Centrum för Vårdens Arkitektur. Centre for Healthcare Architecture

Transkript

1 CVA Centrum för Vårdens Arkitektur Centre for Healthcare Architecture

2 CVA Centrum för Vårdens Arkitektur Centre for Healthcare Architecture Chalmers har gjort en översyn/fastställande av sina centrumbildningar. CVA utvärderas 2015 efter 5 år. Följande har uppnåtts sedan 2010: Ökat från 5 till ca 20 forskare/doktorander. Deltar i utbildning av arkitekter samt yrkesverksamma i vårdarkitektur. Skapat omfattande samarbete med vårdbyggandets aktörer i Sverige. Etablerat sig som regional och nationell mötesplats. Lyckats erhålla finansiering från nationella forskningsstiftelser. Publicerar regelbundet i vetenskapliga tidskrifter. Utvecklar evidensbaserade konceptprogram. Är representant för FoU i nationell aktörssamverkan.

3 Kunskapsbygge

4

5

6

7 ENAH - European Network Architecture for Health European Network Architecture for Health is a research, teachingand practice network of universities, and research institutes and working in healthcare architecture, urban planning and design. It s members are professionals working in the field of architecture, urban planning, spatial analysis and architectural and urban theory, all of them specialized in 1. hospitals, psychiatricclinics, and cure and care facilities for the elderly, 2. health support facilities (health centers), 3. urban analysis and interventions specifically targeting health issues, and 4. health aspects related to housing. We bring together many years of expertise & experience with creative thinking& straight forward innovation making available a unique know- how to develop health and healthcare solutions to reach sustainable healthcare systems and cities.

8 Sverige - Nationell aktörssamverkan vårdbyggnader Landstingens Fastighetsråd, SKL, Forum vårdbyggnad, PTS och CVA. Syfte att samordna utvecklingsarbete och kunskapsbygge nationellt genom samarbete och kommunikation (jmf Sykehusbygg). Utvecklar gemensamt måldokument. Finansiering huvudfråga att allokera resurser regionalt för utvärdering, forskning och samordnat kunskapsbygge.

9 SKL Arbetsgivarorganisation Sveriges största remissorgan Opinionsbildare Synliggörande av alla aktörers styrkor Tydlighet Forum vårdbyggnad Ideell förening Mötesplats för branschen Kunskapsbyte Implementering avforskning I praktiken Vårdbyggnadspris Fastighetsrådet Branchorganisation Inkluderar alla landsting Ägaransvaret Fastighetsfrågor Investeringar Fastighetsjuridik Nyckeltal Aktörsamverkan vårdbyggnad PTS Ledningssystem i lokalförsörjningsprocessen Kvalitetssäkra och definiera branschkvalitet Systemstöd med projektinriktning Effektivare planeringsprocess, underlätta kommunikation, möjliggöra erfarenhetsutbyte PTS forum samverkan och benchmarking CVA Akademisk centrumbildning Forskning Utvecklingsprojekt Utbildning Kunskapsspridning Evidenssäkring Framtidsspaning

10 Regeringens ekspertpanel vedr. Sygehusinvesteringer Skal vurdere de konkrete anlægsprojekter i regionernes fremtidige sygehusstruktur og afgive indstilling til regeringen om, hvorvidt de enkelte projekter opfylder de fastsatte målsætninger og principper for kvalitet, finansiering og øget produktivitet Ekspertpanelet skal samtidig vurdere, om de enkelte projekter erfornuftige set i sammenhæng med den samlede strukturudvikling i sundhedsvæsenet. Danmark

11 Projekt om videndeling i sygehusbyggeri Regionerna lanserade 2010 ett projekt för att säkerställa att man systematiskt delar kunskap om viktiga delar av sjukhusbyggandet, genom gemensam insamlingavkunskap, erfarenhetsutbyteoch utvecklingavidéeroch gemensamma lösningar. Man har startat ett antal tvärregionala projekt och initiativ angående sjukhusbyggande. En region är ansvarig för ett projekt. Riktlinjer för (exempel): Fælles redskaber til byggeprocessen Eksempler på og formidling af rumindretning i nye sygehuse Transportteknologier Kunskapen samlaspå:

12 Danmark Godtsygehusbyggeri.dk betjenes afmedarbejdere i Danske Regioner, regionernes politiske interesseorganisation.

13 Norge «Sykehusbyggs mål er å skape bygg som er sunne og helsefremmende gjennom sykehusets levetid, både for pasienter og ansatte.» Fra Røroserklæringen 2015 «Sykehusbygg skal være det ledende fagmiljøet for planlegging, bygging og rehabilitering av sykehus i Norge.» Hovedkontor i Trondheim

14 «Vi har ikke råd til å la være» Fra statsrådens sykehustale 7. jan 2015 Sterk politisk vilje bak Sykehusbygg. Store forventninger til: erfaringsoverføring standardisering gjenbruk av løsninger Ber foretakene benytte Sykehusbygg. Skal benyttes i prosjekter over 500 mill.

15 Sykehusbygg skal sikre nasjonalt kompetansemiljø for sykehusplanlegging og bygging på høyt internasjonalt nivå. bidra til framtidsrettet utvikling av sykehusutbygging gjennom læring, innovasjon, erfarings- og kompetanse- overføring. være ressursleverandør for helse- foretakene, sørge for felles gevinster og samhandle med NTNU og andre kunnskapsmiljøer.

