Bilaga 1 Mötesteknik och formalia på medlemsmöten

Transkript

1 Propositionangående policy för utskick, till Föreningen Samhällsvetarna Uppsalas medlemmar, av ett vett och etikett -dokument inför medlemsmöten samt sittningar. Bakgrund: På föregående föreningskollegium fick den nya styrelsen i uppgift att utforma en policy om att skicka ut information om hur man uppför sig i olika föreningssammanhang (t.ex. regler vid sittning eller hur rötningen går till på medlemsmöten). Styrelsen yrkar därför att: föreningskollegiet antar den nya policy för utskick av vett och etikett inför för Föreningen Samhällsvetarna Uppsalas sittningar och medlemsmöten. (se bilaga nedan)

2 Bilaga 1 Mötesteknik och formalia på medlemsmöten Inledning Inom en förenings lite större möten så används oftast en mötesteknik. Detta för att effektivisera mötena och göra dem demokratiska genom att använda samma spelregler. Dessutom blir det lättare för styrelsen och andra att följa upp fattade beslut. Här kan du läsa om vilken mötesteknik som kan komma att användas under Föreningskollegiet. Om det inte fungerar så kommer mötesordföranden att tillsammans med ombuden korrigera debattklimatet. Mötesordföranden är skyldig att genomföra mötet effektivt men samtidigt se till så alla hänger med och känner sig delaktiga i besluten. Tveka inte att fråga om det är något du inte förstår! Först några generella punkter för alla att tänka på. Var väl förberedd! I början kommer alla vändor kring ett beslut att kanske kännas konstiga om du är ovan med termerna och tillvägagångssättet. Läs helst igenom hela detta dokument så ökar chansen till ett demokratiskt möte. Turordning under sammanträde (plena) En grunduppställning finns för de allra flesta besluten för att skapa struktur. 1. Föredragning, dvs. presentation av ämnet, utav eventuellt utskott. 2. Styrelsen har möjlighet att göra en föredragning. 3. Debatt/Ordet är fritt Endast de som får ordet talar. Talarlista förs utav mötesordföranden eller bisittaren. Man anmäler sig genom att lyfta upp sitt röstkort när som helst under debatten, vissa undantag. Du kan också stryka dig från talarlistan när du vill. Det finns tre inlägg som bryter talarlistan, dvs. går före i kön : Sakupplysning när någon ber om fakta eller någon anger uppenbart felaktig information, t.ex. att jorden är platt. Tillåts ej för åsiktsinlägg. Ordningsfråga är t.ex. om någon ber om streck i debatten eller konkreta åtgärder som t.ex. paus eller öppning av fönster. Streck i debatten används när det är uppenbart att diskussionen har avstannat och samma argument upprepas och innebär att varje ombud endast får skriva upp sig en gång på talarlistan. Mer om detta längre fram. Replik får bryta talarlistan om någon gör ett påhopp mot dig eller om talaren misstolkat dig grovt. Bör användas sparsamt, fundera om du inte lika gärna kan skriva upp dig på talarlistan. Mötesordföranden beslutar om replik och eventuell kontrareplik skall tillåtas. 4. Komplettering/Slutord från utskott/styrelsen. 5. Kongressen redo att gå till beslut? 6. Propositionsordning, dvs. vilka förslag som ställs mot varandra. 7. Beslut 8. Reservationer, dvs. att man inte kan stå för det gemensamma beslutet. Lämnas in skriftligen under mötet och bifogas protokollet. Yrkanden För att Föreningskollegiet skall kunna ta ställning till ett förslag från något ombud måste det komma in ett skriftligt förslag, ett s.k. yrkande. Vill man lämna in ett yrkande bör man göra det i anslutning till att den fråga det gäller behandlas. Samtliga yrkanden som kommer in ställs rent mötestekniskt automatiskt mot avslag. Ett yrkande måste innehålla ett konkret förslag och vara undertecknat. Exempel på bra yrkanden:

3 "att texten "Styrelsen skall" införs före ordet sedan" på rad två i stadgarna "att sätta streck i debatten" "att Föreningskollegiet skall ajournera sig i 10 minuter" (ajournera betyder att man tar en paus) Några exempel på mindre bra yrkanden: "att det blir så" "att Styrelsen åtgärdar det" tycker jag Vill du ha hjälp med att skriva ett yrkande så fråga gärna någon i styrelsen. När man tar ställning till om ett yrkande vunnit följer man två huvudregler: 1. Enkel majoritet (minst 50 %) 2. Kvalificerad majoritet (minst 66 %) De flesta beslut kräver bara enkel majoritet, endast ändringar i stadgarna. Några få andra undantag kräver två tredjedels majoritet. Vid lika avgör lottning. Rösträtt och beslut Endast medlemmar som inbetalt föreningsavgiften senast innan mötets start och därmed noteras i röstlängden äger rätt att rösta på Föreningskollegiet. Vid ett beslut utgör alltid Styrelsens förslag huvudyrkande. Alla andra yrkanden som kommer in ställs först mot varandra och det segrande ställs mot huvudyrkandet. Röstning i sakfråga För att gå vidare från steg 1 till 2 osv. krävs det att någon ropar votering. 1. Acklamation (ENDAST JA-ROP, bifall/avslag) 2. Försöksvotering (med röstkort som hålls upp, mötesordföranden uppskattar majoriteten) 3. Rösträkning (med röstkort, rösträknare kommer fram och räknar) 4. Namnupprop (Ja, nej eller avstår, en person i taget genom hela röstlängden) För att namnupprop skall ske krävs det att mer än hälften av ombuden begär detta. Bör undvikas pga. tidsbrist!) Hur tar då Föreningskollegiet i praktiken ställning till ett yrkande, dvs. hur fattas besluten? Vi tar ett exempel: Man har efter en debatt om stadgarna fått in två yrkanden; Johannas och Eriks, samt ett huvudyrkande som ligger i botten (Styrelsens första förslag till stadgar). (Mötesordföranden med små kursiverade bokstäver, ombuden med stora bokstäver.) Är Föreningskollegiet redo att gå till beslut? -JA Svaret är ja! (slår med klubban) Jag föreslår följande propositionsordning: Att ställa Johannas yrkande mot Eriks yrkande och det vinnande mot huvudyrkandet. Kan Föreningskollegiet anta denna propositionsordning? -JA Svaret är ja! (slår med klubban) Är det Föreningskollegiets mening att bifalla Johannas yrkande? -JA (MINDRE STARKT) Är det Föreningskollegiets mening att bifalla Eriks yrkande? -JA (STARKT) Jag finner att Föreningskollegiet bifallit Eriks yrkande. (slår med klubban) Då ställer jag Eriks yrkande mot huvudyrkandet. Är det Föreningskollegiets mening att bifalla Kalles yrkande? -JA (MINDRE STARKT) Är det Föreningskollegiets mening att bifalla huvudyrkandet? -JA (STARKT) Jag finner att Föreningskollegiet bifallet huvudyrkandet (håller på att slå med klubban) -VOTERING! Votering är begärd och skall genomföras. Är det Föreningskollegiets mening att bifalla Eriks yrkande? (OMBUDEN RÄCKER UPP SINA RÖSTKORT) Är det Föreningskollegiets mening att bifalla huvudyrkandet?

4 (OMBUDEN RÄCKER UPP SINA RÖSTKORT) Jag finner att Föreningskollegiet bifallit huvudyrkandet. (bedömer antalet röstkort och håller på att slå med klubban) -VOTERING! Votering är begärd och skall genomföras. Är det Föreningskollegiets mening att bifalla Eriks yrkande? (OMBUDEN RÄCKER UPP SINA RÖSTKORT, rösträknarna räknar röstkort) Är det Föreningskollegiets mening att bifalla huvudyrkandet? (OMBUDEN HÅLLER UPP SINA RÖSTKORT, rösträknarna räknar antalet röstkort) Jag finner att Föreningskollegiet bifallet huvudyrkandet med 99 röster mot 38! (slår med klubban) Det har inkommit en reservation. Jag läser upp den... Så här kan det alltså låta under Föreningskollegiet. Övriga begrepp Proposition Alla förslag som läggs av Styrelsen inför mötet. Till exempel så föreslår Styrelsen att ett nytt utskott ska startas som heter klubbutskottet. Propositionen kallas huvudyrkande för att Föreningskollegiet ska ha något att ta ställning till även om inga motioner inkommit i frågan. Motioner Alla medlemmar har rätt att när som helst under året motionera till Föreningskollegiet om saker som rör föreningens verksamhet, riktlinjer eller organisation. Styrelsen är skyldig att behandla dessa i sin proposition till mötet. Så här går man till väga med en motion som inkommit från en medlem till styrelsen innan motionsstoppet för årets Föreningskollegium: 1. Medlemmen skickar in sin motion innan stoppdatum 2. Styrelsen behandlar motionen och ger rekommendation till beslut 3. Föreningskollegiet tar upp motionen för behandling 4. Om motionen bifalls är styrelsen skyldig att verkställa beslutet Motioners hanterbarhet behandlas om det råder tveksamheter kring detta. Är motionen hanterbar? a: JA Någon däremot? b: JA Vid a: Om motionen anses hanterbar ställs motionen mot avslag. Föreningskollegiet kan då avslå eller bifalla motionen. Vid b: Motionen anses ej hanterbar, motionen är alltså obehandlingsbar och lämnasutan åtgärd. Detta om det till exempel inkommit en påskriven motion som bara innehåller ordet hej. En sådan motion innehåller ju inget konkret förslag och Föreningskollegiet kan därmed ej behandla den. Det går så klart inte att bifalla eller avslå ett hej. Trots detta får inte styrelsen bestämma sådant innan, endast kollegiet har rätten att avstå från en motion. Streck i debatten Används då Föreningskollegiet anser att debatten bör avslutas, t.ex. om inte fler nya argument framkommer. När någon yrkat på streck i debatten avbryts talarordningen och frågan behandlas omedelbart. Ordföranden läser upp samtliga inkomna yrkanden och ger de som vill lämna in ytterligare yrkanden en sista chans. Yrkandelistan justeras därefter och inga fler yrkanden kan komma in. Efter detta är gjort tar man ställning till streck i debatten. Bifalls streck i debatten så läser ordföranden upp alla som står på talarlistan, därefter får de som vill tala skriva upp sig på denna. Talarlistan justeras och inga fler får yttra sig i frågan. Avslås streck i debatten fortsätter debatten som om inget hänt. Nedan följer ett exempel på hur det kan går till: Nedan används små bokstäver när det syftas till mötesordföranden och stora bokstäver när det syftas tillombuden. Med anledning av Styrelsens förslag till stadgar lämnar jag ordet fritt. (Mötesordförande noterar talare på talarlistan och efter en lång diskussion har ett ombud fått nog och lämnar in ett yrkande) Det har kommit in en ordningsfråga om "streck i debatten". Med anledning av ordningsfrågan skall vi justera yrkandelängden. (läser upp yrkandena som tidigare inkommit.) Är det nu ytterligare yrkanden som skall behandlas? Kan vi därmed justera yrkandelängden? (ordförande slår med klubban) Då lämnar jag ordet fritt med anledning om ordningsfrågan "streck i debatten"

5 (OMBUD TALAR) Kan kongressen gå till beslut om ordningsfrågan "streck i debatten"? (JA) Är det Föreningskollegiets mening att sätta "streck i debatten"? (JA) Avslå detsamma? (Svagare JA) Jag finner att Föreningskollegiet därmed sätter streck i debatten. Följande personer är nu uppskrivnapå talarlistan. Är det nu ytterligare någon talare som önskar skriva upp sig på talarlistan? Därmed justerar vi talarlistan. Då återgår vi till den ordinarie talarlistan, ombud 9, 67, 89 är uppskrivna. Riva upp beslut Man kan också försöka riva upp beslutet men då krävs att en enkel majoritet ändrar åsikt eller att en nysituation uppstår. Bör användas sparsamt. Överklaga Att överklaga går inte då Föreningskollegiet är det högsta beslutande organet i föreningen. Personval Personval sker med sluten omröstning om detta önskas. För att bli vald krävs enkel majoritet. Om det är fler än de som skall väljas som får enkel majoritet förklaras de med flest röster valda. Om färre än det antal personer som skall väljas får enkel majoritet förklaras dessa omvalda och man sätter in en andra omröstning. De som har flest röster men inte är invalda deltar i det andra valet osv. tills samtliga platser är tillsatta. Vid lika röstantal mellan två personer sker ytterligare en röstning och därefter avgör lotten.

6 Bilaga 2 to PDF API pdfcrowd.com

7 Dags för gasque,...och för er underbara s am hälls vetare s om inte varit på någon gas que innan, eller ni s om behöver en liten uppfräs chning på om rådet, kom m er här en guide över vett och etikett och vad s om kan vara bra att tänka på inför denna fantas tis ka kväll. Klädkod för mannen Klädkod "Mörk kos tym " innebär en m örkblå, m örkt grå eller s vart kos tym m ed tillhörande vit s kjorta och s idens lips eller fluga i valfri färg utom s vart och vitt, gärna m öns trad. Svarta s kor och m örka s trum por är s jälvklara tillbehör. Använd aldrig andra s trum por än m örka. PRO version Are you a de veloper? Try out the HTML to PDF API Klädkod för damen För dam en innebär detta en fin knälång kvälls klänning av pdfcrowd.com

8 s iden, s am m et eller annat lite finare tyg. Ett alternativ är även en s nygg kvälls kjol, för er lyckliga s om äger en s ån, m ed en jacka i s am m a finhets grad. Om du väljer klänning bör den inte vara för utm anande eller golvlång. Bordskick Som alltid handlar vett och etikett om häns yn, s å även till bords. I s älls kap håller m an s ig till den egna s fären, d.v.s. m an viftar inte m ed arm arna, inte heller s träcker m an s ig över andra efter det m an öns kar. Sitts tällningen är upprätt utan att luta varken m ot ryggs tödet eller bordet, fötterna hålls s am lade vid s tolen, händerna håller i bes ticken alternativt s å vilar de på bords kanten. Arm bågarna är inte tillåtna på bordet. Finns det flera glas börjar m an dricka ur det glas et s om s tår längs t till höger och forts ätter s edan, vartefter de olika rätterna s erveras, åt väns ter. Vattenglas et placeras alltid längs t till höger och kan användas under hela s ittningen. Skålar Den traditionella Upps ala-s kålen går till s om följande: Lyft glas et och håll det på lagom avs tånd fram för dig. Arm en behöver inte vara i 90 graders vinkel. Vänd dig till och s ök ögonkontakt m ed din bords herre/bords dam (vilket blir till väns ter för tjejerna och till höger för killarna), s edan till den pers on s om s itter på andra s idan om dig och tills lut till pers onen s om s itter m itt em ot dig över bordet. Drick. PRO version Are you a de veloper? Try out the HTML to PDF API pdfcrowd.com

9 När s kålen avs lutats, s ök åter ögonkontakt m ed pers onen m itt över bordet, s edan den till den pers on s om s itter till höger om du är tjej och till väns ter om du är kille, och avs luta s edan m ed din bords dam /bords herre. I övrigt får bords vatten drickas av precis när m an vill, ocks å redan före välkom s ts kålen. Vinet dricks "fritt" förs t efter välkom s ttalet och efter att alla gäs ter s kålat s am tidigt en gång. Och, alla får s kåla m ed alla, m an m ed kvinna, kvinna m ed m an och nolla m ed fadder. Vid en "vanlig" s kål lyfter du glas et m ed höger hand i glas ets fot ungefär i ögonhöjd, s e den du s kålar m ed i ögonen, drick s am s täm t en klunk vin, s e varandra i ögonen på nytt och s täll ner glas et. Och m an behöver inte ens s äga ordet "s kål" för att det s ka vara riktigt. Visor Upps ala har en lång tradition av vis or och att s junga des s a är en s jälvklart ins lag på en gas que. På m ånga nations gas quer har m an till och m ed m ed s ig s itt egna vis häfte. På vår gas que har vi valt ut några av de allra bäs ta - m en den viktigas te vis an du behöver kunna är den m an s junger efter varje s kål. Pers onen s om håller i s kålen s junger där det s tår Talaren och alla andra vid Alla: Alla: Det var i vår ungdom s fagras te vår, vi drack varandra till och vi: gutår! Och alla s å dricker vi nu (talarens nam n) till PRO version Are you a de veloper? Try out the HTML to PDF API Talaren: Och (talarens nam n) han s äger inte nej därtill Alla: För det var i vår ungdom s fagras te vår, vi drack varandra till och vi: gutår! pdfcrowd.com

10 Ps. Alla des s a regler kan låta s tränga och tråkiga när m an läs er de s å här. Meningen är inte alls att vi s ka ha en torr m iddag full av regler att följa. Inte heller att vi s ka s itta nervös a och göra allt rätt. Nej, vi s kriver ut des s a för att vi tills am m ans s ka ha en högtidligare fes t att m innas. En gas que är ändå något av det roligas te och m es t s peciella m an kan gå på under s in s tudietid. Och det s ka vi njuta av. Och när vi under ett högtids evenem ang s ätter en kläds elangivels e, i det här fallet Mörk kos tym, är det för att m eddela gäs terna, allts å er, vilken nivå fes ten har, s å att inte någon kom m er i frack och någon annan i m örk kos tym, en s killnad ingen av dem s kulle känna s ig kom fortabel m ed. Kläds el på s am m a nivå befräm jar gem ens kapen på fes ten, vilket är en grund till en trevlig tills tällning. Vi ses på X! X nation den x månad klockan xdk. / Er egen folkvettsexpert am vetarna.s e Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund ti l l oss el l er för att du har skri vi t upp di g på vårt nyhetsbrev. Skul l e PRO version Are you a developer? Try out the HTML to PDF API pdfcrowd.com

11 du vi l j a avsl uta di n prenumerati on, kl i c ka här.

12 PRO version Are you a developer? Try out the HTML to PDF API

13 pdfcrowd.com