TILL DIG SOM AR LARARE!

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TILL DIG SOM AR LARARE!"

Transkript

1 .... TILL DIG SOM AR LARARE! 1

2 .. VALKOMMEN! Det här är en lärarhandledning till Pernilla Stalfelts bok Vem är du? En bok om tolerans. Den är tänkt att vara ett inspirerande verktyg för dig som vill arbeta mer med dina elever och fördjupa tankar och förståelse kring tolerans. Arbetet kan gärna löpa över en längre tid och i flera ämnen, som svenska, engelska, bild, drama och musik. Vem är du? En bok om tolerans är en individuell gåva till alla barn i årskurs 3 i Sverige och ska med fördel också tas med hem för att läsas med föräldrar, gärna med hemuppgifter. Avsändare är Teskedsorden som tillsammans med bokförlaget Rabén & Sjögren gav Pernilla Stalfelt uppdraget att skriva och illustrera en bok i ämnet tolerans. = förmåga att respektera och tåla det som är, det jag inte kan förändra och det som inte skadar mig. Om Teskedsorden Teskedsorden bildades 2006 av tidningen Vi, inspirerad av den israeliske författaren Amos Oz bok Hur man botar en fanatiker. Stiftelsen arbetar för ökad tolerans och respekt människor emellan och har som sitt motto För tolerans Mot fanatism. Teskeden är en symbol för handling. Amos Oz menar att den människa som vill släcka en eld hämtar en hink vatten och öser över elden. Om hon inte har någon hink tar hon ett glas och om hon inte hittar ett glas tar hon en tesked. Och om vi alla bidrar, även med en liten insats, kan vi faktiskt släcka elden den farliga eld som fanatismen utgör i dagens värld. De projekt Teskedsorden driver har en stark inriktning mot barn och ungdomar. Intolerans och fanatism utgör växande hot i dagens samhälle och Teskedsordens målsättning är att få barn och unga att reflektera över dessa begrepp i vardagen. 2 3

3 .. LARARHANDLEDNINGENS SYFTE.. UPPLAGG Inför läsåret 2012/2013 gav Teskedsorden Pernilla Stalfelt, en av Sveriges främsta barnboksförfattare, i uppdrag att skriva en bok. Resultatet blev Vem är du? En bok om tolerans. Syftet med boken är att initiera samtal kring begreppet tolerans i åldersgruppen 9 10 år, i skolan och i hemmen och att på sikt göra skillnad i barns attityder till varandra och skapa ett humanare, mer tolerant samhälle. I läroplanen för grundskolan anges som ett mål att varje elev respekterar andra människors egenvärde; tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor; kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen Teskedsorden vill med utgångspunkt i läroplanen hjälpa barn att få en större förståelse för vad tolerans är, hur det fungerar och vad man kan göra för att öka tolerans i barns vardag och samhället i stort. En tonåring som redan i grundskolan stött och blött ord som människovärde och empati bör inte ha lika lätt till fördömanden som en jämnårig som aldrig mött sådana frågeställningar när han/hon var yngre. Boken vänder sig till alla barn i årskurs 3. Vid denna ålder är barn öppna för nya intryck och impulser. Att starta samtal om tolerans och respekt med barn i den åldersgruppen är därför djupt meningsfullt. Innehållet i boken berör barnen men leder också till avväpnande skratt och nya tankebanor. För lärare kan boken fungera som stöd i arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever. I kursiverad stil finns citat från LGR 2011, som kan ge dig hjälp att se vilka mål du arbetar med. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. När du arbetar med lärarhandledningen är det viktigt att du som pedagog och lärare respekterar och lyssnar på alla barn som har något att säga oavsett vad det är eleverna uttrycker. Alla aspekter, tankar och åsikter är viktiga och värda att fundera över och titta närmare på. Även upprepningar av sådant som redan sagts är viktiga. Var öppen och låt allt komma, men tänk på att betona vikten av att ingen ska ha som avsikt att kränka någon annan. Alla barn i klassen måste få känna sig respekterade och tagna på stort allvar. Gör en inventering av hur och vad barnen tänker. Det är den viktigaste grunden för det arbete som ni kan göra för att utveckla tolerans i barngruppen. Detta för att skapa ett förtroligt och tryggt diskussionsklimat där alla känner sig respekterade och sedda. Arbete i grupp är att föredra då barnen samtidigt lär sig lyssna och samarbeta. Arbeta konkret, skriv ner vad barnen säger på stora papper, häng upp dem så att de själva kan titta, läsa och reflektera över det som skrivits. Gå gärna tillbaka till det ni skrivit några dagar senare och se om det finns nya tankar och reflektioner hos barnen kring det som står nedskrivet. Handledningen är indelad i fyra avsnitt: Nyfikenhet begreppet tolerans/intolerans Tankar Kommunikation Fördomar likheter/olikheter Hur tolerant ska man egentligen vara? Att känna efter i sitt hjärta kan kanske vara ett bra sätt? 4 5

4 NYFIKENHET - BEGREPPET TOLERANS/INTOLERANS Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 1 Grupparbete/diskussion/skrivuppgift Vad innebär det att vara tolerant? Att lyssna? Att acceptera varandras olikheter? Att vara schyst? Diskutera kring begreppet tolerans och fråga vad barnen tror att det är. Låt barnen arbeta i grupp, diskutera och redovisa. Diskutera även i grupp likheter och skillnader mellan begreppen tolerans, respekt och acceptans. Låt barnen sedan få skriva ner några meningar om vad dessa ord innebär för dem. I vilka sammanhang har du hört orden? Vad betyder de för just dig? Vad är ordens motsatser och vad innebär de? 2. Bild/diskussion Låt varje barn göra ett collage eller arbeta i grupper. Klipp ur tidningar och klistra upp bilder på saker som du tycker om. Måla med röd färg runt collaget. Gör ett collage till och klistra upp bilder på saker du har svårt för. Måla med svart färg runt collaget. Häng upp alla gilla-collage tillsammans på en vägg. Häng upp alla ogilla-collage på en annan vägg. Titta på bilderna tillsammans och diskutera hur olika man kan se på vardagliga saker. Låt alla komma till tals. 3. Grupparbete/diskussion/skrivuppgift Dela in barnen två och två och låt dem sitta tillsammans en stund. Be dem skriva ner frågor som de sedan ska ställa till sin klasskompis. Vad är du nyfiken på att få veta om din kompis? De får ställa frågorna till varandra, med eventuella följdfrågor. Samla sedan gruppen och diskutera nyfikenhet. Är det bra att vara nyfiken? Hur ställer man frågor på ett sätt som får den andra att berätta mer? Vad är du nyfiken på? 4. Grupparbete/diskussion Diskutera den gyllene regeln: Gör inte mot andra det som du själv inte skulle vilja bli utsatt för. Det du vill att andra skall göra mot dig, det skall du också göra mot dem. Fråga barnen om de håller med. Varför? / Varför inte? Hur vill du att andra i klassen ska behandla dig? Vad är värdefullt för dig? Hur är en schyst kompis? Man undrar, blir förbryllad och lite nyfiken. Man kanske vill pröva att göra likadant. Även om det verkar lite udda. Varför inte? 6 7

5 TANKAR Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. 1. Grupparbete/diskussion Syftet med denna övning är att få eleverna att fundera över och filosofera kring tanken och tänkandets natur. Diskutera i klassen: Vad är en tanke? Behöver man tankar? Vad har man dem till? Kan dina tankar påverka dina känslor? Kan dina tankar påverka dina handlingar? 3. Skrivuppgift/bild/musik Dela in klassen så att de sitter två och två. Låt barnen berätta om en tanke för sin kompis. Tanken kan till exempel handla om någon i familjen, vänner eller lärare. Vilken känsla får du av din tanke? Blir du glad? Rädd? Arg? Ledsen? Låt sedan barnen skriva en kort berättelse, dikt eller en sång om klasskompisens tanke. Eller rita en teckning. Om de skrivit en sång så låt dem sedan sjunga och spela den, gärna tillsammans. 2. Bild/skrivuppgift Låt barnen rita en tanke som de ofta har. Be dem sedan att skriva kort om hur den tanken kommit till dem. Fick du den från en annan person? Fick du den genom att du hörde något? Fick du den genom att du såg något? Fick du den genom att du kände något? Fick du den genom tv:n? Fick du den genom datorn? Tänkte du fram den helt själv? 4. Grupparbete/diskussion/skrivuppgift Låt barnen skriva upp tankar som känns fel och tankar som känns rätt. Diskutera sedan dessa i grupp. Finns det rätt tankar och fel tankar? Hur vet man i så fall vad som är rätt och fel? Kan något vara rätt ibland och fel ibland? Hur gör man om man tycker att någon tänker fel? Ska man göra något? I så fall vad? Var kommer alla tankar ifrån? Kommer de flygande i luften? 8 9

6 KOMMUNIKATION Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. 1. Drama prata med kroppen Syftet med denna övning är att låta barnen upptäcka hur det är att inte kunna använda det talade ordet. Hur kan man kommunicera utan ord? Spela charader och träna på att gestikulera. Skriv meningar och låt gärna några barn hjälpa till. Låt det gärna få bli en blandning av allvarliga och knasiga, roliga saker. Om det är för lätt gör det svårare. Om det är för svårt gör det lättare. Låt alla vara med och gissa. 4. Grupparbete/diskussion viskleken Samla barnen i en ring och utse någon som får viska en mening till kompisen bredvid. Sedan viskar de andra i tur och ordning meddelandet ett varv i cirkeln. Meningen ska inte upprepas mer än en gång av varje person och när den når den sista i cirkeln så säger han/hon den högt. Den som började viskleken får säga meningen han/hon viskat och så jämför ni dessa två. Meningen har med stor sannolikhet förvandlats till något annat när den når den sista personen i kedjan. Diskutera hur något man berättar för någon efter en tid kan ha förvandlats till något sämre eller osant. Varför kan det bli så? Hur viktigt är det att försöka vara tydlig när man kommunicerar? 2. Bild och drama prata med tecken Ställ en fråga till barnen, som de får besvara med en bild. De andra i klassen får gissa vad bilden föreställer. Exempel: Vad är du rädd för? Vad är främmande för dig? Vad gör dig glad? Låt barnen rita först och sedan gestikulera till sin teckning om det behövs. Rita på whiteboard eller blädderblock så att alla ser och kan gissa. 3. Utvärdering av uppgift 1 och 2 Hur tyckte ni det var att inte få prata? Gör ett experiment i klassen: Låt alla vara tysta en timme. Man får inte prata, bara gestikulera och rita lappar. Även lärarna ska vara tysta då, behöver man kommunicera så skriv lappar. Utvärdera sedan en stund vad var svårt och vad var lätt? Hur fungerade gester som språk istället för de talade orden? Skratt kanske är likadant på alla språk

7 .. FORDOMAR - LIKHETER/OLIKHETER Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kulturoch nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. 1. Grupparbete/diskussion/bild Samla hela gruppen. Låt barnen få fundera över begreppet fördom. Vad är en fördom egentligen? Var kommer den ifrån? Varför dömer man i förväg? Är det kanske bekvämt, eftersom man slipper ta reda på hur det egentligen är? Eller vill man kanske dramatisera något och få en bra historia? Kan det vara komplicerat att ta reda på hur det egentligen är, eftersom det kan ta tid? Låt barnen sedan rita en serie som handlar om fördomar. Vad är en fördom? Vilka fördomar har du? Använd prat-, skrik-, visk- och tankebubblor om du behöver. 2. Bild/skrivuppgift Ge barnen i uppgift att prata med sina föräldrar eller far- och morföräldrar. Vilka har rötter i andra länder eller landskap, och vilka länder eller områden finns representerade i klassen? Det kan vara många generationer tillbaka och till exempel vallonskt, finskt, samiskt, franskt eller iranskt ursprung. Låt eleverna rita något som de tycker representerar den platsen/ det landet, till exempel ett landskapsdjur, en växt, en känd person eller en flagga. Sedan sätter ni upp alla teckningar tillsammans på samma vägg. Gör gärna research om respektive land/område och om det är möjligt så ta reda på varför släktingen kom till Sverige en gång i tiden. Det kan också vara att man flyttat inom Sverige, till exempel från Norrland till Göteborg. Skriv gärna ner berättelserna om de går att få fram. Man har tänkt och gjort en dom på förhand, precis som en domare som har bestämt sig

8 3. Grupparbete/diskussion/skrivuppgift Syftet med denna övning är att få barnen att reflektera över hur det är i olika länder/på olika platser. Undersök i klassen hur många som bott utomlands eller någon annanstans i Sverige, eller känner någon som flyttat utomlands eller inom Sverige. Varför flyttade ni/de? Skriv upp och dokumentera allt som barnen säger. Hur många länder/platser fick ni fram och hur många anledningar fanns att flytta? Låt barnen fundera över och ge förslag på andra anledningar till att man flyttar/byter hemland. Vad kan det finnas för anledning till att man måste flytta från eller inom Sverige? Låt sedan barnen få skriva och fantisera fritt: Om du skulle flytta till ett främmande land eller en annan del av Sverige, vilket land/vilken plats skulle du välja? Hur skulle det vara att flytta dit? Låt barnen beskriva hur det skulle kännas att komma dit och hur de skulle göra för att känna sig hemmastadda. Vilka eller vad skulle de vilja ta med sig när de flyttade? Vad skulle bli spännande i det nya landet/på den nya platsen? Vad skulle bli svårt/lätt? 4. Grupparbete/diskussion/skrivuppgift Samla gruppen och diskutera tillsammans: Hur skulle världen se ut om alla var exakt som du? Om alla människor såg ut ungefär som du, hade samma klädsmak, gillade samma sorts mat, hade samma intressen och skrattade åt samma saker? Vad tror du skulle hända om vi alla var likadana och tyckte om likadana saker? Skulle till exempel all glass i världen ta slut? Låt barnen arbeta två och två och skriva ner positiva egenskaper som den andra har. Vad är han/hon bra på? Byt sedan lappar. Jämför är ni bra på olika saker? Låt sedan barnen tänka på tre personer som de gillar väldigt mycket. På vilket/vilka sätt är ni lika? På vilket/vilka sätt är ni olika? Vad är det du gillar mest med de här personerna? 14 15

9 Den här lärarhandledningen till boken Vem är du? av Pernilla Stalfelt är för dig som vill fördjupa tankar och förståelse för begreppet tolerans bland dina elever inom ämnen som svenska, engelska, bild, drama och musik. Syftet med boken är att skapa diskussion om tolerans i åldersgruppen 9 10 år och att på sikt göra skillnad i barns attityder till varandra för ett humanare framtida samhälle. Handledningen består av grupparbeten och individuella uppgifter indelade i fyra avsnitt: Nyfikenhet begreppet tolerans/intolerans Tankar Kommunikation Fördomar likheter/olikheter Du kan läsa mer samt ladda ner fler exemplar av lärarhandledningen på teskedsorden.se rabensjogren.se/tolerans 16

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG EMPATI - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå 15 hp Handledare Kamran Namdar

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Får man skriva vad man vill på internet?

Får man skriva vad man vill på internet? Får man skriva vad man vill på internet? en lärarhandledning till skriften Hat på nätet Får man skriva vad man vill på internet? en lärarhandledning till skriften Hat på nätet Förord Får man säga vad

Läs mer

O/LIKA. Ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering

O/LIKA. Ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering O/LIKA Ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering Innehåll Inledning 3 Kom igång 8 Hela havet stormar med mångfaldstema 9 Mångfaldstermometern 12 Med silversked i mun 14 Grupper 17 Vem är? 18 Osynliga

Läs mer

OM DU VAR JAG & OM LIVET OCH SÅNT

OM DU VAR JAG & OM LIVET OCH SÅNT OM DU VAR JAG & OM LIVET OCH SÅNT Handledning Av Susanne Boll i samarbete med: Margareta Berggren, Agneta Josephson och Pia Bohlin Projektledare: Gunilla Larsson Innehåll: Susanne Boll OM DU VAR JAG filmer

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

Hur barn bemöter barn med funktionsnedsättning. Ett arbetsmaterial med förslag på metoder och aktiviteter för att belysa ämnet

Hur barn bemöter barn med funktionsnedsättning. Ett arbetsmaterial med förslag på metoder och aktiviteter för att belysa ämnet Hur barn bemöter barn med funktionsnedsättning Ett arbetsmaterial med förslag på metoder och aktiviteter för att belysa ämnet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2007 Titel: Hur barn

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?............................ 3 2. SAMLINGARNA.......................................................

Läs mer

Pia Williams & Niklas Pramling

Pia Williams & Niklas Pramling Att bli en berättande person: Samverkan mellan bibliotek och förskola i syfte att främja barns språkutveckling Pia Williams & Niklas Pramling Innehåll Förord... 4 Inledning... 5 Rapportens disposition...

Läs mer

LÄS EN FILM. diskutera, analysera och upptäck två sätt att berätta en historia. en studiehandledning från Film i Dalarna av Bisse Falk

LÄS EN FILM. diskutera, analysera och upptäck två sätt att berätta en historia. en studiehandledning från Film i Dalarna av Bisse Falk LÄS EN FILM, analysera och upptäck två sätt att berätta en historia en studiehandledning från Film i Dalarna av Bisse Falk Film i Dalarna. Kaserngården 13. 79140 Falun. 023-26275. www.filmidalarna.se innehåll:

Läs mer

Mål- och inspirationsdokument för Falkenbergs förskolor Alla ska lyckas! idag och för framtiden

Mål- och inspirationsdokument för Falkenbergs förskolor Alla ska lyckas! idag och för framtiden Mål- och inspirationsdokument för Falkenbergs förskolor Alla ska lyckas! idag och för framtiden Vi växer för alla barn Falkenbergs förskoleverksamhet är idag full av nya processer, utveckling och engagemang.

Läs mer

För mer. rättvisa. ett metodmaterial för skolan om barnkonventionen

För mer. rättvisa. ett metodmaterial för skolan om barnkonventionen För mer rättvisa ett metodmaterial för skolan om barnkonventionen 1 För mer rättvisa Tryckår: 2011 Layout: ADD Text: Malin Gustavsson och Antonia Wulff Ansvarig utgivare: Folkhälsans förbund rf Andra upplagan

Läs mer

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Svenska språket B Sommaren 2011 Helen Jonsson Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var En redovisning av vad elever och lärare tycker om placering

Läs mer

Att utveckla ett andraspråk

Att utveckla ett andraspråk Malmö Högskola Lärarutbildningen Kultur, Språk, Medier Examensarbete 10 poäng Att utveckla ett andraspråk Developing the secondary language Anna Lindgren Lärarexamen 140 poäng. Svenska i ett mångkulturellt

Läs mer

Det goda mötet. Samtalscirklar runt bemötande. Studiematerial

Det goda mötet. Samtalscirklar runt bemötande. Studiematerial Det goda mötet Samtalscirklar runt bemötande Studiematerial Samtalscirklar runt bemötande En studieplan Detta är en studieplan för dig som ska deltaga i samtalscirklar runt bemötandefrågor. Vi kommer att

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet

ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet Forum för levande historia RFSL Ungdom TREDJE UPPLAGAN BRYT! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet Forum

Läs mer

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem?

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Idéer från ett seminarum för föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning och för personal inom stödverksamheter En del av projektet Egen växtkraft Barns

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.

Läs mer

Förskolan Trollets verksamhetsidé

Förskolan Trollets verksamhetsidé Förskolan Trollets verksamhetsidé - 1 - Förskolan Trollets verksamheter Administration Klunkens backe 10 393 52 Kalmar Förskolechef Zanna Lakatos 0480-45 31 35 zanna.lakatos@kalmar.se Ringdansen Adelgatan

Läs mer

SOLDALENS FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

SOLDALENS FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLDALENS FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2014 2015 Grunduppgifter... 6 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 6 Ansvariga för planen... 6 Vår vision... 6 Planen gäller

Läs mer

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING Ett studiematerial om att hantera svåra psykiska besvär Tommy Engman Studiematerialet är framtaget av Återhämtningsprojektet, som är ett samarbete mellan Riksförbundet för Social

Läs mer

FÖR EN TRYGGARE SKOLA. att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar

FÖR EN TRYGGARE SKOLA. att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar FÖR EN TRYGGARE SKOLA att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar 1 2 CHECK- LISTOR OCH GODA EXEMPEL Checklistor samt röster från Rädda Barnens medlemsrörelse. 3 4 CHECKLISTA VÄRDEGRUND

Läs mer

Den magiska dörren. - ett romanprojekt

Den magiska dörren. - ett romanprojekt Den magiska dörren - ett romanprojekt Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Bakgrund! 3 Idé! 3 Rättigheter! 4 Syfte! 4 Arbetets gång! 4 Lektionsupplägg! 5 Framsida! 5 Kapitel 1 - Hej! 6 Kapitel

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer