Förskolan Trollets verksamhetsidé

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förskolan Trollets verksamhetsidé"

Transkript

1 Förskolan Trollets verksamhetsidé - 1 -

2 Förskolan Trollets verksamheter Administration Klunkens backe Kalmar Förskolechef Zanna Lakatos Ringdansen Adelgatan Kalmar Bitr. förskolechef Marie Nevrup Nilsson Skolsekreterare Carin Brorsson Lokomotivet Drottning Blankas väg Kalmar Trollet Klunkens backe Kalmar - 2 -

3 Inledning Nu har vi använt två hjärnor istället för en! Emil Dahl 6 år, 1996 Emil och Alexander, båda sex år, har först ritat var sin ritning av sin avdelning och får uppgiften att göra en tillsammans. Då gör vi först en stor ruta, förslog Emil. Vi måste göra en gång, en hylla och bord, sen ett rum för täckena, ett som har dockor, ett för bokstäverna och sen har vi byggrummet och samlingen lade Alexander till. De ritade omväxlande de olika rummen och detaljerna i rummen och ställde sig upp ibland för att se om deras ritande överensstämde med verkligheten. De blev väldigt nöjda när de var klara och jag frågade dem: Var det enklare nu när ni var två? Nej, det var enkelt förut med, var båda överens om. Men jag kan se att ni fått med fler rum på avdelningen och fler saker i rummen än förut! Självklart, sa Emil, Nu har vi använt två hjärnor istället för en! Ovanstående berättelse om Emil och Alexanders görande och tankar har hjälpt till att skapa den hållning som vi bygger vår verksamhetsidé på. Så självklart, de hjälpte varandra att minnas mer när de ritade tillsammans. De upplevde i sitt görande och sitt ritande vad kompisen bidrog med och kunde sätta ord på det. Denna känsla som Emil så träffsäkert satte ord på har följt oss sen dess. Denna känsla vill vi att alla, barn som vuxna ska få uppleva på våra förskolor. Detta citat är en devis för det vi i vår gemensamma verksamhetsidé beskriver och en hållning som vi ständigt bär med oss. Vår utmaning är att undersöka och leva vår verksamhetsidé med de barn och familjer som utgör kärnan i vår verksamhet. Förskolans Trollets Verksamhetsidé är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla samlade dokument måste ställas i relation till varandra, från internationella styrdokument som FN-s barnkonvention, Skollagen, Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2011) Kalmar kommuns utbildningspolitiska vision och uppdrag till Förskolan Trollets Verksamhetsidé och vår årliga läroplanplanering och läroplansuppföljning. Vid formulerandet av vår Verksamhetsidé har delaktighet varit vårt viktigaste ledord och verktyg. Det har varit en process där vi i många olika sammanhang reflekterat över och enats om en gemensam tolkning av uppdraget och tagit ställning för de pedagogiska verktyg vi behöver för att kunna genomföra och utveckla den verksamhet vi tillsammans bygger. Vi som arbetar på Förskolan Trollet ser att det är en styrka att ha formulerat en verksamhetsidé för att hålla vår tanke om förskolans uppdrag vid liv. Det skapar generositet och yrkesstolthet inom vår verksamhet men också i mötet med andra. Den hjälper oss att förtydliga för barnens familjer hur vi tolkar förskolans uppdrag för att introducera nya kollegor och visa våra studenter och vikarier varför vi gör det vi gör och hur vi tänker om vår verksamhet. Vi har tagit ställning till förskolans roll i samhället idag och imorgon som en rättighet för alla barn och familjer. I möten med barn, föräldrar och andra vuxna i olika sammanhang och under många år har vår förståelse vidgats av den komplexa värld vi lever i. Dessa möten ser vi som en grund och en viktig förutsättning för vår verksamhet

4 Våra styrdokument Internationella styrdokument FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Agenda 21 Nationella styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2011 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Kommunala styrdokument Utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun Lokala styrdokument Förskolan Trollets verksamhetsidé Läroplansuppdrag och verksamhetsuppdrag för Förskolan Trollet - 4 -

5 Innehållsförteckning Förskolan Trollets verksamheter... sid 2 Inledning... sid 3 Våra styrdokument... sid 4 Innehållsförteckning... sid 5 Vår tolkning av Förskolans läroplan... sid 6 Vår tolkning av Förskolans värdegrund och uppdrag... sid 7 Våra pedagogiska verktyg... sid 9 Våra värden - vår tolkning av Normer och värden... sid 13 Hållbar framtid - vår tolkning av Utveckling och lärande... sid 16 Barns delaktig - vår tolkning av Barns inflytande... sid 23 Samarbetsallians - vår tolkning av Förskola och hem... sid 27 Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem... sid 28 Pedagogisk dokumentation - vår tolkning av Uppföljning, utvärdering och utveckling... sid 31 Tidigare publikationer... sid

6 Vår tolkning av Förskolans läroplan familj barn pedagog Som ett komplement till hemmet är vårt uppdrag att bilda en helhet mellan omsorg, fostran och lärande. I vår tanke utgår vi ifrån att vi på förskolan erbjuder en plats där många är tillsammans och att detta blir en tillgång för barnen. I en samarbetsallians mellan barn, familjer och pedagoger lever, bygger och undersöker vi våra värden, och fostrar varandra till att vara en del av samhället och världen

7 Vår tolkning av Förskolans värdegrund och uppdrag Vi vill att våra förskolor ska vara välkomnande, sociala, demokratiska, kulturella och lärande mötesplatser för barnen, deras familjer, pedagoger och vårt omgivande samhälle. I vår syn på förskolan har vi inspirerats av de kommunala förskolorna i staden Reggio Emilia i Italien. Sedan många år är vi i dialog med dessa förskolors pedagogiska filosofi för att utveckla vår verksamhet. Våra olika traditioner och kulturer blir utmanade utifrån de olikheter som vi ser på förskolans roll i utvecklandet av ett demokratiskt samhälle. Vi vill vara en plats som väcker lust att undersöka och utforska, samt ge möjlighet för familjerna att skapa sociala nätverk. Vi väljer att ha välkomnandet som förhållningssätt vilket innebär för oss att vi är nyfikna på alla vi möter i vår verksamhet. En viktig grund för hela vårt arbete är vår syn på det kooperativa lärandet där vi menar att vi lär tillsammans genom att låna kunskap av och till varandra. I vår verksamhet försöker vi balansera gruppens betydelse för det individuella lärandet med varje barns subjektiva rätt att lära och bli synlig. Det kooperativa lärandet är för oss starkt förknippat för oss med vår hållning till *VI-et. Det innebär även alla överenskommelser vi tillsammans gjort och som vi bygger vår verksamhet på. I vår tolkning av uppdraget vill vi lyfta fram vår syn på det kompetenta barnet som en jämbördig medborgare av samhället. Vi har valt att se ett barn med stor kompetens, som upptäcker och utforskar sin omvärld med stöd av medforskande vuxna och barn. Vi ser ett barn som är fullt av frågor och som ivrigt vill förstå, som aktivt skapar sin egen kunskap och identitet tillsammans med andra genom att möta - 7 -

8 fenomen och begrepp, saker och ting i sin omvärld, ett barn som kan redan från början, bara vi vuxna ser och ger möjlighet till det. Detta får självklart konsekvenser för hur vi tänker kring vår verksamhet på alla plan. Vår syn på det kompetenta barnet är en värdefråga som är kopplad till den syn på kunskap som vi har valt: att lära genom att få försöka, undersöka, förundras, fantisera, uppleva och få dra slutsatser själv och tillsammans med andra. Detta kräver att vi pedagoger är aktivt nyfikna på barnen och deras tankar och arbetar vidare med deras nyfikenhet och lust till lek och lärande. Vår utgångspunkt är att vi vill försöka förstå vad barnen gör, hur de tänker, vilka frågor och hypoteser de har och därigenom utmana dem i deras vidgade lärande. Utifrån detta vill vi i vårt arbete vägledas av en mångfald av perspektiv och förståelse så att vi kan skapa många olika möjligheter för barnen med denna pedagogiska hållning som utgångspunkt. att människan inte är statisk utan blir i ett ständigt pågående sammanhang. Vi vill ge alla barn oavsett kön likvärdiga villkor och förutsättningar för att upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential. Vi bygger en gemensam kultur på förskolan genom de möten som här är möjliga, med utgångspunkt att varje barn, familj och vuxen bidrar med sin egen erfarenhet av världen. Kultur, som vi tolkar det, är det som uppstår i möten mellan människor som påverkar varandra. Vi vill vidga vår egen förståelse av omvärlden i vår tid, genom att ingå i nätverk med andra pedagoger, förskolor och länder. *När vi skriver VI-et i detta dokument menar vi samtliga vuxna som arbetar i verksamheten. Vi använder också begreppet pedagoger och menar då förskollärare och barnskötare som arbetar i barngrupp. Genom de möten, som vi på förskolan skapar är det möjligt för barn och vuxna att få syn på sig själva på olika sätt för att kunna vidga sin förståelse och kunskap om sig själva och omvärlden. Vi vill ge oss alla möjlighet att få upptäcka värdet i att vara med någon annan som inte är som jag, men ändå lika. Förskolan är en del av samhället och därför vill vi synliggöra barnen i vår stad. Vårt arbete med att undersöka omvärlden tillsammans med barnen kan visa barnens bidrag i samhället. Barnens bilder och tankar får då en möjlighet att utveckla Kalmar och som framtidens vuxna kan de vara en del av den globala världen och värna om den tillsammans. Vi ger barnen möjlighet att utveckla förmågan att bli reflekterande individer som kan möta, ta ställning och ta ansvar för omvärlden. Vår utgångspunkt är - 8 -

