Hannah vill vara ett föredöme

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hannah vill vara ett föredöme"

Transkript

1 Gisela Grandin försöker se en positiv sida med allt som händer SIDAN 11 Stig Zittra bytte Finland mot Schweiz SIDAN 4 Nr oktober 2005 Årgång 113 FOTO: PETER SJÖBLOM Hannah vill vara ett föredöme SIDAN 2 Hannah Westin blev känd i Sverige genom TV-programmet Fame Factory. Hennes kristna tro gjorde att hon där ibland valde bort låtar hon inte kunde stå för. Hon tycker att hon som sångerska och kristen vill vara ett föredöme speciellt för unga flickor som möter så många andra idolbilder idag. I oktober var hon en av sånggästerna när FKF firade 60 år som skola. Storasyster är i himlen För familjen Svarvar i Larsmo är det naturligt att tala om himlen. Man gör det nästan dagligen. Om ingen annan tar upp ämnet så gör Wilma, 5 år, det. Hon har nämligen en storasyster som är i himlen. Mathilda Svarvar blev bara 5 år. Och det var inga lätta år, eftersom hon var svårt cp-skadad. Men Anna-Pia och Mikael är tacksamma för de år de fick ha henne hos sig. Hon lämnade ett stort tomrum efter sig och de besöker hennes grav regelbundet. Och diskuterar på barnens villkor hur hon har det i himlen hos Jesus. Den första tiden efter hennes död var det tanken på himlen som bar oss, säger de. MITTUPPSLAGET Wilma Svarvar vattnar blommorna på sin storasysters grav. FOTO: PETER SJÖBLOM Inne i tidningen: Minns att du är dödlig Ledaren handlar denna gång bl a om det svåra i att acceptera att man som människa måste åldras och dö. SIDAN 3 Alltid redo i Larsmo Den kväll man har scoutsamling i Kackur i Larsmo sjuder bönhuset av liv när sextio scouter och deras ledare möts. ÅTTAN Själavårdarens ABC Den andra delen av Liselotte J Anderssons seminarium om själavård vid köksbordet. SIDAN 9 Parentation I samband med de äldres dag hölls en parentation över de som dött under året. SIDAN 11 Bekräftande möte På SBFK:s höstmöte i Purmo blev man både sedd och bekräftad. SISTA SIDAN

2 2 Missionsstandaret FOTO: PETER SJÖBLOM Unga människor behöver föredömen Den svenska sångerskan Hannah Westin växte upp i en musikfamilj och stod på scen redan som treåring. Men det var när hon 2002 var med i tv-programmet Fame Factory som hon blev känd i större sammanhang. Hon berättar att hon var rätt tveksam till om hon alls skulle ställa upp, men efter att ha blivit lovad att det inte var fråga om en dokusåpa utan ett seriös musikprojekt, valde hon att vara med. Verkligheten motsvarade sedan inte riktigt det hon lovats och hennes och Bert Karlssons åsikter om vad hon skulle göra och vilka sånger hon skulle sjunga var inte alltid på samma linje. Jag gick inte med i första hand för att synas utan för att jag såg en chans att utvecklas, säger hon. Och jag har alltid tyckt att det är lite spännande att som kristen stå i ett dylikt sammanhang. Bert Karlsson beskriver hon som en utpräglad affärsmänniska som kan förefalla kallt kalkylerande. Bakom den ibland hårda ytan klappar dock ett varmt hjärta. Vill vara föredöme Hannah Westin vill försöka vara ett föredöme som människa och artist. Hon minns sin egen tonårstid och hur viktigt det var att ha någon att se upp till. Det finns så många förebilder i den här världen som inte är värda att följa. Unga tjejer påverkas t ex lätt av utseendefixeringen. Vad har hon då för råd att ge unga som vill försöka sig på en musiker- eller artistkarriär? Det är bra att man tänker igenom vad man vill och vad man har för syfte. Det är viktigt att veta var man själv står, så man hela tiden kan gå tillbaka till det och kunna vara sig själv. Annars är det lätt att man lockas med i sånt som man kanske inte egentligen skulle vilja. Läser till sångpedagog Hannah går fjärde året på Musikhögskolan i Göteborg där hon läser till sångpedagog. Fast musikutbildning hade hon egentligen inte tänkt sig, hennes dröm är att bli inredare. Hur det blir med det återstår att se. Hon tycker i alla fall det är viktigt att skaffa sig en ordentlig utbildning. Att försörja sig enbart som artist är inte lätt och inte heller något Hannah är säker på att hon skulle vilja. Hon märkte under Fame Factorytiden att man lätt dras in i den mycket speciella karusellen och i viss mån tappar perspektiven. Hon vill helst göra andra prioriteringar i livet. Jag har varit ute och sjungit så mycket hela tiden att jag nu börjar uppskatta andra, mera vardagliga saker. Samtidigt håller hon just nu på att jobba med nytt låtmaterial som så småningom ska ut på skiva. Det har inte varit så lätt att hitta låtskrivare att samarbeta med. Jag har mina värderingar i livet och de låtar jag skriver matcha det. Det gäller framförallt texterna. Nu har hon i alla fall hittat en samarbetspartner och de har tillsammans även skrivit ett par låtar de sänt till uttagningen till svenska Melodifestivalen. Gäst på FKF:s jubileum Hannah Westin var en av de sångargäster som var inbjudna att medverka i FKF:s 60-årsjubileum 7-9 oktober. När Mst träffade henne på fredagen var övningarna med FKF-kören och kompet avklarade och de tre konserterna väntade. Hannah verkade nöjd med samarbetet och såg fram emot helgen. Det här är faktiskt min första egna utlandsturné så det känns lite spännande. Hon har sjungit i Finland ett par gånger tidigare men då var det med sitt förra band New Born Soul. Hannah Westin, känd från Fame Factory, vill inte sjunga vilka sånger som helst utan försöker vara ett föredöme också som artist. Under helgen sjöng hon dels några gospelsånger tillsammans med FKFkören, dels hade hon ett eget set med poppigare låtar. Dessutom sjöng hon ett par duetter med Per Filip, som var en helt ny bekantskap för henne. Jag har tyvärr inte lyssnat så mycket på honom tidigare. Vi hör väl till lite olika generationer. Däremot vet jag att min blivande svärfar, Lars Mörlid, har sjungit en del med Per Filip. Den här hösten är kanske extra händelserik för Hannah. Förutom konserter och studier ska hon nämligen också gifta sig i slutet av oktober. PETER SJÖBLOM SBFK Mannen med rosorna WOMEN S CELEBRATION En av höjdpunkterna under BWA-kongressen i Birmingham i juli var lördag eftermiddags samling för kvinnor. Women s celebration samlade ca 1600 kvinnor och några män från världens alla hörn. Tonen angavs genast fråm början av en färgstark sydafrikansk kör som lovsjöng vår gemensamma Gud och frälsare. Kören leddes av en dotter till den nyvalda ordföranden för baptistkvinnorna, Dorothy Selebano. Temat för de kommande fem åren, Att se med nya ögon gick som en röd råd genom hela samlingen. Ordörandena för Europa, Asien, Karibien, Europa, Latinamerika, Nordamerika samt sydvästra Stillahavsområdet presenterade sig själva och sitt arbete med utmaningar inför de kommande åren. Eftermiddagens huvudtalare, Lauran Bethell, som under många års tid arbetat med prostituerade kvinnaor bland annat i Thailand och Ungern, utmanade oss att se vår tids samariska kvinna med nya ögon. Jesus såg den samariska kvinnan med ögon som inte brydde sig om sitt eget eller hennes anseende. Han såg inte på henne med dömande blick utan med ögon fyllda av medlidande. Vi måste lära oss att se, inte bara på den prostituerade, utan också på oss själva, som Jesus gör. Dorothhy Selebano avslutade samlingen med ett engagerande upprop till kvinnor världen över: Se på er själva med nya ögon! Hon uppmanade oss alla att utveckla en personlig relation med Gud, att sträva mot helighet och leva ett liv som drar andra människor till Gud. "Ser du nöden omkring dej? Den enda som kan hjälpa är du kvinna, för du är värdefull, användbar och viktig. Kvinnorna ska inte längre sitta längst bak och säga att de inget förmår därför att de är kvinnor. Nej, nej, nej, den tiden är förbi! Låt oss återvända hem till våra länder och utföra Guds verk." Dorothys tal avslutades med öronbedövande bifall. Festen tog slut också denna eftermiddag men jag gick ut ur salen med tacksamhet att jag får vara en del av denna världsvida kvinnorörelse. Tillsammans kan vi utmana orättvisor i världen och tillsammans kan vi lära oss att se på varandra och oss själva med nya ögon. Ulla-May Sjöblom Läs även om SBFK:s höstmöte i Purmo på sista sidan. Till en stad jag är på vandring eller Där rosor aldrig dör som den också heter är antagligen den sång som oftast förknippas med sångarparet Mia Marianne och Per Filip. Den sången sjöng de in på skiva 1978 och den har sålt i ex, vilket är mycket för andlig musik. Den önskas fortfarande och jag har inget emot att sjunga den. Jag tycker det är en vacker sång och har inte tröttnat på den, säger Per Filip när Mst träffar honom för ett samtal mellan övningarna inför FKF:s jubileumshelg där Per Filip var en av sångargästerna. Däremot kan det finnas organister som tröttnat på den, för den önskas mycket ofta vid begravningar, tillägger han. Sett till antalet svenskspråkiga invånare sålde Där rosor aldrig dör faktiskt proportionerligt sett ännu bättre i Finland än i Sverige. Det var bra drag här på 80-talet, minns Per Filip som varit över till Finland nio gånger tidigare på turné. Första gången var Turnerat mest ensam på sistone De senaste åren har Per Filip mest turnerat ensam, efter att Mia Marianne drabbades av en nackskada när hon ramlade olyckligt Nu sjunger hon igen och det var också tänkt att hon skulle komma till Vasa den här gången och medverka på lördagens jubileumsfest, men hon I I samband med FKF:s 60-årsjubileum tilldelades följande personer Finlands folkhögskoleförenings heders- och förtjänsttecken : Hederstecken: Lars Englund Helena Esselström Erik Hagberg Erik Hellsten Arne Herberts Harry Holtti Nils Nedergård FOTO: DANIEL BENGS Den svenska sångaren Per Filip med delar av FKF:s kör i bakgrunden. FKF:s trotjänare premierades Cecilia Sundqvist Förtjänsttecken i silver: Birgitta Björklund Inga-Lill Frants Roy Holmlund Ruth Norrby Förtjänsttecken i guld: Birgit Löfgren Hederstecken beviljas för 25 år långt framgångsrikt främjande av folkhögskolarbete. Förtjänsttecken kände sig sist och slutligen inte tillräckligt stark. Hon har rösten i behåll, men blir fortfarande väldigt fort trött p.g.a. ständig värk, så därför valde hon att inte komma trots allt. Det är många med mig som hoppas och ber att hon snart ska återfå krafterna. Under FKF-turnén sjöng Per Filip fyra sånger tillsammans med FKFkören och dessutom hade han en egen avdelning, delvis eget material och delvis traditionella sånger. i silver beviljas en person som i minst 20 år framgångsrikt har arbetat på en folkhögskola. Förtjänsttecken i guld beviljas en person som i minst 30 år framgångsrikt har arbetat på folkhögskola. Helena Esselström får sitt hederstecken. Det överräcks av Maj-Britt Hjortman. I bakgrunden Anders Blomberg. Sjungit i många kristna sammanhang Per Filip är medlem i svenska kyrkan men har genom åren sjungit i de flesta kristna sammanhang. Hans farfar och farmor var aktiva i Missionsförbundet. Han farfar kallades Snickar-Jesus och En sång om Jesus är tillägnad honom. Per Filip har skrivit en hel del sånger, drygt hundra hittills. På de 25 skivor han gett ut har oftast hälften av sångerna varit hans egna. När man hör Per Filip sjunga förstår man att han har skolat sin röst. Han är utbildad operasångare och berättar att han egentligen hade tänkt sig en karriär inom operavärlden. Men ganska fort blev det mera konserter än opera. Och de senaste 30 åren har det mest blivit andliga konserter. Det verkar som Gud ville det, konstaterar han. Två nya skivor på gång Just nu håller han tillsammans med Mia Marianne på med deras 26:e skiva. Det är en samlingsskiva med 23 sånger, där en del nytt också ryms med. Mest blir det dock gamla kända sånger. Många låtar att välja mellan har de i alla fall, för sammanlagt har de spelat in omkring 300 genom åren. Per Filip arbetar parallellt med en annan skiva också. Den ska innehålla hans pappas, klockaren Filip Olssons, sånger. PETER SJÖBLOM PS Per Filip heter förresten Waldenstad i efternamn, men det använder han sällan i artistsammanhang. Han är Per Filip med sin publik. DS FOTO: DANIEL BENGS

3 Missionsstandaret 3 Finlands svenska baptistmissions och dess ungdomsförbunds tidning Utkommit sedan Tidigare namn: Finska Månadsposten, Finska Missionsbladet (1903), Missions-Standaret (1915) 12 nummer per år Redaktörer: Sten-Göran Liljeström, Peter Sjöblom (layout) Ansvarig utgivare: Leif-Erik Holmqvist Postadress: PB 54, Vasa Redaktion och expedition: Rådhusgatan 44 K 5, Vasa Tfn: ; Fax: ; E-post: Prenumerationer: Henry Månsus Redaktionsråd: Maj-Lis Ede, Jan Edström, Leif-Erik Holmqvist, Rurik Lindqvist, Inez Revahl Prenumerationspriser 2005: I Finland 45 euro, i Europa 50 euro, övriga länder (med flyg) 60 euro. Gåvoprenumeration: 32 euro, Europa 40 euro, övriga länder 55 euro. Med studie- eller pastorsrabatt: 36 euro. Frikyrkligt tidningspaket (FTP) 118 euro, EVMST 64 euro, KBMST 70 euro, NBMST 56 euro. Annonspriser: 0,95 euro/spmm. Förlovnings-, vigsel- och födelseannonser 13 euro/st. Bankgiro: Vörå Sb ; Nordea ; Sampo Karleby 2005, Ab Österbottningen Nästa nummer utkommer den 18 november. Manus till det numret bör vara redaktionen tillhanda senast fredagen den 4 november. Kortare notiser tas emot senare. k K O R T & N Y T T FBS:s höstmöte i Vasa lördagen den 12 november kl 10. KOM IHÅG att anmäla er för maten i samband med FSB:s höstmöte i Baptistkyrkan, Vasa, 12 november. Meddela församlingsvis hur många som kommer, tfn (M-B Vehkaoja) senast 7 november. NOTERA! Måndagen den 7 november baptistkvinnornas internationella böndag. Tema: Att se med nya ögon. Samlingar, se lokala tidningar. Minns att du är dödlig Memento mori minns att du är dödlig är en berömd latinsk sentens, som det sägs att en tjänare i det gamla romarriket brukade viska i generalens öra då denne firade sina krigiska triumfer. Vi behöver alla påminna oss att döden är en del av livet, också då allting går bra eller då det bara går sin gilla gång utan större dramatik. Döden förknippar vi oftast med en människas ålderdom, men ingen av oss vet när vi ska dö. Många dör unga, i synnerhet i utvecklingsländerna. Men även på våra breddgrader är det många som dör unga, inte minst i olyckor. Även om vi alla vet att vi ska dö en dag, är det få människor tänker på det särskilt ofta. Döden upplevs som någonting obehagligt som vi helst inte vill tänka på alls. Den är förknippad med någonting fult, anskrämligt eller skrämmande. När vi drabbas av sjukdom och smärtor slår klorna i oss så att vi inte vet ut eller in, då blir livets bräcklighet plötsligt uppenbar och vi upptäcker hur tunn livstråden egentligen är. Här och nu Vi lever här och nu, har du tänkt på det? I en värld som just nu upplever så många katastrofer. Överallt händer det, människor som lemlästas, mister sina nära och kära. Barn som förlorar sina föräldrar och hela familjer och byar som utplånas. Vi kan inte rada upp eländet, tidningen skulle inte räcka till, men mitt i denna värld lever du och jag, och ändå inte, på något sätt. Vårt land och dess invånare har besparats mycket lidande de sista årtiondena. Vi har mycket att vara glada och tacksamma över. Vad gör vi då med våra liv? Visar vi omvärlden någon generositet? Uttrycker vi vår tacksamhet genom att hjälpa någon i nöd? Jo visst, många gör en hel del i vårt land för att på olika sätt lindra nöden i världen. Ändå orkar vi snart inte ta in allt och engagera oss. Ett tillfälle får vi dock alldeles snart, då vi får engagera oss. Ansvarsveckans frikyrkoinsamling för en yrkesskola i Kiambu, Kenya, Hoppas alla församlingar känner sitt ansvar. (Nästa år är det vår I många icke-västerländska samhällen värderas de gamla högt. De har den högsta statusen och rådfrågas ofta. Det är en självklarhet att de ska bli väl omhändertagna oftast av den egna familjen då de blir gamla. Förr eller senare måste vi alla bearbeta dödsproblematiken på ett personligt sätt. Vi är alla del av en familj som vi tillhör eller har tillhört, oberoende av hur relationerna är idag. Så om inte förr, så då någon anhörig dör konfronteras vi med döden och måste gå på begravning. Sen följer oftast ett sorgearbete med fortsatt nödvändig reflektion kring döden och de problem den fört med sig. Många är de som haft en far eller en mor som dött på långvården efter ett långt utdraget lidande under många år. Det är svårt att se någon livsmening då en människa långsamt förlorar alla sina själsförmögenheter, allt det som varit hon. Då väntan på döden är det enda som finns kvar är det inte lätt att värna om den personliga integriteten. Speciellt svårt kan det vara då det gäller gamla personer som lider av Alzheimers. I Alzheimers finns inget värdigt sätt att dö, har en läkare sagt. I den nyutkomna boken I slutet av minnet finns ett annat sätt att leva berättar Agneta Ingberg, som fick diagnosen Alzheimer då hon var bara 58 år, hur svårt det är. Hon sörjer förlusten av sig själv. Prästkollegan Birgitta Andersson, som skrivit ner Agnetas berättelse, sörjer den pågående förlusten av en nära vän som långsamt glider ifrån henne, in i en sjukdomsvärld varifrån inga budskap mera kommer. Ännu svårare än att förlora gamla föräldrar är det att förlora ett barn. Hur kan man se någon mening i detta? För döden vill vi ju helst konfronteras med först efter ett långt liv. Då kan vi möta den och acceptera den om än motvilligt. Vårt västerländska samhälle har länge varit behäftat med en glorifiering av det ungdomliga. För att vara framgångsrik ska man helst vara ung, vacker och stilig. Och intelligent förstås. Men ungdomen är som bekant ett övergående fenomen om man får leva. Åren sätter sina spår vare sig vi vill det eller inte. Alla krämer i världen rår inte på det i längden. För att åldertecknen inte ska synas alltför fort tillgrips alla möjliga knep, allt efter råd och lägenhet. De som har mycket pengar ser i plastikkirurgin en räddande ängel som får flytta och ändra på mångt och mycket för att bättra på utseendet. Det är dags för en renässans för ålderdomens skönhet! Ålderdomen och de gamla borde få en högre status. I många icke-västerländska samhällen värderas de gamla högt. De har den högsta statusen och rådfrågas ofta. Det är en självklarhet att de ska bli väl omhändertagna oftast av den egna familjen då de blir gamla. I den typ av samhälle vi har skulle inte ett sådant system fungera. Visst tar vi (väl) hand om våra gamla också, men för många blir ändå långvården den sista anhalten. Och där finns det inte alltid tillräckligt med tid för att värna om klienternas integritet Mi ionsför tåndaren tur att presentera ett insamlingsobjekt) Som tema för konferensåret 2006 har missionsstyrelsen föreslagit Framtid och hopp och temat återfinns på den logo som presenterats i denna tidning tidigare, och som ska påminna oss att baptisterna nästa år firar 150 år som frikyrkorörelse i Finland. En ganska traditionell verksamhetsplan kommer att presenteras vid höstmötet. Församlingarna och ombuden har fått ta del av den. Den har i ingressen Framtid och hopp. Som extra krydda har verksamhetsplanen bl.a. genomförande av en jubileumsinsamling som missionsstyrelsen har budgeterat med att ska inbringa euro. Givaren kan välja mellan fyra olika alternativ vart medlen ska gå. Allt har med evangeliets spridning att göra och det är väl det som kan ge människor framtid och hopp. Vår tid behöver evangeliet, det glada budskapet om en framtid och ett hopp, även om allt här läggs i ruiner runt omkring oss. Framtid och hopp det verkar så illa valt tema just nu med alla de och värdighet. Där har de gamla inte heller någon roll som förmedlare av kunskaper och yrkesskicklighet. De bara finns, men de har inga meningsfulla uppgifter. Om ålderdomen hade en mera framträdande plats i samhällslivet skulle förmodligen döden också för var man te sig naturligare. En sådan förändring är av nöden, för ingen av oss har någon garanti för att vi kommer att dö gamla. De som har en kristen tro tänker sig himlen som slutmål. Det har vi ju löfte om i Bibeln. Och enligt de beskrivningar som finns där kommer det att vara en obeskrivligt bra plats. Vi kan inte ens föreställa oss det. Ändå är vi så fast rotade i denna världen. Under gångna väckelsetider brukade man sjunga om sin längtan till himlen. När hörde du senast någon längta till himlen? De flesta människor vill till en himmel, men ingen vill egentligen dö. Himlen kan vänta tycker vi, åtminstone så länge livet här på jorden är någorlunda drägligt. Vi behöver hitta en bättre balans mellan jordeliv och himlahopp, så att vi alltid kommer ihåg vår dödlighet, men utan att det föranleder någon fruktan för det som kommer sedan. Agneta Ingberg, som lever med sin demenssjukdom och vet att hennes liv förmodligen kommer att ta slut inom bara några år, säger att hon aldrig skulle klara av att leva om hon inte hade sin tro på Gud. Hon ser ingen mening med sjukdomen, men Gud är hennes styrka och den som uppehåller henne så länge hennes tid varar. Om ett par veckor firar vi Allhelgonadagen. Den dagen har firats inom katolska kyrkan ända sedan 700-talet. För reformationen har den tidvis varit en stötesten, eftersom vi ju inte dyrkar helgon. Hur som helst så är det är en gammal, fin tradition då många på ett särskilt sätt uppmärksammar och tänker på sina avlidna anhöriga. Det behöver vi göra för vår egen skull, för att minnas att också vi är dödliga. Vi behöver framför allt se till att vi har vår sak klar med Gud, som är vårt enda hopp då livstråden klipps av. STEN-GÖRAN LILJESTRÖM människor runt omkring oss som inte orkar se detta nu. Om ingen annan skulle behöva det, så behöver vi det som rörelse. Det är så mycket som pekat nedåt i vår gemenskap de senaste åren. Vi behöver framtid och hopp. Vi behöver idag mer än förr hjälpa varandra att lyfta blicken mot framtiden och ingjuta i varandra tro på framtiden för baptisterna i Svenskfinland. Det är inte kört, som man brukar säga. När bad du en bön till din Fader och Gud och utgöt din själs hemligheter? När bad du om nåd, när bad du om råd, har ditt svar ännu visat sig? Han är ju din Far, Han vill ge dig svar, vet du om att han älskar dig. Så sjöng Donald Bergagård i min bilradio när jag reste hem häromkvällen från planeringsmötet för jubileumskonferensen nästa sommar. när bad du om råd?. Det är så mycket som går på rutin här i livet, så mycket vi tar för självklart medan andra inte vet hur de ska orka med morgondagen. Framtiden tillhör oss, du och jag ska forma den, inte bara genom formella beslut, men genom att gå före och visa väg för andra. Det är nu vi ska göra det. Nils Erik Vikström å A N D R A S Å S I K T Pengarna eller livet? Den anabaptistiska teologin har efterföljelsen av Jesus i centrum och denna efterföljelse gäller hela livet. Poängen är att ingen del av vårt liv är utanför Kristus. Det finns ingen särskild sfär som är avskild för religionen och någon annan sfär där helt andra värderingar råder. Nej, poängen är att hela livet är en del av min efterföljelse. Söndag och måndag hänger samman om man så vill. Efterföljelsen blir därför kanske som viktigast på de områden där vi tycks ha en naturlig böjelse att vilja avstå. Ja, områden som vi vill undanhålla teologins ljus och istället förfoga över utan inblandning från någon annan. Anabaptismen har därför betonat efterföljelsen på just dessa områden och ett sådant är önskan att äga och förfoga över materiella ägodelar. När anabaptismen tog form på 1500-talet så var just den materiella omsorgen om varandra ett tydligt kännetecken. Det ansågs omöjligt att sitta på överflöd av ägodelar om någon annan i gemenskapen saknade något. Att vara döpt in i den kristna gemenskapen var detsamma som att vara förpliktigad till varandras materiella behov. Grundtanken var att den andliga gemenskapen döpta in i Kristus till att vara bröder och systrar måste ta sig materiella och konkreta uttryck. Den här grundtanken tog sig varierade uttryck i olika anabaptistiska grupper. En del krävde egendomsgemenskap enligt mönstret i den tidiga Jerusalemförsamlingen medan andra menade att denna praxis inte kunde avkrävas någon för att få dela gemenskapen. Det fanns således skillnader men också flera likheter. Allmänt fördömdes till exempel ränta på lån till dem som behövde. På sin höjd skulle man vara nöjd om man fick huvuddelen av lånet tillbaka! Det går alltså inte att bagatellisera den här frågan helt och hållet. Efterföljelsen var tvungen att ta sig tydliga och konkreta uttryck på något sätt. Inte bara att förandliga som vi brukar göra! / / Anabaptisternas teologi i den här frågan följer alltså en teologisk linje som löper som en röd tråd genom evangelierna och övriga Nya testamentet och vi bör därför akta oss för att avfärda deras teologi som alltför idealistisk eller omöjlig. Det innebär inte nödvändigtvis att vi måste kopiera vare sig de exempel vi finner i Nya testamentet eller i den anabaptistiska traditionen men det innebär att vi måste tänka bibliskt och kreativt kring frågor som berör materialism, konsumtion och girighet i vår egen samtid. När vi gör det kommer vi att finna att även frågor som berör ekologi, hållbar utveckling och rättvisa i ett globalt perspektiv blir angelägna frågor som söker praktiska och konkreta handlingar grundande på god teologi. I dessa frågor utmanas vi av anabaptisternas teologi och praktiker. (Niklas Holmefur i Johanneskyrkans veckobrev nr 46.

4 4 Missionsstandaret Minister Lehtomäki: Finland har inte vänt Afrika ryggen Utrikeshandels- och utvecklingsminister Paula Lehtomäki anser att den offentliga bilden av Finlands utvecklingssamarbete och humanitära bistånd tidvis har varit alltför ensidig. Finland är varken blind eller döv inför Afrikas nöd i år heller. Trots den omfattande tsunamihjälpen kan vi rikta så gott som lika mycket humanitärt bistånd till Afrika som senaste år. Detta är möjligt genom att justera den interna allokeringen av utvecklingssamarbetsbudgeten. På så sätt kan vi också besvara krisen i Niger som vi hittills har understött indirekt genom Världslivsmedelsprogrammet WFP, säger Lehtomäki. Lehtomäki påminner samtidigt om att Finlands utvecklingssamarbete är en helhet bestående av bilateralt, multilateralt och EU-utvecklingssamarbete. Finland har i år understött WFP:s nödhjälpsprogram med 6,4 miljoner euro. WFP delar ut livsmedelshjälp åt cirka 2,65 miljoner människor i Niger. Finlands budget för humanitärt bistånd är i år sammanlagt 54 miljoner euro och dess andel av Finlands utvecklingssamarbete är ungefär elva procent. I och med att anslagen för utvecklingssamarbete växer stiger anslagen för humanitärt bistånd årligen. Tyvärr är behovet av humanitärt bistånd alltid större än våra resurser, kriserna växer och kan dra ut på tiden i flera års tid, beskriver Lehtomäki. Vid utrikesministeriet håller man på att bereda interna förändringar i utvecklingssamarbetsbudgeten som gör att man till att börja med kan frigöra cirka 6-7 miljoner euro mer till humanitärt bistånd. Det gör det möjligt för oss att omedelbart gripa in för att lindra humanitära kriser i Afrika, säger Lehtomäki. (http://global.finland.fi) Nyinspelning av NT på Pashtu I samarbete med en regional partner har IBRA börjat göra en ny ljudinspelning av Nya testamentet på språket pashtu som talas av runt 30 miljoner människor i Afghanistan och Pakistan. Nyligen blev Johannesevangeliet klart och kan börja distribueras. Den tidigare audioversionen är från en gammal översättning, och den tekniska kvaliteten var inte särskilt bra. Nu spelas Nya testamentet dessutom in på tre olika pashtu-dialekter, vilket innebär att fler människor kan ta budskapet till sig. aangeläget En spalt med utrymme för vardagliga och mindre vardagliga tankar. Sofia Wallin Schweiz blev hans nya hemland Stig Zittra har bott i Schweiz sedan 1973 gift med en schweiziska Guds omsorg Omsorg är ett fint ord. Kanske känns det också lite gammalmodigt, det är inte ett ord som vi använder i dagligt tal. Min dator föreslår följande synonymer till omsorg: vård, skötsel, tillsyn, omvårdnad; omtänksamhet, omtanke, omsikt, uppmärksamhet, hänsynstagande, försyn; noggrannhet, samvetsgrannhet. Bilda meningar av de olika orden i likhet med: Gud vårdar mig, Gud sköter om mig, Gud ser till mig o.s.v. Vi som är kristna får kalla Gud vår Far och Han har mer omsorg om oss än vad vi kan föreställa oss. Vilken hisnande tanke det är, att det finns någon som verkligen bryr sig om mig så mycket! Som kristna får vi lita på att Gud tar hand om oss. Vi får be om Hans vägledning i våra liv både vad gäller små och stora beslut. Själv har jag väldigt påtagligt fått känna hur Gud har styrt mina vägar. När jag var lite yngre väntade jag mig att höra Guds tilltal i likhet med personerna i Gamla testamentet: eldskrift på väggen, brinnande buskar eller tecken som de som Gideon bad om, att daggen inte skulle falla på hans skinn. Visst kan Gud verka så än idag, men jag tror att Han också kan använda sig av mindre uppenbara tilltal. Gud kan tala till sina barn även på andra sätt, och själv hör jag för det mesta Guds röst som en känsla inom mig. När jag ber för saken och lägger det i Guds händer, kan jag vara säker på att Gud leder mig rätt. Jag vill berätta hur jag upplevt Guds omsorg i mitt liv den senaste tiden. Jag är gift och tillsammans har vi en pojke som hunnit bli ett och ett halvt år. Vi bodde i Helsingfors när vår pojke föddes och vi trivdes bra i storstaden. Trots det föddes en längtan inom oss om att flytta tillbaka till Österbotten när vi blev föräldrar. Vi ville att vår son skulle få hålla en tät kontakt till sina mor- och farföräldrar och önskade också för vår egen del att vi skulle ha bott närmare våra egna föräldrar, som ju mer än gärna ville hjälpa oss och ställa upp som barnvakt om det behövdes. Men det var inget lätt beslut, eftersom jag hade en ordinarie klasslärartjänst i en lågstadieskola och att få motsvarande tjänsteförhållande i Vasatrakten är inte lätt. Jag bad för saken och att Gud skulle visa mig vilket beslut vi skulle ta. Vi hade föreställt oss att vi kunde fortsätta hyra den lägenhet vi bodde i ett tag till. En dag fick jag ett påtagligt tecken på att Gud ville att vi skulle flytta. Kring jul ifjol ringde vår hyresvärdinna och meddelade att hon från och med sommaren skulle behöva den lägenhet vi bodde i för egen del. Då var det naturligt för oss att ställa in oss på en flytt till Vasa, för det är mycket svårt att få en lägenhet till rimligt pris i Helsingfors. Jag vågade säga upp min tjänst, trots att jag inte hade någon ny. Jag var säker på att det skulle ordna sig. Jag sökte flera olika arbeten i Vasa med omnejd och var även beredd på att ta andra arbeten än som lärare. Jag sökte även ett jobb där de behövde en klasslärare som hade finska och musik som sina specialområden. Genast jag hörde vilken sorts person de sökte tänkte jag att det här skulle vara perfekt för mig. Jag blev kallad på anställningsintervju och fick senare jobbet, vilket i sig var ett mirakel, med tanke på hur många duktiga sökanden tjänsten hade. Vi hade inte heller någon bostad. En dag såg vi en annons på Vasabladets hemsidor och båda tänkte, det här skulle vara en bra bostad för oss. Jag ringde den som hyrde ut och det visade sig att hon var jag vet att jag nu befinner mig på den plats Gud vill att jag ska vara just nu. bekant med min man. Vi vågade bestämma oss för att ta lägenheten direkt, trots att vi inte sett den. Det beslutet har vi inte behövt ångra, lägenheten var i bättre skick än vi vågat hoppas. När jag kom tillbaka till Vasa baptistförsamling fick jag ett mycket varmt mottagande och jag har redan fått uppgifter i församlingen och känner att jag behövs. Ibland längtar jag tillbaka till storstadens vimmel i Helsingfors, men jag vet att jag nu befinner mig på den plats Gud vill att jag ska vara just nu. Ibland händer det att vi blir ängsliga och inte vet hur Gud vill att vi ska göra. Då får vi lägga allting i Hans händer och lita på att Han leder oss rätt. Gud har omsorg om sina barn och Han lämnar oss aldrig ensamma. Stig Zittra har bott i Schweiz sedan 1973 och är numera schweizisk medborgare, men född i Jakobstad. I somras var han var på några veckors semester i hemlandet och hann bland annat delta i den frikyrkliga konferensen i Borgå. Att jag kom nu var för att jag ville träffa mina släktingar och för att jag inte haft tillfälle att träffa bekanta på somrarna. Därför valde jag att komma till konferensen. Efter konferensen åker jag och hälsar på min bror Nisse. Stig har figurerat åtskilliga gånger i Missionsstandarets spalter med inlägg om olika angelägna saker i Fritt forum. När han nu var inom räckhåll passade Mst på att göra en kort intervju med honom för att få veta vad som hänt med Jakobstadspojken som är fast bosatt i Schweiz sedan nästan 40 år tillbaka. Teologiska studier i Vasa och Schweiz Stig är en fyrtiotalist som är född i Jakobstad, år 1941 för att vara exakt. Föräldrarna hette Gunnar och Lea Zittra. Hans syster Birgit bor också i Schweiz, men hans yngre bror Nils blev däremot f Spalten F R I T T F O R U M Fritt Forum är öppen för läsarnas inlägg och debattartiklar. Insändarskribenternas åsikter sammanfaller inte nödvändigtvis med redaktionens. Jag har ärligt sagt alltid tyckt illa om den här liknelsen. Den speglar världsliga förhållanden och lagar och är till sitt innehåll alls inte grundad på kristna ideal. Är det inte så här i livet att var och en som har han skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han har? Med andra ord: de som har mycket belönas mera. I dagens värld är denna tendens påtagligt närvarande och de orättvisa klyftorna ökar, såväl individuellt som kollektivt: de rika blir rikare och de fattiga fattigare. Att Jesus i denna liknelse framhåller de duktiga är i och för sig inte att förkasta, men duktigheten får inte spelas ut mot dem som inte kan visa upp denna duktighetskvalitet. För mig är detta en principiell inställning. Nämligen att det lilla som någon har inte också tas bort till förmån för den framgångsrike. Att den starke får sluka den svage är inte min livsfilosofi. Kristet är det å andra sidan inte Sverigebo och bor i Umeå. Jag gick i predikantskolan i Vasa i slutet på 50-talet, samtidigt som Mikael Lidman, Rurik Lindqvist och Samuel Högberg. Efter de tre åren på predikantskolan i Vasa blev det militärtjänstgöring i Dragsvik. Sen följde en kort tid som pastor i Oxkangar. Men Stig hade siktet inställt på fortsatta studier i teologi. Jag for till London för att studera engelska vid ett college ett halvår. Efter det blev det baptistseminariet i Rüschlikon i Schweiz där jag studerade ett år. Men jag fick problem med min hälsa så jag var tvungen att sluta. Genom en bekant fick jag sen ett jobb. Arbete och giftermål i Sverige Småningom träffade jag min blivande fru, Dora Senn från Zürich. År 1969 for jag tillbaka till Finland. Det visade sig då att jag hade varit borta alldeles för länge så jag trivdes inte tillräckligt bra. Jag fortsatte därför till Sverige där jag jobbade ett år på Hammargårdens yrkesskola utanför Stockholm. Det var ett slutet hem för ungdomar som kommit i konflikt med lagen genom narkotika och ungdomsbrottslighet. Dora kom också till Sverige. Vi förlovade oss och gifte oss i Det förlorade pundet (Luk. 19:11-26) heller att producera livsodugliga människor. Varje människa är kallad att göra det bästa av sina gåvor och sitt liv. Alltid finns det hos alla potentiella sidor att förbättra. Det är detta som liknelsen om pundet handlar om. Personligen skulle jag ändå vilja omskriva berättelsen och poängtera att det inte alltid är vinnaren som tar hem priset. Oftast är det ändå så, att den som fått utrustning som vinnare har lättare att utveckla och förvalta sitt pund än den som från början är handikappad. Egentligen borde Jesus i berättelsen om pundets förvaltning mera ha understött den med det minsta pundet. Jesu livsinsats och evangeliets kärna är till för de svaga, och inte för dem som redan från början fått mycket. I dagens värld upplever vi drastiskt denna tendens. De rikare nationerna och individerna blir rikare, medan fattigdomen ökar stort. I västvärlden lever många i överflöd, medan stora delar av vår värld inte har tillräckligt med Sverige. Det var Sam Högberg som vigde oss. I Sverige fick jag en andra utbildning då jag studerade till fritidspedagog i Stockholm. Jag arbetade sedan ett år på ett fritidshem. Vårt första barn, sonen Björn, föddes i Stockholm Under tiden i Sverige arbetade Dora som sjuksköterska på ett ålderdomshem och också inom akutvården. Hon lärde sig tala flytande svenska väldigt snabbt. mat för dagen. I affärsvärlden slukar de stora de små. Därför är kristendomen förpliktad att stöda de svaga i förvaltandet av pundet, så att orättvisorna inte bara växer i det oändliga. Det är klart och det visar liknelsen också att med sofflocksmentaliteten utvecklas inga fördelar. Det är inget fel på att vara duktig. Tvärtom är det ett tecken på en medveten och organiserad livsstil, och är såtillvida i hög grad kristligt. Duktighet är en kristen dygd ifall den är byggd på rejälhet. Ångvältsmentaliteten har ingen plats i kristna sammanhang. Bekvämlighet behöver inte alltid innebära lathet utan kan bottna i psykiska spärrar som dirigeras av känslor av rädsla. Man vågar inte, man törs inte, för hindren utgörs inte av småsten utan av berg. De svaga, försiktiga och rädda blir alltid hängande någonstans vid vägkanten och kommer inte vidare. Själavårdsmässigt är det de kristnas plikt att lösa rädslans band och befrämja Tillbaka till Schweiz -73 Följande år flyttade vi tillbaka till Schweiz. Jag fick då arbete på en ungdomsvårdsskola (uppfostringsanstalt) i Hausen am Albis, ca 10 km från Zürich. Vi bodde på skolområdet. Där föddes vårt andra barn, dottern Ann-Kristin, år När jag hade arbetat där sju år var jag väldigt trött och utbränd. Min kollega sade att jag inte var lycklig. Jag började fundera på att skaffa ett annat arbete. Det fick jag sedan på ett hem för själsligt handikappade i Uster, där vi nu bor. Där arbetade jag 16 år som gruppledare. Vi hade över 240 klienter på hemmet som var det största i hela kantonen. På min avdelning hade vi tio patienter. Nu har vi i snitt bara åtta personer på varje avdelning. Personalstyrkan uppgår till sex-sju personer. De flesta arbetar mindre än 100 %. Så länge jag var gruppledare hade jag att leda teamet och arbetet, sköta det administrativa och också ta del i vårdinsatsen. De flesta klienter får inte gå ensamma utanför hemområdet. Majoriteten av dem är intagna för livet så att säga, eftersom de inte kan bo självständigt i samhället. Då jag var mellan 40 och 50 år hade jag en kris och ville sluta med det jobb jag hade. Jag gick till en yrkesvägledare som gjorde alla slags tester. Men han sade: Du är på det rätta stället, jag hittar ingenting annat åt dig. Jag sökte dock ett annat jobb, men där hade jag varit tvungen att jobba på nätterna. Det ville jag inte när barnen ännu bodde hemma, så jag stannade kvar på mitt gamla jobb i alla fall och där har jag i år firat 25-årsjubileum. Vid 50 års ålder gick jag min tredje utbildning: till socialpedagog. Trivs med klientelet Jag har alltid trivts med klientelet, de är så ärliga. Jag tror de tycker om mig också, för de är så glada då jag kommer till jobbet. Men det går åt mycket energi och när man blir äldre behöver man mer tid för att återhämta sig. Man kan göra det här jobbet och vara avståndstagande, men det vill jag inte. Jag vill vara närvarande och ge dem det de behöver vad beträffar det känslomässiga också. Många gånger har jag modigheten. Arbetsskygga människor är inte heller alltid lata. Arbetsskygghet kan vara en reaktion på och flykt från för stora fordringar som leder till en väg med minsta motståndets lag. Det krävs så mycket energi av dem att det på kort tid utmynnar i en urlakning av de psykiska energireserverna. Har man upplevt mycket av negativ förstärkning är faran för ständig flykt stor. Som tur är, är kristendomen till för de svaga. Om så inte vore fallet, skulle jag vara den förste som avsade mig den. Det är egentligen en märkvärdig insikt att ge åt dem som har det mesta från förut. Det överensstämmer inte alls med de kristna principerna. Den här liknelsen verkar helt enligt världsliga lagar, nämligen att den starkare och duktigare alltid vinner, medan de rädda och modlösa, och de som inte är utrustade med så mycket initiativkraft, förblir de ständiga förlorarna. Stig Zittra

