PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE

Transkript

1 Detaljplan för FÄJÖ 1:110, Säljö udde Karlskrona kommun, Blekinge län Dnr. 105/11 PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Förslag till program för detaljplan för Fäjö 1:110, Säljö udde, har varit föremål för programsamråd. Under programsamrådstiden, 17 juni 5 augusti 2011, har samrådshandlingar funnits tillgängliga på Karlskrona kommun, stadsbiblioteket, Lyckeby bibliotek samt på Karlskrona kommuns webbplats: Samrådet har annonserats i lokalpressen fredagen den 17 juni 2011 och ett samrådsmöte har hållits måndagen den 27 juni 2011 i sammanträdesrummet Freden i kommunhuset. Programsamrådshandlingar och/eller missiv har översänts för yttrande till följande remissinstanser: Kommunledningsförvaltningen Tekniska nämnden Affärsverken Karlskrona AB Räddningstjänsten i Östra Blekinge Handikappnämnden Kommunstyrelsen Kulturnämnden Idrotts- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Barn- och ungdomsnämnden Äldrenämnden Länsstyrelsen Lantmäterimyndigheten Blekinge museum Försvarsmakten Polismyndigheten i Blekinge län För kännedom: Blekinge läns tidning Sydöstran Blekingetrafiken TeliaSonera Posten Landstinget Blekinge Gamla Carlskrona Hyresgästföreningen Fastighetsägarna Syd AB Cykelfrämjandet Karlskrona Centrumförening E.ON Sverige AB Företagarföreningen KFH Naturskyddsföreningen Trafikverket Skogsstyrelsen Friluftsfrämjandet Villaägarna Karlskrona Fastighetsägare enligt förteckning 1

2 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden med kommentarer. Yttrandena finns tillgängliga i sin helhet på Karlskrona kommun, samhällsbyggnadsförvaltningen. LÄNSSTYRELSENS RÅD OCH SYNPUNKTER. Länsstyrelsens yttrande över planprogrammet bifogas i sin helhet som en bilaga. Kommentar: Flera av fritidshusen som var med i programförslaget har utgått till samrådsförslaget. Förslaget har fokus på anläggningar som är tillgängliga för allmänheten. De fritidshus som finns kvar i förslaget är koncentrerade till ett område i anslutning till de befintliga byggnaderna. En naturvårdsinventering av planområdet har sammanställts och ingår som en bilaga till övriga planhandlingar. I planbeskrivningen, under rubriken Strandskydd, redovisas bland annat planens konsekvenser ur strandskyddssynpunkt vad gäller allmänhetens tillgänglighet samt vilka särskilda skäl som åberopas. Där beskrivs även hur en ökad båttrafik samt utökning av bryggor kan komma att påverka växt- och djurlivet och hur den fria passagen på landområdet hanteras. I planbeskrivningen finns även planens konsekvenser på naturmiljön, landskapsbilden och riksintressena för kustzonen och sjöfarten redovisade. I planbeskrivningen finns en analys av landskapsbilden och på vilket sätt landskapsbilden kommer påverkas som en följd av detaljplanen. I samband med att försvaret avvecklade anläggningen gjorde Generalläkaren en miljöinventering under Den sammantagna bedömningen som gjordes då var att det inte finns några risker för att mark-, grund- och ytvatten blir förorenat så att det uppstår skador eller olägenhet för människors hälsa eller miljön inom en överskådlig tid. I planbeskrivningen beskrivs även de geotekniska förutsättningarna samt hur miljökvalitetsnormerna för vatten beaktas. SAKÄGARE, INTRESSEORGANISATIONER M.FL. Skrivelser utan erinran har inkommit från: Karlskrona Företags- och Hantverksförening, Anna-Stina Andersson, Fäjö 1:77, framför, som närmsta granne till den föreslagna turistattraktionen, att med så många fritidsstugor i nära anslutning till vår tomt befaras att "trafik" kommer att ske nära vårt hus för att lättast ta sig ner till vattnet. Eftersom allmänheten ska kunna röra sig fritt tätt intill de tänkta fritidshusen kan samma beteende ske även runt vår stuga. Där gäller allemansrätten som säger att vistelse inte bör ske inom syn och hörhåll. Tror Ni på fullt allvar att det rörliga friluftsfolket tar någon hänsyn till detta. Ett fåtal övernattningsstugor i gläntan där redan befintliga byggnader finns, ser jag inte som något problem. Det som jag tycker stör hela udden är alla hus på klipporna och även nere vid 2

3 vattnet. Det går tydligen bra att exploatera hur hårt som helst när det gäller turism och vinstintresse, men annars är en orörd natur väldigt värdefull. Min känsla är tyvärr att den enskilda människan blir överkörd av myndigheter och har väldigt lite att säga till om, trots att det så fint heter att alla kan påverka. Jag och min man är till åren komna så vår vistelse på ön är mer sporadisk, men våra barn och barnbarn uppskattar stället och vill även i framtiden kunna njuta av lite lugn och avkoppling. Jag vill även påminna om vilket otroligt motstånd det var när vi ville bygga vårt hus. Det fanns en redskapsbod mitt uppe på klippan. Där visste vi att vi inte fick bygga, därför föreslog vi en plats längre upp på andra berget, men det blev stopp direkt. Det fick absolut inte störa landskapsbilden. Vi fick efter mycket förhalande bygga vårt hus i skogsgläntan, osynligt från sjön, men då fick vi förbinda oss att riva boden och godkänna att det skulle bildas naturreservat på vår mark och vi skulle få markera en tomt i tomten. Nu blev det ju inget reservat. Med detta hoppas jag att berörda myndigheter tar till sig mina synpunkter och begrundar. Vi kommer att kämpa mot denna anläggning så långt det går. Kommentar: Strandskyddets syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och för att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Flera av fritidshusen som var med i programförslaget har utgått till samrådsförslaget. Förslaget har fokus på anläggningar som är tillgängliga för alla. De fritidshus som finns kvar i förslaget är koncentrerade till ett område i anslutning till de befintliga byggnaderna. De föreslagna fritidshusen kommer alltså inte att påverka landskapsbilden då de inte kommer att synas från vattnet. Småbåtshamnen måste för sin funktion ligga vid vattnet och kommer då att synas vilket är naturligt att en småbåtshamn gör. Anders Andersson (son till fastighetsägarna Anna-Stina och Ulf Andersson), Fäjö 1:77, motiverar sin överklagan med nedanstående motiveringsargument: Bakgrund Då grannfastigheten, Fäjö 1:77 har varit i min mors och fars ägo sedan början av 1970-talet har jag haft glädjen att under ledig tid kunnat tillbringa stora delar av min barndom och hela mitt vuxna liv på Säljö. Jag har under denna 40-åriga period sett utvecklingen av det rörliga friluftslivet i "vår" del av skärgården, både med och utan försvarsmakten (på Fäjö 1:110) som närmsta grannar. Parkering och skyltning I programsamrådshandlingen står det uttryckligen att: Inga parkeringsplatser får tillkomma på Knösö då området är Natura 2000-område. Denna punkt ignorerar exploatören redan nu! I stället för att tillmötesgå Karlskrona kommuns regler uppmanar man sina kunder att bli hämtade vid Knösö brygga, både på Säljö uddes hemsida och i tidningsreklam, samt med skyltning vid ovan nämnda brygga. Syfte och huvuddrag "Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utvecklandet av ett allmänt tillgängligt fritidsområde med gästhamn som kan erbjuda service och servering till båtburna besökare samt en del fritidshusbebyggelse" Redan idag fungerar Säljö udde som ett allmänt tillgängligt fritidsområde med gästhamn, dock utan service och servering, men med betydande obebyggd 3

4 natur. Definitionen, en del fritidshusbebyggelse, är intressant, totalt rör det sig om ett 30 tal hus! Varav ca hälften är fritidshus och hälften övernattningsstugor. Flertalet ligger dessutom inom strandskyddsområde. Denna kommersiella exploatering kan inte benämnas "en del fritidshusbebyggelse"! Vidare citat. "Byggnation ska eftersträva ett begränsat ingrepp i naturen" slut citat. Hur begränsar man naturingreppen nar man ska dra fram vatten, avlopp (frostfritt?) och el till 30 st hus? Dessutom skall nästan en tredjedel av nybyggnationen samt ca 100 meter trädäck byggas ovan vatten, troligtvis på någon form av stolpar/plintar i havet samt förankring i klipphällar. Detta torde inte vara genomförbart utan allvarliga ingrepp i naturen! Frågetecken i planprogrammet. Hela planprogrammet är framställt så att den ej insatte (tjänstemannen?) ska bilda sig en uppfattning av att Säljö udde är ytterst lemlästat efter försvarsmaktens avflytt. Jag anser att så inte är fallet. I planprogrammet finns dessutom ett antal frågetecken/egendomligheter, exempel, "Det strategiska läget på södra Säljö har unika förutsättningar för en allmänt tillgänglig gästhamn. Området behövs därmed för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse och annan placering är orimlig med tanke på de stora investeringar som redan gjorts i infrastrukturen". Säljö är inte utpekat för näringsliv/turism i varken ÖP 2030 eller FÖP Skärgården från Däremot är Västra Hästholmen konkret utpekad som plats som bör utvecklas för näringsliv/turism, redan i FÖP "Västra Hästholmens unika fortifikatoriska miljö bör göras tillgänglig för allmänheten, spännande och unika övernattningsmöjligheter erbjuds och befintliga bryggor rustas upp för de båtburna turisterna." Detta redan år Ännu har inget hänt med Västra Hästholmen, 12 år senare! Och nu har helt plötsligt Säljö unika förutsättningar, och annan placering är orimlig med tanke på de stora investeringar som redan gjorts i infrastrukturen. Mina frågor är: - Vem har utrett att Säljö behövs för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse? - Varför har inget hänt med Västra Hästholmen, när den är utpekad i FÖP 1999? - Hur kan man skriva, annan placering är orimlig med tanke på de stora investeringar som redan gjorts i infrastrukturen. Vi pratar om en gammal betongpir från 50-talet! Mer frågetecken "Ön Djäknatomten, strax sydväst om Säljö, utgör fågelskyddsområde. Den ökade båttrafiken till och från Säljö bedöms inte påverka fågelskyddsområdet negativt". "Planförslaget bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan". Vilken instans har bedömt ovanstående påståenden? Karlskrona kommun? Om det är Karlskrona kommun som både bedömer miljöpåverkan, fågelskydd mm, som även beslutar om upphävning av strandskydd på godtyckliga grunder, finner jag ingen objektivitet kvar i dessa frågor. Förbjudet att bygga längs vissa kuster Citat från skriften Strandskydd, från Boverket och Naturvårdsverket. "Förbjudet att bygga längs vissa kuster. Det är inte tillåtet för kommunerna att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen längs kust- eller kustskärgårdsområdet från gränsen mot Norge till Forsmark, Ölands kust samt i Ångermanland från Veda vid Storfjärden till Skataudden vid Näskefjärden." Enligt min mening är hela detta kommersiella projekt ett tydligt fall av 4

5 landsbygdsutveckling i strandnära läge, och således ej genomförbart enligt Boverket och Naturvårdsverket. Det är min bestämda uppfattning att sedan Försvarsmakten avslutade sin verksamhet på ön så har koncentrationen av båtturister minskat på den norra delen av ön. Jag drar slutsatsen att när Fäjö 1:110 blev civilt ökade den fysiska strandytan och turisterna kunde fördela sig över denna yta. Med den föreslagna kommersiella exploateringen av Säljö udde kommer stora delar av kustlinjen på ovan nämnda udde bli "bebyggd" och se upptagen ut. Således kommer båtturisterna som eftersträvar ett naturskönt, avkopplande besök i vår skärgård att söka sig till andra delar av ön eller till andra öar. Alltså ökar inte allmänhetens tillgänglighet på Fäjö 1:110, utan tvärt om minskar allmänhetens möjlighet till en stunds lugn o ro i en obebyggd natur. Övernattningsstugor, bryggor etc. på Fäjö 1:110 kommer troligen att först och främst utnyttjas av exploatörernas kommersiella kundkrets. Så här vackert uttryckte sig länsrådet Jan-Erik Stenius och biträdande länsarkitekt Bo Swahn om denna unika ö (Säljö) i samband med beslut om byggnadslov på min mors och fars fastighet (Fäjö 1:77) på ön, "Fastigheten ar belägen på ön Säljö, som utgör en naturskön del av Karlskrona innerskärgård, större delen av ön jämte obebyggda delar av intilliggande Knösö är på grund av sina stora naturvärden av väsentlig betydelse som närströvområde för befolkningen inom Karlskrona tätortsregion. Vad Säljö beträffar inrymmer den södra delen med bl.a. nu ifrågavarande fastighet för bad och båtburet friluftsliv särskilt lämpliga platser. För att trygga allmänhetens tillgång till dessa platser är det angeläget att motverka en bebyggelseutveckling, varigenom utnyttjandet av platserna för dessa ändamål hindras eller försvåras. Tänk hur radikalt grundinställningen kan ändras hos berörda myndigheter. Nu förtiden är det tydligen endast kapitalet och vinstintressen som styr besluten. Kvantitet går före livskvalitet. Kommentar: Det finns ingen möjlighet att ställa krav i detaljplanen på att lösa ett redan befintligt parkeringsproblem på Knösö. Men med anledning av den befintliga, tidvis något kaotiska, parkeringssituationen på Knösö kommer kommunen att undersöka om det är möjligt att utöka antalet parkeringsplatser för besökande till reservatet Flera av fritidshusen som var med i programförslaget har utgått till samrådsförslaget. Förslaget har fokus på anläggningar som är tillgängliga för alla. De fritidshus som finns kvar i förslaget är koncentrerade till ett område i anslutning till de befintliga byggnaderna. Den planerade verksamheten bygger affärsmässigt på att erbjuda en stark naturupplevelse och utformningen av miljön ska följaktligen ha fokus på just upplevelsen att bo och röra sig i naturen. Byggnation ska alltså eftersträva begränsat ingrepp i naturen och platsens lummiga, vilda karaktär skall försöka bibehållas. Självklart kommer delar av området att påverkas under byggtiden men ambitionen är att begränsa denna påverkan så mycket som möjligt. Översiktsplan 2030 förespråkar generellt en levande landsbygd och funktionsomvandling speciellt i kust- och skärgårdsområdena. Planområdet är inte direkt utpekat men ett av målen i översiktsplanen är att erbjuda mer service till båtturister i skärgården och Säljö har ett geografiskt strategiskt bra läge för båtburna. Säljö udde är inte direkt utpekad i FÖP Skärgården från 1999 eftersom det då inte var känt att försvaret avsåg att sälja anläggningen. Andra militära anläggningar som har varit eller är aktuella för försäljning är 5

6 dock utpekade som platser som bör utvecklas för näringsliv/turism, t.ex. Västra Hästholmen. FÖP Skärgården från 1999 anger att Västra Hästholmens unika fortifikatoriska miljö bör göras tillgänglig för allmänheten, spännande och unika övernattningsmöjligheter erbjuds och befintliga bryggor rustas upp för de båtburna turisterna. Säljö udde har liknande förutsättningar som Västra Hästholmen, varför dessa ambitioner även kan tillämpas här. Anledningen till att Västra Hästholmen inte har blivit det som man hade tänkt är främst på grund av att anläggningen är svår att bygga om för att passa det nya användningssättet. Eftersom anläggningen till stora delar utgörs av bergrum eller bunkrar finns det stora ventilationsproblem och säkerhetsfrågor att lösa. Bedömningen är att det inte är ekonomiskt försvarbart att göra de stora investeringarna i anläggningen i dagsläget. Säljö udde har mycket speciella förutsättningar med tanke på den verksamhet som tidigare har bedrivits där. Dess militära historia gör den unik i förhållande till andra platser både i Karlskrona skärgård såväl som i övriga Sverige. Att ta tillvara dessa unika förutsättningar och de redan gjorda infrastruktursatsningarna samtidigt som man gör platsen tillgänglig för allmänheten och skapar en ny mötesplats i skärgården är ett mycket angeläget allmänt intresse. Att möjliggöra en ny serviceanläggning för båtlivet på Säljö udde är ett led i Karlskrona kommuns arbete med att utveckla skärgården. Den planerade verksamheten kommer att ge fler människor möjlighet att besöka och uppleva den vackra naturen på Säljö som idag inte har tillgång till egen båt vilket ökar allmänhetens tillgänglighet till Säljö udde. Kommunens ekolog har gjort bedömningen att fågelskyddsområdet på Djäknatomten inte bedöms påverkas negativt av den eventuella ökade båttrafiken till och från Säljö udde eftersom landstigningsförbud råder under den känsliga perioden. Det är Samhällsbyggnadsförvaltningen som gör bedömningen om förslaget innebär betydande miljöpåverkan enligt Miljöbalken kap 6 och hanterar upphävande av strandskydd enligt Miljöbalken kap 7. Länsstyrelsen granskar kommunens bedömningar. Karlskrona kommun har i sin Översiktsplan från 2010 pekat ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge. Säljö är inte ett av dem då kommunen inte får peka ut områden längs kust- eller kustskärgårdsområdet. Syftet med att peka ut så kallade LISområden är att gynna landsbygdsutveckling vilket inte har någon anknytning till det aktuella förslaget på Säljö. Rudi Andersson (son till fastighetsägarna Anna-Stina och Ulf Andersson), Fäjö 1:77, vill angående planprogram och gestaltningsprogram för Fäjö 1:110 (Säljö udde) protestera kraftigt, dessutom innehåller dessa en del grava felaktigheter och märkliga turer. Jag skriver mina synpunkter inom ( ) efter valda delar som jag brutit ut ur planprogrammet och gestaltningsprogrammet. Planprogram Bakgrund När försvarsmakten inte hade mer behov av anläggningen lät man fortifikationsverket se över möjligheterna att avyttra fastigheten, bland annat tillfrågades Karlskrona kommun om fastigheten behövdes för samhällsändamål. Då varken kommunen eller annan myndighet har haft behov av fastigheten, annonserades den ut på öppna marknaden. I oktober 2010 såldes Fäjö 1: 110 till privata ägare. (Här framgår inte vem som är ägare och ingen annanstans i skrivelsen). 6

7 Syfte och huvuddrag Planen syftar till att möjliggöra en viktig samhällsfunktion som kommunen är i stort behov av. Turism och utvecklandet av skärgårdens möjligheter är ett allmänt intresse och en viktig fråga för Karlskrona kommun. (Här är kommunen helt plötsligt i stort behov av fastigheten, som de inte ville överta från fortifikationsverket, mycket märkligt.) Översiktliga planer Området är inte utpekat i översiktsplan 2030 men ett av målen i översiktsplanen är att erbjuda mer service till båtturister i skärgården och Säljö har ett geografiskt strategiskt bra läge för båtburna. (Nej, det är inget bra läge för en turistanläggning för båtfolk, det finns inga kommunala färdsatt att ta sig till någon affär för att bunkra mat och förnödenheter. Det är dessutom nära Trossö där det finns möjligheter att handla, tanka, övernatta, sevärdheter och gästhamn. Det vore bättre att satsa på Västra Hästholmen som turistanläggning, då den är utpekad som plats som bör utvecklas for näringsliv/turism.) Riksintresse Planområdet omfattas av riksintresse för totalförsvaret, land- och vattenområde, landområdet ej aktuellt längre, riksintresset för havsområdet bedöms inte påverkas negativt. (Här bedömer jag att de nya bryggorna kommer att försvåra eller omöjliggöra angöring av den tidigare militära kajen med försvarsmaktens medel stora fartyg vid en krissituation, även för kustbevakningen). Strandskydd (Detta med strandskydd är det tydligen inte så noga med, att planera att bygga nytt på orörd strand i skärgården, det borde vara helt omöjligt, förut var det ett visst antal meter från vatten, i alla fall har Säljö varit för smalt för att bygga nytt på om det inte redan legat något gammal byggnad på platsen.) De stora infrastrukturella satsningar som försvaret redan har gjort på platsen i form av piren och hamnen bör tas tillvara och göras tillgängliga for allmänheten. (Piren/kajen, hittade allmänheten så fort försvaret avvecklade platsen, däremot nu är kajen till stor del upptagen av exploatörernas båtar. Piren är troligen en restprodukt av det ursprängda bergrummet, enklast och billigast tippa sprängstenen i sjön och gjut på med betong,) Försvarets tidigare verksamhet på platsen har satt tydliga spår över hela fastigheten och naturen är inte orörd. Ett flertal byggnader revs i samband med att försvaret avvecklade sin verksamhet. (Det som revs var, garage i korrugerad plåt, l st mindre förråd för cykel/gräsklippare, betongbyggnad för el-transformator (?), ventilationshuv i betong för bergrum, två små vaktkurer, en på kajen den andra vid gräns i norr.) Marken har därmed redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Delar av den planerade bebyggelsen i norr avskiljs dessutom från strandlinjen av en väg. (Det som syns från sjösidan, och är kvar av detta är piren/kajen, gången uppför bergssidan i betong och asfalt, betongtrappor, och med svårighet att upptäcka en sprängd ränna for 7

8 dagvatten/avlopp (?), i övrigt är strandlinjen opåverkad av tidigare aktiviteter, vägen i norr är ganska anspråkslös och naturen börjar ta över.) Skyddsområden Ön Djäknaholmen, strax sydväst om Säljö, utgör fågelskyddsområde. Den ökade båttrafiken till och från Säljö bedöms inte påverka fågelskyddsområdet negativt då det under den känsliga perioden råder landstigningsförbud. (All ökning av trafik i närheten av fågelskyddsområdet under häckningstiden måste ses som negativt, är man på Säljö under denna tid på året märker man att det blir oro i lägret om någon kommer nära ön Djäknaholmen.) Miljöbedömning Planförslaget bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen grundas på följande: - Strandskyddets syften bedöms inte påverkas negativt. (Om förslaget går igenom kommer vyn över den orörda strandlinjen att brytas av byggnation som inte harmoniserar med naturen, bergets kontur kommer att förändras med uppstickande huskroppar och känslan av orörd natur kommer att gå förlorad.) - Riksintresse för totalförsvaret (havsområde) och riksintresse för kustzonen bedöms inte påverkas negativt. (Här bedömer jag att de nya bryggorna kommer att försvåra eller omöjliggöra angöring av den tidigare militära kajen med försvarsmaktens medel stora fartyg vid en krissituation, även for kustbevakningen.) - Genomförandet bedöms inte innebära några risker för människors hälsa och säkerhet. (Det beror på hur ramper är fastsatta i underlag, olika dimensioneringar o.s.v., i dagsläget är den provisoriska (?) 380v kablen ner till kajen från barackerna ett frågetecken då den saknar skarvskydd för utomhusmiljö, dragningen kanske kunde gjorts bättre.) - Miljökvalitetsnormerna riskerar inte att överskridas. (Vad är gränsvärdena?) - Mark och vegetation Platsen har varit militär vilket satt tydliga spår i terrängen, synliga på stora delar av fastigheten. Bl a finns två byggnader samt helikopterplatta, fyra luftvärnsfundament och ett större bergrum. Kring klipphöjden finns mängder av igenfyllda skyttevärn, diverse synliga betongfundament/-plattor och kabelgravar med delvis synlig sprängsten. Mest iögonfallande är graden av bearbetning av klipphöjden och dess omgivning vilket gett den ett mycket fårat, slitet och ytterst karaktäristiskt utseende. Platsen har alltså en unik karaktär, omisskännelig "Säljö Udde-profil", mycket utvecklat av dess tidigare verksamhet men såklart också starkt präglad av den i grunden speciella, omväxlande terrängen. (Det är mycket märkligt att luftvärrnsfundament, 4st, och helikopterplattan lämnades i princip helt orörda, när så mycket energi lades på att sanera bort så mycket efter militärens avvecklande, nästan så man tror på kommande återvinning, en del gjutna fundament finns kvar på högsta punkten. Skyttevärnen är igenfyllda och övergjutna och syns med viss möda när man går förbi, vissa har försökt öppnats då gjutningen är skadad, nyfikna exploatörer? Bergrummet var också igengjutet när försvaret lämnade ön. Nu till det stora felet, 8

9 "Mest iögonfallande är graden av bearbetning av klipphöjden och dess omgivning vilket gett den ett mycket fårat, slitet och ytterst karaktäristiskt utseende." Har den som skrivit detta varit på platsen? Detta stämmer inte alls, berget har sin naturliga form, även om det ser lite fårat ut, alltså ingen sprängning för att forma om bergets form eller siluett, några smala kabelrännor är sprängda i bergets horisontalriktning på en begränsad yta, en del sprängning är troligen gjort under luftvärnsfundamenten. I programsamrådshandlingen, sidan 5, är en bild över "ytor som är påverkade av den tidigare verksamheten", visas på en "tydligt bearbetad platå/sänka" som enligt mitt förmenande är helt naturlig, inga sprängmärken eller vassa klippblock att se, ja det fanns en ventilations huv, utrymningsschakt i betong, men det återställdes i och med avvecklingen, nu har någon försökt gräva sig ner här. Denna "byggnad" var i storlek så att två, kanske tre, fick plats sittande på huk, då takhöjden var ytterst begränsad. Jag rekommenderar boken " Blekinge Det Hemliga Landskapet", andra delen, av Leif Högberg & Jörgen Sjöblom, (ISBN ). Sidorna behandlar Säljö, på sid 158 finns bild på sänka och betong huv.)(se bilaga) Den norra delen av planområdet utgörs av ett låglänt parti som domineras av al och andra lövträd såsom björk ek och bok. Området är dikat och utgör inte längre ett alkärr. Den östra delen av fastigheten består av ett högre beläget parti som beskogas av ädellövskog, ek och bok. (Här tycker någon att det vore bra att "försöka återfå ett högre vattenstånd" i alkärret, det kan tyckas vara bra för naturen, men populationen av myggor och fästingar lär öka påtagligt. Den disponibla ytan att röra sig på kommer att minska på fastigheten. Skall den östra delen bebyggas enligt ritning, kommer med stor sannolikhet det mesta av ädellövskogen att skadas vid grävning för vatten, avlopp och el.) Den västra delen av planområdet utgörs av ett exponerat hällmarksparti. Berghällar är en för slitage mycket känslig miljö. (Håller med på denna punkt, tyvärr är det många som inte förstår detta utan gör upp eld direkt på berget med följd att detta spricker sönder, har hänt på flera platser på fastigheten 1:77 där allemansrätten gäller.) Relativt höga naturvärden finns i ädellövskogen i den södra delen av planområdet. Då området är beläget på en utskjutande udde har den stor betydelse för landskapsbilden och därför bör inga byggnader placeras i denna del. Det stora värdet från naturvårdssynpunkt är landskapsbilden och det karaktäristiska för den blekingska skärgården att ädellövskogen växer ända ner till vatten. Detta är särskilt tydligt på en udde som den på södra Säljö. (Skall man värna om naturen och landskapsbilden så skall ingen ny byggnation godkännas varken söder eller norr om piren/kajen då strandlinjen är opåverkad av tidigare verksamhet, ej heller några hus som sticker upp över bergskanten kan accepteras, då detta kommer att störa landskapet och det rörliga friluftslivet/allemansrätten.) Bebyggelse De befintliga byggnaderna ligger i en sänka i en skyddad glänta inramad av skog och innerhåller övernattningsfaciliteter och lektionssal som har använts för undervisning. Fastigheten ska bebyggas med byggnader som kompletterar och utvecklar verksamheten för tillfälligt boende i kombination med privatägda fritidshus. (Nej, det bör och är omöjligt att få lov att göra en sådan här exploatering av naturen på ett så begränsat område som Fäjö 1:110 är. Det blir ingen naturupplevelse kvar att njuta av, dessutom är fastigheten så kuperad att hela ytan inte går att nyttja, låt "exploatörerna" bygga 9

10 en redskapsbod att förvara gräsklippare och dylikt så som det var förut på platsen, de har redan fått bygglov för brygga och serviceanläggning på kajen, det är mer än nog, de befintliga byggnaderna innerhåller det som behövs för verksamheten, och så har de ju bergrummet, kanske en pittoresk sovsal?) Kommande verksamhet bygger affärsmässigt bl a på att erbjuda en bekväm vistelse med stark naturupplevelse och utformningen av miljön ska följaktligen ha fokus på just upplevelsen att bo och röra sig i naturen. Byggnationen ska alltså eftersträva begränsat ingrepp i naturen. Platsens lummiga, vilda karaktär skall försöka bibehållas. Stugor och fritidshus placeras "direkt i natur", över mark, inga tomter anläggs, uteplatser till hus anordnas endast på trädäck ovan mark. (Ännu en gång, området kommer att bli "sönderexploaterat" om förslaget går igenom, dessutom kommer inte det rörliga friluftslivet att kunna nyttja platsen så som de vant sig efter militärens avvecklande, och "upplevelse och röra sig i naturen", hur mycket, eller lite, natur blir det kvar på fastigheten om allt skulle bli byggt efter förslaget? Nej, den största ytan orörd natur kommer i så fall att ligga på grannfastigheterna. Stugor och hus placeras "direkt i natur", låter fint men här blir det avverkning av skog, grävning för vatten, avlopp, el, är det berg måste det säkert sprängas.) Parkering Exploatören ska redovisa varifrån majoriteten av besökarna utgår och säkerställa att det finns tillgång till parkeringsplatser där. Inga parkeringsplatser får tillkomma på Knösö då området är Natura 2000-område, naturreservat och utgör ett ekologiskt känsligt område som inte tål ytterligare belastning. (Parkeringen på Knösö är väldigt liten, ca platser, då exploatörerna redan till deras invigning annonserade i BLT att de hämtade från Knösö brygga och att de har en skylt där med telefonnummer om man vill ha transport över, så kan man nog anta att det är denna väg de flesta besökarna kommer, även varutransporter kommer denna väg. Då det är en hel del som sommarbor på Säljö, sedan är det barnkolonin, sommarstugeägare, badgäster på Knösö, någon som besöker naturreservatet, ja det är ibland svårt med platserna, och det är innan någon större aktivitet börjat på Säljö Udde. Kommunen får nog bygga ut parkering och anlägga småbåtsbrygga i naturreservatet.) Gestaltningsprogram Gestaltningsprogrammets mål. Ett mål är att säkerställa att Säljö Uddes topografiska karaktär med framträdande klippformationer och tydliga kontur även fortsättningsvis ska dominera synintrycket. Området har väldigt skiftande terräng och därmed tydliga bebyggelsegrupper och delar. (Jag tolkar att detta inte går att genomföra utan att förstöra naturkänslan, och förändra konturen av uddens karaktär, även byggnation som inte syns från sjösidan bör undvikas, strandskydd.) Platsen har varit militär vilket satt tydliga spår i terrängen, synliga på stora delar av fastigheten. Mest iögonfallande är graden av bearbetning av klipphöjden och dess omgivning vilket gett den ett mycket fårat, slitet och ytterst karaktäristiskt utseende. (Fel igen, det finns ingen bearbetning av klipphöjden, endast naturligt berg och några betongfundament och två luftvärnsfundament, det måste tydligen till att någon opartisk 10

11 besiktningsman/kvinna kommer till platsen och gör en bedömning på ett kompetent sätt, då detta tydligen inte blivit gjort.) Huvuddrag Byggnader som uppförs ska harmonisera med platsens speciella karaktär, ytterligare förstärka och förtydliga dess särdrag. (Skall det bli fler bergrum då detta är platsens speciella karaktär, om man bortser från barackerna?) En viktig aspekt är hur bebyggelse upplevs ihop med landskap utifrån fjärden när man rör sig förbi och närmar sig fastigheten. Hamnbebyggelse ska tydligt annonsera platsen utåt, fritidshus uppe på klippan kikar upp över bergskrönet och tecknar och förstärker en helhet med bergskonturen, med t ex taklutningar företrädesvis åt samma håll som bergsluttningen. (All bebyggelse måste väl anses störande till landskapsbilden, i stycket "gestaltningsprogrammets mål", var bergets kontur viktig att bibehålla, men här är det nästan positivt om hus bryter av denna linje? För inte allt för länge sedan när min mor och far hade köpt grannfastigheten Fäjö 1:77, var det helt omöjligt att få bygga något som kunde ses från sjön. De fick riva en "sjöbod" som sågs från sjön mot att få bygga en stuga som inte inkräktade på det rörliga friluftslivet. Att det nu är fritt fram och bygga en hel stugby nästan i vattnet och på klipporna låter för mig väldigt konstigt, allra helst som det framkom på mötet (samrådsmötet den 27 juni 2011) att en enskild sommarstuga på fastigheten Fäjö 1:l10 förmodligen skulle bedömas efter de hårdare reglerna som gällde förr.) Publika ytor/byggnader i terrängen - på klipphöjden och udden En annan viktig plats för kommande verksamhet blir utkikspunkten, högst uppe på berget, med sina 23 m ö h skärgårdens högsta punkt med en imponerande utsikt i 360 grader. Platsen är därmed väl synlig från omnejden. På klipphöjden föreslås en gemensam glasveranda, för att klimatskyddat kunna njuta av den fantastiska utsikten. Platån/sänkan rakt väster om klippans högsta punkt kan eventuellt vara lämplig för kompletterande utsiktsterrass då ytan har stora ingrepp/spår från militär verksamhet som ger ett trasigt intryck. En ny terrass skulle delvis kunna laga detta. (Det vore verkligen till att förändra landskapsbilden och konturen på udden om detta mardrömsbygge får uppföras på skärgårdens högsta plats. All känsla av allemans yta kommer att gå förlorad. Ännu en gång fel med beskrivningen på platån/sänkan, det finns inga "stora ingrepp/spår efter militär verksamhet" eller "trasigt intryck". Det går inte att fatta riktiga beslut om inte underlaget överensstämmer med verkligheten.) Fritidshus Husen placeras på plintar/pelare fritt i naturen och inga tomter anläggs eller hör till husen. Uteplats endast på terrass ovan mark i direkt anslutning till husen och tydligt sammanbyggt. Allmänheten ska alltså ostört kunna promenera förbi direkt utanför fritidshusen utan känsla av att göra intrång. (Här sätts en av allemansrättens grunder ur spel, man skall ej uppehålla sig inom syn- och hörhåll till bebyggelse. Med så mycket planerade hus går det ej att röra sig på fastigheten för allmänheten. Hur blir det när de tänkta "gästerna" kommer ut på grannfastigheterna? Jag befarar att det inte kommer att fungera med syn- och höravstånd. Men och andra sidan, läser man "Nya Strandskyddet - Boverket och Naturvårdsverket", att "Kommunerna kan inte peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen". Regler om landsbygdsutveckling får 11

12 inte tillämpas", gäller från gräns mot Norge till Forsmark, så jag tolkar detta att det inte går att bygga en sådan här anläggning.) Behovsbedömning Omfattar/berör planen Natura område? Svar: Nej (Detta är inte riktigt, då besökare uppmanas att ta sig till Knösö brygga i Natura 2000-område, även om det uttryckligen står att ingen parkering får ske här, för vidare transport till udden, även varutransporter går denna väg.) Omfattar/berör planen/programmet Detaljplan för tillståndspliktig verksamhet enligt MKB-f bil 1 och MKB-f bil 3? Svar: Nej (Borde inte tillstånd att bedriva restaurang och utskänkning av alkoholhaltiga drycker vara med här?) Tätortsnära rekreationsområde Säljö ligger strategiskt till för båtburna. På Säljö finns idag en barnkoloni och några privatägda sommarstugor. (Mig veterligen så är det några som bor där i stort sett året om + sommarstugor.) Påverkan på stads-/landskapsbilden Bebyggelsen kommer delvis att döljas i den kuperade terrängen. Byggnader på den västra och södra sidan samt småbåtshamnen kommer däremot att annonsera sig och synas ända från Trossö. Gestaltningen är medveten för att skapa ett landmärke i skärgården. (Nu helt plötsligt är det inte viktigt att bergets kontur kvarstår som naturvärde och bebyggelsen som skulle följa naturen i form och färg, nej nu skall det synas intill Trossö. Det är så mycket motsägelsefulla skrivningar i dessa dokument om projektet så man undrar om den som skrivit vet vad som är skrivet.) Skyddsområden Turism och utvecklandet av skärgårdens möjligheter är ett angeläget allmänt intresse och en viktig fråga för Karlskrona kommun. Det strategiska läget på södra Säljö har unika förutsättningar för en allmänt tillgänglig gästhamn. Området behövs därmed för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse och en annan placering är orimlig med tanke på de stora investeringar som redan gjorts i infrastrukturen. Försvarets tidigare verksamhet på platsen har tydliga spår över hela fastigheten och naturen är inte orörd. Marken har därmed redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. (Jag förstår inte varför inte Karlskrona kommun tog över efter försvaret, nu när det verkar som detta är skärgårdens viktigaste plats, de blev erbjudna fastigheten innan den gick ut på försäljning. De "stora investeringar som gjorts i infrastrukturen", det handlar om en bit kaj/pir som är gjord troligen med den sprängsten som blev över när bergrummet sprängdes ur, själva bergrummet är nog svårt för allmänheten att nyttja. Andra saker som försvaret hade var en borrad brunn med bräckt vatten, ej tjänligt, senare en sommar vattenledning från 1:22, trekammarbrunn med infiltration. Visst det syns att det varit militär aktivitet på fastigheten, och på andra ställen på ön, men inte så mycket som det vill framhävas i beskrivningarna i behovsbedömning/planprogram/gestaltningsprogram. Exempel, är stranden på fastigheten opåverkad, om man bortser från kajen/piren, och en smal ränna för dagvatten/avlopp. När försvaret lämnade ön återställdes många ytor, så nu ser man inte många betongfundament kvar.) 12

13 Mitt slutomdöme Då enligt mina observationer på fastigheten Fäjö 1:110, och det som beskrivs i vissa delar av programsamrådshandlingen inte stämmer med verkligheten, så anser jag att det inte går att fatta ett riktigt beslut angående strand/kuststräcka, samt klipphöjd/sänka. Det vore en skandal att godkänna en sådan här överexploatering av fin natur, bara för att enskilda ska tjäna pengar, de mesta av det rörliga friluftslivet kommer förmodligen att söka sig till intilliggande fastigheter. Redan nu har vi fått avvisa folk som skulle lägga till vid vår privata brygga för att gå på restaurangen, även fritidsfiskare som kommit till "Säljö udde" med sjötaxi, skulle ut och fiska från samma brygga. Jag befarar att med en utbyggnad av den omfattning som beskrivs, blir det så lite disponibel yta kvar på Fäjö 1:110 att det kommer att bli mycket folk som rör sig på intilliggande fastigheter, och det är inte positivt. Att blanda konferensanläggning och övernattningsstugor och privatägda hus på ett så koncentrerat utrymme är inte lyckat, räkna med att någon blir störd. Exploatörerna har redan fått bygglov på bryggor och serviceanläggning på kajen, även upprustning/anpassning av barackerna, detta är mer än nog, all annan byggnation anser jag helt orimlig och omöjlig i och med strandskyddet. (Möjligen en mindre redskapsbod, då en sådan funnits på platsen). Alternativet är, riv barackerna och bygg en sommarstuga på samma plats. Kommentar: Planbeskrivningen har kompletterats med information om vem som idag äger fastigheten Fäjö 1:110. Säljö udde har mycket speciella förutsättningar med tanke på den verksamhet som tidigare har bedrivits där. Dess militära historia gör den unik i förhållande till andra platser både i Karlskrona skärgård såväl som i övriga Sverige. Att ta tillvara dessa unika förutsättningar och de redan gjorda infrastruktursatsningarna samtidigt som man gör platsen tillgänglig för allmänheten och skapar en ny mötesplats i skärgården är ett mycket angeläget allmänt intresse. Att möjliggöra en ny serviceanläggning för båtlivet på Säljö udde är ett led i Karlskrona kommuns arbete med att utveckla skärgården. Den planerade verksamheten kommer att ge fler människor möjlighet att besöka och uppleva den vackra naturen på Säljö som idag inte har tillgång till egen båt vilket ökar allmänhetens tillgänglighet till Säljö udde. Säljö är ett strategiskt bra läge för båtburna. Affärsverken har visat intresse för att eventuellt angöra Säljö udde med någon av sina skärgårdsbåtar. Under sommaren 2012 kommer några provturer att köras. Ett av syftena med att utveckla en småbåtshamn på Säljö udde är för att utöka och utveckla alternativa målpunkter i skärgården utöver de som redan finns. Ett besök på Säljö innebär en helt annan typ av upplevelse än ett besök på Trossö. Att kunna erbjuda ett brett utbud av besöksmål där både Trossö och Säljö är viktiga pusselbitar är viktigt för Karlskrona kommun. Översiktsplan 2030 förespråkar generellt en levande landsbygd och funktionsomvandling speciellt i kust- och skärgårdsområdena. Planområdet är inte direkt utpekat men ett av målen i översiktsplanen är att erbjuda mer service till båtturister i skärgården och Säljö har ett geografiskt strategiskt bra läge för båtburna. Säljö udde är inte direkt utpekad i FÖP Skärgården från 1999 eftersom det då inte var känt att försvaret avsåg att sälja anläggningen. Andra militära anläggningar som har varit eller är aktuella för försäljning är dock utpekade som platser som bör utvecklas för näringsliv/turism, t.ex. Västra Hästholmen. FÖP Skärgården från 1999 anger att Västra Hästholmens unika fortifikatoriska miljö bör göras tillgänglig för allmänheten, spännande och unika övernattningsmöjligheter erbjuds och befintliga bryggor rustas upp för de båtburna turisterna. Säljö udde har liknande 13

14 förutsättningar som Västra Hästholmen, varför dessa ambitioner även kan tillämpas här. Anledningen till att Västra Hästholmen inte har blivit det som man hade tänkt är främst på grund av att anläggningen är svår att bygga om för att passa det nya användningssättet. Eftersom anläggningen till stora delar utgörs av bergrum eller bunkrar finns det stora ventilationsproblem och säkerhetsfrågor att lösa. Bedömningen är att det inte är ekonomiskt försvarbart att göra de stora investeringarna i anläggningen i dagsläget. Försvarsmakten har inte några behov av att lägga till vid just Säljö då det inte finns någon militär verksamhet kvar på ön. Om kustbevakningen vid en krissituation behöver angöra ön så kommer utbyggnaden av bryggan att underlätta detta. Kommunens ekolog har gjort bedömningen att fågelskyddsområdet på Djäknatomten inte bedöms påverkas negativt av den eventuella ökade båttrafiken till och från Säljö udde eftersom landstigningsförbud råder under den känsliga perioden. Flera av fritidshusen som var med i programförslaget har utgått till samrådsförslaget. I planbeskrivningen finns en analys av landskapsbilden samt en beskrivning av förslagets påverkan. Frågor kring hur ramper är fastsatta i underlag, utformningen av befintliga kabeldragningar, tillstånd att bedriva restaurang och utskänkning av alkoholhaltiga drycker hanteras inte i detaljplaneprocessen. Genomförandet av detaljplanen bedöms inte innebära några risker för människors hälsa och säkerhet enligt vad som avses i miljöbalken. En av miljökvalitetsnormerna som berör vattenkvaliteten anger att så kallad god ekologisk status ska uppnås inom ett visst antal år. I dagsläget råder liknande förutsättningar längs stora delar av Sveriges kuster vilket innebär att man inte får tillskapa något som förvärrar situationen ytterligare. Fäjö 1:110 är idag den enda fastigheten på Säjö som är ansluten till det kommunala vatten och avloppsnätet vilket innebär att det nu kan finnas möjlighet för övriga fastigheter på Säljö att avveckla sina enskilda avloppslösningar. Gamla uttjänta enskilda avlopp står för en stor del av den negativa påverkan på vattenkvaliteten idag. Tanken är även att fritidsbåtar ska kunna tömma avloppstankar och lämna sopor för omhändertagande här vilket kommer att bidra till att uppnå miljökvalitetsnormen god ekologisk status för vattenområdet. Bergrummet går inte att använda för verksamhetens ändamål som övernattning då det av säkerhetsskäl ställs krav på bland annat utrymningsvägar. Det finns ingen möjlighet att ställa krav i detaljplanen på att lösa ett redan befintligt parkeringsproblem på Knösö. Men med anledning av den befintliga, tidvis något kaotiska, parkeringssituationen på Knösö kommer kommunen att undersöka om det är möjligt att utöka antalet parkeringsplatser för besökande till reservatet. En eventuell utökning av antalet parkeringsplatser bedöms inte ha en negativ påverkan på Natura 2000 området. Bedömningen som kommunen gör i strandskyddsfrågan är motiverad i planbeskrivningen under rubriken Strandskydd. Strandskyddets syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv, motverka privatisering av strandområdet och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Flera av fritidshusen som var med i programförslaget har utgått till samrådsförslaget. Samrådsförslaget har fokus på 14

15 anläggningar som är tillgängliga för alla. De fritidshus som finns kvar i förslaget är koncentrerade till ett område i anslutning till de befintliga byggnaderna. De föreslagna fritidshusen kommer alltså inte att påverka landskapsbilden då de inte kommer att synas från vattnet. Småbåtshamnen måste för sin funktion ligga vid vattnet och kommer då att synas vilket är naturligt att en småbåtshamn gör. Strandskyddslagstiftningens syfte har alltid varit att undvika privatisering av strandområdet. Karlskrona kommun har i sin Översiktsplan från 2010 pekat ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge. Säljö är inte ett av dem då man inte får peka ut områden längs kust- eller kustskärgårdsområdet. Syftet med att peka ut så kallade LISområden är att gynna landsbygdsutveckling vilket inte har någon anknytning till det aktuella förslaget på Säljö. Planbeskrivningen har justerats angående synpunkten om att det på Säljö finns enstaka åretruntboende. Anders och Anette Peterson, Fäjö 1:22, lämnar följande synpunkter: Vägar Den väg som redovisas i underlaget är ej en allmän väg utan en enskild väg. Enligt handlingar som är undertecknade av företrädare för försvarsmakten fanns ett nyttjanderättsavtal med daterat 16/10 och 2/ Detta avtal upphörde att gälla 25 år efter avtalets undertecknande. Vi förutsätter att alla transporter inte bara primärt så som det står i förslaget sker med båt till egen brygga på Fäjö 1:110. Parkering på Knösö Vi har redan nu, sommaren 2011, upplevt kaoset med bilar på parkeringen. Hur har kommunen tänkt att detta skall lösas efter en eventuell byggnation på Fäjö 1:110. Vi tror inte på informationen som framkom på mötet den 27/ att besökarna och framförallt inte de som hyr eller köper stugor kommer att transporteras med båt från Karlskrona, detta är rent nonsens. Naturen Den stora naturupplevelsen som det skrivs om i förslaget till detaljplan finns idag men kommer att spolieras om detta förslag går igenom. Ca 40 byggnader på en yta av kvm, var får naturen plats då. Marken och bryggan har varit tillgänglig för allmänheten de senaste 8 åren då försvaret upphörde med sin verksamhet. Gästhamnen Att anlägga en gästhamn på Fäjö 1:110 är med tanke på det utsatta läget som gästhamnen kommer att ha för vind och sjö är det inte speciellt genomtänkt, ta gärna in synpunkter från skärgårdstrafiken. Vidare finns det en väl fungerande gästhamn endast 3 sjömil västerut med närhet till butiker och övrig service. Vi tycker att kommunen drar tillbaka förslaget och ser till att Fäjö 1:110 bevaras i det utseende och form som det är. Detta är fullt tillräckligt för att tillgodose de intressen som vi tycker att kommunen skall verka för. Annars finns det en uppenbar risk att Säljö blir ett "ostermanland" där enbart profitintressena blir tillgodosedda. 15

16 Kommentar: Fastigheten Fäjö 1:110 kommer att ges möjlighet att ta emot varutransporter och byggtrafik via en ramp strax norr om småbåtshamnen. Detta innebär att verksamheten på udden inte behöver nyttja vägen som går över fastigheten Fäjö 1:22 som tillfart. Det finns ingen möjlighet att ställa krav i detaljplanen på att lösa ett redan befintligt parkeringsproblem på Knösö. Besvären som redan finns idag orsakas inte av utvecklingen på Säljö udde utan är en konsekvens av toppar under sommaren och vid de tidpunkter som barnkolonin har besöksdagar. Men med anledning av den befintliga, tidvis något kaotiska, parkeringssituationen på Knösö kommer kommunen att undersöka om det är möjligt att utöka antalet parkeringsplatser för besökande till reservatet. Flera av fritidshusen som var med i programförslaget har utgått till samrådsförslaget. Den planerade publika verksamheten kommer att ge fler människor möjlighet att besöka och uppleva den vackra naturen på Säljö som idag inte har tillgång till egen båt vilket ökar allmänhetens tillgänglighet till Säljö udde och gynnar det rörliga friluftslivet. Fler gästhamnar i skärgården behövs och Säljö är ett strategiskt bra läge för båtburna. Affärsverken har visat intresse för att eventuellt angöra Säljö udde med någon av sina skärgårdsbåtar. Under sommaren 2012 kommer några provturer att köras. Ett av syftena med att utveckla en småbåtshamn på Säljö udde är för att utöka och utveckla alternativa målpunkter i skärgården utöver de som redan finns. Ett besök på Säljö innebär en helt annan typ av upplevelse än ett besök på Trossö. Att kunna erbjuda ett brett utbud av besöksmål där både Trossö och Säljö är viktiga pusselbitar är viktigt för Karlskrona kommun. Anders och Anna-Karin Löfqvist framför följande synpunkter enligt uppdrag av Petter, Åsa och Emma Löfqvist, Fäjö 1:116, och Rolf Dahlheim, Patrik Dahlheim och Anna Hardarsson, Fäjö 1:89. Bakgrund I Säljösund finns f.n. 8 fritidshus som varit etablerade sedan talet. Genom släkt har vi upplevt och följt utvecklingen på Knösö-brygga som varit station för att nå ön. Denna brygga har även använts av Säljö Barnkoloni de senaste åren. När det gäller försvaret så fanns enligt uppgift 17 personer som mest på Säljö-anläggningen samtidigt. Som transportmedel användes en folkvagnsbuss som hade en markerad parkeringsplats. Transport skedde med båt till udden och båten var förtöjd på södra delen av bryggan som för övrigt har varit disponibel, i samförstånd med alla andra. Båten gick direkt till försvarets fastighet. Övriga fastighetsägare har genom hävd förtöjt sina båtar längs stranden nära bryggan, och då med hänsyn till varandra och andra. Innan naturvårdsområdet etablerades stoppades många av förbudsskyltar som nu är borttagna. Knösö-promenaden används flitigt vilket är mycket positivt och många väljer att bada både i Säljösund, på Knösö badplats och inom södra delen av naturvårdsområdet. Problemet med parkeringsmöjligheter har dock accelererat avsevärt. I skötselanvisningen för Knösö naturvårdsområde (1988) finns angivet att det skall finnas 20 platser vid badplatsen och 10 vid Knösö brygga. Detta fungerar numera ej i praktiken. Vid besöksdagar på kolonin har det vid ett flertal tillfällen varit svårt för utryckningsfordon att ta sig fram. Eftersom Knösö-reservatet används alltmer fungerar det inte med parkeringsmöjligheterna. Bilar parkeras i naturvårdsområdet, vilket enligt de gällande regler som finns är förbjudet. Parkeringsproblemen har också ökat sedan etableringen av Säljö udde. 16

17 Nuvarande förslag Exploateringsgrad Enligt förslaget skall 14 fritidshus, 34 övernattningsstugor samt befintliga övernattningsmöjligheter jämte restaurang och gästhamn etableras på 4,2 ha. Enligt handlingarna skall Knösö ej användas för transporter till och från anläggningen. Detta är att jämföra med de 8 fritidshus som idag finns vid Säljö sund. Parkeringar Parkering får ej ske på Knösö. Exploatören skall redovisa hur detta skall lösas. Vägar Enligt förslaget finns det vägar på Säljö som används för ett fåtal bilar. Våra invändningar Exploateringsgrad Tomten är 4,2 ha. Beskaffenheten är relativt otillgänglig. Vid full exploatering kommer åtminstone 250 personer att vistas inom detta område. Hur skall detta fungera? Vi ifrågasätter om det är rimligt att hävda allemansrätten gentemot närmaste grannfastighet för att skapa utrymme för fritt rörelseutrymme. Parkeringar Vid mötet den 27 juni framförde vi betänkligheter mot hur parkeringssituationen skall lösas. Enligt skötselplanen för Knösö naturvårdsområde finns endast 10 platser vid Knösö brygga och 20 vid badplatsen. Parkering längs vägen är förbjuden. Det informerades om att exploatörerna ej skulle få använda Knösö för transport till Säljö udde. Vi informerade då om att nuvarande arrendator av anläggningen annonserade på sin hemsida om att transport till anläggningen kunde ske via Knösö brygga. Exploatörerna lovade att se till att ändring skulle ske. Vi kan idag konstatera att ingen ändring skett. På kommunens hemsida såväl som på arrendatorns hemsida framgår att man kan få transport från Knösö brygga. På bryggan har även stått en skylt med telefonnummer man kan ringa. Vägen ner till bryggan är privat med statsbidrag vilket innebär att alla har rätt att använda den. Vi finner det inte trovärdigt att exploatörerna kan hindra framtida ägare, besökare eller anställda att använda parkeringarna vid Knösö brygga. Hur skall kontrollen ske? Vem ska utföra den? Vilka sanktionsmöjligheter finns? Hur kan ett bygglov infria dessa löften? Hur kan man reglera detta genom en lag? Inryms detta i servitutsregler? Eftersom nya potentiella användare (fritidshusägare, hyresgäster, anställda och restaurangbesökare) minst 50 stycken finns det ett behov av minst lika många nya p-platser. Båtplatser Det finns ej redovisat hur båtplatser skall lösas för uthyrningsverksamheten och de nya fritidshusägarna. Problemet är likartat med parkeringarna. Vägar De vägar som finns är privata och kan ej användas av allmänheten. Möjligheten att nå Säljö udde är endast med båt. Enda vägen till Säljö udde går dessutom över helt privat tomt och kan ej utnyttjas via allemansrätten. 17

18 Kommentar: Det finns ingen möjlighet att ställa krav i detaljplanen på att lösa ett redan befintligt parkeringsproblem på Knösö. Besvären som redan finns idag orsakas inte av utvecklingen på Säljö udde utan är en konsekvens av toppar under sommaren och vid de tidpunkter som barnkolonin har besöksdagar. Men med anledning av den befintliga, tidvis något kaotiska, parkeringssituationen på Knösö kommer kommunen att undersöka om det är möjligt att utöka antalet parkeringsplatser för besökande till reservatet. Fastigheten Fäjö 1:110 är en av de största andelsägarna i Knösö vägsamfällighet som ansvarar för vägen på Knösö och har därför också rätt att nyttja vägen. Flera av fritidshusen som var med i programförslaget har utgått till samrådsförslaget. Kvar återstår fem fritidshus som inte kommer att få del i Knösö vägsamfällighet och därmed ej rätt till väg via Knösö. Dessa fastigheter får istället rätt till båtplats inom Fäjö 1:110, genom att de får del i en gemensamhetsanläggning som bildas för brygganläggningen. Inga båtplatser kommer att anvisas på Knösö. Fastigheten Fäjö 1:110 kommer att ges möjlighet att ta emot varutransporter och byggtrafik via en ramp strax norr om småbåtshamnen. Detta innebär att verksamheten på udden inte behöver nyttja vägen som går norrut över grannfastigheterna som tillfart. Hyresgästföreningen framför att de förutsätter att området som avses blir handikappanpassat och att kollektivtrafiken utökas så att de personer som inte har båt har möjlighet att kunna nyttja området. Kommentar: Tomt som tas i anspråk för bebyggelse ska, om det inte obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt, ordnas så att den kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Bryggan, servicebyggnaderna och en del av uthyrningsstugorna i anslutning till småbåtshamnen kommer att vara tillgänglighetsanpassade. Full tillgänglighet till övriga byggnader uppe i skogen samt de föreslagna fritidshusen kommer inte att kunna uppfyllas. Enligt PBL 8 kap 6 gäller inte kraven på tillgänglighet då det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Säljö har idag ingen tillgång till kollektivtrafik. En dialog har inletts med Affärsverken som bedriver linjetrafik i Karlskronas skärgård. Affärsverken har visat intresse för att eventuellt angöra Säljö udde med någon av sina skärgårdsbåtar. Under sommaren 2012 kommer några provturer att köras. Villaägarna Karlskrona, har inget specifikt att anföra utan ser enbart positivt på planeringen. Föreningen förbehåller sig dock rätten att återkomma om sakskäl för detta skulle uppstå. Kommentar: Villaägarna Karlskronas yttrande föranleder ingen kommentar. 18

19 Fastighetsägarna Syd AB anser att syftet med detaljplanen är utvecklande för Karlskrona och ser positivt på att den kan fastställas för att därmed även befintliga verksamheter kan permanentas. Kommentar: Fastighetsägarna Syd AB:s yttrande föranleder ingen kommentar. MYNDIGHETER M.FL. Skrivelser utan erinran har inkommit från: Barn- och ungdomsförvaltningen, Socialnämnden, Utbildningsförvaltningen, Äldreförvaltningen, Landstinget Blekinge, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Försvarsmakten, Tekniska nämnden och Polismyndigheten. Handikappförvaltningen har inga synpunkter på programmet för detaljplan för Fäjö 1:110. Den nya bebyggelsen kommer att till delar vara publik (framför allt den planerade konferensoch kursverksamheten) vilket handikappförvaltningen anser innebär tillgänglighetskrav enligt Plan- och bygglagen. Kommentar: Tomt som tas i anspråk för bebyggelse ska, om det inte obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt, ordnas så att den kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Bryggan, servicebyggnaderna och en del av uthyrningsstugorna i anslutning till småbåtshamnen kommer att vara tillgänglighetsanpassade. Full tillgänglighet till övriga byggnader uppe i skogen samt de föreslagna fritidshusen kommer inte att kunna uppfyllas. Enligt PBL 8 kap 6 gäller inte kraven på tillgänglighet då det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Affärsverken framför att för att säkerställa strömförsörjningen i området behöver Affärsverken en mindre transformatorstation i området. Stationen bör placeras i anslutning till de befintliga byggnaderna. Den exakta placeringen bör tas upp till diskussion med berörda minst 6 månader före eventuella effektökningar. En luftledning kommer att byggas norr ifrån fram till stationen. I övrigt har Affärsverken inga synpunkter på detaljplanen. Kommentar: I samråd med Affärsverken har det på plankartan införts ett E-område avsett för transformatorstation samt u-områden över kvartersmark avsett för till exempel Affärsverkens ledningar. Räddningstjänsten framför att räddningstjänstens åtkomlighet i samband med släckinsats bör särskilt beaktas vid anläggande av vägar på ön. En insatsplan bör upprättas i samverkan med exploatören. Kommentar: Synpunkterna vidarebefodras till exploatören. 19

20 E.ON Elnät Sverige AB meddelar att de inte har några ledningar inom området och därmed inget att erinra över planförslaget. Kommentar: E.ONs yttrande föranleder ingen kommentar. Kommunstyrelsens allmänna utskott framför att det är positivt med denna satsning och en rätt genomförd utveckling av området skulle kunna utgöra gott exempel för andra möjliga omvandlingsprojekt i liknande lägen. Att byggnation och andra förändringar passar in i topografi och landskap och att det läggs stor vikt vid gestaltningen är viktigt för det fortsatta planarbetet. I övrigt har utskottet inget att erinra mot planförslaget i detta skede. Kommentar: Yttrandet föranleder ingen kommentar. REVIDERING AV PLANFÖRSLAGET Planförslaget har ändrats på nedanstående punkter: - Flera av de föreslagna fritidshusen som fanns med i planprogrammet har utgått. - Plankarta, planbeskrivning, översiktlig naturbeskrivning och genomförandebeskrivning har tagits fram. - Gestaltningsprogrammet, illustrationer och fotomontage har uppdaterats. Övriga justeringar anses vara av redaktionell art. I övrigt bedöms inte inkomna synpunkter medföra några ytterligare förändringar av planförslaget. FÖRSLAG TILL BESLUT Miljö- och byggnadsnämnden föreslås besluta: 1. att låta detaljplan för Fäjö 1:110, Säljö udde, Karlskrona kommun, daterad april 2012, bli föremål för samråd. 2. att ett genomförande av detaljplanen inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Helene Persson planarkitekt Ola Swärdh planchef 20