Energimarknadsinspektionens rapport Elområden i Sverige analys av utvecklingen och konsekvenserna på marknaden

Transkript

1 Näringsdepartementet Vår referens/dnr: Energienheten 102/2012 Joakim Cejie Er referens/dnr: N2012/2551/E Remissvar Energimarknadsinspektionens rapport Elområden i Sverige analys av utvecklingen och konsekvenserna på marknaden Svenskt Näringsliv har fått ovanstående rapport på remiss och har följande att framföra. Inledning Den korta tid som förflutit sedan reformen med elområdesindelning genomfördes, 1 november 2011, innebär att en heltäckande utvärdering ej är möjlig. Dock kan redan i dagsläget flertalet viktiga slutsatser dras. Det är förvånade att Energimarknadsinspektionen i sin rapport så tydligt tagit ställning för områdesindelningen, mot bakgrund av de effekter inspektionen framhåller. Enligt Svenskt Näringslivs uppfattning har Energimarknadsinspektionen inte analyserat effekterna på ett neutralt och objektivt sätt. Elområdesindelningens syfte och effekt En marknadsreform vars styrsignaler drabbar dem som inte kan påverka sin situation, så kan den elområdesindelning som genomfördes i Sverige den 1 november 2011 sammanfattas. Ur ett teoretiskt perspektiv kan elområdesindelningen anses vara korrekt i syfte att tydliggöra flaskhalsar i överföringssystemet och var det finns obalans mellan förbrukning och produktion. Indelningen klargör var det finns behov av förstärkta överföringsförbindelser, var ny elproduktion bör lokaliseras, och ger signaler om var ny förbrukning bör förläggas. Trots att elområdesindelningen ur ett teoretiskt perspektiv kan anses vara marknadsmässigt korrekt medför indelningen ökad osäkerhet kring framtida elprisutveckling i sydligaste Sverige för både näringsidkare och hushåll, särskilt som de har ytterst begränsade möjligheter att påverka situationen. Det kan konstateras att det före områdesindelningen på intet sätt var okänt var flaskhalsarna i systemet fanns eller att det var ett underskott på produktion i Sydsverige. De som har möjlighet att göra något åt detta primärt Svenska Kraftnät, regionnätsägare och befintliga Svenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise Postadress/Address: SE Stockholm Besök/Visitors: Storgatan 19 Telefon/Phone: +46 (0) Org. Nr:

2 2 (6) elproducenter har känt till problematiken sen tidigare. Det framhålls flera gånger i rapporten att genom indelningen i elområden ges korrekta signaler till marknaden, vilket kan tyckas ironiskt eftersom den tydligaste signalen ges till monopoldelen av marknaden- och då framförallt stamnätsoperatören Svenska Kraftnät - som är de som tydligast har en roll i att åtgärda detta. (Elnätsverksamhet är monopol och endast de som är nätägare har rätt att bygga överföringsförbindelser och då kan värdet av denna marknadssignal ifrågasättas.) Kunderna, som är de som drabbas av och bekostar denna reform, har ytterst begränsade möjligheter att påverka och agera på den prissignal de får. Alternativet att flytta förbrukning är i de flesta fall endast teoretiskt så länge som timmätning och timavräkning inte finns på plats. Mot bakgrund av det utsatta läge som kunderna i elområde 4 har, är det anmärkningsvärt att regeringen, såväl som myndigheter, försvarar reformen okritiskt och utan hänsyn de verkliga konsekvenserna. Effekterna för kunderna i elområde 4 I Energimarknadsinspektionens rapport konstateras att det på Nord Pool Spot uppstått tydliga strukturella prisskillnader mellan norra och södra Sverige. Analysen visar att mellan område 1 längst i norr och område 4 i söder är priset i genomsnitt är 8 procentenheter högre på Nord Pool Spot, enligt figur 3. För enstaka timmar är prisskillnaderna avsevärt högre. För Svenskt Näringslivs medlemsföretag är det betydligt mer meningsfullt att titta på de långa kontrakten och hur den finansiella marknaden fungerar. De flesta kunder inom näringslivet väljer att ha - åtminstone till en del prissäkrade elleveranser under en längre period (1-3 år) för att minimera sin riskexponering. Där ses en klar försämring av möjligheten till prissäkrade längre kontrakt till rimliga priser i elområde 4, på grund av försämrad möjlighet till prissäkring och riskminimering på den finansiella marknaden (vilket syns tydligt i tabell 4). I figur 8 syns också att prisskillnaden är högre mellan område 4 och de övriga områdena för fastprisavtal jämfört med rörliga avtal. Den finansiella marknadens bristande likviditet för prissäkring, Contracts for Difference (CfD), är enligt vår bedömning på kort sikt det största problemet som behöver åtgärdas, se vidare nedan. Svenskt Näringsliv saknar i rapporten en djupare analys av effekterna för olika kundgrupper (hushållskunder, mindre näringsverksamhet, större näringsverksamhet, tillverkande industri etc.). Det som nu analyserats är endast effekterna för hushållskunder. Effekterna av reformen innebär en snedvridning av konkurrensen mellan näringsidkare inom Sverige. Att konkurrerande verksamheter genom områdesindelningen får olika pris för sin el medför en klar konkurrensnackdel för dem som är verksamma i område 4, jämfört med konkurrenter i andra delar av Sverige. Detta leder tveklöst till att område 4 blir mindre attraktivt för näringsverksamhet, som inte har en geografisk nödvändighet att finnas i området. Det konstateras också att det är troligt att södra Sverige får ett permanent högre elpris, vilket enligt Energimarknadsinspektionens bedömning verkar vara ett pris man får betala för de positiva effekterna av reformen. Som positiva effekter framhålls (något förenklat) minskad arbetsbelastning hos Svenska Kraftnät i och med att de inte behöver göra prognoser, ett mer effektivt utnyttjande av elnäten, och minskade nätkostnader till följd av minskade kostnader för mothandel. Vi delar inte den uppfattningen och saknar en djupare analys. Till

3 3 (6) exempel borde relationen mellan den merkostnad som betalas av kundkollektivet i område 4 (217 miljoner kronor jämfört med område 3 enligt tabell 6) jämföras med kostnad som mothandel skulle ha kostat. Vidare har det nyligen offentliggjorts att Svenska Kraftnäts flaskhalsintäkter ökat mer än prognosticerats och att mothandelskostnaden minskat mer än beräknat. Ur den information som Svenska kraftnät gått ut med kan utläsas att: 70 procent av falskhalsintäkterna, 542 milj kr, beror på interna flaskhalsar, vilket är mer än prognosen på 400 miljoner kr. Mothandelskostnaderna (för driftsskedet) är budgeterade till 150 miljoner kr, men har nu en prognos på 50 milj kr. Enligt EUs regelverk ska intäkter från externa flaskhalsar användas till nätinvesteringar, eller mothandel. Det anges tydligt i Energimarknadsispektionens rapport att det i dagsläget inte finns något regelverk gällande hur intäkter från interna flaskhalsar ska hanteras. Hur dessa intäkter kan och bör användas är något som behöver diskuteras vidare, med hänsyn tagen till effekterna av områdesindelningen. Att minimera skadeverkningarna är centralt Svenskt Näringsliv anser att det måste vara prioriterat att minimera de negativa konsekvenserna av reformen för kunderna i område 4. Svenskt Näringsliv framförde redan tidigt under framtagandet av Energimarknadsinspektionens rapport att det tydligt behöver klargöras vilka handlingsalternativ som finns för att minimera de negativa effekterna för kunderna på både kort och lång sikt, och också föreslå vidare utredningsarbete för att genomföra detta. Dessvärre togs inte dessa synpunkter i beaktande och vi tycker att det är anmärkningsvärt att Energimarknadsinspektionen istället för att arbeta vidare med olika handlingsalternativ och analysera vilka regel- och instruktionsförändringar som skulle krävas enbart framför att man avser dock att följa frågan noga.detta är en alltför passiv hållning i frågan. Svenskt Näringsliv anser att Energimarknadsinspektionen borde föreslagit att regeringen skyndsamt genomföra en analys av hur bördan för kunderna i område 4 kan minskas. Följande åtgärder bör analyseras vidare: Snarast: förbättrad likviditet på CfD-marknaden genom möjligheterna till mothandel och garanterad överföringskapacitet. Svenska Kraftnäts möjligheter att vara en aktör på marknaden för riskhantering På sikt: ökad överföringskapacitet och ökad elproduktion i syd ökade möjligheter för kunderna att vara flexibla i sin efterfrågan Åtgärder på kort sikt Att förbättra likviditeten på CfD-marknaden måste vara en prioriterad uppgift, och olika alternativ för hur detta kan åstadkommas måste analyseras. Ett av de grundläggande problemen är att produktionskapaciteten i område 4 klart understiger förbrukningen. Denna

4 4 (6) obalans gör att tillräcklig mängd CfD-kontrakt inte kan ställas ut av de aktörer som normalt gör det, och en prispress uppåt uppstår. Två konkreta förslag behöver utredas vidare: 1. Möjligheten för Svenska Kraftnät att garantera överföringskapacitet mellan svenska elområden, alternativt på nordisk basis - i form av motköp upp till net tranfer capacity över prisområdessnitten. Att alltid garantera en minimi-kvantitet (om helst nära 5000 MW) i överföring över snitt 3 för handel på Nordpool, även när kärnkraften inte går för fullt. Detta skulle innebära att motköp måste tillgripas ibland och att även motköpsmöjligheter i Danmark kan användas. 2. Möjligheten för Svenska Kraftnät att vara aktiva på CfD-marknaden för de svenska elområdena - sälja CfD-kontrakt för prisområde 4 och köpa motsvarande mängd i exempelvis prisområde 3 för att säkerställa en minimi-intäkt för aktuell överföringskapacitet. Det framhålls ofta här att Svenska Kraftnät inte skulle kunna ta en sådan roll pga. sitt informationsövertag, men lösningar på hur detta kan hanteras genom olika organisatoriska arrangemang finns. För båda dessa förslag behöver det analyseras; fördelar och nackdelar med förslagen, vilka regel- och organisatoriska ändringar som krävs totala kostnader för att göra respektive inte göra detta Speciell hänsyn bör tas till, 3dje paragrafen 3dje stycket SFS 2007: De fördelar vi ser är att dessa förslag skulle ge är lägre osäkerhet i marknaden, en rimlig fördelning av risk och kostnader, ekonomiska incitament till stamnätsoperatören, samt attrahera fler aktörer till CfD-marknaden. Åtgärder på längre sikt För att på längre sikt komma till rätta med de negativa effekterna krävs att marknaden responderar, och tillåts respondera, på de styrsignaler som nu ges. Som det konstateras i rapporten kommer detta inte ske över en natt och att synliga resultat kan dröja. Det är framförallt tre åtgärder som behöver ske: Ny elproduktion i område 4. En önskad effekt av områdesindelningen är att ny produktionskapacitet ska tillkomma i område 4. I elområde 4 finns sedan Barsebäcks stängning ett underskott av elproduktion. Man kan säga att södra Sverige är importberoende från övriga Sverige och omkringliggande länder. Vare sig överföringsförbindelserna eller elproduktionen har byggts ut i den takt som kompenserar för Barsebäcks bortfall. Att politiskt möjliggöra för ny elproduktion i område 4 är centralt. För att åstadkomma en verklig förändring behövs ny baslast, som kan en leverera förutsägbart och styrbart de flesta av årets timmar i område 4. Vindkraft är ett bra 1 Enligt förordningen SFS 2007:1119 med ändring I SFS 2011:720 står det i 3dje paragrafen 3dje stycket att SvK skall: främja konkurrensen på el- och naturgasmarknaderna

5 5 (6) komplement men skapar inte den stabilitet som behövs och bidrar inte till förbättrad likviditet på CfD-marknaden. Någon annan lösning behöver skapas. Förbättrad överföringskapacitet till område 4. Där är det positivt att bygget av den sk. Sydlänken äntligen påbörjats, och det är av stor vikt att arbetet bedrivs effektivt för att den ska blir färdigställd enligt tidplan. Västlänken bör också skyndas på. Vid planering av nya överföringsförbindelser både inom Sverige och Norden, men framförallt till övriga Europa är det centralt att effekterna för de olika elområdena analyseras noga. Vi har redan en sådan situation när den sk. NorBalt-kabeln till Litauen nu byggs som kommer att ansluta till elområde 4, vilket inte heller tagits med i de modellberäkningar inspektionen låtit göra i sin rapport. En uttalad uppgift för Svenska Kraftnät bör vara att planera investeringar så att man så långt som motiverat att hålla ihop Sverige som ett elområde, men också Norden i samverkan med övriga Nordiska stamnätsoperatörer. Konkurrensen på grossistmarknaden gynnas av så få prisområden som möjligt. Tillståndsprocesser För båda alternativen ovan - att tillföra ny elproduktion i område 4 och att förstärka överföringsmöjligheterna är tillståndsprocesser en flaskhals som försenar nödvändiga investeringar. Det är av stor vikt att verka för effektivare tillståndsprocesser generellt. Detta styrks bland annat av Energimyndighetens rapport Utvecklingen av tillståndsprocesser för anläggningar som producerar förnybar el och för kraftnät. Ökad efterfrågeflexibilitet. Timmätning, nya avtalsformer och teknisk utveckling av elanvändande produkter behövs för att ökad efterfrågeflexibilitet ska vara möjlig i större skala. Detta kommer dock inte att lösa näringslivets problem eftersom det i näringslivet finns andra faktorer som väger tungt för produktionens förläggning, så som anställdas arbetstider och leveransåtaganden. Effekterna av reformen i ett europeiskt perspektiv Elområdesreformen i Sverige är en haltande reform eftersom andra länder i EU flyttar prisområdesgränser till nationsgränsen. Ur ett svenskt perspektiv kan vi bara konstatera att trots att den svenska/nordiska marknaden ses som ett föredöme ur ett avreglerings- och integrationsperspektiv, får svenska konsumenter i södra Sverige betala ett högt pris för att EU ska markera en princip som övriga länder inte följer. Om reformen ska ge någon reell effekt för uppfyllandet av den gemensamma elmarknaden måste EU driva frågan vidare. Detta är något som Sverige aktivt kan påverka och driva genom att medverka till att fler fall tas upp till granskning i enlighet med EUs konkurrensregler. Förtroendet för elmarknaden påverkas I rapporten finns det inte angivet eller analyserat effekterna av att elmarknaden har blivit mer svårförståelig för det stora flertalet av både privat- och företagskonsumenter. En reform som gör att fler känner minskad tilltro till marknaden och dess funktion gagnar inte samhället. Denna mjuka fråga borde också ha adresseras i rapporten.

6 6 (6) Avslutande reflektioner Ju mer man funderar över vem som egentligen ska agera på de signaler som indelningen i elområden ger, desto märkligare ter sig hela resonemanget om att det är marknadsmässigt korrekt. De tre huvudsakliga åtgärder som kan och ska bli resultat av signalerna och verkligen ge effekt är: 1) ökade överföringsmöjligheter på högspänningsnivå vilket endast Svenska Kraftnät, som är en monopolverksamhet har rätt att besluta om och genomföra. Behovet av dessa marknadssignaler kan därför ifrågasättas. 2) ökad produktion i område 4 ska det ha någon reell påverkan krävs storskalig baskraft, vilket ytterst få aktörer har möjlighet att investera i, samt att beslut om detta i mångt och mycket ligger i händerna på politikerna och rättsväsendet genom tillståndsprocesserna. Få realistiska alternativ till ny basproduktion som finns i dagsläget. 3) ökad flexibilitet hos elkunderna, som i dagsläget har mycket små möjligheter att påverka situationen. Kundernas bristande möjligheter att vara flexibla i sin förbrukning medför att i nuläget är valmöjligheterna antingen att antingen acceptera effekterna av områdesindelningen i form av högre kostnader, eller att flytta verksamheter. Att styrsignalerna i praktiken drabbar dem som inte har några reella alternativ att agera anser vi vara fel. Styrsignaler ska ges till dem har möjlighet att påverka situationen. I den uppkomna situationen anser vi att det som minimum måste snabbutredas hur bördan för kunderna i område 4 kan mildras. Stockholm som ovan, Annika Lundius Vice VD Svenskt Näringsliv Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimat Svenskt Näringsliv Kontakt: Telefon: maria.suner.fleming@svensktnaringsliv.se