9 Våra pedagogiska verktyg För att fullfölja och underlätta vårt arbete med uppdraget har vi sedan många år skapat olika pedagogiska verktyg som hjälper oss att reflektera, samarbeta och organisera oss. Pedagogisk dokumentation Ett av våra viktigaste verktyg är pedagogisk dokumentation där observation, reflektion, analys och dokumentation ingår. Vår utgångspunkt är ett seriöst intresse av att bättre förstå och lära känna barnen. Genom pedagogisk dokumentation försöker vi tydligt visa vilken kompetens varje enskilt barn har, men också den kompetens en grupp barn tillsammans skapar. Genom att vi observerar, dokumenterar, reflekterar och analyserar stödjer vi barnens möjlighet att se, minnas, förstå och få syn på sina egna lärande processer. Det finns viktiga demokratiska aspekter för oss i arbetet med pedagogisk dokumentation genom att vi delar det vi sett med kollegor för att på så vis öka förståelsen för barnens olika sätt att göra och tänka. Dokumentationen är en hjälp för barnen att diskutera och reflektera över vad de gjort, men också att få syn på och uppskatta kamraternas lärande och hur man lär och utvecklas tillsammans. Det ger också familjerna möjlighet att bli delaktiga i det egna barnets lärande, att reflektera och tänka över vad deras barn gör tillsammans med andra. Vi ser pedagogisk dokumentation som ett led i vårt systematiska kvalitetsarbete, se under Utvärdering, uppföljning och utveckling. Tema och projekterande - Hur bygger barn vär(l)den? Efter många års arbete har vår övergripande rubrik för vårt gemensamma tema, Hur bygger barn vär(l)den?, blivit ett förhållningssätt. Via denna rubrik undersöker vi hur barnen genom att undersöka den konkreta fysiska - 9 -

10 världen skapar värden mellan sig och tillsammans med oss vuxna. Vi ser tema som vårt undersökningsområde, en gemensam röd tråd som kan innehålla mindre projekt. Vi har under åren haft gemensamma teman kring barns relation till ljus, platser eller undersökandet av dagens barndom där vi med hjälp av våra observationer och reflektioner, tillsammans med varje barngrupp arbetat med att undersöka på djupet med hjälp av olika nyfikenhetsfrågor. Vår organisation samt våra gemensamma värden, ställningstaganden och valda verktyg är en förutsättning för att arbeta med gemensamma teman. Det gemensamma temat för oss närmare varandra i våra pedagogiska diskussioner och stärker vårt gemensamma pedagogiska förhållningssätt. Det hjälper oss att kunna ha ett projekterande förhållningssätt och arbetssätt som är beroende av och förutsätter varandra. Med ett projekterande förhållningssätt menar vi att vi ger barnen möjlighet att under längre tid tränga djupare in i något specifikt, att verkligen sätta sig i nära relation till fenomen, begrepp, ting mm där gruppens och individens erfarenheter och kunskaper vidgar allas lärande. Barnen får förståelse för att det de gör idag hänger ihop med det de gjorde igår och kommer att hänga ihop med det som kommer att hända imorgon. Vi lyssnar på barnens frågor och hur de skapar teorier om hur världen fungerar, för att kunna utmana dem vidare som individer och grupp. Arbetssättet utgår från vilket förhållningssätt vi har och innebär bl. a att vi organiserar oss i olika gruppkonstellationer för att vi ska kunna använda oss av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt

11 Vi skapar strukturer och planerar dagen och veckan så att vi kan hjälpa varandra att vara lyssnande och närvarande pedagoger för att fånga barnens intressen och frågor. Vi menar att alla barns och vuxnas erfarenheter och intressen bidrar till en vidgad gemensam förståelse av världen och att vi erkänner barnens och vår rätt att vara lärande människor. Vår pedagogiska miljö, inne och ute För att synliggöra och stärka våra valda värden och vår syn på barn och kunskap ser vi vår inne och utemiljö som en helhet där båda bidrar till barns undersökande och lärande på olika sätt. Vår miljö ska vara välkomnande och erbjuda platser för möten samt präglas av delaktighet, genomskinlighet och öppenhet. Vi har valt att organisera verksamheten i åldersindelade barngrupper. På avdelningarna skapar vi miljöer där vi kan utmana barnen bättre med material anpassat efter varje barns förutsättningar och behov, vilket stärker deras delaktighet. Våra samlingstrappor på avdelningen ger möjlighet att mötas i reflekterande samtal. Dessa material ger möjligheter utan begränsning och främjar kreativitet, fantasi och samarbete. Det är också ett led i vårt arbete med *Grön Flagg och vår omsorg om vår gemensamma miljö. En tydlig organisation en reflekterande kultur För att stärka vårt uppdrag och kunna utveckla verksamheten har vi en organisation för dagen, veckan, terminen och året som ska underlätta för oss att skapa en rytm där projekt, friare aktiviteter, rutiner, spontana upptåg, möten och reflektion bildar ett sammanhang. Vi har några pedagoger med särskilda uppdrag och avdelningspedagoger med särskilt ansvar för en barngrupp där allas olika kompetenser bidrar till att skapa en rikare helhet för alla. Huvudansvaret för den pedagogiska verksamheten har våra förskollärare. Vi har i våra miljöer skapat olika mötesplatser, som inne- och utetorg, matsal och gemensam ateljé eftersom vi ser värdet av möten mellan barn i olika åldrar. Våra miljöer ska underlätta för det kooperativa och individuella undersökandet och ge möjligheter att i experimenterandet, leken och fantasin möta andra barn och vuxna i ett utbyte och ett förhandlande. Våra miljöer möjliggör för barn och pedagoger att arbeta projekterande hela dagen. Vi erbjuder barnen material som kan användas på många olika sätt t. ex återvinningsmaterial och material som vi hittar i naturen

12 Vi har olika typer av möten med olika innehåll. Vi har möten där alla deltar, möten där det finns representation med övergripande ansvar och vi har möten för arbetslaget. Utgångspunkten är Vi-et, där samarbetet och det gemensamma tänkesättet är centralt. Utifrån detta har vi skapat en reflekterande kultur där vi organiserar oss så att vi kan hjälpas åt att tänka och reflektera inom avdelningarna, mellan avdelningarna, på och mellan förskolorna och tillsammans i enheten Vårt reflekterande arbetssätt och vår reflekterande organisation är grunden för vår gemensamma kompetensutveckling. Att delta i nätverk på lokal, regional, nationell och internationell nivå bidrar till att höja vår kompetens liksom att ta emot studiebesök, handleda, föreläsa och anordna fortbildningsdagar t ex i form av våra Trolletdagar1. 1Två dagar/termin där våra pedagoger berättar utifrån sina projekt samt tar emot studiebesök. *Grön Flagg är ett miljöarbete som vi bedriver inom ramen för Stiftelsen Håll Sverige Rent

13 Våra värden vår tolkning av Normer och värden Utifrån våra reflektioner under flera års tid, har vi kommit fram till att vi i vår verksamhet vill vägledas av värden som mångfald, jämställdhet, meningsskapande, ömsesidigt beroende och delaktighet. För oss innefattar mångfald ett ställningstagande för begrepp och värdeord som likhet, olikhet, skillnad, jämlikhet, subjektivitet och allas lika värde oberoende av kön, etnisk tillhörighet, social bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Vi ser mångfald som något som berikar och lyfter fram olika perspektiv på hur man uppfattar sin omvärld. Vi vill att vår syn på mångfald alltid ska vara närvarande i vårt förhållningssätt. Vårt ansvar som vuxna är att lyfta fram begreppet och ge barnen möjligheter att konkret få uppleva att saker och ting är olika, känns olika, smakar olika, luktar olika, låter olika och fungerar olika. Olikheten i tingen kan hjälpa barnen att även se mångfalden hos varandra. Så tänker vi även om jämställdhet. Vi vill ge flickor och pojkar samma möjligheter att utan begränsningar upptäcka, pröva och utveckla sina förmågor och intressen och få bli flicka och pojke på många olika sätt. Vi bemöter varje barn utifrån deras intressen och behov och skapar möjligheter för dem att upptäcka andra sidor hos sig själva och hos varandra genom att vi pedagoger tar ansvar för de sammanhang som vi skapar och erbjuder på förskolan. För att stötta varandra i vårt förhållningssätt till flickor och pojkar för vi en ständig diskussion. I våra tema- och projektarbeten, i våra pedagogiska miljöer och i de material och verktyg som vi erbjuder barnen, vägleds vi av tanken att dessa skall vara intressanta för båda flickor och pojkar

14 Meningsskapande betyder för oss att vi tillsammans skapar en mening kring det som sker, kring det vi gör och tänker. Vi har valt att göra livet på förskolan viktigt och betydelsefullt, märkvärdiggöra det och ge det en mening. Vi tror att vi lär känna oss själva i meningsskapande möten med andra som är olika oss själva. Genom att låta barnen mötas på olika sätt och i olika sammanhang skapar vi möjligheter för dem att sätta ord på sina tankar och idéer, lyssna och förstå att det finns andra sätt att tänka, andra sätt att göra, andra sätt att känna, som utvecklar förmågan att kunna förhandla och fatta tillfälliga överenskommelser. I vårt arbete utgår vi ifrån de *hundra språkens perspektiv för att undersöka och förstå vär(l)den för att förbinda och få uppleva att allt hänger ihop. Fantasi och verklighet, tanke och handling, musik och matematik, dans och teknik är hela tiden förbundet och berikar varandra. Ömsesidigt beroende innebär att jag behöver dig och du behöver mig, vi lär av varandra för att växa och utvecklas. Vi lånar kunskap av och till varandra. Delaktighet ser vi som en förutsättning för utvecklandet av verksamheten för barn, pedagoger och föräldrar. Den ger alla parter möjlighet till inflytande och ett gemensamt och individuellt ansvar för verksamheten. Delaktighet ökar känslan av tillhörihet och gör det möjligt att bli en del av en kreativ gemenskap, där det är möjligt att säga sin mening, lyssna på andras åsikter och förhandla inför tillfälliga överenskommelser och innan beslut fattas. Vi har en organisation som möjliggör allas delaktighet och som är viktig för att skapa lugn, arbetsro och meningsfull fördjupning för alla. Våra mål relaterade till barnen har vi valt att beskriva under Barns delaktighet. Våra mål att sträva mot att varje barn och vuxen som kommer till förskolan känner lust och glädje här behövs jag, jag är viktig i olika sammanhang och på olika sätt känner sig som en tillgång och resurs i gruppen på sina egna villkor, där var och ens olika kunskap och erfarenhet är viktig och upplever att i mötet med andra och andras tankar föds nya tankar och kunskaper båda för individen och gruppen har förutsättningar att känna och uppleva att jag är en som kan något och kan utveckla sina kunskaper, erfarenheter och resurser och litar på sin egen förmåga känner att man får bli och växa på många olika sätt utan att begränsas av sin könstillhörighet är lyssnad på och har möjlighet att lyssna på andra har tillgång till kreativa och utforskningsbara miljöer med många olika funktioner och material * se sidan

15 Målet uppnås genom att vi i varje möte med barnen och deras familjer försöker leva våra valda värden genom att lyssna, vara nyfikna och vara välkomnande till dialog visar i ord och handling att barn och vuxna kan och har kompetenser genom att uppmuntra, stödja och utmana, i samtal och via våra observationer stödjer varje barn och vuxen att få bli och växa på många olika sätt genom att vi formar olika grupper av barn och vuxna och erbjuder olika valsituationer för att skapa förutsättningar för samarbete, reflektion, förhandling, glädje, utmaningar och förundran tillsammans med andra barn och vuxna vuxna har kontinuerliga samtal utifrån inspelningar och observationer av varandra för att öka vår medvetenhet om hur vi påverkas av rådande könsmönster i våra möten med barn och familjer har en pedagogisk miljö som ger flickor och pojkar fler möjligheter att bli flicka och pojke på många olika sätt utan begränsning av sin könstillhörighet formar större och mindre grupper där barnen kan uppleva styrkan i att hjälpas åt och att olikheterna blir en tillgång för dem själva och andra på många olika sätt utifrån vår hållning Nu har vi använt två hjärnor istället för en! pedagoger medvetet lyfter fram olikheten som en tillgång i alla olika situationer under hela dagen för dialog med barnens familjer kring hemmets och förskolans roll för det enskilda barnet och samhället i stort tar tillvara den mångfald som finns hos våra familjer som en tillgång i verksamheten skapar olika sammanhang där pedagogerna kan mötas, reflektera tillsammans, inspirera och utmana varandra i strävan att bättre förstå de processer som vi vuxna är med om tillsammans med barnen har en överenskommelse i form av en miljösäkring där vi erbjuder kreativa och utforskningsbara miljöer anpassade för varje barngrupps förutsättningar och behov och som underlättar för barnen att utforska och undersöka på egen hand och i självständiga grupper

16 Hållbar framtid vår tolkning av Utveckling och lärande Vår syn på hållbar framtid innebär att vi tänker på att alla sammanhang, som vi erbjuder barnen och deras familjer, allt som sker och görs på våra förskolor skall bidra till att vi tillsammans utvecklar våra förmågor och kompetenser för att kunna ta ansvar för vår framtid. I allt vårt arbete utgår vi ifrån att människor lär tillsammans med andra genom att få möjlighet att förundras, uppleva, undersöka, fantisera, försöka, ompröva, lyckas, misslyckas, samtala, reflektera, härma, iaktta, leka och skapa mm. * Ett barn har hundra språk, men berövas 99, är ett citat av Loris Malaguzzi*, som ofta nämns i Reggio Emilia inspirerade sammanhang. Varje människas förmåga utvecklas på hundra sätt i mötet med andra människors hundra sätt att göra och tänka. Varje uttryck, varje situation och varje människa är mer än vi först ser och förstår och i detta ligger en hoppfull hållning till att ingen, inget är fastlåst utan ständigt blir till i sitt sammanhang. Vi tolkar Loris Malaguzzi uttalande som att alla bör ha rätt att erövra många olika sätt att göra, tänka, reflektera och kommunicera på och låta dessa olika sätt förbinda och förbindas så att de berikar varandra och inte fråntas den möjligheten. Tillsammans och individuellt utvecklar vi våra färdigheter, förmågor, förtrogenheter, vår förståelse och kreativitet. För att kunna genomföra det behöver vi veta vad vi gör, vad som är vad och ha tillräcklig kompetens kring de kunskapsområden som barn har rätt att bli utmanade i

17 Därför har vi valt att se ett rikt och kompetent barn som är kunskaps- och kulturskapare men också kunskaps- och kulturåterskapare. Vi har valt att se att barn i mötet med varandra blir medforskare, utmanare, fostrare och bidrar med sina erfarenheter till gruppens och individens lärande. Detta förutsätter en rik och kompetent pedagog som är medforskare, utmanare, fostrare och som bidrar med sin kunskap till barnets kunskapande. I vår syn på ett kooperativt lärande där det enskilda barnet är huvudperson, försöker vi också förstå och lyfta fram gruppens betydelse och den kompetens gruppen tillsammans skapar. Detta hänger ihop med de valda värden vi formulerat. Vårt projekterande förhållningssätt innebär att se barnen som subjekt och deras processer, enskilda och gemensamma, som intressanta. Vi vill ge barnen rätt till undersökande i sin egen takt, tillsammans med andra barn och med pedagoger under hela dagen. Det blir utgångspunkten för hur vi tänker och tar ansvar för nästa dag, för nästa utmaning och för hur vi stödjer barnen i deras sätt att undersöka omvärlden genom de 100 språken. När vi förbereder oss inför t ex ett tema/ projekt ställer vi oss frågan vilka matematiska, naturvetenskapliga, språkliga och kommunikativa möjligheter som ryms i det vi valt att undersöka för att öppna upp vår förståelse för alla de hundra möjligheter ett projekterande erbjuder. Det handlar för oss om alla barns rätt att få utveckla och bejaka sina färdigheter för att bli en unik och komplex människa: talande, skrivande, tänkande, matematiserande, fantiserande, lekande, lärande, vetenskapande, livsbejakande, ansvarstagande, kreativ, musicerande, mm

18 Vi är inte en vi är hundra eller tusen sa en gång Loris Malaguzzi. Fördelen med en sådan syn på människan är att ingen människa blir färdig det finns ständigt nya aspekter kvar att förstå och undersöka. För pedagogiken ger detta möjligheter men också ett stort ansvar nämligen att forma sammanhang omkring alla barn och elever som inte låser in dem i låsta definitioner av sig själva utan i relationer som öppnar upp och erbjuder. Harold Göthson Språk och kommunikation hänger ihop med identitetsskapandet. Genom språkandet utvecklar barnet sin identitet och förståelse för hur andra känner och tänker. Det verbala och skrivna språket är sammanflätat med alla kroppsliga, sinnliga och skapande språk. Denna förbindelse mellan språken stärker varje enskilt språk. En förutsättning för att kunna bli en delaktig och ansvarstagande människa i vårt demokratiska samhälle är att ge alla de hundra språken rätt till sitt uttryck. Lyssnandet är en förutsättning för dialog och förhandlande men också för att kunna sätta ord på vad man själv tänker, få möta andras tankar och förhandla sig fram till en gemensam idé. Reflekterandet i relation till det som är meningsfullt för barnen bidrar till deras lust att kommunicera och utforska. Barn undersöker, utforskar och experimenterar hela tiden med sin omvärld genom sin kropp, sina sinnen och via språket. Vår Förskola ska vara en plats som tar sin utgångspunkt i barnens frågor, hypoteser, problemlösande erfarenheter och lust att lära. Det innebär att vi ständigt är i dialog med nationella, kommunala styrdokument och vår egen verksamhetsidé

19 Mål att sträva mot att varje barn har en positiv framtidstro känner glädje, lust och vilja att utforska, lära och leka utvecklar sin subjektivitet och vågar lita till sin egen förmåga upplever komplexiteten i lärandet har möjlighet att upptäcka olika förmågor hos sig själv och andra kan skapa kunskap och teorier utifrån sin egen förståelse om fenomen i sin omvärld och får möta nya utmaningar genom att ställa frågor, göra hypoteser, utforska och pröva sina egna och andras teorier utvecklas i sin egen takt i samspel med andra och upplever att det är meningsfullt och lustfyllt att lära sig nya saker enskilt och tillsammans med andra blir bemött med respekt och förståelse och ses som en tillgång och resurs och känner att det är lyssnat på och respekterat för den det är utvecklar sina språkliga och kommunikativa förmågor ur ett 100 språkligt perspektiv där allt förbinds till en helhet utvecklar sin förmåga att våga säga vad hon/han tänker, tycker och känner utifrån sina förutsättningar utvecklar ett rikligt tal- och skriftspråk, en bred kommunikativ förmåga och en förmåga att lyssna, berätta och reflektera utvecklar sitt intresse och sin förståelse för matematiken som språk får grundläggande erfarenheter kring matematiska begrepp utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar får erfarenheter och kunskap om naturen upplever delaktighet i och samhörighet med naturens föränderlighet i förbindelse med det egna livet får kunskaper om hur hon/ han kan hushålla med de resurser vi har, t ex el och vatten

20 utvecklar sin förmåga att ställa sig i nära relation till det under sökta, att prata med, till och om olika fenomen och begrepp i omvärlden utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika material och tekniker har möjlighet att använda den digitala tekniken som verktyg i sitt lärande kan utforska och upptäcka sin kropps förmåga på olika sätt inne och ute kan vara en del av den kulturella mångfalden på många olika sätt vidgar sin förståelse av världen från den egna familjen till förskolan, närområdet och världen kan uppleva sambandet mellan kost, fysisk aktivitet och hälsa Målet uppnås genom att vi tar tillvara varje barns och varje grupps lust att lära och utforska genom att lyssna, iaktta och försöka förstå barns idéer, tankar, göranden och intressen skapar platser och tillfällen för olika typer av reflektion och samtal i mindre och större grupper så barnen kan få syn på hur de olika kompetenserna i en grupp bidrar till det egna lärandet lägger stor vikt vid att skapa större och mindre arenor för barnen där deras gemensamma reflekterande blir möjligt via ett projekterande förhållningssätt utmanar barnens nyfikenhet så de upplever att det är lustfyllt att lära sig erbjuder barnen möjligheter att få pröva och förbinda många olika språk och uttryck i sitt bearbetande av de fenomen och begrepp vi för tillfället undersöker använder samlingstrapporna för reflektion och dokumentationsväggar runt vårt projektinnehåll, där barnen hela dagen kan bearbeta, utforska och leka ser till att barnen får möta en variationsrik miljö, med ett rikt material och med tydliga utmaningar där de kan under söka, utforska och ställa hypoteser med det kooperativa lärandet som utgångspunkt skapar många olika typer av lärande rum i utomhusmiljön arbetar projektinriktat med samma innehåll under längre tid för att stödja barnens språkande och ge dem möjlighet till fler begrepp, fördjupad förståelse och ett mer nyanserat språk

21 ger rika möjligheter för barnen att få iaktta, ställa hypoteser, associera, hitta på, undersöka igen och igen med variation, skissa och teckna sin förståelse, konstruera, göra tankekartor, se förbindelser, olikhet och mönster, samtala om och reflektera kring fenomen och begrepp tillsammans läser, dramatiserar runt sagor och texter, leker med språket t ex via rim och ramsor sammanflätar sång, musik, ljud och rörelse eftersom dessa olika delar tillsammans får större betydelse för barns lärande och förståelse av världen skapar tillfällen där barnen får leka med och undersöka det talade språket ser till att barnen får möta alla de olika talade språk som finns i gruppen av barn och familjer för att berika sin idé om vad språk kan vara och bli tillsammans med barnen utforskar det matematiska språket för att skapa ett gemensamt innehåll och en gemensam förståelse i de begrepp som används hela tiden frågar oss VAD och HUR barn tänker kring matematik och synliggör barnens olika sätt att tänka, t ex via frågor, iscensättningar i miljön, i projekten och rutinsituationer erbjuder barnen tillfällen att göra jämförelser, se likheter och skillnader, göra rumsliga och kroppsliga erfarenheter, se former, figurer, mönster, antal och symboler, arbeta med mätning och måttenheter samt leka olika lekar och spela spel via vårt arbete med Grön Flagg och våra projekt ger barnen olika möjligheter att gå i dialog med natur och närmiljö för att vidga deras kunskap ger barnen kunskap om och utmaningar kring bygg och konstruktion via våra olika konstruktionshörnor ute och inne erbjuder barnen olika fysiska aktiviteter inne och ute, t ex yoga, tysta promenader, gymnastik, massage, avslappning och rörelsebanor är goda förebilder genom att vara sparsamma med vatten, papper och el tillsammans med barnen källsorterar, komposterar och använder återvinnings material arbetar med Grön Flagg som en naturligt integrerad del i verksamheten

22 informerar om och tar med familjerna i vårt miljöarbete har ett miljötänkande och en ekologisk helhetssyn i verksamheten angående alla inköp prioriterar ekologiska och närproducerade varor, erbjuder barnen salladsbuffé varje dag, tar med barnen i planering av matsedel o s v tillsammans med barnen har en sorterings- och städdag varje månad och en miljövecka varje termin utvecklar enhetens egna traditioner, t ex miljöfika med familjerna, höstfest, mm ger barnen tillgång till digital teknik som ett verktyg som bidrar till att barnen skriver sig till läsning och kan observera och dokumentera det egna och kamraternas lärande ger barnen möjlighet att möta teknik i vardagen så de kan konstruera och bli kreativa användare

23 Barns delaktighet vår tolkning av Barns inflytande Vi har valt att vidga begreppet barns inflytande till barns delaktighet som innebär deras rätt att bidra genom att medverka och vara medansvariga. Vi ser varje barn som en fullvärdig medborgare som är delaktig i sin vardag med rätt att bli lyssnad på. Utifrån sina erfarenheter och förutsättningar får varje barn ta ansvar för sig själv, varandra och förskolan. Det mest betydelsefulla för att stärka barns delaktighet är den pedagogiska miljön där vi kan inspirera och utmana dem att göra val och att involvera dem i att observera och reflektera kring sina egna och kamraternas läroprocesser. I våra miljöer har barnen möjlighet att undersöka och utforska både på egen hand, tillsammans med kamraterna och tillsammans med pedagogerna. Vi har miljöer som är anpassade för olika åldersgrupper där barnen har tillgång till olika material att arbeta med under hela dagen. I våra miljöer inne och ute kan barnen ta initiativ till möten med barn i olika åldrar. Vi erbjuder material som är kreativa, kommunikativa och som går att använda på många olika sätt och sätter igång fantasin och lusten att utforska. På våra förskolor har vi tillsammans formulerat vad vi vill att våra olika miljöer ska innehålla med allt från möbler och inredning till val av material och verktyg för olika åldrar. Att arbeta med barns val av aktivitet/utmaning är för oss en aspekt av delaktighet, ömsesidigt beroende och meningsskapande. Syftet är att ge barnen möjlighet att uppleva styrkan i att ingå i ett sammanhang där vi alla är ömsesidigt beroende av varandra. Det blir möjligt genom att barnen i valsituationen får utveckla sin förmåga att lägga fram sina åsikter och lyssna på vad kompisen vill och tänker, börja reflektera, förhandla och kompromissa för att så småningom komma överens om hur dagen ska gestalta sig. Det handlar om att få redskap för att kunna vara och bli en demokratisk människa som kan göra val utifrån olika perspektiv Vi vill involvera barnen att vara observatörer och reflektörer genom att göra dem uppmärksamma på vad de ser och vad kompisarna gör och säger. För att skapa större delaktighet arbetar vi med stora och små reflektionssamlingar där alla barn ska bli nyfikna och delaktiga i det som sker. Återberättandet och lyssnandet är två viktiga innehåll i reflektionssamlingarna och en förutsättning för detta. Det stärker vår syn på det kooperativa lärandet. Vi pedagoger skapar ett sammanhang där vi lyfter fram olikheten i alla sätt att göra och tänka som en tillgång för gruppen. Det blir självklart att tänka på fler sätt, först då kan reflektion uppstå. Att be barnen visa hur de gjort och vad de gjort får betydelse för reflektionen. Reflektion hjälper barnen att förstå hur de kan fortsätta t ex på eftermiddagen, nästa dag eller vecka. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg för pedagogerna för att få fatt i barnens tankar och görande, för att utmana dem vidare i det som berör dem. Vi gör kontinuerliga tillbakablickar med hjälp av våra dokumentationer så att alla kan se och fundera över vad vi gjort och hur vi kan gå vidare

24 Målet uppnås genom att vi har en organisation för dagen, veckan, terminen, och året som ska underlätta för oss att skapa en rytm där projekt, friare aktiviteter, rutiner, spontana upptåg, möten och reflektion bildar ett sammanhang så att barnen finns i ett projekterande arbete och ingår i en lärande grupp erbjuder en miljö som gör det möjligt för barn att agera självständigt med många valmöjligheter introducerar de olika miljöerna, materialen och verktygen för barnen använder pedagogisk dokumentation av barnens lärande som underlag för att reflektera, planera, genomföra och utveckla verksamheten tillsammans med barnen erbjuder val i olika gruppkonstellationer för att barnen ska få lära känna material, miljö och upptäcka varandras kompetenser använder oss av observationer från projekten och annat vi ser barnen är intresserade av eller behöver utmanas i som utgångspunk för val erbjuder val ute och inne, på avdelningar, på torgen, i ateljéer och musikrum ibland låter barnen välja, ibland väljer åt barnen, beroende på barnens ålder och vana att göra val stödjer barnen i deras eget dokumenterande på olika sätt, genom t ex foto, berättelser, böcker, bildspel och skapande, som blir ett underlag för deras reflektion låter barnen återberätta i mindre grupper eller i hela barngruppen för att vidga deras intresse för allas arbete och för att få syn på barnens olika kompetenser på ett konkret sätt vid återberättandet använder bilder, texter, tecknade processer, dramatiseringar, barnens alster eller går runt och tittar i miljön där kompisarna arbetat erbjuder barnen möjlighet att få prova olika verktyg för att kunna observera, t ex teckna och skriva på olika stora papper eller papper med serierutor för att lättare kunna fånga processen, använda tecken och symboler, fotografera, filma eller göra ljudupptagning hjälper barnen att iordningställa sitt material på olika sätt och forma berättelser som kompisarna eller föräldrarna kan ta del av

25 Vad kan det vara som vi ska göra till solens lekplats? Några tankar från barnen på Rävspelet: En bana Sollampa i träden Ett solinstrument som står, och ett som hänger i träden Solen och regnbågen bor tillsammans. Regnbågen har inga händer. Solen har solstrålar som händer, så den är ute och går med regnbågshundarna Ljuståg i olika färger som lockar så det blir regnbågar

26 Samarbetsallians vår tolkning av Förskola och hem Vårdnadshavaren har huvudansvaret för sitt/sina barns omsorg, fostran och lärande. Därför har alla vårdnadshavare rätt att få veta hur förskolan arbetar och vad deras barn är med om på förskolan. Förskolan skall komplettera hemmet som en plats där barn tillsammans med andra barn och vuxna får möjlighet att lära och utvecklas. I vårt samarbete med barnens hem vill vi ha välkomnandet som vår gemensamma hållning där familjernas olikheter blir en gemensam tillgång. Vi ser förskolan som en del av omvärlden som erbjuder allt från de små barnens möte med varandra, med pedagogerna och förskolans miljö till möten med många olika familjer. Mål att sträva mot att varje familj känner sig välkommen och upplever att det är meningsfullt att komma till vår verksamhet känner sig som en del av förskolan med möjlighet att påverka ser förskolan som en plats där man kan skapa nätverk upplever förskolan som en plats i samhället där demokrati skapas och levs får ta del av sitt/sina barns lärande och utveckling känner att deras barn får det stöd och utmaningar som det behöver har en positiv inställning till en hållbar framtid intresserad av vårt arbete med Grön Flagg Målet uppnås genom att vi uppmuntrar familjerna att delta i och påverka verksamheten genom att bjuda in föräldrarna till olika forum t ex informationsmöte om förskolans uppdrag och vårt arbetssätt, föräldraråd, föräldramöte, utvecklingssamtal, drop-in, fika, arbetskvällar, firande av traditioner, kostråd osv för dialog tillsammans med familjerna kring hemmets och förskolans roll för det enskilda barnet och samhället i stort har gruppinskolning för att bygga upp föräldrasamverkan med förskolan och familjerna emellan under inskolningen skaffar oss kunskap om barnets och familjens historia uppmärksammar och försöker förstå den kultur barnen och familjerna lever i och tar vara på familjernas traditioner och historier i olika sammanhang tar tillvara den mångfald som finns hos våra familjer som en tillgång i verksamheten skapar samhörighet och gemenskap mellan familjerna och förskolan genom förskolans egna traditioner samarbetar med föräldrarna kring att motverka traditionella könsmönster informerar och involverar familjerna om vår miljöpolicy och vårt vardagliga miljöarbete ger fortlöpande muntlig och skriftlig information om verksamhetens innehåll, t ex via den dagliga kontakten med föräldrarna och via veckobrev genom barnens individuella pärm ger familjerna möjlighet att bli delaktiga i sina barns lärande, reflekterande och görande både individuellt och i grupp använder olika typer av dokumentationer som utgångspunkt för utvecklingssamtal med föräldrarna på olika sätt tar reda på hur föräldrarna uppfattar och upplever vår verksamhet, t. ex via uppföljningssamtal efter inskolningen, enskilt samtal vid behov, via enkät och på avslutande samtal efter barnets vistelse i förskolan samarbetar med familjerna och de olika kompetenserna som vi har inom kommunen för att ge barnen de stöd som de behöver och har rätt till

27 Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Förskolan ska genom att samverka med skolan och hemmet stödja barnets övergång till förskoleklass. Vi har i vårt uppdrag att stödja barnets utveckling och lärande i ett 1-16 års perspektiv i Funkaboskolan upptagningsområde. För att möta barnen på deras villkor är det viktigt att förskoleklassen/skolan får ta del av barnens erfarenheter och kunskaper som de tillägnat sig under sin tid på förskolan. Mål att sträva mot att vi har förståelse för och kunskap om förskolans, förskoleklassens och skolans olika uppdrag bygger positiva förväntningar hos barnen och familjerna inför övergången till förskoleklass gör barnen delaktiga i sin presentation av sig själva och sin förskoletid ingår i en samarbetsallians med förskoleklassens pedagoger Målet uppnås genom att vi via bildspel berättar barngruppens historia, de arbetsformer och de innehåll som barngruppen har varit med om under sin tid på förskolan för förskoleklassens/skolans pedagoger synliggör barnets styrkor, utveckling och lärande genom pedagogisk dokumentation samtalar med barnen för att ta reda på vilken bild de har om förskoleklassen/skolan för att möta deras tankar, frågor och föreställningar om vad förskoleklassen/skolan kan vara sammanfattar barnets tid på förskolan genom att: - barnen väljer ut dokumentationer från sin pärm där spår har samlats över barnets tid i för skolan - reflekterar ihop med barnen om på vilket sätt de lär sig saker för att komma ihåg - gör en personlig berättelse tillsammans med barnen om vad de har varit med om under sin förskoletid t ex i form av ett bildspel - bjuder in förskollärare/fritidspedagog från blivande förskoleklassen att tillsammans med föräldrarna vara med på vårterminens avslutande utvecklingssamtal där föräldrarna får ge sin bild av barnets vistelse i förskolan och om sitt barn har en gemensamt framtagen rutin för övergång från Förskolan Trollet till Västra Funkaboskolans förskoleklass utarbetar en rutin hur övergången ska genom föras när barn börjar i förskoleklass vid annan skola än Västra Funkaboskolan

28 - 30 -

29 Pedagogisk dokumentation - vår tolkning av Uppföljning, utvärdering och utveckling Inledning I förskolans styrdokument läggs det tonvikt på uppföljning, utvärdering och utveckling. Detta är något vi utvecklat under flera år via vårt arbete med pedagogisk dokumentation och byggandet av en reflekterande kultur. Vår reflekterande kultur kännetecknas av delaktighet, nyfikenhet, öppenhet och samarbete. En vilja att våga sätta sig själv på spel, att våga leka med tanken, vända på det vi tror och förstått, att vilja förbinda allt vi gör för att ibland dela upp, våga tänka igen hur blir det om vi gör så här tänker så här istället? Vi vill märkvärdiggöra och tillsammans förstå mer om förskolans komplexa verklighet för att kunna iscensätter bästa möjliga villkor för glädje- och lustfyllda lärande gemenskaper, för både barn och vuxna. För att en reflekterande kultur ska uppstå har vi noggrant organiserat möjligheterna för att reflektion ska uppstå i mötet med varandra. Därför har vi en tydlig organisation för att skapa förutsättningar för att följa upp, utvärdera och utveckla vår verksamhet. Vår verksamhetsidé och förskolans läroplan är vägledande för oss i detta arbete. Vårt systematiska kvalitetsarbete utgår ifrån den verksamhetsidé vi formulerat och tar konkret sin början i de observationer som pedagogerna gör varje dag av grupper av barns eller enskilda barns läroprocesser. Dessa observationer, tillsammans med våra gemensamma syften kring verksamheten i stort och kring våra tema/projekt, är våra utgångspunkter för att kunna följa upp och utvärdera under tiden processen pågår men också efteråt. Det handlar om vad vi gör innan vi sätter igång arbetet med barnen, vad vi gör under tiden och vad vi gör efteråt. Det blir ett underlag för vårt nästa steg, nästa vecka eller nästa läsår, på gemensam nivå, varje förskolas nivå, gruppnivå och individuell nivå. I vårt systematiska kvalitetsarbete organiserar vi vårt reflektionsarbete, vårt sätt att utbyta erfarenheter, bygga delaktighet i organisationen, gestalta våra valda värden och använda våra valda verktyg och all den organisation som finns runt. Tillsammans reflekterar vi för att hitta strategier för att kunna utmana barnen vidare i sina läroprocesser och komma fram till vilka konsekvenser det får för val av nya utmaningar och aktiviteter, hur miljön ska se ut, vilka material vi ska erbjuda och vilken roll pedagogen ska inta. Som ett led i att fördjupa vårt pedagogiska arbete och barns möjlighet att vidga och förändra sitt kunnande har vi valt att arbeta med gemensamma teman. Att ha gemensamma teman stärker vår verksamhetsidé och underlättar för oss att vara systematiska i vårt arbete. Vi har ett pedagogiskt år för att strukturera det pedagogiska innehållet. Det stärker vår gemensamma kompetens och kollegialitet och underlättar för oss att organisera för vårt gemensamma reflektionsarbete

30 Förberedelser Vi förbereder oss med gemensamma samtal om vårt valda innehåll, ofta med hjälp av frågor som öppnar upp vårt sätt att tänka. Vi spånar om olika vägar processen kan komma att ta och funderar över vilka frågor och göranden som kommer att uppta barnen. Vi diskuterar teoriförankring och lägger till kunskap kring det område vi ska börja undersöka. Vi funderar över vilka förändringar i miljön vi behöver göra och vilka material som kan var undersökningsbara och användbara. Förberedelserna sker på olika nivåer, för hela organisationen, arbetslagen och för varje pedagog. Hela organisationen enas om ett gemensamt syfte med temat och en gemensam observationsfråga att börja med. Vi gör klart vilket ansvar som ligger på våra olika funktioner beroende på om man är avdelningspedagog eller som t ex ateljerista eller utetorgspedagog. Varje arbetslag reflekterar över vad just de ska göra utifrån vilka barn de har och vilka intressen och komptenser gruppen har. Vilket innehåll och vilka arbetsformer är barnen bekväma med och vad de behöver utmanas i, individuellt och kooperativt. Pedagogerna bryter ner vårt gemensamma syfte till ett konkret, utvärderingsbart syfte för sin barngrupp. Varje pedagog funderar över sin egen inställning till och kunskap om det undersökningsområde vi ska arbete med för att förstå hur detta kommer att påverka deras arbete tillsammans med barnen. När vi kommit så här långt konkretiserar varje arbetslag sitt förberedelsearbete ytterligare ett steg: Vad ska vi göra, varför och hur ska vi göra det? Hur ska vår konkreta början se ut? Vilka organisatoriska val behöver vi göra innan vi sätter igång? Vilka delar i vårt uppdrag, både vad vi själva formulerat och vad Lpfö formulerat som viktigt kan ingå i detta arbete? Hur bildar tema/projekt och vardag en helhet via vår organisation av tid och miljö? Hur blir våra valda värden gestaltade? Vad kan projektets demokratiska möjligheter vara? Vilka matematiska möjligheter kan detta projekt skapa? Vilka språkliga och kommunikativa möjligheter? Vilka naturvetenskapliga möjligheter? Vilka möjligheter finns att undersöka teknik? Vilka möjligheter ger projektets att utveckla kroppens rörelse och motorik? Hur följer vi de gemensamma och individuella lärande processerna? Hur gör vi familjerna delaktiga i vårt arbete? Hur skapar vi tid för reflektion och analys? Hur involveras barnen i dokumenterandet? Hur utvärderar vi så vi kan använda detta vidare? Dessa frågor med utgångspunkt i utveckling och lärande har vi för att öppna upp vårt tänkande och göra oss medvetna om alla delar som ska förbindas i ett hundraspråkligt perspektiv

31 - 33 -

32 vi vara öppna för det oförväntade, oförutsedda och slumpartade som sker i samspelet mellan barnen, fenomenet, materialet och den vuxne. Barns lärande är varken linjärt eller cirkulärt, den är mer kringel i krokigt och oregelbundet. När vi observerar blir varje barns subjektiva sätt att tänka och göra viktigt att få syn på och ha som utgångspunkt i mötet med barnet och tydliggöra som en styrka för gruppen. Allas subjektiva kunskap och görande berikar alla. För att kunna observera behövs olika typer av verktyg, nedskrivna observationer, fotografier, film eller ljudupptagningar. Att organisera vår miljö, dagen, veckan för barn och pedagoger på nya sätt för att underlätta arbetet i mindre grupper som en förutsättning för att kunna observera. Mötet mellan pedagog och barn ska vara ett nära, berikande möte och bygga på en vilja att förstå den andre. med dessa utgångspunkter och med hjälp av något eller några verktyg behöver de samlas ihop och sorteras för att bli möjliga att använda för ett gemensamt reflektionsarbete. Det kan t ex ske via ordnandet i datorn, markera vissa delar i skrivna observationer som särskilt viktiga eller redigera ljud- och filmfiler. Reflektion Reflektion innebär att försöka förstå vad vi varit med om, om att koppla ihop olika delar av det som hänt, hitta samband och orsaker. Det betyder att tillsammans med kollegorna se saker från olika perspektiv Barnen görs delaktiga i den dokumenterande kulturen och skapar sig förståelse för att fotografierna eller anteckningarna är ett stöd i deras läroprocesser. Att pedagogen samlar konkreta spår är ett sätt att samla gemensamma minnen så att barn och pedagoger tillsammans kan återvända och reflektera över vad som hände igår eller förra veckan. När vi har samlat på oss observationer av situationer/händelser

33 och använda frågan på hur många olika sätt kan vi förstå detta? utifrån det fokus vi utgått ifrån när vi observerade men också reflektera över det oförutsedda som hände. Verktygen för reflektionen är delvis andra än när vi observerar. Nu är kollegorna vårt viktigaste verktyg men även våra observationer, barnens alster, reflektionsfrågor, reflektionsprotokoll tillsammans med vårt sätt att organisera för vårt reflekterande som system. Analys När vi reflekterat kring våra observationer kommer nästa del i cirkeln, analysen, slutsatsen, den pedagogiska konsekvensen. Den sker i relation till vår observationsfråga och en sammanfattning av reflektionen och alla de tankar som kommit upp. Reflektionen väcker nya frågor till oss inför nästa tillfälle, nästa dag eller nästa vecka. Analysen handlar om att ta ställning till vilken fråga vi går vidare med och vad som ligger bakom våra val och bakom de möjligheter vi väljer bort, vi måste ta ställning för eller emot och ta ansvar för de val vi gör. Vi analyserar och drar slutsatser utifrån just de här barnen, just den här situationen och allt av glädje, lust och ansträngning som fanns i den och utifrån vår gemensamma verksamhetsidé och lokala och nationella styrdokument. När vi låter allas olika tankar och förståelser berika reflektionen blir analysen nästa steg då vi ska enas om vägar att ta men också om tillvägagångssätt och pedagogiska konsekvenser. Vilket blir vårt nästa steg i arbetet, vilka konsekvenser får det för hur vi iordningställer vår miljö, hur vi iscensätter fortsatta

34 utmaningar till barnen eller hur vi ska bilda lärande grupper av barnen för att fortsätta vårt gemensamma undersökande. Dessa konsekvenser påverkar direkt hur vi utvecklar vår pedagogiska verksamhet och blir därför ett tydligt sätt att se pedagogisk dokumentation som ett sätt att arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete. Pedagogisk dokumentation hjälper oss att få syn på gruppens lärande, på det individuella lärandet och hur det förändras över tid. Den hjälper oss att få syn på hur pedagogens agerande påverkar och berikar lärandeprocessen, den hjälper oss att förändra och utveckla den pedagogiska miljön och vår organisation så den ännu bättre kan bidra till att utveckla en reflekterande kultur där alla får möjlighet att bidra. Våra observationer och reflektioner stödjer oss i vårt sätt att se på varje barn och hur sammanhanget gör det möjligt för barnet att bli olika i olika situationer och kontexter. Våra analyser väcker nya frågor som vi behöver få svar på, iscensätta nya utmaningar för barnen och då är vi tillbaka till där vi startade, med observationen den cirkulära processen. Dessa processer av reflektion och analys kan pågå under olika tidsperspektiv: under en lärandesituation, under en dag, en vecka eller under en längre period. Det viktiga är att förstå att allt vi väljer att göra, allt vi analyserar och drar pedagogiska konsekvenser kring utgår från vad vi sett, hört och tillsammans reflekterat kring. Dokumentation Vi har lagt dokumentationen som en konsekvens av den analys vi gjort. Dokumentationen handlar om att synliggöra barns lärande för barnen själva, för föräldrarna och för allmänheten. När vi använder den tillsammans med barnen blir den en del av vårt reflekterande arbete via t ex dokumentationsväggar där vi tillsammans med barnen synliggör de processer vi är inne i, så barnen kan använda det som finns där för egna och gemensamma reflektioner. Till dokumentationen hör även våra bildspel som vi gör av temat/projektens processer, barnens egna pärmar där de berättelser barnen varit involverade i finns med, veckobreven vi skickar till familjerna och platsen eller platserna inne och ute där barnen individuellt och i grupp kan återvända till och undersöka det som är huvudfrågan i vårt tema/ projekt. Under arbetets gång blir det ständiga observerandet, lyssnandet, reflekterandet, tolkandet och analyserandet ett led i vårt systematiska kvalitetsarbete. Varje dag, varje vecka kan vi titta tillbaka, förändra och lägga till i vårt pedagogiska arbete så det kan bidra till att verksamheten hela tiden utvecklas utifrån det barnen gjort, tänkt och berättat för oss och för varandra. Det innebär att uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt under hela verksamhetsåret. Reflekterandet under processerna sker i första hand i arbetslagen men också i mötet mellan arbetslag som arbetar med samma åldersgrupp, i olika pedagogiska tvärgrupper, med pedagogistan, på personalmöten och i mötet med andra förskolor och kollegor. Under ett tema/projekt sker ett ständigt reflekterande, utvärderande eller återblickande tillsammans med barnen med stöd av vårt observationsmaterial. Vi tittar bakåt för att kunna ta steget framåt. Vi tittar tillbaka för att minnas och kunna sätt ord på vad vi tillsammans varit med om och frågat oss. Vi använder barnens alster, våra och barnens observationer som blir gemensamma minnen att reflektera kring, så vi tillsammans kan besluta vilka vägar vi ska ta och vad vi behöver förstå mer. Tillsammans i mindre grupper får barnen fotografera, rita eller skriva och fånga kompisarnas processer. Detta har vi sedan som underlag när vi i gruppen reflekterar över vad som hänt och hur vi ska gå vidare. Vi ser att det har stor betydelse för barns kommunikativa utveckling och stärker deras intresse

35 för skrivandet och läsandet men också deras intresse för varandra och få syn på komptenser och styrkor som finns i gruppen. Detta innebär att vi mer och mer tillsammans med barnen och ju äldre de blir planerar, genomför, dokumen-terar, reflekterar och utvärderar deras läroprocesser tillsammans, där återkoppling i form av återberättande och lyssnande på varandra är självklara inslag. Uppföljning och utvärdering Varje hösttermin gör arbetslagen en uppföljning tillsammans med pedagogistan då vi går igenom terminens verksamhet. Vid slutet av läsåret gör vi en utvärdering av hela årets arbete. Vi reflekterar och analyserar med hjälp av egna utvärderingsstrukturer i Word samt Power Point. Utvärderingssystemet i Word följer rubrikerna i vår Verksamhetsidé och Lpfö och omfattar hela verksamheten. Power Pointstrukturen följer specifikt våra teman/ projekt och är ett arbetsmaterial där alla observationer och reflektioner läggs in under arbetes gång så hela processen av vårt arbete blir synligt och reflektionsbart tillsammans med kollegor och pedagogista. Vid varje terminsslut gör vi djupare tillbakablickar tillsammans med varje barngrupp med hjälp av olika medier, t ex bildkanon, digitala bilder, dramatisering. Utvärderingar tillsammans med familjerna görs vid utvecklingssamtal, på föräldramöten och i enkätform. Detta material finns med i arbetslagets utvärdering av terminen. I Analysen tittar vi på vad vi lärt av detta arbete. Hur har de frågor vi ställde i början blivit synliga i vårt arbete? Vad behöver vi fortsätta med tillsammans med barnen? Vad behöver vi förändra och utveckla i relation till respektive barngrupp. Konskevenser/utveckling Pedagogistan skriver en sammanställning av arbetslagens utvärderingar och allt som skett i verksamheten. I denna sammanställning görs en analys av det vi behöver utveckla som enskilt arbetslag och som system. Detta bildar underlag för strategiska diskussioner i vår pedagogiska utvecklingsgrupp där det finns representanter från varje förskola samt Förskolechef, Biträdande förskolechef och Pedagogista. Alla dessa delar bildar vår läroplansuppföljning och ligger till grund för vår Läroplansplanering kring de utvecklingsområden vi sett behov av i arbetslagens och pedagogistans analyser. Detta arbetar vi sedan vidare med under kommande läsår

36 När lär du dig bäst för att komma ihåg saker? Om någon säger det två gånger kommer jag ihåg bättre. Jag kommer ihåg det om jag skriver det på en lapp. Om man har det i en bok kan man ta kort. Då kan man spara det och titta på det. Jag tänker. Man ska lära sig och tänka, man får ha tålamod. De andra barnen kanske kan och då får man fråga dom. Man kan fråga en vuxen. Man kan lära sig av någon annan så som dom gör. Man kan komma ihåg sånt som kompisar har gjort. Genom att tänka, koncentrera sig, man lär sig av någon annan. Jag får ett namn av någon så skriver jag det sen skriver man det själv. Först ser jag en sak, sen väntar jag, sen kommer min hjärna ihåg. Det jag har sett många gånger kommer jag ihåg. När jag ska komma ihåg något skriver jag det. Ritar för att komma ihåg. Man kan fråga någon kanske hur det funkar. Min hjärna tänker så mycket bra grejer som jag kommer ihåg. Jag vill dansa, jag vill dansa med., jag vill dansa som. Ibland genom att öva. Prata! Att använda hjärnan, leta efter sakerna, rita en karta, ta kort på alla ställen där jag varit så tittar jag på bilderna så kommer jag ihåg. Grafisk form Renee Hyckenberg Backman, /

Pia Williams & Niklas Pramling

Pia Williams & Niklas Pramling Att bli en berättande person: Samverkan mellan bibliotek och förskola i syfte att främja barns språkutveckling Pia Williams & Niklas Pramling Innehåll Förord... 4 Inledning... 5 Rapportens disposition...

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR GRANBY NYA FÖRSKOLA LÄSÅRET 2014-2015

ARBETSPLAN FÖR GRANBY NYA FÖRSKOLA LÄSÅRET 2014-2015 ARBETSPLAN FÖR GRANBY NYA FÖRSKOLA LÄSÅRET 2014-2015 Granby nya förskola är en verksamhet med två hemvisten; Lammet och Lejonungen. Under läsåret 2014-2015 kommer preliminärt 17 barn, i åldern ett till

Läs mer

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.

Läs mer

På fritids tänker man inte på att man lär sig saker

På fritids tänker man inte på att man lär sig saker På fritids tänker man inte på att man lär sig saker Lärande på fritidshem Ingrid Bardon D-uppsats Pedagogik Höstterminen 2008 Handledare Ann Ludvigsson Examinator Christina Chaib HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins

Läs mer

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG EMPATI - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå 15 hp Handledare Kamran Namdar

Läs mer

IDAG HAR VI BARA LEKT. All lek har en mening och bidrar till lärande. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008

IDAG HAR VI BARA LEKT. All lek har en mening och bidrar till lärande. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008 Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008 IDAG HAR VI BARA LEKT All lek har en mening och bidrar till lärande Camilla Eriksson och Sandra Svensson Sammanfattning Arbetets art:

Läs mer

Varför är din iphone så stor?

Varför är din iphone så stor? Varför är din iphone så stor? En studie om ipad i förskolan Anna Lundholm Ehn och Erika Olsson Barn- och ungdomsvetenskapliga Institutionen Examensarbete 15 hp Varför är din iphone så stor? En studie om

Läs mer

Förskolor som kunskapar. som gör skillnad och öppnar upp för olika möten.

Förskolor som kunskapar. som gör skillnad och öppnar upp för olika möten. Förskolor som kunskapar som gör skillnad och öppnar upp för olika möten. Foto: Omslagsbild: Svetlana Sturesson Emma Hervén och och Annika Tanja Lenander Svensson Innehålllsförteckning Förord...4 Förskollärare,

Läs mer

Leken som grogrund för lärande

Leken som grogrund för lärande SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Leken som grogrund för lärande Aspekter på lek inom fritidshemmets verksamhetsområde Författare Per Wetterblad ARTIKEL NUMMER 5/2012 Skolportens

Läs mer

Mål- och inspirationsdokument för Falkenbergs förskolor Alla ska lyckas! idag och för framtiden

Mål- och inspirationsdokument för Falkenbergs förskolor Alla ska lyckas! idag och för framtiden Mål- och inspirationsdokument för Falkenbergs förskolor Alla ska lyckas! idag och för framtiden Vi växer för alla barn Falkenbergs förskoleverksamhet är idag full av nya processer, utveckling och engagemang.

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling är det någonting för förskolan, eller?

Lärande för hållbar utveckling är det någonting för förskolan, eller? Lärande för hållbar utveckling är det någonting för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken Ingrid Engdahl, Bibi Karlsson, Anette Hellman och Eva Ärlemalm-Hagsér

Läs mer

SOLDALENS FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

SOLDALENS FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLDALENS FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2014 2015 Grunduppgifter... 6 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 6 Ansvariga för planen... 6 Vår vision... 6 Planen gäller

Läs mer

Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan.

Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. EXAMENSARBETE Hösten 2012 Lärarutbildningen Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Författare Malin Lundstedt Linda Olsson Handledare Lena Jensen www.hkr.se Abstrakt Bakgrund

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Pedagogers definition och syn på lek

Pedagogers definition och syn på lek Pedagogers definition och syn på lek En enkätstudie mellan pedagoger inom två pedagogiker Maria Svensson & Linda Torstenson Kurs. LAU370 Handledare: Staffan Stukát Examinator: Pia Williams Rapportnummer:

Läs mer

Olika elever samma undervisning

Olika elever samma undervisning Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport Diarienummer 40-2011:4396 Stockholm 2011 Foto: Monica Ryttmarker

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Barn i behov av särskilt stöd

Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd Pedagogers arbete med integrering av barn i en förskola för alla Malin Andersson Anna-Erika Abrahamsson Student Ht 2012 Examensarbete, 15 hp Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Läs mer

Jakten på det goda lärandet

Jakten på det goda lärandet Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Jakten på det goda lärandet Montessoripedagogers reflektioner kring pedagogik Malin Bergsland & Manuel Tenser Examensarbete på avancerad nivå i lärarutbildningen

Läs mer

Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6. Nya Språket lyfter!

Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6. Nya Språket lyfter! Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6 Nya Språket lyfter! Enligt Lgr 11 BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS

Läs mer

Den pedagogiska grundsynen i fokus

Den pedagogiska grundsynen i fokus Lärarhögskolan i Stockholm Särskild lärarutbildning Den pedagogiska grundsynen i fokus En undersökning om vilken pedagogisk grundsyn fyra lärare har och hur detta påverkar arbetsformen eget arbete i klassrummet.

Läs mer

Så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola

Så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola Goda hälsofrämjande exempel Syftet med denna bok är att inspirera och öka intresset för ett hälsofrämjande synsätt och arbete i förskolan och skolan. Alla exempel kommer från Halländska förskolor och skolor.

Läs mer

Fritidspedagogen i skolannågon som sköter sig själv?

Fritidspedagogen i skolannågon som sköter sig själv? Södertörns högskola Institutionen för lärarutbildning Examensarbete 15 hp C-uppsats Höstterminen 2010 Fritidspedagogen i skolannågon som sköter sig själv? en essä om fritidspedagogens roll i samverkan

Läs mer

Förskoledidaktik med fokus på naturvetenskap och teknik

Förskoledidaktik med fokus på naturvetenskap och teknik Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barn som far illa

EXAMENSARBETE. Barn som far illa EXAMENSARBETE 2006:162 Barn som far illa En studie om hur pedagoger i förskolan agerar när de får kontakt med dessa barn Camilla Morin Annica Niva Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

Vi är inte bra på barn som Oscar hur kan vi bli det? Lena Pettersson

Vi är inte bra på barn som Oscar hur kan vi bli det? Lena Pettersson En berättelse om en skola som stod frågande inför en enskild elev och hur de idag arbetar i skolan så att både den enskilde eleven och hans kamraters behov av en bra undervisning tillgodoses. Vi är inte

Läs mer

Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen

Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen Acta Wexionensia Nr 102/2006 Pedagogik Vad händer med lärandets objekt? En studie

Läs mer