16 Årsverk i Sykehusbygg Totalt: 2016: : : : 154 To nye avdelings- kontorer i perioden.

17 Finland Det finns inga generella riktlinjer förutom sk "RT- kortisto" = Building informationsfiler Institutet för hälsa och välfärd brukade tidigare upprätthållawww- sidor för sjukvårdsinrättningar. Institutet för arbetshygien är intresserade av vårdarkitektur, men tar inteansvar för attupprätthållawww- sidor. I Aalto- universitetetswww.sotera.fi och har diskuterats att ta på sig samordningen av dessa sidor, inklusive riktlinjer, men hittills inga framsteg. Källa: Suvi Nennonen, research manager in Facility Services Research Group at the Faculty of Engineering and Architecture at the Helsinki University of Technology.

18 Building Information Group är den ledande leverantörenav bygginformation i Finland Koncernen består av Bygginformationsstiftelsen RTS. Drivs av totalt 52 organisationer och partners i samarbete med styrelsen. Dessa organisationer representerar hela byggbranschen i Finland. Finland

19 Vårdens lokaler och Projektledning för vård och omsorg genomförs även våren 2016 Kurserna genomförs parallellt och delvis integrerade. Tiden på plats i Göteborg har ökat från12 till 14 dagar. Internatformen attfå större tyngdpunkt. Antalet föreläsningar minskas och istället arbetar vi med representativa fördjupningar kring utvalda typer avenheter. Dessagenomförs som Case- studier där representanter för olika kompetenser belyser erfarenheter från genomförda projekt. Behovet avkunskap om att driva och delta i komplexa projekt var mycket stort. Det innebär att Live Project övningar, designdialoger och dynamiska planeringsmetoder får större utrymme i båda kurserna

20

21 Projektledning för utveckling av vårdens lokaler Grupparbete i tidigare kurs Utmaning En utmaning i planering av lokaler för vård och omsorg ligger i att hantera komplexa sammanhang med många intressenter för att skapa en effektiv helhet. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna utveckla sin kunskap om att planera, leda och driva komplexa uppdrag inom vårdens byggnader och lokaler. En utgångspunkt är att göra detta tillsammans med pågående verksamhet och med en bredd av intressenter från patienter och anhöriga till vårdpersonal och förvaltare av byggnaderna. Att utveckla vårdens lokaler är idag ett av flera fokus när landstingen står inför stora investeringar och strävar efter effektivitet, både i projekten och i den kommande verksamheten. Samtidigt ska våra vårdbyggnader och lokaler vara långsiktigt hållbara miljömässigt, socialt och ekonomiskt och i mesta möjliga mån hälsofrämjande. En allt större del av vården kommer även att ske i hemmet, vilket ställer nya krav på både samhällsplanering och utformning av bostäder. En av utgångspunkterna för kursen är att ny forskning har visat att rätt utformade lokaler kan bidra till att effektivisera vården, stödja läkandet och minska stress hos patienter, anhöriga och vårdpersonal. Målgrupp Utbildningen riktar sig till projektledare inom vårdens verksamhet respektive lokalförsörjning som har att hantera processer med ett flertal intressenter, komplexa målbilder och inte sällan motstridiga intressen. Avsikten är att ge en plattform i projektlogik och koppla till de processer i planeringen av vårdens lokaler som sätter mål, ramar och därmed ger förutsättningar för kvaliteten på projektens genomförande. Lärprocessen och lärandemål Utbildningen utgår från aktivt lärande där metoder och erfarenhet från akademi och praktik introduceras via föreläsningar och följs av reflekterande diskussioner. Deltagarna engageras i praktiska övningar och fallstudier med utgångspunkt i konkreta utmaningar och problem. Pedagogiken avser stimulera deltagarna till att tillämpa den nya kunskapen direkt i den egna verksamheten. Nätverket som skapas mellan deltagarna i kursen har också visat sig vara ett viktigt resultat. Modul februari 2016 Projektledning och projektstruktur, hur roller och ansvar påverkar utfall och process Introduktion till personcentrerad vård Komplexa utmaningar i vården Tidiga skeden, när är de? Modul mars 2016 Workshop i form av Live Project tillsammans med kursen Vårdens lokaler. Fokus på osäkerhetshantering och roller i projekt Team och gruppprocesser Fastighetsutveckling Intressenter och kommunikation Efter avslutad utbildning ska deltagarna kunna: Analysera, värdera samt tillämpa ny kunskap om ledning och styrning av projekt inom vårdens lokaler Ha en överblick över aktuell kunskap och forskning inom områden relaterade till vårdens lokaler Sammanställt en erfarenhetsbank baserat på interaktion med övriga utbildningsdeltagare Samverka och leda team kring planering av vårdens lokaler Modul april 2016 Samverkan mellan verksamheter och lokaler Projektmodeller och projektstruktur BIM, projektstöd eller projekteringsverktyg Förstudier och program PTS, Program för teknisk standard Modul maj 2016 Projekt, portföljer och program Projektledning i en osäker och icke perfekt värld Lean- och agila projektmodeller Komplexa projekt och intressenter EBD, Evidence based design och framtiden

22