AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 9/2003. Birgitta tar över efter Lars Framtidsresan är slut, men fortsätter ändå

Transkript

1 aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 9/2003 Året som gått Birgitta tar över efter Lars Framtidsresan är slut, men fortsätter ändå

2 L LEDAREN Ledare om morgonen Omslagsbild Jonas Ericson December. 07:58. Okej, jag är en morgontrött person. Varje morgon efter att klockan ringt utkämpar jag en inre strid, väckarklockan är startsignalen. Jag vänder mig in mot väggen, frågar mig; är det verkligen värt att ha ett jobb? Hade det inte varit bättre att få ligga kvar i sängen om mornarna? Personer som inte är morgontrötta har inte en aning om vad jag talar om nu, för dem finns inte detta problem. Hemma hos dem ringer klockan och de kliver upp. Punkt och slut och inga problem. Men ensam i båten är jag heller inte jag har dessutom träffat min överman i morgontrötthet. Vi jobbade tillsammans för 10 år sedan i Trondheim, han hette Morten och började varje dag med att kräkas av trötthet. Då är man inte morgonpigg. Han blev människa först framåt 3 4 på eftermiddagen. Mornar som denna sänder jag en tanke till Morten. aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DEC 9/2003 Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kriström Redaktör Jonas Ericson Tel aktum@adm.umu.se jonas.ericson@adm.umu.se Men om jag för ett ögonblick lyfter blicken från mina egna simpla bekymmer, kommer jag först och främst att tänka på två saker denna kulna decembermorgon. För det första att 2003 snart är över. Jag undrar vad vi egentligen har hunnit med? För vad, vilka händelser, bedrifter, kommer 2003 att bli ihågkommet? Vi gick runt och ställde ungefär den frågan utifrån ett individuellt perspektiv på campus, läs svaren på sidorna fyra och fem. För det andra tänker jag på att Umeå universitet har fått en ny styrelseordförande i Birgitta Johansson-Hedberg. Hon är VD i Föreningssparbanken, ripjägare och enligt den amerikanska tidskriften Fortune en av världens mest inflytelserika kvinnor. Läs mer om henne på sidan 7. Godmorron och välkommen till årets sista Aktum! Och förresten, god jul! Jonas Ericson, redaktör jonas.ericson@adm.umu.se Adress Informationsenheten Umeå universitet Umeå Tel (vx) Fax Redaktion Jonas Ericson Carina Dahlberg Stefan Lybeck Redaktionsråd Kristina Sjögren Camilla Norrbin Barbro Renkel Gunnel Grelsson Tommy Ericsson Dan Frost Kjell Grankvist Jan Mannberg Layout/produktion/repro Print & Media, Umeå universitet Tryck UTAB Affärstryck i Umeå AB Upplaga Tipsa gärna redaktionen! 2 AKTUM DECEMBER 9/2003

3 från universitetsvärlden Handlingsplan för svensk grundforskning Mer till de bästa forskarna och till nya områden, fler karriärvägar, bättre infrastruktur och internationell samverkan. Det är några av huvuddragen i den strategi för svensk grundforskning som Vetenskapsrådet lämnat till regeringen. Det handlar om nya satsningar som är nödvändiga för grundforskningen. Tyska studenter söker utbildningsasyl i Sverige En grupp tyska studenter demonstrerade i samband med invigningen av Ikeas tredje varuhus i den tyska huvudstaden. De passade då på att protestera mot nedskärningarna av högskoleanslagen i Berlin. De framhöll att Sverige är ett utbildningsparadis i jämförelse med Tyskland. Källa Högskoleverket Allt fler studenter utbildar sig till lärare och sjuksköterskor Det visar statistik från Högskoleverket. Läsåret 2002/2003 började på en lärarutbildning. Det är en ökning med 5 procent eller 850 studenter jämfört med läsåret innan. I jämförelse med hur det såg ut i mitten av 1990-talet har antalet studerande på lärarutbildningarna ökat med närmare 50 procent. Även inom vårdområdet har antalet studenter ökat. Antalet nybörjare i sjuksköterskeutbildningen var läsåret 2002/2003, vilket innebär en ökning med 4 procent jämfört med förra året. Regler för doktoranders studiefinansiering bör förtydligas Högskoleverket anser att bestämmelserna om finansiering av forskarutbildning bör göras tydligare. Bland annat bör det införas krav på en studiefinansieringsplan. Man bör också förtydliga när en högskola kan vägra att förnya en doktorands anställning. Detta för att öka doktorandernas rättssäkerhet. Lena Hjelm Wallén ny styrelseordförande för Stiftelsen för strategisk forskning Regeringen utsåg genom ett beslut den 13 november förre vice statsministern Lena Hjelm Wallén till ordförande för styrelsen för Stiftelsen för strategisk forskning från och med den 1 januari 2004 till och med den 31 december Tidigare ordföranden Laila Freivalds lämnade uppdraget i samband med att hon utsågs till utrikesminister. Källa: Regeringskansliet Ökat studentantal nästan överallt Så gott som alla lärosäten ökade sitt studentantal under läsåret 2002/2003. Vid universiteten i Göteborg, Lund och Växjö ökade antalet med 9 16 procent. Karolinska institutet ökade med 19 procent och Kungl. Tekniska högskolan med 11. Av de större lärosätena redovisade endast Sveriges lantbruksuniversitet och Högskolan i Jönköping minussiffror. Preliminära uppgifter avseende antalet registrerade studenter för hösten 2003 visar på fortsatt expansion av det totala antalet studenter. Dessa data tyder på en ökning med omkring 4 procent. Preliminära uppgifter avseende högskolenybörjare hösten 2003 tyder på ett oförändrat antal nya studenter, det vill säga att de senaste årens ökning av antalet nya studenter stagnerar. Inom teknikområdet tycks det bli en märkbar minskning av antalet studenter. Vid Umeå universitet ökade antalet nybörjare med 7,8 procent. Antalet registrerade studenter ökade med 906 personer, en ökning på 4,4 procent. Allt enligt Högskoleverkets statistik. Fler notiser och längre versioner hittar du på: < AKTUM DECEMBER 9/2003 3

4 Året som gått Mycket har hänt, på och utanför campus, under det gångna året. Här några slumpmässigt redovisade axplock, stora och små händelser i helg och söcken. Fråga: Vad är det bästa som hänt dig vid Umeå universitet under år 2003? Marie Oscarsson, VFU-samordnare vid fakulteten för lärarutbildning: På kansliet för lärarutbildning har vi under hösten beslutat att vi nästa år ska satsa mer på kompetensutveckling och friskvård. Riktigt vilken form och omfattning det kommer att få är inte klart ännu, men jag tycker det känns positivt att vi bestämt oss för att avsätta mer tid för dessa områden. Lars Ericson, professor i ekologi: Det är nog att jag slutat som prefekt och nu fått mer av den tankero som behövs för forskning. Fredrik Lindmark, alumni-koordinator vid externa relationer: Förutom den 19 juni när jag gick på semester, så är jag glad att jag i höstas fick en kollega, Ann-Katrin Björner. I dag har över alumner registrerat sig i vår alumndatabas och angett att de vill utveckla sina kontakter med oss. Här kommer en uppmaning till alla medarbetare som på något sätt vill kontakta sina alumner. Ring mig! BILD FREDRIK LINDMARK Dammen plogades upp för skridskoåkning. Många besökte universitetets monter på Noliamässan i augusti. 4 AKTUM DECEMBER 9/2003

5 TEXT JONAS ERICSON OCH STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON Några händelser under år 2003 Finskan fyller 30 år. Beteendevetarhuset fyller 10 år. Stefan Larsson blir ny jämställdhetssamordnare. Swedkid.nu, umeåproducerad hemsida av professor Gaby Weiner och doktorand Camilla Hällgren, fakulteten för lärarutbildning, tilldelas ett internationellt pris på kronor. Hedersdoktor Christer Fuglesang kommer inte ut i rymden. Tarja Rantala, lokalvårdare i Humanisthuset: Årets bästa händelse för mig sträcker sig över hela året. Att få jobba här i Humanisthuset, med trevlig personal och fina studenter, är det bästa jag kan tänka mig. Humaniststudenterna har en härlig och avspänd stil. Personligen tror jag att Humanisthuset är campus trevligaste hus. En sak vill jag dock nämna som årets höjdpunkt, även om den inträffade i december år 2002: Min kollega Raija Simola och jag blev bjuden på jullunch på Sävargården av institutionen för religionsvetenskap. Charlotte Wiberg, doktorand i informatik: Årets höjdpunkt för mig hittills är den nyss avslutade spikningen. Förmodligen kommer årets bästa händelse att bli min disputation. Min avhandling har titeln A treasure of fun. Extending the scope of usability. Jag har forskat kring begreppet användbarhet i relation till underhållning. Speciellt har jag tittat på metoder för utvärdering. Just nu känns det mycket skönt att vara färdig med tre års avhandlingsarbete. Den första snön föll i oktober, men smälte snabbt igen. Professorerna Gunnar Öquist och Helena Edlund väljs in i Kungliga Vetenskapsakademien. Brännbollscupen spelas för 30:e gången. Umespexet firar 15-årsjubileum. Lars Lustig blir regeringens utredare av reglerna för tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Umeå universitet uppmärksammar det Europeiska Handikappåret. Linda me Resten vinner Kemistafetten. Gisela Dahlquist, professor i pediatrik, utses av regeringen som särskild utredare med uppdrag att förbereda och genomföra en ny organisation för etikprövning av forskning. Lyckseles första GIS-ingenjörer tar examen. Första spadtaget för det nya Samverkanshuset tas i maj. Upptäcktsfärden på campus lockar 800 glada barn. 2 gånger Per blir nya chefer: Pär Lärkeryd för den nya Samverkansenheten och Per Nilsson för International Office. Umeå universitet deltar i Bokoch biblioteksmässan i Göteborg. AKTUM DECEMBER 9/2003 5

6 Forum och idrottshall lyfter Skellefteå Universitetsområdet Skeria i Skellefteå har fått två nya, vackra byggnader: Forum och Idrottshallen. Skeria ligger mycket vackert söder om Skellefteälven, cirka 500 meter från stadens centrum. Här finns idag 1200 studenter och 600 Komvux-studerande samt 325 anställda. Skeria, Skellefteå campus, erbjuder i huvudsak utbildning från Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. I höstas invigde landshövding Lorentz Andersson, som bekant bördig från Skellefteå, Forum och den nya idrottshallen på Campus Skellefteå. Den stora träbyggnaden Forum innehåller universitetsbibliotek, studierum, lokaler för teater och musik samt en hörsal för Skellefteås kommunfullmäktige. Detta är en stor satsning. Sammanlagt kostar Forum och Idrottshallen Skellefteå kommun cirka 80 miljoner, konstaterade landshövding Lorentz. Forum måste ses som en infrastrukturinvestering, satsningen ger konkurrensfördelar mot andra kommuner. Skellefteå behöver detta för att fortsätta att utvecklas som högskolestad. TEXT OCH BILD STEFAN LYBECK Umeå universitets utbildningar i Skellefteå: Den stora träbyggnaden Forum innehåller bland annat universitetsbiblioteket Skeribi, berättar Benkt Wiklund, projektkoordinator vid UnivEx i Skellefteå. Jenny Nordstrand från Malmö, en av studenter på Skeria. Sjuksköterskeprogrammet Programmet för systemvetenskap Socionomprogrammet Civilekonomprogrammet (vissa delar i Umeå) Politices magisterprogrammet (vissa delar i Umeå) Europaåret Tekniskt/naturvetenskapligt basår Från ht 2004: Förskollärarprogram Fastighetsmäklarprogram 6 AKTUM DECEMBER 9/2003

7 Birgitta Johansson-Hedberg är vår nya styrelseordförande Hon är VD och koncernchef i Föreningssparbanken. Hon betraktas som en av världens mest inflytelserika kvinnor. Men hon kan också beskrivas som en hängiven jägare med ett äkta engagemang för utbildningsfrågor och forskning. Birgitta Johansson-Hedberg är både glad och stolt över att bli Umeå universitets nya ordförande. Jag ser fram emot att få börja. Jag har alltid varit mycket imponerad över det som görs vid Umeå universitet. Det är ett ungt universitet som sköts mycket professionellt. Vår nya ordförande är av den amerikanska tidskriften Fortune rankad som en av världens mest inflytelserika kvinnor. Hon är också väl förankrad i den akademiska världen, något som förmodligen var ett av skälen till att regeringen utsåg henne till ny ordförande och Lars Anells efterträdare. Jag har haft kontakt med den akademiska världen i hela mitt yrkesliv, förklarar hon. Birgitta började sin yrkesbana som psykolog, utbildad vid Lunds universitet. Hon har också studerat sociologi, pedagogik och juridik. Hon har bland annat arbetat som biträdande programchef på Utbildningsradion, som projektledare och expert på Sekretariatet för Framtidsstudier, som chef för Liber AB och som Skandinavienchef för Wolters och Kluver, en holländsk utbildnings- och informationskoncern. Hon sitter också i Handelshögskolans råd i Göteborg och i Akademin för Vetenskap och Näringsliv i Växjö. Det är uppdrag som jag nu kommer att lämna för att kunna engagera mig fullständigt i Umeå universitet, försäkrar hon. Hon tror att hon genom sina erfarenheter har mycket att tillföra samspelet mellan universitetet och samhället i stort. Umeå universitets utveckling är viktig för hela Norrland. Närheten och samspelet mellan utbildnings- och forskningsinstitutioner spelar stor roll för utvecklingen av en region även inom kulturområdet. Genom sitt arbete inom Föreningssparbanken och sitt jaktintresse är hon förtrogen med Norrland. Och sedan i höstas har hon ytterligare en länk till Umeå och universitetet. Min dotter studerar på läkarprogrammet. För Birgitta är det viktigt med akademisk utbildning. Vilken utbildning man skaffar sig är inte avgörande. Det viktiga är att detta ger verktyg för bland annat analys och problemlösning. Jag, som psykolog, kunde väl då aldrig drömma om att bli bankchef. TEXT CARINA DAHLBERG BILD FÖRENINGSSPARBANKEN AKTUM DECEMBER 9/2003 7

8 Campusnära studentbostäder runt hörnet Vi har för få studentlägenheter i Umeå. Men lösningen börjar ta form åtminstone på ritbordet. Två studentbostadsområden planeras, det ena ska ligga längs Tvistevägen på Landstingets mark och ska byggas av Balticgruppen. Det andra ska ligga vid Strombergs väg och ska byggas av Bostaden. Chefen för lokalförsörjningsenheten Torgny Jonsson tycker att det är goda nyheter. Campusnära bostäder är en konkurrensfråga. Växjö universitet till exempel, som är ungefär hälften så stort som Umeå universitet, har bostäder på campus. Det är viktigt att vi hänger med. Balticgruppen säger att om allt går bra ska deras första byggetapp med 216 lägenheter stå klar redan nästa höst. Totalt avser de att bygga 576 lägenheter. Hur många lägenheter Bostaden vill bygga och när är ännu oklart. TEXT OCH BILD JONAS ERICSON BILDRUTAN B R Torgny Jonsson pekar ut var ett av de nya studentbostadsområdena ska ligga. I bakgrunden Norra Beteendevetarhuset. Framtidsresan är slut, men fortsätter ändå Framtidsresan var ett projekt som syftade till att utveckla det kvinnliga ledarskapet vid fyra universitet i Sverige. Sex kvinnliga ledare från Umeå universitet åkte med. Cynthia Kite, biträdande prefekt vid statsvetenskap, nu är resan slut, vad har du lärt dig? Först och främst att det finns väldigt många framgångsrika kvinnor där ute. Det har varit enormt givande att få träffa dem och märka att vi delar många problem. Genom att prata om dem så blir arbetet enklare. Exempel på sådana problem kan vara att jag upplever att jag inte har tid att göra allt som jag skulle vilja, att få tiden att räcka till helt enkelt. Men också en osäkerhet inför alla utmaningar som följer med jobbet. Vad blir nästa steg? Jag var med i en diskussionsgrupp där vi diskuterade karriärvägar, vilket var väldigt givande. Vi ska fortsätta träffas en gång per år och diskutera vart vi vill nå och hur vi ska ta oss dit. Sen kommer en större utvärdering av hela Framtidsresan att göras, då kommer säkert många andra bra saker fram som det är värt att gå vidare med. Det är många som har bra idéer. TEXT OCH BILD JONAS ERICSON Under två års tid har framtidsresenärerna träffats ett par gånger per termin på internat runt om i landet. Varje träff har haft ett givet tema som de bearbetat genom diskussioner, föreläsningar och rollspel. 8 AKTUM DECEMBER 9/2003

9 Katalogen som sparar pengar Handla klokt. Nu kan du hitta alla Umeå universitets avtal i den nya avtalskatalogen på nätet. I den nya avtalskatalogen finns just nu 319 olika avtal inom en rad olika områden, informerar upphandlingschef Lorentz Karlsson. Vi hoppas att alla anställda lägger in den nya katalogen bland sina favoriter. Ett bra tips är också att bli prenumerant, då får man alla uppdateringar, förändringar och nyheter med automatik per e-post. Lorentz Karlsson, som nu arbetat drygt ett år som universitetets upphandlingschef, tipsar också om den nya handboken för inköp. Här finns våra policydokument och regler redovisade. Bra information för goda inköp med andra ord. Universitetet har dessutom i dagarna slutfört upphandling gällande resebyråtjänster. Resultatet av detta är att uni- versitetet har ramavtal med AX Nyman & Schultz och Affärsresebyrån. Dessa avtal skall följas enligt den antagna upphandlingspolicyn för universitetet, säger Lorentz. Nästa steg för upphandlingschef Karlsson är att tillsammans med Universitetsservice se över universitetets dokumentationshantering, det vill säga hur vi upphandlar kopieringsmaskiner, faxar och skrivare. Här finns stor besparingspotential. Överhuvudtaget finns det en stor potential när det gäller att samordna, organisera och förbättra våra avtal och inköp. Nästa steg blir nu att se över våra lokala ramavtal, avslutar Lorentz, som tillsammans med ekonomer, administratörer och institutionssekreterare skall bilda centrala upphandlingsgrupper inom olika områden, där universitetet i framtiden skall teckna avtal. TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON Upphandlingschef Lorentz Karlsson har ett spartips. Katalogen som sparar pengar hittar du på universitetets hemsida, under rubriken För dig som är anställd, eller direkt via: AKTUM DECEMBER 9/2003 9

10 Norra skenet skiner för svagt Eftersom jag är uppvuxen i Norrland och har upplevt det mörka vinterhalvåret, hade jag en föreställning om att ta fasta på det faktum att vinterdunklet ibland kan kännas dystert. Jag fick på så sätt idén om en illuminerad skulptur, som skulle stråla och lysa i den lärda omgivningen. Det strålande ljuset är motivet i Ernst Nordins skulptur Norra skenet, som består av hopsvetsade fyrkantrör i blankpolerat rostfritt stål med ett inbyggt strålkastarsystem. Fyra ben bär den diagonalt komponerade skulpturen vars modulsystem gestaltar en rytm som förtunnas i ett mittparti med horisontal öppning. Kvadratiska stavar av olika längd leder, formar och förstärker ljuset som är skulpturens bärande idé. Belysningen är idag helt otillräcklig. Ljuset skall vara starkt och strålande. De inmonterade lamporna skall ge ett rent vitt ljus och vara starka nog att lyfta Norra skenet mot den oändliga rymden för att gestalta den sprängkraft som universitetet står för. Vi vill ju att ljuset från norr skall vara starkt, lysande, brilliant och nå långt. Ps Idag är Ernst Nordin verksam främst som medalj- och porträttskulptör och vi äger alla flera verk av honom för han är upphovsmannen till konungens porträtt på enkronan och tiokronan Ds TEXT OCH BILD IVAR TORNEUS KONSTRUTAN Ernst Nordin, Norra skenet, 1969, 11 m hög, 7 m bred APROPÅ KONST: Res inte ensam till Florens! Att bli galen av konst låter kanske som en myt, men faktum är att kontakten med storslagna konstverk skördar offer. Den franska filosofen Henry Stendhal besökte 1817 kyrkan Santa Croce i Florens för att beundra målningar av de stora mästarna då han plötsligt drabbades av en psykisk kollaps. Orsak? En överdos visuell information av den skönare sorten. Det hade hänt andra, men han var den första som skrev om det. När jag lämnade Santa Croce hade jag hjärtklappning, livskraften var uttömd hos mig, jag gick under fruktan att falla omkull skrev han i sin reseberättelse. Strax efter kyrkobesöket utvecklades reaktionen till en långvarig depression med personlighetsförändringar. Knappt 200 år senare studerar psykiatrikern Graziella Magherini liknande beteenden hos konstnjutare i vår egen tid. Hon ger det ett namn: Stendhals syndrom. För den som fastnar framför ett verk av Botticelli eller Leonardo da Vinci kan en liten detalj, ett ansiktsuttryck, en symbol, en blick, räcka för att väcka Florens, en farlig stad? gamla trauman och olösta konflikter till liv. I sin bok La Sindrome di Stendhal beskriver Magherini de studier hon utfört vid sjukhuset Santa Nuova i Florens. Patienterna kom till henne via psykakuten och under loppet av tio år kunde 107 fall med diagnosen Stendhals syndrom konstateras. Flest antal fann hon inom kategorin ensamma turister som saknar någon att bearbeta sina intryck med. Graziella Magherinis La Sindrome di Stendahl från 1992 finns utgiven på italienska. Den italienske regissören Dario Argento gjorde 1996 en skräckfilm med samma titel som boken. I filmen är det en kvinnlig polis som lider av Stendhals syndrom. Fotnot: BildMuseet vid Umeå universitet har ännu inga kända fall av ovanstående syndrom: Men vi har också personal att prata med om konstupplevelsen blir alltför överväldigande. TEXT MONICA VON STEDINGK BILD NÅ ERICSON 10 AKTUM DECEMBER 9/2003

11 Nödvändigt med rätt profil Det är bra att hålla formen och ha en tydlig identitet, även för ett universitet. Ett viktigt redskap är universitetets grafiska profil. Vår logotyp är en symbol för universitetet. Därför är det viktigt att använda den rätt i alla sammanhang, säger Ulrika Bergfors Kriström, vikarierande biträdande informationschef med uppdrag att bevaka att universitetets grafiska profil efterlevs. Den grafiska profilen, som handlar om hur allt från brevpapper, OH-bilder, annonser till webbsidor ska se ut, är beslutad av universitetsstyrelsen. Men trots det är det många som inte följer den. Jag ser ofta exempel på annonser och webbsidor där man frångått profilen. Det ser inte bra ut. Det underminerar tanken att Umeå universitet som helhet är den bärande avsändaren. Det finns flera argument för en enhetlig grafisk profil. Den ger större genomslagskraft och ett enhetligt intryck. Den gör att vår omvärld känner igen oss och den skapar förtroende. En enhetlig profil sparar dessutom både tid och pengar, menar Ulrika. Huvudregeln säger att fakulteter, institutioner, enheter eller centrumbildningar inte får utveckla egna logotyper. Allt som är värt att veta om profilen finns samlat i en grafisk profilhandbok som man hittar under regler och riktlinjer på anställda-sidan på webben. Frågor besvaras av informationsenheten eller Print & Media. Ulrika Bergfors Kriström bevakar att vår profil efterlevs. TEXT CARINA DAHLBERG BILD JONAS ERICSON Läs mer om universitetets profil på Doktorander på väg från Laos Det forskningssamarbete som planerats mellan Umeå universitet och National University of Laos blir verklighet i vinter. Ett antal forskarstudenter från Laos är på väg hit för att ta sin doktorsgrad. Initiativet att kontakta Umeå universitet kom från början från Sida, säger Karl-Erik Renhorn, internationell koordinator. Bakgrunden är att National University of Laos vill höja sin akademiska status, de har helt enkelt för få disputerade. Målet är att fler lärare ska ha en doktorsgrad. Laos är ett relativt litet agrart land med snabbt växande befolkning, så fokus ligger bland annat på befolkningsfrågor. Kulturgeografin kommer att ta emot de två första forskarstudenterna som anländer efter jul. TEXT JONAS ERICSON AKTUM DECEMBER 9/

12 MÅNADENS PROFIL M P Sociologen Stefan jämför all världens åsikter TEXT STEFAN LYBECK BILD ROLF EKLUND Från den lilla byn Jockfall i Överkalix kommun är steget långt till en professur i sociologi vid Umeå universitet. Stefan Svallfors har tagit det steget och nu får han stöd från Vetenskapsrådet i egenskap av ledande forskare. Stefan Svallfors forskning berör framför allt jämförande studier av människors åsikter, värderingar och attityder i olika samhällsfrågor. Han försöker bland annat kartlägga skillnader i åsikter beroende på klasstillhörighet och nationalitet. Klasskillnaderna i åsikter är oftast större i Sverige än i andra länder, trots att de faktiska klasskillnaderna inkomst, levnadsstandard, dödlighet är mindre i Sverige än på de flesta andra håll. Detta har sin främsta förklaring i att vår samhällsutveckling gått efter klasslinjen och att de politiska partierna och fackföreningarna formats efter detta. I vårt land har vi starka fackföreningar för arbetare och tjänstemän. Dessa fackföreningar är välorganiserade och har styrkan att formulera argumentet för sina medlemmar, förklarar Stefan. Idag leder han de svenska delarna av två stora komparativa undersökningar: International Social Survey Program, som omfattar ett 40- tal länder runt hela Jorden, och European Social Survey. I dessa undersökningar jämförs samhällsmedborgarnas attityder i olika industriländer i avsikt att studera hur nationalstatliga förhållanden inverkar på levnadsförhållanden och åsikter. Ett exempel på nationella olikheter är att jämföra de borgerliga partierna CDU i Tyskland och svenska Moderaterna. Båda partierna kallar sig borgerliga, men dessa två partier är mycket olika. Förklaringen är att CDU vuxit fram ur katolicismen i Tyskland, där gränsdragningen mellan protestanter och katoliker är mycket viktig. Någon sådan religiös motsättning finns som bekant inte i Sverige, utan 12 AKTUM DECEMBER 9/2003

13 Namn Ålder Yrke Aktuell Intressen Stefan Svallfors 42 år Professor i sociologi Fått långsiktigt stöd till ledande forskare av Vetenskapsrådet Vedhuggning och skönlitteratur AKTUM DECEMBER 9/

14 MÅNADENS PROFIL M P här har de politiska partierna vuxit fram längs klasslinjen, fortsätter Stefan Svallfors. Nyligen har Stefan Svallfors fått Vetenskapsrådets finansieringsstöd långsiktigt stöd till ledande forskare. Detta stöd är nyinrättat och ges till forskare som bedöms ha bidragit på avgörande sätt till sitt ämnes utveckling och ha potential för att även i fortsättningen bedriva spetsforskning inom sitt område. Roligt! Detta är ett tecken på att vår institution vid Umeå universitet är en god forskarmiljö. Vetenskapliga framgångar är i allt väsentligt kollektiva insatser. Stefan Svallfors är född och uppvuxen i den lilla byn Jockfall i Överkalix kommun. Hösten 1981 kom han till Umeå för att läsa på samhällsvetarlinjen. En heldag samma höst 1981 innefattande ett scenarieprogram om utvecklingen i Virudalen i Peru blev livsavgörande för honom. Här hade jag min Paulus-upplevelse. Vi studenter skulle spela problemlösare för ett projekt i Peru. I början visste vi inget, utan fick gissa oss fram. I nästa steg fick vi mer information om befolkningsgrupper, boende och ekonomi. Snart begrep vi att ju mer man vet om den sociala strukturen, desto lättare är det att förstå olika sammanhang och att förutsäga resultat och utveckling. Sedan dess har det varit sociologi för min del. Därefter har hans egen akademiska karriär gått som på räls: doktorand 1984 (rekryterad av den välkände umesociologen Staffan Marklund), disputation 1989 med avhandlingen Vem älskar välfärdsstaten? Attityder, organiserade intressen och svensk välfärdspolitik, Kungliga Skytteanska samfundets pris till yngre forskare år 1996, professur i sociologi år Stefan Svallfors bor i Brännland. Hustru Maria driver bokförlaget Boréa. Barnen Hugo, 14 år och Signe, 12 år, är deras gemensamma glädjeämne. Klasskillnader i åsikter är större i Sverige än i andra länder, säger Stefan Svallfors, professor i sociologi. N NYANSTÄLLNINGEN Namn Morgan Johansson Ålder 24 Kommer från Kiruna Titel Projektassistent på Humlab sedan augusti. (Humlab är ett laboratorium som utgör mötesplats mellan teknik och humaniora.) Arbetsuppgifter Just nu håller jag på att programmera en GIS-programvara för arkeologer. Med hjälp av den kan arkeologen titta på den miljö i vilken hällristningar gjordes. I det här fallet handlar det om stenåldern. Gjort tidigare Jag är nyutbildad civilingenjör med inriktning mot teknisk datavetenskap. Vid sidan om har jag drivit (och driver) ett företag som utvecklar olika typer av dataspel. Vilket är det bästa dataspelet som finns? Sid Meier Civilization, ett vid det här laget snudd på klassiskt spel som går ut på att bygga en civilisation. Vem är du? En kreativ människa med 1000 intressen och för lite tid. Vad gör du om 10 år? Förmodligen utvecklar jag dataspel på heltid. TEXT OCH BILD JONAS ERICSON Under denna rubrik träffar vi nyanställda runt om på campus. Vill du presentera en ny arbetskamrat? Hör av dig till redaktionen! Aktum@adm.umu.se, eller ring Jonas, AKTUM DECEMBER 9/2003

15 DISPUTATIONER JANUARI REKTORS RUTA R R Anna Bas Inst. för klinisk mikrobiologi Extrathymic T cell Receptor Gene Rearrangement in Human Alimentary Tract Inga Gustafson Kemiska inst. Phospholipid membranes in biosensor applications. Stability, activity and kinetics of reconstituted proteins and glycolipids in supported membranes. Daniel Fällman Inst. för informatik In romance with the materials of mobile interaction: A phenomenological approach to the design of mobile information technology Peter Hägglöf Inst. för medicinsk kemi och biofysik Plasminogen activator inhibitor type-1: Structure-function studies and a reference for intramolecular distance measurements Jessica Eriksson Inst. för företagsekonomi Branschinteraktion och institutionell förändring. Omvandling i två livsmedelsbranscher Per-Olof Eriksson Inst. för klinisk vetenskap Developing otitis media Experimental studies with special reference to inflammatory changes in tympanic membrane Victoria Barabash Kiruna rymd- och miljöcampus (KRM) Investigation of polar mesospheric summer echoes in Northern Scandinavia Tina Nilsson Inst. för ekologi och geovetenskap Polyandry and the evolution of reproductive divergence in insects FEBRUARI Serguei Lobov Inst. för medicinsk kemi och biofysik Plasminogen activator inhibitor type-2: A unique serpin with two mobile loops Evelyn Grace Khoo Inst. för socialt arbete Protecting our children. A comparative study of the dynamics of structure, intervention and their interplay in Swedish child welfare and Canadian child protection Åsa Scott Andersson Kemiska inst. Development of an environment-accident index. A planning tool to protect the environment in case of a chemical accident Gengshu Wu Inst. för medicinsk biovetenskap Lipoprotein lipase: Mechanism for adaptation to the nutritional state Mayvor Ekberg Inst. för religionsvetenskap Se människan! En studie av Luleå stifts möte med den moderna kulturen under 1900-talets första hälft Gustaf Ståhlberg Inst. för klinisk vetenskap Söka sig vidare i livet. Litteratur-, metod- och fallstudier kring människors objektrelationer, existentiella/religiösa orienteringar och sökande av psykoterapi Helene Östgård Ybrandt Psykologiska inst. Self-concept, inner residue of past relationships and social functioning in adolescence. A study of age and gender differences in groups of normal and antisocial adolescents För att vara säker på att komma med i denna förteckning, skicka in din anhållan om disputation (rektors ex) till Ejvår Falck senast två månader före disputation! Blankett finns på < För datum och lokal se vår hemsida: < M MILJÖRUTAN R Utredning om kvicksilverförbud Kemikalieinspektionen ska utreda ett totalförbud mot hantering av kvicksilver. Användning av kvicksilver är idag reglerad i Sverige, t. ex. får febertermometrar, mätinstrument etc. med kvicksilver inte yrkesmässigt tillverkas eller säljas. Dispens kan ges för exempelvis sjukvårdsutrustning. Idag får kvicksilver användas i t. ex. amalgam, analyskemikalier och vid klortillverkning. Det bedöms att det finns en risk att nya användningsområden dyker upp. Sverige har ett miljömål om giftfri miljö och utredningen om totalförbud är ett led i arbetet mot det målet. Utredningen ska se över vilka undantag från förbudet som behövs, exempelvis finns enligt Socialstyrelsen ibland medicinska skäl att använda amalgam. Källa: Nyhetsbrevet M-plus, nummer 14, 19 november 2003, Utgivare: Naturvårdsverket Marie Adsten, miljösamordnare, Miljö- och säkerhetsgruppen marie.adsten@adm.umu.se FOTO ERIKA LIDÉN Tack, och välkommen! Umeå universitet har under lång tid haft förmånen att ha en engagerad och väl samarbetande styrelse. Vid årsskiftet är den innevarande mandatperioden till ända. Hur styrelsen därefter kommer att se ut vet nog ingen i skrivande stund alldeles klart. Till de ledamöter som kommer att avgå vill jag här rikta ett varmt tack för deras goda insatser för vårt universitet! Det gäller inte minst styrelsens ordförande, direktör Lars Anell, som lämnar oss efter två mandatperioder. Få, om något, universitet har haft en ordförande med en så gedigen erfarenhet av olika delar av samhällslivet. Lars var en gång i tiden aktiv i statsrådsberedningen, medförfattare till den första forskningspolitiska propositionen, chef för forskningsrådet SAREC, svensk ambassadör i Bryssel under Sveriges förhandlingar om medlemskapet i EU, direktör i koncernledningen för Volvo. För mig som rektor har det känts både tryggt och stimulerande att veta att vår ordförande har varit förtrogen med så skilda kulturer som vetenskapens, politikens, diplomatins och företagsamhetens. Ett stort tack, Lars, för Ditt sätt att leda styrelsen och fungera som stöd åt rektor i en för universiteten ganska omvälvande tid! Det enda som vi säkert vet om den tillträdande styrelsen är att den kommer att ledas av Birgitta Johansson-Hedberg, VD och koncernchef för Föreningssparbanken. Birgitta Johansson-Hedberg har också en bakgrund som är varierad på ett intressant sätt. Hon har psykologexamen och har också arbetat som psykolog innan hon övergick till annan verksamhet, bland annat som chef för läromedelsförlaget Liber. Under en period var hon ordförande för Forskningsrådsnämnden. Vi hälsar Birgitta hjärtligt välkommen och hoppas att hon ska komma att trivas i rollen som företrädare för ett av landets mest spännande universitet, i landets kanske modernaste stad! Inge-Bert Täljedal Rektor AKTUM DECEMBER 9/

16 ST-ATFs RUTA ST ATF Doktoranders villkor liksom de oorganiserades ST:s och TCO:s undersökning 2003 om forskarstuderandes situation och de seminarier som följde över landet har visat att åtskilligt behöver göras för att underlätta doktorandernas tillvaro. Både denna undersökning och Högskolverkets Doktorandspegel beskriver en situation som många doktorander känner igen sig i. Det är jobbigt, det är roligt, det är stimulerande, man tvivlar, man tvekar, är pressad ekonomiskt och tidsmässigt, känner sig utanför och befinner sig i en ofta utsatt situation med dåligt förhandlingsläge. Vid seminariet här i Umeå framfördes också tydliga krav på ett starkare agerande från fackligt håll. Som facklig organisation är vårt uppdrag att ständigt förbättra och öka våra medlemmars inflytande och därmed villkor i arbetslivet. Förhållandet att doktorander och forskarstuderande till stor del inte har någon facklig tillhörighet är ett bekymmer för såväl den enskilde doktoranden som för den fackliga organisationen. En facklig organisations styrka byggs av dess medlemmar. Medlemmarna ger organisationen ett uppdrag att driva frågor som är viktiga för dem. Andra mandat finns inte. Vår uppmaning till doktorander, likväl som till andra oorganiserade, är att gå med i facket och därigenom ge oss facklig styrka och kraft att på ett mera effektivt och strategiskt sätt agera i olika frågor. För doktorander innebär det att man via våra centrala organisationer, ST respektive TCO, får ytterligare kanaler att påverka utbildningsdepartement, politiker, universitets- och högskoleorgan, universitetsledningar med flera. EvaLena Engberg, sektionsordförande och Karin Norlander, ST-ATF Umeå universitet AKTUM 2004 Nummer Manusstopp Utgivning 1 22 jan 6 febr Aktum Extra Våren febr 18 mars 3 6 april 26 april 4 6 maj 25 maj 5 3 juni 21 juni Aktum Extra Hösten sept 30 sept 7 8 okt 25 okt 8 11 nov 26 nov 9 2 dec 17 dec Blir nästa stora innovation din? Har du en idé till en tjänst eller produkt? Uminova Innovation har kompetensen för att realisera den i form av företagande eller licensiering. Vi arbetar med idéer från alla fakultetsområden och behandlar varje projekt konfidentiellt. Vi hjälper dig med immaterialrättslig, ekonomisk och juridisk rådgivning, marknadsundersökningar, affärsplan, partnersökning, finansieringsalternativ med mera. Uminova Innovations tjänster är kostnadsfria. Vi finns i Uminova Science Park, Tvistevägen 47. Tel contact@uminovainnovation.se Universitetens innovationsservice i Umeå 16 AKTUM DECEMBER 9/2003

17 S SACO/SULFs RUTA R Diskriminering inom lagens råmärken I Sverige har vi ett antal lagar som skall verka för en jämlik arbetsmarknad. Några exempel är jämställdhetslagen och lagen mot diskriminering på grund av etniskt ursprung, funktionshinder, sexuell läggning samt av visstids- och deltidsanställda. Dessa lagar fyller sin funktion när det finns otvetydiga bevis för att en överträdelse har ägt rum. Tyvärr ser vi från det fackliga perspektivet att en annan form av diskriminering blivit vanligare i arbetslivet. En form av diskriminering där lagarna inte förmår skydda den utsatte. En form av diskriminering som håller sig inom lagens råmärken. En form av diskriminering som är mer subtil. Denna form av diskriminering handlar om att individer exempelvis blir osynliggjorda och inte får samma stöd och uppmuntran som kollegorna. Det kan yttra sig i en ofördelaktig fördelning av arbetsuppgifter eller tjänsterum. Som synes handlar det om hur arbetsgivaren leder och fördelar arbetet och resurserna i den dagliga verksamheten, vilket facken i allmänhet har svårare att uppmärksamma och driva som facklig fråga. Följaktligen hamnar ett stort ansvar för att undvika subtil diskriminering på arbetsgivaren. Det är dennes skyldighet, enligt lag, att se till att alla behandlas på ett likvärdigt sätt. För att uppnå detta räcker det dock inte att bara följa lagarna. Det krävs även en aktiv vilja att följa lagens anda. En anda som innebär att alla typer av diskriminering skall motverkas, oavsett om den är inom lagens råmärken eller ej. Thomas Persson och Thomas Pettersson SACO/SULF AKTUM DECEMBER 9/

18 Julnötter AV TORGNY FRIDLUND LADOKENHETEN 1. Vilket är det enklaste sättet att mäta tiden om man har ett 11-minuters timglas och ett 7-minuters timglas och vill koka någonting i 15 minuter? 2. En mamma väger sex gånger så mycket som sitt barn. När hon väger sig på vågen hållande sitt barn visar vågen 56 kg. Hur mycket väger barnet? 3. I samband med jul och nyår händer det att folk reser på utlandssemester för att lapa sol. Det finns numera många platser att välja mellan. Kan du identifiera följande populära resmål genom att kasta om bokstäverna? a) destinivän b) sliranebi c) förstakia c) mevindalar d) dysisetonas e) turismiau 4. Det är svårt att äta om man saknar mitt första. Med mitt andra kan man göra ren mitt första. Vad är jag? 5. Fru Persson kom hem efter att ha varit på mellandagsrea. Nå, hur mycket pengar har du slängt ut? frågade hennes man. 200 kr, svarade hon. Jag fick tag på en dräkt och en piffig liten hatt. Och hatten var i alla fall billig. Ja, dräkten har ju kostat 150 kr mer än hatten, sa herr Persson. Hur mycket kostade då dräkten respektive hatten? 6. Du har gamla mynt omfattande 1,15 kr. Du kan inte använda dessa för att växla jämnt till andra mynt. Vilka mynt har du? 7. Du ska med ledning av följande texter kunna komma på vilka förnamn som avses. a) Han är kramgo b) Han löper på nyårsafton c) Hon uppfattade inte vad du sa d) Hon är ömtålig och ofta svår att se e) Han tänder i granen f) Tycker hon att hundar är 8. Vad är det som ges till dig, men som du aldrig har lånat ut till någon, men som används av alla människor du känner? 9. Barnens far har denna jul gömt sina klappar i ett av tre paket. Han förklarar för dem att på ett av paketen står det två sanningar, på ett annat två lögner och på det tredje en sanning och en lögn. Men han säger inget om vilka som har de olika märkningarna. På det gröna paketet står det: Ingen julklapp i detta paket. De är i det vita. På det vita står det: Inga klappar i det gröna paketet. De är det röda. och slutligen står det på det röda paketet: Inga klappar i detta paket. De är i det gröna. Var fanns julklapparna? 4. Tandborste 5. Dräkten kostar 175 kr och hatten 25 kr. 6. En 50-öring, en 25-öring och fyra 10-öringar 7. a) Teddy b) Sylvester c) Eva d) Dora e) Julius f) Lydia 8. Ditt namn 9. I det röda paketet. Det gröna paketet har därmed en sann och en falsk sats, det vita har två sanna och det röda har två falska satser. LÖSNINGAR: 1. Sätt igång båda timglasen samtidigt. Börja kokningen när 7-minuterstimglaset har runnit ut. När 11-minuterstimglaset har runnit ut, vänd på det och låt kokningen pågå tills timglaset har runnit ut igen. Kokningen har då hållit på i = 15 minuter. 2. X = barnets vikt. X + 6X = 56 -> x = 8. Barnet väger 8 kg. 3. a) Västindien b) Brasilien c) Östafrika d) Maldiverna e) Sydostasien f) Mauritius 18 AKTUM DECEMBER 9/2003

19 Hittar du på campus? NÄSTAN SIST N S Det är kul att se att så många deltar i korsordstävlingen varje nummer, fortsätt med det! Vinnare i Aktum 8 var Emma Persson, telefonväxeln. Presentkortet på 250 kronor från Akademibokhandeln är på väg. I detta julnummer har dock korsordsmakaren tagit jullov. Istället är det en bildgåta du ska lösa. Hur väl hittar du egentligen på ditt eget campus? Lista ut var dessa bilder är tagna och vinn presentkortet! BILD JONAS ERICSON Din lösning ska vara redaktionen tillhanda senast 19 januari. Namn Arbetsplats AKTUM DECEMBER 9/

20 Avsändare: Umeå universitet Umeå B M K MÅNADENS KÅSERI Det vinnande konceptet God jul, önskar Tove och Thomas. Tove, som har sin nya tomtedräkt på sig, fyller ett år på juldagen. BILD JONAS ERICSON En seger kan komma oväntat, säger den snart pappaledige webbredaktören och ceremonisekreteraren Thomas Jonsson Jag har en vän som är slogantävlingsmissbrukare. Hans lediga tid går åt till att gräva fram tävlingsblanketter från alla håll och kanter. Sedan skrider han till verket och avskärmar sig från världen för att finna det vinnande konceptet för varje tävling. Och vinner, det gör han. Bilar, mobiltelefoner, tvättmaskiner, jorden runt resor, skidresor till alperna, presentkort på ICA, årsförbrukning av blöjor, flygturer med luftballong och allt däremellan, har den lyckligt leende sloganvirtuosen kammat hem. Hur det här egentligen går till är en väl förborgad hemlighet som inte ens undertecknad är bemyndigad att känna till. Personligen skulle jag aldrig ödsla tid på allt detta tävlande. Man vinner ju aldrig, eller? Jag har faktiskt vunnit en sådan här tävling en gång, om än i mer blygsam skala. Det vinnande konceptet blev en luggsliten kartongbit från ett glasspaket. Det hela utspelade sig under våren 1995 och jag var mitt inne i en intensiv pluggperiod inför en tenta i sociologi. Som så många av mina studiekamrater kombinerade jag flit med att slappa framför TV:n. Mitt under en repris av programmet Filmjournalen på Z-TV med en då för mig helt okänd Ola Lindholm (numera etablerad TV-profil i SVT) som programledare, utannonserades en tävling där man kunde vinna biobiljetter till filmen Leon av Luc Besson. Det var en tävling i kategorin sanslös. Man skulle svara på ett par enkla frågor om regissören och sedan skicka in sitt vykort och hoppas på att det skulle dras bland tusentals andra. Av någon outgrundlig anledning beslutade jag mig för att delta. Svaren skulle vara redaktionen tillhanda senast dagen efter, men problemet var att jag inte hade något vykort. Lösningen fanns i frysen i form av ett paket glasspinnar. Jag klippte till en lagom stor bit och skickade i väg svaren till redaktionen i Stockholm med förhoppningen att min kartongbit skulle väljas ut framför medtävlarnas glättiga och inställsamma vykort. Döm om min förvåning när det en vecka senare damp ned ett stort brev från Z-TV i min brevlåda. I brevet fanns ett tio-tal biobiljetter, en t-shirt samt andra små trevliga surpriser för en utarbetad student, men även ett brev från herr Lindholm. Det löd ungefär så här: Hej Thomas, du är en vinnare! Och jag vill att du skall veta att det inte bara berodde på att du svarat rätt på alla frågorna. Avgörandet grundade sig givetvis på din särdeles goa förmåga att på ett sådant diskret vis fjäska för och spela på programledarens hemstad. I det läget förstod jag absolut ingenting, men snart klarnade allt. Bland alla tänkbara kartonger från olika fabrikörer som fanns i min ägo, så valde jag en kartong från Carlshamns glass, staden där Ola Lindholm av en händelse råkade vara född (!!). Ett fullständigt osannolikt sammanträffande med andra ord. Äntligen fick jag smaka på segerns ljuva sötma. Bakslag som andraplatsen i Rock-SM 1991 och diskvalificeringen på 100 meter bröstsim på grund av ett enda felaktigt bentag trots att jag nådde kaklet först av alla under ett prestigeladdat länsmästerskap i Åsele 1986 fanns inte längre i mitt medvetande. Tack Carlshamn! 20 AKTUM DECEMBER 9/2003 Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på telefon eller via e-post <aktum@adm.umu.se>.