5 Missionsstandaret 5 Missionen i Mongoliet går framåt Mongoliet är ett land som inte är känt för att vara öppet för evangeliet. Mindre än en procent av befolkningen bekänner sig till evangeliet. Men enligt Dan Jacobson, som arbetar inom missionsorganisationen New Tribes Mission, så håller detta på att förändras och det finns nu församlingar i så gott som alla av Mongoliets 22 provinscentra. Jacobson arbetar där och säger att han ser hur det ändrar. I början var det evangelisation. Nu förflyttas tyngdpunkten från evangelisation till lärjungaskap och att bygga upp kyrkan på ett sätt att den blir helt mongolisk, med mongoliskt ledarskap som övervakar och sköter det hela. Jacobson säger att det finns många områden som aldrig hört om Guds frälsande nåd, men det är där som infödda troende kommer att vara mest effektiva. De börjar se hur deras eget folk blir befriat från ting som bundit dem i hundratals år. Nu börjar vi se hur dessa mongoler stiger fram och når sitt eget folk och jag tror att det är då vi verkligen kan börja se den stora skörden. (CMDNet Weekly Ny generalsekreterare i KEK Den engelske baptisten Keith Clements kommer att efterträdas av en landsman, Colin Williams, som generalsekreterare i Europeiska kyrkokonferensen (KEK). Williams är för närvarande dekan inom anglikanska kyrkan i Lancaster, England. Clements går i pension i höst och Williams tillträder tjänsten i december. (Sändaren) Hjälp SAMARIA att hjälpa i Finland och Estland. Tack för all hjälp vi fått härintills. Jubileumsinsamlingen fortsätter. Aktia Bank Alla gåvogivare får Samaria-tidningen om namn och adress skrivs på bankgirot. tyckt att personalsituationen varit jobbigare än klienterna. Hemspråket är tyska När barnen var små pratade vi mycket svenska med dem. Nu har de väl glömt en hel del. Det är ofta en blandning av båda språken. Barnen är utflugna vid det här laget. Björn är avdelningschef på en firma för värme och alternativ energi. Ann-Kristin arbetar med skadegranskning på ett försäkringsbolag. Dora, som är sjukskötare, jobbar inom den öppna vården och gör hembesök. Finlandsbesöken färre Tidigare besökte vi Finland mycket ofta, nästan varje år så länge mina föräldrar levde. Nu blir det kanske knappt vartannat år. Stig har ju en del av släkten på nära håll i Schweiz. Systern Birgit bor nära Uster. Birgit kom till Tyskland för att lära sig tyska. Sen fick hon jobb i Schweiz som sjukskötare och stannade kvar där. Hon gifte sig med en schweizare och har två pojkar. De bor i Winterthur, ca 20 km från Uster. Vi träffas inte så ofta, men ringer åt varandra desto oftare. Schwezisk medborgare Jag har schweiziskt medborgarskap sedan början av 90-talet. Jag tyckte det var viktigt för mina barns skull och för att kunna rösta. Känner du dig därmed som schweizare numera? Jag har mycket kvar från Finland. Grunden är ju finländsk, men påbyggnaden är schweizisk om man säger så. Hur många släktingar har du i Finland? Jag har två fastrar, en farbror och flera kusiner i Finland. Faster Vera och några kusiner och småkusiner bor i Jakobstad. Medlem av reformerta kyrkan Jag är medlem i den reformerta kyrkan sedan en lång tid tillbaka. Min fru har varit kyrkofullmäktigemedlem där. Den reformerta kyrkans gudstjänstutformning är ganska lik den evangelisk-lutherska. Men prästen har inga speciella kläder, utan bara kostym. Man döper småbarn. Man har ingen bikt. Jag deltar i en samtalsgrupp för män inom kyrkan. Vi samlas ungefär var tredje vecka. Dessutom är jag med i en kristen, ekumenisk meditationsgrupp som samlas varje vecka. Den tycker jag hjälpt mig mer än mycket annat. Man får en inre balans. Meditationen går till så, att vi först sitter tysta i 20 minuter. Sen går vi ett par meditationsrundor för att igen sitta tysta i 20 minuter, följt av ett par rundor meditationsgång igen. Till slut har vi en del symboliska kroppsövningar. Då vi går från samlingen får vi alltid ett ord med på vägen. Antalet deltagare är omkring tolv. Frikyrkor i Schweiz? Det finns nog en hel del frikyrkliga i Schweiz också, bl.a. baptister, pingstvänner och metodister. Hur ser du på det frikyrkliga livet i Finland? För varje ny, ung pastor borde det finnas en mentor. Jag har också alltid tyckt att själavårdsaspekten i våra församlingar fått för FOTO: STEN-GÖRAN LILJESTRÖM lite uppmärksamhet. Jag tycker det är fint med de unga förmågorna i Svenskfinlands frikyrklighet, men jag kan ju inte se vad som finns bakom. Det är i alla fall hoppfullt och jag önskar att de ska kunna utveckla sitt kristna liv. Jag tycker det är intressant att vara här och kolla in vad som sker i Finland. Jag är positivt inställd till det mesta. Jag har kanske svårt med den alltför känslomässiga andligheten. Det är ju så att bränt barn skyr elden. Jag har annars mött mycket hjärtligt mottagande från många bekanta som jag inte sett på åratal. Jag tror dock inte att jag skulle orka med det i längden. Det skulle kanske låsa mig i gamla mönster. Missionsengagemang Vi har som familj engagerat oss i två jordbruksprojekt i Ghana under många år. Det är sex kyrkor som understöder dessa. Jag har varit i Ghana tre gånger och min fru fyra gånger, så vi har många afrikanska vänner där nere. Vår församling är också med i detta och Dora är församlingens representant. Vi understöder också ett lunchbordsprojekt i Albanien som ger fattiga barn åtminstone ett riktigt mål mat per dag. Det har vi hållit på med ett par år och vi har varit dit på en studieresa också. Albanien är mycket fattigt, men nu sker det en utveckling också där. Vi understöder många olika projekt inom kyrkan finansiellt på flera sätt, t.ex. Bröd för alla (Brot für Alle) och kyrkans utvecklingshjälp utomlands. Trappat ner på arbetet Nu har jag trappat ner på arbetet och är pensionär till 50 %. Stig Zittra är född och uppvuxen i Jakobstad men bor numera i Schweiz sedan många år. Han uppehåller dock kontakten med hemlandet, även om inte besöken längre är lika regelbundna som när föräldrarna ännu levde. För Missionsstandarets läsare är han känd som en trägen debattör och hans namn förekommer med jämna mellanrum på Fritt forum. I somras besökte han också Borgåkonferensen, därifrån bilden är tagen. Min fru har också varit sjuk. Hon fick förra året besvär med sin hälsa. Orsaken var en heltäckningsmatta som utlöste en allergisk reaktion som gjorde att lungkapaciteten minskade med 50 %. Senare visade det sig att det fanns mögel i huset, vilket gjorde att hennes hälsa inte förbättrades. Vi har nyligen flyttat till en annan lägenhet, så vi hoppas att hennes hälsa ska bli helt återställd, men det är för tidigt att säga ännu. Tidigare cyklade hon varje dag, men det orkar hon inte längre. Jag skidar alpint igen efter att ha gjort ett avbrott på tio år. Jag började igen förra vintern och tyckte det gick ganska bra trots det långa avbrottet. För att uppehålla konditionen går vi också till ett konditionscenter och tränar med olika maskiner, bl.a. också uthållighetsträning. Schweiz vackert land Schweiz är ett vackert land och jag trivs bra där. Det finns omväxlande möjligheter där. Vi har som bekant fyra olika språk: tyska, franska, engelska och rätoromanska. Mellan fransktalande och tysktalande finns en hel del skillnader i mentaliteten. Tyskarna röstar inte alltid lika som fransmännen. Tyskarna vill ha engelska som första främmande språk. Fransmännen håller förstås på franska. I Schweiz har vi s k direkt demokrati, vilket innebär att varje större beslut fordrar folkomröstning. Därför är man reserverad inför EU. Demokratin i Schweiz är mycket tungrodd, men den är åtminstone ärlig på så vis att alla kan få säga sitt i viktiga frågor. STEN-GÖRAN LILJESTRÖM Livsord Kyrie eleison I spalten Livsord uppmanas skribenterna att utgå från ett bibelord. Carolina Edström Någonstans har jag snappat upp att det värsta som kan hända en präst är att förlora sin tro på Gud. Det värsta som kan hända en musiker är att mista tron på sig själv. Kyrie eleison, e, a, g, f, g. Jag sitter och övar på ett stycke; min kör skall på konsert. Eleison... akt.imp.1.aor.sg.2 från verbet eleao, visa barmhärtighet. Nu läser jag inför min tent på onsdag. Två olika uttrycksformer, ett syfte: att visa på en sanning utanför vårt förstånd och en kärlek bortom vår otillräcklighet. I snart ett års tid har mina dagar fyllts av å ena sidan teologiska Håller min tro, trots allt jag lärt mig? Kanske är det denna fråga och rädslan för att stå där med spillrorna av det man en gång kallade Gud som får många att rygga tillbaka för blotta tanken på teologiska studier. studier, å andra sidan musicerande. När jag berättade för en bekant vad jag håller på med nuförtiden, utbrast hon: Det kanske är en bättre kombination än du tror! Dessa till synes vitt skilda ämnen, musik och teologi, har mera gemensamt än jag trodde i september när läsåret började. Det har förts diskussioner huruvida det är till någon nytta för blivande frikyrkopastorer att studera teologi. Många har varnat för torra akademiska studier, hårklyveri och söndersmulande av tron. Ofta har man betonat det rent andliga på bekostnad av faktakunskap. Får jag då fråga: När man övar skalor, spelar långa toner och torrövar med bara trumpetmunstycket, är det att smula sönder musiken? Tar jag bort det vackra när jag filar samma ställe i en halvtimme, försvinner kompositörens tanke med musiken? En granne till en musiker skulle kanske inte hålla med mig, men nej, det är snarare tvärtom. Ingen skulle väl påstå att bara man är tillräckligt musikalisk så behöver man inte öva. Vad skiljer då musikerns övande från teologens studerande? Verbformerna i bibeltexterna analyseras, kyrkans historia präntas in och med Descares metodiska tvivel ifrågasätts allt. Upphör Bibeln vara Guds ord? Ger inte en inblick i historien en större förståelse av vår samtid och lär inte tvivlandet att det är tron som är det viktiga? Bach är i alla fall Bach oberoende av hur långsamt jag övar och hans musik är fortfarande lika gnistrande vacker. I den oandliga akademiska världen ställs den studerande däremot inför kalla fakta, hisnande teorier och slutligen framför frågan: Håller min tro, trots allt jag lärt mig? Kanske är det denna fråga och rädslan för att stå där med spillrorna av det man en gång kallade Gud som får många att rygga tillbaka för blotta tanken på teologiska studier. Jesus skulle nog ha utropat: Så lite tro ni har! Med detta menar jag ingalunda att de som studerar teologi har någon slags supertro. Nej, det har de verkligen inte, men de har kanske en övertygelse att den Gud de kallar far är större än människors ord och tankar. Kanske blir den grund som deras tro bygger på ändå litet mindre sand och grus när de tvingas ta ställning till obekväma uttalanden som inte alltid överrensstämmer med ens egen övertygelse. De måste lära sig skilja på min personliga tro och allmänt kända fakta, för att inte tala om teorier som presenteras som om de vore fakta. Vart är det jag vill komma med mitt resonerande? Att från och med nu skall alla frikyrkopastorer ta teologiemagistersexamen? Att musiker skall sluta öva och bara tro på sig själva? Nej. Jag vill bara försöka visa på att man inte skall vara rädd för fakta, ingen kan ändå ifrågasätta det jag upplever när jag är med Gud. Gud håller nog bara min tro på honom håller. Jag vill också dela med mig av vad musiken är för mig. Musik är bland annat väldigt hårt arbete och mycket glädje. Jag tror att den dag jag lägger ner mitt instrument så kommer inte musiken att försvinna ur mitt liv och den dag jag inte längre studerar teologi kommer jag att vara Guds barn lika mycket som jag är idag. Skribenten studerar för närvarande musik vid Svenska Yrkeshögskolan i Jakobstad

6 6 Missionsstandaret Trösteböcker Argument förlag har gett ut två vackra trösteböcker. Den mindre boken heter I den mörkaste dal ord av tröst. Den är i fickformat men ändå förvånansvärt innehållsrik. Texterna är inte alltid de man skulle väntat sig i en dylik bok och det känns fräscht. Bilderna är välvalda och ger ofta en extra dimension till texterna. Den drygt 40 sidor tjocka boken innehåller texter som inte alltid ger svar för svar finns ju inte alltid att få men som kan påminna oss om att vi inte är ensamma. Bredvid en talande bild av en krukväxt som tappat nästan alla blad står t ex följande text av William Bridge: O Herre, mina böner är döda, mina känslor är döda och mitt hjärta är dött; men du är en levande Gud och jag uthärdar i dig. I DEN MÖRKASTE DAL. Ord av tröst Argument Förlag, 2005 Den större av de två böckerna heter Näsdukar. För skratt och gråt i livets skiften och är skriven av Catharina Segerbank. Alla kapitel utom det första har också ordet näsduk i rubriken, som Den första näsduken, Gåvonäsduken, Den kärleksfulla näsduken, Den stora näsduken osv fram till Näsduken i kistan som är det sista kapitlet. Livets både och sorgen och glädjen är tydliga genom hela boken. Den tonen slås an genast i första kapitlet som bär rubriken Sorg och glädje tillsammans. Catharina Segerbank är präst i Svenska kyrkan och många av texterna utgår från hennes möten med människor via olika kyrkliga förrättningar som dop, konfirmation, vigsel och begravning. Men hon bjuder även på privata upplevelser av glädje och sorg. Det ger en bra blandning av närhet och iakttagande. Boken är snyggt upplagd och ger ett luftigt intryck som passar bra till temat. Varje kapitel inleds med ett illustrerande fotouppslag. Ett genomgående tema i bilderna är händer, oftast händer som håller en näsduk (utom i kapitlet Den saknade näsduken, där man i stället ser två par fötter och i förgrunden en tappad näsduk). På det viset understryker bilderna att det både i sorg och glädje handlar mycket om beröring. Bilderna är tagna av Martin Reftel och Jessica Evans. En liten festlig detalj är att man kan beställa en uppsättning sidennäsdukar tillsammans med boken om man vill använda den som presentbok. Näsdukar är en bok som kan ges som gåva i olika skeden av livet, med eller utan näsdukar. Catharina Segerbank NÄSDUKAR. För skratt och gråt i livets skiften Argument Förlag, 2005 PES Himlen är nära hos familjen Svarvar Min storasyster Mathilda är i himlen, berättar femåriga Wilma som den mest självklara sak i världen. Anna-Pia (född Käcko) och Mikael Svarvars äldsta dotter Mathilda dog i december 2003, fem år gammal. I år skulle hon alltså fyllt sju. Hennes systrar Wilma och Ella är nu fem och tre år och deras lillabror Otto fyller ett år i januari. Det där med hur många barn vi har beror lite på vem som frågar. Ibland orkar man bara inte säga som det är. Jag brukar ibland undvika det genom att svara att vi har tre barn hemma, säger Mikael. Ifall man har Wilma med är det inga problem för då har hon redan hunnit berätta att hon har en storasyster i himlen, säger Anna-Pia. Mikael konstaterar att de fått fyra barn och att de inte vill glömma Mathilda utan vill leva med den sorg som han tror alltid kommer att finnas. Besöker ofta Mathildas grav Anna-Pia är från Purmo och Mikael från Kvevlax men de är bosatta i Larsmo sedan flera år, i dag bor de i Kackur by, tidigare bodde de på Furuholmen. Att Mathilda är begravd i Larsmo binder nu familjen ännu mer till orten. Riktigt lika ofta som den första tiden blir det kanske inte att vi besöker graven, men vi försöker i alla fall alltid ha ett ljus brinnande där. Mikael är den som oftast besöker Mathildas grav, ett par gånger i veckan brukar det bli. Han går ofta sent på kvällen när inte så många andra är där. Mathildas grav ligger alldeles nära handikapparkeringen och det tycker de passar riktigt bra. Mathilda var nämligen svårt cpskadad och hade inget enkelt liv. Hon har en bra plats nära en stor björk. Och från gravgården är Sorgen efter dottern Mathilda är inget de vill komma undan: Vi har fått fyra barn det utsikt mot vattnet. Anna-Pia och Mikael tycker att det är viktigt att en gravgård är vacker. Den i Larsmo är det. Och Mathildas grav är en av de första man ser när man kommer dit. Den lilla glatt leende ängeln på hennes hjärtformade gravsten är också iögonenfallande. Det passar bra att hon fortsätter att ta uppmärksamhet. När hon levde märktes hon minsann, med sin rullstol och ganska speciella uppsyn, med långt hår och tindrande ögon. Förändrad familjeidentitet Mathilda föddes cp-skadad efter en komplicerad förlossning och lärde sig under sitt korta liv inte gå och inte heller kommunicera på vanligt sätt. När hon dog förändrades därför livet helt och hållet för familjen Svarvar. Det blev plötsligt helt andra familjerutiner. Mathilda hade krävt full uppmärksamhet från tidig morgon. Plötsligt hade vi väldigt mycket tid! Det är en kluven känsla: en vila, men samtidigt också en smärta. Själv märkte jag att jag haft mycket av min identitet i det att jag var Mathildas pappa, säger Mikael. Så jag tappade mer eller mindre fotfästet när hon dog: vem behöver mig nu? Det tog en tid för mig att inse att mina andra barn fortfarande behöver mig. Eftersom de andra barnen krävde mycket av Anna-Pias uppmärksamhet var det ofta Mikael som fick ta hand om Mathilda. Det känns fortfarande ovant att sitta och skriva musik utan Mathilda i famnen. När Mathilda dog tappade vi också hela handikappidentiteten som familj och föräldrar, säger Anna-Pia. Det var en massa människor som plötsligt bara försvann ur vårt liv, terapeuter och andra som vi kommit i kontakt med via Mathildas handikapp. Konstigt kändes det när Mathildas rullstol blev hämtad. Den hade stått ensam i ett rum en tid, som en ikon. Det kändes nästan som om den var en del av henne. Mikael berättar att han rent konkret kan sakna det att få gå ut med rullstolen. Det var tråkigt att jag aldrig hann måla den rosa, säger Anna- Pia. Det skulle hon gillat. Första året svårt Den 30 december 2003, fyra dagar efter att hon fyllt fem år, dog Mathilda efter några svåra dagar på sjukhus. Mikael minns att han var trött flera månader efteråt. Anna-Pia igen berättar hur hon blev alldeles orolig i hela kroppen när det började närma sig årsdagen av Mathildas död. Det var med Svarvars som med många andra som förlorat en nära anhörig, att man måste igenom det första året och påminnas om allt man gjort tillsammans. Efter att man klarat av det första året brukar det ofta lätta något. Vid det här laget har vi också hunnit besöka de flesta av våra vänner utan Mathilda. Nya förutsättningar gav husköp och flytt Skulle inte Mathilda dött skulle familjen Svarvar troligen bott kvar i huset på Furuholmen. Det var nämligen bra anpassat för Mathilda och hennes rullstol, alla rum på ett Mathildas gravsten pryds av en glad ängel. plan och inga höga trösklar. Men med Mathildas död blev förutsättningarna annorlunda och en dag i fjol begav de sig ut och köra och för skojs skull titta på hus. Hur det nu var kom de sig till Kackur och där stod ett stort hus bredvid baptistbönhuset. Huset var till salu till ett rimligt pris. Tyvärr visade det sig att det bara var halva huset som skulle säljas, andra halvan ägdes av någon annan. Efter lite efterforskningar fick Mikael tag på ägaren till den andra delen och det visade sig att det gick bra att köpa också den delen. I november i fjol flyttade de in i det stora huset som efter en hel del renovering också kommer att inrymma en musikstudio. En intressant detalj är att de, när de skulle skriva på köpebrevet, såg att fastigheten hette Tildas. Det visade sig att hustrun till den som byggt den ursprungliga delen av huset i slutet av 1800-talet hade hetat Mathilda. Dessutom har det under årens lopp bott flera Mathilda i huset. Det kändes som en liten glimt från Gud. Inga enkla svar Mikael och Anna-Pia är annars inte de som frågar efter tecken från Gud. De litar mera på att han har omsorg om dem och är med i det de gör. När Mathilda föddes med sitt handikapp tappade vi nog tron på alla tydliga skyltar eller brinnande buskar, konstaterar Mikael. Jag reagerar kraftigt på kristna som har alltför raka svar på allting, även om jag kanske i viss mån tänkt i de banorna själv tidigare. Idag inser jag att man inte behöver ha svar på allt, säger Anna-Pia och citerar Tomas Sjödin som i en av sina böcker skriver att Gud inte nödvändigtvis behöver ha någon mening med att han fått två handikappade söner, men att sönerna och deras handikapp gett mening åt livet. Himlen: vårt säkra hopp I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är (Joh. 14:2-3). Om ni alltså har uppstått med Kristus, sträva då efter det som finns där uppe där Kristus sitter på Guds högra sida. Tänk på det som finns där uppe, inte på det som finns på jorden (Kol. 3:1-2). Vi vet att då det tält som är vår jordiska boning rivs ner har Gud en byggnad åt oss i himlen, en evig boning som inte är gjord av människohand (2 Kor. 5:1). Bertrand Russel har kallats det största intellektet under talet. Då han tänkte på döden sade han: Det är mörkt utanför och när jag dör kommer det att vara mörkt innanför. Det finns ingen härlighet, ingen omätlig rymd, bara trivialitet för ett ögonblick, och sedan ingenting. Förutom Jesus själv så var aposteln Paulus det största intellektet under det första århundradet. Då han tänkte på sin död sade han så här: Ty för mig är livet Kristus och döden en vinning jag längtar efter att bryta upp och vara hos Kristus, det vore ju det allra bästa (Fil. 1:21, 23). Två berömda män. En kände inte Gud. Det gjorde den andre. Vad beträffar deras syn på döden så var det avgörande om de kände Gud. Detta gällde också då de funderade över vad som finns på andra sidan den tröskel som kallas döden. Vad vet vi om himlen? Vad kan vi veta om himlen? Vår enda pålitliga auktoritet är Bibeln. Utgående från de glimtar den ger oss ska det vara en vacker och underbar plats en värld som inte kan tömmas, en värld som uppenbarar nya skatter till vår förvåning och förtjusning. Jag har tänkt mycket på himlen. Den har en framträdande plats i alla mina böcker, fiktion och nonfiktion. När jag föreställer mig himlen tänker jag på första gången jag snorklade. Inetsat i mitt minne är ett visst ljud: en flämtning av förvåning som hörs genom snorkelgummit då mina ögon för första gången ser den andlöst spännande undervattensscenen. Där fanns mängder av fisk av varje form, storlek och färg. Och just då jag trodde jag sett den mest underbara av dem alla, dyker det upp en som är ännu mera anslående. I en ännu större omfattning tror jag vår första glimt av himlen kommer att få oss att kippa efter andan av förvåning och glädje. Den första flämtningen kommer att följas av många fler då vi ständigt möter nya vyer på denna oändligt underbara plats. Hur vet vi att himlen kommer att vara så vacker och underbar? Därför att Han som förberett den för oss är så kreativ och skicklig. Då Jesus skulle lämna den här världen sade han till sina lärjungar: I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är (Joh. 14:2-3). Vi blev till för en person och för en plats. Jesus är personen. Himlen är platsen. Och Jesus är den som bygger den där platsen för oss. Himlen är hemmet För kristna är himlen hemmet. Paulus sade: Därför är vi alltid vid gott mod, även om vi vet att så länge vi har vårt hem i kroppen är vi borta från Herren. Vi skulle helst vilja flytta bort från kroppen och få vårt hem hos Herren (2 Kor. 5:6, 8). Guds folk, som är gäster och främlingar på jorden, lever sina liv och söker ett hemland och längtar till ett bättre land, ett i himlen (Hebr. 11:14, 16). Huvudstaden i det här himmelska landet kommer att vara en stad med fast grund som Gud själv har planlagt och byggt (Hebr. 11:10). Denna stad kommer att ha all den fräschhet, vitalitet och öppenhet man förknippar med landet och allt det pulserande liv, ömsesidigt beroende och relationer som vi förknippar med en stad. En stad utan brott, nedsmutsning, smog, sirener, avigsidor eller slum. I himlen kommer det att finnas en outtömlig tillgång på friskt vatten och läcker mat. Ingen hungersnöd eller torka. Kristus lovade att vi skulle få äta och dricka med honom tillsammans med Abraham och de andra patriarkerna (Matt. 8:11). Vi kommer att träffa och samtala med andra invånare i himlen. Inte bara Abraham, Isak och Jakob, utan Mose, David, Ruth, Ester, Maria och Petrus. Jag ser fram emot konversationer med C.S. Lewis, A.W. Tozer, Jonathan Edwards och Amy Carmichael. Vi ska samtala med änglar, därför att änglarna är andar i Guds tjänst som tjänar oss (Hebr. 1:14). Vi ska lära känna dem som skyddade oss under våra år på jorden. Vi ska njuta av och dela med oss av de skatter som vi samlade åt oss i himlen så länge vi levde på jorden (Matt. 6:19-21). Vi ska hålla vårt hem öppet för andra (Luk. 16:9). Odödlig kreativitet Gud gav människorna kreativitet i deras syndfria tillstånd, något som blev kvar

7 Missionsstandaret 7 STIGEN HEM (M.Svarvar) Genom törnen en stig leder hem genom den mörka dalen en mödosam färd mot ett okänt mål din vandring var ej lätt Det kan va svårt att gå så långt men Gud han går vid din sida följ i det spår som ängeln går det leder hem till gryningen Allt kan ej ses av det mänskliga, men någon kan se på ett annat sätt Någon ser varje människas liv som en del av en sommaräng Bredvid vår värld en annan värld en verklighet som en sommardag följ i det spår som ängeln går det leder hem till gryningen en bearbetning av sorgen. Alla sångerna är på svenska. Man har gjort några konserter redan i serien och responsen har varit god. Det har varit lätt att boka spelningar, för det verkar som om det inte är så många som sjunger om de här sakerna. Mycket publik har vi haft också och det verkar som om vi lyckas beröra. Alla har väl någon anhörig som dött och kan därför lätt hitta ansknytningspunkter. Att sångerna är så personliga och berör ett så svårt ämne tycker man skulle göra det svårt att sjunga dem. I konsertsituationer går det bättre för där är det ändå en viss distans till publiken, men när jag sjöng ett par av sångerna i en gudstjänst i baptistkyrkan i Forsby nyligen, ensam utan extra komp, brast det nog i en av sångerna. Det blev plötsligt för personligt. Jag kan ju inte se min egen dotter eller ens hennes sjukdom som en attack från den onde! säger Mikael. Vi lever i världen, varför skulle vi skonas mer för att vi är kristna? frågar Anna-Pia. Vi har inte blivit bittra, och det kan vi kanske tacka vår tro för. Lever med himlen Anna-Pia berättar om en sorgegrupp de deltog i tre månader efter Mathildas död. Där märktes en klar skillnad mellan dem som hade en tro och dem som inte hade det. Vi hade kommit mycket längre i vårt sorgearbete än de som inte hade något eller någon att rikta sin ilska mot och fästa sitt hopp på. Hoppet är något vi tagit fasta på. Vi lever med himlen varje dag. Speciellt med Wilma som nästan varje kväll har något hon funderar på om Mathilda och hur hon har det. Och lillasyster Ella börjar ta efter. Här om dagen funderade Wilma att Gud nog har en lucka som han öppnar för Mathilda så hon kan titta ner på oss. Anna-Pia och Mikael har inget emot att dela Wilmas och Ellas barnsliga tro på hur det kanske är i himlen. På morgnarna händer det sig t ex att man funderar om Jesus sagt godmorgon ännu till Mathilda och om hon ätit frukost. Och Anna-Pia tycker själv det känns ganska skönt att som Wilma tänka sig att Mathilda får julklappar också i himlen. Vi vet förstås inget om hur det är, men vi vill ju tro att hon inte är handikappad där utan får springa omkring och skratta. Jag tänker ofta att hon är tillsammans med gammelmoffa som dog ett halvt år före henne, säger Mikael. Ett litet leende Jag tror man gott får vara lite barnsligt konkret. När en affär delade ut ballonger nyligen tog vi hem fyra till barnen och så släppte vi upp en till Mathilda. Mikael berättar om en förnimmelse av himlen de hade vid Mathildas sjukbädd. Innan hon dog hade hon svåra smärtor, men just när hon dog kom ett litet leende över hennes läppar. Det var som om hon kom hem och mötte någon hon kände. Den här upplevelsen hjälpte oss speciellt i början. De fick också flera andra hälsningar som hjälpte dem att klara det. Veckan mellan Mathildas död och begravning var det tanken på himlen som höll dem uppe. Himlen som begrepp tycker Mikael ändå känns väldigt abstrakt. Han läser Bibeln för att försöka hitta spår, men tycker inte att gator av guld riktigt tilltalar honom. Han hoppas i alla fall att man känner igen sina vänner från jordelivet i himlen. Visst ser jag fram emot att FOTO: PETER SJÖBLOM få träffa Jesus. Men ändå är det mötet med Mathilda jag ser mest fram emot. Fem rika år Anna-Pia och Mikael fick ha Mathilda i fem år. De är övertygade om att hon gjorde deras liv rikare. Jag skulle inte velat vara utan Mathilda. Hennes handikapp accepterade jag nästan genast. Men döden däremot var svårare, säger Anna-Pia. Hennes handikapp började vi allt mera se som en del av hennes personlighet. Kanske det var nåd sjunger Mikael i en av sina sånger. Vi vet ju inte hur hennes liv skulle blivit i framtiden. Kanske det samtidigt var nåd att hon fick flytta hem. Det är i alla fall ett uttryck för att vi får lämna allt till Gud. I det långa perspektivet kanske man kan se det som nåd. Och när vi väl kommer till himlen kanske Familjen Svarvar, (fr v) Ella, Wilma, Anna-Pia, Otto (i mammas famn) och Mikael, besöker ofta Mathildas grav på den vackra begravningsplatsen i Larsmo. det här livet bara är en parentes eller en anteckning i marginalen och då spelar det inte så stor roll om man levat fem eller femtio eller åttio år. Och vilken tur att hon fick leva ens fem år, säger Anna-Pia. Hon var ju egentligen död när hon föddes. I så fall skulle vi aldrig lärt känna henne. Det största tycker jag är att ha fått uppleva ett djupt kärleksförhållande. Det var så otroligt starka band mellan Mathilda och alla familjemedlemmar, trots att hon inte kunde kommunicera ordentligt. Det byggs väl extra starka band till den som man får kämpa mycket för och med. Sånger om himlen I år kommer Mikael att ge ett par konserter inför och över Allhelgona, i Oravais kyrka den 30 oktober, i Larsmo kyrka den 5 november och i Nykarleby kyrka den 6 november. Temat för konserterna är Jag lyfter ögat... Musik om saknad, sorg, hopp och tro. Musiken är akustisk, med piano, kontrabas, akustisk gitarr och sång. En stor del av de sånger man använder har Mikael skrivit efter att Mathilda dog, delvis som Jag har Mathilda att tacka för mycket De senaste åren har Mikael annars mest gjort sig känd som en soul-, jazz- och gospeluttolkare med låtar på engelska. Jag fick en längtan efter att uttrycka mig mera direkt, berättar han. Eftersom svenska ändå är mitt språk, så blir det mera eget på det här sättet. Det tycker jag märks även i musiken. Det känns som om jag också musikaliskt nu bottnar mer i mig själv utan att jag känner att jag behöver sätta mig i vare sig soul- eller jazzfacket. De nya sångerna, som till stor del handlar om himlen, ska också bandas. Skivan hoppas Mikael ha klar till våren. Mathilda har varit inspirationskällan även till Mikaels två förra skivor. På skivan Blue (2001) var många av sångerna sprungna ur Mathildas kamp och livet med henne. Skivan Wood Anemone (2004), som alltså utkom en tid efter Mathildas död, är tillägnad henne. Sångerna var skrivna och bandningen inbokad när hon dog. Allt fick skjutas på, och Mikael arrangerade om en del låtar och anpassade materialet till den nya situationen. Sedan bandades skivan snabbt på några dagar. Det kändes bra att få göra det för Mathilda. Jag tycker också att hon, genom att jag tvingats göra den här bearbetningen, hjälpt mig vidare kreativt. Jag har Mathilda att tacka för mycket. PETER SJÖBLOM men som förvanskades då vi föll i synd. Han kommer säkert inte att ge oss mindre kreativitet i himlen utan mera. Och den kommer inte att vara behäftad med synd eller begränsad av dödlighet. Vi ska komponera, skriva, måla, snickra, bygga, plantera och odla. I Uppenbarelseboken 5 berättas det om en kör av änglar som uppgår till tio tusen gånger tio tusen dvs hundra miljoner! Och sedan får vi veta att resten av skapelsen förenar sig med dessa hundra miljoner. De hundra miljonerna är bara en liten ensemble på scenen. Kan du föreställa dig kraften i den sången? Att minnas viktigt för Gud Kommer vi att minnas våra liv och relationer på jorden? Naturligtvis. (Vi kommer att vara smartare i himlen, inte dummare!) Att minnas är viktigt för Gud. Det är därför som den himmelska staden har minnesmärken av människor och händelser på jorden (Upp. 21:12-14). Det är också därför som Gud i himlen har en förteckning, för att ingen som fruktar Herren och aktar hans namn skall glömmas (Mal. 3:16). Smärtan från det förgångna kommer att vara borta. Men minnen av att ha varit tillsammans i skyttegravarna, att ha gått tillsammans med Kristus, och innerliga stunder med familjen och vänner kommer helt säkert inte att vara glömda. Kommer vi att känna igen våra kära i himlen? Visst. Vi kommer till och med att känna igen dem som vi inte kände på jorden, på samma sätt som Petrus, Jakob och Johannes kände igen Mose och Elia när de var med Jesus (Luk. 9:28-33), fastän de inte kunde ha vetat hur de såg ut. Efter att ha kommit till himlen ser martyrerna ner på jorden och minns tydligt sina liv, fullt medvetna om vad som händer där (Upp. 6:9-11). Himlen karakteriseras inte av okunnighet om händelserna på jorden utan av perspektiv på dem. Himlen kommer att erbjuda välbehövlig vila för de trötta (Upp. 14:13). Vilan förnyar oss, ger oss energi så att vi blir aktiva igen. Himlen kommer att erbjuda uppfriskande aktivitet, produktiv och utan hinder som Adams och Evas arbete i Eden innan synden förde med sig markens förbannelse. I himlen kommer hans tjänare att tjäna honom (Upp. 22:3). Detta betyder att vi kommer att vara aktiva, eftersom att tjäna betyder arbete, ansträngning, att göra någonting. Tjänst innebär ansvar, plikter, ansträngning, planering och kreativitet för att göra arbetet bra. Vi kommer att leda och utöva auktoritet i himlen och fatta viktiga beslut. Vi ska regera med Kristus (2 Tim. 2:12, Upp. 3:21), inte temporärt utan i evigheters evighet (Upp. 22:5). Att regera innefattar specifikt, delegerat ansvar för dem som lyder under vårt ledarskap (Luk. 19:17-19). Vi ska regera över världen och till och med över änglarna (1 Kor. 6:2-3). Inga sorger, ingen sjukdom När Gud för himlen ner till den nya jorden, skall han torka alla tårar från deras ögon (Upp. 21:4). Vilken innerlig bild Guds hand ska röra vid varje enskilt barns ansikte och avlägsna varje tår. I samma vers står det: Ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Som Thomas More uttrycker det: Jorden har ingen sorg som inte himlen kan hela. Inga sjukhus. Inga kyrkogårdar. Ingen synd. Ingen fruktan. Utnyttjande, våldtäkt, mord, droger, dryckenskap, bomber, gevär eller terrorism finns inte längre. Himlen kommer att uppskattas mycket av de handikappade, som kommer att vara befriade från sargade kroppar och sinnen, och av de sjuka och gamla som kommer att vara fria från sina smärtor och begränsningar. De kommer att promenera och springa, se och höra, en del av dem för första gången. Sångförfattaren Fanny Crosby sade: Tyck inte synd om mig på grund av min blindhet, för det första ansikte som jag då ska se är min Herres Jesu ansikte. Gud är skaparen av mångfalden som han älskar. Folk från varje stam, nation och tungomål kommer att tillbedja Lammet tillsammans (Upp. 7:9-10). Återföreningens glädje Himlen kommer att vara ett hem med obeskrivlig glädje. Om vi älskar Kristus, längtar vi efter att vara tillsammans med honom. Den näststörsta glädjen kommer att vara återföreningen med avlidna kära. En del kommer att återförenas med föräldrar som de inte sett på femtio år och med barn som de förlorat för länge sedan. För kristna är döden aldrig slutet på en relation, utan bara ett avbrott som kommer att följas av en härlig återförening. Himlen är den kristnes säkra hopp, ett hopp som kan och borde uppehålla oss genom livets mörkaste timmar. Men detta händer inte automatiskt. Vi måste välja att tänka på himlen och centrera våra liv runt det: sträva då efter det som finns där uppe där Kristus sitter på Guds högra sida. Tänk på det som finns där uppe (Kol 3:1-2). Må Gud ge oss nåden att idag leva som himlens medborgare, ambassadörer i det här främmande landet som kallas jorden. Må vi idag leva med det perspektiv som kommer att bli vårt strax efter det vi dött. RANDY ALCORN Eternal Perspective Ministries, 2229 E. Burnside #23, Gresham, OR 97030, ,

8 8 Missionsstandaret sidan är SBFU:s sida. Bidrag sänds till denna tidnings redaktion eller direkt till SBFU:s kansli, på adress PB 54, VASA. åttanden här Svenska baptisternas i Finland ungdomsförbund rf Besöksadress: Rådhusg. 44 K 5, Vasa. Postadress: PB 54, VASA. Tfn: ; fax: ; e-postadress: Ordförande Åsa Kackur, tfn Ungdomssekreterare: Caroline Södergård-Hahn, tfn KOM IHÅG ULTRAWEEKEND Också i år blir det Ultraweekend. De strategiska datumen är november, dvs lilllajulshelgen som vanligt, och platsen är Betaniakyrkan i Jakobstad som vanligt. Mera info kommer inom kort till en församling nära dig. Upptäck din gåva En undersökning för fem år sedan visade att 80 procent av alla hjärtattacker inträffar mellan kl sju och nio på en måndag morgon. Forskarna drog den slutsatsen att det beror på att folk är stressade då de gör sig klara för att gå till en arbetsplats som de hatar. De gör någonting som de inte föddes till att göra och därför fi nner de ingen tillfredsställelse. Många människor fullföljer en karriär som deras föräldrar valt åt dem, och inte en som de själva tycker att de var ämnade för. De tjänar pengar, men de är deprimerade. Livet handlar inte om fi nanser, det handlar om förverkligande. Men Bibeln inbegriper att välgång fi nns inbyggt i den gåva som Gud har inplantat i dig. I Ordspråksboken 18:16 står det: Gåvor öppnar dörrar Bill Gates t.ex. avskydde skolan. Han var inte något skolljus, men han fann sin passion i att skapa datorer, och det var där som hans välgång fanns. Moder Teresas arbete var i klassrummet, men hennes hjärta var på gatorna med de döende. Och det var där som hon fann förverkligande och Nobels fredspris. Michael Jordan försökte byta sin gåva och bli baseballspelare. Vad hände? Han var frustrerad. Han återvände till sin gåva som var att spela korgboll. Och vad hände då? Han vann igen. I Ordspråksboken 19:21 kan vi läsa: Människan gör upp många planer, men det är Herrens vilja som sker. Du kom till jorden för en gudagiven uppgift. Upptäck nu vad den är och förbered dig för att förverkliga den. Det är där som din välgång fi nns! Dr. Myles Munroe Bahamas Faith Ministries Copyright: Oral Roberts Evangelistic Association, Inc. Publiceras här med vederbörligt tillstånd. Ekorrens patrullogg En patrullogg är en bok där man skriver om patrullmöten, hajkar, läger och annat som patrullen gör. I framtiden kan man sedan läsa och skratta åt gamla minnen. I patrull Ekorren gjorde vi en nystart med patrulloggen i början av året. Sex flickor turas om att skriva i boken. Här antecknas vad vi gjort på patrullmöten, hajkar, läger och kurser. Till dags dato har patrulloggen fyllts av många sidor med berättelser om Ekorrarnas förehavanden. Den är inte fullskriven ännu, så där kommer säkerligen att fyllas med ännu mer intressant läsning. Men här kommer ett urval ur Ekorrarnas memoarer. 18 JANUARI. Ekorrarna behagade inte infinna sig vid Karleby simhall och missade således vårterminens första kårmöte. 12 APRIL. Ekorrarna och den Eminenta arbetsledaren inledde kvällens patrullmöte med att ta ett nytt foto. Orsaken till detta var förmodligen att Emma inte var med på det gamla, och ett Emmalöst foto kan man ju verkligen inte ha. Sedan lyssnade vi på några Sextio scouter alltid redo HEJ FRÅN LARSMO SCOUTER! Nu i höst är vi ca 60 Åtta patruller och två vargungegrupper i Larsmo pojkar och flickor som varje tisdags kväll samlas till scout i bönehuset i Kackur. Vi har två Vargungegrupper och 8 patruller. Alla patrulledare är nya medan scoutledarna är de gamla beprövade. Ekorrarna som ansvarar för texten nedan är sex stycken fräscha scouter som nu till våren skall ta 1 klassmärket inom scoutingen. Flickorna är mycket duktiga men skulle inte ha nått så här långt utan sin eminente arbetsledare. Vad brukar man höra i lingonskogen Bakom varje duktig scout finns en svettig ledare eller hur det nu var. SANDRA WESTMAN är en av de två scouter i Larsmo som klarat av Stigfinnarens uteliggarmärke 4. Nedan följer en intervju med henne. 1. Hur många nätter sov du utomhus för att ta detta märke? 65 nätter på ett år. 2. Vad får en att frivilligt tillbringa så många nätter utomhus? Jag tog det som en utmaning, ville helt enkelt göra något annorlunda. 3. Sov du ensam? Om inte, vem höll dig sällskap? För det mesta sov jag nog ensam, men på läger och hajkar hade jag ju sällskap. 4. Vilket är ditt roligaste nattliga minne? Alla nätter var roliga, men på olika sätt. Det var kul att vakna upp på olika ställen. Jag har tältat i norra Norge, södra Finland, På ungdomssidan får vi under året glimtar från arbetet i de olika församlingarna. De flesta av scouterna i Larsmo samlade i bönhuset i Kackur. kloka ord om vad-det-nu-var och lärde oss kirurgknopen. När ca halva PM:et hade gått skyndade den Eminenta arbetsledaren iväg till sitt tråkiga föräldramöte och lämnade Ekorrarna alldeles ensamma i den stora kyrksalen. Ekorrarna tillbringade resten av mötet med att planera sina hajkar. Efteråt lämnade de sina prydligt skrivna papper i arbetsledarens postlåda. 3 MAJ befann sig Ekorrarna hos sin patrulledare. De fortsatte att planera sina hajkar. Weetos, Gagi och Ida sin hajk vid Öuran och Ellos, Jennimoo och Emma sin hajk vid Köpenhamn. (De åkte sist och slutligen inte till Köpenhamn, utan till Risören.) De sparade arbetet på en diskett. PS. Susanne den Eminente patrulledaren meddelar senare att hon inte kan hitta disketten MARS var alla Ekorrar utom en på patrulledargrundkurs i Lepplax. I patrulloggen antecknades bl.a. följande: kl. 13:50 Gagi och Ellos har lektion om patrulltraditioner och anda. Jennimoo, Ida och Weetos har dom inte sett på lääänge... kl. 14:09 Ledarna skryter på vår fiiiiina loggbok. kl. 14:30 Vi gick ut för att leka i det varma vädret. Vi lekte British Bulldogg och en annan lek som vi inte minns namnet på (Jennimoo, Weetos, Gagi och Ellos blev Superbroiler, men Ida förblev Kyckling...) kl. 17:16 1/3 av patrull Ekorren sitter och slöar. Jennimoo, Weetos och Ida är på okänd plats. kl. 17:27 Gagi och Ellos har ätit upp Jennimoos godis. Jennimoo och Weetos dyker upp. Ida är fortfarande spårlöst försvunnen. kl. 17:30 Ida uppenbarar sig. kl. 22:58 Tystnad om två minuter. Gagi och Ida upptäcker att de glömt sina kuddar där hemma... kl. 22:59 Dom släcker ljuset... (Hjälp?) kl. 23:00 Godnattsaga... God natt! (?) Sandra, Janina och Ida Sandra är en riktig uteliggare hemma i Larsmo och på många andra platser. 5. Fanns det något som du tyckte var hemskt? Nej, egentligen inte. Förutom kvällen när jag läste en rysare, kanske 6. Hurudan var dina kvällsceremonier när du kröp in i tältet? Berätta. Jag hade inga speciella ceremonier. Såg bara till att jag hade min ficklampa, en bok och kanske något att äta. Sen for jag till tältet. 7. När vill du sova i tält nästa gång? Så fort som möjligt! Men det blir antagligen på hajken nästa vår. 8. Borde det finnas även ett femte uteliggarmärke? Hur många nätter skulle det i så fall vara? Joo!!! 100 kanske Vi håller på att ta 1 klass-märket och då skall man utföra en egen planerad hajk. Vi började med förtjusning i våras att planera vår hajk. Vi tänkte oss en vit sandstrand, inga myror, många killar, god mat, bruna ben, två nätter, klarblå himmel, solande på en ö, myggutrotning, simning, båt, avkoppling. Vi ville ha det organiserat och väl planerat. I slutet av juli var det så dags för hajk. Dagen innan hajken utbyttes en strid ström av SMS mellan de tre deltagarna, dvs det mesta ändrades. Vi diskuterade om vi skulle göra plättar eller inte. Först skulle vi, sedan skulle vi inte, sen skulle vi kanske. Det slutade med att vi inte gjorde några plättar. Hajk FOTO: SUSANNE KACKUR På tisdagseftermiddagen startade tre inte-alls-gladaeller-muntra scouter från Jennas. Det var mycket sura miner och mycket packning. När vi kom fram till den stooora sandstranden nära Jennas villa hade vi ett stort vassborttagningstalko. Efter det satte vi upp tältet. Det tog upp mer än halva stranden. Hela tiden vi var där hade vi skytteltrafik mellan villan och tältet eftersom vi hade glömt nästan hälften av våra saker. Dags för mat. Emma visade oss hur man steker en pizza och hur man smälter en... grön plastgaffel på ett trangiakök. Efter maten simmade Emma och Jenna. Vi simmade inte allihopa eftersom någon (vi nämner inga namn) hade glömt simdräkten hemma. Senare gjorde vi blåbärssoppa av blåbär vi själva plockat. Egentligen visste vi inte hur man kokar blåbärssoppa, men det oroade oss inte ett dugg. Att man ska sätta i potatismjöl för att soppan skall bli tjockare visste vi ju, men inte att den tjocknar först när soppan svalnat. Vi hällde glatt i två deciliter potatismjöl eftersom soppan inte blev tjockare av vår första halva deciliter. Efter blåbärssoppan begav vi oss ut med båten. Emma ville ro, så hon fick ro. Vi rodde runt en ö och släppte av Jennas lillasyster (som varit med på roddturen), men Emma ville fortfarande ro så vi fortsatte, glatt pratande och skrattande. Vi var ute på sjön från till När vi kom tillbaka simmade två av oss och Sandra vadade. Vattnet var iskallt. Vi kokade kakao. Efter ytterligare lite skytteltrafik mellan villan och tältet var vi redo att gå och lägga oss. Vi låg länge med våra våta och sandiga fötter i våra ännu mer våta och sandiga sovsäckar. Vi låg och berättade spökhistorier för varandra och Sandra och Emma fick panik. Antagligen dolde Jenna sina känslor eller så är vi andra lättskrämda. Efter några inbillade knivhugg somnade vi. Nästa morgon vaknade vi, åt resten av vår medhavda mat, packade, hade ännu lite skytteltrafik mellan villan och tältet (stigen där emellan var nog ganska upptrampad vid det här laget) och sedan åkte vi hem, aningen trötta, men gladare än när vi åkte dit. Hajken blev nog inte som vi hade planerat. Men visst är vi nöjda nu i efterhand och vi hade verkligen kul. Sandra, Emma och Jenna

9 Missionsstandaret 9 Själavård vid köksbordet Del 2 av Liselott J Anderssons undervisning på Borgåkonferensen: Själavårdarens ABC Liselott J Andersson, pastor, författare och själavårdare från Sverige, höll två seminarier om själavård på frikyrkokonferensen i Borgå 8-12 juni. Liselotts rubrik för de två seminarierna var Själavård vid köksbordet och behandlade den lekmannamässiga själavården som vanliga människor kan utöva. Det första seminariet hade underrubriken Själavårdens ABC (se Mst 8/2005) och det andra Själavårdarens ABC. Liselott J Anderssons andra seminarium om själavård vid köksbordet bar underrubriken Själavårdarens ABC. Vi talar alltså om den kamratliga, lekmannamässiga själavården, påminde hon inledningsvis. Det är viktigt att se det som hör till experterna, men också hur mycket vi kan göra själva. Dagens alfabete började med B. B. Bönen Bönen är oerhört viktig, och där skiljer sig själavården från annan terapi där det inte yrkesmässigt alltid är möjligt att ta med bönen som ett redskap. Bön handlar som jag ser i en själavårdssituation om att för sig själv och för varandra medvetandegöra Guds närvaro. I 2 Kor 3 talas om all trösts Gud. Jag som bristfällig hjälpare kan luta mig tillbaka och ge det jag har, medveten om att Gud har resurser långt utöver det jag har. I Jes 9:4 kallas Gud en underbar rådgivare och i 2 Tim 4:8 talas om Herren den rättvisa domaren. Det hjälper oss att uthärda, när vi vet att det finns en som har alla fakta i alla mål, för det är inte alla som får full upprättelse här. När man är väl förberedd för ett samtal och hunnit vara i bön är man också mera lyhörd för Guds signaler. Det finns risker med den fria bönen, eftersom den kan manipulera, men möjligheterna är ändå så mycket större. Det viktigaste är inte böneorden som kommer över mina läppar, utan hur väl jag kan lyssna till Gud i det sammanhanget. D. Djävulen Det är nog inte det första man tar upp i ett samtal, men vi kan bli lurade om vi tror att den makten inte finns. I Joh 10:10 säger Jesus: Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. I varje enskilt fall kan man fråga sig var djävulen har härjat och var Jesus behöver upprätta. Djävulen kallas ju också själafienden. F. Förtroende Vad är det som ger en män- Liselotte J Andersson undervisade om köksbordssjälavård. niska förtroende för en annan? frågade sig Liselott och citerade ett par rader av Arne Børli: Ett är väsentligt, att ta boning i sig själv. Den som mött både det ljusa och mörka i sig själv kan också möta andra. Att ha vågat besöka alla sina rum ger även en integritet. Som själavårdare gäller det att kunna hålla både närhet och distans samtidigt varma relationer med tydliga gränser. G. Gudaväsen I den åttonde psalmen i Psaltaren säger kung David: Du gjorde honom nästan till en gud för att i den 103:e psalmen tala om att Gud är barmhärtig för att han minns att vi är mull. Vi rör oss alltså mellan en handfull mull och nästan Gud. Själavårdaren måste ha hela spektret med i beräkningen. Att kalla en människa för syndare är inte att trycka ner. Det är något oerhört vi fallit från och det finns något oerhört att återupprättas till. Döden är inte en punkt, utan ett kolon. H. Hjälparen Hjälparen, den heliga Anden, är den som uppenbarar sanningen. Det är inte alltid vi som ska slita för att uppenbara synd, det räcker kanske med att be den heliga Anden öppna. När anden kommer blir det förlöst i en människa som är dens sanna personlighet. J. Jesus I 1 Petr 2:25 kallas Jesus själens herde och vårdare. Jesus är inte bara en förebild för alla själavårdare utan också den som vi får bjuda in i varje FOTO: PETER SJÖBLOM samtal. I Joh 1:14 sägs att Jesus var fylld av sanning och nåd. Enbart sanning kan krossa en människa, enbart nåd utan sanning kan göra att en människa går ohjälpt från ett samtal. Nikodemus och kvinnan vid Sykars brunn är två exempel på hur Jesus kunde förhålla sig olika till människor utifrån det som var deras behov. Med Nikodemus gick han på sanningen direkt, men med kvinnan vid brunnen var det mycket nåd och sedan lite sannning i den andra vågskålen. Jesus hade en underbar förmåga att ställa rätt fråga i rätt ögonblick. Den sista måltiden, som ju även innehöll Jesu avskedstal, började med att Jesus tvättade lärjungarnas fötter. Det är ofta där den verkliga själavården börjar. I ett verkligt och levande samtal är sedan alla frågor tillåtna. I slutet av sitt avskedstal konstaterade sedan Jesus att han hade mycket kvar att säga sina lärjungar men att de inte skulle klara av det. Därefter gick han ut till Getsemane Det är en konst att veta när man måste sluta, för att man inte klarar mera. Modellen från avskedstalet kan överföras på ett själavårdssamtal. Samtalet kan börja med någon form av kärleksfull beröring, till exempel i form av en kopp kaffe. Samtalet där alla frågor är tillåtna följs sedan av förbön. Efter bönen i Getsemane gick Jesus ut för att dö på Golgata, det kanske är något själavårdaren också måste göra. L. Lyssnande Lyssnandet är a och o i all god själavård. När man lyssnar bör Krönikan Visst talar livsstilen också om vad man tror på! En notis i ett nyhetsbrev fick mig att stanna upp. Det stod att muslimernas fastemånad inleds den 5 oktober. Det väckte både minnen och nöd i mitt hjärta. Minnen bl.a. från den korta arbetsperioden i Sierra Leone, Afrika, i slutet på 1970-talet, och nöden för att så många av oss inte tar sin tro på fullaste allvar. Jag är ingen expert på islam. Det som jag läste in mig på för närmare 30 år sen har jag till stor del glömt. Men jag vet principerna: att islam grundades av Mohammed 610 e. Kr. i Saudiarabien efter att han fått uppdraget att ta emot Guds (Allahs) ord, Koranen. Den är skriven i himlen på arabiska och Mohammed mottog texten genom ängeln Gabriel. De fem pelarna för muslimsk tro är: trosbekännelsen att det bara finns en Gud och Mohammed är hans profet, den rituella bönen fem gånger per dag, och kravet att ge allmosor och att fasta under månaden Ramadan samt att göra en pilgrimsresa till Mecka. Också för muslimerna är Jesus, Koranens Issa, viktig. Han helade blinda och spetälska och t.o.m. uppväckte döda, men hans huvuduppgift var att förkunna Mohammeds ankomst, hans som är den största och sista profeten. Naturligtvis dog inte Jesus på korset, och idag lever han i paradiset för att en gång komma tillbaka, gifta sig och få barn. När han kommer skall han regera i 40 år och göra islam till en världsreligion. Sedan skall han begravas bredvid Mohammed i Medina. Av världens befolkning är ca 19 % muslimer och antalet växer. Det finns två huvudfåror inom islam: sunni och shia. Sunnimuslimerna, som är i flertal, ca 90 %, betonar visioner och profetior och att vem som helst kan vara en andlig ledare, medan enligt shiamuslimerna, en minoritet på ca 10 %, kan bara en avkomling till Mohammed vara andlig ledare. I Finland finns det muslimer. Tillbaka till Afrika och mötet med islam. Av Sierra Leones 2,5 milj. invånare uppgavs då att ca en fjärdedel var muslimer. Idag ges anges M. Meningen Vi behöver inte sträva efter att hitta en mening med det som hänt, men i ställa hjälpa en människa att återfinna livsmeningen. Liselott berättade att ett av hennes mammas favoritbibelställen var Apg 2:27: Ty du ska inte lämna min själ i dödsriket eller låta din helige möta förgängelsen. Döden är inte en punkt, utan ett kolon. O. Oförsonlighet Oförsonligheten är något man som själavårdare ofta får arbeta med, försöka hjälpa en människa till försoning och acceptans av det som hänt. Liselott var tillsammans med bl a Peter Halldorf med om att starta tidskriften Nytt liv som senare blev Trots allt. Där hade man en själavårdsspalt och ett svar av Margareta Melin gav en gång upphov till diskussion på Vår kristna livsstil stämmer inte alltid med vår bekännelse. Vårt sätt att leva och våra värderingar överröstar vår bekännelse. Det bedrövar mig och får mig att ödmjukt efterlysa mera konsekvens i våra liv. Samtidigt är jag så tacksam att frälsningen inte är beroende av våra gärningar och att vi kan vila i tron. Mai-Britt Vehkaoja antalet muslimer till 60 % av befolkningen. Vi levde och arbetade i en muslimdominerad stad, våra grannar och flera av våra vänner var muslimer. Vi väcktes varje morgon av böneutroparens kallelse till bön vid soluppgången. Mötet med människor innebar oftast ett möte med islam, om dock med afrikanskt stuk. Det gjorde stort intryck att se en del muslimer under fastemånaden verkligen leva upp till vad Koranen sade. Förutom den sedvanliga bönen fem gånger om dagen ägnade man ännu mer tid för bön och besökte moskén eller bönehuset. (Under fastemånaden läser man längre avsnitt av Koranen så att man under dessa trettio dagar läser igenom hela boken.) Under dygnets ljusa timmar höll man sträng fasta, t.o.m. så att en del inte ens svalde sin saliv utan spottade ut den. Men tidigt på morgonen och på kvällen efter mörkrets inbrott åt man en om möjligt riklig måltid och gjorde visiter. En del rättrogna ägnade dock hela kvällen och en del av natten åt bön. Den gängse uppfattningen var att man genom denna faste- och böneperiod kunde påverka det kommande årets händelser både för sig själv och världshändelserna. Jag respekterar en sådan tro som får konsekvenser för det dagliga livet. Muslimerna fastar bl.a. för att påminna sig att det finns fattiga människor som inte har mat. De fastar för att öva sig i självkontroll och för att rena kroppen. Vår kristna livsstil stämmer inte alltid med vår bekännelse. Vårt sätt att leva och våra värderingar överröstar vår bekännelse. Det bedrövar mig och får mig att ödmjukt efterlysa mera konsekvens i våra liv. Samtidigt är jag så tacksam att frälsningen inte är beroende av våra gärningar och att vi kan vila i tron. När nu muslimerna firar sin fastemånad låt oss be att många av dem skulle finna Jesus som sin Herre och Frälsare och att vi mera helhjärtat skulle leva ut vår kristna tro. Enbart sanning kan krossa en människa, enbart nåd utan sanning kan göra att en människa går ohjälpt från ett samtal. man också försöka hjälpa en redaktionen. Hennes svar till en människa att lyssna till sig själv frågeställare var nämligen: Jag och till Gud, hjälpa den att lyssna tror inte att du blir fri genom att till sitt eget inre. förlåta, men när du blir fri kan du förlåta. Vreden behöver sin tid och förlåtelsen sin tid. Någon behöver finnas som kan ta emot, sedan kan försoningen börja. Det kan betyda mycket på ett medmänskligt plan att kunna ta emot en människas vrede och sorg. Om målet är försoning, är det inte farligt med vreden på väg dit. S. Sopcontainer Liselott beskrev själavården som att ta emot en människa med en tung börda, som själavårdaren lyfter över på sina axlar en stund för att den människan ska få vila en stund för att åter orka bära. Är det då inte bara att lyfta bördan till korset? Jag tror att Gud kan ögonblickligt hela, men jag tror att han sällan gör det, av respekt för människans själ. Ofta tar därför helandet tid. Det är viktigt för den som hjälper andra att ha en egen hjälpare. Det är också viktigt att inte gripas av Messias-komplex och tro att ens uppgift är att bära allas bördor. T. Tillit I en av sina dikter skriver Ylva Eggehorn: Det finns en plats där övergivenheten och tilliten firar bröllop. För en del människor har övergivenheten varit stor och tilliten behöver därför lång tid för att gro. Korset är en plats för detta möte, där Min Gud, min Gud (övergivenheten) övergår i I dina händer lämnar jag min ande (tilliten). Ö. Överlåta Liselott avslutade sin alfabetiska framställning med att ge rådet att vi aldrig ska tänka lågt om vad vi kan göra för att lätta en annans börda, men till slut måste vi ändå överlåta allt till Gud. Han som bittrare än någon annan fick uppleva smärta kan också vägleda oss. Han är smärtornas man (Jes 53, Folkbibeln), men också vägvisaren till livet (Apg 3:15). PETER SJÖBLOM

10 10 Döda PARENTATION Parentation över de som gått bort under åter hölls i samband med de äldres dag på Hummelholmen i Monäs söndagen den 31 juli. Parentationen leddes av Leif Olin. Inte kunde jag ana för en månad sedan när jag svarade ja på att leda parentationen idag att min egen mor skulle finnas på den listan. När budet om en när och kär anhörigs bortgång når oss är det som om allting skulle stanna upp. Det uppstår ett tomrum av sorg och saknad. När en mor eller far lämnar oss så är det alltid en som alltid funnits vid vår sida. Det är någon som fattas oss. Bearbetningen Våra liv, säger Bibeln, varar sjuttio år eller åttio år om krafterna står bi. Flertalet av dem som vi idag ska hedra minnet av fick ett långt liv. När vi tänker på dessa som gått före finns mitt i sorgen och saknaden också en tacksamhet över att vi fick ha dem med oss så länge. De har nu förunnats en vila hos Herren. Jesus säger: Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig för att också ni skall vara där jag är. Hoppet Det finns en tid för födelse och en tid för död. En tid för att så och en tid för att bärga in det sådda. Inför dödens verklighet får vi i ödmjukhet be om sinnesro att acceptera det vi inte kan förändra, om mod att förändra det vi kan och om förstånd att inse skillnaden. För mig har tron på de dödas uppståndelse blivit ett bärande element i min egen sorgebearbetning. Tron på att Jesus Kristus, Livets Herre, har besegrat döden, innebär också att den som här i livet har trott på Honom skall få leva om han än dör. Återseendets dag väntar när vi tillsammans med skaran som ingen kan räkna ska stå inför Lammet och lovprisa honom för den seger som han vann. Då står Guds tält bland människorna och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk och Guds själv skall vara hos dem, och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta. Namnen Nedan följer de namn som nu för alltid är bärgade hos Herren. De här namnen är de vi fått från församlingarna eller via Missionsstandaret. Det kan finnas någon som saknas. Vi vet dock att Herren känner deras namn. Jag tar dem i kronologisk ordning efter dödsdag: Bertta Lågas, Malax, 92 år Else Edström, Forsby, 81 år Karl Heimdahl, Sverige, 84 år Karin Granholm-Lund, Karleby, 90 år Annie Asp, Purmo, 83 år Runar Bäcksholm, Purmo, 87 år Gustav Uppgård, Sverige, 97 år Harry Nyholm, Sverige, 80 år Evy Neuman, Munsala, 78 år Daniel Sundell, Sverige, 80 år Eskil Björklund, Jakobstad, 87 år Margit Carling, Sverige, 81 år John Jansson, Munsala, 86 år Svea Ekblom, Jakobstad, 89 år Valdine Bohlin, Sverige, 85 år Linnea Sjöberg, Munsala, 87 år Thomas Lindqvist, Esse, 28 år Alfa Ekholm, Vasa, 87 år Axel Eklund, Sverige, 76 år Anni Stenmark, Purmo, 83 år Karl Nord, Björköby, 82 år William Sjöberg, Munsala, 94 år Ruth Olin, Forsby, 89 år Herbert Söderqvist, Forsby, 74 år Alvar Asplund, Munsala, 91 år Rickard Westerlund, 62 år Lennart West, 79 år Leif Olin r Kl 6.55 OKTOBER 21 Robert Lemberg 22 Maria Repo (repris) 24 Per Stenberg 25 Maria Björkgren-Vikström 26 Catharina Englund 27 Jan-Erik Lindqvist 28 Maria Björkgren-Vikström 29 Peter Nynäs (repris) 31 Per Stenberg Kl Monica Lundgren 22 Familjeandakt. Lars Collmar läser ur sin bok Helga Hund i Egypten Mikael Lidman 29 Familjeandakt. Lars Collmar läser ur sin bok Helga Hund i Egypten 31 Ronny Thylin Kl Fredric Cleve 23 Förlåt varandra. Textläsare: Helena Hult och Johan Klingenberg. Producent: Patricia Högnabba (repris) 24 Kurt Cederberg (repris) 25 Monica Lundgren 26 Anders Lindström 27 Läsningar till kyrkans dagliga bön. Uppläsare: Peter Nynäs 28 Fredric Cleve 30 Medborgare i två riken. Textläsare: Helena Hult och Johan Klingenberg. Producent: Patricia Högnabba 31 Ingmar Weckström (repris) Kl 6.55 NOVEMBER 1 Maria Björkgren-Vikström 2 Jon Lindeman 3 Gun Erikson-Blomfelt Missionsstandaret 4 Helena Hult 7 Per Stenberg 8 Kaikka Växby 9 Jon Lindeman 10 Kaikka Växby 11 Gun Erikson-Blomfelt 12 Jan-Erik Lindqvist (repris) 14 Per Stenberg 15 Patrik Hellström 16 Jon Lindeman 17 Patrik Hellström 18 Gun Erikson-Blomfelt 19 Per Stenberg (repris) Kl Benita Ahlnäs 2 Barbro Näse (repris) 3 Benita Ahlnäs 4 Sinikka Rökman 7-11 Sixten Ekstrand 12 Familjeandakt. Lars Collmar läser ur sin bok Helga Hund i Egypten 14 Leif-Erik Holmqvist 15 Ronny Thylin 16 Håkan Hellberg (repris) 17 Anette Frisk 18 Andreas Elfving 19 Familjeandakt. Lars Collmar läser ur sin bok Helga Hund i Egypten Kl Vår mamma, Ruth Olin, rycktes plötsligt bort den 12 juli i en ålder av 89 år. Inför allhelgonadagen tänker vi på dem som gått före. Här följer några tankar som kopplar samman en människas liv med storpolitiska skeenden, en strävsam mammas vardagsliv och den kristna tron på de dödas uppståndelse, som bär även i dödsskuggans land. Mor Ruth föddes den 19 februari 1916 i Korsnäs under brinnande världskrig. Hennes far, Johannes Pistol, hade redan som ung under den hårda förryskningstiden vid sekelskiftet bestämt sig för att åka till USA för att inte behöva ta värvning i den ryska armén. Han kom dock tillbaka till det frihetsälskande fosterlandet, hittade en flicka, Alina Lina Uppgård. De gifte sig och mor Ruth blev deras förstfödda dotter ett par år innan Finland blev självständigt och landet hamnade in i ett förödande inbördeskrig. Under de kommande 14 åren skulle ytterligare sex barn födas varav ett dog i späd ålder. Mor växte upp under svåra förhållanden i spåren av ett broderkrig, med en far som arbetade i Amerika när hon var mellan fyra och tio år gammal. Hon var dock ett livligt barn som var fullt av upptåg och som snart utvecklade ledaregenskaper. Hon fick tidigt lära sig ta ansvar och hjälpa till i jordbruket, köra häst och kärra, mjölka och vara barnflicka till sina uppväxande syskon. Föräldrarna hörde till pionjärbaptisterna i Korsnäs och mor fick den andliga spisen med från allra första stund. När hon hade uppnått 16 års ålder var hon beredd att gå lydnadens väg och följa Jesus i dopet och låta sitt gamla liv begravas med Honom för att uppstå till ett nytt liv i gemenskap med Honom och med trossyskonen i baptistförsamlingen. Vid 18 års ålder flyttade hon till Vasa där hon fick ett kortvarigt jobb på Frihemmet för att sköta lantbrukssysslor och annat som behövde göras. Därefter beslöt hon att ta steget att flytta till Hindhår i södra Finland för att utbilda sig till kontrollassistent. Hon jobbade ett tag i Sjundeå, men flyttade senare upp till Kållby och Purmo. Det politiska världsläget var instabilt. Som 23- åring skulle mor uppleva Vinterkrigets och även senare Fortsättningskrigets fasor. Men i allt detta mörker blommade kärleken. I Purmo träffade hon Edvin Olin. Det blev giftermål 1943 trots 1 Sinikka Rökman 2 Ronny Thylin 3 Läsningar till kyrkans dagliga bön. Uppläsare: Peter Nynäs 4 Karl Sällström 6 Från död till liv. Textläsare: Helena Hult och Johan Klingenberg. Producent: Patricia Högnabba (repris) 7 Majvor Levälahti (repris) 8 Benita Ahlnäs 9 Charles Isaksson 10 Läsningar till kyrkans dagliga bön. Uppläsare: Peter Nynäs R A D I O S P A L T E N 11 Karl Sällström 13 Vaka. Textläsare: Helena Hult och Johan Klingenberg. Producent: Patricia Högnabba (repris) 14 Karin Erlandsson (repris) 15 Andreas Elfving 16 Leif-Erik Holmqvist 17 Läsningar till kyrkans dagliga bön. Uppläsare: Peter Nynäs 18 Karl Sällström 20 Kristus Herre över allting. Textläsare: Helena Hult och Johan Klingenberg. Producent: Patricia Högnabba GUDSTJÄNSTER Söndagen den 23 oktober kl Gudstjänst med Kronoby församling. Predikant: Robert Ojala. Liturg: Markus Ventin. Organist, kantor och körledare: Kristina Klingenberg. Kör: Kronoby kyrkokör. Kronoby Hornkapell leds av Hans-Erik Andtbacka. Textläsare: Anna Bäck. Söndagen den 30 oktober kl Högmässa med Mariehamns församling. Predikant och liturg: Sirkka-Liisa Enqvist. Organist och kantor: Judit Deáki. Körledare: Anders Hallbäck. Kör: församlingens gospelkör Good News. Textläsare: Leena Raitanen. Lördagen den 5 november kl Gudstjänst med Helsingfors svenska metodistförsamling. Predikant: Leif-Göte Björklund. Gudstjänstledare: Kaikka Växby. Textläsare: Irma Saarikoski. Organist: Luut Klaver. Söndagen den 6 november kl Gudstjänst från Förbundet Kristen Skolungdoms höstdagar i Tammerfors. Predikant: Lucas Snellman. Tankar och minnen i Allhelgonatid FOTO: LEIF OLIN Systrarna Marianne Liljeström (t v) och Rose-May Olin vid sin mors grav. det svåra som kriget förde med sig. Efter fredsslutet 1944 följde tunga år för Finland och även för det nygifta paret. Det var inget lätt liv efter kriget. Krigsskulden skulle betalas och alla fick dra sitt strå till stacken. Det kecklundska hemmanet hade införskaffats av vår farfar. Mor och far kunde ta över huset på Västerbacka. De flyttade in Vår mor skulle sålunda komma att vistas i orubbat bo i 60 år. Jordbruksarbetet var tungt och krävde allas insatser. Fem barn, Rose-May, Christer, Marianne, Leif och Gunlis, kom tätt på varandra mellan åren Det ökade mors arbetsbörda med allt vad det innebar av tidiga morgnar och sena kvällar. Dagsprogrammet bestod i att mjölka och utfodra Finlands svenska baptistmission rf J U B I L A R E R CECILIA SUNDQVIST, medlem av Vasa baptistförsamling, fyller 96 år den 20 november. GUNNAR STENMAN, medlem av Vasa baptistförsamling, fyller 92 år den 26 oktober. INGRID HAGSTRÖM, medlem av Jakobstads baptistförsamling, fyllde 85 år den 2 oktober. SVEN BLOMSTRÖM, medlem av Jakobstads baptistförsamling, fyller 85 år den 1 november. NILS SIRÉN, medlem av Helsingfors baptistförsamling, fyller 70 år den 3 november. ANDREAS FORSBERG, medlem av Jakobstads baptistförsamling, fyller 60 år den 27 oktober. Firar ej. HENRY MÅNSUS, medlem av Vörå frikyrkoförsamling, fyller 60 år den 28 oktober. Firar på födelsedagen i Vörå frikyrka från kl 17. I stället för eventuella andra gåvor kan inbetalningar göras till församlingens konto, Rådhusgatan 44 K 5, Vasa, Finland. Postadress: PB 54, VASA. Telefon: Telefax: (telefontider vardagar 9-12), e-post: Bankkonton: FSB (Mission i Finland, Internationell mission, Missionsstandaret, SBFK, Understödskassan): Vörå Sb ; Nordea ; Sampo SBFU: Vörå Sb ; Nordea ; Sampo Missionsföreståndare: Nils Erik Vikström, , , Ekonomisekreterare: Henry Månsus, hemtfn , mobiltfn Missionsstyrelsens ordförande: Erik Liljeström, Skidstuguvägen 5, Vörå, tfn , tfn/fax , e-post: SBFU: ordförande Åsa Kackur, tfn , e-post: ungdomssekreterare: Caroline Södergård-Hahn, , j Söndagen den 13 november kl Samnordisk gudstjänst från domkyrkan i Bergen, Norge. Predikant och liturg: Ørnulf Axel Elseth. Textläsare: Otto Grønner. Förebedjare: Ann Kristin Langeland. Bergens Domkyrkokör leds av Magnar Mangersnes. Söndagen den 20 november kl Gudstjänst med Helsingfors svenska baptistförsamling. Predikant: Jan Edström. korna, plocka och putsa ägg, laga mat, sköta barnen, se till att det fanns rena kläder, skicka dem till skolan. Det skulle skaffas fram mat, städas, bakas diskas och att så ofta som möjligt delta i arbetet på åkrarna. Dessutom var hon aktivt med i det sociala, diakonala och andliga livet. Hemmet stod alltid öppet om det så gällde en utlämnad 13-årig flicka som blev barnflicka och piga i huset, eller om det kom gårdfarihandlare, zigenare, släkt och vänner på besök. Mor kom efter sin flytt till Kållby att ansluta sig till Forsby baptistförsamling. Hon öppnade hemmet i Purmo för stugmöten och redan när vi var små såddes gudsordet som senare kom att bära frukt. Hon lärde oss barn bönerna Fader vår, Gud som haver barnen kär och Det går en ängel kring vårt hus. Vi kan ännu känna friden och lugnet då mor kom och stoppade om oss om kvällen efter att vi ropat kom och breid öve me ett antal gånger när aftonbönen var bedd. Även om hon inte pratade mycket om de andliga tingen, markerade hon vad hon trodde på och ville att andra också skulle få del av frälsningens budskap. De svåra efterkrigsåren övergick så småningom i lugnare tider. Vi barn växte upp och kunde ta ansvar för våra liv. Men inte vilade hon länge på vunna lagrar. Det fanns alltid något som skulle göras. Sjukdomar kom och gick också i hennes liv och visst oroade hon sig för än det ena och än det andra. Hon gav oss barn stor frihet att välja, precis som hon själv hade sökt sig ut i världen. Hon gav råd, men sedan accepterade hon för det mesta de val vi gjorde. En period hade hon ett barn boende Forts. på sista sidan

11 Missionsstandaret 11 Gisela Grandin, Pernå: Allt som händer har en positiv sida Gisela Grandin, (f. Gustafsson) från Forsby i Pernå, grannkommun till Borgå, är en färgstark lärare som vi på Missionsstandaret uppmanats att intervjua någon gång. Denna gång blev det verklighet i och med den gemensamma frikyrkokonferensen i Borgå som Mst skulle bevaka. Vi stämde träff på Borgå folkhögskola, en av Giselas tidigare arbetsplatser. Gisela är faktiskt född i Jakobstad, även om hon som hon säger bott i Saxby, Borgå, nästan hela sitt liv. Att hon råkade födas i Jakobstad har sin naturliga förklaring: Pappa Runar var lärare i Purmo och gifte sig med Jemima från Ejde. Jag blev student från gymnasiet i Borgå när jag var 17 år. Sen for jag till Åbo där jag läste psykologi och pedagogik. Pedagogik var mitt huvudämne. Jag slutade studera då jag fått min kandidatexamen i humanistiska vetenskaper år Efter det vikarierade jag min pappa som lärare i Saxby en tid. Efter det lärarvikariatet var jag elevkurator på Borgå folkhögskola Det var ett annorlunda och omväxlande arbete, där man bl.a. också skulle fungera som internatsövervakare. Jag undervisade också i psykologi. På sommaren hade vi olika kurser. Gifte sig med svensk Jag gifte mig i slutet på 70- talet med Johan Grandin från Uppsala, Sverige. Sjukdom kom småningom in i bilden och ledde till att vi separerade Jag har en son, Alexander, som nu gått tvåan i gymnasiet, där han förutom studierna ägnat sin tid åt engagemang i elevförbundsrådet. Ett av hans många fritidsintressen är att spela tvärflöjt. Efter tiden på folkhögskolan åkte jag som lärare till Iniö. Vid den här tiden kom möjligheten till undantagsutbildning för lärare. Detta ledde till att jag åkte till Vasa och gjorde den utbildningen och fick därmed behörighet som klasslärare. Lärare på Isnäs Efter klasslärarutbildningen i Vasa kom jag till Isnäs, Pernå, år 1984 och där, på den lilla trelärarskolan, har jag sedan dess arbetat som klasslärare och också varit föreståndare. Vi har nästan konstant haft 50 elever, men nu är vi nere i 25 elever. Men nu, då vi har förskolan med, har vi 34 elever med nollorna. Vi har inga bekymmer med eleverna, så på det sättet är det idealiskt. Jag har bott i tjänstebostad på tre rum och kök i skolan, riktigt som förr i världen. Men jag har också en lägenhet i Borgå som jag låter släkten bo i. Nu bor min fästmans äldsta dotter med man där. Ny fästman 2001 träffade jag Karl-Gustaf Nyman. Han är diplomingenjör och konstruerar hus. Men han har också en liten bondgård där han bl.a. odlar gräsmattor för försäljning. Där bor Gisela sedan två år tillbaka. Nymans fru dog i cancer för några år sedan. Hon jobbade tillsammans med mig i Isnäs skola under ett och ett halvt års tid i början på 90-talet. Deras första son dog i leukemi, sju år gammal. Hans barn börjar bli vuxna nu. En av pojkarna är lika gammal som Alexander. De tre andra är äldre. Ekologisk odling Vi bor i Forsby, 20 km från skolan. På det lilla jordbruket bedriver Karl-Gustaf ekologisk odling av klöver, ärter, spannmål, havre. Dessutom odlar han som sagt gräsmattor som vi sedan säljer. Kvadratmeterpriset varierar mellan 2,50 och 3,80 euro beroende på hur mycket man köper. Det tar ungefär tre år innan en gräsmatta är färdig för försäljning. Mattan skärs upp i bitar på 2 m x 0,40 m. För det ändamålet måste man ha en speciell maskin. Odlare som specialiserat sig på stora rullar, t.ex. för fotbollsplaner, har förstås en maskin med större kapacitet. Pojkarna hjälper till med detta arbete. Tog hand om sin far När jag skilde mig var pappa 84 år sade läkarna att han inte längre fick bo ensam. Han ringde då mig och frågade om han fick komma och bo hos mig tills han dog. Vad svarar då den enda dottern? (Jag har en bror Jean som är lärare och bor i Borgå.) Naturligtvis blev det så att han fick komma till mig och bodde här tills han var 92 år gammal. Ett halvt år innan han dog måste han tas in på ett ålderdomshem där han dog år Utom far så bodde också en faster hos mig ibland. Jag var bunden hela tiden och måste hålla mattiderna. Han rörde sig inte mycket. Det var bara i början som han kunde gå ut. Det var som att ha ett stort barn i huset. Alexander hjälpte också till när jag var borta, kokade gröt åt pappa och såg till att han tog sina mediciner och så. Alexander har alldeles nyligen sagt att han uppskattade att han fick lära känna morfar. Allt har en positiv sida Allt som händer har en positiv sida. Det tänker jag även om jag har en liten tendens att se den negativa sidan också. Men bibelordet gäller att För den som älskar Gud samverkar allt till det bästa. Folk tycker ibland att jag haft ett tungt liv, men det tycker inte jag. Det har varit innehållsrikt och jag har varit med om en massa saker. Det viktigaste är att leva, att kunna leva som människa och vara med om allt mänskligt. Att leva ett liv som alltid ser likadant ut, blev inte någonting för mig. I det stora hela är det inställningen till det som livet bjuder en som räknas. Jag hör till den evangelisklutherska kyrkan, men jag har upplevt både baptismen och pingstvännerna. När jag var ung var jag under många somrar på Löttorps camping på Öland som Risken med frikyrkorna är att de blir inbördes klubbar, slutna enheter, att det blir för mycket vi och dom. Men det fi nns inga vi och dom, Gud älskar alla människor. Gisela Grandin har hunnit vara med om både det ena och det andra. Hon menar att allt som händer också har en positiv sida och håller fast vid bibelordet att för den som älskar Gud samverkar allt till det bästa. då drevs av bröderna Samuelssons. Jag fick lite betalt för det också. De var pingstvänner, men annars var sammanhanget ekumeniskt. Inte vi och dom Risken med frikyrkorna är att de blir inbördes klubbar, slutna enheter, att det blir för mycket vi och dom. Men det fi nns inga vi och dom, Gud älskar alla människor. Vi kan inte säga att vi ensamma har ljuset och sanningen. Man hittar folk med en stark tro där man minst anar det. De frikyrkliga har inte monopol på kristendomen. Jag går i domkyrkan i Borgå, där känner jag mig väldigt hemma och där går jag också till nattvarden. Annars hör jag till Pernå församling, men den är så liten så när jag går i kyrkan så går jag här i Borgå. Gisela har nosat på kyrklig karismatik ute i stora världen också. Jag har besökt Toronto Airport Christian Fellowship (TACF) i Toronto i samband med att jag varit och hälsat på kusiner i Kanada. Gud med i vardagen För mig betyder tron att Gud finns där i vardagen, varje dag. Därför är jag skeptisk till det som är alltför emotionellt. Änglarna finns hos oss hela tiden. När jag var liten såg jag en hel mängd änglar när jag satt vid köksbordet. Några gånger sedan dess har jag också känt att en ängel funnits bredvid mig. Med åren börjar man allt mera lyssna till sin egen inre röst. Då klarar man sig undan ganska mycket bekymmer som man annars skulle dra på sig. En del kallar det intuition men jag tror att det är någonting mera. Man har samlat på sig en del livserfarenhet. En bekant sade FOTO: STEN-GÖRAN LILJESTRÖM nyligen till mig: Nu är jag så gammal att jag kan göra det jag vill. Det är en frigörande känsla, då man kommer underfund med att man har lärt känna sig själv. Och det är viktigt. Vi ska inte skylla på andra utan gå till oss själva först. Och så måste vi tycka om oss själva också! Lär sig leva i nuet Att leva i nuet, det lär jag mig nu. Jag behöver inte stressa, för jag har bara den här stunden. Folk grämer sig så mycket åt vad som kan tänkas komma och glömmer bort vad de har här och nu. Jag började golfa en gång i tiden. Det blir inte så ofta numera, även om jag nog går någon runda per sommar. Jag har aldrig varit någon bra golfare. Förr reste jag mycket, bland annat till Kanada och Australien. På resan till Australien som varade i sex veckor var Alexander också med. Så har vi rest runt i Europa. Jag har velat lära Alexander att det finns människor som lever annorlunda än vi, men att de också är människor. Och jag tror jag har lyckats med det, för när han träffar folk ser han mera individen än vilket folkslag det är fråga om. Jag har en del av det österbottniska arvet i mig också. Jag tänker då på segheten som finns där i bakgrunden. Jag har kontakter till Österbotten hela tiden, jag brukar besöka Maj-Len och Rabbe Ede i Överpurmo. Tyvärr hinner jag inte med allt jag skulle vilja. Aktiv i politiken och i byarådet Gisela har varit aktiv i politiken under en ganska lång tid vid det här laget. Jag är ordförande för Svenska folkpartiets lokalförening i Pernå sedan snart åtta år tillbaka. I kommunstyrelsen har jag suttit i fyra år, men där slutade jag då Man måste våga ta in folk i sitt liv, för de har någonting att ge. De berikar ens liv. Men man behöver inte uppleva att man måste frälsa hela världen. jag fick en så stor familj. Jag var med om att grunda Isnäs byaråd i slutet på 90-talet. Sågen lades ner men i en gammal tegelbyggnad fanns en helt unik ångmaskin som vi måste rädda. Tillsammans med sex andra intresserade bildade vi då Isnäs byaråd. Vi fick köpa mark, ångmaskinen och diverse hus. Så vi räddade ångmaskinen. Vi fick kontakt med Eskilstuna i Sverige där det fanns en person som skulle kunna hjälpa oss att få igång den. Tyvärr lyckades det inte. Senare fick vi kontakt med en person från södra Holland och han lyckades få igång maskinen, så nu finns det ett ångmaskinsmuseum i Isnäs. Jag är inte ordförande längre. Flykting i familjen Min faster kom via domkyrkan i kontakt med en kines, Wayne (Hao) Geng, som var en kristen flykting som hade måste fly pga att han kritiserat kommunismen. Pappan var violinbyggare och mamman var lärare i franska och hade studerat vid Sorbonne. Hao har nu bott tolv år i Finland. Han blev som en familjemedlem hos oss och kallade min faster för mamma. Nu har han flyttat till Mariehamn där han har en egen firma som akupunktör. Han har bott där i fem år och har numera Vi ber för andra baptist samfund oktober 24 oktober, International Baptist Convention: Konferens om evangelisation och årliga samfundsmöten i Tyskland. Syriska baptistsamfundet Statistiska fakta: Antal församlingar: 4 Totala antalet församlingsmedlemmar: 150. Be för: baptistsamfundets arbete och vittnesbörd. 31 okt 6 nov 3-5 november, IBTS: styrelsemöte. Förbundet för ungerska baptistförsamlingar i Rumänien Statistiska fakta: Antal församlingar: 228 Totala antalet församlingsmedlemmar: Ordförande: Istvan Borzasi. Be för: baptistsamfundets arbete och vittnesbörd november 7 november, BWA:s kvinnodepartement: Kvinnornas världsböndag november, IBTS: Intensiva studieveckor. Förbundet för baptistförsamlingar i Serbien Statistiska fakta: Antal församlingar: 52 Totala antalet församlingsmedlemmar: Ordförande: Aleksandar Birvis Generalsekreterare: Lazar Stojsic. Be för: församlingarnas ledarskap, kvinnoförbundet och ungdomskommittén evangelisations- och missionssatsningar under 2005 religiösa rättigheter och frihet i Serbien och Montenegro november Storbritanniens baptistsamfund Statistiska fakta: Antal församlingar: Totala antalet församlingsmedlemmar: Ordförande: Roy Searle Generalsekreterare: David Coffey. Be för: den kommitté som söker efter en ny generalsekreterare som ska efterträda David Coffey som går i pension år medborgarrätt på Åland. Man måste våga ta in folk i sitt liv, för de har någonting att ge. De berikar ens liv. Men man behöver inte uppleva att man måste frälsa hela världen, summerar Gisela vårt samtal. STEN-GÖRAN LILJESTRÖM

12 Tankar i Allhelgona Forts. från sidan 10 i Purmo, ett i Stockholm, ett i Schweiz, ett i Tanzania och ett i Thailand. Vi kan föreställa oss att det ofta måste ha känts svårt då vi var för långt borta för regelbundna familjeträffar. När hon sedan fick börja kalla sig mormor och farmor var glädjen stor, även om hon inte visade så mycket utåt. Barnbarnen Tanja, Linda, Simon, Maria, Anders, Linnéa och Emma var alltid välkomna att komma på kortare och längre visiter. De trivdes med henne och hon med dem. Hon hann också hålla ett barnbarnsbarn i sin famn under sitt sista levnadsår. Mor unnade sig inte mycket vila eller mycket för egen del. Hon gav all energi åt andra, samtidigt som hon sörjde över att inte ha räckt till som hon hade velat. Den oron gjorde det svårt för henne att ta emot och själv bli hyllad. Normalt skulle många ha slutat eller gett upp men hon bars av en kraft på samma gång som det fanns ett bekymmer hur det skulle gå för speciellt oss barn, barnbarn men också för släkt och vänner. Kraften fann hon i tron, hoppet och kärleken; tron på den Frälsare som gett henne barnaskap hos Gud; hoppet om att det finns en bättre tingens ordning, ett Rike som inte kan bäva eller falla, en kärlek som bär allt, tror allt och hoppas allt. Det var i det som vår mor levde, rörde sig och fanns till. Hon fanns där som en fast klippa, som ständigt fanns där för oss. Visserligen var det ett bräckligt och brustet kärl men det höll i livets motgångar och prövningar. När uppbrottsordern kom den varma sommardagen den 12 juli var hon beredd. Flera pusselbitar hade den senaste tiden fallit på plats. En av dem var att Christer, som stöttat henne under många år, hittat en livskamrat och inte skulle bli ensam kvar på gården när hon var borta. Mor var nu mätt på dagar och beredd för uppbrott. Hon lättade sitt livs ankar i denna värld, för att segla bortom tidens hav till ett möte med Honom som är uppståndelsen och livet, till en värld där ingen sorg, död, eller klagan mer skall finnas. Mors stämma har tystnat men minnena, tacksamheten lever kvar. Sammanställt av barnen (Leif, med bidrag från Rose-May och Marianne) Sedda och bekräftade på SBFK:s höstmöte i Purmo Alla har ett behov av att bli sedda och bekräftade. Därför hade k vinnof örbu ndet, SBFK, detta år valt Se mig som tema för sin årliga höstsamling som hölls den 1 oktober i Zionkyrkan i Purmo. Systrarna i Purmo hade med kärlek och omsorg förberett samlingen. Ett inbjudande välkomstbord i tamburen och en höstinstallation med höstens skörd framme i kyrksalen hälsade oss välkomna. Ett 40-tal kvinnor hade mött upp för att dela gemenskap och bli inspirerade. Vi fick riklig lekamlig, intellektuell och andlig spis, det blev en dag med fint och gott innehåll! Ann-Britt Victorzon, pastorsfru i Purmo och sedan -94 till vardags skolkurator i Svenskfinlands största högstadium i Pedersöre, talade över dagens ämne ur barns och tonåringars synvinkel. Utgående från begrepp som kroppsjaget, intelligensjaget, känslojaget och det sociala jaget lyfte hon fram olika aspekter som bidrar till att sund självkänsla och sunt självförtroende utvecklas. I sitt intressanta framträdande fokuserade hon sedan på tonåringars och tonårsflickors liv. Hon presenterade en del resultat från en undersökning som gjorts bland högstadieelever i Jakobstadsnejden år Ungdomarna hade tillfrågats om sina levnadsvanor, sitt psykiska välbefinnande och sin mentala hälsa. De ännu inofficiella resultaten, som hon dock fått tillstånd att dela med sig, diskuterades också i små grupper. Pastor Anne-Marie Söderqvist ledde ett bibelstudium, en djup och personlig bibelreflektion, över dagens FOTO: MAI-BRITT VEHKAOJA Idel glada miner vid en liten uppsträckning mellan programnumren. Närmast kameran Margaretha Helsing och Sisko Wallin. Anna-Lisa Björklunds välkomnande höstinstallation i Zionkyrkan. I förgrunden två kollekthåvar som getts av pwokarenkvinnornas förbund som tack för en penninggåva. tema. Gud ser oss ända från begynnelsen av vårt liv, han har gett oss ramarna för vårt liv, men vi själva har ansvar för att fylla våra livsramar. Med exempel från tre kvinnor i Bibeln talade hon sedan om behovet att bli berörd och bekräftad. Hon sade bl.a. att Jesus Kristus älskade människor för att göra dem större och synliga. Hon lyfte fram betydelsen av intuition och Andens ledning i mötet med medmänniskor. Vi kan hjälpa varandra en bit på livsvägen, men ska också kunna överlåta saken i Guds hand. Hon påminde oss också om att innehållet i våra livsramar inte bara handlar om oss utan kan vara del av större ting som vi själva inte kan se. I programmet medverkade också Tua Långnabba med violinmusik och en hälsning från den stora kvinnosamlingen vid baptisternas världskongress i Birmingham i somras. Ragni Liljeström hälsade välkommen och läste FOTO: MAI-BRITT VEHKAOJA Tua Långnabba gladde oss med musikaliska inslag. inledande ord medan Maj- Lis Ede höll den avslutande andakten. För ledningen av dagen och för SBFK-information svarade SBFK:s ordföranden Mai-Britt Vehkaoja. Som brukligt är vid höst- och vårmöten ordnades ett litet lotteri och kollekt togs för kvinnoförbundets verksamhet. Det gemensamma insamlingsändamålet, rehabiliteringsprojektet bland fysiskt handikappade i Thailands bergstrakter, presenterades kort med hjälp av OH-bilder. I samband med SBFKinformationen informerades om SBFK:s verksamhetsplan för 2006 som dock ännu skall fastställas vid baptistmissionens höstmöte i november. Kvinnoförbundets verksamhet består av gemenskap och uppdrag. Gemenskapen utgörs av olika samlingar och t.ex. observerandet av den internationella böndagen för baptistkvinnor den första måndagen i november. SBFK planerar också ett eget läger nästa sommar på Hummelholmen. Uppdraget består i att delta i talkon och andra arrangemang samt att samla in medel för olika projekt. De två senaste åren har en 50-cent kampanj pågått och SBFK-Thailand pågår till detta års slut. Under första hälften av 2006 insamlas medel för kökshjälpen på Hummelholmen, medan vi räknar med att under årets andra hälft delta i förberedelsen av ett alfabetiseringsprojekt bland flickor och kvinnor i Burundi. Med glädje mottogs inbjudan att hålla vårmöte i Vörå frikyrka lördagen den 22 april 2006! Kvinnoförbundets verksamhet är småskalig, men att delta i en samling som denna en vacker höstdag ger innehåll och mening och utmaningar för vardagen. Vi blev sedda och bekräftade av dagens värdinnor och vill uttrycka vår tacksamhet för en fin dag! MBVoja Ord om tårar och himmel Vi var sju barn som kom till skolan klockan åtta på fredagsmorgonen. Vi var nio år och hade räkning med läraren i de högre klasserna. Det gällde att träna enheterna: km, hm, dkm, m, dm, cm, mm Denna morgon stod Christer och sjöng. Han hade varit på farfar Hermans begravning. O, hur saligt att få vandra hemåt vid vår faders hand. Läraren väntade med att gå in för att inte störa sången. Något år senare var det begravning igen. Nu var det min bästa skolkamrats far som hade dött. Jag fattade nog aldrig hur det kunde vara att så ung mista en förälder. Drygt tjugo år senare var det jag som grät mitt livs gråt. Då tröstade det mig att min forna bänkkamrat grät när hon hörde om det. Liselott Johansson skriver: När någon gråter sitt livs gråt Låt oss dröja som i andakt. Låt orden vänta. Trösta inte för tidigt. Spara din nytvättade näsduk till efteråt. Om du kan: Gråt med den som gråter. Höstens höga sky påminner om oändligheten. I Barnens stora bönbok hittar jag en text om himlen: Floderna rinner mot havet. Hela tiden är de på väg mot sitt mål utan att de själva vet vart de ska. Floder kan ju inte tänka. Floder har ingen fantasi. Men om de kunde tänka och hade fantasi Undrar hur de skulle tänka sig havet som de aldrig sett? Undrar om de skulle förstå hur stort och vackert det är? Tänk att vara på väg till något som man inte känner till. Vi är också på väg. Vi är på väg till himlen utan att veta precis hur det är där hos Gud. Bara att det är så fint att tanken och orden inte räcker till. Och ändå har vi så mycket fantasi. Hur tror du det är hemma hos Gud? I Romarbrevet läser vi: I hoppet är vi räddade ett hopp som man ser uppfyllt är inget hopp. Vem hoppas på det han redan ser? Men om vi hoppas på det vi inte ser, då väntar vi uthålligt. * * * Från morgonen burkade jag lingonsylt. Medan jordskorpan ännu var frusen gräftade jag upp de sista potatisarna. Så följde den omständliga ritualen med morötterna. Det var en skön dag i Solbacken. Klar himmel. En dag då tranors rop förenas med vår himlalängtan. När dagens arbete var över tog pojken och jag en videkorg. Så plockade vi försiktigt ned greenmanäpplena innan frostnatten svepte in hela trädgården i en rå dimma. Hösten är inte bara en skördetid. Den förbereder oss också på uppbrottet. Den hjälper oss att ta de kvarvarande stegen med försiktiga kliv. En dag, en helt ny, skall jag möta min Frälsare. Han tar mig under hakan, ser mig i ögonen och nämner mitt namn: Nu är du hemma. Då kommer den befriande gråten. Och han torkar mina tårar. Välkommen gryende morgon då jag hos Jesus får vakna. Ej skall jag jordlivet sakna ej skall jag längta dit ner. En del har kanske gråtit färdigt här nere. Men mina tårar har suttit långt inne. En dag skrev Stina i Östensö en dikt till mig: Från marken vill jag plocka alla glödande rosor. Från himlen bedja ned några tindrande stjärnor. All den ömhet som ett ensamt hjärta äger vill jag ta i mina bara händer. Jag vill samla alla vackra ord i världen och binda dem i en krans. Allt detta vill jag ge dig. Du som har det svårt men inte gråter. Från Stina fick jag också en korthälsning då när min natt var lång: Gud välsigne dig med glädje. Det fann jag när jag plockade bland bevarade kort. Tänkte på de orden i morse då fyra koltrastar gladde mig utanför köksfönstret. Det gäller att inte välja bort glädjen utan hellre spana efter den, då Gud strör den vid våra fötter. men tankarna gå LENA

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 13 06 09 2 e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike Under 1880-talet kom väckelsen till Köping med omnejd. Det bildads församlingar på flera platser med en livaktig verksamhet. Så

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 2. Söndagen under året (år C) (20 januari 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Bröllopet i Kana På tredje dagen hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var där. Jesus och hans lärjungar var också bjudna

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Kliva från Outvecklad till mogen

Kliva från Outvecklad till mogen Kliva från Outvecklad till mogen LEDAR VERSIONEN TANKEN BAKOM Alla kristna behöver vara del i eller befinna sig i en miljö som karakteriseras av bra relationer med Gud och andra kristna så väl som okristna,

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Vigselgudstjänst P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Musik Under musiken går brudparet in i kyrkan. Samlingsord P: I Guds, den treeniges, namn. P: Vi har samlats till vigsel

Läs mer

Tunadalskyrkan TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10

Tunadalskyrkan TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10 1 Tunadalskyrkan 160918 TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10 Mobiltelefoner är en bra uppfinning. Man har den alltid med sig, har man en nyare telefon kan man också ansluta till internet och hitta

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

Östanåskyrkan Joh 11

Östanåskyrkan Joh 11 1 Östanåskyrkan 140323 Joh 11 Det är få skildringar i evangelierna som rymmer så många perspektiv som johannesevangeliets elfte kapitel. Det är ett yttre skeende men också ett inre skeende; vi möter Jesus

Läs mer

Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf

Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf En av de saker som jag inte tycker om att göra, det är att gå på kalas. Vilket säkert gör mig till en väldigt udda figur för dig om jag inte redan var det.

Läs mer

SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN

SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN HELIGA TREFALDIGHETS DAG (ÅR A) (15 JUNI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 3:16-18 Vad Jesus berättar för Nikodemus Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström Dagens evangelietext är ur Lukas evangelium, kap 17, vers 20-30 De första verserna lyder : Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han (Jesus):Guds rike kommer inte på ett sådant

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Församlingens verktygslåda del 1 Av: Johannes Djerf

Församlingens verktygslåda del 1 Av: Johannes Djerf Församlingens verktygslåda del 1 Av: Johannes Djerf Under de senaste söndagarna i vinter så har jag pratat om Anden. Vi har talat om längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga på vår kristna

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk.

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk. Predikan 2 sön ef Trettondedagen 3 årg. Psalm: 332:1-3, 38b, 259, 15:3-4, 2002 Söderledskyrkan. Psalm: 259, 236, 38b, 785/SvPs 709, 15, Red. 2017 C.ka. Johannes 5:31-36, Livets källa Tidigare var söndagen

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån Alzheimer Centralförbundet 2014 www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto Penningautomatföreningen har understött uppgörandet

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap STUDIEGUIDE till läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Författare: Dietrich Bonhoeffer Förlag: Libris förlag, 2016 Studieguide: Lina

Läs mer

Mitt arbetshäfte om religion.

Mitt arbetshäfte om religion. Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan

Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan Be Lyssna Handla Konstverk av Birgitta Kärnbo Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan 5 september 2016 1 januari 2017 1 Be Lyssna Handla De tre orden är ledord för gudstjänster och bibelläsningsplanen

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Predikotext: Luk 9: 46-48

Predikotext: Luk 9: 46-48 Predikotext: Luk 9: 46-48 Att mäta sig och jämföra sig med andra är väl något vi ständigt ägnar oss åt. De senaste veckorna har de idrottsintresserade kunnat följa EM i både friidrott och simning. Vältränade

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Byt ord för att bevara budskapet!

Byt ord för att bevara budskapet! Byt ord för att bevara budskapet! Sven Hillert Ord är som kläder på kroppen. Kläderna är till för att värma och värna våra kroppar. Men om kläderna är alltför slitna kan de varken värma eller värna oss.

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt

Läs mer

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Liknelsen om talenterna 33:e söndagen under året (årgång A) 16 november 2014 Tidsram: 20-25 minuter. Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, 19-21 (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Det blir nämligen

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

Den frågan brukar leda till en nyttig eftertanke: Vad är det egentligen som är grunden för min kärlek?

Den frågan brukar leda till en nyttig eftertanke: Vad är det egentligen som är grunden för min kärlek? Predikotext: Rom 13:8-10 När jag blir ombedd att viga människor som vill gifta sig, har vi alltid några samtal innan själva vigseln. En av de frågor som jag då alltid ställer är: Varför älskar du din blivande

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Följ mig! lärjungaskap! Det kristna livet är ingen kick, utan ett liv i efterföljelse till Jesus. Du är kallad till ett radikalt.

Följ mig! lärjungaskap! Det kristna livet är ingen kick, utan ett liv i efterföljelse till Jesus. Du är kallad till ett radikalt. Det kristna livet är ingen kick, utan ett liv i efterföljelse till Jesus. Du är kallad till ett radikalt lärjungaskap! Följ mig! 1 www.lp-ung.se Lärljungaskap Matt 4:19-20 Följ mig, så ska jag göra er

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer