelse. Sartre avvisar regeletiken, utan etiken skall följa situationen. I varje handling har vi dubbelt ansvar: dels formar vi vårt liv och dels ger vi exempel åt andra. Sartre betonar total frihet och ångestskapande totalt ansvar. Engagemanget, till kravet på handling går som en röd tråd genom Sartres skrifter. På frågan: Jag förstår inte? Sartre svarar: Det är inte förvånande, det verkliga är absurt. 20

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

Den som är född av Gud syndar inte

Den som är född av Gud syndar inte Den som är född av Gud syndar inte Bibliothèque Nationale de France Serafer stående kring den gudomliga tronen Petites Heures de Jean de Berry (1300-talet, Frankrike). Änglarna är i oupphörlig tjänande

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Var är själarna efter döden?

Var är själarna efter döden? Var är själarna efter döden? Vad är meningen med "livet" efter döden? Vart hamnar själarna? Finns dom hela tiden omkring oss? LS Frågan utgår från ett påstående om att det finns ett enskilt liv efter döden.

Läs mer

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo Frälsarkransandakt av Martin Lönnebo 1 L = Ledaren A = Alla *Kort paus **Längre paus L I Faderns + och Sonens och den helige Andes namn. A Kristus, gå med oss. L Helige Ande, upplys vår väg. Vår Fader,

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13 Guds existens Mats Selander CredoAkademin William Lane Craig KALAMARGUMENTET 1. ALLT SOM BÖRJAR EXISTERA HAR EN ORSAK 2. UNIVERSUM HAR BÖRJAT EXISTERA 3. DÄRFÖR HAR UNIVERSUM EN ORSAK KALAMARGUMENTET 1.

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Var läraktig! Lärjunge = Mathetes = Elev, Student, Lärling

Var läraktig! Lärjunge = Mathetes = Elev, Student, Lärling Var läraktig! Ords 3:1 Min son, glöm inte min undervisning, bevara mina bud i ditt hjärta. 2 Ty långt liv och många levnadsår och frid skall de ge dig. 3 Låt ej godhet och sanning vika ifrån dig. Bind

Läs mer

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2.

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2. Predikan 5 i påsktiden 2010, årg. 2. När man läser dagens evangelietext står man som nutidssvensk lite förundrad över vissa av Jesu formuleringar. Jag provade dem på en vän till mig, jag sade: Du är min

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Teoretiska skäl att tro på Gud

Teoretiska skäl att tro på Gud Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Det som det kretsar kring

Det som det kretsar kring Kristendom Det som det kretsar kring Grundtankar Gud är kärleken Denna kärlek visar sig i Jesus när han offras för mänsklighetens skull. Av nåd, gratis utan motprestation, blir människan genom detta upprättad

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa Avtryck Avbild Här är du Du är den du är Du är unik 1:a Mosebok 1 Gud sade: Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt Är ditt fingeravtryck bara ditt

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

Andlig Klarsyn. En måttstock för den Kristna församlingen

Andlig Klarsyn. En måttstock för den Kristna församlingen Andlig Klarsyn En måttstock för den Kristna församlingen 1 Joh. 4:1-6 Mina kära, sätt inte tro till alla andar utan pröva om de kommer från Gud, ty många falska profeter har gått ut i världen. 2 Så kan

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 15 söndagen efter Trefaldighet Psalmer: 67, L63, 243, 249, 400, 207:1-3 Texter: 5 Mos 6:4-7, Gal 5:25-6:10, Matt 6:24-34 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Nyårsdagen Lars B Stenström

Nyårsdagen Lars B Stenström 080101 Nyårsdagen Lars B Stenström Den nya dagen kommer till oss och vi tar emot den på olika sätt med oro för allt ouppklarat med förväntan för det vi hoppas på med osäkerhet inför något nytt och främmande

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

I ljuset av det ondas problem

I ljuset av det ondas problem introduktion! Allmän introduktion David Humes Om underverk I ljuset av det ondas problem Dialoger om naturlig religion David Humes Dialoger om naturlig religion Finns det rationella grunder för religiösa

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

K J S. King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat

K J S. King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat K J S King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat www.nyatestamentet.nu Kapitel 1 1 Det som var från begynnelsen, som vi har hört, som vi har sett

Läs mer

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem A lla vet vi att det är besvärligt att vandra i mörker utan ljus. I svår terräng är det extra besvärligt. Ett vitt snötäcke underlättar dock vandringen. Men snötäcket är i så fall ett hjälpmedel som har

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen :

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen : Vittnesbörd från elever på upprättelseprogrammet bibelskolan Jesus Helar och Upprättar läsåret 2015 2016 i Church of the Glory of God i Minsk Vitryssland. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk introduktion! Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk och mirakler, själavandring, ett liv efter detta?

Läs mer

Seendets Gud vill att vi ska mer än bara överleva, Installationsgtj Nora, 8e maj 2016

Seendets Gud vill att vi ska mer än bara överleva, Installationsgtj Nora, 8e maj 2016 Seendets Gud vill att vi ska mer än bara överleva, Installationsgtj Nora, 8e maj 2016 Bön - Vi lever i en tid i Sverige där det på de flesta platser inte bildas några stora köer av människor som vill omvända

Läs mer

Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet.

Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet. Allt ljus på nåden 140907 Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet. Vid ett tillfälle för ett par år sedan kändes det som att mitt hjärta nästan stannade. Jag blev rädd. Jag

Läs mer

Varför just kristendom?

Varför just kristendom? Varför just kristendom? För vår samtid är detta ett av de mest anstötliga påståenden som Jesus har gjort: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. (Joh 14:6). Vad är

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare 4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare Hur skulle man framställa Jesus Kristus? Det kanske var en fråga som de första kristna ställde sig. Honom fick man ju framställa i bild.

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år A

Sjätte Påsksöndagen - år A 645 Sjätte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning 'Jag skall inte

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN PROGRAMMANUS PRODUCENT: JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: 102517/RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Peter Borenstein Caroline Krook

Läs mer

Domsöndagen, Kristi återkoms, Matt 13:47-50, att längta efter domen.

Domsöndagen, Kristi återkoms, Matt 13:47-50, att längta efter domen. Domsöndagen, Kristi återkoms, Matt 13:47-50, att längta efter domen. Tanken på en dom är inte bekväm av två anledningar. Dels så tvivlar vi på att vi själva ska hålla inför domens krav och dels blir vi

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Yoga som pragmatisk filosofi

Yoga som pragmatisk filosofi 1 Yoga som pragmatisk filosofi Föreläsning av Shri Shyam Sundar Goswami (I.1) Betydelsen av Yoga har hittills inte mött så mycket förståelse i västvärlden. Yoga har sin filosofiska bakgrund, men mycket

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!)

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) Kärleken till nytta Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Fastlagssöndagen Joh. 12: Vi vill se Jesus.

Fastlagssöndagen Joh. 12: Vi vill se Jesus. Fastlagssöndagen 2016. Joh. 12:20-33. Vi vill se Jesus. De orden finner vi i vår text. Vi vill se Jesus. Det är några greker som kommer med denna önskan. Jesus har blivit berömd och omtalad. Uttrycket

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Elisabeth Gud är fullkomlig, Gud är min ed. Vissa namn är mindre trevliga såsom eftersom det associeras med ondska.

Elisabeth Gud är fullkomlig, Gud är min ed. Vissa namn är mindre trevliga såsom eftersom det associeras med ondska. 1 Guds namn.. Detta med namn kan vara ganska kul. Vi har alla ett namn och det är roligt att ta reda på vad det betyder. Ofta har det med Gud att göra. Abraham betyder fader till många Mikael vem är som

Läs mer

Sanningen leder till ljuset Av: Johannes Djerf

Sanningen leder till ljuset Av: Johannes Djerf Sanningen leder till ljuset Av: Johannes Djerf För ett antal år sedan så hade jag ett par badbyxor, som jag hade varit ägare till under en längre tid, och därför så var också resåren i byxorna något slitna.

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Var hjälpsam! Hjälparen Hjälparen

Var hjälpsam! Hjälparen Hjälparen Var hjälpsam! Joh 16:7-15 Men jag säger er sanningen: Det är för ert bästa som jag går bort. För om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går bort ska jag sända honom till er. 8

Läs mer

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen Kärlek nu och för alltid Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 4 Helt älskad älska helt 5 1. Helt älskad älska helt / Synen 5 2. Smaken / Hörseln 7 3. Känseln / Lukten 9 Fördjupningsruta:

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. Förbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar och bör utformas i enlighet med situationens krav. Det fullständiga

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

2 sön efter Trettondedagen Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn.

2 sön efter Trettondedagen Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn. 2 sön efter Trettondedagen 2016. Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn. I den här texten har Jesus ett längre samtal med en person. Vi vet inte om Johannes återger hela samtalet eller endast delar där av.

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

behöver inte begränsa er till en bestämd fråga i det hänseendet. Detta är ett organiskt system: ni kan börja med vad som helst. Börja var ni vill,

behöver inte begränsa er till en bestämd fråga i det hänseendet. Detta är ett organiskt system: ni kan börja med vad som helst. Börja var ni vill, KAPITEL VI Förståelsen som den främsta förutsättningen i detta system Förståelsens relativitet Hur man ökar förståelsen Ett nytt språk Riktiga och felaktiga inställningar Inställningar och förståelse Nödvändigheten

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer