Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning"

Transkript

1 Innehållsförteckning 1. Filosofins terminologi 2. Den klassiska filosofin (essentialistiska) A. Teologiska essentialismen B. Konceptualistiska essentialismen C. Fenomenologiska essentialismen 3. Den existentialistiska filosofin A. Ateistiska existentialismen B. Den kristna existentialismen B:1. Den katolska existentialismen B:2. Den protestantiska existentialismen B:3. Karl Jaspers - transcendensen 4. Modern existentialism med Jean Paul Sartre och Paris i fokus 5. Egna funderingar och hypoteser 6. Litteraturförteckning 1

2 1. Filosofins terminologi Jag vill med nedan angivna begrepp ge läsaren kännedom om vissa ord, som vi måste kunna förstå för att få glädje av denna avhandling. Filosofi = philos = grek. kärlek till lärdom och vetenskap (vishetskärlek). vän, sophia = kunskap, vetande. Filosofin kommer från antikens Grekland. "Läran om alltings grund". Ursprungligen var filosofin all vetenskap. Filosofin indelas sedan gammalt vid universiteten i teoretisk och praktisk filosofi. Teoretisk = språkfilosofi och vetenskapsteori. Metafysik, kunskapsteori och logik. Praktisk = etik och värdeteori, politisk eller statsfilosofi, rättsfilosofi, estetik och religionsfilosofi. Andra termer värda att känna till är: Humanism = kommer av latinets humanus = mänsklig. Metafysik = gren av filosofin, betyder efter fysiken eller världsåskådning. Tar upp studiet av grundläggande problem kring verklighetens natur och tillvarons innersta väsen. Ontologi = gren av filosofin eller metafysiken, där man diskuterar eller studerar varats väsen, tingens existens, verklighet, egenskaper, relationer och möjligheter. Kosmologi = gren av metafysiken som rör världens uppkomst. Filosofin är en principlära. Vi kan idag urskilja fyra moderna filosofiska huvudriktningar, vilka är: 1. Nythomismen (minskad aktualitet). 2. Marxismen (minskad aktualitet). 3. Existentialismen. 4. De analytiska skolorna, däribland ekosofin. Vi bör inta en pluralistisk syn på filosofin idag, d v s att beakta att filosofin idag består av ovan nämnda riktningar. 2

3 Existentialism = ordet är en bildning av substantivet existens, av vilket man kan bilda adjektivet existentiell och existential. Till detta kan vi lägga suffixet ism. Existens existentiell existential. S. Adj. Adj. Existential - ism. existera = att finnas till. Suffix. V. att vara till. Detta suffix ger en viss prioritet. ex: socialism, individualism, realism, modernism, m fl. I socialismen låter man samhällets intressen gå före individens, åtminstone teoretiskt. I individualismen är det individen som står i centrum före statens omsorger. I existentialismen fastställer man en teori om existensens överhöghet eller företrädesrätt. Essensen Med essens menar vi det som är väsen t ex jag är människa, det här är papper, men med det uttrycker jag inte vad jag är eller vad detta papper är. Av den givna verkligheten håller jag kvar de egenskaper som de har gemensamt med alla väsen av samma slag. Egenskaperna utgör den universella essensen (den är evig). När den kompletteras med egenskaper som utmärker varje särskild individ blir den universiella essensen den individuella essensen (jämställs med existens). Essensens väsen är att vara möjlig. När vi talar om essens är det den universiella essensen som gäller. 3

4 Den klassiska filosofin fram till 1800-talet ifrågasatte inte essensens överhöghet och vi talar om essentialistisk filosofi. Existentialisterna tillerkänner tvärtom existensen den främsta platsen, d v s inte vad hon är utan blotta faktum att hon är. Möjligheterna blir verklighet när den existerar. Ex: Jag är människa. Ex: Per och Pål är människor. existens essens existens essens släkten naturvetenskap 2. Den klassiska filosofin (essentialistiska) Klassiska filosofin med filosofer som Platon och framförallt Aristoteles gav de första impulserna till existentialismen. Sedan har det utvecklats en mera kristen existentialism med rötter från Augustinus under antiken och vidare genom teologen Thomas av Aquino på 1200-talet. Jag kommer nu att redogöra för vissa strömningar och börjar med den teologiska essentialismen. A. Teologiska essentialismen Enligt den form av essentialism som vi betecknar som teologisk, är essenserna något gudomligt för att inte säga Gud självt. Den går tillbaka på Platon, men gavs form av Augustinus (biskopen av Hippo). Endast i Gud är existensen oskiljbar från essensen. Teologerna kan inte föreställa sig en Gud som inte existerar, utan Gud är essentiell eller nödvändigtvis existerande och att föreställa sig en Gud som icke kunde existera är en motsägelse. Platon skiljer på den sinnliga och den andliga världen (idéernas värld). Sinnliga världen utgörs av de verkligheter som sinnena uppfattar. Den sinnliga världen är existensernas värld och den sinnliga världen äger endast ett begränsat "vara". Tingen blir och deras blivande består av att de vandrar hän mot "intet". Det finns inget ideal. Ex: Människan kan vara god, men hon är inte godheten. 4

5 Hur vacker hon än är, så är hon inte skönheten. Andliga världen är okänd för massan, eftersom den inte kan uppfattas annat än av tanken. Platon kallar dem idéer och alltings urbild. Den andliga världen eller idevärlden är essensernas värld. Hans åsikt är att den sanna verkligheten ligger i idéerna som är essensen, medan de existerande varelserna endast har delaktighet. Platon ansåg att existensen istället för att berika essensen, som den förverkligar, utarmar den och menar alltså att övergången från det möjliga till det vi kallar verklighet skulle bli ett förfall (paradox). Han står i skarp motsättning till existentialismen. Att ej kunna vara mer än en sak i taget, att se sig driven till att välja mellan många möjligheter, det är existentialismens drama och förtvivlan. Vi kan uppfatta detta som en degradering. Platon menade, att ingenting existerar i sig utom i idéerna och han trodde på själens odödlighet. Han ansåg, att allt här på jorden är ofullkomligt, men däremot finns det en högre värld, som är fullkomlig och dit vi alla bör sträva att komma efter döden. Platon förebådar det kristna himmelriket. Han tänkte, att det verkliga var idéernas värld och 5

6 sinnevärlden var oförnuftig, hade lägre värde, men idévärlden var rationell och fullkomlig. Platons tänkande hade ett romantiskt drag och han var inspirerad av matematiken. Hans idealism var det övervärldsliga (transcendenta). Den platonska filosofin är själva urtypen för den essentialistiska filosofin. Augustinus (biskopen av Hippo) anser, att essenserna är Ordet d v s "I det var tanke". Han sätter den gudomliga tanken, som säte för idéerna (andliga världen). Augustinus traditioner bevarades genom många tänkare, särskilt genom Franciscos religiösa riktning på medeltiden. Den augustinska läran är mycket mindre essentialistisk än Platons. Han är i jämförelse med Platon existentialist, analogt med modern kristen existentialism (autentisk existens). Först och främst är icke essenserna i den augustinska läran ting och utgör icke en värld, för de är endast Guds idéer. Gud å andra sidan är ett verkligt existerande väsen, som har ett aktivt och personligt liv, nedstigen i tiden och inkarnerat i Kristus. Denna världens varelser är verkliga varelser och icke blott skuggor. Augustinus säger om människan, att för känna hennes natur och veta hur hennes handlande bör vara, måste man åberopa sig på skaparens idé. Människan befinner sig vid horisonten mellan två världar, genom sin lägre del hör hon till existensernas värld, men genom sin högre del höjer hon sig till essensernas värld. Bonaventura säger: "Hur skulle intelligensen kunna förstå att detta är bristfälligt och ofullkomligt, om den inte hade någon kunskap om väsendet utan defekt". Ändå bör augustinismen räknas till den essenstialistiska filosofin, ty essenserna spelar en huvudroll, för allt som existerar har del i essensernas värld. Sålunda existerar allt som existerar, icke annat genom delaktighet i Ordets idéer. Ordet är källan till all verklighet och följaktligen når vi något av Ordet självt i de skapande varelserna. Vi bör betrakta världen inte som en ogenomtränglig mur, som skiljer oss från Gud, utan som en bro, som han slagit mellan sin oändlighet och vår litenhet. Ordet är det sanna ljuset och det som lyser över alla människor. När vi bedömer, åberopar vi oss icke på de normer, som är fattade med tanken i Platons andliga värld, utan på själva Ordets idéer, som på ett mystiskt sätt 6

7 förmedlas till våra sinnen. Det är i Ordet, som vi ser dygdernas ideal efter vilka vi dömer vårt handlande och våra avsikter. Samvetet är verkligen Guds röst (moralen). För att hjälpa människorna, att bli uppmärksamma på Ordets undervisning har Kristus instiftat kyrkan, vars tjänare har till uppgift att orientera de trognas sinnen, så att de själva, upplysta av ett gudomligt ljus som alltid är närvarande hos dem, kan se den sanning som är nödvändig för livet. Predikanten är inte en lärare som förmedlar en lära, utan han är själv blott en Ordets hörare. Prästen och församlingsborna är lärjungar tillsammans, för prästen är bara lite mera skolad och tjänar som vägledare för de andra. Augustinus betonar detta hundratals gångar, att han själv blott är Ordets hörare: "In hac schola omnes condiscipuli". Den augustinska filosofin vilar på skaparens idé. B. Konceptualistiska essensen Jag måste nu ge er läsare en ytterligare barbarisk term. Konceptualist kommer från ordet koncept, som betyder idé och etymologiskt är konceptet (conceptum) resultatet av avlelsen (conceptiv). Den sistnämnda termen avser i egentlig mening ett biologiskt fenomen, som dock företer vissa likheter med tankens fenomen och dessa likheter har medeltidens filosofer i stor utsträckning utnyttjat. Den själsliga konceptionen (avlelsen), som det här rör sig om, är resultatet av en förening av ett subjekt i stånd att ha kunskap (t ex Jag) och vetbara objekt (t ex denna klocka, denna kniv). Av denna förening uppstår i mitt sinne detta mystiska något, som kallas idé, klockans eller knivens idé. Vi föredrar att säga enligt filosoferna - konceptet, begreppet. Ex: Jag känner inte bara Per och Pål, utan jag har också en föreställning om människan, alltså en idé eller ett begrepp (tingens essens och ej blott enstaka bilder). Aristoteles är konceptualist. Han hade inte vår föreställning om skapelsen d v s den judiska - kristna uppenbarelsen, som Augustinus 7

8 hade. Aristoteles filosofi intar en världslig inriktning och han brukar betecknas som idealist (inomvärldslig idealism). Han intar ett motsatsförhållande till Platon, eftersom han flyttar idévärlden från en högre värld till sinnevärlden. Aristoteles var i grunden naturvetare (biolog) och anser att vetenskapen börjar med förundran. Vetenskapen är begränsad till essensernas värld och essenserna är ingenting annat än tankens föreställning. Aristoteles begrepp = Formens och materiens relativitet. (möjligheter) (det verkliga) Aristoteles teologiska världsbild Vetenskapen börjar med förundran. " Eidos rike " (grek. skepnad eller förundran) Hos Aristoteles finns det intet verkligt utom individerna, de existerande väsendena. Aristoteles anser att moralen är liksom vetenskapen essentialistisk och att leva moraliskt är att leva i enlighet med naturen eller den mänskliga essensen. Han grundlade en rad vetenskaper t ex logik, psykologi och zoologi, samt var grundare till metafysiken. Aristoteles kallade den första filosofin "varandet som varande" och ett annat berömt uttalande är: "Känn dig själv och intet till övermått". 8

9 Thomas av Aquino på 1200-talet lyckades inte utan möda få den aristoteliska metafysiken antagen, som en ram för den kristna världen och han nöjde sig med att rätta Aristoteles filosofi, när den motsatte sig den judiska - kristna uppenbarelsen (kyrkans lära). Huvudtesen var, att Gud har skapat världen. Thomas gudsbevis var: 1. Kosmologiska: världen måste ha en yttersta början. 2. Teologiska: världens ändamålsenlighet vittnar om existensen av en gudomlig planritare. Följaktligen har Gud, som Augustinus sade, idén till alla existerande varelser och till alla möjligheter, som han skulle kalla till existens. För Thomas ligger företrädet hos existensen och det är utifrån de individer som existerar, som vi formar de idéer, som representerar essensen. Han delar inte Platons åsikt, för vilken den sanna verkligheten ligger i idéen eller essensen, medan de existerande varelserna blott äger delaktighet. Dessa idéer preexisterar däremot hos Gud, därav följer en viss prioritet för essensen, men dessa essensens hela vara grundar sig i sin tur på det högsta existerande Väsendet, så att existensen återtar prioriteten. Thomas lära är den romerska katolicismens filosofi och betecknas inom kyrkan som en slags evig filosofi. Han anser, att leva moraliskt består i att förverkliga människans essens. I det att Gud skapade oss, bestämde han oss till att rätta oss efter vår natur och att leva enligt förnuftet, som är delaktigt av själva det gudomliga förnuftet och följaktligen strävar efter att förverkliga det slags ideala humanitet, som vi tänkt ut. Ur denna synpunkt är thomismen en essentialistisk filosofi. Vetenskapliga konceptualismen Teologin var, fram till renässansen, vetenskapernas drottning och hade filosofin, som sin tjänarinna, vilket inneslöt alla vetande grenar i sig. Filosofin blev genomträngd av teologisk anda. Fysiken var först att lösgöra sig från filosofin, men egentligen var det Aristoteles som var fader till denna utbrytning. 9

10 Vetenskapen har till föremål det som är, men detta lilla ord "är", som logikerna kallar bindeord, uppträder i två olika betydelser. Ex: När jag säger: "Pierre är död, Bikiniatollen är i Stilla havet", fastställer jag en existens eller något visst existerandes speciella tillvarelseform: "Pierre existerar inte annat än som kadaver eller "i Stilla havet existerar en atoll kallad Bikini". Det är inte samma sak när jag säger = "Omkretsen är den kurva där alla punkter är på samma avstånd från en inre punkt kallad centrum" eller "en fallande kropps hastighet i fritt fall är proportionell mot fallets tidslängd". Nu fastställer jag inte någons existens, utan jag definierar en essens eller fastställer en essentiell relation. Jag påstår inte att det utanför min tanke existerar en kurva, som svarar mot min definition, men jag förklarar denna kurva möjlig och i och med att jag definierar den, ger jag den existens för tanken, som är tillräcklig för matematikern. Fysikern, som uttalar lagen V = gt gör inte anspråk på, att det i detta ögonblick, finns en kurva, som faller enligt denna formeller Han fastställer blott, att om en kropp faller under vissa givna betingelser, kommer fallet att försiggå enligt denna lag. Det är intressant, att konstatera, att i våra dagar liksom på Platons eller på Thomas tid, de vetenskapsgrenar, som har de konkreta och individuella tingen som objekt, de enda som existerar, har stora svårigheter att bli erkända som vetenskaper. Är historien en vetenskap? Är geografin en vetenskap? 10

11 Deras rätt till en sådan beteckning står under diskussion, för vi kan uppfatta t ex geografin, som en beskrivning av jordens yta och klassificering av givna fakta. Ingen tänker att sätta i tvivelsmål matematiken eller fysikens vetenskapliga karaktär, vilka gör en abstraktion av de existerande tingen. Vetenskapen förblir alltså essentialistisk för den har inte blivit existentialistisk. Den moderna tidens vetenskapliga och filosofiska mentalitet motsätter sig den existentialistiska mentalitet genom två egenskaper, som vi inte finner i samma utsträckning hos medeltidens tänkare nämligen strävan efter nationell förklaring och strävan efter objektivitet. Vetenskaplig kunskap är endast objektiv kunskap, som utgår ifrån den rena kyliga intelligensen, som når föremålet sådant det är i sig självt och som uppträder inför alla, är giltigt. Tron eller uppenbarelsen får en högre rang än förnuftet och Thomas lära innehåller inslag av mystik, men förnuftet kan bevisa och fatta beslut om Guds existens. Förnuftet kan inte komma i konflikt om tron. Ett av Thomas berömda slogan är: "Frihet är det bästa ting". 11

12 C. Fenomenologiska essentialismen Fenomenologin, en strömning inom 1900-talets filosofi, har haft betydelse för den analytiska filosofin och i högsta grad för den moderna existentialismen. Ordet fenomen betyder företeelser och dess grundare var Edmund Husserl. Fenomenologin är ett slags beskrivande psykologi (deskriptiv), som skall beskriva de själsliga företeelserna, utan att söka förklara dem (utreda orsakssammanhang). Det är ett idéskådande, som har beröringspunkter med platonism och med Aristoteles ontologi. Det var motsättningar rörande den materiella världens existens - eller den yttre världen i motsats till själslivets innevärld - som ledde Husserl till den fenomenologiska attityden. Fenomenologins ursprung kommer via Aristoteles och skolastikerna och lyder: Själen och kroppen utgör de två metafysiska principerna hos en enda substans, människan, vars kropp är materia (υλη) och själ form (µορϕη), därav namnet hylemorfism, men verksamheten hos de två grundprinciperna är odelbar. Intryck som mottages i kroppen genljuder i själen och tankar ledsagas på ett materiellt sätt av en bild, varvid det finns möjligheter till direkt kunskap om den yttre världen. Grundtes: Medvetandet är alltid medvetandet om något. Medvetandet är att vara i världen, vilket viktigt enligt Husserl. Han betonar starkt detta. Det är när världen blir till för mig, som världen får en mening, blir förståelig och bearbetas till fenomen, vilket utgör fenomenologins sanna existens. Den råa tingsverkligheten kommer till existens genom medvetandet. "Jaget" är "invånare" i medvetandet anser de flesta filosofer. Husserl erkänner inte Descartes "jag tänker, alltså är jag till (cogito, ergo sum)" för "man tänker alltid något". 12

13 Fenomenologen försöker fatta sig själv som ett rent jag. Han bestämmer själv strukturen hos medvetandets verksamhet t ex: Husserl kallar dessa strukturer för essenser: Förnimmelsen. Det omedelbara minnet. Minnesförmågan. Den preperceptiva förväntan. Den symboliska beteckningen. Den analogiska exemplifieringen. Fenomenologin är en beskrivande vetenskap, där man söker att intuitivt, d v s genom omedelbar upplevelse, gripa det väsentliga "idén" el "väsendet". Fenomenologin är en väsenvetenskap (väsenskådande). Husserl talar om mening och betydelse (epoche). 3. Den existentialistiska filosofin Existentialismen är i första hand en livsåskådning och av existentialismen finns både ateistiska strömningar och sådana som räknar med existensen av Gud. Denna filosofi har betytt mycket i Tyskland och Frankrike, men även utanför dessa länder och då framförallt inom diktningen. Av äldre existentialister vill jag här nämna Friedrich Nietzsche, därför att hans tänkande är utpräglat existentialistiskt och har betytt mycket för existentialismen. Han betonar kravet på äkthet och självförverkligandet, där vi skall leva ett helt och rikt liv, men samtidigt ett intensivt liv. Nietzsche vänder sig mot den teoretiska hållningen hos många vetenskapsmän, för att de utestänger känslan och saknar, "viljan till makt" vilja till att förändra verkligheten. Han kritiserar den kristna slavmoralen och socialismens jämlikhetssträvan, som leder till stagnation (stillastående). 13

14 Idealet skulle vara en jämvikt mellan det behärskade och måttfulla, samt den starka lidelsen och känslan. Han betonar " övermänniskan " d v s ställa strängare krav på sig själv och leva fram egna värden. Nietzsches motiv är gemensamma för de moderna existentialisternas tänkande d v s: 1. Livsproblemets prioritet. 2. Den subjektiva upplevelsens företräde framför teorin och spekulationen. 3. Det individuella självförverkligandet. 4. Det personliga ansvaret i motsats till ängslan för seden, konventionen, andras tyckande. A. Ateistiska existentialismen I Tyskland, varifrån den ateistiska existentialismen har kommit till Frankrike, representeras den ateistiska existentialismen av Martin Heidegger (f 1889). Han var elev till E. Husserl och räknade inte med Gud (en moral utan Gud). Hans system var mycket svårlästa och dunkla. 1. Existentiellt tänkande: den tänkande själv är en som existerar, d v s som ser tänkandet som uttryck för personlig subjektiv upplevelse. 2. Existentialfilosofi: vill klarlägga de väsentliga dragen i människans existensfenomenologi (Wesensschau). Han skiljer mellan två sätt att vara = att vara ett föremål (Vorhandensein) och att människans sätt att vara varierar från individ till individ (Dasein). Kännetecknande för människans villkor, för hennes "Dasein" (tillvaro) är att vara i världen (in-der-welt-sein). Världen kräver hennes engagemang och hennes tillvaro är alltid en tillvaro med tingen (Beisein) och med andra människor (Mit-sein). 14

15 Människan känner sig ensam och det röjer hennes beroende. Hon har alltid bekymmer (die Sorge) för något, för hon vill något, planerar något och liksom lever före sig själv. Enligt Heidegger riskerar människan, att gå miste om sin egentliga tillvaro genom att underkastas "das Man" det som "man menar" eller "man gör" - det som alla gör. Människan vill ge upp inför "den allmänna meningen" eller det stora kollektivet. Den egentliga existensen är att befria sig från denna börda eller uppgift. Från den ångest, som förbinds med vetskap om döden (das Nichts) kan människan fly undan till ett oegentligt liv (das Man). Hon kan också av "ångestens allvar" släppa döden in i medvetandet (tillintetgörelsen), frigöra sig och bli sant existerande. Vi kan inte överlåta vår död, utan det är ett oundvikligt öde och vi tvingas till frågan, vilket som är det väsentliga här i livet. Heideggers filosofi är en fenomenologisk analys, som uppmanar till existens i egentlig mening. Jean Paul Sartre anses däremot med rätta vara existentialismens teoretiker och han har givit en mycket klarare fransk variant över existentialismen. Sartres ontologi är en fenomenologisk ontologi.(sartre klassas som fenomenolog) Det är genom människan, som fenomenets vara stiger upp ur kaos och medvetandet är medvetande om något, beroende av tingets framträdande. Dess vara har icke mer konsistens än fenomenets vara, vilket har medvetandet att tacka för sin existens. Därav kommer en känsla av ångest för den, som kan se utöver det vardagligas banaliteter och se sin prekära situation, att vara utkastad i världen utan orsak och bestämd till döden (vi är maskföda allihop och vi kommer att dö). Sartre liksom Heidegger påverkades av pessimism efter stora nederlag d v s världskrigen i Europa. Sartre inspirerades främst av Husserl, men även av Heidegger. Den tid är förbi, genom den moderna existentialismen, då filosofin spreds genom den högre universitetsundervisningen och i tekniska arbeten för nu kommer den spridas genom romanen, essäer och teatern och en rörelse uppstår. 15

16 Existentialismen karakteriseras framför allt av tendensen, att lägga tonvikten på existensen. Existentialisten intresserar sig ej för essenserna, de möjliga, de abstrakta begreppen, hans tankesätt är raka motsatsen till det matematiska. Hans intresse riktar sig mot det som existerar eller rättare mot det existerandes existens. Frihet utan gräns: Sartre går längre än så och den frihet han tillerkänner människan är inte det sunda förnuftets. Ex: Jag vill inte vända tillbaka för att leva under din lag, för jag är dömd till att ej ha någon annan lag än min egen, ty jag är en människa och varje människa måste finna sin egen väg. Valet beror inte på frigörelsen, för när jag överväger, är insatsen redan gjord. Inget är förlorat, om vi fritt väljer våra mål, eftersom våra mål bestämmer alla våra val, för ett fritt val av målet, för med sig frihet i alla våra särskilda beslut. I den mån vi fortsätter att existera, fortsätter vi att välja våra mål, ty friheten är essens i vår existens. Detta är den levande spontaneiteten uttrycker Sartre. Ansvar: Jag är ansvarig för allt, lika djupt ansvarig för kriget, som om jag själv hade förklarat det. Denna värld för oss i motsats till världen i sig, existerar endast genom oss. Det är inte vi som är beroende av den, utan tvärtom den, som är absolut beroende av oss och som utan oss inte skulle vara någonting alls. Ex: Jag befinner mig i en trädgård i färd med att från en kastanjeallé betrakta en grön gräsmatta, i vars mitt en staty reser sig. Allt detta existerar för mig. Då kommer en annan vandrare och stannar och betraktar detta skådespel, som jag är innesluten i, men då upplöser sig genast min föreställning - som för mig är den sanna världen. Nykomlingen fokuseras, världen har övergivit mig, för att bli en annans. Den andre nöjer sig icke med att endast stjäla världen från mig, utan försöker också knycka från mig mitt sanna jag, d v s den varelse jag planerar att bli. Vidare, om jag inte försvarar mig, blir jag det han vill att jag skall bli. Den andres faktiska verklighet är obestridlig och träffar mig 16

17 rakt i hjärtat. Jag inser det genom obehaget (malaise), för genom den andre svävar jag ständigt i fara och konflikten uppstår. Var och en av oss, som vill existera, d v s förverkliga sin plan, att vara sig själv, vi vill inget annat än detta. När allt kommer omkring har man ju bara sig själv. Det finns ingen annan än jag, som är jag. Genom själva detta faktum förnekar de andra och försöker med all makt, att få de andra att tjäna hans syftemål. För övrigt, om att älska är att vilja älskas, är det också att vilja, att den andre vill, att vi skall älska honom, d v s att han behöver oss. Kärlek är ett spel om vem, som skall undantränga den andre. Eftersom vi var och en är innestängda i vår egen existens, kan vi inte förstå de andra och inte heller göra oss förstådda av dem, därav kommer missförstånden, som har en orsak: Förbannelsen att vara en annan. Varje människa skapar sig själv plus sin värld. Sartre anknyter till Heidegger, som säger, att det är människan, som skapar den sanna världen, den som existerar för henne och den värld var och en skapar varierar allt efter de mål hon satt sig före. Föremålen är endast redskap för oss. Sålunda är den värld, som existerar för mig, mitt medvetandes verk. Det är inte vi, som är beroende av den, utan tvärtom den, som är absolut beroende av oss och som utan oss inte skulle vara någonting alls. Heidegger säger: Jag är det vara, genom vilket det finns ett vara. Det är uppdykandet av (le-pour-soi) d v s medvetandet, som gör att det finns en värld och det är när den blir till för mig, som världen får en mening, blir förståelig och bearbetas till fenomen. Medvetandet om att vi skapar/väljer oss själva visar sig i den dubbla känslan av ångest och ansvar (två specifikt existentialistiska känslor). Vi har ett val och då måste vi välja si eller så. Måste är ofrihet. Existentialismen erkänner endast ett värde: 17

18 Det personliga fria valet. Genom detta bestämmer man sig för att förverkliga sig själv och inte bara låta sig formas av främmande mönster. Sartre säger, att existensen är ett människans privilegium. Man får inte tro, att varje människa utnyttjar detta privilegium och verkligen existerar, för det finns många, som ledda av den stora massan, av man (das Man), som Heidegger säger, icke gör något verkligt val. Dessa har inte en autentisk existens. Endast den människa existerar i äkta mening, den som väljer sig själv frivilligt. Den, som gör sig själv och som är sitt eget verk. Epitet: "Jag skulle vilja blott ha mig själv att tacka för mig själv." eller: "Det är det, som är starkt hos dig, det, att du är dig själv nog, det är som om du skapat dig alldeles själv." Vi har sagt, för att existera måste vi välja, vad vi skall vara, det räcker inte med att ha valt det. Vi får nämligen inte tro, att vi kan existera, som vi föds en gång för alla. Vi ger då ordet existens dess vanliga betydelse, som gör det synonymt med vara. Det räcker till exempel inte med, att ha valt sig själv, att vara energisk eller njutningslysten, då blir man fixerad i detta slags existens. Då slutar man upp att verkligen existera. För att existera måste vi hela tiden välja. Existensen är en konstant transcendens d v s ett överskridande av det man är, för man existerar blott genom ett fritt förverkligande av ett mer - vara (plus-être). Det vi är, har vi sagt, utgör vår essens. Följaktligen är det vår essens vi väljer, när vi väljer den person vi vill vara. För att välja måste man existera. Existensen föregår essensen. Alltså hos människan går existensen före essensen eller att människan finns till innan hon ännu är en person. Det är bara hos människan har vi sagt, som existensen går före essensen. Varför? Därför att hon ensam i vår erfarenhetsvärld är fri. Människan är inte förutbestämd, som allt annat i världen. Alla andra väsen är förutbestämda. Medvetandet är riktat utåt och består av förbindelser med yttervärlden. 18

19 Friheten: Ex: Jag är vacker eller ful, proletärson eller av ädel börd, det regnar eller det är varmt. Det är fakta, som jag inte förmår något mot, men jag är herre över min attityd i förhållande till dessa villkor, som är oberoende av mig själv. Jag kan vara stolt över dem eller skämmas över dem. Jag väljer dem inte, men jag väljer det sätt på vilket jag betraktar dem eller som existentialisten säger - jag tar dem på mig. Med sin starka känsla av att skapa sig själv och världen, så säger man om existentialisten: han lever sin tanke. Vad han bör vara står ingenstans skrivet för det tillkommer honom själv att avgöra det. För övrigt går livet vidare utan honom och den som inte väljer överlämnar beslutet åt slumpen. Man kan inte befria sig från det engagemang, som varat i världen utgör. Nödvändigheten av engagemang: ordet betyder i passiv mening det faktum, att man är engagerad. Två slags engagemang:aktiv, då det uttrycker själva den handling, genom vilken man engagerar sig och man träder in i en situation, där vi måste stanna. passiv, genom min födelse befinner jag mig utan att ha gjort något härför, passivt engagerad i världen. Det är ett slags engagemang och det andra förverkligar jag genom att ställa mig till förfogande för armen eller för en enskild. Att ej engagera sig är också ett slags engagemang, uttalar sig Simone de Beauvoir. Ångesten: existentialisterna måste välja, utan någon valprincip, utan någon måttstock efter vilken de kan avgöra om de valt rätt eller fel. Grunden för deras ångest: de har kastats hit till världen, utan att ha velat det, tvingad till valakter, som vi inte kan se alla konsekvenser av och som vi inte kan rättfärdiga, en smärtsam känsla, men ädeller 19

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 1 Swedish www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 15 april 2013 Hur känns det att bli upplyst? (What Does Enlightenment Feel Like?)

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Löfgren och Gunnar Floryd för alla tankar och resonemang som ni har bidragit med på vägen till färdigställandet av den här boken.

Löfgren och Gunnar Floryd för alla tankar och resonemang som ni har bidragit med på vägen till färdigställandet av den här boken. Förord Jag vill med den här boken bidra till att du som läsare får en annan syn på vad som är möjligt med hur du kan utvecklas som människa. Boken utmanar den rådande förställningen att Människor är som

Läs mer

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda. Hur skiljer sig Buddha från hinduismen? Buddha trodde inte på någon gud, Buddha är ateist. Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle ta över kungariket. Hans pappa försökte skydda honom

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

FYSISKT OCH PSYKISKT VÄLMÅENDE

FYSISKT OCH PSYKISKT VÄLMÅENDE FYSISKT OCH PSYKISKT VÄLMÅENDE FYSISKA KROPPEN Kristina Wennergren När det gäller den fysiska kroppen, kan de flesta av oss bli mycket mer medvetna om utrensning, uppbyggnad, självvård och förebyggande

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

Den Öppna Dörren. Lektion 8

Den Öppna Dörren. Lektion 8 Lektion 8 Den Öppna Dörren Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig. Upp 3:20 AFFIRMATION FÖR MEDITATION

Läs mer

Har Vi Goda Skäl För Att Tro?

Har Vi Goda Skäl För Att Tro? Har Vi Goda Skäl För Att Tro? Översättning: Hager A. Atta. Varför är universum så som den är? En av de viktigaste frågorna som nästan alla tänkare, filosofer och människor som jag och du ställer är Varför

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

Vad är en Mukti Deeksha?

Vad är en Mukti Deeksha? Vad är en Mukti Deeksha? HISTORIA I alla antika traditioner och speciellt inom skolan Guru Sishya Sampradhaya (tradition där kunskap ges från Mästare till lärjunge, direkt uppenbarelse) har Deeksha-cermonin

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

Inledning. Född på nytt

Inledning. Född på nytt Tema: Leva med mål och mening Skapad för att bli lik Jesus Sid. 1(5) Syfte 3: Du är skapad för att bli lik Jesus Inledning Min predikan idag ska handla om den största tanke Gud någonsin tänkt för ditt

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Kapitel 1 Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Enligt legenden levde mänskligheten för många tusen år sedan i hälsa och lycka. Men efterhand som årtusendena gick förbi så började sjukdomar och olycka

Läs mer

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Apostladagen, 8/6 Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Dagens tema är sänd mig. Dagens text, som vi strax ska läsa, handlar bland annat om själva grunden

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper INDISKA BERÄTTELSER DEL 10 KARMAN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper Indiska Berättelser

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Svar på sju frågor om islam

Svar på sju frågor om islam www.islamguiden.com 1 Svar på sju frågor om islam Översättning till svenska: Aisha & Aisar Källa: http://www.thetruereligion.org/7questions.htm 1. Vad är Islam? Ordet "islam" är ett arabiskt ord som betyder

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Han går aldrig förbi dig! Av: Johannes Djerf

Han går aldrig förbi dig! Av: Johannes Djerf Han går aldrig förbi dig! Av: Johannes Djerf Var är Gud någonstans? Jag tror att Maria många gånger hade funderat på om inte Gud hade gått förbi henne. Hon försökte så gott hon kunde leva nära det som

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer